Frimuraren 3 2025 webb by Svenska Frimurare Orden

Nordiskt Stormästarmöte

Val av ny Stormästare

Ordens Caritasarbete

FRIMURAREN

tidskrift för svenska frimurare orden | nr 3 | 2025

har varit min ledstjärna”

Christer Persson summerar sex år som Stormästare.

Frimurarna i samhället

Anslagsutdelning i Lund den 22 oktober. Professor Maria Björkqvist, Dekan för Medicinska fakulteten Lunds universitet, anslagsmottagarna professor Daniel Agardh, docent Emma Claesdotter-Knutsson, doktorand Kajsa Dellgran (ersättare för professor Eva Serlachius), professor Diana Karpman och SFBS Ordförande Carl Gustaf Piehl.

Frimurarbröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar, samt till organisationer som arbetar för behö-

vande barn och ungdomar. Sedan 1989 har stiftelsen delat ut drygt 207,2 miljoner kronor till forskning inom barnhälsovård.

Stiftelsen har under år 2023 delat ut totalt 24,6 mkr, varav till forskning inom barnhälsovård 13 mkr. Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till forsk-

ning inom barnhälsovård. Bidragen till olika organisationer och stiftelser uppgår till 11 mkr. Större bidrag har lämnats till Barndiabetesfonden, Föräldraföreningen mot Narkotika, Fritidsbanken, S:t Lukas i Stockholm, Svenska Diabetesförbundet samt Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

Foto: Magnus Iversen

Föremålen berättar: En tjänande broders kännetecken

Gustav

Så fungerar orden: Direktorierna, del 2

OMSLAG:

text: Stormästare Christer Persson i Trädgårdsföreningens park i Göteborg

bild: Mats Gärdfors

Nutid och framtid

Det är med glädje och ödmjukhet som jag nu axlar ansvaret för tidningen Frimuraren. Jag har ett tag ”gått bredvid” för att lära mig rutinerna och vill passa på att tacka Ulf Hjelting för åtta framgångsrika år som redaktör! Som läsare har det varit en fröjd att se den fina utvecklingen av tidningen under Ulfs redaktörskap och jag hoppas kunna bidra till ytterligare kvalitetshöjning tillsammans med hela redaktionen.

Informationsdirektoriet håller också på att utveckla Ordens övriga kommunikationskanaler, vilket man kan läsa om på annan plats. Ett urval av sociala medier gör att budskap och information framöver kan nå olika mottagare på ett allt bättre sätt. All kommunikation utgår förstås från OAL, 2 kap, § 20:

En frimurare skall noga väga ord och tal. Vad han säger skall präglas av sanning, och vad han lovar skall vara fast. Detta skapar allmänt förtroende och blir ett vittnesbörd om att frimurarord består som hälleberget.

Ordens medieproduktion befinner sig således i en spännande fas, med tidningen som en hörnsten. Själv har jag arbetat mycket med text, inte minst som författare av flera böcker om Göteborgs historia. Under många år har jag även visat Tredje fördelningens vackra ordenshus för allmänheten – ett roligt sätt att få ta del av folks frågor om Frimurarorden.

Ett vanligt tema i tidningen är de återkommande jubileer som firas av loger och brödraföreningar, såsom 150-åringen Räta Vinkeln i Vänersborg i detta nummer. I mars tog Orden sikte på sin 300-årsmarkering genom lanseringen av en genomtänkt och ambitiös vision. Jag har under mitt yrkesliv arbetat med ett flertal jubileer för kommuner och föreningar och vikten av att starta planeringen i tid kan inte underskattas. Då kan man nå även högt satta mål.

Fram till 2023 var jag VD och programchef för anrika herrklubben The Royal Bachelors’ Club i Göteborg, som firade 250 år 2019. Jubileet innebar inte bara festligheter, utan föranledde även en framåtsyftande översyn av klubblokaler, ekonomi och organisation. Jag är övertygad om att Frimurarorden kommer att stärkas av resan mot 2035 och det är roligt att få vara med på färden.

En ny Stormästare är utsedd och Christer Persson har intervjuats inför det att kedjan snart skall lämnas över. Har han några goda råd till efterträdaren? Bläddra vidare, så får du se. X

Pether Ribbefors, redaktör

Nordiskt stormästarmöte i Stamhuset

Vartannat år träffas de nordiska frimurarordnar som verkar inom det Svenska Systemet. I år var det Svenska Frimurare Orden som stod värd.

På dagordningen stod säkerhet samt praktiskt ledarskap i en ideell organisation.

Ide fem nordiska länderna finns fyra självständiga frimurarordnar som delar värdegrund, historia, ritualer samt förhållningssätt i många praktiska och administrativa frågor.

– Just för att vi i många delar är lika och känner stor samhörighet, samtidigt som vi verkar i olika länder med olika förutsättningar och villkor, är det viktigt och värdefullt att träffas, diskutera gemensamma frågor och spana mot framtiden, säger Christian Storck, Svenska Frimurare Ordens sigillbevarare och kansler.

De fyra ordnarna träffas vartannat år med cirkulerande värdskap. I år stod

den Svenska Frimurare Orden värd. År 2027 är Frímúrarareglan á Íslandi som bjuder in.

Vid mötet deltar representanter för varje ordens presidium. Nuvarande och kommande värdorden har även med sina storsekreterare.

Lägesrapporter Årets möte hade två teman, dels praktiskt ledarskap, baserat på den nyligen genomförda enkäten bland ordförande mästare (OM) och ordförande (O), dels säkerhetsfrågor.

Innan mötet tog itu med dessa teman fick varje land ge en kort

rapport om läget här och nu. Genomgående teman var bland annat användningen av IT, frågor kring informationshantering (där GDPR fortsatt är en viktig faktor att ta hänsyn till), att utifrån nationella visioner och strategier öka känslan av sammanhang och samhörighet, hantering av fastigheter samt relationer till andra organisationer.

Glädjande att notera är att medlemsutvecklingen överlag är positiv, både vad gäller antal medlemmar och antal besökstillfällen. Det har också tillkommit flera nya enheter, både på fördelnings- och lokal nivå.

Bland utmaningarna nämndes bland annat förändringar i nationell lagstiftning som ger nya förutsättningar för ordnarna. Samma utmaningar påverkar också andra ideella föreningar och organisationer inom civilsamhället.

OM/O-enkäten

Enkäten skickades ut bland OM/O i samtliga fyra ordnar. Totalt i de fyra ordnarna inkom 330 svar. I Svenska Frimurare Orden svarade 84 procent av alla OM/O, vilket är en mycket hög svarsfrekvens. Fokus i presentationerna under mötet låg på områdena mentorskap, succession/överlämning, förenklad administration och utbildning av OM/O.

Det rådde stor enighet om att rollen som OM/O är krävande och det är viktigt med utbildning och stöd, till exempel i form av mentorer eller anpassade utbildningar. När det gäller överlämning finns mycket att göra för att det ska bli tydligt vem som har ansvaret, vad som ingår i uppdraget och när överlämning ska ske. Det får inte vara så att tillträdande OM/O “får nyckeln till lokalen och lösenordet till e-posten”.

Det rådde stor enighet om behovet att förenkla, modernisera och, om möjligt, automatisera det administrativa arbetet. Här kan IT spela en viktig roll men det finns också utmaningar, både vad gäller hantering

De fyra ordnarna inom det Svenska Systemet samlades i Pelarsalen i Stamhuset. Varje land företräddes av tre personer. Två sekreterare dokumenterade mötet.

av information och vad gäller kostnader för utveckling och underhåll av de IT-system som krävs.

Enkätsvaren och genomförda analyser har i Sverige delats med respektive fördelning för att underlätta verksamhetsplaneringen och arbetet med Vision 2035, med syfte att stärka och stödja alla OM/O:er.

Säkerhetsfrågor

Diskussionen utgick från omvärldsoch riskanalyser och avhandlade många olika frågor. En fråga var hur ordnarna

ska agera i kris och krig. Även naturkatastrofer och mer omfattande bränder togs upp. En tredje fråga var medveten spridning av desinformation om ordnarna som en del av ett större angrepp inte bara på ordnarna själva utan på hela eller delar av samhället.

Slutord

Avslutningsvis tackade Christer Persson, Svenska Frimurare Ordens Stormästare, samtliga deltagare för en aktiv, kreativ och givande diskussion. Han betonade värdet av att

hålla samman och bygga vidare på den grund som utgörs av det Svenska Systemet, viktiga verktyg för detta är ett synligt samhällsengagemang, öppenhet och transparens.

Utöver arbete fanns tid för social samvaro, bland annat besökte deltagarna, tillsammans med sina partners, Rosersberg för en rundvandring med frimureriskt tema. X

text: Johan Groth bild: Mats Gartz och Johan Groth

svenska systemet

Svenska Systemet är den speciella form av frimureri som bedrivs i de nordiska länderna. Svenska Systemet kännetecknas bland annat av

• att det vilar på kristen grund

• att medlemskap förutsätter kristen tro

• att det är ett sammanhållet system i elva grader

Fakta

• att högre grader bygger på och fördjupar förståelsen för tidigare grader

De ordnar som tillämpar det Svenska Systemet är

• Den Danske Frimurerorden

• Den Norske Frimurerorden

• Frímúrarareglan á Íslandi

• Den Svenska Frimurare Orden (där Stor Capitlet i Finland är en del)

De fyra ordnarna är självständiga. De samverkar löpande i gemensamma frågor. Notera att det i samtliga nordiska länder även förekommer flera andra frimureriska system som inte tillämpar det Svenska Systemet. Vissa av dessa är erkända av de fyra ordnarna inom det Svenska Systemet. För mer information om vilka dessa ordnar är, se Ordens hemsida.

Mingel och middag i Stamhuset tillsammans med partners.

Företrädare för fyra frimurarordnar i Johannessalen i Stamhuset.

Den ”stafettpinne” på vilken plats och år för varje nordiskt stormästarmöte dokumenteras.

Stormästaren visade Oscarssalen, med alla dess kungliga porträtt, för konsertsällskapet München.

Frågorna var många om sköldar och utsmyckningen av Riddarsalen.

Stormästaren visade ett nummer av tidningen Frimuraren, vars omslag pryddes av Desirées morbror, H.M. Kung Carl XVI Gustaf.

ÖAÖB berättade om Ordens arkiv och biblioteks historia och samlingar för de mycket intresserade gästerna.

Tyskt kulturbesök i Ordens arkiv och bibliotek

Tisdagen den 10 juni besökte Konzertgesellschaft München Stamhuset i Stockholm. De togs emot av Ordens Stormästare Christer Persson, Stormästarens prokurator Magnus Jäderlund och överarkivarien och överbibliotekarien (ÖAÖB) Stefan Schierbeck.

Konsertsällskapet München är en förening som sedan 1996 arbetar för att främja klassisk musik, konst och kultur med särskilt medvetenhet om sitt sociala ansvar för de yngre generationerna. Därför stöder de och tar initiativ till ett stort antal evenemang och program där de ger unga lovande musiker och sångare en möjlighet att uppträda.

Svensk anknytning

Sällskapet grundades av musikälskaren och museichefen Johann Georg Carl Leopold Eitel-Friedrich Meinrad Maria Hubertus Michael Prinz von Hohenzollern även känd som Hansi, tidigare gift med den svenska prinsessan Birgitta.

Efter grundarens död tog dottern Désirée, Frau von Bohlen und Halbach, över ordförandeskapet i sällskapet.

Sällskapet anordnar konserter, utflykter och gör en gång om året en konstresa. Tidigare resor har gått till Veneto och Marrakesh och i år stod Stockholm på tur. Nästa år går färden till Baltikum.

Medlemskriterierna för sällskapet är högt ställda och rekrytering sker på lärosäten, kulturinstitutioner och inom diplomatkåren.

Besök i Stamhuset

Gruppen bestod av 50 personer som fick delas upp i två grupper för att få föredrag och rundvandring i Bååtska palatset att fungera.

I bibliotekets läsesal presenterade Stefan Schierbeck arkivets historia och uppbyggnad.

Besökarna fick bekanta sig med samlingarnas rariteter och fick samtidigt en lektion i det svenska frimureriets historia. Intresset var stort och frågorna många.

Gåvor till ordföranden överlämnades i form av forskningslogens Carl Friedrich Eckleffs uppslagsverk Frimureriska tonsättare och frimurerisk musik samt Trollflöjtens mystik av Eddie Persson. Dessutom överlämnades ett signerat exemplar av S:t Johanneslogen S:t Eriks bok Den obrutna kedjan, som bland annat innehåller en bild av Désirées morfar, H.K.H. Prins Gustav Adolf, som var ordförande mästare ad honorem i logen åren 1938–1947. I boken ingår en DVD med musik, vilket särskilt gladde Frau von Bohlen und Halbach.

Efter att ha visats runt i Stamhuset av Stormästaren och Prokuratorn lämnade det stora och nöjda sällskapet huset ut i sommarkvällen. Kvar stod vi tillfreds med besöket och försökte rekonstruera besökslistan med titlar som vida överträffade Ordens egen titulatur både i antal och längder.

Förutom Stamhuset besöktes även H.M. Drottningen på Drottningholms Slott, Kungliga Musikaliska Akademien och Tyska S:t Gertruds kyrka i Gamla Stan. X

text: Stefan Schierbeck bild: Daniel Palm

Sällskapet anordnar konserter, utflykter och gör en gång om året en konstresa.

Besök vår webbshop: frimurarorden.se/butik

SVENSKA FRIMURARE ORDEN

Ordens storintendent

STORINTENDENTENS WEBBSHOP

Storintendenten med amanuenser hälsar alla bröder varmt välkomna till Ordens webbshop, som är öppen för alla och som du hittar på frimurarorden.se/butik

Vi hanterar betalning via Klarna. På varje order tillkommer en fraktkostnad och du kan läsa mer under köpinformation på Ordens hemsida.

Vår nya presentask med Ordens vision Finns i era varianter. Besök vår webshop för mer info.

Regalieväska tillverkad av högmed

kvalitativt äkta läder, med det eleganta frimurarkorset pressat i lädret.

Pris: 1 465 kronor

Badhandduk Till höstens bad eller simträning. Denna badhandduk i 100% bomullsfrotté är den perfekta handduken.

Pris: 385 kronor

Medaljhållare textil

Bär dina medaljer och utmärkelser utan att förstöra frackrocken.

Pris: 150 kronor

Skopåse med Frimurarkors

Skydda dina skor och dina kläder på resa med denna na skopåse.

Pris: 350 kronor

Vita hängslen

Bär dina frackbyxor som det sig bör.

Pris: 270 kronor

Svart vatten aska med frimurarkors

Perfekt på ut ykt, på gymmet m.m.

Pris: 295 kronor

Ordens webbshop är öppen för alla och nns på frimurarorden.se/butik

Vi hanterar betalning via Klarna. Alla priser inkl moms. På varje order tillkommer en fraktkostnad och du kan läsa mer köpinformation på Ordens hemsida.

Nyhet!

Val av Stormästare

I oktober installeras Ordens nye Stormästare, efter att ha blivit vald av och bland Stora landslogens medlemmar. Hur går valet av Stormästare till?

Ioktober 2025 installerar sig en ny Stormästare för vår Orden. Under ett antal år ska han sedan leda vår verksamhet. I den här artikeln tittar vi lite närmare på hur det går till när Orden får en ny Stormästare.

Vår nuvarande Stormästare, Christer Persson, fyllde 75 år förra året. I Ordens allmänna lagar, OAL, 6 kapitlet, 4 § står följande att läsa gällande hur länge en Stormästare kan inneha sitt ämbete:

Stormästare som inte tillhör kungahuset får kvarstå i sitt ämbete längst till utgången av det år då han fyller 75 år. [numera är åldersgränsen för ämbetsmän ändrad till 77 år, vilket alltså gäller även ämbetet som Stormästare]

För ungefär ett år sedan aviserade därför vår nuvarande Stormästare, Christer Persson, att han hade för avsikt att avgå i god tid innan han fyller 77 år och att ett val av ny Stormästare därför ska ske. För så är det, Stormästaren i Svenska Frimurare Orden bestämmer själv när han avser att avgå och hans efterträdare utses genom val bland Stora landslogens medlemmar.

En valkommitté har under perioden sedan Stormästaren förkunnade sitt beslut arbetat med förberedelserna inför valet. Vilka är då valbara? En ny Stormästare kan endast väljas bland de som redan idag är Riddare och kommendörer med röda korset, R&K. Alltså är den som utses till Stormästare alltid redan medlem i Stora landslogen. Varje medlem i Stora landslogen har på sig fram till ett fastställt datum att nominera en kandidat. När datumet

för nominering passerats sammanställer valkommittén inkomna förslag och kontaktar därefter var och en av de nominerade. Då får den som nominerats berätta om han har för avsikt att acceptera nomineringen och ställa upp i valet eller om han vill avböja.

Så småningom sammanställer valkommittén resultatet och kan till slut presentera en lista över bröder som både nominerats och tackat ja till att ställa upp i ett val. Nästa steg i processen är att skicka ut information till medlemmarna i Stora landslogen. Den informationen innehåller dels information om vilka kandidaterna är, men också en information från var och en av kandidaterna där de får en möjlighet att kortfattat berätta hur de skulle förvalta sina möjligheter som Stormästare, en slags tidig programförklaring.

Nästa steg är själva valdagen. Då är Stamhuset avstängt för alla utom medlemmar i Stora landslogen, som samlas i en lokal för själva valet. Man behöver vara fysiskt närvarande för att rösta – det går inte att ”poströsta”. Valet sker genom att bröderna skriver namnet på sin kandidat på en lapp, som lämnas till valkommittén. När alla avlämnat sina röster görs en öppen rösträkning, så att alla kan följa hur rösterna faller. Ett val kan genomföras i flera omgångar, såvida inte en av kandidaterna får en egen majoritet redan i första valomgången. Allt material som rör kandidaterna och nomineringsprocessen förstörs och kommer aldrig att kunna tas fram igen. Endast utfallet av valet blir offentligt. X

text: John Fahlnaes

Michael Boström ny Stormästare

I samband med en valsammankomst i Stamhuset tisdagen den 16 september 2025 valdes Michael Boström till ny Stormästare för Svenska Frimurare Orden. Han är idag vikarie för Ordens sigillbevarare och kansler. Installationen äger rum den 18 oktober i Ordens Stamhus i Stockholm. Valet ägde rum samma dag som denna tidning skickades till tryck, men en längre intervju med Ordens nye Stormästare kommer att publiceras i nästa utgåva av Frimuraren.

text och bild: John Fahlnaes

Christer Persson lämnar över

En ny Stormästare (OSM) för Svenska Frimurare Orden tillträder inom kort. Vad gör nuvarande OSM för reflektioner när ämbetstiden närmar sig sitt slut? Tidningen Frimuraren har fått en intervju.

Iår firar Ordens Stormästare

Christer Persson 50 år som frimurare. Sedan 1980 har han utan avbrott haft ämbetsmannauppdrag, inledningsvis som musikföreståndare i S:t Johanneslogen Kärnan i Helsingborg. Nästa post blev skattmästare, vilket låg något närmare jobbet som bankman. Därpå blev han bevakande broder och tog sedan klivet upp på podiet, Stormästaren konstaterar att många därefter blir mer osynliga:

– När en ordförande mästare går av efter sex år blir han ofta ganska passiv. Han har kört hårt under sina år och kan vilja ta det litet lugnare.

