Frimuraren nr 3, 2024

Page 1


resa utomlands som frimurare

Frimureriet pÄ Gotland 150 Är

Stipendieutdelning i Stamhuset

Frimuraren

tidskrift för svenska frimurare orden | nr 3 | 2024

Svenska riddarordnar

Broder Christian Thorén guidar oss genom ordensreformen och vad den innebÀr.

Frimurarna i samhÀllet

Mottagare vid Barnhusstiftelsens stipendieutdelning november 2023.

Frimurarbröder inrÀttade det första barnhuset Är 1753 i Stockholm. Verksamheten vÀxte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fÄtt omvÄrdnad och utbildning. SamhÀllets vÀxande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i vÀrdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar, samt till organisationer som arbetar för behö-

vande barn och ungdomar. Sedan 1989 har stiftelsen delat ut drygt 207,2 miljoner kronor till forskning inom barnhÀlsovÄrd.

Stiftelsen har under Är 2023 delat ut totalt 24,6 mkr, varav till forskning inom barnhÀlsovÄrd 13 mkr. Stiftelsen Àr dÀrmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till forsk-

ning inom barnhÀlsovÄrd. Bidragen till olika organisationer och stiftelser uppgÄr till 11 mkr. Större bidrag har lÀmnats till Barndiabetesfonden, FörÀldraföreningen mot Narkotika, Fritidsbanken, S:t Lukas i Stockholm, Svenska Diabetesförbundet samt Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds ocksÄ av stiftelsen sedan mÄnga Är.

Stiftelsens filosofi Àr att bidragen ska utgöra ett lÄngsiktigt stöd och dÀrmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

Foto: Carina Bergkvist.

Redaktörens spalt

Broder! en ny höst och en ny termin med idel frimureri stundar. Kan det bli bÀttre? inte enligt mig.

Wagners opera Parsifal: upplysning genom medlidande

Omslag:

en kraschan för Serafimerorden. Bakom locket i mitten, frimurarbröderna Karl Xiii och Karl XiV Johan, bÄda bÀrandes Carl Xiii:s Orden. | bild: Mats Gartz

TÀnk att Äterigen kunna fÄ ta del av receptioner och broderlig gemenskap i höstens loger. nu vÀntar Äterigen goda samtal och nya bekantskaper i form av nya bröder som ska ledas in pÄ den Konungsliga Konstens bana. nÄgra behöver kanske mer hjÀlp Àn andra. andra bröder Àr redan fullt införstÄdda med vad vandringen innebÀr.

Det Ă€r alltid lika spĂ€nnande att fĂ„ höra hur de nya bröderna upplevde sin första reception. nu ska vi ju inte prata ritualer och vad vi gör under sjĂ€lva sammankomsten. mest för att inte förta nĂ„gon ny broders upplevelse. men tĂ€nk att i förvĂ€g veta allt vad som skulle hĂ€nda den dĂ€r kvĂ€llen dĂ„ första graden tas. Hur kul hade det varit pĂ„ en skala? ungefĂ€r som att göra högskoleprovet och veta alla svar i förvĂ€g
 du fĂ„r visserligen alla svaren rĂ€tt, men lĂ€r du dig nĂ„gonting? Knappast.

i detta nummer av Frimuraren kommer du som lĂ€sare Ă€ven att mĂ€rka en hel del förĂ€ndringar vad gĂ€ller tidningens layout. i varje fall Ă€r det vĂ„r förhoppning. Varför har vi dĂ„ gjort denna förĂ€ndring kanske du undrar. en sĂ„dan hĂ€r förĂ€ndring i layouten brukar tidningar genomgĂ„ med jĂ€mna mellanrum. Det Ă€r inget konstigt med det. Vi har sjĂ€lvfallet sneglat lite pĂ„ hur andra tidningar och magasin ser ut pĂ„ 2020-talet och ”lĂ„nat” det mesta och bĂ€sta, men Ă€ven tĂ€nkt pĂ„ sĂ„dana saker som lĂ€sbarhet och tydlighet. allt för att du ska fĂ„ den absolut bĂ€sta lĂ€supplevelsen vi kan erbjuda.

Och... detta arbete med att skapa en ny layout har genomförts enbart med hjÀlp av Ordens egna medlemmar i informationsdirektoriet. Orden har inTe behövt ta hjÀlp av externa krafter för att slutföra arbetet och det har inte kostat en enda krona... förutom blod, svett och tÄrar och en enastÄende arbetsinsats, inte minst av Ordens alldeles egen art director Jonas Sjögren. Kom gÀrna med feedback om vad du tycker.

Tills vi ses och hörs igen i nummer fyra. allt gott!

Ulf Hjelting, redaktör

Svenska riddarordnar utdelas igen

TvĂ„ nobelpristagare, en socionom, ett par officerare och alla fyra medlemmar av ABBA – se dĂ€r nĂ„gra av tretton ”exceptionella svenskar” som hedrades med ordnar 2024. Efter ett uppehĂ„ll pĂ„ femtio Ă„r har svenska riddarordnar delats ut igen.

ianslutning till de imposanta Ordenssalarna pÄ Stockholms slott huserar Kungl. maj:ts Orden, KmO. en vacker, handmÄlad skylt leder in till de utrymmen, dÀr de svenska riddarordnarna administreras av ett litet antal sakkunniga.

en av dessa anstÀllda tjÀnstemÀn Àr ordensintendent Christian Thorén, tillika lÄngvarig museiförestÄndare i Göta Provinsialloge. Han har arbetat för KmO sedan 2014, ett uppdrag som periodvis innebÀr tjÀnstgöring pÄ slottet. Den vanliga arbetsplatsen Àr annars vid Göteborgs stadsmuseum.

Kungaparet applĂ„derar fyra ”exceptionella svenskar”: Björn Ulvaeus, Anni-Frid Reuss, Agnetha FĂ€ltskog och Benny Andersson. De vĂ€lkĂ€nda medlemmarna av ABBA mottog alla Kungl. Vasaordens kommendörstecken av första klassen den 31 maj 2024.

Ordensintendent Christian Thorén arbetar periodvis pÄ Stockholms slott. I de vackra Ordenssalarna kan allmÀnheten bese ordnar, drÀkter och medaljer.

PÄ kansliet för Kungl. Maj:ts Orden finns kontorsutrymmen för de tjÀnstemÀn som administrerar de svenska riddarordnarna.

Kungl. Serafimerorden Àr Sveriges förnÀmsta utmÀrkelse och kÀnns igen pÄ sitt ljusblÄa band, hÀr i form av kunglig doporden.

Statlig utredning

År 1973 framlade den dĂ„varande regeringen ett förslag om att svenska medborgare inte lĂ€ngre skulle kunna förlĂ€nas svenska ordnar. riksdagen antog förslaget 1974 och ordensvĂ€sendet lades vilande. under det halvsekel som passerat har flera förslag om Ă„terinförande avslagits.

– riksdagen tillstyrkte en utredning först nĂ€r frĂ„gestĂ€llningarna sammanlades med de allmĂ€nna flaggdagarna och redovisningen av anslaget till hovet, berĂ€ttar Christian ThorĂ©n.

Den parlamentariska utredningen (SOu 2021:74) leddes av Björn von Sydow, tidigare talman i Sveriges riksdag, och gick pĂ„ remiss till statliga myndigheter och andra instanser. Svarsfrekvensen var ganska dĂ„lig, men de folkvalda visade desto större engagemang, intygar Christian ThorĂ©n: – Jag Ă€r faktiskt rĂ€tt imponerad av parlamentarikerna. Vi lever i allvarsamma tider och alla samlande nationella symboler blir dĂ„ sĂ€rskilt viktiga. Ordnar

Àr ett uttryck för statens tacksamhet gentemot förtjÀnta medborgare, som har arbetat för det samhÀlle de lever i.

Medborgarförslag

Det var bara VĂ€nsterpartiet som röstade nej till propositionen dĂ„ förslaget nĂ„dde riksdagen 2022. av de europeiska lĂ€nderna Ă€r det fortsĂ€ttningsvis endast irland och Schweiz som inte delar ut ordnar. nĂ€r svenska medborgare nu Ă„ter kan ta emot svenska riddarordnar kommer kansliet pĂ„ KmO att fĂ„ betydligt högre arbetsbelastning. uppemot 70 förslag hade inkommit inför den första tilldelningen. Ordensintendenten och hans kollegor ser emellertid fram emot mĂ„nga medborgarförslag: – VĂ€l underbyggda förslag Ă€r förstĂ„s bĂ€st, men man behöver inte fundera sĂ„ mycket pĂ„ sjĂ€lva ordenstecknet. i samband med handlĂ€ggningen kommer rĂ€tt nivĂ„ att ge sig och ett inlĂ€mnat förslag kan vid behov dirigeras om till nĂ„gon mer lĂ€mplig utmĂ€rkelse.

Ordnar Àr ett uttryck för statens tacksamhet gentemot förtjÀnta medborgare.

1. Kedja och kraschan för Kungl. Vasaorden, instiftad 1772.

2. Kungl. SvÀrdsorden, instiftad 1748.

3. Ordenstecknet för Kungl. Carl den XIII:s Orden.

4. Kungl. NordstjÀrneordens svarta band symboliserar natthimlen.

5. En tidig variant av hertig Carls serafimervapen hÀnger pÄ KMO:s kansli.

6. OrdensdrÀkter bars sista gÄngen vid kung Oscar I:s kröning 1844.

7. Endast ordensdrÀkten för Kungl. Carl den XIII:s Orden Àr Ànnu i bruk.

Nationell betydelse

Det tidigare ordensvÀsendet, före 1975, anklagades för att slentrianmÀssigt utgÄ frÄn lönegrad och samhÀllsstÀllning framför verklig förtjÀnst. För att hitta rÀtt avvÀgning kring lÀmplig ordensgrad kan rang ha viss inverkan Àven framöver, men tilldelningen kommer att vara betydligt mer restriktiv Àn förr.

För att komma i frÄga för en riddarorden ska insatserna vara av nationell betydelse, snarare Àn kommunal. regeringen har utsett ett ordensrÄd om Ätta ledamöter, fyra mÀn och fyra kvinnor, som behandlar inkomna förslag. Christian Thorén jÀmför med grannlÀnderna:

– i Finland delas cirka 1000 ordenstecken ut per tillfĂ€lle, vilket gör att ordensvĂ€sendet blir allmĂ€nt kĂ€nt och kommer mĂ„nga till del. i Danmark Ă€r tilldelningen mer restriktiv och förbehĂ„llen cirka 300 personer per Ă„r.

Praxis i Sverige kommer nog att hamna nĂ€rmare Danmark Ă€n Finland och det Ă€r angelĂ€get att mĂ„nga goda förslag lĂ€mnas in. Om tilldelningen blir för liten, kan förstĂ„elsen hos allmĂ€nheten bli begrĂ€nsad. Vid ”ordensregn” riskerar i stĂ€llet exklusiviteten att Ă€ventyras.

Fyra olika ordnar

Tre av de fyra statliga ordnarna förekom vid tilldelningen den 31 maj 2024. SvĂ€rdsorden Ă€r inriktad pĂ„ militĂ€ra insatser och nordstjĂ€rneorden Ă€r frĂ€mst avsedd för offentligt anstĂ€llda. De som inte tillhör nĂ„gon av dessa kategorier kan komma i frĂ„ga för Vasaorden, till exempel framstĂ„ende företagare eller kulturutövare. Ordnarna bekostas av statsmedel och skall Ă„terlĂ€mnas efter mottagarens död, vilket KmO följer upp. nĂ„gon tilldelning av rikets allra finaste utmĂ€rkelse, Serafimerorden, förekom dock inte den 31 maj. rikets förnĂ€msta orden förlĂ€nas ”företrĂ€desvis statschefer och dĂ€rmed jĂ€mstĂ€llda personer” och spelar sĂ„ledes i en helt egen liga med kungligheter och presidenter.

Svart som natten alla traditionalister kan ocksÄ glÀdjas Ät att nordstjÀrneorden har ÄterfÄtt sitt ursprungliga svarta band för alla bÀrare. Sedan riksdagsbeslutet 1974 har utlandsfödda kunnat mottaga nordstjÀrneorden, försedd med blÄgult band för att uppmÀrksamma kopplingen till Sverige.

Det Ă€r förstĂ„s inget fel pĂ„ de svenska fĂ€rgerna, men den ursprungliga symboliken avser hur den lysande PolstjĂ€rnan Ă€r fixerad pĂ„ himlavalvet och avtecknar sig mot den svarta rymden. nordstjĂ€rneordens latinska valsprĂ„k Ă€r Nescit Occasum – den vet inte av nĂ„gon nedgĂ„ng.

År 2013 började svenska kungligheter Ă„ter bĂ€ra nordstjĂ€rneorden, fast dĂ„ med den traditionella svarta fĂ€rgen. Detta förklarar varför prinsarna Carl Philips och Daniels ordenstecken har svart band, medan den utlĂ€ndske medborgaren Herr Christopher O’neill bĂ€r den blĂ„gula fĂ€rgkombinationen. Ordningen Ă€r nu Ă„terstĂ€lld och sĂ„vĂ€l svenskar som utlĂ€nningar kommer att tilldelas nordstjĂ€rneorden med svart band.

Frack och kostym

DÀremot kommer inte ordensdrÀkterna att tas i bruk igen. i europa Àr det bara Storbritannien som Ànnu anvÀnder sÀrskilda drÀkter i sitt ordensvÀsende. i Sverige och Finland bÀrs ordnar som regel till frack, men ibland ocksÄ till kostym.

För den som önskar vÀgledning om bÀrande svarar KmO mer Àn gÀrna pÄ frÄgor. LÀmna inte din orden hemma pÄ grund av osÀkerhet kring klÀdsel eller sammanhang, betonar Christian Thorén bakom sitt skrivbord i arbetsrummet pÄ kungliga slottet:

– Ordnar ska bĂ€ras vid tillfĂ€llen som nobelfesten och liknande. att inte bĂ€ra en orden kan tolkas som ringaktning för givaren. X

text: Pether Ribbefors

bild abba: Jonas Borg / Kungl. Maj:ts Orden

övriga bilder: Mats Gartz

Fakta

kungliga carl den xiii:s orden

Kungl. Carl den XIII:s Orden (CXIII:sO), instiftad av samme kung 1811, har en sÀregen status. UtmÀrkelsen Àr en kunglig riddarorden, men delas bara ut till frimurare. Enligt statuterna skall Sveriges kung alltid vara dess stormÀstare.

Orden har bara en grad. RangmÀssigt rÀknas innehavarna av CXIII:sO direkt efter kommendörerna av de andra riddarordnarna.

Sveriges riksdag beslutade 1974 att svenska medborgare inte lÀngre skulle kunna tilldelas svenska ordnar. I den proposition som föregick beslutet konstaterades emellertid att CXIII:sO Àr avsedd endast för frimurarordens medlemmar. Den har egna statuter och egen organisation och dess Àrenden handlÀggs utan att statliga organ tar befattning med dem. CXIII:sO omfattades dÀrför inte av riksdagsbeslutet och nÄgra formella hinder för fortsatt tilldelning fanns inte. Kungl. Carl den XIII:s Orden Àr ett eget gille och sorterar inte under Kungl. MajestÀts Orden, som administrerar det svenska ordensvÀsendet i övrigt.

LikvÀl pausades tilldelningen av CXIII:sO under nÄgra Är, för att inte vÀcka uppseende. Först 1980 utnÀmndes nya riddare, efter att frimurarordens ledning hos StormÀstaren Prins Bertil förankrat en ÄtergÄng till tidigare förhÄllanden.

Förutom att tilldelningen av CXIII:sO kunde fortsĂ€tta, Ă€r fler unika inslag bevarade. Övriga riddarordnar avlade den sĂ€rskilda ordensdrĂ€kten efter kung Oscar I:s kröning 1844, men CXIII:sO har behĂ„llit traditionen. Även dubbning förekommer fortfarande, fast numera Ă€r det frimurarordens StormĂ€stare som pĂ„ kungens uppdrag utdelar riddarslagen. För övriga ordnar borttogs dubbningsceremonien 1865.

Kungl. Carl den XIII:s Orden Àr Àven den enda som Ànnu har en nedre ÄldersgrÀns för tilldelning, nÀrmare bestÀmt 36 Är. Nuvarande riddare uppfyller detta Äldersstreck med rÄge.

LÀs mer om bÀrande av ordnar och medaljer pÄ kungligmajestatsorden.se.

en kulturens högtidsstund i Stamhuset

Ordens stipendier delas inte enbart ut till medicinsk forskning utan Àven till hantverk, kultur, dans och musik. Den 26 maj i Är förvandlade Jubelfonden hela Bankettsalen i Stamhuset till en konsthall och det bjöds Àven pÄ dansuppvisning i Riddarsalen. Givetvis var tidningen Frimuraren dÀr.

allt började dock redan dagen innan Jubelfondens stipendieutdelning och i lokalerna för Sjöfartshuset vid Skeppsbron. HÀr huserar bland annat neptuniorden och pÄ översta vÄningen i huset finns en alldeles magnifik salong modell större. allt Àr som gjort för middagsbjudningar

och liknande tillstÀllningar. utsikten ut över Strömmen frÄn Gamla Stan Àr Àven den nÄgot utöver det vanliga. HÀr andas bÄde hus och interiör sent 1700-tal.

Till denna, lÄt oss kalla det festvÄning, hade ledningen för Jubelfonden bjudit in till en lunch, eller snarare en nÄgot mycket för tidig

trerÀttersmiddag. HÀr deltog bland andra representanter och rektorer frÄn Konstfack, malmstensskolan och Kungliga musikhögskolan.

Jubelfondens historia

Söndagen den 26 maj började med att Bankettsalen i Stamhuset hade förvandlats till en gigantisk konsthall. Det blev som vanligt en hastig titt pÄ vad utstÀllarna hade att bjuda pÄ innan samlingen i Stamhusets johannessal, dÀr vi hÀlsades vÀlkomna av Jubelfondens ordförande Joachim morath. Och redan i Stamhusets trapphus hördes ljuvlig strÄkmusik strömma ut frÄn r iddarsalen.

–Varmt vĂ€lkomna till BÄÄtska Palatset.

Fredrik Bister tackade alla nÀrvarande stipendiater som Àven förgyllt denna dag med smÄtt fantastiska musikaliska inslag i Riddarsalen.

FrĂ„n honom blev det Ă€ven en kort presentation i korta ordalag om bĂ„de BÄÄtska Palatset, frimureriets historia i Sverige och om det arbete Orden gör nĂ€r det gĂ€ller vĂ€lgörenhet. Även en kort redogörelse av Jubelfondens historia förmedlades, med start 1867, dĂ€r syftet var att hjĂ€lpa barnen i Barnhuset, för att 1930 istĂ€llet omvandlas till utbildningsstipendier och att slutligen 1970, omformas till vad det Ă€r idag: kultur- och hantverksstipendier.

Dessa stipendier i ”De sköna konstarterna” delas, förutom i Stockholm, Ă€ven ut i Helsingfors, malmö, Lund och Göteborg.

En ny generation

Denna söndag delades det ut ett 40-tal stipendier om drygt 2,5 miljoner kronor. Det ger ett snitt pÄ mer Àn 60 000 kronor till varje stipendiat.

Konstfacks rektor anna Valtonen inledde sjÀlva stipendieutdelningen och hela Johannessalen fylldes denna

dag med dÄnande applÄder nÀr studenterna tog emot sina stipendier.

men sÄ Àr det Àven unga mÀnniskor som kommer att vara drivande i vÄrt samhÀlle i framtiden vad gÀller bÄde utveckling och nya idéer. Design pÄverkar oss mÀnniskor betydligt mycket mer Àn vad vi tror. Den finns runt omkring oss hela tiden i allt frÄn, exempelvis, det lilla smörpaketet till hur vÄra bilar och andra transportmedel ser ut. Förutom studenter frÄn Konstfack fick denna dag Àven studenter frÄn bÄde malmstensskolan, Kungliga musikhögskolan och Balettakademien ta emot sina stipendier.

anna Valtonen pÄpekade i sitt tal bland annat vikten av att kunna tÀnka nytt och att det nu formas en helt ny generation av glaskonstnÀrer i Sverige.