Ledord som ledare

Christer Persson berättar att hans ledarskap både i yrkeslivet och i föreningssammanhang har vilat på samma ledord: transparens, uppmuntran, delaktighet och glädje:

– Alla kan bidra med sina kvaliteter. Inom Orden har bröderna varit min ledstjärna, tänk vilken fantastisk kompetens som finns i brödrakedjan!

Många fina människor som med olika

yrken och utbildningsbakgrund bär upp hela Orden. Om detta engagemang skulle svikta är vi illa ute. Alla kan inte vara ordförande mästare eller provinsialmästare, men det finns roller för de flesta. Att ge en uppgift är ett sätt att ta hand om de nya, en schemalagd broder blir också mer aktiv.

Synligt samhällsengagemang

Under 2025 har Christer Persson närvarat vid den irländska storlogens 300-årsjubileum i Dublin. År 2035 är det Svenska Frimurare Ordens tur att fira 300 år och Stormästaren är väldigt nöjd med den vision som arbetats fram med sikte på jubileet: – Det är litet tråkigt att inte få vara med och genomföra visionen. Det hade annars varit kul att fortsätta med visionens tema om synligt samhällsengagemang, som inte alls var med från början. Få organisationer bidrar så mycket som Frimurarorden, inte minst genom olika stiftelser. Vi behöver hitta former för att berätta vilka vi är och upplysa om vad Orden faktiskt gör.

Ett sammanhang att tillhöra

Christer Persson återkommer gärna till en undersökning som gjordes 2024, där var sjätte man saknade någon att tala med om jobbiga situationer. Bland kvinnorna var motsvarande siffra hälften så stor:

– Kvinnor träffar gamla klasskamrater och håller i gång umgänge medan karlarna sätter sig vid teven och kollar sport. Där har vi en uppgift, vi erbjuder ett sammanhang att tillhöra och våra ritualer kan stärka män att ha en tro på något. Vi tvingar inte in någon, men erbjuder hjälp att växa, som människor och kristna. Vårt mål inför 2035 är ”en stark och växande Orden”, men det är bröderna som skall växa! Allt går ut på det.

Svenska Systemet –tidlöst och bestående

Storlogerna som arbetar efter det

Svenska Systemet står inför ett generationsskifte, med nya stormästare i Danmark, Norge, Sverige och Island. Alla är fullständigt eniga om att bevara

det Svenska Systemet, understryker

Christer Persson:

– Samarbetet fungerar fantastiskt fint, man kan ringa när som helst och tala helt fritt. Globalt finns det kanske två till tre miljoner frimurare, det Svenska Systemet är pyttelitet med 40 000 medlemmar. Vi måste hålla ihop. Våra ritualer ger också så mycket mer, med specifika lokaler och ett ålderdomligt språk som del av innehållet. Att vi finns kvar bevisar att verksamheten är tidlös och bestående. Stormästaren har i internationella sammanhang märkt av ett stort utländskt intresse för det Svenska Systemet på kristen grund, med dess sammanhållna grader. Själv har han imponerats av det ukrainska frimureriet, som öppnar nya loger under brinnande krig. Det sätter svenska förhållanden i perspektiv:

– Vi har inga akuta problem, men man måste alltid bygga för framtiden

och hålla ögonen på ekonomi, fastigheter och lokaler. De tre hänger ihop. Sedan måste vi värna medlemsstocken och ha ett inflöde av nya bröder. Det gäller särskilt brödraföreningar, plötsligt kan alla vara 70 plus.

Vad har varit svårast respektive roligast?

– Det mesta man kommer ihåg är allt det trevliga, men nedstängningen under pandemin var fruktansvärt jobbig. Det hade aldrig hänt tidigare. Vi fick ge dispenser när verksamheten inte kunde genomföras och digitala möten erbjöd också vissa lösningar.

Ett betydligt mer positivt minne var den lunch för över hundra gäster som Orden bjöd på i samband med 75-årsdagen:

– Det var väldigt rörande. Över 700 000 kronor samlades in till Brödernas väl, en ny fond som jag kommer att syssla med framöver där man kan ansöka om stöd till aktiviteter. I övrigt kommer jag som förutvarande Stormästare inte att ha några uppdrag inom Orden.

Ständigt tillgänglig

Christer Persson ser fram emot en luftigare inbox när efterträdaren väl finns på plats, uppdraget som Ordens Stormästare innebär tillgänglighet dygnet runt, året runt:

– Det är alltid något varje dag, men jag klagar inte. Har man tagit på sig ämbetet får man genomföra det. Snart kommer kalendern att ge en helt annan frihet. Jag har fått många jubileumsböcker i samband med högtidsdagar för loger och brödraföreningar. Nu får jag tid att läsa dem också…

Avslutningsvis, har Stormästaren något medskick till efterträdaren?

– Att lyssna är något som gäller ledare i alla sammanhang, men jag ger inget råd över huvud taget, det blir bara fel. Han skall göra det på sitt sätt. X

text: Pether Ribbefors bild: Mats Gärdfors och Tidningen Frimuraren

hedersutnämningar christer persson

• Heiðursfélaga Frímurarareglunnar á Íslandí

• Æresmedlem i Den Danske Frimurerorden

• Æresmedlem i Den Norske Frimurerorden

• Honorary Member of The Supreme Council, 33° of The Ancient and Accepted Rite H.R.D.M., K.H. for Finland

• Honorary Member of the Supreme Council, 33º of the Ancient and Accepted Rite H.R.D.M., K.H. for Estonia

• Ehrenmitgliedschaft der Grossen Landesloge der Freimaurer von Deutschland

• Storlogens Storförtjänsttecken, Suomen V.&O.M. Suurloosi

• The Medal of Honour of the Regular Grand Lodge of Belgium

• l’Ordine della Stella Fiamegiante, Gran Loggia Regolare d´Italia

• Medlem i Stormästarens Märkesmurarmästarloge Pinakel nr 106

• Storförtjänsttecken med klubba och mejsel, Storlogen för Märkesmästarmurare i Finland

• Past Senior Grand Warden, United Grand Lodge of England

• Det Danske Frimurerlaugs Hederstegn

• The grand cross of Merit, The Supreme Council 33° of The Ancient and Accepted Rite for Finland

• Sveinn Björnssons Hederstecken, Frímurarareglunnar á Íslandí

Modern kommunikation, inte minst film, har varit ett viktigt sätt att inspirera och leda.

Nyutnämnd OM i Kärnan, Helsingborg. Skölden är välbekant. Året är 2002.

historia | föremålen berättar

artikelserie om ordens föremål

Ett av de fem fokusområdena i Ordens vision 2035 är att det historiska arvet skall bevaras.

Efter nästan 300 års aktivitet finns det ett synnerligen rikt kulturarv att förvalta och Orden har särskilt inrättade museiverksamheter som tar tillvara och förmedlar frimurerisk historia.

Texten nedan utgör startskottet i en artikelserie, som med ojämna mellanrum kommer att lyfta fram olika frimurarföremål. Först ut är museet för Göta provinsialloge i Göteborg, i vars samlingar en silverring och ett ovanligt gradband kan beskådas. Föremålen minner om viktiga insatser; både ringen och bandet har tillhört tjänande bröder, en funktion inom Orden som avskaffades genom OSK:s cirkulär 2/1979.

Föremålen berättar: En tjänande broders kännetecken

Frimureriet i Sverige var länge en angelägenhet för samhällets övre skikt, där tjänstefolk var en självklarhet. Under 1950- och 1960-talet omvandlades Sverige i en rasande fart och sedan 1970-talet har det varit mycket ovanligt med hushållsarbetare i privata hem. uppbar de ”flitpengar”, en välkommen sidoinkomst.

Dukning, servering, iordningsställande av lokaler och liknande praktiska uppgifter inom Orden ombesörjdes förr av tjänande bröder, som en spegling av det omgivande samhället. Dessa betrodda personer kunde i den allmänna världen vara underbefäl, betjänter, musiker, kontorister, stadsvaktmästare, poliser och liknande. För sitt arbete

Ritualer i lättversion

De tjänande bröderna behövde kunna röra sig fritt i ordenslokalerna och upptogs därför som frimurare, fast under lite andra omständigheter än de ordinarie. I Frimuraren nr 2/2009 berättade Karlskronabon Olof Håkansson (1928–2020) om sina upplevelser:

– När jag kom in 1973 som tjänande broder började jag förstå att man inte riktigt var broder. Det var som ett dubbelt brödraskap, de tjänande bröderna var bröder på ett vis och de andra på ett annat. När jag kom in så var vi 8 tjänande bröder som alternerande, men vid måltiderna var oftast de gamla inte med, det fick vi yngre klara ut.

– I de första graderna märktes inte så mycket, men när jag kom till

De tjänande bröderna bar en fingerring av silver, i stället för sedvanligt guld. Den utställda silverringen är tillverkad 1896.

Ordensbandens tyg hade samma utseende, men de tjänande bröderna kunde kännas igen på att de bar sina band om halsen. Det bevarade bandet av grad X i GPL museum bär spår av servering och fysiskt arbete.

grad IV-V, då såg jag att jag inte hade samma gradprydnader som de andra ... Det var stor skillnad i ritualer när man recipierade som tjänande broder. Stora avsnitt liksom skyndades över, och sen fick man inte inblick i frimureriet som system och organisation.

Synlig åtskillnad

Fram till förändringen 1979 gjordes formell åtskillnad på verkande respektive tjänande bröder. De senare skulle visserligen bemötas broderligen, men var inte jämbördiga. Tjänande bröder kunde inte bli ämbetsmän och avvek rent visuellt genom sina specialanpassade gradband, som bars om halsen. I GPL:s museum finns ett bevarat band för en tjänande broder av grad X. Bandet bär spår av fysisk ansträngning, det kunde nog stundtals bli svettigt när uppgifterna skulle utföras.

Frimurarbröder av lägst grad VIII kan som bekant anlägga en särskilt utformad guldring, vilken även kan bäras i den allmänna världen. För de tjänande bröderna var motsvarande fingerring av silver. En patinerad silverring är utställd i GPL:s museum, tillverkad i Göteborg 1896.

Från tjänande till verkande

Förr, när klassamhället var mer framträdande, skulle det ha uppfattats som märkligt att betjäna bröder av lägre samhällsställning. Reglerna ändrades 1912 så att en tjänande broder som genom sin yrkesbana uppnådde högre social status kunde bli befordrad till verkande. Brodern fick då inträda i samma grad som han redan hade, men med nytt gradband.

När det otidsenliga systemet reformerades 1979 erbjöds de tjänande

bröderna att även fortsättningsvis utföra sina arbetsuppgifter, men då med ordinarie gradband. Resterande grader skulle också få erhållas utan avgift, precis som tidigare varit fallet för de tjänande bröderna.

Det är nu nästan ett halvsekel sedan systemet med tjänande bröder avskaffades, men en sliten ring av silver och ett fläckat ordensband minner om tidigare förhållanden.

Föremålen berättar Ordens historia. X

text: Pether Ribbefors bild: Mats Gärdfors

Gustav III:s privata arkiv digitaliserat

Gustav III:s privata arkiv har nyligen digitaliserats. Arkivet innehåller dokument av historiskt och frimureriskt intresse och är nu öppet för alla intresserade.

Uppsala universitet har sedan över 200 år bevarat kung Gustav III:s privata arkiv: tusentals brev, dagböcker, skrifter, kodade rapporter – och handlingar med frimurerisk koppling. Efter kungens död 1792 skänktes samlingen hit men låg förseglad i 50 år.

När arkivkistorna öppnades 1842 väckte de sensation i hela Europa: brev från Ludvig XVI,

Kung Gustav III lämnade efter sig många dokument med frimurerisk anknytning, här en esoterisk teckning.

Marie-Antoinette och Voltaire, liksom kungens egna tankar om politik och makt. Arkivet blev en unik källa till 1700-talshistoria, men handskrifternas ömtålighet ledde till att tillgången begränsades och sedan 2019 har det varit stängt.

Projektet Av Gustavs hand vid Uppsala universitet har nu konserverat, fotograferat och transkriberat över tolv hyllmeter dokument med avancerad handskriftsigenkänning. Materialet är fritt tillgängligt via webbportalen Alvin.

En särskild dramatik rör arkivets frimureriska del. Vid öppnandet 1842 fann man en förseglad tygpåse med kungens föreskrift: dokumentpaket märkta som frimureriska (eller med ett kors) fick endast öppnas av regerande kung av hans ätt.

Fyra paket i tygpåsen omfattades. Kungl. Maj:t beslöt att dessa skulle överlämnas till Stora landslogen. Domprost professor Johan Thorsander överlämnade dem 13 maj 1842 och närvarade vid öppnandet. Endast ett paket ansågs helt utanför Ordens intresse och återlämnades, tillsammans med utsorterade handlingar från övriga tre paket. Universitetets förteckning antyder att minst 25 dokument, sannolikt fler, stannade hos Orden. Deras innehåll är för nutiden okänt och ingår alltså inte bland de digitaliserade handlingarna.

Men det finns ändå ett rikt frimureriskt material kvar: skrifter om symbolik, en frimurarbön, ett tal om Gustav IV Adolf, och handlingar rörande Wilhelmsbad, hertig Carl, Reuschenberg, Scheffer, Sparre och andra personer och platser med frimurerisk koppling.

Bland annat finns brev om greve Tolls resa genom Europa för att på kungens uppdrag undersöka spiritistiska fenomen och personer (som den famöse Cagliostro).

Arkivets digitalisering öppnar nya vägar för frimurerihistorisk och annan forskning! Utforska samlingen på http://gustavshand.ub.uu.se eller direkt i Alvin-portalen på http://alvinportal.org. X

text: Martin Sahlén

bild: Projekt Av Gustavs hand, Uppsala universitet Kung Gustav III, beskuren målning av Alexander Roslin. (Public Domain)

STRÖRST PÅ FRACK OCH SMOKING

– FÖR VARDAG OCH FEST

STRÖRST PÅ FRACK OCH SMOKING

Sedan 1983 har Grosshandlarn varit det självklara valet för män som värdesätter hög kvalitet, klassisk stil och personlig service.

– FÖR VARDAG OCH FEST

Hos oss hittar du allt för både vardag och fest – från frack och smoking till klassisk herrkonfektion.

Sedan 1983 har Grosshandlarn varit det självklara valet för män som värdesätter hög kvalitet, klassisk stil och personlig service. Hos oss hittar du allt för både vardag och fest – från frack och smoking till klassisk herrkonfektion.

Hos oss hittar du allt för både vardag och fest – från frack och smoking till klassisk herrkonfektion.

Som Frimurare får du 10 % rabatt på hela vårt sortiment inom frack & smoking, högtidsskjortor och högtidsaccessoarer.

Vi har ett brett utbud av storlekar i butik och hjälper dig alltid att hitta rätt passform för din stil och ditt tillfälle

Som Frimurare får du 10 % rabatt på hela vårt sortiment inom frack & smoking, högtidsskjortor och högtidsaccessoarer.

Vi har ett brett utbud av storlekar i butik och hjälper dig alltid att hitta rätt passform för din stil och ditt tillfälle

Vasagatan 11 & Odengatan 34

Stockholm

Vasagatan 11 & Odengatan 34

Stockholm

Vasagatan 11 & Odengatan 34

Stockholm

I den nya vapenskölden finns nu även Norrbottens landskapsvapen med och därmed är skölden komplett.

Femtio år med Övre

Norrlands provinsialloge

Kapitelsalen i Umeå lyste nymålad den 24 maj när ett hundratal bröder firade att Övre Norrlands provinsialloge fyllde femtio år. Även provinsiallogens vapensköld hade fått ett nytt utseende.

Högtidslogen hedrades med besök av Stormästare Christer Persson, Stormästarens prokurator Magnus

Jäderlund, förutvarande vikarie för

Ordens högste prelat Bengt Klements samt provinsialmästarna från Östergötland och Mellersta Norrland. Några bröder från Finland hade tagit färjan från Vasa för att närvara vid den högtidliga dagen. Förre provinsialmästaren Anders Fahlström har skrivit ett utmärkt reportage från högtidsdagen i tidningen Frimurare i Norr och i samma nummer har Dag Magnusson en artikel om hur provinsiallogen uppstod.

Nyrenoverad kapitelsal

Provinsialmästare Sven-Olov Grenholm var mäkta stolt och belåten när han tittade ut över kapitelsalen. Under året har salen fått en ordentlig ansiktslyftning, det har målats om, belysningen har uppgraderats, utsmyckningar har kommit på plats och det har blivit ljust och fint i kapitelsalen. Han uttryckte särskilt sin glädje över provinsiallogens vapensköld. Provinsiallogen utbreder sig över fyra landskap och varje landskapsvapen utom Norrbottens var tidigare representerat på skölden. I den nya vapenskölden finns nu även Norrbottens landskapsvapen med och därmed är skölden komplett.

Förtjänstmedaljer

Det blev en väldigt fin sammankomst. Några bröder tilldelades Åttonde fördelningens förtjänstmedalj:

Björn Lindgren, Anders Wälimäki och Michael Dahlberg. Jan-Erik Hallkvist tilldelades, till sin stora

förvåning, Prins Bertils Frimuraremedalj. Jan-Erik har lagt ner väldigt mycket arbete, främst i logerna i Luleå.

Framgångar och utmaningar

Femtio år är en lång tid, väldigt mycket har hänt inom loger och brödraföreningar under detta halvsekel. Men framtiden utmanar, tiderna förändras och för att kunna hänga med måste även vi åtminstone följa med själva. Vad är vi stolta över? Vad har vi lyckats bra med? Om vi tittar in i kristallkulan, vilka utmaningar ligger framför oss?

Rekryteringen är avgörande, utan främmande sökande stannar vårt system upp. Glädjande nog verkar intresset för religion och livsfrågor öka bland våra unga, intresset för kristen tro verkar öka. Den trenden ska vi definitivt ta till vara genom att frimodigt fråga sådana vi tror ska finna sig till rätta i vår Orden.

Den uppdaterade vapenskölden för Övre Norrlands provinsialloge har ommålats av heraldiker Thomas Falk.

Kiruna inspirerar

Ordföranden i Johanneslogen Midnattssolen, Fredrik Spett, har varit med och vänt utvecklingen i Kiruna där man har en unik tillströmning av bröder. Vad är hemligheten?

Fredrik Spett svarar:

– S:t Johanneslogen Midnattssolen i Kirunas framgångar beror på att nya frimurare som är ”mitt i livet” kunde relatera till oss. Vi förstod dem och de kände igen sig i oss. Inspiration, delaktighet och mycket hög ritualstringens, präglade logens arbeten. Logen utökar nu med fler ämbetsmän och sammankomster, för att möta den snabba frimureriska tillväxten.

Bröderna visade att allt är möjligt, även om man är en liten stad.

Till detta blygsamma svar ska läggas Fredriks stora personliga engagemang i brödraskapet. Kontakter, samtal, uppföljningar och närvaro ska också räknas som framgångsfaktorer. Fredrik är i det avseendet en föregångsman!

Samarbete mellan brödraföreningar

Mikael Lönnroth, ordförande i brödraföreningen

Norrskenet i Boden gläds åt ett utökat samarbete mellan logerna i Luleå och brödraföreningen i Boden.

Brödraföreningarnas uppdrag är att hålla föredrag och logerna ska genomföra receptioner:

– Vi ser början på ett fruktbart samarbete som vi ska fortsätta att utveckla.

Övre Norrlands

Provinsialloge har fyllt femtio år. En tid då man mognar och blir lite klokare. Provinsiallogen har kommit att bli en resurs för hela den enormt stora Åttonde fördelningen. Det finns en trivsel och glädje att besöka det rosa logehuset på Skolgatan i Umeå. Den vision som nyss antagits kommer att hjälpa oss att finna vägen framåt, en ledstjärna att följa efter.

Övre Norrlands provinsialloge har sitt säte på Skolgatan i Umeå.

Vi ser med tacksamhet tillbaka på femtio goda år och vågar trosvisst blicka framåt mot ytterligare goda år i sökandet efter sanning och ljus. X

text: Ivar Sundström

bild: Thomas Falk, Johan Ranestål

Heraldikhörnan

fyrstyckad sköld

Blasonering: Fyrstyckad, 1. i rött ett bevingat hjul av guld, 2. i guld en kub av rött, 3. i guld en oljelampa med låga av rött, 4. i rött en hoprullad tross av guld. Skölden har tillhört expeditionsföreståndaren vid Statens Järnvägar Carl Theodor Johanson, född 21/2 1860 i Borås. riddarnamn : riddaren av bevingade hjulet valspråk : frid och förnöjsamhet

Skölden är fyrstyckad med styckningslinjer som går som ett andreaskors. Det ger ett diagonalt korsformat uttryck snarare än den vanliga kvadreringen i rakt kors. Denna ovanligare delning skapar en visuell rörelse och framhäver varje fälts unika symbolik.

Färgsättningen växlar mellan rött och guld, där rött kan stå för mod, vilja och offer, medan guld kan representerara visdom, upplysning och ädelhet.

I det övre fältet återfinns ett bevingat hjul i guld mot röd botten – en typisk symbol för Statens Järnvägar. Detta motiv anknyter direkt till riddarnamnet.

Det andra fältet, till sinister (heraldiskt höger), visar en röd kub på guldfält. Kuben är en typisk frimurarsymbol, vilket inte skulle godkännas inom Orden idag.

I det tredje fältet återfinns en antik oljelampa med flamma, i rött mot guld. Den representerar lärdom, upplysning och andlig vakenhet – en klassisk allegori för det eviga ljuset i sökandet efter visdom.

Slutligen visar det fjärde fältet, i rött, en hoprullad repbunt – en symbol som för tankarna till sjöfart, samarbete, praktisk kunskap och beredskap.

Den nedre devisen, “Frid och förnöjsamhet”, ger helheten en filosofisk grundton – som en motpol till rörelsens dynamik: att finna stillhet och nöjdhet mitt i strävan.

Sammantaget utgör detta en rikt symbolbärande sköld, där varje fält gestaltar en aspekt av ett större ideal: rörelse och stabilitet, ljus och struktur, insikt och balans. X

text och bild: Thomas Falk, heraldiker GPL

Räta Vinkeln 150 år

Den 26 april firades S:t Johanneslogen Räta Vinkelns 150-årsjubileum i Vänersborg. Logen grundades 1875 genom beslut av dåvarande stormästaren kung Oscar II och blev den 16:e Johanneslogen i landet. I Västsverige är det den äldsta logen utanför Göteborg.

För att de frimurare som fanns i området kring Vänersborg och Uddevalla skulle erbjudas möjlighet att träffas väckte kyrkoherden i Tunhem, Claes Johan Ljungström, tanken att skapa en informell sammanslutning där man kunde diskutera frimureriska tankar och frågor. Det började alltså med vad man kan kalla en frimurarförening. Ett 25-tal bröder slöt upp.

Kungen uppvaktades

Ljungström gjorde, efter godkännande i Göteborg, en framställan till konungen om tillstånd att öppna en Johannesloge i Vänersborg. Gruppen hade då antagit namnförslaget Räta Vinkeln.

En av de engagerade bröderna var friherre Georg Wilhelm Fleetwood, som var kabinettskammarherre. Denne kunde upplysa om att kungen avsåg besöka Göteborg i april 1874. Tillfället att personligen uppvakta majestätet ville bröderna inte försitta och beslöt att en delegation från Vänersborg skulle åka till Göteborg i det syftet. Så skedde också och bröderna upplevde responsen från kungen som välvillig.

Gästgivargården i Vänersborg inköptes för att inrätta logen och etablera en tillhörande restaurang. Den högtidliga invigningen skedde den 24 november 1875. I början av 1960-talet ersattes de ursprungliga 1800-talshusen med den byggnad som alltjämt

är logens hemvist. Logelokalerna är numera belägna på den plats där en gång frimurarrestaurangens uteservering låg och där Birger Sjöbergs visa På begäran utspelar sig.

Jubileumsgudstjänst

Jubileumsfirandet den 26 april inleddes med att ordförande mästaren Kristian Öberg lade ned en krans på Claes Johan Ljungströms grav. Därefter följde gudstjänst, ledd av Ordens högste prelat Johnny Hagberg, i Vänersborgs kyrka. En ytterligare kransnedläggning följde, denna gång vid tidigare OM greve Eric Sparres byst som står i Kyrkoplantaget. Bröderna tågade sedan till logen där fördrink intogs innan det var dags för högtidssammankomst med efterföljande jubileumstaffel. Ett 80-tal bröder deltog i firandet som välsignades med ett fantastiskt vårväder! X

text och bild: Kristian Öberg

Jubileumsgudstjänsten i Vänersborgs kyrka leddes av Ordens högste prelat Johnny Hagberg. En krans lades ned vid greve Eric Sparres byst, logens tredje ordförande mästare.

Barnhusstiftelsens ordförande Carl-Gustaf Piehl (t.v.) med medicine doktorerna Laura Madanat-Harjuoja och Juha Grönholm och docent Emmi Helle.

Stipendieutdelning med musik i Helsingfors

I april var det igen dags för Svenska Frimurare Ordens stora och högtidliga stipendieutdelning på Nylandsgatan i Helsingfors. Den totala stipendiesumman uppgick i år till hela 295 000 euro.

Från Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse delades totalt 100 000 euro ut till professor Riitta Suhonen, professor Liisa Myllykangas, docent Filip Scheperjans och docent Emil Ylikallio. Från Åke, Sara och Christer Lönnqvists fond delades totalt 40 000 euro ut till universitetslektor Ulla Pirvola och professor Hannu Uusitalo.

Från Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm delades totalt 150 000 euro ut till med. dr. Juha Grönholm, docent Emmi Helle, med. dr. Laura Madanat-Harjuoja.

Från Stiftelsen Den Nordiska Första S:t Johannislogens Jubelfond delades

totalt 9 500 euro ut till operasångstuderanden Emma Kajander och sångstuderanden Hannes Sjöblom.

Sammanlagt delas detta år ut cirka fem miljoner euro från stiftelser och fonder med anknytning till Svenska Frimurare Orden i Sverige och Finland. Förutom till forskning inom pediatrik, geriatrik och psykiatri går bidrag även till musik-, konst- och kulturliv samt till stöd för behövande barn, ungdomar och äldre.

Sång, musik och avancerad forskning

På plats vid stipendieutdelningen fanns tiotals bröder under ledning av kapitelmästare Henrik Wikström och

Ordens Stormästare Christer Persson. Under utdelningsceremonin och den efterföljande lunchen bjöds det på sång och musik för de inbjudna gästerna och representanterna för de bidragande stiftelserna. Musiken framfördes av Kaj Ekman och de två musikstuderandena som mottog bidrag från Stiftelsen Den Nordiska Första S:t Johannislogens Jubelfond.

Med. dr. Juha Grönholm gav under utdelningsceremonin en kort beskrivning om sin forskning och en inte alltför avancerad gissning är att de flesta i salen, förutom de övriga läkarna på plats, föll av kälken efter bara någon minut. X

text och bild: Kim Isaksson

Stipendiaterna Hannes Sjöholm (sång) och Emma Kajander (opera) flankeras här av Joachim Morath, styrelseordförande i Jubelfonden (t.v.), och Stormästare Christer Persson (t.h.).

Sångstuderanden och stipendiaten Hannes Sjöblom uppträder i Johannessalen i Helsingfors.

Jubelfondens stipendieutdelning 2025

Stiftelsen Den Nordiska Första S:t Johannislogens (NF) Jubelfond skapades för omkring 150 år sedan som ett filantropiskt initiativ. Det byggde vidare på Frimurarbarnhusets verksamhet och syftade till vidareutbildning av välartade ungdomar med fallenhet för konsthantverk och musik. Söndagen den 25 maj delades årets stipendier ut.

Genom Jubelfondens verksamhet har allt större kontaktytor med professionella institutioner ute i den allmänna världen skapats, i det att dessa uppmanas utse stipendiater bland de egna eleverna och även själva infinna sig i Svenska Frimurare Ordens stamhus vid utdelningen.

Inför årets ceremoni märktes omedelbart en stark positiv energisk stämning redan vid ankomst. Dussinvis yngre personer i söndagskläder med något högtidligt förväntansfullt i blicken strömmade in i foajén där inmönstring skedde med invisning till Johannessalen. Höga professorer av alla slag anlände efter hand, även de med stipendieutdelningens allvarliga glädje. Alla förberedelser var vidtagna och NF:s maskineri var väloljat.

2025 års utdelning

Jubelfondens ordförande Joakim Morath inledde högtidligheterna i Johannessalen med ett välkomsttal och uppehöll sig vid kulturens och konstens viktiga roller för samhällets resiliens i dessa oroliga tider.

Tecken gavs till Konstfacks rektor Anna Valtonen att stiga fram, varvid stipendieceremonin tog sin början. Konstfack kom till redan 1844 och rektor uppehöll sig vid

”föreställningsförmåga i en ny tid med en tekniskt oklar framtid”.

Jubelfondens ordförande kunde därefter verkställa dess filantropiska uppdrag och delade ut det första stipendiet till Lina Alarabi, avgångselev från Konstfacks program för Grafisk form och Illustration.

Välformulerade motiveringar

Alla stipendiater är utvalda av ett gediget kollegium och utbildningssätenas professorer läste i tur och ordning upp mycket välformulerade motiveringar. Konstfacks professor Ljungberg presenterade de två ämnesområdena Textil samt Smycke & Corpus, där sex framstående studenter uppmärksammades.

Professor Mlasowsky företrädde programmet Glas & Keramik och presenterade tre förtjänta studenter. Lika många stipendiater kom från programmet Industridesign, vilka presenterades av professor Ávila. Tre särskilt framstående studenter inom Visuell kommunikation introducerades av lektor

Anyango. Professor Fridh presenterade sina tre Kontsfackstudenter ur programmet Inredningsarkitektur och Möbeldesign, vars arbete ägnar sig åt allas vår vardagstillvaro i hemmet.

Konstakademien och

Malmstensskolan

Sedan steg adjungerade professor Elovsson fram som, i egenskap av de fria konsternas företrädare, ämnade ge oss en kontrast mot de hittillsvarande professorerna, vilket han gjorde medelst en humoristisk ehuru djupsinnig dialog mellan tvenne personer typisk för hans ämnesområde. Hans tre studenters motiveringar iakttogs därför med extra intresse av oss alla. Malmstensskolan företräddes av professor Nobel som hade en student för Kollegiestipendium att presentera jämte tre studenter inom ämnesområdena Möbeldesign och Möbelsnickeri.

Musikstipendier

Därefter övergick initiativet till musiken i och med Kungl. Operans ballettstipendium till Louis Galladiers minne. Presentatörer var balettmästarna Marie-Louise Sid-Sylwander och Hlin Hjálmarsdóttir. Här visade

sig de två studenterna vara personer som redan i mycket tidig ålder kunnat visas in på balettens bana och redan kommit mycket långt, rent av som premiärdansare i Svansjön, Askungen med flera stora baletter. Kungl. Musikhögskolans rektor Per-Henrik Holgersson presenterade hela nio studenter inom piano, stråk och blås. Jubelfondens direktions eget val om fem studenter, varav tvenne operasångare, presenterades av filharmonikern Carl Johan Nordin.

Konstutställning och konsert

Efter stipendieceremonin följde förfriskningar i Bankettsalen, där en lika intressant som omfattande utställning av studenterna väntade. Stipendiaterna hade fattat posto vid sina respektive verk. Musikstipendiaternas motsvarighet till konststudenternas utställning är en konsert, vilken ägde rum i Riddarsalen. Carl Johan Nordin presenterade studenternas musikstycken med hela sitt långa filharmoniska yrkeslivs tyngd, erfarenhet och glädje. Konserten omfattade hela tolv nummer, där Juvelarian ur Gounods opera ”Faust” var något alldeles extra. Debussy, Brahms, Loutoshinsky, Hummel, Latham, Schumann, Taktakishvili, Poulenc och Paganini framfördes av leende lättsamma studenter och togs mycket väl emot. Sista programpunkten var Paganinis ”La Campanella”, virtuost framförd av Nicole Biegniewska på violin, muntert ackompanjerad av sin far violinis ten Kryspin Biegnewski på gitarr. Publikum blev så entusiastisk att ett extranummer på samma höga nivå fordrades och framfördes, till åhö rarnas glädje. Denna succé avslutade Jubelfondens stipendieutdelning 2025. Läs gärna mer om tidigare års sti pendiater på jubelfonden.se. X

Stipendiaten Nicole Biegniewska på violin ackompanjerad av sin far violinisten Kryspin Biegneski.

på detta uppslag.

Jubelfondens stipdendier i väntan på utdelning.

text och bild: Göran Mellblom

Fakta

jubelfonden

Stiftelsen Den Nordiska Första S:t Johannislogens Jubelfond grundades 1867 med det uttryckliga syftet att stödja unga lovande människor i deras utbildning inom ”vetenskap, konst eller slöjd”, som det uttrycks i fondens reglemente. Direktionen samarbetar med åtskilliga kända institutioner och lärosäten i sin jakt på landets mest lovade stipendiekandidater. Bland de mer namnkunniga institutioner som fonden samarbetar med kan nämnas Konstfack, Kungl. Musikhögskolan, Stockholmsoperan och Malmstensskolan.

Det är de olika lärosätena som utser stipendiater.

I Stamhusets Bankettsal fanns konstverk av studenterna, av vilka några återfinns

Vision 2035: inspiration och uppdateringar

Förra numret av Frimuraren präglades av Ordens vision 2035, som lanserades tio år före det svenska frimureriets 300-årsjubileum. Målet: att bli en stark och växande Orden. Tidningen, som når alla bröder, kommer kontinuerligt att rapportera om arbetet med visionen och berätta om goda exempel runtom i Sverige och Finland.

sedan i somras finns en avdelning på Ordens hemsida om Vision 2035, utan krav på inloggning. Där kan man enkelt läsa om visionens ledord och även dela med sig av informationen med utomstående, till exempel personer som är nyfikna på Svenska Frimurare Orden.

Informationsmaterial utskickat

I nummer 2/2025 intervjuades visionens ”Core Planning Team”, bestående av bröderna Magnus Engström, John Fahlnaes och Christer Linde. Vid det här laget har informationsmaterial distribuerats till alla fördelningar i form av roll-ups och foldrar. Samtliga fördelningar kan också beställa ytterligare material utan avgift.

Någon undrar kanske vad det påkostade materialet har kostat Orden i form av filminspelningar, websida, trycksaker, rollups, profilprodukter, chokladbitar, logotyper och så vidare. Ordföranden i informationsdirektoriet, John Fahlnaes, som till vardags är reklambyråchef, ger lugnande besked: – Vi är noga med att hantera Ordens pengar ansvarsfullt. Hela visionsarbetet samt materialet har kostat under 250 000 kronor. Priset har kunnat hållas nere inte minst tack vare de hundratals mantimmar som har lagts ner ideellt.

vilket kommersiellt bolag som helst. Marknadsvärdet är säkert 2–3 miljoner kronor. Det här visar bredden på kompetensen inom Orden, vad vi kan åstadkomma när vi kanaliserar den.

Extern kommunikation

Efter att visionen nu har lanserats inom organisationen är nästa steg att skapa extern kommunikation för att öka kännedomen om Svenska Frimurare Orden. Magnus Engström, Stormästarens ståthållare, understryker vikten av att hitta rätt tilltal: – Hur attraherar vi män i ett sekulärt samhälle? Hur pratar vi inåt och utåt om Orden? Ibland är bröder litet vilsna. Det finns förutfattade meningar om vår verksamhet, vilket kan göra det svårt att berätta om Orden externt. Vi kan inte beskriva våra ritualer, men låt oss hitta ett fungerande språkbruk, så att var och en kan känna sig stolt och bli en ambassadör.

text: Pether Ribbefors NE S

Christer Linde, chef för Ordens avdelning för verksamhetsutveckling, understryker värdet av visionsarbetet, som har inneburit ett omfattande arbete med bred och djup förankring:

– Tittar man på processen och materialet skulle det kunna säljas till

John Fahlnaes avslutar:

– Visionen är både ett verktyg för vårt interna sätt att arbeta samt ett redskap för hur vi vill uppfattas utanför Orden. En vision signalerar att man vill gå från något till något. X

Ett värdefullt kulturarv

svenska frimurare orden är ett levande kulturarv och detsamma gäller de många fastigheter och lokaler som ingår i verksamheten. Det finns ofta ett stort intresse hos allmänheten att få bese interiörerna, vilka inte sällan är kulturhistoriskt värdefulla. Att öppna lokalerna för besök är ett bra sätt att väcka intresse för Orden, interagera med det omgivande samhället och dessutom skapa intäkter.

I centrala Stockholm ligger Bååtska palatset från 1662, Ordens stamhus sedan 1877. Under 2024 besöktes Stamhuset av mer än 1 500 personer, fördelat på 89 olika grupper, berättar Ingvar Fröberg som är koordinator för visningarna:

– Det gav en intäkt på 82 000 kr och då bestod hälften av grupperna av inhemska och utländska frimurare, som förstås inte betalar för sina besök.

Under första halvåret 2025 räknade Stamhuset in 61 grupper för visningar och föredrag, vilket resulterade i intäkter på över 64 000 kr – med halva kalenderåret kvar. Olika platser har förstås skilda förutsättningar, men det finns en betydande potential i att öppna upp Ordens lokaler. Det står också i samklang med de fem pelarna i Vision 2035:

• Behålla och utveckla bröder

• Stabil ekonomi

• Attrahera nya bröder

• Bevara det historiska arvet

• Synligt samhällsengamang

Hur ser möjligheterna ut på din ort?

Kontakta gärna redaktionen för att dela goda exempel! X

text: Pether Ribbefors bild: Mats Gärdfors

Visningar av Stamhuset är populära.