Dansare av vÀrldsklass efter mingel i Bankettsalen blev det Äterigen dags att ta sig upp för trapporna i Stamhuset, men denna gÄng

till riddarsalen för smÄtt fantastisk musikalisk underhÄllning och dans.

Det har nu blivit nÄgot av en tradition med dansuppvisning i riddarsalen och Ärets upptrÀdande var det fjÀrde i ordningen. Denna gÄng med upptrÀdande av erik rudqvist och Daria ivanova som Àr tvÄ unga och lovande dansare som med största sannolikhet kommer att tillhöra vÀrldseliten inom sitt gebit om bara nÄgra fÄ Är. Daria började dansuppvisningen med Den döende svanen med musik komponerad av Camille Saint-Saëns.

Detta musikaliska inslag i Jubelfondens stipendieutdelning avslutades av den fantastiska violinisten Tekla nilsson innan det var dags för avtackning och utdelning av blombuketter till de deltagande musikerna.

nu tar vi sikte mot Jubelfondens stipendieutdelning 2025. X

text: Ulf Hjelting bild: Mats Gartz

Det var en absolut fullsatt riddarsal i Stamhuset som denna dag fick uppleva framtidens storstjÀrnor inom dans och musik.
Daria Ivanova framförde balett av yppersta vÀrldsklass.
Jubelfondens ordförande Joachim Morath överrÀckte Ätskilliga stipendier denna dag.
Glada stipendiater njöt bÄde av dryck och tilltugg i Stamhusets bankettsal denna dag.

Andaktsstund i S:t Laurentii kyrkoruin med direkt ingÄng frÄn Frimurarhusets trÀdgÄrd.

Firandet inleddes redan pÄ nationaldagen dÄ landshövding Anders Flanking överlÀmnade en fana till S:t Johannelogen S:t Nicolaus ordförande mÀstare Thomas Persson.

Förtroliga brödrasamtal i Frimurarhusets kÀllare frÄn tidig medeltid.

Det fina Frimurarhuset dÀr de Àldsta delarna har tillhört ett medeltida kloster.

FrÄn vÀnster: S:t Johanneslogen S:t Nicolaus ordförande mÀstare Thomas Persson, provinsialmÀstare Per Arosenius och StormÀstare Christer Persson vid den kubiska stenen i Frimurarhusets trÀdgÄrd.

Frimureriet pÄ Gotland firar 150 Är

S:t Johanneslogen S:t Nicolaus i Visby startade sin verksamhet med en första logesammankomst den 15 juni 1874 sÄ vad kunde passa bÀttre Àn att uppmÀrksamma detta med en jubileumshögtidsdag pÄ en lördag pÄ dagen 150 Är senare. Festligt och fullsatt med cirka 130 bröder!

Logen huserar i ett mycket fint logehus, dÀr de Àldsta delarna Àr frÄn tidig medeltid, belÀget strax innanför norderport i gamla Visby. Frimurarhuset omges av en fantastisk trÀdgÄrd intill S:t nicolai kyrkoruin. S:t Johanneslogen Àr en del av det gotlÀndska frimurarsamhÀllet tillsammans med brödraföreningen Petrus de Dacia och fastighetsbolaget GFF aB.  Högtidsdagen började tidig eftermiddag med samling i trÀdgÄrden i fint sommarvÀder. DÀrefter högtidsloge i en till brÀdden fylld johannessal med allt vad dÀrtill hör plus en vÀlsjungande kör och fina gitarr- och orgelstycken. De gÀstande bröderna kom frÄn Ordens alla vÀderstreck med StormÀstare Christer Persson och provinsialmÀstare Per arosenius i spetsen.

Imponerande kyrkoruin

efter högtidslogen samlades vi i den imponerande kyrkoruinen för en andaktstund under ledning av förutvarande kyrkoherden och kontraktsprosten i roma Staffan Beijer. HĂ€r bjöds Ă€ven pĂ„ fint gitarrspel av broder Krister Dahlström och körsĂ„ng. Vi sjöng tillsammans samtliga sex verser av ”en blomstertid nu kommer” (diktad av förutvarande biskopen i Visby isak Kolmodin).  efter andakten vidtog fördrink och snittar (tre varianter: laxtartar med kaprismayo, rökt lammstek med pepparrot och gulbeta med chĂšvrekrĂ€m) i trĂ€dgĂ„rden i nu lite mulet vĂ€der, innan vi flyttade inomhus för en mĂ„ltidsloge som brukligt Ă€r nĂ€r S:t Johanneslogen S:t nicolaus firar högtidsdag.

menyn var utsökt och utgjordes av, till förrÀtt, smörstekt Gotlandssparris med mandel och örter, till varmrÀtt mjukbakad svensk premiumbiff med reducerad timjankryddad rödvinssÄs, jordÀrtskockspuré, ugnsbakade champinjoner och körsbÀrstomater provencale samt till dessert rommarinerade sommarbÀr, savarÀng med hemgjord vaniljglass, pistagenötskross och citronmeliss.

Jubileumsbok överlÀmnades

under mÄltiden hölls tal av logens ordförande mÀstare Thomas Persson, provinsialmÀstaren, StormÀstaren och ordföranden i brödraföreningen Petrus de Dacia Per TÀll. en jubileumsbok hade tagits fram och överlÀmnades till förtjÀnta bröder. mera kan dessvÀrre inte förtÀljas dÄ allt skedde mellan klubbslagen i och med att det var en mÄltidsloge. nÀr aftonen blivit sen underhölls vi som var kvar i kÀllarvalven av ceremonimÀstaren manne malmros eldslukande fru.

Stort tack till ordförande mÀstaren, ceremonimÀstaren (som styrde dagens skeenden med fast hand och var krögaren bakom menyn!) samt övriga ÀmbetsmÀn och bröder för en minnesvÀrd dag och kvÀll! X

text: Thomas Högbom

bild: Thomas Högbom, Patrik Eriksson, Thomas ”Totta” Lundgren och Lars Sjöholm

En jubileumsbok hade tagits fram och överlÀmnades till förtjÀnta bröder.

Jubel och glÀdje i ronneby

PÄ kort tid drabbades Ronneby Brödraförenings fastighet av bÄde en omfattande vattenskada och en eldsvÄda. Nu har BorgmÀstargÄrden ÄterstÀllts vilket firades tillsammans med bröder frÄn nÀr och fjÀrran.

efter sju sorger och Ätta bedrövelser Àr

Frimurarföreningen ronneby Brödraförening Àntligen Äterigen hemma i sina Àlskade lokaler. Först drabbades föreningen av en förödande vattenskada vÄren 2016. Orsaken var ett sönderfruset vattenrör som frÄn vinden gick

igenom hela huset. Vattenskadan krÀvde över ett Ärs renovering. Vi förflyttar oss sedan fram till katastrofdagen den 21 april 2021 dÄ fastigheten drabbades av en kraftig brand som sÄ nÀr hade totalförstört huset. Brandorsaken blev aldrig helt faststÀlld men i anslutning till branden fanns spÄr efter ett inbrott och det Àr

inte omöjligt att husets vind stuckits i brand i samband med detta.

Tur i oturen

att huset överlevde branden Àr egentligen en helt osannolik historia dÄ fastigheten i stort sett stÄr tom mellan föreningens sammankomster. Först rÄkade tvÄ fotpatrullerande poliser gÄ förbi pÄ en tidig morgonrunda och fick syn pÄ röken som vÀlde ut under taket. De larmade omedelbart brandkÄren, som i ronneby rÄkar ha sina lokaler bara ett stenkast bort. De var pÄ plats efter bara nÄgra minuter. Sedan hade brödraföreningen ganska nyligen renoverat taket och tÀtat takfönstren sÄ branden fick aldrig tillrÀckligt med syre för att ta sig sÄ att det inte hade gÄtt att rÀdda huset. enligt brandkÄren var det dock sannolikt bara nÄgra minuter ifrÄn en rökgasexplosion dÄ elden sannolikt hade legat och pyrt under lÄng tid. Detta hade i sin tur inneburit att huset varit bortom all rÀddning.

Tillsammans med bröder pÄ plats gjorde rÀddningstjÀnsten ett fantastiskt arbete och de flesta av föreningens inventarier lyckades rökdykarna rÀdda ur fastigheten. nÀr allt var slÀckt visade det sig dock att huset var i ett bedrövligt skick. Trots brandkÄrens varsamma arbete för att inte anvÀnda mer vatten Àn nödvÀndigt sÄ var hela huset illa skadat av rök. Dessutom var hela vindsvÄningen totalt utbrunnen. under de efterföljande Ären har föreningen fÄtt husera i tillfÀlliga lokaler i Cityhotellet i ronneby medan huset sanerats in till rÄsponten. Det Àr enklare att beskriva vad som inte bytts ut Àn att göra en lista pÄ vad som finns kvar frÄn tiden före branden.

Omfattande renovering

med hjÀlp av SkÄnska Provinsiallogen i Kristianstad och Ordens centrala stabsfunktioner har en skara bröder lagt ner sin sjÀl för att brödraföreningen ska kunna komma tillbaka till sitt hus. För att kunna ÄterstÀlla det kulturhistoriskt intressanta huset till sin forna glans har Àven Blekinge LÀnsmuseum

BorgmÀstargÄrden, Ronnebys nyrenoverade logehus.

Renoveringen stÀllde höga krav pÄ hantverksskicklighet.

varit behjÀlpliga med rÄd och tips. allt för att varsamt ÄterstÀlla den kulturhistoriskt intressanta fastigheten till ursprungligt skick.

Förutom ovÀrderligt stöd i förhandling med försÀkringsbolag sÄ har Ordens ledning och centrala stabsfunktioner alltid stÀllt upp och givit stöd med rÄd och dÄd. Stödet har givit en trygghet och ett ljus att orka ta sig igenom de mörka stunder som uppstÄtt vid flertal tillfÀllen under

Fakta

föreningens lÄnga resa. Detta Àr ett bevis pÄ att brödjakedjan inte bara Àr stark inom en enhet eller en fördelning, utan att den hÄller genom hela vÄr Orden.

Torsdagen den 22 augusti, drygt tre Är och tre mÄnader efter branden, var det sÄ Àntligen dags att klippa invigningsbandet. ett drygt sextiotal bröder frÄn nÀr och fjÀrran hade samlats för detta högtidliga tillfÀlle. efter att föreningens ordförande Bertil

borgmÀstargÄrden i ronneby Uppfördes 1894 av stadens dÄvarande borgmÀstare Ernst Flensburg.

Huset byggdes i en för Ronneby helt unik tolkning av fransk nyrenÀssans. NÀr huset ett tiotal Är senare byggdes till sÄ inkorporerades den dÄ sÄ moderna jugendstilen av den arkitekturintresserade borgmÀstaren. Följden blev att fasaden skalades av dÄ stilidealen estetiskt krockar med varandra och en ny huvudfasad skapades pÄ byggnadens vÀstra sida.

Karlsson hade hÀlsat alla vÀlkommen sÄ klipptes bandet av StormÀstare Christer Persson. i sitt invigningstal nÀmnde StormÀstaren det idoga arbete som lagts ner under sÄ lÄng tid och hur vacker fastigheten nu blivit, ett smycke bland Ordens alla hus. X

text: Lars Hanson bild: Conny NĂ€slund

Ett av de fÄ arkitektoniska spÄren som kan skönjas av byggnadens tidigare utförande Àr det torn som fortfarande finns vid byggnadens sydvÀstra hörn. Fastigheten Àr varsamt renoverad dÀr mycket av den gamla stilen finns bevarad, bland annat de vackra blyinfattade fönstren.

Frimurarföreningen Ronneby Brödraförening har Àgt huset sedan 1950-talet, inledningsvis tillsammans med företagarföreningen i staden. Sedan nÄgra Är tillbaka Àgs huset av frimurare och brödraföreningen med föreningen som majoritetsÀgare.

Efter branden kunde man frÄn bottenvÄningen se molnen pÄ himlen.
Ordförande Bertil Karlsson invigningstalar.
Skadorna pÄ byggnaden var mycket omfattande.
Stor glÀdje bland bröderna över att fÄ ÄtervÀnda till logehuset.

Wagners opera Parsifal:

upplysning genom medlidande

Parsifal, Richard Wagners sista opera, kan tala pÄ djupet till en frimurares hjÀrta och hjÀrna. Det fick Uppsala frimurarsamhÀlle uppleva den 23 mars i Är, dÄ ett hundratal frimurare med familj och vÀnner besökte Kungliga Operan i Stockholm.

S:t Johanneslogen Stenbocken stod för inbjudan och hade sĂ€krat 100 biljetter och gemensam bussresa frĂ„n uppsala till Stockholm. Den 12 mars genomfördes ocksĂ„ en instruktionsloge pĂ„ temat “Parsifal och den konungsliga konsten” med ordförande mĂ€staren nicholas Fawkner och tredje talman martin SahlĂ©n.

Det var en stjĂ€rnbeströdd ensemble som mötte upp pĂ„ Operan: Joachim BĂ€ckström (Parsifal), hovsĂ„ngare Peter mattei (amfortas), Thorsten GrĂŒmbel (Gurnemanz), John erik eleby (Klingsor), miriam Treichl (Kundry) samt Lennart ForsĂ©n (Titurel). HovkapellmĂ€stare alan Gilbert ledde Kungliga Hovkapellet.

Peter Mattei (liggande) som den sĂ„rade Amfortas, stöttad av Gurnemanz (Thorsten GrĂŒmbel) och omgiven av graalsriddarna samt Parsifal (Joachim BĂ€ckström) med den heliga lansen. Parsifal, Kungliga Operan 2024.

En introduktion till verket gavs i Kungl Operans Guldfoajé före förestÀllningen, med mÄnga bröder som lyssnade uppmÀrksamt.

medlidandets lans”.  ”DĂ„re” anvĂ€nds hĂ€r i betydelsen okunnig, naiv och oerfaren.

Originaltyskans fraser ”Durch Mitleid wissend der Reine Tor, harre sein den ich erkor.” utgör det centrala temat i verket. Parsifal, en naiv ung man med skingrade sinnen, trĂ€der in i handlingen. Han vet varken sitt namn eller varifrĂ„n han kommer. Kan han vara den profetian talar om? Han skjuter glatt ihjĂ€l en vacker svan i graalriddarnas skog. Parsifal blir konfronterad av Gurnemanz, en av de Ă€ldsta graalriddarna: Vem Ă€r du? FörstĂ„r du inte svanens helighet? KĂ€nner du graalens vĂ€sen? amfortas olĂ€kliga sĂ„r? Har du inget medlidande? Parsifal leds av Gurnemanz in i graalborgens mysterier och de mĂ„nga renande prövningar som vĂ€ntar under de omkring fem timmar som operan varar.

Frimureriska tankar

richard Wagner (1813-1883) var kompositör, men ocksÄ författare och filosof. Han var vÀl inlÀst pÄ vÀrldens religioner och sökte ihÀrdigt efter religionens kÀrna. Wagner lÀr inte sjÀlv ha varit frimurare, men givet hans intresse för esoterika och att hans svÀrfar och samtalspartner, Frans Liszt, var frimurare kan Wagner mycket vÀl ha influerats av frimureriska tankar. Wagners kringflackande liv i europa kan Àven mycket möjligt ha understötts genom frimurerisk hjÀlp.

Richard Wagner (1813–1883) var kompositör, men ocksĂ„ författare och filosof.

Handlingen i Parsifal bygger pÄ von eschenbachs 1200-talsepos. Graalriddarna har blivit anförtrodda att förvara den heliga graalen och den heliga lansen i borgen montsalvat. Graalen Àr kÀrlet frÄn Jesus sista mÄltid som ocksÄ sÀgs ha fÄngat Jesu blod vid korset och lansen den som den romerske soldaten Longinus sÀgs ha anvÀnt för att genomborra Jesu kropp pÄ korset. De heliga föremÄlen skulle ge evigt liv till riddarna.

Den heliga lansen

riddarnas ledare amfortas lider dock av ett olĂ€kligt sĂ„r som han fick i strid mot Klingsor, en ond fallen riddare som försökt erövra graalen och dess makt och uteslutits ur riddarorden. Klingsor lyckas inte i sitt uppsĂ„t, men kommer över den heliga lansen. Den anvĂ€nder han till att med svart magi förleda graalriddarna bort frĂ„n orden för att istĂ€llet tjĂ€na honom. Trots mĂ„nga försök kan amfortas inte hitta nĂ„gon bot och hans lidande förvĂ€rras under de heliga ceremonierna dĂ€r graalen avtĂ€cks för ordens andliga förnyelse. en profetia berĂ€ttar att amfortas sĂ„r bara kan lĂ€kas av ”den rene dĂ„ren, bevĂ€pnad med

nÀr mörkret sÀnkt sig i salongen sveptes publiken med av förspelets hypnotiska strÄkar till den vÀrld dÀr tid blir till rum, som Gurnemanz kÀrnfullt uttrycker det i första scenen. i pauserna var samtalen livliga, med olika teorier och tolkningar. nÀr slutscenen lÄngt senare tonat bort var det pÄtagligt hur verket hade berört: en kvardröjande tystnad i reflektion, en tÄr vilande i ögonvrÄn, ett bravorop, ett upprymt samtal med en broder. Flera bröder blev sÄ gripna av operans och Wagners vÀrldar att de besökte fler förestÀllningar av Parsifal.

För den som vill göra egen bekantskap med Parsifal finns mÄnga inspelningar pÄ nÀtet och tolkande böcker. X

text: Martin Sahlén bild: Nicholas Fawkner och Kungliga Operan / Sören Vilks

Bild:
Bild: Nicholas Fawkner, SJL Stenbocken.

Fakta

primarii lapidis

Ett nÀtverk av Johannesbröder, för Johannesbröder.

Primarii Lapidis grundades 2010 av S:t Johanneslogen

S:t Eriksbröderna Carl Jacobsson, nu andre bevakande broder i S:t Johanneslogen S:t Erik, och Hampus Hedelius, nu ordförande mÀstare i S:t Johanneslogen S:t Erik.

Se Frimuraren nr 2, 2016, sidan 20.

Vy frÄn eldvaktsposten mot Centralbron och Stockholm City.

Ulf Lindgren visar den 500 kilo tunga klÀppen i den 6 ton tunga storklockan.
Storkyrkan – Vy frĂ„n Stortorget.
Eldvaktens bord i tornet.

en murarhistoria frÄn Storkyrkan i Stockholm

Det i Stamhuset baserade nÀtverket för Johannesbröder, Primarii Lapidis, följer med broder och domkyrkokaplan Ulf Lindgren pÄ en exklusiv guidad tur pÄ Storkyrkans vind som bÀr pÄ en fantastisk historia, liksom hemligheter.

mörkret har fallit över Gamla Stan och den kalla januarivinden viner snÄlt genom grÀnderna nÀr vi genom en Äldrad plÄtdörr pÄ kyrkans östra hörn följer broder ulf upp för en brant spiraltrappa i tegel frÄn Är 1450. i ett magasin berÀttar ulf om bygghistoria. LÀrlingarna höll sig till stenbrotten och lÀrde sig hugga sten. en gesÀll som behÀrskade stenhuggarkonstens grunder Älades att tillsammans med andra gesÀller resa till andra platser för att lÀra sig mer. GesÀllerna vandrade vanligen till fots frÄn lÀnder i europa till stora kyrkobyggen som den i Lund.

FrÄn kalksten till tegel

Tiderna och ekonomin var dĂ„liga i Toulouse och det fanns inte heller tillgĂ„ng till bra sten. man skĂ€ms för att man inte har stĂ„tliga katedraler att uppvisa pilgrimerna som passerar staden pĂ„ vĂ€g mot Compostela de Santiago. munkar grundar dĂ€r och dĂ„ pĂ„ 1200-talet tekniken att bygga stora valv med tegel. nyckeln? Svaret Ă€r armeringsjĂ€rn. Till det yttre Ă€r Storkyrkan i sten och puts men till det inre i 1300–1400-talstegel. uppför trĂ„nga slitna trĂ€trappor finner vi skrĂ€pkammaren. under reformationen beordrar Olaus Petri förstörelse av alla reliker. alla hĂ„ller dock inte med. i statyn av S:t Göran och draken lĂ„g ett skrin med S:t Görans ben

som i hemlighet göms i en packlÄr i skrÀpkammaren.

en dag fÄr en 24-Ärig bibliotekarie fritt gÄ i Storkyrkan för att finna inspiration till en pjÀs. i skrÀpkammaren finner han packlÄren och skrinet med benen. Han inser fyndets vikt och skriver ett brev, bedyrandes sin oskuld om stöld som han lÀgger i skrinet i Storkyrkans bibliotek. efter flytt till Kungliga biblioteket finner man skrinet med relikerna och brevet, signerat august Strindberg.

SpÄr av blodbad

under tiden för Stockholms blodbad fĂ€ngslas biskoparna mattias och Vincent i Storkyrkan. en av vakterna pryglade dem sĂ„ att blod stĂ€nkt upp pĂ„ vĂ€ggen som Ă€nnu Ă€r bevarat. men vĂ€nta nu tĂ€nker ni! Blod, frĂ„n 1520talet?! Jo dĂ„, nĂ€r blod levrat sig, torkat och blivit svart finns dĂ€r under en fĂ€rg i tegelröd ton – hemoglobin.

Vi trevar oss fram över plankor som knakar och svajar betÀnkligt över spÄngarna. Tanken att vi befinner oss cirka 30 meter ovan kyrkgolvet kÀnns en smula svindlande.

i den allmÀnna vÀrlden sÄ kanske en och annan kÀnner att denne hopplöst springer i ett ekorrhjul. BetÀnk dÄ detta: gruppen av besökare stÄr nu vid ett stort trÀhjul, ett kranhjul. i denna byggkran gick man för att lyfta tungt byggmaterial. Det finns idag endast tvÄ bevarade kranhjul i vÀrlden,

ett i Winchester i england och ett i Storkyrkan.

Klockorna

Den första klockan göts av en person kÀnd som VinkelmÀstaren pÄ 1400talet och Àr fortfarande i bruk. Klockan som Àr Stockholms Àldsta ringer vid prÀstvigningar.

nĂ€r Gustav ii adolf Ă„r 1632 dör i LĂŒtzen utlyses landssorg och Storkyrkans 6 ton tunga storklocka ska ringa oavbrutet i tre veckor. efter bara nĂ„gra dagar spricker dock klockan. en ny storklocka gjuts Ă„r 1638. Vikten krĂ€ver att formen grĂ€vs i marken. Formen utgörs av en falsk klocka i talg. i denna mejslas ornament och dylikt fram. OvanpĂ„ lĂ€ggs lera som tar avtryck frĂ„n talgen. nĂ€r det 1200-gradiga bronset sen hĂ€lls ner i formen smĂ€lter och brĂ€nns talget bort och klockan tar sin form.

Eldvakt

Vinden viner runt hörnen i tornets topp och vi har nu nÄtt vÀgs Ànde. FrÄn 1743 till 1910 utgörs Stockholms brandvakt av tvÄ mÀn som sitter i Storkyrkans torn. Varje natt i mörkret utan eld och vÀrme. De har bara vin, sprit och bröd att tillgÄ som har skurits pÄ den bordsskiva dÀr bröderna som följt med pÄ denna murarvandring nu fyller i sin nÀrvaro i Primarii Lapidisboken. X

text och bild: Thomas Möller

nÀr StormÀstaren

svor

sin konungaed

NĂ€r kung Karl XV avled 1872 eftertrĂ€ddes han av sin bror Oscar som StormĂ€stare för Svenska Frimurare Orden. Året efter, 1873, kröntes Oscar till konung över Sverige och Norge. Oscar II blir den siste kung som kröntes efter det gamla sĂ€ttet.

Den första kröningen av en svensk kung som man kÀnner till var 1210 dÄ Àrkebiskop Valerius av uppsala krönte erik (X) Knutsson. i upplandslagens kyrkobalk frÄn Är 1296 föreskrivs det att den svenske

kungen skulle ”vigas till kronan” av Ă€rkebiskopen. SĂ„ har det varit fram till och med 1809 dĂ„ det hela blev en frivillig akt.

Oscars vigning genomfördes i Stockholms Storkyrka den 12 maj 1873 och i Trondheims den 18 juli

samma Är. motstÄndet mot ceremonin var stort men Oscar var sjÀlv mycket angelÀgen att fÄ bli vigd och erbjöd sig att sjÀlv betala kostnaderna. riksdagen beslutade till sist efter lÄng debatt att anslÄ 70 000 riksdaler (idag cirka 2 miljoner kronor) för kröningen.

nĂ€r konungen kom in i kyrkan hĂ€lsades han av Ă€rkebiskop Sundberg pĂ„ samma sĂ€tt som svenska kungar alltid hade hĂ€lsats vid en kröning: ”VĂ€lsignad vare han som kommer i Herrens namn.”

Tre fingrar pÄ bibeln

Han svor sin konungaed med tre fingrar pĂ„ Bibeln som lĂ„g uppslagen pĂ„ Johannesevangeliets första kapitel ”i begynnelsen var Ordet
”. Han avlade eden och smordes pĂ„ pannan, tidningarna, bröstet och handlederna. Hovapotekare Wilhelm Sebart hade frĂ„n apoteket tagit mekkabalsam och blandade detta med nĂ„gra droppar av drottningens parfym. Smörjelseoljan skulle symboliskt ingjuta rĂ€ttfĂ€rdighet samt mildhet och styrka hos kungen. DĂ„ det var en frivillig ceremoni anade mĂ„nga att det skulle bli den sista kungliga kröningen, vilket det ocksĂ„ blev. SkĂ€mtsamt spreds ett flygblad i Stockholm med rubriken ”Sista smörjelsen.”

VĂ€rdesatte budskapet i Johannesevangeliet

För oss frimurare Ă€r det intressant att Oscar hade den för oss vĂ€lkĂ€nda texten ur Johannesevangeliet uppslagen. Det visar Ă€ven vilket vĂ€rde han satte pĂ„ det budskap som finns i dessa textrader. Konungen var vĂ€l bevandrad i de bibliska texterna och deras innebörd och sĂ„g sĂ€kert hur evangelisten Johannes formulering sammanfattade vem han Ă€r som Ă€r Bibelns ”kĂ€rna och stjĂ€rna” – Kristus, alla konungars konung. en text som sammanfattar det Gamla testamentet och ger förklaringsljus över det nya. X

text: Johnny Hagberg med god hjÀlp av böcker av Herman Lindqvist och Carl Henrik Martling. bild: Wikimedia Commons

Kung Oskar II i kröningsdrÀkt med regalier framför Drottning Kristinas silvertron.

BrödramÄltid med historiskt

resultat

Frimureriet inom den gamla franska armén var omfattande med loger pÄ de flesta regementen. Dessa militÀrloger var ej omrÄdesbundna utan följde med sitt regemente i fÀlt eller nÀr det förflyttades till en ny garnison. Logerna fortsatte sin verksamhet efter revolutionen 1789 och nÄgra existerar Àn idag.

Den 24 april 1792 hade ordförande mÀstaren i

S:t Johanneslogen Le Candeur (Charleville orient), tillika Strasbourgs borgmÀstare, baron Philippe-Frédéric de Dietrich bjudit ett antal officerare och tillika frimurare ur garnisonen till sig pÄ middag. Bland gÀsterna befinner sig Àven befÀlhavaren för den franska armén vid rhen

Komponerar under natten

marskalken Luckner. middagen kan ha föregÄtts av en loge och middagen kan sÄledes ha varit en brödramÄltid.

Österrikes krigsförklaring mot det revolutionĂ€ra Frankrike hade nyligen blivit kĂ€nd. StĂ€mningen bland den tĂ€mligen oordnade revolutionsarmĂ©ns trupper Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n övertygande inför stormakten Österrikes angrepp, vilket gĂ€sterna – officerarna – diskuterar.

första versen av la marseillaise (text och översÀttning frÄn wikipedia)

Allons, enfants de la Patrie,

Le jour de gloire est arrivé!

Contre nous de la tyrannie, L’étendard sanglant est levĂ©, (bis)

Entendez-vous dans les campagnes

Mugir ces féroces soldats?

Ils viennent jusque dans nos bras

Égorger nos fils, nos compagnes!

Aux armes, citoyens!

Formez vos bataillons.

Marchons, marchons!

Qu’un sang impur

Abreuve nos sillons!

FramÄt ni fosterlandets barn,

Nu nalkas Àrans stora dag!

Mot oss av tyranniet, Är det blodiga standar höjt, (x2)

Hör ni över fÀltens krater

Dessa grymma soldaters rop?

De trÀnga sig inpÄ vÄr hop, De mörda vÄra söner, och vÄra livskamrater!

Till vapen, medborgare!

StÀll upp pÄ raka led, FramÄt, framÄt, lÄt fiendens orena blod flyta pÄ vÄr jord!

Baron de Dietrich uppmanar en av dem, kaptenen rouget de Lisle, kÀnd som poet och musikant, att komponera en frejdig krigarsÄng att samla trupperna kring, vilket denne entusiastiskt tar itu med och arbetar pÄ under natten.

Claude Joseph rouget de Lisle, kapten i franska arméns ingenjörtrupper, recepierades i S:t Johanneslogen

Les FrÚres discrets (Charleville orient) i garnisonen i Charleville strax efter sin officersutnÀmning 1784. Förflyttning skedde senare till Strasbourg.

Första framförandet

KrigarsĂ„ngen uruppförs av kapten rouget de Lisle den 26 april, ackompanjerad pĂ„ piano av baronessan de Dietrich tillsammans med baron de Dietrich, en utmĂ€rkt sĂ„ngare. Den fĂ„r namnet Chant de guerre pour l’armĂ©e du Rhin (rhenarmĂ©ns krigssĂ„ng).

Den 29 april spelas sĂ„ngen offentligt för första gĂ„ngen av nationalgardets musikkĂ„r pĂ„ Place d’armes i Strasbourg. SĂ„ngen publicerades och blir strax mĂ€kta populĂ€r. Den sprids i den franska armĂ©n och förs av frivilligbataljoner frĂ„n södra Frankrike till Paris och kom dĂ€r att benĂ€mnas ”La marseillaise”.

resten Àr, som man sÀger, historia. X

text: Göran Mellblom bild: Wikimedia Commons

Kapten Rouget de Lisle komponerar Chant de guerre pour l’armĂ©e du Rhin - senare kĂ€nd som La Marseillaise.

Jazziga bröder

Nat King Cole, Duke Ellington, Dizzy Gillespie, Glenn Miller och Irving Berlin har för evigt skrivit in sig i “The Real Book” och i jazzhistorien. De har blivit en viktig del av vĂ„rt vĂ€sterlĂ€ndska kulturarv och musikaliska allmĂ€ngods. Vad fĂ„ vet Ă€r de Ă€ven varit viktiga delar i vĂ„r oupplösliga brödrakedja.

Kanske Àr det budskapet om allas lika vÀrde som lockat eller vetskapen att andra storheter i musikhistorien gÄtt före och brutit nya vÀgar. Flera av de jazziga bröderna har varit utsatta för rasism och sÀrbehandling men fann möjligen i fristad bland bröder dÀr just rasism inte har nÄgon bÀring.

Dock Àr det tvÄ musiker som lyser starkare i min jakt efter sanning och ljus nÀr det kommer till jazzkatter inom vÄr Orden.

Influerad av Egypten att sĂ€rlingen Sun ra (född som Herman Poole Blount, 1914 – 1993) var frimurare överraskar först men sedan fĂ„r man nog finna det helt naturligt. Han var pianist, orkesterledare, poet, kompositör med en ”kosmisk filosofi”, sĂ€regna konserter och klĂ€dstil. Han var influerad av egypten, rymdĂ„ldern och framtiden. Han var en av 1900-talets mest produktiva artister. Sun ra framtrĂ€dde ofta i sin loge Birmingham, alabama. Han lĂ„nade

Àven frimurarböcker i logens bibliotek dÄ fÀrgade inte alltid var vÀlkomna pÄ allmÀnna bibliotek. Vid en snabb titt pÄ en del av hans scenklÀder kan man inte lÄta bli att le igenkÀnnande.

Bar frimurarring

Bluesgiganten (bĂ„de kroppsligt och konstnĂ€rligt) Howlin Wolf eller Chester Burnett (1910 – 1976) Ă€r en av hörnstenarna i det som sedan blev rock’n’roll. Han skrev lĂ„tar som sedan blivit standards och spelats in av lĂ„ngt fler artister Ă€n vi har utrymme att berĂ€tta om: ”evil”, ”Smokestack Lightning”, ”Wang Dang Doodle”, ”Spoonful” och ”Little red rooster”.

Den vÀldige, över 190 centimeter över havet, sÄngaren/munspelaren bar frimurarring pÄ sina spelningar och Àven pÄ sina skivomslag. Han ska, enligt en levnadstecknare, varit medlem i Prince Hall i Chicago.

Jazz och blues Àr, i mÄngt och mycket, den amerikanska folkmusiken. Precis som att landet Àr uppbyggt av olika mÀnniskor frÄn olika lÀnder Àr

jazz och blues en enda stor smÀltdegel av influenser frÄn hela vÀrlden.

Kompositör och pianist

Duke ellington (1899 – 1974) var 17 Ă„r gammal nĂ€r han började upptrĂ€da yrkesmĂ€ssigt. ”Take the a Train”, ”in a mellow Tone”, ”it Don’t mean a Thing” och mĂ„nga fler odödliga jazzklassiker hĂ€rstammar frĂ„n hans penna. ellington blev frimurare 1932.

nat King Cole (1919 – 1965) började spela orgel i kyrkan men Ă€r mest kĂ€nd som ”crooner”, lĂ„tskrivare och pianist. ”unforgettable” fĂ„r nog anses vara hans mest kĂ€nda lĂ„t men Ă€ven sĂ„nger som ”mona Lisa” och ”Smile” har tolkats av hans mjuka stĂ€mma. Cole blev frimurare 1944 dĂ„ han intrĂ€dde i Thomas Waller Lodge no. 49, Prince Hall affiliation, i Kalifornien, tillsammans med nĂ„gra av sina medmusiker. Count Basie eller William James Basie (1904 – 1984) var en storbandsledare, kompositör, pianist och keyboardist. Han Ă€r mest kĂ€nd för lĂ„tar som ”Fly me to the moon” och ”april in Paris” för att nĂ€mna tvĂ„ av mĂ„nga. Han var medlem av Wisdom Lodge no. 102 och medina Lodge no. 19, en Prince Hall Lodge i new York City. Basie Ă€r kĂ€nd som ”The King of Swing”. Dessa tre Ă€r bara nĂ„gra av mĂ„nga och i leden hittar man Ă€ven irving Berlin, Lionel Hampton, Cab Calloway och Louis armstrong. Dessa lĂ€r vi fĂ„ anledning att Ă„terkomma till. X

text: Jerry PrĂŒtz bild: Wikimedia Commons

The Sun Ra Arkestra pÄ Burlington Discover Jazz Festival 2023.
King Cole Trio med, frÄn vÀnster, Oscar Moore, Cole och Johnny Miller Är 1947.
Duke Ellington pÄ KFG Radio Studio Är 1954.

Logebesök i Nerja och Gibraltar

Brödraföreningen Gustaf DalĂ©n i Lidingö verkar i graderna I–III och har idag sjuttio medlemmar. I oktober 2023 genomfördes för andra Ă„ret i rad en resa till spanska solkusten.

DÄ tre av ÀmbetsmÀnnen har boende i Fuengirola lÄg det nÀra till hands att anordna en resa med logebesök. S:t Johanneslogen Sydkorset har danska rötter, men Àr idag en skandinavisk loge som har frekventa logesammankomster, dels i Fuengirola, dels i nerja. i november 2022 besökte vi logen i Fuengirola och dÀrför ville vi i Är besöka Sydkorset i nerja. Dessutom ville vi göra en utflykt till Gibraltar för att delta i en brittisk loge. nio bröder samlades pÄ arlanda den 2 oktober 2023. Vid ankomst till målaga tog vi pendeltÄget direkt till Fuengirola. andalusien hÀlsade oss med perfekt sensommarvÀrme pÄ cirka 23 grader. Vi gjorde oss hemmastadda i Fuengirola, som frÄn början var en fiskeby, men numera Àr uppbyggd kring turism med en lÄng strandpromenad, trivsamma restauranger och ett livligt handelscentrum.

Borgliknande byggnad KvÀllen dÀrpÄ sattes kurs mot nerja. nerja Àr en liten pittoresk stad, kÀnd för grottor med förhistoriska mÄlningar och europabalkongen. S:t Johanneslogen Sydkorset hyr in sig i en borgliknande byggnad med torn med eleganta festlokaler ovanför nerjas stadskÀrna. Det var ett kÀrt Äterseende och vi hÀlsades vÀlkomna av ordförande mÀstare John Peter Sörensen. Logen genomfördes utan reception, men med föredrag i grad i en vÀlsmakande

brödramÄltid serverades och vin fylldes generöst pÄ, för de som sÄ önskade. VÄr ordförande Lars Kadmark höll tal till kaffet och överrÀckte en gÄva i form av en tallrik med brödraföreningens vapensköld.

nÀsta dag packade vi vÀskorna för tiomilafÀrden till Gibraltar lÀngs den hÄrt trafikerade solkustvÀgen kantad av semesterorter. efter passkontroll och tunneln under landningsbanan var vi inne i Gibraltar, som varit morisk i 750 Är, spansk i 212 Är och brittisk sedan 1704.

Gibraltar Masonic Institute

PÄ kvÀllen promenerade vi frÄn vÄra hotell och möttes vid the Gibraltar masonic institute, som hÀrbÀrgerar Gibraltars 28 loger. VÄrt besök var i medbrodersgranden i logen royal Lodge of Friendship no. 278, verkande inom united Grand Lodge of england.

Byggnaden var som en större, Ă€ldre villa högt belĂ€get i de centrala delarna av staden. mĂ„nga var nyfikna pĂ„ oss lĂ„ngvĂ€ga gĂ€ster och vi fick ett varmt mottagande. Logelokalen lĂ„g en trappa upp. Det var intressant för oss att studera olikheter och likheter i genomförandet av logen dĂ€r en recipient fick sin medbrodersgrad. Logen leddes av Worshipful master Stephen a J Whatley, som endast 24 Ă„r gammal hade förĂ€rats posten som bara innehas under ett Ă„r. Logen avslutades med att gemensamt sjunga ”God Save the King”.

Vi gick dÀrefter ned till matsalen för att inta en brödramÄltid som pÄminde om lunchens fish and chips dÀr fisken ersatts av chicken nuggets. StÀmningen och ljudnivÄn var hög och hela nio skÄlar gjordes. VÄr ordförande fick tillfÀlle att hÄlla tal och överlÀmna ett standar med brödraföreningens vapensköld.

StÀrkta band

Kontaktinformation utvÀxlades och nÄgra ville höra av sig vid besök i Stockholm. Dagen dÀrpÄ gjorde vi egen sightseeing i Gibraltar och sÄg bland annat europa Point Lighthouse pÄ sydspetsen av Gibraltar.

innan avresan till Stockholm rundade vi av vistelsen med lite fri tid pÄ plats, sightseeing och besök i charmiga målaga, som Àr en av de Àldsta stÀderna i europa.

Dessa dagar gav oss dels fina frimureriska upplevelser frÄn de tvÄ logebesöken, dels stÀrktes banden mellan oss bröder. Vi har redan börjat prata om nÀsta resa till Solkusten och att undersöka möjligheten för ett besök i en spansk loge! X

text: Staffan Sahlin och Lars Kadmark bild: Lars Kadmark

Porten till Gibraltar Masonic Institute.

Sommarmöte pÄ Rosersberg

SommartrÀffen pÄ Rosersbergs slott blev en stor framgÄng. SpÀnnande föredrag, stipendieutdelningar, rariteter frÄn Ordens samlingar och ett regelrÀtt skÄdespel var nÄgot av det som bjöds under denna vÀlarrangerade och vÀlbesökta dag.

intensiva förberedelser var Àntligen avslutade av broder Sven Waldenström och hans projektgrupp med bröder Christofer von Wachenfeldt, michael nielsen och mikael Hakola; nu var Àntligen tiden inne för Svea Provinsialloges tredje Sommarmöte rosersberg 2024.