Tempelbilden inspirerar i Värmland

ordens vision 2035 åskådliggörs genom ett tempel med arkitrav, där fem pelare vilar på ett fundament av värderingar. Tempelbilden är ett klassiskt motiv och på en workshop i Värmland bekräftades att motivet är ett effektivt och begripligt sätt att kommunicera visionens mål och syfte. I anslutning till värmländska provinsiallogens högtidsdag i slutet av april arrangerade provinsialmästaren ett möte med alla ordförande mästare och ordförande (OM/O). Syftet var att fördjupa och tydliggöra visionen inom fördelningen. Vi utgick från tempelbilden och de tre ledorden: Kraft i nutiden – Hopp för framtiden – Tidlös och bestående.

För att konkretisera ledorden utvecklades en frågeställning (hur?) för var och ett samt svar:

Kraft i nutiden – hur byggs den upp?

Svar: Genom brödernas andliga fördjupning, personliga utveckling och broderliga kärlek.

Hopp för framtiden – hur vill vi att framtiden ska se ut?

Svar: Ett samhälle präglat av visdom, godhet och glädje.

Tidlös och bestående – hur då?

Svar: Det ligger i vårt DNA att vara tidlösa och bestående, alltså bygga vidare på vår tradition.

Vår fördjupning försöker fånga både det inre arbetet som Orden lägger vikt vid (självkännedom, etik, andlighet) och det yttre inflytandet (att vara en kraft för gott i samhället). Vision 2035 kommer att bli en integrerad del i våra enheters arbete och vi kommer inom fördelningen att särskilt prioritera tre områden:

• Behålla och utveckla bröderna

• Attrahera nya bröder

• Synligt samhällsengagemang

Även om Ordens vision är ny, vilar allt på samma fundament som burit oss under snart 300 år. Fundamentet är åskådliggjort genom en trappa. Det mest grundläggande trappsteget visar att Orden vilar på en kristen grund. En annan bärande del är den broderliga samvaron. På det översta trappsteget finns vår ordenslära, här representerad av våra dygder: tystlåtenhet, försiktighet, måttlighet och barmhärtighet.

På pelarnas kapitäler vilar arkitraven. I takt med att vi lever upp till de fem fokusområdena förverkligar vi de de tre ledorden

och vårt löfte till både oss själva och vår omvärld – att stå för Kraft i nutiden, hopp för framtiden, tidlös och bestående.

Templets topp, tympanon – ovanför allt svävar visionen. Hit pekar allt vi talat om hittills. Målbild inför frimureriets 300-årsjubileum om tio år. När vi lever upp till och levererar det som visas i tempelbilden, ja då är vi just detta: en stark och växande Orden! X

text: Björn Stenemo bild: SFMO

Modern tillämpning med historisk bakgrund

en gång om året träffas Ordens provinsialmästare och kapitelmästare för att umgås och dryfta gemensamma frågor. I augusti 2025 ägde mötet rum i Göteborg och förstås stod Vision 2035 på agendan. Värd för mötet var provinsialmästare Gillis Edman och en av programpunkterna för ämbetsmännen och deras respektive var ett besök på ostindiefararen Götheborg, som har mycket gemensamt med frimureriet. Inte bara ger skeppet en inblick i 1700-talets samhälle, det är också byggt med traditionella hantverksmetoder. Samtidigt är det ett helt modernt fartyg, som uppfyller alla krav som det nutida samhället ställer.

Originalfartyget förliste 1745 i Göta älvs mynning, fullastat efter en resa till och från Ostindien. Efter dykningar på 1980- och 1990-talet väcktes tanken om att bygga

en inblick i 1700-talet.

en seglande kopia och under processen återupptäcktes tekniker och metoder. Professionella sjöfarare som fört befäl på Götheborg har också kunnat konstatera

att framförandet av ett historiskt fartyg ger en djupare förståelse för laster och samspelet med den omgivande miljön än vad moderna skepp eller datorsimuleringar kan erbjuda.

Åren 2005–2007 genomförde ostindiefararen Götheborg en uppmärksammad resa till och från Kina, vid hemkomsten fanns både Sveriges kung Carl XVI Gustaf och Kinas dåvarande president Hu Jintao ombord.

Ordens provinsial- och kapitelmästare fortsatte Göteborgsbesöket tillsammans med Stormästare Christer Persson, inspirerade av det visionära exempel som ostindiefararen Götheborg utgör. X

text och bild: Pether Ribbefors

Vision 2035 illustreras av ett tempel.

Besöket på ostindiefararen Götheborg gav

Se din broder!

Det blev två inspirerande dagar för de drygt 70 bröder som deltog i barmhärtighetsdirektoriets caritasseminarium om brödravård i slutet av april, där flera goda exempel presenterades.

Ordens Stormästare, Christer Persson, konstaterade inledningsvis att brödravård är ett av fundamenten inom Frimurarorden.

– När bröderna trivs och engagerar sig inspirerar det fler att söka sig till den gemenskap vår Orden erbjuder. Han refererade till en nyligen genomförd RFSU-studie där 1 000

män svarat på frågor om bland annat ensamhet och sociala relationer. Den visar att män generellt är mer än ensamma än kvinnor. De har också svårare att finna stöd då de möter svårigheter i livet. Var sjätte man, 16 procent, saknar någon att prata med om jobbiga situationer. Det är dubbelt så många som bland kvinnor. Och bara var tredje man, 35 procent, i åldern

31–40 år anser sig ha ett brett socialt nätverk, jämfört med 44 procent bland kvinnorna i samma åldersgrupp.

Enligt studien erbjuder mansdominerade arbetsplatser sällan några möjligheter att utveckla djupare personliga relationer.

– Därför är det viktigt att träffas i ett sammanhang där man blir sedd, hörd och bekräftad, sade

Marika Markovits, biskop i Linköpings stift höll en inspirerande föreläsning om kyrkans roll i dagens polariserade vi-och-dom-samhälle. – Kyrkans uppgift är att förmedla hopp till oss människor – men det krävs att vi agerar, sade hon.

Christer Persson. Precis som hos oss i Frimuraorden där bröderna möts, frikopplade från vardagens många måsten och oskrivna regler. Och där man uppmuntras att tänka och diskutera även i existentiella frågor.

Anders Lindström, till vardags kyrkoherde i Tenala i sydvästra Finland, fyllde på genom att poängtera hur viktigt det är att alla bröder verkligen blir sedda. Att ta hand om de nya och se till att föra in dem i gemenskapen.

– Dialog är en nyckelfaktor. Att bjuda på sina egna erfarenheter och att verkligen lyssna på den man talar med.

”Det svåra samtalet”

Merparten av första seminariedagens eftermiddag ägnades sedan åt fyra föredragningar under ovanstående rubrik. Hur man möter en broder som av någon anledning befinner sig i en svår livssituation.

Utifrån sina erfarenheter som intensivvårdsläkare berättade professor Hans Hjelmqvist, Örebro, om hur han ofta måst genomföra sådana samtal med både patienter och anhöriga.

– Det har lärt mig att man som medmänniska och broder måste vara öppen. Mitt råd är att alltid bejaka

Fartfylld show med angeläget syfte. Fyra medlemmar i Föreningen KulturSjukhuset höjde stämningen rejält då de visade prov på och berättade om vad de erbjuder sjukhusen i Stockholm, Jönköping, Eksjö och Värnamo. Från vänster: Susanne Waleij, Andreas Norén, Lotten Sjönneby och Edvin Kiland.

frågor om samtal i allvarliga ämnen, om än bara för en kort stund. Likaså att alltid erbjuda uppföljning.

Stefan Schierbeck, samtalsterapeut och författare från Stockholm, belyste det ofta diskuterade ämnet alkoholmissbruk.

– Alkohol är en ingrediens i våra måltider, speciellt vid högtidsdagarna. En snaps, ett glas vin eller öl förhöjer stämningen. Men bland oss finns de för vilka alkohol även medför negativa konsekvenser.

– Har det med oss andra att göra? frågade han retoriskt. Ska vi bry oss? Jag har ingen lösning, men anser att detta är något som behöver diskuteras inom vår Orden.

Ingvar Bengtsson, präst och psykoterapeut från Göteborg, tog upp de existentiella frågorna utifrån ett antal litterära citat.

– Dialogen är det centrala. Den fördjupar och bidrar till förståelse människor emellan. Kerstin Ekman beskriver detta väl i sin roman Guds barmhärtighet: ”Ingenting är till fullo upplevt och erfaret förrän vi berättat om det och fått svar på vår berättelse.”

Begravningsentreprenören Gillis Edman, Göteborg, talade engagerat

utifrån sin halvsekellånga erfarenhet i sitt yrke.

– Jag har mött ett oändligt antal människor som befunnit sig i den djupaste sorg och genomfört lika många svåra samtal. Det handlar om att agera på det sätt som jag själv skulle vilja bli bemött i samma situation. Visa deltagande och omtanke. Våga fråga hur det står till även då man vet vad svaret blir.

De fyra presentationerna efterföljdes av engagerade diskussioner i smågrupper. Resultatet av dessa kan sammanfattas som ett förslag om att belysa ämnet i ett kommande temanummer av tidningen Frimuraren.

Goda exempel

Första seminariedagen avslutades av Jarl Söderholm, Vasa, som under rubriken Omsorg om äldre bröder, redogjorde för verksamheten i Sällskapet Convivium. Dess ändamål är att erbjuda aktiviteter för bröder, äldre än 65 år, deras hustrur eller livskamrater samt frimuraränkor. Man träffas sex gånger om året, äter subventionerad lunch eller deltar i någon aktivitet, ibland även kortare resor. Verksamheten startade 1988 och erfarenheterna är goda.

Fakta

om seminariet

Seminariet Se din broder arrangerades av:

• Barmhärtighetsdirektoriet

• Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm

• Konung Gustav V:s och Drottning Victorias Frimurarstiftelse

• Föreningen Granatenhjelm i Helsingfors

• Frimurare Barnhusdirektionen i Göteborg

Inbjudna var medlemmar i Caritasgrupper och andra som på olika sätt medverkar i Ordens caritasverksamhet på central, regional och lokal nivå.

Conviviumsällskap finns idag på sex orter i Finland. Mer om Convivium finns att läsa i idébanken på Ordens webbsida.

Den andra seminariedagen inleddes med en färgsprakande och livligt uppskattad föreställning av ”sjukhusclownerna”, fyra medlemmar i organisationen KulturSjukhuset. Mer om denna i artikeln på sidan 30.

Därefter redogjorde professor em. Gunilla Hedlin, Karolinska Institutet, för den forskning om astma hos barn och ungdomar som sedan lång tid stöds av Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm.

– Detta stöd är ovärderligt och har starkt bidragit till de goda resultat som vår forskningsgrupp har nått, sade hon.

Anders Oliv, Ordförande i Caritasgruppen i Reftele, berättade om de goda resultat nåtts genom den då kallade femstegsmodellen som man sedan ett antal år tillämpar i S:t Johanneslogen Helios.

– Den är ett sätt att på ett systematiskt sätt slussa in nyrecipierade

bröder i gemenskapen. Erfarenheterna är mycket goda. En beskrivning av modellen finns i idébanken på Ordens webbsida.

Ökande klyftor

Seminariet avslutades av Marika Markovits, biskop i Linköpings stift, som utifrån sina erfarenheter från Stockholms stadsmission reflekterade över dagens samhälle.

– Klyftorna ökar, allt fler lever i fattigdom, många bor områden präglade av kriminalitet. Antalet utsatta människor växer. Det har inte bara lärt mig att värdesätta visionen om ett jämlikt samhälle, utan också hur viktigt det är att engagera sig. Att se en utsatt människa som om hon vore du själv eller en av dina nära: Då vet du vad du ska göra.

– Kyrkan har idag en viktig uppgift i att förmedla hopp till oss människor. Men hopp kan inte uppstå passivt genom att stå vid sidan av. Hopp är att agera! X

text och bild: Lars Klingström

Alla Power Point-presentationer finns på Ordens webbsida, frimurarorden. se. Hittas enklast genom att som inloggad använda sökfunktionen och där skriva: ”Se din broder”.

om idébanken

I Idébanken på Ordens webbsida frimurarorden.se finns samlat en stor mängd dokument som ur olika perspektiv belyser ämnet medlemsvård. Det handlar i samtliga fall om sådant som av olika loger och brödraföreningar genomförts och som lett till goda resultat i praktiken.

Innehållsförteckningen ger en bild av bredden på materialet:

• Rekrytering

• Behålla och aktivera bröder

• Caritas

• Omsorg om seniorer

• Återvända

• Vid bröders bortgång

Idébanken hittas enklast genom att som inloggad på frimurarorden.se använda sökfunktionen och skriva in ”idébanken”.

Nöjda arrangörer. Bengt Rydell och Sven-Åke Bergkvist från Barmhärtighetsdirektoriet flankerar biskop Marika Markovits.

SYMPOSIUM

Stockholm 25–26 oktober 2025

avgiften 600 kronor (50 euro)

Anmäl dig genom att betala symposieavgiften 600 SEK (50€) till forskningslogens konto

Program och övrig information finns på www.eckleff.se

Bankgiro: 333-5445 BIC: HANDSESS. IBAN: SE70 6000 0000 0005 6611 7568 I meddelandefältet skriv: Symposieavgift 2025, NAMN och GRAD.

Sankt Eriks Begravningsbyrå

Vi hjälper dig med förberedelserna inför förvandlingens stund.

Det är vanligt att man har frågor om begravning, bouppteckning, arvskiften och testamenten. Kontakta oss för att få svar på dina frågor.

Vill du se vad andra gett oss för omdömen, besök www.reco.se/sankt-eriks-begravningsbyra

Sankt Eriks Begravningsbyrå Frejgatan 10, 113 49 STOCKHOLM 08-120 930 10 el. 0768 580 581 www.sankteriksbegravning.se info@sankteriksbegravning.se

artikelserien om ordens organisation fortsätter

Vi presenterar den nionde artikeln i serien om Ordens organisation i syfte att skapa kännedom om hur Orden fungerar.

så fungerar orden

Direktorierna, del 2

Föregående artikel handlade om Ordens linjeorganisation. Vi återgår nu till att presentera Ordens direktorier.

Barmhärtighetsdirektoriet

Enligt Ordens allmänna lagar är en av Ordens sju hörnstenar “kärleken till nästan, varav barmhärtigheten är en följd”. Det är därför naturligt att barmhärtighets- och välgörenhetsarbete, inom Orden kallat caritas, är centralt inom Svenska Frimurare Orden. Barmhärtighetsdirektoriets uppdrag är att samordna arbetet med caritas och medlemsvård.

– Orden arbetar dels med intern caritas som riktar sig mot medlemmarna och deras familjer, dels med extern caritas som riktar sig mot organisationer och individer utanför Orden, säger Tommy Nilsson, Ordens administrator (OA) och ordförande i barmhärtighetsdirektoriet.

Intern caritas

I varje enhet ska det finnas en Caritasgrupp som arbetar med barmhärtighets- och välgörenhetsarbete samt medlemsvård. Finns flera enheter på samma ort bör de samverka i en gemensam grupp.

– Caritasgruppen fungerar som en länk mellan enheten, bröderna och deras anhöriga. Viktiga uppgifter är att aktivera bröder, ta sig an sjuka bröder och deras anhöriga, stötta bröder som har svårt att delta i sammankomster, samordna uppvaktningar, dela ut

julgåvor till behövande och, till slut, vara ett stöd i samband med dödsfall och vid begravningar.

Alla medlemmar kan och bör bidra i det interna caritasarbetet.

– Om du får höra att en medlem är ensam, sjuk eller har avlidit kontakta enhetens Caritasgrupp, ordförande mästare eller ordförande så att lämpliga åtgärder kan vidtas.

Extern caritas

Orden har en lång tradition av utåtriktat barmhärtighetsarbete. Mest kända är kanske de barnhus som Orden tog initiativ till i Stockholm (1753), Göteborg (1756) och Karlskrona (1762).

Barnhusen erbjöd en trygg uppväxt och möjlighet till utbildning för tusentals barn ända fram till 1940-talet.

Idag omfattar extern caritas allt från “frimurarlamm” som delas ut till barn på sjukhus via ambulanser till Ukraina,

Ordens administrator, OA, bärande sina ämbetsregalier. Det vita bandet betyder att han är en av Ordens högsta ämbetsmän. Tommy Nilsson uppbär ämbetet sedan den 9 maj 2019.

till stipendier till konstnärer och fleråriga forskningsanslag.

Insamlingar och stiftelser

Caritasarbetet finansieras på tre sätt. Det första är de insamlingar som sker vid alla sammankomster i Orden eller i särskilda initiativ. För alla insamlingar gäller krav på redovisning av hur insamlade medel fördelats. Årligen fördelas på detta sätt cirka 5 miljoner kronor.

Det andra är de stiftelser och fonder som bildats genom testamenten och gåvor till enheterna. Årligen fördelar dessa stiftelser och fonder cirka 15 miljoner kronor.

Till sist finns två Orden närstående stiftelser: Konung Gustav V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse (”Frimurarestiftelsen”) och Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm (”Barnhusstiftelsen”). Stiftelserna

bildades när Ordens äldreboende och barnhus avvecklades i mitten på 1900talet. Stiftelserna stödjer, i första hand, forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar och omvårdnadsforskning respektive forskning om barns sjukdomar. Årligen fördelar stiftelserna ut cirka 52 miljoner kronor.

Medlemsvård viktigt

– Det är centralt att medlemmarna trivs i verksamheten och att nya medlemmar finner vägen in i vår gemenskap. Barmhärtighetsdirektoriet har tagit fram ett åtgärdsprogram som ger stöd i arbetet med att ta emot nya sökande, behålla medlemmar och hjälpa utträdda bröder att återvända.

Ett resultat av detta arbete är

Idébanken för caritas och medlemsvård. Idébanken finns på Ordens hemsida.

Direktoriet genomför återkommande medlemsenkäter för att fånga upp tankar om verksamheten och förslag till förbättringar.

Ansvaret för caritas ligger i linjen

Barmhärtighetsdirektoriet ska vara ett nationellt kompetenscentrum för caritasfrågor och medlemsvård. – Viktiga nyckelord är erfarenhetsutbyte och samordning. Direktoriet ska hitta behov och ta fram goda exempel. Direktoriet tar fram skrifter, till exempel “Så här arbetar frimurarna med caritas”, “Frimurarnas bidragsverksamhet” och “Förvandlingens stund”, och arrangerar seminarier för Caritasgrupperna.

Historia och organisation

Barmhärtighetsarbetet har en lång historia inom Orden. Ett barmhärtighetsdirektorium bildas år 1800 (samma år som logedirektoriet). År 1817 avvecklades direktoriet och uppgifterna övertogs av Frimurarbarnhusdirektionen. År 1922 återupprättas barmhärtighetsdirektoriet vilket återspeglar en rörelse mot ett bredare caritasarbete.

Direktoriet samordnar två nätverksgrupper med representanter från samtliga fördelningar: nätverket för caritassamordnare och nätverket för Samordare Positiv Medlemsutveckling.

OA är ordförande i direktoriet, ledamot i Högsta rådet och en av Ordens högsta ämbetsmän. OA har löpande avstämningar med Ordens sigillbevarare och kansler (OSK) och övriga direktorier och avdelningar.

Prioriterade frågor

– Tre av fem pelare i Vision 2035Behålla och utveckla bröder, Attrahera nya bröder och Synligt samhällsengagemang - berör direktoriet direkt. Här vill vi vara ett stöd så alla enheter kan uppnå visionen.