VÀdret log mot Första fördelningen. Broder Svens övervÀganden höll och allt gick bra. aktiviteten skapades inom Projekt rosersberg som broder Peter Westrup driver pÄ StormÀstarens uppdrag. Flera av de kungliga uteslotten hÄlls stÀngda för besökare under 2024, men rosersberg öppnas sÀrskilt för oss.

Slottet inköptes av riksdagen 1757 och stÀlldes, tillsammans med ekolsund och Tullgarn, till de kungliga prinsarnas förfogande 1762. Prins Carl, sedermera hertig Carl av Södermanland, igÄngsatte ett omfattande renoveringsprogram av tidens modernaste klass som omfattande Ätskilliga frimureriska installationer.

UpplÀgg och program

Sommarmötet innehöll broderlig samvaro, föredrag, lunch, visningar av slottet samt kanske det starkaste – att röra sig i hertig Carls egen miljö. men först: incheckning och kaffe med smĂ„prat av 115 bröder. Förste deputerade provinsialmĂ€staren magnus Svenson hĂ€lsade vĂ€lkommen, varefter mötets ciceron, broder Peter Westrup, inledde dagen med pĂ„annonsering av tvĂ„ sĂ„ngnummer framförda av broder William Baker. Ack VĂ€rmland du sköna klingade sĂ„ skönt att den satte tonen för dagen – högkvalitativ.

Första fördelningens inriktningsbeslut: ”Kvalitet och Delaktighet” utvecklades av broder magnus med en hĂ€lsning frĂ„n provinsialmĂ€staren. Broder Torbjörn Gustavsson utvecklade i ett synnerligen intressant föredrag ett resonemang kring ”mittpunkter –ett sĂ€tt att förstĂ„ Bibeln, livet och den Konungsliga Konsten”. Den inbjudande tonen blandade in oss i en avancerad analys av berĂ€ttelsen i Klagovisorna och lĂ€rde oss dess uppbyggnad som stĂ„r i kontrast - ja motsĂ€ttning - till vĂ„rt normala sĂ€tt att lĂ€sa dĂ€r höjdpunkten ju kommer i sista kapitlet, emedan det i Klagovisorna om Jerusalems förstörelse och den Babyloniska fĂ„ngenskapen, har denna placerad i mittersta kapitlet – mittpunkten. FrĂ„gor stĂ€lldes till oss: var Ă€r min mittpunkt i livet? Vi pressas sĂ„ mycket av omgivningen att vi tappar kontakten, men vĂ„r ritual hjĂ€lper oss tillbaka.

TvÄ stipendiater

Broder Karl Steiner överlÀmnade Ä Jubelfondens vÀgnar stipendium till moa Lindgren, uppsala universitet, för forskning om kunskapsöverföring kring sexuellt vÄld mot kvinnor i krig. Hon tackade för stipendiet och för att frimurarna pÄ detta sÀtt uppmÀrksammar frÄgorna.

DĂ€rnĂ€st steg broder Sven-Åke Bergkvist fram och berĂ€ttade att Barnhusstiftelsen och Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias frimurarstiftelse nu för tredje gĂ„ngen lĂ€mnar över sina stipendier offentligt pĂ„ rosersbergs slott. Bidragen gĂ„r till forskning kring barndiabetes och ankarfinansiering som möjliggör forskning kring ungdomar med psykisk ohĂ€lsa.

Kerstin Thörnqvist mottog Ä scoutrörelsens vÀgnar stipendiet och riktade ett stort och varmt tack till frimurarna.

Rariteter frÄn

Ordens museum

Ordens museum förevisade genom broder anders Silfverhjelm rariteter ur Ordens samlingar. Hans innerliga ton laddade upp matsalen och det blev dödstyst. uppe i Hoglandssalen, fanns dagens crescendo: mitt i salen hade hertigens rökelsealtare placerats. en slags debatt spirar nu, om vad som egentligen pÄgÄtt av frimureri pÄ slottet dels under hertigen/kungens tid, dels senare. men aldrig förr har slottet uppmÀrksammats av sÄ mÄnga frimurare som nu och debatten bÄde breddar och fördjupar.

efter visning, lunch och kaffe avlossade broder Torsten Bergström i ett musikaliskt skĂ„despel den ena salvan efter den andra kring en för frimurare central frĂ„ga. StĂ€mningen var mycket hög, typiskt för FrimurarsamhĂ€llet i – norrtelje!

StormÀstarens tankar

StormĂ€staren yppade sina tankar kring rosersberg och hertigens arbete, för att sedan övergĂ„ till det gĂ„ngna Ă„ret och framtiden. Broder Christer resonerade kring gemenskapen och varför nya bröder drar sig ur – de finner inte gemenskapen som vi borde ha givit dem. ”HĂ„ll ihop bröderakedjorna. Tag hand om bröder.” blev vĂ„r StormĂ€stares avslutande budskap. man frĂ„gade nu det församlade hundratalet om man önskade ett nytt Sommarmöte rosersberg 2025 – svaret blev rungade Ja!, Ja! Broder William Baker avslutade mötet med sĂ„ngerna Land du vĂ€lsignade och Till havs X

text: Göran Mellblom bild: Mats Gartz

1. Ordens Museum förevisade genom broder Anders Silfverhjelm rariteter ur Ordens samlingar.

2. MÄnga bröder hade slutit upp och samlades utanför Rosersbergs slott i augusti.

3. Karl Steiner överlÀmnade Ä Jubelfondens vÀgnar stipendium till Moa Lindgren, Uppsala universitet.

4. Kerstin Thörnqvist mottog Ä scoutrörelsens vÀgnar Barnhusstiftelsens stipendium.

5. StormÀstaren yppade sina tankar kring Rosersberg och hertigens arbete, för att sedan övergÄ till det gÄngna Äret och framtiden.

6. Broder Torsten Bergström med ensemble framförde i pelarsalen ett musikaliskt skÄdespel kring en för frimurare central frÄga.

7. Peter Westrup Àr en av initiativtagarna till sommarmötena pÄ Rosersberg som nu genomförs för tredje gÄngen.

8. Mitt i Hoglandssalen hade hertigens rökelsealtare placerats.

9. Broder Torbjörn Gustavsson blandade in oss i en avancerad analys av berÀttelsen i Klagovisorna.

Sommarmöte hos Ölands frimurarklubb

En Ă„rligen Ă„terkommande och mycket uppskattad sommaraktivitet Ă€r Ölands frimurarklubbs sommarmöte.

traditionellt bjöds klubbens 135 medlemmar in till sommarmöte i kapellet i Byxelkrok. Detta Àr ett av tre Ärliga tillfÀllen dÀr medlemmarna kan trÀffas under gemytliga former. För tretton Är sedan, nÀr klubben bildades var kapellet i bedrövligt skick och behovet att renovera stort. Kapellet har renoverats med generöst bidrag frÄn en medlem och nÀsta steg blir att bygga till sÄ vi kan vÀlkomna fler.

Ordförande Rutger Simonsson har talets gÄva och förmÄgan att sÀtta fingret pÄ mÄnga viktiga moment som rör vÄra liv. Nu var det dags att lÀmna klubban vidare till Anders Lövström som tar över en vÀl fungerande verksamhet i stark utveckling.

Årets stipendiat cellisten Sabina Sandri Olsson

Joakim Lessmar överlÀmnade Stiftelsen Den Nordiska Första S:t Johannislogens Jubelfonds stipendium till cellisten Sabina Sandri Olsson. I motiveringen nÀmndes bland annat stipendiatens höga musikaliska kvaliteter, arrangörsförmÄga , arrangörskap och musikaliska ledarskap.

Trots att vi samlas pĂ„ norra Öland vĂ€lkomnar vi varje Ă„r medlemmar som tar sig hit frĂ„n hela landet. Varje Ă„r kommer broder Bengt

Årets stipendiat, Sabina Sandri Olsson, mellan representanten för Stiftelsen Den Nordiska Första S:t Johannislogens Jubelfond Joakim Lessmar och ordförande i Ölands Frimurarklubb Rutger Simonsson.

Bengtsson, i Är i sÀllskap med Ordens StormÀstare, broder Christer Persson. Tillsammans var vi 65 bröder.

Christer Persson avrundade sammankomsten med vÀl valda ord om hur viktigt det Àr att vi alla tillsammans ser till att varje enskild broder inom vÄr Orden upplever att han blir hörd, sedd och bekrÀftad. X

text och bild: Pierre Dunbar

Stipendieutdelning och uppskattat program

pÄ den 26:e BjÀretrÀffen

Den första torsdagen i augusti var det dags för bröder med respektive att samlas i BÄstad. TrÀffen hölls likt tidigare Är pÄ Hotell Riviera Strand och inleddes med mingel pÄ hotellets innergÄrd dÀr Ordens webbutik och tvÄ av Jubelfondens tidigare stipendiater i keramiskt konsthantverk lockade till köp.

minglet kröntes med en kort betraktelse av begreppet sÀllskap av Tomas Andrén, ordförande för Kapitelbrödraföreningen Kjell Christopher Barnekow. PÄ detta följde utdelningen av Jubelfondens stipendium. Mottagare av stipendiet var den flitiga och begÄvade keramikern Viola FlÞ BrÞther. Efter presentation och en kort intervju av stipendiaten var det dags för lunch som alltid bestÄr av rimmad lax med bjÀrepotatis och tillbehör.

Efter lunchen pÄbörjades det delade programmet dÀr bröderna erhöll en god blandning nyheter och planer för Orden och den Andra fördelningen av StormÀstare Christer Persson och provinsialmÀstare Per Werner.

Programmets clou var en utomordentligt gripande reflektion av provinsialmÀstaren i Göta Provinsialloge Gillis Edman över hur Orden erbjuder sammanhang, som det beskrivits av den store tÀnkaren Aaron Antonovsky.

God stÀmning och mÄnga deltagare pÄ Ärets upplaga av BjÀretrÀffen.

VÀrd för medföljandeprogrammet var Marie-Louise Strömberg, hustru till deputerade provinsialmÀstare Mats Strömberg. Programmet bestod av ett föredrag ur musikens vÀrld, framfört med bÄde ljud och bild. X

text: Björn Ekelund, Tomas Andrén bild: Per Ola Kimblad

Frimurarsalongerna

En festvÄning i Göteborg utöver det vanliga, med specialpriser till frimurarbröder.

Skapa ditt drömevenemang

Pelarsalen i Göteborg Àr en av Göteborgs vackraste lokaler. Vi hjÀlper dig att skapa ditt drömevenemang, frÄn den stora bröllopsmiddagen till den pampiga men mer allvarsamma begravningen. Eller varför inte göra ett starkt intryck pÄ dina konferensdeltagare? SjÀlvklart hjÀlper vi dig med all service och rÄdgivning. VÄrt kök har en bredd som passar alla tillfÀllen och smaker. VÀlkommen till Frimurarsalongerna!

www.frimurarsalongerna.se

Tel: 070–793 90 39, Södra Hamngatan 31, Göteborg

VĂ€lkommen

till en genuin engelsk pub i frimurarhuset i Göteborg.

FörmÄnliga priser för frimurare. Visa upp ditt medlemskort.

Ett av Göteborgs största sortiment av öl och whisky. Dagens lunch och After Work.

Södra hamngatan 31

Tel: 031- 13 20 22

www.golden-days.se

Rasslande Kedjan lockade media i Finland

En trevlig och sedan mÄnga Är Äterkommande aktivitet Àr den utfÀrd för motorcykelintresserade frimurare som Àger rum varje sommar. I Är gick turen i österled och i Finland vÀckte den 37 man starka kortegen positiv uppmÀrksamhet. Tidningen Frimurarens tidigare redaktör, broder Kjell Mazetti, delar med sig av sina intryck frÄn resan.

Det var varken skandalrubriker eller olyckstillbud som skapade intresse bland dem som sĂ„g kortegen i stĂ€der och pĂ„ landsvĂ€gar. nej, den stora gruppen motorcykelĂ„kande frimurare fick Ă„skĂ„dare att tipsa tre lokala tidningar dĂ€r gruppen drog fram. BorgĂ„bladet, nya Östis och Loviisan Sanomat kom pĂ„ besök och en lokal radiostation som dessvĂ€rre inte hade nĂ„gon reporter tillgĂ€nglig hörde av sig till gruppledaren, andre deputerade kapitelmĂ€staren (aDKm), Kenneth Jönsson för intervjuer och fotograferingar.

intervjuplatserna visade med önskvÀrd tydlighet att rasslande Kedjan Àr lÄngt ifrÄn sÄdant som skinnvÀstar vanligen förknippas med. Den första intervjun skedde vid besöket pÄ BorgÄ Domkyrka, vilken förutvarande ordförande mÀstaren (fOm) erkki Tuormaa livfullt kÄserade kring.

Medier intresserade

nÀr rasslande Kedjans egen Timo Sarkén vid Svartholms fÀstning berÀttade om svenskarnas genom tiderna största maritima seger dök tvÄ tidningars journalister och fotografer upp och gjorde sitt jobb.

men rasslande Kedjans Ärliga trÀff handlar inte om tidningsreportage. nej, det Àr mötet med likasinnade bröder och erfarenhetsutbytet bÄde nÀr det gÀller den frimurariska resan, motorcykelupplevelserna och livet i allmÀnhet som stÄr högst pÄ dagordningen och sjÀlvklart Àven arrangörens anstrÀngningar att skapa en upplevelserik och omvÀxlande vecka för deltagarna.

Detta Är var det Kenneth Jönsson, andre deputerade kapitelmÀstare i Stor Capitlet, som tagit pÄ sig vÀrdskapet för rasslande Kedjans fjÀrde besök i Finland. Till sin hjÀlp hade han bland andra Jörgen Björkman som hjÀlpryttare och Timo Sarkén som historiepresentatör.

En chans att prata av sig

Det blev en vecka med mÀngder av upplevelser. efter incheckning pÄ mÄndagen trÀffades de 37 deltagarna för det som det vanligen brukar finnas för lite av, nÀmligen möjlighet att prata av sig. en tanke till de fem

HÀr vid Svartholms fÀstning dök tvÄ av företrÀdarna för den tredje statsmakten, pressen upp, och ville ha intervjuer och ta bilder.

Som en metamorfors förvandlas en skinnklÀdd eller i sÀkerhetsdrÀkt klÀdd grupp mc-Äkare till alldeles vanliga logebesökare i vÀntan pÄ bussturen till S:t Johanneslogen Tyrgils i BorgÄ.

som var anmĂ€lda, men tvingats avstĂ„, skickades ocksĂ„ med den gamla hĂ€lsningen ”De pĂ„ vĂ€garna farande och de icke nĂ€rvarande”
 och sĂ„ vidare. men för de flesta av oss blev det en tidig kvĂ€ll pĂ„ grund av att mĂ„nga hade bĂ„de en fĂ€rjeresa och ett antal mil i sadeln för att komma till Hotell uninen i Lovisa.

PĂ„ tisdagen samlades alla vid fulltankade hojar för den första utflykten till BorgĂ„ Domkyrka. eftersom vi Ă€r av lite olika Ă„lder och kanske ocksĂ„ föredrar olika hastigheter hade guiden tvĂ„ förslag till resvĂ€g till BorgĂ„. Vi samlades dĂ€rför vid ”kanonen” nedanför domkyrkoberget för gemensam fĂ€rd pĂ„ kullerstensgator upp till kyrkan dĂ€r förutvarande ordförande mĂ€staren (fO m ) i S:t Johanneslogen Tyrgils erkki Tuormaa vĂ€ntade för att berĂ€tta om denna mĂ€rkliga kyrka som har platser för kyrkobesökare i tre etage, inte helt vanligt.

SpÀnnande anhalter efter ytterligare nÄgra mils körning och transport pÄ fÀrja anlÀnde vi till Pellinge Bistro för en underbar lunch bestÄende av fisksoppa med ett saftigt hembakat bröd som tilltugg. Hemresan pÄ snirkliga vÀgar förde

oss till PernÄ, födelseort för mikael agricola, Finlands motsvarighet till reformatorn Olaus Petri, som bland annat anses vara den som översatte Bibeln till finska.

PÄ kvÀllen fick vi avnjuta en supé pÄ Degerby Gille, i Lovisas Àldsta hus byggt 1695 och förmodligen nordens Àldsta icke kyrkliga byggnad.

Onsdagens utflykt till Strömfors bruk fick ett första stopp pĂ„ Svartholms fĂ€stning. Timo SarkĂ©n berĂ€ttade om den största maritima segern i Sveriges flottas historia. PĂ„ bruket hade Ă€nkenĂ„den Virginia Forselles – som drev bruket i 57 Ă„r pĂ„ 1800-talet – ett framtrĂ€dande i kyrkan. nej, nĂ„gon Ă€nka frĂ„n nain det var hon inte, dock klĂ€dd i den utstyrsel en Ă€nka skulle bĂ€ra vid den tiden. Även denna dag fanns tvĂ„ ruttalternativ tillbaka till hotellet, ett kort och ett lite lĂ€ngre, för den som ville njuta av landskapets skönhet. efter lunchen besökte vi Fortums showroom och fick en utmĂ€rkt föredragning om hur Finland fick sitt första kĂ€rnkraftverk, som i dagarna fĂ„tt förlĂ€ngt tillstĂ„nd för drift till 2050.

Förvandlingen

DÀrefter skedde resans mÀrkliga förvandling. 37 mc-förare i sÀkerhetsstÀll

av Goretex eller skinn, med eller utan vĂ€st, förvandlades till stilrena logebesökare i svart kostym med vit skjorta och passande slips. efter en bussresa till BorgĂ„ blev vi vĂ€l mottagna av S:t Johanneslogen Tyrgils ordförande mĂ€stare Patrik Wackström. Dessutom gĂ€stades logen denna kvĂ€ll av kapitelmĂ€staren Henrik Wikström. Det skulle visa sig att ett par svĂ„rslagna rekord skulle noteras, dels kunde man duka terminens avslutade mĂ„ltidsloge till över 60 gĂ€ster (dubbelt det vanliga antalet), dels passerade insamlingen till de behövande 450 €, det vill sĂ€ga över 5000 SeK. Även rasslande Kedjans bidrag till Tyrgils caritas nĂ„dde femsiffrigt belopp omrĂ€knat i svenska kronor.

Besök i tre kyrkor

PÄ torsdagen besöktes Stor Sarvlax HerrgÄrd med anor frÄn 1450-talet, som visades av frimurarbrodern Oliver michelsson. Han berÀttade att gÄrden donerats av de sista Àgarna till LitteratursÀllskapet och att avkastningen pÄ de 300 hektaren odlingsbar mark och 13 000 hektaren skog rÀckte till att underhÄlla fastighet och byggnader.

Vi gjorde Àven ett kort besök vid den vackra forsen Langenkoski, dit tsaren alexander iii skickade sina laxfiskare för att sjÀlv sedan dra upp laxen ur sumpen och lÄta tsarinnan laga fisksoppa.

efter en lunch i Kotka kördes de sista kilometrarna för denna trÀff till hotellet, vars bastu kom till anvÀndning innan kvÀllens supé i restaurang Fylla (som pÄ finska inte alls har den svenska betydelsen) vilket kÀndes extra bra denna kvÀll inför fredagens hemresa.

Det blev en hÀrlig vecka som trots hot om regnskurar gav bÄde sol och uppehÄllsvÀder. Detta kanske pÄ grund av det gamla talesÀttet; att om man besöker tre kyrkor kommer inget regn. Vi besökte för sÀkerhets skull fyra! X

text och bild: Kjell Mazetti

Sankt Jacobs klassikerrally jubilerade

För att samla in pengar till frimurarlamm till sjuka barn kördes i vÄras det traditionsenliga rallyt för entusiastbilar i Linköpingstrakten. Rallyt Àr öppet för frimurare med respektive i sportvagnar, cabrioleter samt fordon tillverkade före 1980.

rallyt kördes första gÄngen 2012 och startades av Lars Christoffersson, Herman Kihlstedt och HÄkan Wasén med syftet att samla in medel till inköp av de frimurarlamm som ges till barnen som ska opereras pÄ universitetssjukhuset i Linköping. DÄ inget rally genomfördes under de tvÄ pandemiÄren blev Ärets rally det tionde i ordningen. i Är samlades 23 ekipage med 43 deltagare vid Vreta Klosters kyrka i vÀntan pÄ startsignal.

Inte en hastighetstÀvling

Detta Àr inte pÄ nÄgot vis nÄgon hastighetstÀvling, utan man kör en strÀcka, stannar till vid nÄgot etappmÄl, umgÄs trivsamt, tittar pÄ varandras fordon och kör sedan vidare. Vid förarmötet före start betonade urban Sandberg att man skulle undvika kortegekörning, utan slÀppa fram

den övriga trafiken och – sjĂ€lvklart –hĂ„lla hastighetsgrĂ€nserna, inte minst i Berg samhĂ€lle dĂ€r bron över Göta kanals slusstrappa Ă€r begrĂ€nsad till 30 kilometer i timmen. Varje deltagare fick en ”roadbook” med devisen ”Varen vaksamme” pĂ„ flera stĂ€llen, nĂ„got att stĂ€ndigt ha i Ă„tanke under rallykörningen.

Exklusiv kylarprydnad rallyt fortsatte runt sjön roxen och första etappmÄlet var Grensholms slott, dÀr deltagarna vÀlkomnades av Carl, Linda, Lowe och Josefin Lagerfelt som förutom en trevlig presentation av godset bjöd pÄ kaffe med bulle och ett besök i kapellet frÄn slutet av 1500-talet. HÀr fick ocksÄ en av rallyts grundare, Lars Christensson, uppleva att hans son Johan fick ta emot den kylarprydnad som ges till den av deltagarna som sÀrskilt utmÀrkt sig.

Juryn tyckte att Johan i en Volkswagen cabriolet frÄn 1970 med rÄge uppfyllde kriterierna.

i en trivsam takt pÄ smala skogsvÀgar fortsatte deltagarna till norsholm och Kapten Billés för lunch, dÀr man lyckades förse 43 gÀster med lunch trots att det bara fanns 40 sittplatser. efter en dryg timmes uppehÄll fortsatte rallyt pÄ mindre vÀgar mellan e4:an och sjön roxen för att anlÀnda till Tuna KungsgÄrd. HÀr fick deltagarna lyssna till KungsgÄrdens spÀnnande historia frÄn Gustav Vasas tid och fram till nutid.

Rallyts tÀvlingsinslag

men vad Àr ett rally utan tÀvlingsinslag? nu delades det ut ett tÀvlingsformulÀr med dussinet frÄgor pÄ vad man borde ha uppmÀrksammat under resan sÄ lÄngt. Det blev veck i mÄnga pannor innan alla svaren formulerats. Till slut kunde en vinnare utses. Paret Stina och Tord Söderlund som Äkte i en morgan 4/4 seater vann för tredje gÄngen och priset att ordna nÀsta Ärs rally kommer de sÀkert att fÄ hjÀlp med att uppfylla. X

text och bild: Kjell Mazetti

Precis som pÄ premiÀren samlades deltagarna vid Vreta Klosters kyrka.
Torgny Söderberg och Claes-Göran Strömberg i en racinggrön MG.

Jaktivitet

Jagande Bröder

I Frimuraren har vi efterlyst skribenter som vill berĂ€tta om aktiviteter som bröder Ă€gnar sig Ă„t tillsammans pĂ„ sin fritid, utanför frimureriet. Broder Lennart Kullbo berĂ€ttar hĂ€r om facebookgruppen ”Jagande Bröder” som funnits sedan 2018 och som samlar frimurarbröder med intresse för jakt.

agande Bröder heter den facebookgrupp som skapades i januari 2018. Gruppen Àr öppen för frimurare med jakt som gemensamt intresse och har i dag cirka 186 medlemmar.

Varför skapades facebookgruppen? Jo, för att dela jaktupplevelser, fÄ kontakt med medlemmar som har annan typ av jaktmark med annat jaktbart vilt Àn du sjÀlv har och kunna bedriva utbytesjakt. SjÀlv har jag fÄtt möjlighet att komma pÄ gÄsjakt med en trevlig broder och samme broder har i sin tur kommit med mig pÄ rÄdjursjakt.

Varför jagar vi? utan jakt, intet vilt! Gör jÀgare nytta? ett exempel pÄ konkret nytta Àr utbrottet av afrikansk svinpest som tydligt pÄvisat jÀgarkÄrens betydelse och vÀrde.

Likheter mellan jakt och frimureri

Jakt har mÄnga likheter med frimureriets vÀsen. PÄ pass i skogen gÄr timmarna, men inte en enda sekund Àr hÀndelselös i en miljö dÀr liv och död Àr stÀndigt nÀrvarande pÄ ett sÀtt man som frimurare i logen ocksÄ kan kÀnna.

att vi mÄr bra av att vistas i naturen behöver Ätminstone inte jag nÄgra ytterligare forskningsstudier pÄ för att instÀmma i. i naturen Àr liv och död stÀndigt nÀrvarande pÄ ett sÀtt som man inte kan uppleva i det urbana samhÀllet.

nĂ€r jag till sist, efter en jaktdag, packar ihop mina grejor och beger mig hemĂ„t har jag kanske inte ens varit i nĂ€rheten av att lyfta bössan. men missnöjd? absolut inte! att pĂ„ nĂ€ra hĂ„ll fĂ„ uppleva naturen, lyssna pĂ„ hundarnas idoga arbete, studera fĂ„glar och inte minst ”tjötet” i jaktstugan Ă€r en belöning i sig.

Varför Àr man frimurare? För att söka stillhet, andlighet, spÀnning och gemenskap. Varför Àr man jÀgare? För att se naturen vakna upp pÄ morgonpasset, uppleva stillheten nÀr den plötsligt bryts till spÀnning, gemenskapen runt lÀgerelden precis som gemenskapen i logen.

nÀr jag kom med i Jagande Bröder upptÀckte jag bröder som jag inte visste var jÀgare vilket gav en ytterligare dimension pÄ frimureriet och till jakten.

Bara du sjÀlv kan göra dig till jÀgare

Det Àr samma med jakten som med frimureriet. ingen kan göra dig till jÀgare. Du kan fÄ handledning, jÀgarexamen med mera, men att bli jÀgare Àr nÄgot du fÄr göra sjÀlv.

Är det ett nöje att döda? Jakt bedrivs för att vi kĂ€nner nöje i jakten. att döda ingĂ„r i jakten men samtidigt utför vi en nytta. Det ena utesluter inte det andra. acceptansen för jakt Ă€r vĂ€rldsunikt hög i Sverige. andelen som Ă€r emot jakt Ă€r blott en handfull procent.

en ytterligare dimension med gruppen vore att kunna trÀffas för gemensam jakt, kanske i samband med nÄgon loge. eftersom gruppen Àr sprid frÄn norr till söder fÄr det nog ske fördelningsvis.

Hur kommer man dÄ med i facebookgruppen Jagande Bröder? man tar kontakt med en frimurare som redan Àr med och blir inbjuden för att sedan godkÀnnas av administratörerna. administratörer och moderatorer Àr Göran norgren, markus roskifte och Jesper Högström. X

text: Lennart Kullbo bild: frÄn facebookgruppen Jagande Bröder

Varför Àr man frimurare?

För att söka stillhet, andlighet, spÀnning och gemenskap.

Ordens sigillbevarare och kansler, OSK, bÀrande sina Àmbetsregalier. Det vita bandet betyder att han Àr en av Ordens högsta ÀmbetsmÀn. Han bÀr en kedja som visar vilket Àmbete han har. Broder Christian Storck uppbÀr Àmbetet sedan 1 juli 2024.

artikelserien om ordens organisation fortsÀtter

I denna utgÄva av Frimuraren presenterar vi den tredje och fjÀrde artikeln i en lÀngre artikelserie om Ordens organisation.

Syftet Àr att ge en aktuell bild av Ordens ledning och centrala organisation och skapa kÀnnedom om hur Orden fungerar och styrs.

Ordens StormĂ€stare (OSM) Ă€r Ordens högste styresman och honom möter vi löpande i tidningen i sĂ„vĂ€l reportage som i OSM:s krönika. Serien kommer dĂ€rför att fokusera pĂ„ det som kallas “Ordens

stabsorganisation” och dess direktorier och avdelningar.

SjĂ€lva verksamheten sker i Ordens Ă„tta fördelningar med sina loger, brödraföreningar och andra enheter. Verksamheten i det som vi kallar “Ordens linjeorganisation” kommer att beröras senare i artikelserien.

MÄlet Àr att publicera en till tvÄ artiklar per utgÄva av Frimuraren. Redaktionen hoppas att det ska bli en spÀnnande och lÀrorik lÀsning för alla bröder.

sÄ fungerar orden

Presidiet, del 2

Ordens sigillbevarare och kansler

Ordens sigillbevarare och kansler, OSK, leder och samordnar arbetet inom Ordens centrala organisation. OSK Àr ocksÄ ledamot av presidiet, ledamot av och föredragande i Högsta rÄdet samt en av Ordens nio högsta ÀmbetsmÀn. Tillsammans med StormÀstaren tecknar han Ordens firma.

i en sÄ omfattande verksamhet som Svenska Frimurare Orden uppstÄr stÀndigt frÄgor inom omrÄden som ekonomi och fastigheter, juridik, iT, sÀkerhet, administration, verksamhetsutveckling och sÄ vidare. HÀr kommer Ordens stabsorganisation in, en verksamhet som ytterst leds av Ordens sigillbevarare och kansler, OSK.

– VĂ„rt uppdrag Ă€r att hantera den hĂ€r typen av frĂ„gor pĂ„ central nivĂ„.

Stabsorganisationens fokus Àr dels att vara tillgÀnglig som stöd och support för linjeorganisationen, dels att se till att Orden rör sig i den riktning som StormÀstaren pekat ut, sÀger Christian Storck som tilltrÀdde som Ordens sigillbevarare och kansler den 1 juli 2024.

LÄt oss börja med att titta nÀrmare pÄ hur Ordens stabsorganisation Àr uppbyggd. För att förstÄ vad den

omfattar kan man se Orden som bestÄende av tre delar.

Den första delen Ă€r Ordens högsta ledning. Den bestĂ„r av StormĂ€staren, presidiet – som vid sidan av StormĂ€staren Ă€r Ordens högsta representativa organ – samt Högsta rĂ„det som Ă€r StormĂ€starens rĂ„dgivande församling.

Den andra delen Àr linjeorganisationen. Den bestÄr av de Ätta fördelningarna inom vilka alla loger, brödraföreningar och frimurarklubbar verkar. Varje fördelning leds av en provinsial- eller kapitelmÀstare.

Den tredje delen Àr Ordens stabsorganisation.

– För den som har erfarenhet frĂ„n civilsamhĂ€llets större organisationer fungerar Ordens stabsorganisation precis som i ett företag eller pĂ„ en myndighet. VĂ„ra uppgifter Ă€r att stötta linjeorganisationen och Ordensledningen samt att identifiera behov och problem och föreslĂ„ lösningar pĂ„ dessa.

Stabsorganisationen utgörs av fem direktorier och fem avdelningar. Varje direktorium och avdelning har ett tydligt ansvarsomrÄde. uppdragen omfattar allt frÄn att bereda förslag till beslut som ska fattas av StormÀstaren till att tillhandahÄlla service och stöd inom sitt sakomrÄde (se faktaruta pÄ sidan 33). Stabsorganisationen arbetar ocksÄ med att göra utredningar, bedriva verksamhetsutveckling och att initiera nya Àrenden som Ordens sigillbevarare och kansler kan föredra i presidiet samt i Högsta rÄdet inför StormÀstarens beslut. en viktig uppgift för Ordens stabsorganisation Àr att vara tillgÀnglig för dialog och rÄd för fördelningarna, loger och brödraföreningar.

Kontakter med stabsorganisationen kan vara informella eller formella. informella kontakter vÀlkomnas för att kunna ge rÄd i olika frÄgor, till exempel ekonomi-, fastighets-och ritualfrÄgor eller hur ett visst Àrende ska hanteras. Den kan vara starten för att fÄ ett

beslut i en viss frÄga. FörvÀntan pÄ en informell Àr att den ska resultera i ett rÄd, men innebÀr aldrig ett beslut.

En tydlig organisation

Formella kontakter tas för att fÄ ett beslut i en viss frÄga. en enskild enhet som har ett formellt Àrende till Ordens StormÀstare eller en frÄga som ska behandlas inom Ordens Stabsorganisation ska ta kontakten via sin provinsial- eller kapitelmÀstare. Denne bifogar sitt yttrande och skickar Àrendet vidare till Ordens stabsorganisation för behandling. nÀr beslut har fattats gÄr det samma vÀg tillbaka.

– Det kan lĂ„ta formellt men det Ă€r viktigt att provinsial- eller kapitelmĂ€staren och hans kansli vet vad som hĂ€nder i enheterna och har möjlighet att bidra med sina synpunkter och tankar i olika frĂ„gor.

Prioriterade frÄgor just nu Àr att öka stabsorganisationens samverkan med gruppen av provinsial- och kapitelmÀstare, Pm/Km-gruppen, sÄ att verksamheten fÄr det stöd som efterfrÄgas samt att öka Ordens förmÄga att genomföra de initiativ vi vÀljer att starta. För att lösa dessa uppgifter kommer fokus att ligga pÄ att öka samarbetet och samverkan inom Ordens stabsorganisation.

– Vi kommer inom den nya stabsorganisationen att arbeta fram nya arbetsformer som tydliggör roller och ansvar, sĂ€krar beslutsförmĂ„gan och skapar förutsĂ€ttningar för ett hĂ„llbart engagemang, förklarar Christian.

Bred erfarenhet sÄvÀl i det civila som inom Orden

Christian har en bakgrund som civilingenjör frÄn Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. efter examen har han framför allt arbetat inom iT-omrÄdet i rollerna som projektledare, chef samt organisationskonsult i egen firma.

Vandringen som frimurare började 2003 i S:t Johaneslogen La LumiÚre dÀr han varit talman, bevakande broder, deputerad mÀstare och ordförande

mĂ€stare. År 2016 blev Christian sekreterare i det som dĂ„ hette planeringsdirektoriet vilket ledde vidare till uppdrag som inrikeschef, storsekreterare och kanslichef och nu alltsĂ„ Ordens sigillbevarare och kansler.

Sedan Är 2019 Àr Christian pensionÀr vilket ger gott om tid att Àgna sig sÄvÀl Ät Orden som Ät familjen med hustru, barn och barnbarn. Den tid som finns kvar Àgnas Ät trÀning.

Ordens sigill?

Hur Àr det dÄ med Ordens sigill? Christian berÀttar att det mycket riktigt finns ett sigill.

– i gamla tider skulle alla officiella skrivelser och beslut frĂ„n Orden förses med StormĂ€starens sigill. Det var Ordens sigillbevarare och kanslers uppdrag att förvara sigillet mellan signeringarna och att se till att bara den rĂ€ttmĂ€tige StormĂ€staren anvĂ€nde sigillet, sĂ€ger Christian. en modern form av sigill anvĂ€nds fortfarande pĂ„ förordnanden och diplom som StormĂ€staren utfĂ€rdar.

annars Àr det vanliga namnunderskrifter som gÀller men Ordens sigillbevarare och kansler kontrasignerar fortfarande alla StormÀstarens beslut. PÄ sÄ sÀtt sÀkras firmateckningen inom Orden.

avslutningsvis Àr det viktigt att komma ihÄg att Ordens stabsorganisation finns till för att fungera som ett stöd för verksamheten inom Orden.

– VĂ„rt uppdrag Ă€r att hjĂ€lpa till. VĂ„rt huvudfokus ska vara att vara tillgĂ€ngliga och stötta linjeverksamheten pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt. Vare sig det handlar om rituella eller praktiska frĂ„gor, om att starta en ny enhet eller lösa ett problem med en fastighet eller nĂ„got av vĂ„ra iT-system sĂ„ finns vi dĂ€r, avslutar Christian Storck. X

text: Johan Groth

bild: Mats GĂ€rdfors

Vikarie för Ordens sigillbevarare och kansler, vOSK, hÀr bÀrande sina Àmbetsregalier. Det vita bandet betyder att han Àr en av Ordens högsta ÀmbetsmÀn. Han bÀr en kedja som visar vilket Àmbete han har. Broder Michael Boström uppbÀr Àmbetet sedan Är 2023.

sÄ fungerar orden Presidiet, del 2

Vikarie för Ordens sigillbevarare och kansler

Vikarie för Ordens sigillbevarare och kansler (vOSK) Àr en roll som Äter aktualiserats i Ordens högsta ledning. Idag avlastar vikarien Ordens sigillbevarare och kansler framför allt vad gÀller inrikes ­, utrikes ­ och sÀkerhetsavdelningarna samt inom omrÄdena ekonomi, stiftelse ­ och fastighetsfrÄgor.

michael Boström som Àr vikarie för Ordens sigillbevarare och kansler förklarar:

– FörĂ€ndringar i Ordens centrala organisation och nya uppdrag för Ordens kansli har skapat en ökad arbetsbelastning bĂ„de för Ordens sigillbevarare och kansler (OSK) och storsekreteraren. i det lĂ€get var det naturligt att utse en vikarie för OSK. möjligheten att utse en vikarie för Ordens högsta Ă€mbetsmĂ€n regleras i Ordens allmĂ€nna lagar. Vikarien ska uppehĂ„lla Ă€mbetet vid den ordinarie Ă€mbetsmannens förfall men kan ocksĂ„ löpande bistĂ„ och stötta “sin” Ă€mbetsman.

i presidiet Àr ekonomin en Äterkommande punkt pÄ dagordningen och det Àr michael som i samverkan med Ordens rÀntmÀstare (Or) löpande hÄller presidiet uppdaterat. Ordens rÀntmÀstare har det övergripande ansvaret för hanteringen av Ordens centrala ekonomi.

Tre avdelningar rapporterar

Tre av kansliets fem avdelningar (inrikes-, utrikes- och sĂ€kerhetsavdelningen) rapporterar till michael vilket tillsammans med uppdraget som medlem i direktionen för Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm (“Barnhusstiftelsen”) fyller ut det löpande arbetet.

– utöver detta har jag ansvar för ett antal projekt, bland annat Ordens utbildning av riddare och kommendörer med röda korset och uppföljning av projekt som initierats centralt.

i snitt Àr michael pÄ Ordens kansli tvÄ dagar i veckan. Det Àr, tycker michael, viktigt att vara nÀrvarande fysiskt Àven om mÄnga möten i och för sig gÄr att genomföra digitalt.

Prioriterade frÄgor michael lyfter ett antal frÄgor som sÀrskilt prioriterade inom Orden. Det handlar bland annat om att skapa en

lÄngsiktigt hÄllbar och stabil ekonomi inom Orden centralt och ute i enheterna. Det finns stora variationer mellan olika enheter vilket krÀver olika lösningar. FastighetsfrÄgorna Àr en vÀxande utmaning och dÀrmed en viktig frÄga för Ordens högsta ledning. en annan prioriterad frÄga Àr medlemsutvecklingen som kan delas upp i rekrytering av nya medlemmar och medlemsvÄrd riktad mot befintliga medlemmar. michael betonar att hÀr finns viktigt arbete att utföra bÄde centralt och ute i enheterna.

– en frĂ„ga som Ă€r en vĂ€xande utmaning för Orden och för mĂ„nga andra föreningar inom civilsamhĂ€llet Ă€r

relationen till bankerna. nya regler och riktlinjer, framför allt pĂ„ internationell och eu-nivĂ„, gör att bankerna stĂ€ller hĂ„rdare krav kring styrelse, revision, former för medlemskap och sĂ„ kallad kundkĂ€nnedom. Orden och enheterna kan i och med detta fĂ„ olika problem, till exempel att det blir svĂ„rare att byta firmatecknare. Detta Ă€r nĂ„got vi behöver arbeta med lĂ„ngsiktigt. michael kom, via en bekant, in i Orden 1995. Den frimureriska vandringen började i S:t Johanneslogen S:t erik dĂ€r michael haft flera olika uppdrag som Ă€mbetsman för att till slut vara ordförande mĂ€stare Ă„ren 2010 – 2015. År 2014 blev michael riddare

och kommendör med röda korset och 2015 Ordens rĂ€ntmĂ€stare. Vikarie för Ordens sigillbevarare och kansler har han varit sedan 2023. – Vi vill, i möjligaste mĂ„n, minska enheternas administrativa börda och göra det lĂ€tt att skapa verksamhet för bröderna. exempel pĂ„ insatser Ă€r att förenkla vĂ„ra interna processer, till exempel vad gĂ€ller enheternas verksamhetsberĂ€ttelser och, via digitalisering, minska pappersflödena. Viktigt för mig Ă€r att underlĂ€tta för enheterna, avslutar michael Boström. X

text: Johan Groth bild: Mats GĂ€rdfors

Fakta om Ordens stabsorganisation

Ordens centrala organisation (“stab”) omfattar idag fem direktorier och fem avdelningar.