Ett prioriterat arbete är att följa upp caritasarbetet och säkra att insamlade medel hanteras på rätt sätt och når fram dit de ska. Samråd och samverkan med Orden närstående stiftelser är också prioriterat.

– Vårt caritasarbete har verkan och gör nytta. Detta är något som förtjänar att bli känt.

Bakgrund som sjuksköterska

Tommy är i grunden sjuksköterska. Han har arbetat administrativt och haft chefsuppdrag inom Region Skåne. Tommy recipierade i S:t Johanneslogen S:t Christopher 1994. Han har fått samtliga tio grader i logehuset i Kristianstad. Tommy har varit ordförande i Brödraföreningen Gothungia och deputerad provinsialmästare i Skånska provinsiallogen. Han blev OA år 2019.

– Det är värdefullt och viktigt att besöka arbetsloger och brödraföreningar. I mitt uppdrag har jag möjlighet att besöka enheter i alla fördelningar. Det ger möjligheter att träffa bröder och tala om Ordens barmhärtighetsarbete nu och i framtiden. X

text: Johan Groth bild: Mats Gärdfors

Barmhärtighetsdirektoriet

Barmhärtighetsdirektoriet (BD) är ett av Ordens fem direktorier. Barmhärtighetsdirektoriets uppdrag omfattar

• att följa de behov av bistånd som föreligger och analysera förändringar i samhällets sociala biståndsverksamhet för att identifiera grupper som har svårt att få sina behov tillgodosedda,

• att klarlägga vilka behov som Orden bör bidra till att täcka och redovisa förslag till inriktningen av biståndet,

• att avgöra hur benefika medel som ställs till direktoriets förfogande ska disponeras,

• att samråda med benefika stiftelser inom Orden för att skapa en gemensam profil åt Ordens välgörande verksamhet och verka för långsiktiga planer,

• att samråda med Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm, Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse och andra Orden närstående välfärdsinrättningar,

• att analysera och föreslå åtgärder inom Ordens medlemsvård,

• att föreslå åtgärder för att säkerställa omsorg om Ordens äldre bröder,

• att föreslå åtgärder för att förebygga att bröder söker utträde ur Orden,

• att samordna enheternas arbete med caritas och medlemsvård,

• att ge underlag för Caritasgruppernas arbete samt

• att verka för erfarenhetsutbyte och gemensamma policys.

Ordens administrator (OA) är ordförande i BD. Storhospitaliern är vice ordförande. I direktoriet finns en bred representation från Ordens alla fördelningar.

I barmhärtighetsdirektoriet skall en ledamot tillhöra direktionen för Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm.

I samtliga Ordens enheter är det respektive ordförande mästare eller ordförande som ansvarar för caritas och medlemsvård. Inom enheten utses en caritasgrupp som biträder i arbetet och utgör kontaktorgan mot barmhärtighetsdirektoriet.

KulturSjukhuset skapar glädje för barn och unga på sjukhus

Att som barn vistas på sjukhus för vård eller undersökning kan vara påfrestande. KulturSjukhuset lättar upp tillvaron för barn, ungdomar och deras familjer. Frimurarna i Jönköpings län stöder genom årliga anslag dess viktiga verksamhet vid länets tre sjukhus.

kultursjukhuset är en förening med verksamhet på sjukhusen i Jönköpings och Stockholms län. Man använder olika konstnärliga verktyg som musik, clowner och berättelser där barn kan välja att delta eller bara lyssna. KulturSjukhusets clowner och musikanter rör sig runt i korridorer, i väntrum och på avdelningar på de olika sjukhusen. De skapar glädje och positiv stämning som uppskattas av både yngre och äldre besökare. Utövarna kan också vara med då ett barn ska göra en svår provtagning eller undersökning.

Treårigt caritasprojekt

Frimurarna i Jönköping, Eksjö, Vetlanda, Värnamo och Reftele stöder tillsammans med Barnhusstiftelsen KulturSjukhusets verksamhet på sjukhusen i Jönköping, Eksjö och Värnamo. Det är ett treårigt projekt som startade 2024 och hålls samman av Caritasgruppen i Jönköping.

– Genom bland annat frimurarnas bidrag har vi kunnat utöka vår verksamhet i Jönköping, säger Lotten Sjönneby, verksamhetschef vid KulturSjukhuset. En musiklärare med tidigare deltidstjänst arbetar numera heltid som sjukhusmusikant. Vi har under hösten genomfört föreställningar med sång och musik tillsammans med sjukhusets bibliotek och lekterapi.

Omtyckta besök vid

brödramåltider

I överenskommelsen med frimurarna ingår även ett besök av KulturSjukhuset på var och en av de fem orterna under treårsperioden. Tanken är att bröderna ska få möta några av dem som skapar glädje på länets sjukhus, få information och kunna ställa frågor. Hittills har enheterna i Reftele och Värnamo fått omtyckta besök och till hösten står Vetlanda på tur. Besöken görs i samband med brödramåltiden efter logen, där clowner och artister ger exempel på hur man möter sin unga publik. Det har givit en bra bild av hur de insamlade medlen används.

Caritasgrupperna i Jönköpings län är glada över att stötta KulturSjukhusets viktiga och mycket uppskattade verksamhet. Det är ett bra exempel på extern caritasverksamhet, helt i linje med Ordens vision 2035 och fokusområdet ”Synligt samhällsengagemang”. X

text och bild: Bengt Rydell

Utdelade caritasmedel

2023–2024

Barmhärtighetsdirektoriet sammanställer årligen de rapporter som alla fördelningar inom Orden lämnar avseende utdelade caritasmedel under året.

de områden som medlen delas ut inom är främst allmän välgörenhet, kulturella ändamål samt barn- och ungdomsverksamhet. I summorna ingår inte de avsevärda belopp som varje år delas ut av de Orden närstående stora stiftelserna, främst till forskning inom barn- och äldresjukvård.

För år 2024 noteras en glädjande ökning, framför allt när det gäller medel som kommer från de insamlingar till behövande som bröderna bidrar med inom Ordens alla enheter. Den totala utdelningen för 2024 uppgick till hela 19,6 miljoner kronor.

Utdelat

insamlade medel : 2023 4,04 MSEK

2024 4,93 MSEK

fonder och stiftelser *: 2023 14,23 MSEK 2024 14,66 MSEK

text: Tommy Nilsson

*omfattar inte medel fördelade av Orden närstående stiftelser

Herr Sträng (Edvin Kiland) och Doktor Love (Lotten Sjönneby) underhåller och informerar bröderna i Reftele om KulturSjukhusets verksamhet.

Idébanken – en guldgruva av tips!

i min roll som ordförande mästare (OM) är det en stor mängd frågor, processer och uppgifter som behöver ges uppmärksamhet och utföras. Alla som haft och har denna roll vet att det enda sätt vi kan lyckas på är genom samarbete och samverkan, där ämbetsmän och bröder gemensamt kan skapa och upprätthålla en verksamhet som gör vår gemensamma vandring så rik på utveckling, gemenskap och värme som den är. En ytterligare viktig del i att lyckas är att kunna lära av goda exempel och goda erfarenheter och här blir det tydligt att en god överlämning och fortsatt stöttning från tidigare OM är centralt. Goda exempel finns ju dock i verksamheter överallt i vår Orden och hur kan vi på ett enkelt sätt få ta del av dessa exempel

Idébanken

Anders

Hector Linde, Ordförande Mästare, S:t Johanneslogen Kärnan, Helsingborg

och tips, när vi inte har möjlighet att träffa bröder från alla dessa verksamheter? Här är idébanken en guldgruva för alla inom Orden som funderar över hur man kan ta sig an eller arbeta med olika delar av vår verksamhet. Kanske vill du bara få lite input kring hur andra har tänkt och gjort för att sedan skapa något lokalt och eget. Kanske vill du hitta något som du bara kopierar och kör på samma sätt, för att sedan eventuellt justera och förbättra. Oavsett vilket så är Idébanken en källa som varit och är oerhört värdefull för mig i min roll som OM. Här delas goda exempel från Ordens alla hörn och här kan vi ta del av andras och sprida nyttan av egna goda exempel, till glädje för alla bröder, nu och i framtiden. X

för rekrytering och medlemsvård

En källa under ständig utveckling med idéer, förslag och inspiration till stöd för positiv medlemsutveckling.

i idébanken finns stöd och idéer som kan förbättra och underlätta din verksamhet med bl a rekrytering, aktivering av medlemmar, med caritasarbetet och mycket annat. I banken finns ett stort antal exempel som har använts i praktiken, det har alltså prövats och har visat sig fungera bra. Det finns också ett antal frågor som kan användas som stöd för en kartläggning av enhetens möjligheter, inspirerande diskussioner och utveckling av verksamheten.

Materialet kan fritt utnyttjas men bör anpassas och omarbetas så det lämpar sig för de egna behoven. Samtliga exempel finns även i pdf-format som du kan ladda ner på respektive sida och i vissa fall finns det även PowerPoint-presentationer. Pdffilernas texter kan du justera genom att öppna dem i Word. Nu kan du skapa ett dokument som passar era behov och önskemål, ta bort delar som inte är lämpliga, lägga till eller justera texter.

Hitta i idébanken

Materialet i idébanken har indelats i sex faser under brödernas frimureriska vandring:

rekrytera – finna nya medlemmar och introducera dem i brödragemenskapen. behålla och aktivera – den frimureriska åldern med fokus att behålla intresse och aktivitet.

caritas – barmhärtighetsverksamhet, brödraomsorg och medlemsvård. omsorg om seniorer – den frimureriska hösten med fokus på åtgärder som stödjer livslång anknytning till frimureriet återvända – bröder som utträtt men som vänder åter till frimureriet.

text: Anders Hector Linde vid bröders bortgång – när bröder lagt ner sina jordiska verktyg.

Var finns Idébanken?

Idébanken hittar du på hemsidan i inloggat läge och du börjar med att klicka på ”hamburgarmenyn” uppe i högra hörnet så att menyn kommer fram. Sedan klickar du på rubriken ”Tjänster & service”. Därunder hittar du rubriken ”Idébanken för…” . Klickar du sedan på rubriken ”INNEHÅLLSFÖRTECKNING” så får du en tydlig översikt på vad som finns till er hjälp och stöd för att förbättra er verksamhet. Det finns ytterligare en möjlighet att nå Idébanken: När du är inloggad på ”Din sida” så finns det allra längst ner i mitten rubriken ”Idébanken för…” . Klicka på ”Läs mer” och du kommer direkt till innehållsförteckningen.

Synpunkter och idéer

Vi vill gärna att du som broder ger oss återkoppling och kommentarer kring Idébanken. Komplettera gärna med egna erfarenheter och andra exempel som vi kan lägga till Idébanken är särskilt välkomna!

Det är med hjälp av dig Idébanken kan växa! Sänd dina exempel till Idébanken: idebank@frimurarorden.se X

text och bild: Peter Olzon

Synligt samhällsengagemang på cykel

En av de fem bärande pelarna i Vision 2035 är synligt samhällsengagemang. Ett gott exempel är ”Cykling utan ålder” med deltagande från Karlshamns Frimurare Brödra Förening, för övrigt landets äldsta brödraförening, grundad 1847.

cykling utan ålder är en ideell organisation där frivilliga cykelpiloter tillsammans med äldreboenden ser till att äldre kommer ut på cykelturer och får möjlighet att känna vinden i håret. Verksamheten finns i över 50 kommuner i Sverige och är en del av global rörelse med 40 000 piloter och volontärer världen över.

Minska ofrivillig ensamhet

Björn Samuelsson, frimurare i Karlshamn, berättar bland annat att ett av målen med verksamheten är att minska den ofrivilliga ensamheten bland äldre, vilka bjuds på äventyr utanför boendets fyra väggar. Man använder specialbyggda el-cyklar tillverkade på Bornholm och finansierade med bidrag från Sparbanken i Karlshamn. De som cyklar i Karlshamn är ett tjugotal utbildade cykelpiloter.

Björn Samuelsson uppmärksammades 2024 som Årets Medmänniska. I motiveringen sades bland annat: ”Initiativet bryter isolering och sprider glädje genom att låta äldre utforska kommunen på cykel. Med omsorg och uthållighet skapar Björn med vänner en inkluderande miljö där alla känner sig sedda, och inspirerar hela Karlshamn till ett mer sammanhållet samhälle.”

Fram till sommaren 2025 har mer än 700 turer genomförts med fyra specialbyggda rickshaws och mot slutet av året planerar man att erbjuda upplevelsen även till ensamboende. X

text: Tommy Nilsson bild: Björn Samuelsson

Frimurarsalongerna

En festvåning

i Göteborg

utöver det vanliga, med specialpriser till frimurarbröder.

Skapa ditt drömevenemang

Pelarsalen i Göteborg är en av Göteborgs vackraste lokaler. Vi hjälper dig att skapa ditt drömevenemang, från den stora bröllopsmiddagen till den pampiga men mer allvarsamma begravningen. Eller varför inte göra ett starkt intryck på dina konferensdeltagare? Självklart hjälper vi dig med all service och rådgivning. Vårt kök har en bredd som passar alla tillfällen och smaker. Välkommen till Frimurarsalongerna!

www.frimurarsalongerna.se

Tel: 070–793 90 39, Södra Hamngatan 31, Göteborg

Specialtillverkade elcyklar ger äldre möjlighet att känna vinden i håret. Björn Samuelsson skjutsar Gun Skoog (102 år) och dottern Gunilla.

Har du något att sälja? Då är det oss du ska välja!

Varmt välkommen att höra av dig för en professionell värdering av enstaka föremål eller hela dödsbon. Vi sköter värdering, hämtning och försäljning för en smidig och respektfull process.

Hör av dig om du vill veta mer!

Auktionshuset Gomér & Andersson har sedan 1929 byggt upp gedigen expertis inom konst, antikviteter och samlarföremål. Med fyra kontor i Sverige erbjuder vi en trygg och smidig auktionsupplevelse. auktionshuset.se

JÖNKÖPING | LINKÖPING | NORRKÖPING | NYKÖPING Första, andra, tredje – SÅLD!

Hos oss handlar ni tryggt och säkert

• Alla plagg levereras på 2 -3 dagar

• Vi lagerhåller alla storlekar

• Levereras inom hela Norden

• Betala mot faktura eller delbetala

Vill ni ha en frackkväll? Läs mer på vår hemsida!

Frimurargrav invigdes

Ett stort antal bröder och respektive närvarade när en särskild frimurargrav i Göteborg invigdes den 14 maj. Minnesstenen är identisk med den som finns på Norra begravningsplatsen i Stockholm, där en motsvarande grav finns sedan 2021. Den släthuggna delen av ytan pryds av poeten Bo Setterlinds ord: Himlens hav har ingen strand, bara ljus.

Stampens kyrkogård är bekant för de flesta göteborgare. Alla har någon gång åkt spårvagn förbi den gamla begravningsplatsen, vars huvudentré pryds av en tympanon med texten tänk på döden Många uppfattar budskapet som dystert, men innebörden är i själva verket den motsatta. Robert Lorentzon, förste talman i Göta provinsialloge (GPL), reflekterade över det ödesmättade ordvalet i sitt invigningstal:

– Varför denna uppmaning? Jo, för att vi verkligen ska leva. Döden sätter ljus på livet, på det som verkligen är viktigt.

Tänk på livet

Robert Lorentzon är präst i Svenska kyrkan. Hans själasamtal handlar sällan om döden, betonade han, utan nästan alltid om livet:

– Ingen jag har mött i livets slutskede har sagt ”jag borde ha jobbat litet mer”. Alla har talat om relationer.

Så stanna upp, lev här och nu. Släpp det där som har varit och oroa dig inte för framtiden.

De församlade vid frimurargraven sjöng psalm 297, ”Härlig är jorden” och Robert Lorentzon tände ett ljus för att markera invigningen.

Grusat frimurarkors

Gravvården har fått en mycket genomtänkt utformning. I til llägg till den uppresta stenen är

täckelset föll.

Stenen i Göteborg är identisk med den som finns vid frimurargraven på Norra begravningsplatsen i Stockholm.

frimurargraven försedd med en kraftig stenram. Specialhuggna, blankpolerade hällar formar tillsammans med rödaktigt grus ett frimurarkors, vars nyans blir starkare när det regnar –något som understundom händer i Göteborg.

Ceremonielet vid invigningen leddes av provinsialmästaren i GPL, Gillis Edman, som redan i inledningen sammanfattade frimurargravens betydelse: – Vi har skapat rum och plats för sorg, saknad och gemenskap.

Gillis Edman har arbetat i begravningsbranschen hela sitt liv och en gravplats för frimurare var därför ett projekt med välbekanta frågeställningar. Med inspiration från det goda exemplet i Stockholm tog han kontakt med begravningschefen i Göteborg för att skapa en motsvarighet på västkusten.

Anrik begravningsplats

Vackra Stampens kyrkogård, med sitt centrala läge, var särskilt lämpad för en frimurargrav. Invigd 1804 är det en av stadens äldsta begravningsplatser, där flera kända frimurare vilar. Som exempel kan nämnas William Chalmers (1748–1811) och Pehr Dubb (1759–1834), vars gravplatser också gränsar till varandra. Dessa bröders betydelse för Göteborgs utveckling kan inte underskattas. Chalmers donerade halva sin förmögenhet till instiftandet av den skola som bär hans namn, medan andra halvan gick till det unga Sahlgrenska sjukhuset. Pehr Dubb var en nyckelperson för båda verksamheternas organisering.

Askpåse

Frimurargraven är en askgravplats, avsedd för bröder och en respektive.

Stoftet kommer att placeras i en askpåse av mörkblå sammet, försedd med ett rött frimurarkors. En särskild gravfogde är utsedd inom Caritasgruppen i GPL, med uppgift att ombesörja gravsättningar och hålla gravboken uppdaterad. Namnen på gravlagda personer kommer att kunna läsas på bronsplaketter som anbringas vid graven.

Den stämningsfulla invigningen av frimurargraven avslutades med tänkvärda ord från förste talman Robert Lorentzon:

– Vi behöver en plats där vi stannar och fördjupar livet. En plats för livets skull, där vi kan höra en röst som viskar: ”Se, jag gör allting nytt”. X

text: Pether Ribbefors

bild: Magnus Molander, Pether Ribbefors och Anders Rudäng

Stampens kyrkogård anlades i början av 1800-talet. Flera spårvagnslinjer passerar förbi och begravningsplatsens portal är välkänd för de flesta göteborgare. Devisen är en uppmaning att ta vara på livet och använda det väl.

Robert Lorentzon, förste talman i Göta provinsialloge, tände ett ljus för att markera invigningen.

Rituella hantverket

i centrum

Första fördelningen tog under 2023 ett initiativ för att förfina och förbättra sina enheters ritualarbete. Hur gick det sen? Vilka är erfarenheterna och hur har detta nya grepp mottagits av bröderna?