1. barmhÀrtighetsdirektoriet har ansvar för inre och yttre caritas och ger stöd nÀr det gÀller medlemsrekrytering och medlemsvÄrd.

2. drÀtseldirektoriet har ansvar för bland annat Ordens budget, bokföring och redovisning, förvaltning av Ordens egendom inklusive Ordens stamhus, förvaltning av vissa stiftelser och agerar som central stödfunktion för hela Orden i fastighets- och ekonomifrÄgor.

3. informationsdirektoriet har ansvar för bland annat intern och extern kommunikation, tidningen Frimuraren, hemsidan, Facebookgruppen, Ordens varumÀrken, massmediakontakter samt PR- och relationsfrÄgor i kontakter med omvÀrlden.

4. logedirektoriet har ansvar för bland annat tillÀmpningen av Ordens allmÀnna lagar, ritualer och föreskrifter, kvalitetssÀkring av det rituella arbetet inom Orden, stöd vid bildande av nya enheter och Ordens heraldiska verksamhet.

5. utbildningsdirektoriet har ansvar bland annat för att utveckla och förmedla kunskaper som stÀrker ÀmbetsmÀnnen i deras arbete, att ta fram utbildningsmaterial, genomföra OM/O-utbildningar och ledarskapsseminarier samt för drift och förvaltning av Ordens arkiv, bibliotek och museum.

6. inrikesavdelningen hanterar inkomna Àrenden dÀr StormÀstaren ska fatta beslut och hanterar den centrala aviseringen av medlemsavgifter.

7. utrikesavdelningen hanterar relationer med andra storloger (hit ska man vÀnda sig för att fÄ besked om hur man gör vid besök i andra lÀnder och hur man ska göra dÄ en utlÀndsk broder vill besöka en sammankomst i Sverige).

8. it - avdelningen samordnar Ordens IT-system inklusive IT- och informationssÀkerhet (hit kan man vÀnda sig med frÄgor om Ordens IT-system).

9. sÀkerhetsavdelningen hanterar sÀkerhetsfrÄgor, incidenter och kriser och koordinerar fördelningarnas sÀkerhetsarbete.

10. avdelningen för verksamhetsutveckling hanterar Ordens verksamhetsstyrning (inklusive inriktning för kommande Är), analyser, projektstyrning, processer och de styrande administrativa dokumenten.

Totalt omfattar Ordens stabsorganisation cirka 250 personer. Av dessa Àr endast ett fÄtal personer anstÀllda (till exempel kamrer, husfru i Stamhuset och ordensassistenter).

Resten arbetar helt ideellt. De olika uppdragen inom Ordens stabsorganisation stÀller ofta krav pÄ viss kompetens (till exempel IT, ekonomi, juridik eller fastigheter) och att personen uppnÄtt en viss grad.

Kontakter med utlÀndskt frimureri

Frimureri Àr en global företeelse. Att som frimurare resa och besöka loger i andra lÀnder Àr populÀrt, lÀrorikt och trevligt. Informationen om internationellt frimureri pÄ Ordens hemsida Àr precis uppdaterad.

antalet frimurare i vÀrlden

Àr svÄrt att uppskatta, men det rör sig om miljontals medlemmar, kanske sÄ mÄnga som tre till fyra miljoner, organiserade i storloger ofta pÄ nationell basis. Svenska Frimurare Orden erkÀnner vissa av dessa storloger, vilket möjliggör ett utbyte vÄra Ordnar emellan. Den storloge (Grand Lodge) som ska besökas mÄste dock vara godkÀnd av Svenska Frimurare Orden.

– Logebesök Ă€r ett bra sĂ€tt att lĂ€ra kĂ€nna bröder i andra lĂ€nder och fĂ„ kĂ€nna den gĂ€stfrihet och det brödraskap det innebĂ€r men ocksĂ„ ett sĂ€tt att

vidareutveckla sitt frimureri sÀger mats Hanson, ansvarig för utrikesavdelningen pÄ Ordens kansli. mats och avdelningens tvÄ amanuenser, Jan Lundberg och Jan Peter Bergkvist, talar sig varma för att utforska utlÀndskt frimureri, bland annat baserat pÄ egna erfarenheter frÄn besök i Tyskland, uSa, england och Frankrike.

FrĂ„ga först – besök sen

Den internationella frimurarvÀrlden Àr dock en relativt komplex vÀv av diplomatiska förbindelser och förpliktelser. För den som tycker att det verkar

spÀnnande att besöka loger i andra lÀnder finns ett antal regler att kÀnna till och förhÄlla sig till.

i den hĂ€r artikeln beskriver vi de viktigaste principerna för dig som vill resa som frimurare. PĂ„ Ordens hemsida, bakom inloggning, finns mycket mer – och dessutom helt nyuppdaterad – information att ta del av. Ta gĂ€rna en titt pĂ„ faktarutan hĂ€r intill och kom ocksĂ„ ihĂ„g att du alltid Ă€r vĂ€lkommen att kontakta utrikesavdelningen med dina frĂ„gor.

Besök loger frÄn grad III

Bröder med lĂ€gst grad iii (S:t Johannes mĂ€stare) kan besöka storloger för Fria och antagna murare, sĂ„ kallade ”Craft lodges” eller ”Blue lodges” som arbetar i graderna i-iii i ett stort antal lĂ€nder över hela vĂ€rlden. FrĂ„n i höst avskaffar vi frimurarpasset och anvĂ€nder oss enbart av Letter of Good Standing.

För de storloger som arbetar i det Svenska Systemet, nĂ€mligen Den Danske Frimurareorden, Den norske Frimurerorden och FrĂ­mĂșrarareglan ĂĄ Íslandi (den islĂ€ndska frimurareorden), kan besök ske redan frĂ„n det att vĂ„ra eller deras bröder har fĂ„tt grad i

Utrikesavdelningen bestÄr av Jan Lundberg, Mats Hanson och Jan Peter Bergkvist.

Storloger utanför Sverige

Bröder av graderna iV-V till X kan besöka ytterligare storloger och sÄ kalllade höggradssystem. Dessa Àr oftast en fristÄende pÄbyggnad för bröder som Àr S:t Johannes mÀstare (master mason).

mark master mason, royal arch och Supreme Council Àr nÄgra exempel.

För dessa höggradssystem Àr det mer komplext att veta vilken grad vÄra och deras bröder fÄr besöka. Varje Storloge Àr en helt egen juridisk enhet och det finns inte nÄgon samlad eller vÀrldsomspÀnnande frimurarorganisation. en förutsÀttning för besök Àr att Svenska Frimurare Orden och den utlÀndska storlogen har trÀffat avtal om ömsesidigt erkÀnnande. i Ordens allmÀnna lagar, OaL, kapitel 19 finns grundlÀggande regler avseende förhÄllandet till utlÀndska storloger.

Vid besök i loger som inte ingÄr i det Svenska Systemet krÀvs ett Letter of Good Standing.

Logehuset pÄ Great Queen Street i London.

Fakta

viktiga rÄd inför besök i utlandet

1. Var ute i god tid och föranmÀl besöket efter kontakt med utrikesavdelningen. Vissa Storloger har det som krav. Detta Àr sÀrskilt viktigt vid besök av fler Àn en broder.

2. Ta hjĂ€lp av utrikesavdelningen, som kontaktar den storloge du avser besöka. Vi kan ocksĂ„ tipsa om loger att besöka. Riktigt alla loger finns inte med i vĂ„r förteckning pĂ„ hemsidan, till exempel United Grand Lodge of Englands ”districts overseas”, det vill sĂ€ga loger utanför England i Asien och Afrika.

Se faktarutan hÀr intill för mer information och kontakta utrikesavdelningen inför din resa.

Du som bor i utlandet

Bor du i utlandet pÄ stadigvarande basis och vill delta i frimureriet pÄ orten? naturligtvis kan du besöka en erkÀnd storloge pÄ platsen dÀr du bor. men om du ocksÄ vill bli medlem mÄste du ansöka om sÄ kallad adoption, en ansökan du gör via vÄr utrikesavdelning. Observera att adoption

endast kan ske till erkÀnda Storloger. ansökan om adoption inlÀmnas till StormÀstaren och beslut fattas av denne och Ordens sigillbevarare och kansler. mer om förhÄllandet till utlÀndska storloger finns att lÀsa i OaL, kapitel 19. i utlandet förekommer ocksÄ sammankomster som ej Àr logesammankomster och dÀr rituella frÄgor kan behandlas. en broder fÄr inte utan tillstÄnd av Ordens sigillbevarare och kansler delta i sÄdana möten.

BosÀtter du dig inom Danmark, island eller norge och vill vara medlem i det Svenska Systemet i nÄgon av

3. Ha ett aktuellt Letter of Good Standing tillgÀngligt. Detta utfÀrdas av utrikesavdelningen.

4. Du ska medföra och bÀra din grads prydnader och handskar vid logesammankomsten.

5. Du kan bli examinerad som frimurare. LÀs dÀrför pÄ! Du kan Àven avkrÀvas en skriftlig förbindelse.

6. TÀnk pÄ att du vid utlandsbesöket kan trÀffa bröder som tillhör av Svenska Frimurare Orden ej erkÀnda loger. Var dÀrför uppmÀrksam pÄ frÄgor du fÄr. Var ÄterhÄllsam inte minst om samtalet nÀrmar sig ritualfrÄgor.

7. En hÀlsning frÄn den egna logen bör framföras antingen vid logesammankomsten eller vid mÄltiden.

8. Inför besök i vÄra brödrasystem i Finland och Estland kontakta besökskoordinatorn vid vÄr sjÀtte fördelning i Finland som nÄs via e-post till fördelningens kanslichef pÄ kch.scf@frimurarorden.fi eller deras besökssamordnare tapio.wathen@

dessa lÀnder, hanteras detta av utrikesavdelningen som en transport.

NÀr en utlÀndsk broder besöker oss

Besökare frĂ„n Den Danske Frimurerorden, FrĂ­mĂșrarareglan ĂĄ Íslandi och Den norske Frimurerorden kan göra besök i sina respektive grader i Svenska Frimurare Orden. inom det Svenska Systemet krĂ€vs inte Letter of Good Standing.

PÄ hemsidan finns nu ocksÄ information om vad som gÀller för bröder frÄn andra system. Viktigast att tÀnka pÄ Àr att:

‱ Besöket ska vara anmĂ€lt i förvĂ€g. Om inte sĂ„ skett ska examinering utföras av ceremonimĂ€staren, Cm, som Ă€ven informerar ordförande mĂ€staren, Om, om besöket. Oftast Ă€r besöket föranmĂ€lt via utrikesavdelningen.

‱ Oklarheter förmedlas till Om varefter beslut fattas om brodern ska slĂ€ppas in eller inte.

‱ Besökande broder ska alltid uppvisa intyg om medlemskap motsvarande vĂ„rt Letter of Good Standing frĂ„n den organisation han tillhör.

‱ Övriga instruktioner om placering med mera finns pĂ„ hemsidan, under rubriken Besök av utlĂ€ndsk Broder – vĂ€gledning för Om – Cm – VB.

Utförlig information finns pÄ Ordens hemsida

nu finns ocksĂ„ utförlig och aktuell information om utlĂ€ndskt frimureri pĂ„ Ordens hemida, bakom inloggning. under rubriken ”internationellt frimureri” finns ett antal underavdelningar:

‱ Internationellt frimureri –utlĂ€ndska relationer. allmĂ€nt om utlĂ€ndskt frimureri.

‱ Besök i utlĂ€ndska loger. Vad som gĂ€ller nĂ€r du besöker utlĂ€ndska Storloger.

‱ Besök av utlĂ€ndsk broder – vĂ€gledning för OM – CM – VB. Hur tar

vi emot besökande bröder frÄn utlandet, vad gÀller och hur agerar vi?

‱ Specifika regler avseende brödrasystemen i Finland och Estland. Förutom vĂ„r sjĂ€tte fördelning finns fem andra storloger/system i Finland varför de nĂ€mns speciellt. inom SjĂ€tte fördelningen finns en besökskoordinator som nĂ„s via e-post tapio.wathen@frimurarorden.fi om du besöker Finland.

‱ ErkĂ€nda storloger för Fria och Antagna Murare och besöksanvisningar. innehĂ„ller en lista över alla av oss erkĂ€nda storloger, samt hĂ€nvisning till vĂ„ra besöksanvisningar som berĂ€ttar vad bĂ„de deras och vĂ„ra bröder fĂ„r besöka. X

text: Mats Hanson bild: Thomas Högbom (kanslibild), John Fahlnaes (letter of good standing)

Se din broder!

SÄ lÀnge mÀnniskan funnits pÄ jorden har vÄra livsvillkor förÀndrats och det pÄgÄr Ànnu.

Samtidigt kan vi stÀlla frÄgan: har vi mÀnniskor förÀndrats lika radikalt?

VÄra vetenskapliga och tekniska kunskaper har ökat, men i grunden torde vi mÀnniskor med vÄra kÀnslor och behov ha mycket gemensamt med tidigare generationer. under hela denna tid har det varit viktigt att med hjÀlp av berÀttelser försöka förstÄ sig sjÀlv. Det kan ske genom muntlig tradition, myter, böcker eller heliga skrifter.

Ta hand om min bror?

Bibeln bĂ€r i sig alla dessa drag. redan i de allra första kapitlen berĂ€ttas om mĂ€nniskans stora möjligheter, men ocksĂ„ tillkortakommanden. nĂ€r vi i Första moseboken möter bröderna Kain och abel möter vi ocksĂ„ de starka drivkrafterna vrede och avund. Kain tycker sig inte bli behandlad med samma vĂ€lvilja som abel, lurar ut honom pĂ„ fĂ€lten dĂ€r han överfaller sin bror och dödar honom. nĂ€r sĂ„ Herren frĂ„gar abel ”Var Ă€r din bror?” kommer

han med motfrĂ„gan ”Det vet jag inte. Skall jag ta hand om min bror?” (1 mos 4:9) mĂ€rk vĂ€l: detta Ă€r den allra första frĂ„ga en mĂ€nniska stĂ€ller i Bibeln!

En evig frÄga

Det verkar som om den frĂ„gan har följt mĂ€nskligheten sedan dess. ibland har svaret varit tveklöst nej! Det rĂ€cker att ta del av historiska rön och aktuella nyheter för att inse det. men det har ocksĂ„ funnits en broderlig (och systerlig!) omsorg med stöd för ”den andre”. i den kristna kyrkan har det tagit sig uttryck i respekten för mĂ€nniskors vĂ€rde. Det grundar sig i Bibelns tanke att mĂ€nniskan Ă€r skapad till ”Guds avbild”. Jesus vidgade ofta begreppen. i en mansdominerad vĂ€rld gjorde han inte skillnad pĂ„ mĂ€n, kvinnor och barn. Han visade omsorg ocksĂ„ om ”de andra”: fattiga, prostituerade, tullindrivare i romarnas tjĂ€nst, spetĂ€lska eller andra sjuka – liksom alla som lĂ€ngtade efter mening och

sammanhang i livet. Till sina följare sa han: ”Sannerligen, vad ni har gjort för en av dessa minsta som Ă€r mina bröder (och systrar, tĂ€nker jag) det har ni gjort för mig” (matt 25:40).

Det kristna svaret Àr caritas

Den kristna kyrkan har svarat pÄ den utmaningen genom sin kÀrleksverksamhet. redan frÄn början fanns en personlig omsorg om de nödlidande.

Det kom att kallas karitativt tjĂ€nande för medmĂ€nniskor. Ordet karitativ kommer frĂ„n det latinska ordet caritas som enkelt kan översĂ€ttas som kĂ€rlek och tillgivenhet. Jag tĂ€nker att det inte i första hand handlar om kĂ€nslor, utan ett förhĂ„llningssĂ€tt att visa omsorg om den som behöver det. För kyrkans del grundar det sig pĂ„ tilliten och trofastheten till Guds goda vilja för allt levande. Det har varit ledstjĂ€rnan för kristna att tjĂ€na varandra och tagit sig uttryck i goda gĂ€rningar mot medmĂ€nniskor – och i vĂ„r tid hela skapelsen. nĂ€r frimurarorden som ett viktigt huvudord har ”barmhĂ€rtighet” kan det ha sin grund i detta synsĂ€tt. Det finns till och med Caritasgrupper, som var och en pĂ„ sitt sĂ€tt konkretiserar arbetet med sĂ„vĂ€l inre omsorg om bröderna som yttre omsorg, dĂ€r bröderna pĂ„ olika sĂ€tt med kollekter och gĂ„vor eller personligt engagemang ger stöd till dem i ”den allmĂ€nna vĂ€rlden” som behöver det. nĂ€r vi grips av kraften i caritas ser vi ocksĂ„ hur den gĂ€ller alla andra mĂ€nniskor, kan pĂ„verka oss att ha med den i det dagliga livet och sprida tanken vidare. DĂ„ kan ocksĂ„ samhĂ€llet – och vĂ€rlden – förĂ€ndras. Till det som kan hjĂ€lpa oss att förstĂ„ oss sjĂ€lva kan, tĂ€nker jag, lĂ€ggas: Se din broder – sĂ„ kan du ocksĂ„ fĂ„ syn pĂ„ dig sjĂ€lv! X

text: Thomas Söderberg bild: Mats GÀrdfors

Ett vÀnligt mottagande stÀrker brödragemenskapen.
Under och efter brödramÄltiden finns goda möjligheter att se din broder.

eÖversteprĂ€sten Aron

En av Gamla testamentets viktigaste hĂ€ndelser var uttĂ„get ur Egypten – Exodus. I detta spelar bröderna Mose och Aron en avgörande roll, och de kom, Mose som mottagare av lagen och Aron som översteprĂ€st, att forma den judiska religionen och dĂ€rmed pĂ„ flera sĂ€tt ocksĂ„ den kristna kyrkan.

xakt nĂ€r exodus Ă€gde rum vet vi inte och det saknas arkeologiska fynd. För dateringen Ă€r vi dĂ€rför hĂ€nvisade till uppgifter framför allt frĂ„n Bibeln, men dessa Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n exakta eller samstĂ€mmiga. Beroende pĂ„ olika bibeltexter och olika sĂ€tt att rĂ€kna bör uttĂ„get ha Ă€gt rum under perioden 1600–1300 f. Kr. arons uppgift var frĂ„n början att bistĂ„ mose. nĂ€r mose fick uppdraget att leda folket ut ur egypten var han först motstrĂ€vig. Bland annat menade han att han inte hade sĂ„ lĂ€tt för att tala. Gud framhöll dĂ„, att han skulle fĂ„ hjĂ€lp av sin bror aron. i denna bemĂ€rkelse stĂ„r aron i sin broders skugga, men han kom ocksĂ„ att fĂ„ ett eget uppdrag, det som översteprĂ€st.

Arons drÀkt

aron avbildas oftast i översteprÀsterlig drÀkt bÀrande ett rökelsekar. Till

drÀkten hörde bjÀllror som var fÀstade nedtill och en sÀrskild huvudbonad. PÄ sin mantel bar han en bröstsköld med tolv Àdla stenar som symboliserade israels tolv stammar. Dessa stammar, folket, skulle vara nÀrmast hans hjÀrta och han skulle bÀra dem inför Gud. Om arons klÀder finnas det tydliga bestÀmmelser i 2 mos 28:4-5: Dessa plagg skall du göra: bröstvÀska, efod, kÄpa, mönstrad tunika, turban och bÀlte. De skall sy heliga drÀkter Ät din bror Aron och Ät hans söner, sÄ att de kan vara mina prÀster. Till dessa drÀkter skall de anvÀnda guld, violett, purpurrött och karmosinrött garn och fint linnegarn.

Aron vÀlsignar

en av arons viktiga uppgifter var att pĂ„ Guds uppdrag uttala vĂ€lsignelsen över folket. i 4 mos 6:24–26 (1917 Ă„rs översĂ€ttning) anger Gud hur vĂ€lsignelsen ska uttalas:

Herren vÀlsigne dig och bevare dig. Herren lÄte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nÄdig.