Gruppen med namnet

Första fördelningens ritualkommitté har nu funnits i cirka två år. Den första centrala utbildningen ägde rum i oktober 2023 och under 2024 genomfördes fem utbildningar, som varit välbesökta från alla enheter i hela fördelningen. Kommitténs ordförande, Gabriel Anderbjörk, berättar om målsättning och drivkraft:

– Vi som arbetar i kommittén gör ju detta för att vi har en passion för det vackra och historiska i vår ritual. Jag tycker att vi har lyckats skapa ett riktigt långsiktigt verktyg för att ständigt kunna vårda och diskutera ritual så att det verkligen blir en del av vårt DNA.

Tillsammans kan vi säkerställa omsorgen och hanterandet av detta vårt mest centrala historiska arv.

Positiv återkoppling

Ritualutbildningarna är ett stöd till provinsialmästaren och ledarna inom fördelningen. Gabriel Anderbjörk känner sig nöjd med hur verksamheten har tagits emot:

– I den mån vi själva inom kommittén kan utvärdera oss, så skulle vi säga att det gått över förväntan. De som dock skall tycka till är ju fördelningens enhetsledare, alla ordförande mästare och ordförande, OM/O, som vi finns till för. Men jag kan, utan darr på manschetten, säga att vi fått oerhört

mycket glada tillrop och positiv återkoppling från dem.

Ständig förbättring

Har det hänt att någon uppfattat ritualutbildningen som kritik? Gabriel Anderbjörk understryker att det aldrig har varit tal om tillrättavisningar, utan det skall vara ett samarbete mellan kommittén och ämbetsmännen:

– Redan från start slog vi fast att kommittén inte får bli en grupp ”besserwissrar” som åker runt med pekpinnar. Vi vill vara en grupp, förvisso väl pålästa, facilitatorer som i samverkan och dialog med alla de ämbetsmän vi träffar lyfter ritualfrågans betydelse och samarbetar kring att göra dess uttolkning så vacker och stringent som det bara går.

– Vi ber om återkoppling efter varje genomfört tillfälle. Det känns verkligen som att vi har lyckats skapa en kultur där alla gladeligen delar med sig av sådana synpunkter utan att det ses som negativt på något sätt. Det rör sig genomgående om underbyggd och konstruktiv kritik gällande detaljgenomförande av olika rituella moment. Detta för att ständigt förbättra förståelse och engagemang i det material vi hanterar.

Skalbarhet och förenklad administration

Från och med 2025 planeras sex centrala utbildningar per år, berättar Gabriel Anderbjörk:

– Under 2025 har även logespecifika utbildningar börjat ta fart, vilket är oerhört roligt. Kommittén har utökats något men vi har sett till att kunna ”krypa och gå” innan vi ger oss på det längre loppet mot framtiden. Alla i kommittén har andra uppdrag eller ämbeten inom Orden, men nu har vi satt form och struktur och organiserat oss så att vi nu gradvis skulle kunna öka vår kapacitet utan att ändra något alls i själva upplägget. I den allmänna världen skulle det väl benämnas som att vi säkerställt en skalbarhet.

Kommittén använder sig sedan en tid av Ordens medlemssystem, FMS,

Gabriel Anderbjörk och Hans Prag är ledamöter av Första fördelningens ritualkommitté som nu har verkat i två år.

för anmälningar och administration. Det har underlättat arbetet, säger kommittéordföranden:

– Kommittén finns nu som enhetstyp ”frimurarklubb” i FMS (enhet 1096) vilket dramatiskt har förenklat all administration med kallelser och uppföljningar. Alla våra utbildningstillfällen finns i enhetens arbetsordning och anmälningar görs med angivande av skede och ämbete. Nu har vi precis kommit igång, men målet på sikt är att kunna stödja OM/O med listor över när och var vilka av deras ämbetsmän deltagit i utbildningarna, även om det tarvar lite handpåläggning i rapportuttagen. Ju mer vi kan använda våra system för att förenkla, desto bättre!

Skapa organisatoriskt minne

Kommitténs ursprungliga uppdragsgivare hösten 2022 var Första fördelningens provinsialmästare Per Arosenius. Vilka reflektioner gör han så här tre år senare?

– Redan när jag skulle tillträda som PM Svea så hade jag en målbild om en strukturerad ritualutbildning av ämbetsmännen. Under slutet av 1990-talet gjordes det ett antal ansatser som dessvärre inte levde vidare trots att

efterfrågan fanns. Bildandet av Första fördelningens ritualkommitté blev då ett sätt att över tid få ett organisatoriskt minne av hur utbildningen skall genomföras och även utvecklas. Genom att använda medlemssystemet kan det också hanteras effektivt.

– Jag är både glad och stolt över hur det utvecklats från den första idén kring ritualutbildning till dagens grupp med engagerade bröder. Det är trots allt våra receptionsritualer som är grunden för vår kära Orden och dess existens. Därför är det viktigt att erbjuda bröder som åtagit sig ett ämbete en möjlighet att förkovra sig i vad och hur man skall agera i loge för att recipient och besökare skall få den bästa upplevelsen.

Inspirera andra fördelningar

Ända sedan initiativet dök upp har Magnus Jäderlund, Stormästarens prokurator, varit ett aktivt stöd och en mentor för kommitténs arbete. Han är glad och tacksam över kommittébrödernas engagemang:

– Jag välkomnar alla initiativ som tas i syfte att sprida intern kunskap om vår fantastiska ritual. Här har Första fördelningen verkligen gjort ett

både viktigt och betydelsefullt arbete i att stärka ämbetsmännens roller och därmed kan besökare och ämbetsman få ut maximalt av sitt logebesök. Vi skall alla vara tacksamma för den ritual som vi har att arbeta efter och den skall verkligen vårdas. Det här är ett utmärkt exempel på hur det bäst kan ske. Jag hoppas att övriga fördelningar kan ta efter av detta vällovliga initiativ och jag vill här och nu framföra ett varmt tack till kommitténs medlemmar för det fina arbete som man lägger ned.

Även Gabriel Anderbjörk hoppas att kommitténs arbete skall kunna komma andra fördelningar till gagn: – Jag tror mycket på modellen att idéer och initiativ skapas lokalt och att de sedan, i den mån de passar, kan spridas vidare i andra delar av organisationen. Det finns så mycket erfarenheter runt om i Orden vi alla skulle kunna dra nytta av tillsammans så en förhoppning är väl då att detta vårt arbete med ritualstringens inom Första fördelningen skulle kunna bli ett av dessa områden. X

text: Gabriel Anderbjörk och Pether Ribbefors

bild: Mats Gartz och Mats Gärdfors

Stamhusets vackra Johannessal i väntan på ritual.

1. Slottskapellet fylldes av frimurare när provinsialmästare Per Arosenius inledde årets möte på Rosersberg.

2. Karolina Janson, generalsekreterare för Barndiabetesfonden, var en av dagens föredragshållare.

3. Rosersbergs slott är ett av de kungliga slotten och ligger norr om Stockholm.

4. Förgyllare Lovisa Wahlström, Kungliga Hovstaterna, blev den första mottagaren av det nyinstiftade Roserbergsstipendiet. Här tillsammans med Karl Steiner från Den Nordiska Första S:t Johannislogen.

5. Staffan Alveteg musicerade utsökt, men orgelläktaren är skapad för organister av 1700-talslängd.

6. MSB:s generaldirektör Mikael Frisell höll ett lika allvarligt som intensivt intressant föredrag.

Sommarträffen på Rosersberg har blivit tradition

Sensommarträffen på kung Karl XIII:s slott Rosersberg, norr om Stockholm, genomfördes 2025 för fjärde gången. Svea provinsialloge stod för projektledningen.

Redan på parkeringsplatsen nedanför borggården märktes den muntra energin. Ett hundratal bröder från så långt bort som Luleå, Södertälje och Helsingborg förfriskade sig med kaffe. Stämningen steg alltmera: glada återseenden, nya bekantskaper. Därefter strömmade bröderna in i Rosersbergs slottskapell.

I år närvarade för första gången kungens ståthållare Staffan Larsson och visningschefen Morgan Gerle.

Musik i slottskapellet

I kapellet musicerade musikföreståndaren Staffan Alveteg på orgeln, byggd i slutet av 1700-talet av Per Strand. Den mäktiga Marsch till Lifregementets dragoner av prins Gustaf, tillika Ordförande Mästare i Nordiska Cirkeln, komponerad 1843, blev det första numret.

Provinsialmästare Per Arosenius reflekterade vackert över vår underbara omgivning och gav sedan bröderna traditionsenligt en bred och djup exposé över vårt läge:

– Vi vill göra gott i samhället. Vi ger av vår egen tid, vilket är något av det ädlaste en människa kan ge.

Värdefullt samarbete Rosersbergs slott är ett av elva kungliga anläggningar ståthållaren ansvarar för. Stockholms slott är ett annat, tillsammans med 3000 hektar mark. 6 procent av Stockholms stads yta ingår i den kungliga dispositionsrätten som inrättades 1809 under ståthållarens

ansvar. 80 procent av budgeten utgörs av intäkter från visningsverksamheten. 20 procent utgörs av anslag från Riksdagen. Samarbetet med Svenska Frimurare Orden är därför värdefullt, meddelade ståthållaren.

Dagens ciceron, Peter Westrup, kallade fram museiläraren och guiden Ulrica Häller att mottaga Sveas hyllning med blommor och en gåva. Hon var den som ursprungligen uppmanade till närmare frimurerisk undersökning av Rosersberg – och vilken effekt detta fick! Flera hundra bröder har besökt slottet, inklusive alla de nordiska stormästarna med sina närmaste män.

Nytt stipendium till konsthantverkare

Årets stipendieutdelningar vidtogs. Sven-Åke Bergkvist, inspektör för Barnhusstiftelsen, ledde bröderna genom dess utveckling och slog fast: – Våra penningar skall göra skillnad. Stipendiaten föredrog sin verksamhet i forskning kring den allvarliga sjukdomen barndiabetes, vars orsak hittills gäckat forskningen.

NF:s Jubelfond hade vidtagit en historisk åtgärd i inrättandet av Rosersbergsstipendiet ämnat för fortbildning av sällsynta högt specialiserade konsthantverkare som bevarar det svenska kulturarvets historiska föremål. Dess ledamot, Karl Steiner, berättade om fondens utveckling varefter fil. dr. Lars Ljungström presenterade sina skäl för valet av den allra första stipendiaten, förgyllare Lovisa Wahlström, Kungliga Hovstaterna.

Utställda rariteter

I matsalen fanns den årliga utställningen av rariteter från Ordens museum. Anders Silfverhielm förevisade bland annat boken Clavicula Salomonis författad av Solomos Vicarius - sannolikt hertig Karl, som sysselsatte sig med den på hans tid så populära mysticismen.

Efter lunch höll Mikael Frisell, generaldirektör för Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, ett föredrag om myndighetens och hela samhällets intensiva verksamhet för uppbyggnad av vårt lands civilförsvar. Alla behövs: Mikael Frisell har upprepade gånger besökt Ukraina för att löpande hämta in de senaste rönen och metoderna för att skydda ett samhälle mot krig: – Även Svenska Frimurare Orden har en roll att spela i samhällets motståndskraft.

Musik som avslutning

Dagen avslutades i musikens tecken. Staffan Alveteg spelade ännu en marsch av prins Gustaf. Därefter framförde William Baker och Staffan Alveteg mycket subtilt och samtidigt kraftfullt Taminos aria ur Mozarts Trollflöjten

De församlade bröderna meddelade enhälligt att man förväntar sig ett sommarmöte på Rosersberg även 2026! X

text: Göran Mellbom bild: Mats Gartz

Om förebilder

Vi närmar oss allhelgonahelgen, en helg som för många innebär att minnas avlidna nära och kära. Men helgen blickar inte bara bakåt, att minnas dem som levat, utan framför allt handlar det om hoppet – att vi i tro får blicka framåt, mot evigheten. Det är just detta som helgonen vill lära oss – om hoppet!

Ett helgon enligt kyrkans tro är en människa som nått målet – himmelen, saligheten. Det är en människa som efter jordelivet har fått ikläda sig ”helgonens vita dräkt”. Helgon är inte nödvändigtvis extraordinära människor. Snarare handlar det om tro, och om att bevara tron. Den som gör så, som går in i evigheten med en kristen tro, är och blir ett helgon. Ärkebiskop Nathan Söderblom sade en gång att alla döda, de är inte helgon, men alla helgon är inte döda. Det stämmer precis.

Helgon som förebilder

Utöver mycket annat är helgon också förebilder. Påven Johannes Paulus II är den påve som helgonförklarat flest: 483 stycken. Motivet var, som han uttryckte det, att vår tid behöver förebilder. Förebilder är en viktig källa till motivation och självförtroende –när människor som liknar oss själva gör någonting bra så inser vi att vi kan göra samma sak. Detta är viktigt. Tidigare generationer reste statyer över kungar, men också personer som gjort hjältedåd. Runt om i äldre och

större städer står statyer. Syftet med dessa statyer var inte bara minnesbilder, utan också att de skulle inspirera människor.

Tiderna förändras

Vem som är en förebild, och vad som är förebildligt, kan ändra sig en tid efter en annan. Typexemplet är Östeuropas alla kommunistledare, som i sina hemländer stod statyer –ända fram till 1989 då Berlinmuren rämnade. Därefter föll den ena kommunistdiktaturen efter den andra och statyerna revs, den ena efter den andra. Från hjälte och förebild till skurk.

En av vår tids stora idrottsliga förebilder är fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimović. Förutom sina extraordinära idrottsliga prestationer är han ovanlig också i ett annat avseende. Trots att han fortfarande lever har han lyckats få en staty rest över sig, bara för att inom ett par månader få den skändad av samma människor som först reste den! Orsaken var att han 2020, som skåning och tidigare spelare i Malmö FF, köpte in sig som ägare i Hammarby.

Utöver all annan spe tilldelades han också av Johnny Bode-sällskapet det särskilda hedersomnämnandet ”Busgroggen”. Priset är uppkallat efter de groggar på whiskey och champagne som skandalartisten Johnny Bode enligt egen utsago lärde Charlie Parker att göra under Parkers Sverigeturné 1950. Busgroggen delas ut för enskilda roliga blamager – ageranden helt i Johnny Bodes anda.

OAL som biktspegel

Andra kapitlet i Ordens allmänna lagar (OAL) ägnas en frimurares plikter, där § 1 lyder: ”Det åligger en frimurare att iaktta sina plikter och att vara ett föredöme för andra”. Det som därefter följer i det Andra kapitlet – och som Du själva kan läsa på – är, uppfattar jag, en uttolkning av hur vi är föredömen och förebilder för andra. Bikt finns även i Svenska kyrkan och i kyrkans sammanhang talar man ibland i själavården om så kallade ”biktspeglar”. Det är texter som en kristen kan läsa inför bikt eller enskild själavård, som en hjälp för att formulera i vad man brustit. Andra kapitlet i OAL kan få ha en sådan funktion också för en frimurare, för

dig och mig, men med det syftet att vi alla ska bli (ännu bättre) föredömen för varandra.

Brödrakedjan och brödraskap

I vår Orden talar vi ofta om brödrakedjan. Jag tror att denna hålls samman av två saker: vänskap och förebilder. Vi talar annars ofta om brödraskap, men det är en ganska abstrakt kategori. Och handen på hjärtat: bröder på allvar blir vi egentligen bara med dem vi känner och har en relation till.

Anledningen till att jag överhuvudtaget recipierade i Orden hängde samman med mitt förtroende för mina faddrar – de var förebilder. Att min far var en av dem förändrar inte påståendet. Under mina snart trettio år i Orden har jag mött många bröder som blivit förebilder, som inspirerat genom kunskap, stil, som gentlemän, eller som fina, förädlade människor. Det är människor som jag har kunnat lära mig mycket av. Inte så få har också blivit verkliga vänner. Förutom det frimureriska innehållet, med allt vad det är och ger, är det frimureriska

brödraskapet för mig just detta: vänskap och förebilder.

Jag, en förebild?

När jag recipierade, och under mina år som frimurare, har jag mött många bröder som blivit förebilder för mig. Nu, med ålder och grad, är det min tur att försöka vara förebild för andra. Hur är jag det? Hur är du det? Vilka av dessa bröder, dina förebilder, ser du framför dig?

Många av de bröder jag mötte när jag recipierade är nu inte längre kvar i den jordiska brödrakedjan, men de är fortfarande förebilder, för mig och för andra. Vad de har lärt mig – hur kan jag föra det vidare? Tänk efter själv, vilka bröder förebilder ser du framför dig? Vad lärde de dig, vad vill du föra vidare från dem till andra?

Våra förebilder hade sina förebilder som hade sina förebilder. Har vi tur får vi idag vara förebild åt någon. Det är en mycket viktig del av vår brödrakedja. X

text: Markus Hagberg bild: Wikipedia / Håkan Svensson, Tsutomu Takasu. Adobe Stock / zwiebackesser

Helgon och förebilder då och nu: Sankt Andreas, Heliga Birgitta respektive Zlatan Ibrahimiovic.

En ny stormästare för Svenska Frimurare Orden är vald. Ett viktigt val då han är organisationens ledare och visar vägen framåt. Självfallet tillsammans med goda rådgivare och medarbetare. Arbetet handlar om Ordens framtid utifrån de visioner och den grund vi har.

Dagliga val

Dagligen väljer vi. Vad vi ska ta på oss, vad vi ska äta, vad vi ska göra… Valen är en del av livet och människan formas genom valen och det ansvar val bär med sig.

Bibeln berättar i 1 Mosebok 2:16–17, att Gud efter människans skapelse, sa till mannen: Av alla andra träd i lustgården må du fritt äta men av kunskapens träd på gott och ont ska du icke äta, ty när du äter därav, skall du döden dö. (1917 års övers.)

Den symboliska berättelsen lär oss att vi har ett fritt val och att alla val inte är bra. Människan avstod inte från att äta av trädets frukt. Hon

De viktiga valen

lurades av ormens försåtliga ord: Skulle då Gud ha sagt…? En bild av hur det destruktivt kom in i mänskligheten genom ett felaktigt val. Men också en bild av hur Gud givit oss en fri vilja, liksom förnuft och samvete. Gåvor att bruka till det bästa.

Livsavgörande val

Möjligheten att välja mellan gott och ont är unikt. Dagligen ser vi i media hur människor väljer det onda före det goda. Förstörda hus, lemlästade människor, barn utan hopp och framtid… Vi frågar: varför inte välja det goda? Vad är det som gör att vi väljer det destruktiva? Samtidigt ser vi också många som kämpar för det goda, trotsar ondskans makt och ger hjälp och stöd. De väljer kärlek före hat och har förstått Mästaren från Nasarets ord: Allt vad ni vill att människor skall göra för er, det skall ni också göra för dem (Matteus 7:12).

Ritualerna och logearbetet formar oss för arbetet ute i den allmänna världen. En gigantisk uppgift. Och kanske kan gemenskapen kring vår ideologi hjälpa och göra oss något mer förstående, mer seende, mer omsorgsfulla, mer tacksamma, mer ödmjuka i mötet med andra? Att det goda skall ske idag - inte i morgon! Detta markeras genom att vi sträcker varandra händerna. En fantastisk gest och symbol i all sin enkelhet. Men också detta är ett val!

Idag väljer vi för imorgon

”Möjligheten att välja mellan gott och ont är unikt. Dagligen ser vi i media hur människor väljer det onda före det goda.”

Som frimurare vet vi att valen är viktiga. När vi säger ja till medlemskap i orden är det ett livsval. Ordens ideologi vill vara en ledstjärna för oss, en hjälpande hand som uppmanar oss att bruka förnuft och samvete.

Frimureriskt val

Våra ritualer är fyllda av uppmaningar och anvisningar till val av det goda. De olika graderna ger oss hjälp till utveckling och fördjupning i livet.

Alla val pekar framåt. Valet idag påverkar morgondagen. Det gör våra val så svåra men också spännande. Hur vill jag att mina val och handlingssätt ska leva vidare och påverka andra? Då gäller det att stå på en god grund som pekar ut målet och vägen dit. Heliga Birgitta (1303–1973) bad: Herre, visa mig din väg och gör mig villig att vandra den. Den bönen kan också vi använda oss av i vår vardag (finns på s. 29 i Frimurarens bönbok). X

text: Johnny Hagberg bild: Mats Gärdfors

Guldsmedjan Therese Snarberg har lång erfarenhet inom egen tillverkning och yrkesskickligheten har gjort butiken känd landet över. Bland annat är företaget idag ledande inom tillverkning av ordensringar i Sverige.

Verksamheten startade 1959 och det genuina hantverket har alltid varit kärnan i företaget. Tillverkning av kvalitetssmycken och designsmycken samt omarbetningar, gravyrarbeten och reparation till låga priser är företagets fokus och har varit så ända sedan starten.

FRIMURARRINGAR

SMALL

10 800:-

Omarbete med eget guld 2.500:vikt ca 9 g. Bredd 6 mm

MEDIUM

13 200:-

Omarbete med eget guld 3.000:vikt ca 11 g. Bredd 6,3 mm

FRIMURARSMYCKEN

MURSPADE

1 920:-

vikt ca 1,6 g. Höjd: 33 mm. Bredd: 13 mm

LARGE

22 800:-

Omarbete med eget guld 3.500:vikt ca 19 g. Bredd 8,5 mm

FRIMURARKULA

10 500:- / 32 400:-

Förgyllt silver: vikt ca 18,5 g.

Guld: vikt ca 27,8 g. Höjd: 33 mm. Bredd: 13 mm

Vid beställning maila oss på therese@guldsmedjan-snarberg.se eller besök vår webshop på www.guldsmedjan-snarberg.se

Besöksadress: Östra Storgatan 8, 553 21 JÖNKÖPING

Postadress: Box 105, 551 13 JÖNKÖPING

Tel: 036-16 38 00

Lös krysset – vinn en trisslott

INTE ALLT PÅ RÄTT PLATS

FÖRDELAR KRAFTEN

LÅG FRÄMST

BRUKAR INTE VARA ENFALDIGT

HÅLLER SIG GÖMD HAR BRÄNTS TUNGA I VATTEN

HAR

GJORTS

FÖR LITEN

ÄR DET MAN HAR FATTAS PÅ BAR

GÖRA HÅL SÅNGFÅGEL VÄGLEDNING ALLSIDIG SLÅR MAN RUNT VID ÄR PÅ LÅG NIVÅ GÅR PÅ SNÖ

MISS PÅ SCEN

EFTER EN STÖT

SAMLAS TILL BAL

RÄCKTE STACKARE SKENBART BERÖM

HAR LÖKAR

ÄR HÅR MED RABATT GE LOV VÅTMARK ANHÅLLA

LIDER PÅBUD

SKYLLS PÅ EN NISSE I FLOCK PÅ SLÄTTLAND KRUPIT UR

LAG SOM INTE ALLA FÖLJER

BRYTER ISEN ADELSMAN AVTRYCK PRICKFRITT STÅR I SKYLTEN NÅD

GÖR MOS

FYRA I RAMSA

GÅR UR I SVERIGE UTFALL BESKED PÅ SKED

BLIR MINDRE HET EN ÄR SÅ GOD SOM EN

GETT PLATS

VAR FÖRST PÅ PLATS BADDA

FÖR FRAMTIDSFRÅGOR DEN TREDJE ÄR OLIKA FÖR KEX ROVORNA

HAR SÄLGEN GÅR RUNT SNABBT

ÄR DET PÅ STRAND UTAN SAND SLÅR AV SKRIVA UPP GJORT IN-

INTE

BLÅGUL TALARE ÅLDERSTECKEN

FRAMFÖRS I LEDNINGEN LAXÅ HAR FOTFÄSTE FRÅNKOPPLAD KÖR I STORSTAD

LÄNGRE I BRUK TÄNKT UTFALL GÖR SKÄMT STÄMNING

LAG PÅ JOBBET

är du skicklig och har lite tur så kan du, genom att lösa Frimurarens kryss och skicka in nyckelordet till redaktionen, vinna en trisslott.

Skickligheten står du själv för och turen får du hoppas på i dragningen av tre vinnare bland de inskickade rätta lösningarna.

Nyckelordet får du fram genom att bilda ett ord av de numrerade rutorna i krysset. Mejla nyckelordet till Frimuraren (frimuraren@frimurarorden.se) tillsammans med namn och mobilnummer. Det går också bra att skicka ett vykort till redaktionen på

adressen c/o Groth, Sigynvägen 3, 182 64 Djursholm. Trisslotterna skickas digitalt.

Senast den 20 oktober 2025 ska din lösning vara inskickad, för då dras de tre vinnarna! x

lösning till förra numrets kryss

Bland de inskickade rätta lösningarna har tre vinnare dragits:

Lars Gibson, Lars Sjöholm och Jan G Smith.

Rätt nyckelord denna gång var framtid .

De tre vinnarna har fått varsin digital trisslott. Stort grattis! x

ANNONSERA

I FRIMURAREN

Tidningen Frimuraren utvecklas ständigt och har många återkommande annonsörer som når en köpstark målgrupp.

Frimurarens läsare representerar många olika branscher och kanske vill även du som är företagare synas här.

Kontakta oss så berättar vi mer. Du når oss på annons@frimurarorden.se eller på 0706-072377 (Simon Orre).

Välkommen

till en genuin engelsk pub i frimurarhuset i Göteborg.

Förmånliga priser för frimurare. Visa upp ditt medlemskort.

Ett av Göteborgs största sortiment av öl och whisky.

Dagens lunch och After Work.

Södra hamngatan 31

Tel: 031- 13 20 22 www.golden-days.se

Sedvanlig hög närvaro på Bjäreträffen. Första torsdagen i augusti brukar vara efterlängtad.

Bjäreträffen - en av årets höjdpunkter

Som vanligt arrangerades den efterlängtade Bjäreträffen den första torsdagen i augusti. Detta är i Skåne det första evenemanget efter det frimureriska sommarlovet. På Hotel Riviera Strand i Båstad både återupptogs gamla bekantskaper och knöts nya.

sedan några år tillbaka har Bjäreträffen fyra föredragshållare. De tre i

Frimurarnas hus

Den som de senaste åren blivit ledamot eller medlem av forskningslogen har fått ett välkomstpaket från logen som bland annat innehåller boken Frimurarnas hus. Anledningen är enkel: för de flesta finns här en fördjupning av kunskapen om de egna logehusen, men också en kunskap om de hus och loger man kommer att möta under vandringen som frimurare.

trots forna tiders hemlighetsmakeri har Frimurarorden aldrig kunnat dölja de ofta kulturhistoriskt värdefulla ordenshusen. År 1891 utgavs ett omfattande bokverk om dessa av P B Eklund, med beskrivningar och planscher över dessa hus. Denna bok, IX frimurare provinsens byggnader, är numera svåråtkomlig och betingar höga

huvudprogrammet var provinsialmästaren i Skånske provinsiallogen Mats Strömberg, Ordens Stormästare Christer Persson och vikarien för Ordens högsta prelat Harald Gustafsson, vars berättelse om krus och krukor få närvarande glömmer i första taget. Föredragshållare nummer fyra, Elsa Trolle Önnerfors, berättade i medföljandeprogrammet om ”besvärliga fruntimmer”, ett föredrag om Sveriges första kvinnliga jurister. Boken med samma namn anbefalles starkt.

Jubelfondens keramikstipendium för 2025 delades ut till Levi Anderberg från Halmstad, med motiveringen ”En driven, nyfiken och ung keramiker, som brinner för hantverket och verkligen vill föra hantverkstraditionen vidare”.

Nästa år ses vi igen den 6 augusti. Nedräkningen har börjat. X

text: Tomas Andrén och Björn Ekelund bild: Per Ola Kimblad

priser på antikvariat. Dessutom har ju mycket hänt sedan 1891, så kunskapsläget var tunt om nutidens förhållanden.

Därför initierades inom forskningslogen en uppdatering av kunskapen om våra byggnader, ett stort arbete under ledning av logens då arbe tande ledamot Claes Langenborg. Detta resulterade i en bok som fick den nästan självklara titeln Frimurarnas hus – byggnader och arkitekter i det svenska frimureriet och gavs ut 2010.

av envar broder med intresse för våra hus och deras historia.

Boken ägnar en separat artikel åt vart och ett av de hus Ordens enheter ägde och verkade i vid den tidpunkten, med aktuella och ibland historiska illustrationer. Artiklarna är inte skrivna för fackmän, utan kan läsas med behållning

Boken är nollgradig och tillgänglig på logens webbshop eckleff.se. X

text: Magnus Åkerman bild: Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff

Frimurarnas konst- och kulturförening besökte Åland i april. Deltagarna fick se en unik samling konst av främst svenska och finska konstnärer verksamma under 1800- och 1900-talen.

Frimurarnas konst- och kulturförening

År 1991 bildades en ideell förening med uppgift att fånga upp ett konst- och kulturintresse hos frimurare och deras partners.

frimurarnas konst- och kulturförening är en social gemenskap som stärker banden till frimureriet, verksamheten omfattar i dag cirka 160 medlemmar. De flesta är bosatta i Stockholmsområdet men även andra orter är representerade.

Föreningen genomför guidade besök till platser man vanligen inte har tillträde

till på egen hand. Alla besök genomförs till självkostnadspris.

Vid två tillfällen, konstutlotteriet och årsmötet, arrangeras en gemensam lunch i Stamhuset för alla medlemmar. Då hålls också ett intressant föredrag av någon kulturpersonlighet.

Medlemmarna förenas av ett nyfiket intresse för konst och kultur. För att utforska och upptäcka nya saker krävs inga expertkunskaper eftersom föreningen anlitar kvalificerade guider. Några exempel på besök är Kungliga biblioteket,

Trädplantering med symbolik

En tradition inom S:t Johanneslogen Facklan i Landskrona är att plantera ett träd när logen firar jämna tiotal år. Trädplanteringarna är ett samarbete med staden, precis som Landskronas Walk of Fame på Järnvägsgatan.

logens femtioårsträd står på Gamla kyrkans grund och är en Robinia pseudo Acacia, ett träd som symboliserar det eviga livet. Jubileumsträdet har vid det här laget vuxit sig stort.

På sextioårsdagen planterades i Teaterparken ett pagodträd, en metafor för ett heligt hus som sträcker sig högt upp till himlen.

Bergmans Konstgjuteri, Waldemarsudde, Nobelmuseet, Zornmuseet och Malmstensskolan.

Dessutom arrangeras konst- och kulturresor både inom Sverige och utomlands. De senaste årens resor har bland annat gått till Guggenheimmuseet i Bilbao, grekiska Delfi, Mallorca och Montenegro. Vill du veta mer om föreningen kontakta urban.clareus@outlook.com eller anmäl ditt intresse direkt till eva.h.lind41@gmail.com. X

text och bild: Urban Claréus

Det senaste trädet, planterat vid logens sjuttioårsfirande den 5 maj 2025, är en Acer X Freemani. Det latinska namnet Acer betyder lönn, ett ord som ju också kan tolkas som hemlighet. X, siffran tio, sammanfaller med antalet grader inom Orden och Freemani översätts till fria män. Symboliken är alltså mångbottnad.

Lönnen kan växa till 12–15 meter och på hösten blir lövverket eldrött, som en fackla. Planteringen av sjuttioårsträdet leddes av Facklans ordförande mästare Peter Raudmets och förutvarande ordförande mästaren Bo Wikström. Efter planteringen träffades ett 50-tal bröder för att fira högtidsdag med efterföljande brödramåltid. X

text: Bo Wikström bild: Håkan Karlsson

Facklans ordförande mästare Peter Raudmets och förutvarande ordförande mästaren Bo Wikström planterar trädet vid logens 70-årsfirande.

Konstverken ingår i en privat samling som bara visas för utvalda grupper.

Rasslande Kedjan firade 20-årsjubileum

Rasslande Kedjan firade sitt jubileum i Stamhuset i Stockholm. Med 40 tunga motorcyklar parkerade på gården befarade många ett motorbuller utan like men det uteblev helt.

på eftermiddagen den 2 juni rullade hojarna in och frimureriskt hjälpte förarna varandra att parkera tätt innan man gick ner till rummen på Drottning Victorias Örlogshem.

På grund av trafiken i city och nationaldagsfirande på fredagen hade träffen avkortats till fyra dagar. På programmet stod skärgårdstur med M/S Östanå I, logebesök hos S:t Johanneslogerna Adolf Fredrik och S:t Erik samt måltidsloge i S:t Andreaslogen Glindrande Stiernan, mc-utflykt till Hertig Carls Rosersbergs slott med besök hos S:t Johanneslogen Roslagen i Norrtälje.

Träffen avslutades med en jubileumssupé, som flyttats från Bankettsalen till närbelägna Måns Bock. Kjell Mazetti och

Bosse Magnusson som hittills haft ansvar för träffarna lät de tillträdande ansvariga Anders Rapp och Niklas Berglund ta hand om flaggan.

Den 2–8 juni 2026 träffas Rasslande

Kedjan igen på Åland. Överskottet, ett femsiffrigt belopp, skickades till caritas och brödravård i de loger man besökt. X

text och bild: Kjell Mazetti

Fullt av bågar och bröder på Stamhusets gård. Rasslande Kedjan samlar mc-intresserade frimurare.

Scanningsprojektet klart!

I Frimuraren nummer 1, 2025, berättade vi om det spännande projektet om att scanna in samtliga äldre utgåvor av tidningen Frimuraren och dess föregångare. Årgångarna 1928 till 1978 kunde då publiceras på Ordens hemsida, bakom inloggning.

även under fortsättningen av året har flitens lampa lyst inne hos våra två mästerscannare, Karl-Erik Ericsson och Lars Lindquist. Efter ytterligare tusentals scannade sidor kan vi med glädje meddela att samlingen är helt komplett!

Nu finns samtliga årgångar från 1928 till 2004 på Ordens hemsida. Årgångarna 2005 och fram till i dag ligger redan offentligt på issuu.com/ svenskafrimurareorden.

”Målgången” firades med tre bubbelfyllda glas framför tre olika datorskärmar i samband med ett glädjefyllt Teamsmöte under sommarens varma veckor. Givetvis väcktes frågan ”finns det ingenting mer vi kan scanna” – och visst föddes idéer och tankar. Tidningen Frimuraren ber att få återkomma i frågan, men först: ett riktigt stort och varmt tack till Karl-Erik och Lars för ett fantastiskt noggrant och uthålligt arbete, med stort värde för Ordens alla bröder, nu och i framtiden! X

text: John Fahlnaes

Frimurarordens kors jämfört med andra. Orden har länge strävat mot större öppenhet.

Ordensmöte med svenska ordenssällskap

Sedan pandemin har en informell samverkan etablerats mellan de större ordenssällskapen i Sverige. Syftet är att diskutera gemensamma frågor om ordenslivet.

man träffas två gånger om året, ett Teamsmöte på senhösten då Ordens högsta ledare (stormästaren och motsvarande)

medverkar och ett fysiskt möte på senvåren då de högsta ledaren och ytterligare en representant för varje orden träffas.

I år var det Ordenssällskapet W:6 som den 24 maj stod som värd i sitt stamhus i Göteborg. Närvarade gjorde: Odd Fellow Orden, Svenska Frimurare Orden, Svenska Druidorden, Sirius-Orden och Ordenssällskapet W:6.

Aktuella frågor denna gång var bland

annat medlemsutveckling, lokalfrågor och utbyte av erfarenheter om GDPR. Notabelt var att Odd Fellow Ordens första kvinnliga Storsire, Cecilia Wikström Boman, medverkade. Från Svenska Frimurare Orden deltog Stormästaren Christer Persson och Ordens sigillbevare och kansler Christian Storck. X

text: Christian Storck

Omslaget till Frimuraren #2 1979. Prinsparet Bertil och Lilian, hertig respektive hertiginna av Halland.

Vad är en lagligen erkänd frimurarorganisation?

En frimurarorganisation som inte är erkänd av Svenska Frimurare Orden (SFMO) får under inga omständigheter besökas. Inte heller får personer från ej erkända storloger besöka enheter inom SFMO. Varför är detta så viktigt? Nedan listas några anledningar.

i nittonde kapitlet av Ordens allmänna lagar (OAL) behandlas förhållandet till utländska storloger. Stormästaren kan ingå avtal med utländsk storloge om ömsesidigt erkännande samt reciprok besöksrätt. Skulle en medlem av SFMO besöka en icke-erkänd loge, kan det enligt internationell frimurarsedvänja – masonic protocol – betraktas som ett erkännande.

Krav på erkända storloger

Det kan också finnas konkreta orsaker till varför en storloge inte är erkänd. SFMO tillämpar internationella kriterier i samarbete med bland andra United Grand Lodge of England (UGLE), men SMFO har också interna krav. Alla bröder bör notera att det finns självutnämnda frimurarorganisationer som inte uppfyller dessa krav, men som ändå använder begreppet frimureri. Vad krävs då för att en storloge ska erkännas? Här följer de viktigaste kriterierna:

• Den måste ha bildats av en annan reguljär storloge eller av minst tre privata loger med giltiga konstitutioner från en erkänd storloge.

• Den ska ha existerat i minst tio år, vilket visar organisatorisk uthållighet och stabilitet.

• Den måste vara självständig och självstyrande, med fullständig auktoritet över det symboliska frimureriet (grad I-III) inom sitt område.

• Den får inte lyda under någon annan frimurerisk organisation samt ha godkända former för hur medlemmar antas och ämbetsmän utses.

• Alla medlemmar måste vara män.

• Medlemmar måste tro på ett Högsta Väsen.

• Diskussioner om politik och religion måste vara förbjudna inom logens sammanhang.

Tystlåtenhet och försiktighet

Alla bröder uppmanas att vara uppmärksamma på besöksförfrågningar från ej erkända storloger. Enheter inom SFMO kan inte ta emot officiella besök från bröder och ämbetsmän i icke-erkända storloger. Under semestertider är det vanligt att sådana förfrågningar förekommer, när många är ute och reser.

När du själv rör dig i internationella sammanhang, kom ihåg att du kan möta medlemmar från storloger som inte är erkända av SFMO. Var tystlåten kring våra ritualer och seder. Undvik också att låta dig fotograferas tillsammans med bröder från dessa organisationer, då bilder kan användas i deras kanaler som ett tecken på närmande eller informellt erkännande. Vid besök utomlands, utanför det svenska systemet, skall ett så kallat letter of good standing medföras, det utfärdas av sekreteraren i din loge. Har du frågor om förhållandet till utländska loger, kontakta Ordens utrikesavdelning på foreign@frimurarorden.se. X

text: Mats Hanson bild: UGLE

Vad får jag publicera i sociala medier?