Herren vÀnde sitt ansikte till dig och give dig frid.

VĂ€lsignelsen, som kallas just den ”aronitiska vĂ€lsignelsen”, avslutar ocksĂ„ den kristna gudstjĂ€nsten. Som prĂ€st Ă€r det en mĂ€ktig sak att i Herrens namn fĂ„ uttala dessa mĂ„ngtusenĂ„riga ord.

PrĂ€st heter pĂ„ hebreiska ”cohen”, och bland israels tolv stammar blev det Levis stam som avskildes för att vara prĂ€ster. Dessa personer fick dĂ„ namnet

Cohen, och Ă€n idag Ă€r det sĂ„, att judar som bĂ€r detta efternamn hĂ€rstammar frĂ„n Levi stam och rĂ€knas som prĂ€ster (Ă€ven om tempelkulten har upphört). Ättlingarna till Levi har fortsatt rĂ€tten att uttala vĂ€lsignelsen.

Alltid ur Arons slÀkt

ÖversteprĂ€sten kom alltid ur arons slĂ€kt. Han var den viktigaste personen i Gamla testamentets religiösa system och representerade ensam hela nationen inför Gud.

ÖversteprĂ€stens drĂ€kt bestod av sju delar (Guds tal, fullkomlighetens tal) och kallades ”hĂ€rlighetsdrĂ€kt”. DrĂ€kten var hans Ă€ra och prydnad och den var samtidigt ett budskap om den fullkomlige ÖversteprĂ€st som skulle komma. Genom sina helgade klĂ€der uttryckte bĂ„de översteprĂ€sten och de andra prĂ€sterna hĂ€rligheten i tjĂ€nsten som medlare mellan Gud och israel.

De beskrev dessutom Gudsdyrkans skönhet genom de fÀrggranna klÀderna som harmonierade med fÀrgerna i templet.

Urim och Tummim

urim och Tummim var tvĂ„ föremĂ„l som tillhörde den rikt utsmyckade och avancerade drĂ€kten. De hebreiska orden urim och tummim stĂ„r för ”ljus och fullkomning” eller ”uppenbarelse och sanning”. Bibeln ger inte nĂ„gon heltĂ€ckande beskrivning av dessa föremĂ„l, men urim bestod av tvĂ„ sardonyxer (brunvita smyckestenar) som

lĂ„g i varsin fyrkantiga pĂ„se. PĂ„ de tvĂ„ stenarna fanns namnen pĂ„ israels tolv stammar inristade. Tummim bestod av tolv stenar. Den judiske historikern Josefos beskriver dessa som ”extraordinĂ€ra i frĂ„ga om storlek och skönhet”. Varje sten hade namnet pĂ„ en av israels folks tolv stammar inristad.

ÖversteprĂ€sten skulle ha urim och Tummim i bröstsköldsfickan pĂ„ sin efod eller livklĂ€dnad, sĂ„ att de lĂ„g vid hans hjĂ€rta nĂ€r han gick inför Herrens ansikte. Han anvĂ€nde dem sedan som vĂ€gledning, enligt Guds instruktioner, nĂ€r han skulle fatta beslut i viktiga officiella eller nationella frĂ„gor. För att utröna Guds vilja gick han dĂ„ in i helgedomen dĂ€r han stĂ€llde sig vid draperiet framför det allra heligaste (det innersta rummet i tabernaklet/ templet dĂ€r förbundsarken förvarades) och placerade handen pĂ„ urim och Tummim. Sedan lade han fram sin frĂ„ga inför Gud och bad Gud om vĂ€gledning. Gud skulle dĂ„ svara med sitt beslut och sina instruktioner för det israelitiska folket. enligt den judiske historikern

Josefus avgav den ena av urims tvÄ stenar ett onaturligt klart och starkt sken, sÄ att den kunde ses pÄ stort avstÄnd nÀr Gud var nÀrvarande. Tummims stenar strÄlade ocksÄ, men dÄ var det ett tecken pÄ att israeliterna skulle komma att segra i en stundande strid. uppenbarligen slutade man att anvÀnda urim och Tummim vid kung Davids tid. DÀrefter vÀnde man sig i stÀllet till profeterna nÀr man ville veta Guds vilja.

I konflikt

med Mose

Trots sin höga position och det förtroende han fÄtt, kom aron att begÄ en stor synd. under tiden som mose var pÄ berget för att motta de tvÄ lagtavlorna trodde folket att mose övergivit dem. i 2 mos 32 berÀttas historien:

NĂ€r folket sĂ„g att det dröjde innan Mose kom ner frĂ„n berget, samlades de kring Aron och sade till honom: ”Kom och gör oss en gud, som skall gĂ„ framför

oss. För vad som har hĂ€nt den dĂ€r Mose, som förde oss upp ur Egyptens land, det vet vi inte.” DĂ„ sade Aron till dem: ”Tag guldringarna som era hustrur, era söner och era döttrar har i öronen och ge dem Ă„t mig.” DĂ„ tog allt folket av sig guldringarna som de hade i öronen och bar dem till Aron. Han tog emot guldet och gjorde av det en gjuten kalv, som han formade med en mejsel. Och de sade: ”Detta Ă€r din gud, Israel, som har fört dig upp ur Egyptens land.” mose reagerade stark mot detta och ocksĂ„ aron förstod att han hade begĂ„tt en fruktansvĂ€rd synd i det att han sökt framstĂ€lla en bild av Gud, i praktiken en avgud. Trots detta blev aron förlĂ„ten och förblev ÖversteprĂ€st.

Arons blommande stav under ökenvandringen tröttnade en del av israels folk pÄ att ha mose och aron som ledare. Det blev en konflikt. i 4 mos kap 17 berÀttas det om hur mose löste saken:

Herren talade till Mose: SĂ€g till israeliterna att varje stamöverhuvud skall ge dig en stav, en för varje stam, sammanlagt tolv stycken. Skriv vars och ens namn pĂ„ hans stav – pĂ„ Levis stav skall du skriva Arons namn – ty det skall finnas en stav för varje familjeöverhuvud. Stavarna skall du lĂ€gga framför förbundstecknet i uppenbarelsetĂ€ltet, dĂ€r jag uppenbarar mig för er. Staven som tillhör den man jag har utvalt kommer dĂ„ att skjuta skott. SĂ„ slipper jag höra israeliternas knot, deras stĂ€ndiga knotande mot er. Mose talade med israeliterna, och alla deras familjeöverhuvuden gav honom var sin stav, sammanlagt tolv stycken. Även Arons stav fanns bland dem. Mose lade stavarna inför Herren i förbundstecknets tĂ€lt. Dagen dĂ€rpĂ„ gick Mose in i förbundstecknets tĂ€lt. DĂ„ hade Arons stav skjutit skott, staven frĂ„n Levis stam. Den knoppades, den blommade och den bar mogna mandlar. Mose bar dĂ„ alla stavarna som lĂ„g inför Herren ut till israeliterna. De sĂ„g pĂ„ dem. Sedan tog var och en sin stav. Herren sade till Mose: LĂ€gg tillbaka Arons stav framför förbundstecknet. DĂ€r skall den ligga som en varning för alla som vill göra uppror. SĂ„ fĂ„r du ett slut pĂ„ deras knotande mot mig, och de behöver inte dö. Mose gjorde sĂ„. Han gjorde som Herren hade befallt honom.

Arons begravningsplats

Cirka fem kilometer sydvÀst om staden Petra ligger berget Jabal an-nabi Haroun. enligt judisk, kristen och muslimsk tradition Àr denna höjd arons begravningsplats.

Flera vÀxter har namn efter aron bland annat blomman Arons skÀgg och busken Aronia en kÀnd psalm (77:5) bygger pÄ den aronitiska vÀlsignelsen. Det Àr biskop Jesper Swedbergs Herre signe du och rÄde
 X

text: Markus Hagberg bild: Wikimedia Commons citat: Texter ur Bibel 2000 © Svenska BibelsÀllskapet

Bröstskölden med tolv Àdla stenar som symboliserade Israels tolv stammar.

De flesta av oss vet vÀl att detta Är Àr utlyst som BrödravÄrdens Är. Utan tvekan ett synnerligen positivt och viktigt initiativ. Det Àr ocksÄ ett naturligt tema dÄ vi alla inom Orden Àr bröder.

nÀr vi sökte oss till Orden sÄ innebar det just detta: att vi skulle bli bröder med varandra. Vi har rÀckt vÄr hand till en annan person och tagit emot dennes hand i vÄr. Kedjan och handslaget förpliktar. Vi Àr inte lÀngre frÀmlingar för varandra Àven om vi inte personligen kÀnner varandra. VÄr orden har cirka 14 000 medlemmar och det Àr omöjligt att personligen kÀnna var och en broder. Kanske Àr den loge jag gÄr i ocksÄ sÄ stor att igenkÀnnandet blir svÄrt? Jag tror att i de allra flesta loger och brödraföreningar fungerar detta med brödravÄrden pÄ ett eller annat sÀtt naturligt. men vi kan alla bli bÀttre, mycket bÀttre. Det ligger ett stort arbete i att se varje broder som en av mina mÄnga bröder. att bli sedd Àr viktigt och sÀrskilt för den brodern

Tankar kring BrödravÄrdens Är

som Àr ny i en loge. Hur mycket Àr detta orsaken till att mÄnga slutar i Johannesskedet?

Det Àr bra att det pÄ mÄnga stÀllen finns logevÀrdar som hÀlsar vÀlkommen och initialt tar hand om brodern som kommer. men egentligen skall varje broder vara denne logevÀrd och ha seendet med sig dÄ man gÄr pÄ loge.

Som alltid Äligger det ordförande mÀstare/ordförande att ha ett sÀrskilt ansvar för att mÀnniskor skall bli synliggjorda. men ocksÄ för att se till att inga kotterier bildas bland bröderna. SÄdana grupperingar kan vara rent fördÀrvliga i en loge och hindra en positiv utveckling.

VÄrdar inte varandra ibland Jag har haft samtal med flera bröder som sagt att de pÄ olika sÀtt har kÀnt sig mobbade och utfrysta inom Orden, inte sedda utan negligerade. ibland har de fÄtt gliringar efter en tjÀnstgöring dÄ det blivit fel i det rituella och de har blivit tveksamma att fortsÀtta Ordensarbetet.

SjĂ€lvklart Ă€r sĂ„dana incidenter svĂ„ra att belĂ€gga och ta tag i. Är det egen upplevelse eller Ă€r det de facto sĂ„ att mobbning och utfrysning förekommer mer eller mindre? enligt statistik Ă€r det sĂ€kerligen tyvĂ€rr sĂ„. arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrĂ„n skriver i en rapport 2017 att sĂ„ mĂ„nga som 450 000 personer, nio procent av alla som arbetar i vĂ„rt land, uppges ha blivit utsatta för mobbning eller krĂ€nkande sĂ€rbehandling pĂ„ sin arbetsplats. SĂ„ statistiskt finns sĂ€kerligen problemen ocksĂ„ bakom vĂ„ra lyckta dörrar. Bara detta att nĂ„gon upplever mobbning eller att inte kĂ€nna sig vara sedd bland bröder Ă€r nog sĂ„ allvarligt. HĂ€r

Àr nÄgot som vi fÄr arbeta med under BrödravÄrdens Är.

VÄga se varandra

Som jag ovan antytt Àr det en konst och ett arbete att öva sig i att se andra. ingen skall behöva stÄ ensam i ett hörn utan att nÄgon kommer fram och samtalar. Den som Àr nÄgot övad i mÀnniskokÀnnedom ser ocksÄ snabbt vem som vi just dÄ och i det ögonblicket behöver vara en broder för.

Ofta upptÀcker man att det finns stora djup i den personen som jag förut inte kÀnde nÀrmare. Det fantastiska Àr att ocksÄ denne och jag har lovat varandra brödraskap. Det Àr inte bara ord utan skall vara handling. Kanske Àr den viktigaste och största handlingen den att jag ser min broder! Det Àr dÀr allt börjar vad gÀller brödravÄrd.

Tillsammans Ă€r vi starka Svenska Frimurare Orden Ă€r en stark gemenskap med lĂ„ng historia och med höga ideal. Dessa ska vi slĂ„ vakt om. men ingen organisation Ă€r starkare Ă€n den svagaste lĂ€nken. DĂ€rför behöver vi alla under BrödravĂ„rdens Ă„r sĂ€rskilt se till de svaga och sköra bröderna. Detta kan bero pĂ„ utsatthet, som jag antytt ovan, det kan Ă€ven bero pĂ„ sjukdom eller annat avsidestagande. VĂ„rt brödraskap har ingen grĂ€ns. VĂ„ra hĂ€nder skall rĂ€ckas Ă€ven till de som inte lĂ€ngre fysiskt kan ge den andra handen pĂ„ vĂ„r loge. SĂ„ nu gĂ€ller det för oss alla att se pĂ„ ett nytt sĂ€tt pĂ„ vĂ„r nĂ€sta. Se varandra som de bröder vi Ă€r – vi som tillsammans delar den största hemligheten av alla – att vara mĂ€nniska. X

text: Johnny Hagberg foto: Mats GĂ€rdfors

Besök vÄr webbshop: frimurarorden.se/butik

Ordens storintendent

STORINTENDENTENS WEBBSHOP

Storintendenten med amanuenser hÀlsar alla bröder varmt vÀlkomna till Ordens webbshop, som Àr öppen för alla och som du hittar pÄ frimurarorden.se/butik

Vi hanterar betalning via Klarna. PÄ varje order tillkommer en fraktkostnad och du kan lÀsa mer under köpinformation pÄ Ordens hemsida.

Nu kommer hösten, dags att uppdatera era frimurarartiklar inför sÀsongen.

SkopÄse med Frimurarkors

Skydda dina skor och dina klÀder pÄ resa med denna na skopÄse.

Pris: 350 kronor

SvÀrdhÄllare/ bÀltesgehÀng

NĂ€r du bĂ€r svĂ€rd till frack. För svĂ€rd med ”pinne”.

Pris: 375 kronor

RegalievÀska tillverkad av hög-

kvalitativt Àkta lÀder, med det eleganta frimurarkorset pressat i lÀdret.

Pris: 1 465 kronor

MedaljhÄllare textil

BÀr dina medaljer och utmÀrkelser utan att förstöra frackrocken.

Pris: 150 kronor

Mössa med frimurarkors

Pris: 149 kronor

Förbered dig för vintern och skydda huvudet.

Vita hÀngslen

BÀr dina frackbyxor som det sig bör.

Pris: 270 kronor

Svart vatten aska med frimurarkors

Perfekt pÄ ut ykt, pÄ gymmet m.m.

Pris: 295 kronor

Ordens webbshop Àr öppen för alla och nns pÄ frimurarorden.se/butik

Vi hanterar betalning via Klarna. Alla priser inkl moms. PÄ varje order tillkommer en fraktkostnad och du kan lÀsa mer köpinformation pÄ Ordens hemsida.

Lös krysset – vinn en trisslott

UTFÖR HUDBEHANDLING

UPPLYSNING SOM GER VÄGLEDNING

VARIT BORTKOMMEN HÅRTUSSAR

TIDIG URTID RÄTTSUNDERLAG

FÄRDVÄG SAMLADE RÖN KAN GÖRAS MED STRECKAT BAND FRUKTTRÄD

HAR TUNGA RYGGRÖDA AV OLIKA MENING

OMSLAGSKOD

GÅR INTE ALLT

SNÅLT TILLTAGEN KLASSLISTA ITALIENSK SMÖRGÅS SÄNKNING

BUNDEN BUNT

I HAVETS VATTEN

HAR VASSA BLAD

SMETIG SMÖRJA MILJON ÅR

SES I AKTER GROLL SLÅ ALLA STICKVAPEN

BLIR BÄTTRE BÖJT

FÖRLÅT FINTEN PLATS FÖR NYANLÄNDA FUNGERA SÄNKA NED HELT AV MUSIKMISS PUSSLAR IHOP VISADES PÅ PORTEN GRÖNT LJUS SAGOTANT VINDIL LITE GRAND

PENDLARE ÄR BILLIGARE FÖR MINDRE

MYNTETS FRAMSIDA VISAR VEM SOM ÄR VEM ÄR NEJ OCH INTE SÄSONGSARBETARE ÅTERKOMMANDE TILL TILLTALAD HAR HÖGA MÅL OLIKT ENGELSK MAN FATTAS PÅ YTTTERDÖRR GE BORT VET MAN EFTER KURS GAMMAL SKATT ÄR UTE PÅ DJUPT VATTEN TRYCKER MAN PÅ GÖR VÄRRE VÄRRE BILMÄRKE VIRUS SLAGORD MANSGRUPP TA SIN BÖRJAN TECKNARSIGNATUR SÅ SKRIVS EN FÖR FARTYG I MÖRKER RÖD TRÅD LJUS I

MISSLYCKATS OCH AVBRUTITS

Àr du skicklig och har lite tur sÄ kan du, genom att lösa Frimurarens kryss och skicka in nyckelordet till redaktionen, vinna en trisslott.

Skickligheten stÄr du sjÀlv för och turen för du hoppas pÄ i dragningen av tre vinnare bland de inskickade rÀtta lösningarna.

Vinnarna fÄr var sin trisslott som, i bÀsta fall, kan ge ekonomiskt oberoende.

Nyckelordet fÄr du fram genom att bilda ett ord av de numrerade rutorna i krysset!

Mejla nyckelordet till Frimuraren (frimuraren@frimurarorden.se) tillsammans med namn och mobilnummer. Det gÄr ocksÄ

bra att skicka ett vykort till redaktionen pÄ adressen c/o Groth, SigynvÀgen 3, 182 64 Djursholm. Trisslotterna skickas digitalt.

Senast den 5 november 2024 vill vi ha ditt svar! x

lösning till förra numrets kryss

P S I A R

E L I K E Ö R

L A N R A R

Ä N G S L A N D E

A G L A I A N

K D D A T O M I

P E N N A E P I L O G H A A G

F E R I E R B A G A G E H Y L L A

D R A R L A N T V I N E R E

L I M F L Ö T I L L A G R A

K O L A S T D E L A T A T G

L Y D E R T V I R A L A S E N

R E T R A S I G T G L E S N A

Bland de inskickade rÀtta lösningarna har tre vinnare dragits:

Bo Ingelberg, Ingvar Fröberg och Staffan Smeds.

RÀtt nyckelord denna gÄng var atlanten .

De tre vinnarna har fÄtt varsin digital trisslott. Stort grattis! x

Frimuraren

för

70 Är sedan

meddelanden frÄn

svenska frimurare orden

Redaktör och ansvarig utgivare Einar Gerdelius ÅrgĂ„ng 26, Nov 1954, Nummer 4

frimurareutbyte över bottenviken

Sedan ett antal Ă„r ha frimurare frĂ„n Sverige – nĂ€rmare bestĂ€mt umelogerna – haft utbyte med svenska frimurare bosatta i Finland. Umelogerna togo första initiativet till detta utbyte 1947, och dĂ€refter ha bröder frĂ„n UmeĂ„ vartannat Ă„r besökt Vasa och bröderna i Finland vartannat Ă„r UmeĂ„. Att detta utbyte för oss rikssvenskar varit synnerligen givande dĂ€rom rĂ„der ingen tvekan. Endast den som upplevt vĂ„ra finlandssvenska bröders gĂ€stfrihet kan bilda sig en uppfattning om huru stor och Ă€kta den Ă€r. FrĂ„n det vi gĂ„ i land pĂ„ finsk mark strömmar en broderlig vĂ€lvilja och vĂ€nlighet emot oss, vilken icke vet nĂ„gra grĂ€nser och den lĂ€mnar oss icke en sekund under vĂ„r vistelse dĂ€r.

Sankt Eriks BegravningsbyrÄ

Vi hjÀlper dig med förberedelserna inför förvandlingens stund.

Det Àr vanligt att man har frÄgor om begravning, bouppteckning, arvskiften och testamenten. Kontakta oss för att fÄ svar pÄ dina frÄgor.