Får jag berätta att jag är frimurare i sociala medier? Här kommer svar på en fråga som många ställer sig.

det kom en fråga till informationsdirektoriet under våren: ”Får jag lov att berätta att jag är frimurare och hur mycket det betyder för mig i sociala medier?”.

Vilken bra fråga, tyckte vi inom direktoriet. Tack! Vi vill gärna säga det en gång för alla: självklart får alla bröder tala om att de är frimurare, inte bara i sociala medier utan överallt och när som helst. Yttrandefrihet råder ju och det är förstås ett jättebra sätt att öka kännedomen om vår fina verksamhet i omvärlden.

Röj ingen annans medlemskap

Sen är vi alla olika. Några är helt öppna med sitt medlemskap i Orden, andra håller det helst för sig själv. Båda förhållningssätten är lika bra. En sak som är viktig om du postar om ditt frimureri är att inte ”tagga” alla dina frimurarbröder. Att du inte av misstag berättar att någon annan är frimurare. Den som vill hålla det för sig själv ska få göra det.

Inget mellan klubbslagen

En annan sak som är viktig: allting får du prata om – förutom det som sker eller syns mellan klubbslagen. Inget rituellt, då bryter du mot löftet om tystlåtenhet. Som de flesta säkert kommer ihåg är det inte heller tillåtet att publicera bilder från logelokaler utan tillstånd. Vi avråder också från att publicera bilder från brödramåltider, av samma skäl som ovan: risken är att någon som vill vara diskret med sitt medlemskap kommer med på bilden.

Publicera som en frimurare!

Diskretion och omdömesförmåga är grannar med tystlåtenheten och måttligheten. När du postar, gör det på ett genomtänkt vis som skänker värdighet åt både dig själv, dina bröder och åt Orden. Fotografera och skriv med det frimureriskt goda omdömet som ledstjärna.

Har du frågor? Har du sett något tveksamt? Kontakta informationsdirektoriet: id@frimurarorden.se. X

text: John Fahlnaes

Praktfulla Freemasons’ Hall i London tillhör United Grand Lodge of England, UGLE.

Orden nu på LinkedIn och Instagram

Sedan i somras har Orden konton inte bara på Facebook utan även på LinkedIn, Instagram och YouTube. Vad innebär det och hur kommer de att användas?

svenska frimurare orden har funnits på sociala medier under mer än 15 år. Hittills har vi haft en officiell öppen sida på Facebook och en officiell sluten grupp, även den på Facebook.

Sedan i somras har Orden registrerat konton även på LinkedIn, Instagram och YouTube. I Ordens strategiska kommunikationsarbete ingår sedan en tid att öka graden av öppenhet och omvärldsdialog. I samband med lanseringen av Vision 2035 presenterades ett femte fokusområde: synligt samhällsengagemang. Att Orden nu skapar närvaro på flera nya plattformar har med detta att göra.

Olika målgrupper

på olika plattformar

För intern dialog, alltså när bröder vill prata med bröder, finns fortfarande inget som överträffar Facebooks slutna grupper. Dessa kommer vi att fortsätta med under

överskådlig tid. Men när Orden vill nå ut med mer formella budskap eller meddelanden, så behöver vi finnas där våra olika målgrupper befinner sig.

Facebook är fortfarande en mycket stor plattform i Sverige, särskilt bland personer från 40 år och uppåt. Instagram är en bra kanal för att nå människor mellan 20 och 50 år. För att nå ut till olika specifika yrkesgrupper, exempelvis forskare, akademiker, politiker eller journalister, så är LinkedIn en bra och seriös kanal.

”Men X då?”, säger någon [red anm: X hette tidigare Twitter]. Jo, X är stort bland politiker och journalister, men det finns förstås en gräns för hur många plattformar vi som ideell organisation kan hantera. Just nu har vi valt att prioritera LinkedIn, Instagram och Facebook.

YouTube är en plattform som har mycket stor räckvidd i Sverige och blir en viktig distributionskanal för framtida filmer från Orden. Från YouTube kan filmerna delas och länkas in i andra plattformar, samtidigt som vi har kontroll över materialet.

Vad händer härnäst?

Om en tid kommer Orden att börja

Fakta

ordens sociala kanaler

Orden finns nu på Facebook, Instagram, LinkedIn och YouTube.

Följ gärna Ordens konton. Tagga gärna Orden. Men tagga inte bröder på så sätt att du råkar ”röja” att någon annan är frimurare. Många bröder vill att frimureriet förblir en privatsak.

Posta själv inget mellan klubbslagen eller från logelokaler.

Posta inget från frimurarfastigheter där det krävs tillstånd för foto.

publicera innehåll på dessa plattformar. Det kan röra sig om mer vardagliga händelser som till exempel att ett nytt nummer av Frimuraren nu går att läsa på Issuu. Det kan även handla om högtidligare händelser eller inlägg som syftar till att göra aspekter av Ordens verksamhet mer känd, exempelvis vårt välgörande arbete.

Enskilda bröder, men även andra intressenter, kan följa oss i våra kanaler och på så vis ta del av information som sänds ut från oss i framtiden. Projektet att starta konton i de olika kanalerna handlar alltså om att bygga en slags infrastruktur för Ordens framtida kommunikationsbehov, så att vi kan fokusera på själva kommunikationen när det väl är dags. Givetvis känns det också bra att vi nu har registrerat vårt namn på plattformarna, så att ingen annan lägger beslag på dem.

Som enskild broder finns det förstås saker du själv kan göra. Till att börja med kan du låta dina privata konton följa Ordens konton. Gör du själv ett inlägg med anknytning till Frimurarorden? Tagga oss på LinkedIn eller Instagram. X

text och bild: John Fahlnaes

Efter att ha deltagit på tre sommarmöten, Öland, Båstad och Rosersberg, och träffat flera hundra intresserade och entusiastiska bröder känner jag mig nu redo att ta mig an höstens arbete.

Frimurarsommar är nu etablerat som ett begrepp för många olika sätt att komma samman även under sommaruppehållet. Variationen på dessa möten är stor, allt ifrån kompletta sammankomster med reception till andra varianter som andakter, musik, instruktioner och schackskola.

Alla sätt att komma samman är bra. Det stärker brödrakedjan och det stärker Orden.

Under våren har tre nya provinsialmästare (PM) installerat sig: Anders B Johansson i 4. Fördelningen i Linköping, Mattias Peterson i 7. Fördelningen i Härnösand och Mats Strömberg i 2. Fördelningen i Kristianstad. I november installerar sig Jean Gallen som kapitelmästare (KM) i 6. Fördelningen i Helsingfors.

Fyra av åtta fördelningar med nya PM/KM innebär en föryngring i ledningen för fältorganisationen.

Det bästa har ännu inte hänt!

Det kan vara både på gott och ont, men jag är övertygad om att det blir bra. Fundamentalstadgan ligger fast och den skall följas, men det finns så mycket annat att ta tag i och förbättra. Jag tänker speciellt på hur vi i loger, brödraföreningar och klubbar möter och tar hand om bröderna, Ordens viktigaste tillgång.

Våra ritualer, det Svenska Systemet, dateras till år 1800. Det var hertig Karl som formade detta system, dessa ritualer, utifrån flera varianter som tidigare fanns både i Sverige och utomlands. Systemet är unikt på så sätt att det är sammanhållet i alla tio graderna och att det bygger på kristen grund.

första större händelsen, som vi nog gärna vill glömma, var pandemin som lamslog allt arbete. Det var en unik händelse, som aldrig tidigare inträffat i Ordens historia, att stänga ner allt arbete för receptioner i mer än 500 dagar!

När arbetet så småningom kom i gång igen var det med stapplande steg och jag bedömer att det kommer att ta ytterligare flera år innan verksamheten återgått till vad den var när vi stängde ner.

”Men det bästa av allt i min roll som OSM har varit att möta alla er bröder.”

Storlogerna i Danmark, Island Norge och Sverige med vår 6. Fördelning i Finland arbetar efter detta system. Även inom denna grupp av stormästare sker det ett generationsskifte. Ny stormästare i Norge är Frode Olsbø och i Danmark Peter Olesen Dahl. Storlogen i Island får ny stormästare i november och som ni säkert känner till installerar sig vår egen nye stormästare den 18 oktober.

Allt har en början, en fortsättning och ett slut, har vi fått lära oss. Nu är det aktuellt även för mig.

Det har varit en fantastisk tid, en ära, att axla och utföra ämbetet som Ordens Stormästare (OSM). Det är mycket som har timat sedan mars 2019 när jag valdes till ämbetet. Den

Men det bästa av allt i min roll som OSM har varit att möta alla er bröder. Jag har besökt alla åtta fördelningar och kapitel ett flertal gånger och även enskilda loger och brödraföreningar.

Det har varit en fröjd att få lära känna er, lyssna på er och få en uppfattning om det lokala arbetet.

Stort, varmt och broderligt tack till er alla och kom ihåg: Allt det bästa har ännu inte hänt! X

Christer Persson ordens stormästare

A COLLECTION OF OUR FINEST HOTELS

Nybrokajen 9, 103 27 Stockholm radissonhotels.com/en-us/hotels/radisson-collection-stockholm-strand

TIDNINGEN FRIMURAREN

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Kontakta redaktionen: frimuraren@frimurarorden.se

Nr 3 Årgång 98 ISBN 1651 - 35766

Tidning nummer 1 2 3 4

Materialstopp (mån) vecka 4 13 33 43 Utgivning vecka 11 20 41 50

ANSVARIG UTGIVARE

John Fahlnaes

REDAKTÖR BILDREDAKTÖR

Pether Ribbefors Mats Gärdfors pether.ribbefors@sfmo.se

REDAKTIONSSEKRETERARE

Johan Groth

+46-(0)70-823 57 11 johan.groth@sfmo.se

GRAFISK FORM TRYCK

Patrick Dunbar, Trydells Tryckeri Dunbar Layout & Design Box 68, 312 21 Laholm

UPPLAGA

14 500 ex, 4 ggr/år

SVENSKA FRIMURARE ORDEN

Varmt välkommen att ta kontakt med vårt centrala kansli i Stockholm. Här hanterar vi frågor som gäller Orden som helhet och på central nivå. Nedan hittar du kontaktuppgifter till våra regionala enheter i Sverige och Finland.

expeditionstider : måndag till torsdag klockan 09.00–12.00

postadress och besöksadress : Svenska Frimurare Orden

Nybrokajen 7, 4 tr 111 48 Stockholm

telefon : 08-463 37 04 e - post : ordenskansli@frimurarorden.se

webbsida : frimurarorden.se

tidningen : Tidningen Frimuraren, frimuraren@frimurarorden.se

e - nyhetsbrev : Ordens centrala nyhetsbrev

Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff

Kungsängsgatan 17-19 75322 Uppsala

telefon : se listan på ämbetsmän i FMS

e - post : cfe@frimurarorden.se

webbsida : eckleff.se

e - nyhetsbrev : Ecklöfwet

FÖRDELNINGSKANSLIER

Svenska Frimurare Orden är geografiskt indelat i fördelningar. Här kan du se vilka områden som ligger i våra åtta fördelningar i Sverige och Finland. Varmt välkommen att ta kontakt med den ort som passar ditt ändamål bäst.

REDAKTIONSKOMMITTÉ

Olof Sköld, SLL Johan Groth, SVEA Urban Fasth, SPL Henrik Lange, GPL Lars Klingström, ÖPL Björn Stenemo, VPL

Guy Catani, SCF Jimmy Hjelmberg, MNPL Patrick Andersson, ÖNPL

ANNONSER

Pierre Dunbar Simon Orre +46-(0)70-765 51 12 +46-(0)70-607 23 77 pierre@dunbar.se annons@frimurarorden.se

PRENUMERATION

Helår: 275 SEK (Sverige och Finland). Övriga utlandet: 325 SEK. Lösnummer: 90 SEK

Sätt in angivet belopp på BG 700-0045 och ange namn och adress. Skicka även namn och adress till frimuraren@frimurarorden.se Från utlandet överförs angivet belopp i SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405 BIC: NDEASESS

FRIMURARENS DIGITALA VERSION

Detta och tidigare nummer av tidningen Frimuraren finns på ISSUU:

https://issuu.com/ svenskafrimurareorden

FÖRSTA FÖRDELNINGEN

Stockholm, Gävleborg, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Gotland

Svea Provinsialloge

Blasieholmsgatan 6, 111 48 STOCKHOLM

telefon : 08-463 37 13

e - post : svea@frimurarorden.se

e - nyhetsbrev : Första fördelningens brödrabrev

ANDRA FÖRDELNINGEN

Skåne, Blekinge, Kronoberg, Södra Halland, Södra Kalmar med Öland

Skånska Provinsiallogen

Nya Boulevarden 8, 291 31 KRISTIANSTAD

telefon : 044-21 16 33

e - post : spl@frimurarorden.se

tidning / nyhetsbrev : –

TREDJE FÖRDELNINGEN

Västra Götaland, Norra Halland

Göta Provinsialloge

Drottninggatan 32, 411 14 GÖTEBORG

telefon : 031-780 31 43, 031-780 31 49

e - post : gpl@frimurarorden.se

besöksadress : Södra Hamngatan 31, GÖTEBORG

e - nyhetsbrev : Nyhetsbrev för Tredje fördelningen

FJÄRDE FÖRDELNINGEN

Östergötland, Jönköping samt delar av Kalmar län

Östgöta Provinsialloge

Klostergatan 11, 582 23 LINKÖPING

telefon : 013-24 86 41

e - post : opl@frimurarorden.se

e - nyhetsbrev : Nyhetsbrev från provinsialmästaren

webbtidning ( pdf ): FYRAN

ADRESS OCH ADRESSÄNDRING

Orden hämtar adresser och adressändringar från Statens personadressregister, SPAR, och uppdaterar automatiskt i Ordens medlemssystem FMS. Detta betyder att Ordens medlemmar i Sverige inte behöver eller kan uppdatera sin adress via Ordens hemsida. För medlemmar i Sjätte fördelningen sker adressändring genom att kontakta sin loge. Övriga prenumeranter kontaktar redaktionen på frimuraren@frimurarorden.se

AVSÄGA SIG PAPPERSTIDNING

Om du inte vill ha Frimuraren som papperstidning i brevlådan kontakta sekreteraren i din loge och meddela detta så ändrar han i medlemsregistret.

INPLASTNING AV FRIMURAREN

Frimuraren levereras inplastad till Sjätte fördelningen i Finland, vilket är ett krav från den leverantör vi använder. I nuläget finns ingen av oss känd distributör som löser leveransen av kvartalsmagasin från Sverige till Finland utan inplastning.

SKRIVA FÖR FRIMURAREN

Redaktionen välkomnar bidrag till tidningen Frimuraren. Information om hur du går tillväga finns på webben. Kontakta gärna redaktionen innan du skickar in ditt bidrag:

https://frimurarorden.se/ sa-skriver-du-for-frimuraren

FEMTE FÖRDELNINGEN

Dalarna, Värmland/Dalsland, Örebro

Värmländska Provinsiallogen Västra Torggatan 14, 652 25 KARLSTAD

telefon : 054-14 40 80

e - post : vpl@frimurarorden.se

besöksadress : Tingvallagatan 15, KARLSTAD

tidning : Brödrakontakt

e - nyhetsbrev : Månadsblad för Femte fördelningen

SJÄTTE FÖRDELNINGEN

Finland

Stor Capitlet i Finland

Nylandsgatan 9 F, 00120 HELSINGFORS telefon : 044-751 76 20

e - post : info@frimurarorden.fi

webbsida : frimurarorden.fi

tidning : Föreningsbandet

SJUNDE FÖRDELNINGEN

Västernorrland, Jämtland

Mellersta Norrlands Provinsialloge Köpmangatan 8A, 871 30 HÄRNÖSAND

telefon : 073-082 13 35 (PM), telefon : 070-629 59 39 (FÖS)

e - post : mnpl@frimurarorden.se

besöksadress : Nybrogatan 3, HÄRNÖSAND tidning : Frimurare i norr

ÅTTONDE FÖRDELNINGEN

Västerbotten, Norrbotten

Övre Norrlands Provinsialloge

Skolgatan 49, 903 27 UMEÅ telefon : 090-77 02 13

e - post : onpl@frimurarorden.se

besöksadress : Skolgatan 49, UMEÅ tidning : Frimurare i norr

Frimurarna i samhället

HM Drottningen och mottagare av forskningsanslag i Stockholm 2024

Frimurarestiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till år 1911 då man fann ett stort behov av ett ålderdomshem. Konung Gustaf V, Drottning Victoria samt Kronprins Gustaf Adolf stödde tanken och Frimurarehemmet i Lidingö började byggas i takt med att medel samlades in. Under 1970-talet kunde samhället erbjuda motsvarande eller bättre äldreboende. Lidingöhemmet avyttrades år 1980 och likviden blev grundkapital till den nuvarande stiftelsen, som gavs en ny inriktning. Stiftelsens mål blev oförändrat att möta de äldres behov och verksamheten har sedan dess utövats genom att huvudsakligen stödja geriatrisk forskning och att bedriva hjälpverksamhet bland äldre behövande, främst genom organisationer med denna inriktning.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse kunde under 2024 lämna bidrag på närmare 16,8 mkr; huvuddelen, 14,05 mkr, gick till geriatrisk forskning.

Frimurarestiftelsen prioriterar tre forskningsområden. Det är forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som kräver mycket stora vårdresurser av samhället. Vidare stöds forsk-

ningen kring åderförkalkningens sjukdomar (hjärtoch kärlsjukdomar) vilket är västvärldens vanligaste dödsorsak och omvårdnadsforskning, det vill säga hur man utvecklar själva omhändertagandet av gamla och svårt sjuka patienter med stora hjälpbehov. Huvudprincipen är att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan redovisa goda resultat, ska kunna räkna med Frimurarestiftelsens stöd under fem år. Det är ett uttryck för insikten att all forskning är långsiktig.

Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimurarsamhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö/ Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid högtidliga utdelningsceremonier på respektive ort.

Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentariska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning om och vården av våra äldre.

Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse Box 170, 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se bankgiro 700-0557

Avsändare: Frimuraren

Blasieholmsgatan 6

111 48 STOCKHOLM

Stiftelser & Filantropi

Långsiktig kapitalförvaltning – vi har fått kapital att växa sedan 1871.

Planerar du att bilda en stiftelse, med vår erfarenhet och juridiska kunskap kan vi hjälpa dig från tanke till genomförande.

Våra kunder är främst stiftelser och föreningar, men även kommuner och andra organisationsformer som främjar ändamål inom civilsamhället. Vi är stolta över att hantera några av Sveriges största stiftelser i vår kapitalförvaltning.

Hos oss är den personliga relationen grunden för ett långsiktigt och nära samarbete. Varje stiftelse är unik och vi erbjuder skräddarsydda helhetslösningar anpassade utifrån styrelsens tid, intresse och kunskap.

Varmt välkommen att kontakta oss!

Kontakt stiftelsetjanst@ handelsbanken.se eller scanna QR-koden

handelsbanken.se