Vill du se vad andra gett oss för omdömen, besök www.reco.se/sankt-eriks-begravningsbyra

Sankt Eriks BegravningsbyrÄ

Frejgatan 10, 113 49 STOCKHOLM 08-120 930 10 el. 0768 580 581 www.sankteriksbegravning.se info@sankteriksbegravning.se

Fakta

ordens stora vapen

anvÀnds av StormÀstaren, StormÀstarens prokurator, StormÀstarens stÄthÄllare, Ordens sigillbevarare och kansler, storsekreteraren, storceremonimÀstaren samt Ordens uppsyningsmÀstare.

ordens lilla vapen

anvÀnds av de stÀndiga direktorierna, Ordens högsta ÀmbetsmÀn och storofficianter, Ordens kansli, Ordens arkiv och bibliotek, tidskriften Frimuraren samt andra centrala enheter.

att anvÀnda Ordens röda kors, vapen och insignier

Inom Orden anvÀnds olika typer av vapen, insignier och varumÀrken. Det Àr viktigt att dessa anvÀnds pÄ ett korrekt och för Orden positivt sÀtt. Informationsdirektoriet reder ut vilka regler som gÀller och hur man gÄr till vÀga om man vill anvÀnda kors, vapen eller insignier inom och utom loge.

som frimurare Àr vi stolta över vad vi Àr och vad vi gör, varför mÄnga av oss gÀrna visar att vi Àr medlemmar i Orden, ofta genom att bÀra en pin pÄ kavajslaget. NÄgra av oss vill sÀtta en dekal pÄ bilen, ha en vimpel pÄ bÄten eller bÀra ringen Àven nÀr vi inte Àr pÄ loge.

AnvÀndning av personlig vapensköld

Kapitelbröder som har egen vapensköld fÄr anvÀnda denna utanför Orden och loge. MÄnga bröder har till exempel en sköld pÄ vÀggen i hemmet. NÄgon har lÄtit göra manschettknappar med skölden som motiv. Det förekommer att bröder anvÀnder sin vapensköld pÄ nÀtet och i sociala medier. Enskild broder som anvÀnder sin vapensköld utanför Orden och loge bör göra det med omdöme och minnas relevanta delar av sina löften, att Orden Àr opolitisk och att politiska och trosskiljande budskap inte ska förekomma i Ordenssammanhang. Det Àr med andra ord oftast inte lÀmpligt att en broders vapensköld förekommer i vad som kan uppfattas som politiska eller religiösa sammanhang, sÀrskilt inte pÄ nÀtet dÀr det snabbt kan fÄ stor spridning.

AnvÀndning av Ordens insignier

ordens tempelkors antogs 1994 som Ordens ”huvudemblem” och kan anvĂ€ndas av samtliga enheter inom Orden. Det kan Ă€ven bĂ€ras av bröderna till vardags, exempelvis som medlemsnĂ„l.

Orden ser gÀrna att dess vapen, insignier och varumÀrken anvÀnds, men att det görs med omdöme. Orden Àr en ideell opolitisk sammanslutning, varför Orden Àr restriktiv med att tillÄta att vapen och insignier anvÀnds i sammanhang utanför den egna verksamheten.

Orden tillÄter exempelvis inte att dess vapen, insignier eller varumÀrken anvÀnds i politiska sammanhang, oavsett hur gott syftet kan tyckas vara. Det gÄr inte att vara opolitiskt utan att faktiskt avstÄ frÄn att ta politisk stÀllning.

Orden tillÄter heller inte att dess vapen eller varumÀrken anvÀnds i samband med försÀljning av alkoholhaltiga drycker. Att ta fram en etikett för öl eller vin med Ordens vapen, insignier eller varumÀrken Àr alltsÄ inte tillÄtet.

Formellt finns regler kring Ordens röda kors, stora och lilla Ordensvapnet samt flaggan och fanan i Ordens allmÀnna lagar. Vapen och tempelkors Àr skyddade som registrerade varumÀrken, varför de inte fÄr anvÀndas av nÄgon annan Àn Orden, dess enheter och medlemmar utan tillstÄnd. Ordensledningen kan vid förfrÄgan meddela nÀrmare föreskrifter om anvÀndningen.

Sök alltid tillstÄnd först

NÄgot förenklat kan det sÀgas att Ordensvapnen inte fÄr anvÀndas utan Ordensledningens tillstÄnd. PÄ samma sÀtt bör nyttjandet av en enskild enhets vapen (som exempelvis en loges vapensköld) inte ske utan att utan att anvÀndandet godkÀnts av enhetens ledning, sÄsom provinsial- eller kapitelmÀstare, ordförande mÀstare eller ordförande. Ordens röda kors kan anvÀndas nÄgot friare. Det röda korset kan dock inte anvÀndas av nÄgon utanför Orden utan skriftligt tillstÄnd. Kommersiellt nyttjande Àr i praktiken uteslutet.

Bröder eller enheter som vill tillverka memorabilia, manschettknappar, tröjor, vimplar, klistermĂ€rken, glas eller andra föremĂ„l med Ordens röda kors eller nĂ„got annat av Ordens vapen, namn, insignier eller symboler bör – före bestĂ€llning eller tillverkning – alltid kontakta Ordens informationsdirektorium (id@frimurarorden.se) för vĂ€gledning och formellt godkĂ€nnande. Detta för att minska risken att redan producerat material inte fĂ„r anvĂ€ndas sĂ„som det var tĂ€nkt och kanske mĂ„ste makuleras. X

FrÄn och med den 15 augusti 2024 ska de uppdaterade blanketterna för anmÀlan om intrÀde anvÀndas. Den ena blanketten fylls i av den sökande, den andra av den sökandes faddrar.

den som vill bli medlem i Svenska Frimurare Orden mÄste ha ett gott anseende. För att ytterligare understryka detta har kravet pÄ faddrarna och den sökande förtydligats.

Faddrarna ska nu intyga att de försÀkrat sig om att den sökande inte Àr belastad med fÀngelsestraff enligt 16 kap. 2 § i Ordens allmÀnna lagar, OAL.

Den sökande ska samtidigt intyga att han inte Àr belastad med fÀngelsestraff enligt 16 kap. 2 § i Ordens allmÀnna lagar, OAL. 16 kap. 2 § OAL: Till intrÀde fÄr inte föreslÄs den som genom lagakraftÀgande dom antingen har dömts till ansvar, eller

godkÀnt strafförelÀggande för ett brott pÄ vilket fÀngelse i mer Àn sex mÄnader kan följa eller har dömts till fÀngelse i minst tre mÄnader. Med fÀngelse avses inte villkorligt fÀngelse enligt finsk lag.

Uppdaterade blanketter

Blanketterna för anmÀlan om intrÀde har uppdaterats enligt ovanstÄende. Vidare finns en hÀnvisning till Ordens gÀllande personuppgiftspolicy.

Blanketterna laddas ner frĂ„n Ordens hemsida enligt lĂ€nk ”TjĂ€nster & service / Trycksaker & dokument / Blanketter för anmĂ€lan om intrĂ€de” och skrivs ut pĂ„ Ă„ldersbestĂ€ndigt papper. Vidare ska den sökande fĂ„ en utskriven version av Ordens personuppgiftspolicy. NĂ€rmare anvisningar finns pĂ„ hemsidan.

ÅtgĂ€rder

De nya blanketterna ska utan undantag anvÀndas av alla sökande och faddrar frÄn

nÀtverk för svenska ordenssÀllskap

Varje Är trÀffas ett antal svenska ordenssÀllskap, dÀribland Svenska Frimurare Orden, för att byta erfarenheter med varandra.

det svenska ordenslivet Àr i högsta grad levande. PÄ Wikipedia listas till exempel ett fyrtiotal aktiva ordnar, mÄnga med tusentals eller tiotusentals medlemmar.

– De aktiva ordnarna har olika bakgrund och mĂ„lsĂ€ttning men möter i mĂ„nga fall liknande utmaningar. Det Ă€r dĂ€rför mycket vĂ€rdefullt att trĂ€ffa företrĂ€dare för andra ordnar och diskutera aktuella frĂ„gor, sĂ€ger Ordens StormĂ€stare Christer Persson.

Sedan fyra Är tillbaka finns ett nÀtverk som bestÄr av stormÀstarna tillsammans med kansler eller motsvarande frÄn Odd Fellow Orden, OrdensÀllskapet W:6, Sirius-Orden, Svenska Frimurare Orden och Svenska Druid-Orden.

– Initiativet till nĂ€tverket kom ursprungligen frĂ„n Svenska DruidOrden och nu trĂ€ffas vi tvĂ„ gĂ„nger per Ă„r för gemensamt erfarenhetsutbyte. Ett möte Ă€r fysiskt och ett Ă€r digitalt. PĂ„ det senare brukar bara stormĂ€starna delta. Vi har lĂ€rt kĂ€nna varandra vĂ€l under den hĂ€r tiden!

FrÄn början var syftet att utbyta erfarenheter om pandemins inverkan pÄ verksamheterna. Nu Àr det en bredd av olika frÄgor som behandlas pÄ mötena.

– Vid det senaste mötet var Svenska Frimurare Orden vĂ€rd sĂ„ nĂ€r vi avhandlat frĂ„gor kring rekrytering och medlemsvĂ„rd kunde vi bjuda pĂ„ en rundvandring i Stamhuset.

PĂ„ mötet berĂ€ttade Odd Fellow Orden bland annat om sin kampanj “Bara en till” som handlar om att till varje enhet rekrytera

FinlandDennablankettmÄsteskrivasutpÄarkivbestÀndigtpapper(Svensktarkiv,ISO11108).FörOrdensenheter fÄrendastanvÀndasförstatligverksamhetgodkÀntarkivpapper förvaringshÀrdighetsklassenA EndastkvalitetsgodkÀntskrivmaterielfÄranvÀndas,pennansblÀckmÄstealltsÄvaraarkivbestÀndigt.

Nu ska nya blanketter anvÀndas vid anmÀlan om intrÀde.

och med den 15 augusti 2024. För de sökande dĂ€r ifyllda Ă€ldre blanketter redan lĂ€mnats in till logens sekretariat fortsĂ€tter processen som vanligt. Äldre blanketter ska makuleras.

Styrande dokument

En administrativ instruktion, AI-B110, finns i ”Centrala dokument” i FMS och DHS. X

FrÀmre raden: Tomas Jacobsson, W:6, Christer Persson, SFMO, Anders Eriksson, Druidorden, Bengt Arne Jönsson, Sirius, Mikael Stenman, Druidorden. Bakre raden: Christian Storck, SFMO, Björn Boström, Odd Fellow, Tohny Björk, Odd Fellow, Sven-Erik Ohlsson, Sirius, Torsten Bergström, SFMO.

en medlem till. Man har arbetat med saker som öppet hus och ett tydligt ledarskap. Satsningen har givit bra resultat. Inom OrdenssÀllskapet W:6 arbetar man utifrÄn devisen att engagemang i en orden Àr en bra livsförlÀngare.

– Andra frĂ„gor som varit eller sannolikt kommer att bli aktuella för nĂ€tverket Ă€r lokalfrĂ„gor och möjligheterna till samordning av resurser, nĂ„got som sker redan idag pĂ„ vissa hĂ„ll, avslutar Christer Persson. X

text: Johan Groth

bild: Torsten Bergström

”Digitala mĂ€stare” – frimureri i den digitala eran

Orden har tagit fram ett kunskapsmaterial som gör det lĂ€ttare att bli en ”digital mĂ€stare”.

I vÄr alltmer uppkopplade vÀrld har internet blivit centralt för tjÀnster, kommunikation och underhÄllning.

för svenska frimurare orden Àr internet ett ovÀrderligt verktyg för effektiv kommunikation, bÄde internt inom Orden och externt,

inklusive centralt frÄn Orden, till och mellan loger och enheter, samt direkt mellan bröder. MÄnga av de administrativa systemen som anvÀnds av Orden Àr nÀtbaserade.

En vÀl fungerande verksamhet krÀver inte bara att de digitala tjÀnsterna som Orden utnyttjar Àr pÄlitliga utan ocksÄ att medlemmarna kan anvÀnda dem effektivt.

Utöver de mÄnga fördelar nÀtanvÀndningen ger, finns ocksÄ risker som sÀkerhetsproblem och cyberkriminalitet, vilka stÀndigt förÀndras. En ökad aktivitet online och i sociala medier framhÀver behovet av ansvarsfullt beteende bland bröderna, sÄvÀl inbördes som i hur vi ses av vÄr omgivning.

Att vara en ”digital mĂ€stare” Ă€r inte sjĂ€lvklart och enkelt i detta dynamiska digitala landskap. Informationsdirektoriet har dĂ€rför sammanstĂ€llt material som erbjuder Ordens medlemmar tips, riktlinjer och rekommendationer för att agera som “digitala mĂ€stare” i olika digitala miljöer. Materialet Ă€r utarbetat av en grupp bröder med gedigen kunskap om sĂ„vĂ€l sĂ€kerhetsteman som nĂ€tetikett och riktar sig till alla i Orden, sĂ„vĂ€l Ă€mbetsmĂ€n som bröder i allmĂ€nhet.

Vi uppmanar alla som strÀvar efter att vara en digital mÀstare att besöka Ordens hemsida dÀr hela materialet Àr tillgÀngligt, scanna QR-koden eller följ denna lÀnk: https://bit.ly/4ceOitR . X

A COLLECTION OF OUR FINEST HOTELS

Nybrokajen 9, 103 27 Stockholm radissonhotels.com/en-us/hotels/radisson-collection-stockholm-strand

midnattssolsloge i Kiruna

I Kiruna pÄgÄr en samhÀllsomvandling dÀr stora delar av staden flyttas till följd av gruvbrytningen. S:t Johanneslogen

Midnattssolen utvecklas ocksÄ med nya medlemmar och nya satsningar.

lördag den 15 juni var det premiĂ€r för S:t Johanneslogen Midnattssolens nya sommarsatsning. Förslaget att hĂ„lla en “midnattssolsloge” i Svenska Frimurare Ordens nordligaste enhet kom direkt frĂ„n Ordens StormĂ€stare sjĂ€lv, vilket gjorde tillfĂ€llet Ă€nnu mer speciellt.

Bröder frÄn Sverige och Norge

KvĂ€llen blev en succĂ©. Fler Ă€n 70 bröder frĂ„n runt om i Sverige och frĂ„n Norge hade samlats för sammankomst i grad I med reception. Aftonen till Ă€ra besöktes logen av provinsialmĂ€staren för Övre Norrlands

FrÄn vÀnster: Sven-Olov Grenholm, Daniel StÄlnacke, Fredrik Spett och Per Werner.

Provinsialloge Sven-Olov Grenholm, samt provinsialmÀstaren för SkÄnska Provinsiallogen, Per Werner (broder Per Àr född i Kiruna).

Ny broder att vÀlkomnas in i gemenskapen blev Daniel StÄlnacke.

Stora förÀndringar

De senaste Ären har omvÀrldens blickar riktats mot Kiruna med anledning av den

Boule tillsammans i umeÄ

I frimurarsamhÀllet i UmeÄ finns en grupp seniora bröder med fruar/sambor som spelar boule en gÄng i veckan.

under vÄrterminen trÀffas gruppen vid cirka 18 tillfÀllen och under höstterminen vid cirka 15 tillfÀllen. Det Àr svÄrt att exakt sÀga nÀr trÀffarna Àgde rum för första

gÄngen, men en deltagare har noterat i sin dagbok att han spelade boule den 12 januari 2005, sÄ det Àr omkring 20 Är sedan gruppen bildades.

Under sommaren har man en bana vackert belÀgen vid UmeÀlven som spelplats. För nÀrvarande deltar 13 personer. Under Ärens lopp har totalt mellan 35 och 40 personer deltagit.

– Av de Ă„tta frimurare som nu deltar har tre varit frimurare i mer Ă€n 50 Ă„r och fyra fyller 90 Ă„r eller mer under 2024. Majoriteten Ă€r över 80 Ă„r. De flesta har deltagit sedan starten sĂ„ det Ă€r verkligen ett gĂ€ng med krutgubbar och krutgummor som trĂ€ffas, berĂ€ttar Dag Magnusson.

Deltagarna trÀffas strax före klockan 10 och skattmÀstaren försöker fÄ debet och kredit att gÄ ihop genom att inkassera 50 kronor per deltagare. DÀrefter delar deltagarna upp sig genom lottning i tvÄ eller fyra lag beroende pÄ hur mÄnga som kan delta just denna gÄng. Seniorer Àr ju som bekant hÄrt upptagna!

stora samhÀllsomvandlingen, dÀr omfattande delar av staden mÄste flyttas till följd av gruvbrytningen. Bland annat kommer Kiruna kyrka att flyttas i ett enda stycke. S:t Johanneslogen Midnattssolen ser en mycket snabb tillströmning av nya bröder och inför kommande verksamhetsÄr kommer logen att behöva utöka antalet sammankomster för att kunna möta det vÀxande intresset för frimurerisk verksamhet.

Efter mÄltiden promenerade de bröder som önskade genom staden i vacker och strÄlande midnattssol. X

text: Fredrik Spett

bild: Michael Holgersson och Björn Sondell

Deltagarna hĂ€nger, trots hög Ă„lder, med sin tid och klotens avstĂ„nd till ”lillen” mĂ€ts numera med en app som pĂ„ millimetern visar vilket klot som Ă€r nĂ€rmast. Efter en timmes spel blir det fikapaus, som kan bli hur lĂ„ng som helst. Efter ytterligare en timmes spel dĂ„ alla ger sitt yttersta för att vinna avslutas dagens spel. Verksamheten Ă€r till stor glĂ€dje för frimurare med fruar och sambor och ger tillfĂ€lle till social samvaro och nyttig motion.

– Detta bevisas av att vi fortfarande orkar böja oss ner till marken och lyfta upp det omkring 700 gram tunga klotet cirka 100 gĂ„nger varje speldag och dĂ€refter med stor precision kasta ivĂ€g klotet, sĂ€ger Dag Magnusson avslutningsvis.

Sedan texten inkom till redaktionen har det sÀkerhetspolitiska lÀget gjort att Försvarsmakten behöver ta lokalerna i ansprÄk. Verksamheten har dÀrför tillfÀlligt upphört. X

text: Johan Groth bild: Dag Magnusson

Aktiv fritid i UmeÄ frimurarsamhÀlle.
BrödramÄltid i midnattssoltid.
Bild: Michael Holgersson.
Bild: Björn Sondell.

En bra sommar kan betyda sÄ mÄnga olika saker; att bygga en altan, göra en resa, vara med familj och goda vÀnner eller kanske att bara vara.

För oss som bor i dessa nordliga lÀnder har sommaren och ljuset extra stor betydelse. Vi behöver ladda batterierna med ljus och vÀrme inför det kommande mörka och kalla halvÄret. ett lÄngt sommarlov Àr sÀrskilt viktigt för vÄra barn, sÄ att de kan vara ute i solen, spela fotboll, leka, bada och samla energi. Hur viktigt det Àr, sÀrskilt för barnen, ser man tydligt pÄ hur mycket de vÀxer över sommaren. Begreppet frimurarsommar, som lanserades i förra numret av tidningen och pÄ hemsidan blev en stor succé!

Jag har sjĂ€lv haft förmĂ„nen att delta i Byxelkrok dĂ€r Ölands frimurarklubb anordnade sommarmöte med drygt 60 bröder, med andra ord fulltecknat. Även i BĂ„stad blev det fulltecknat snabbt nĂ€r Kapitelbrödraföreningen

Jag hoppas att du har haft en bra sommar

Kjell Christopher Barnekow skickade ut inbjudan: 120 bröder och dÀrtill ett antal ledsagare med eget program. mitt tredje sommarbesök gjorde jag pÄ rosersbergs slott utanför Stockholm dÀr Svea Provinsialloge bjudit in till sommarmöte, Àven detta fulltecknat med 100 deltagande bröder.

Jag har fĂ„tt rapporter frĂ„n Kiruna dĂ€r S:t Johanneslogen midnattssolen hĂ„llit midnattssolsloge. FrĂ„n HĂ€rnösand kommer rapport om mĂ„ltidsloge pĂ„ Hemsö fĂ€stning. i S:t Johanneslogen Orion i Oskarshamn har det genomförts midsommarinstruktionsloge med passande föredrag om Johannes Döparen. i S:t Johanneslogen eystrasalt i VĂ€stervik hölls det sommarloge med instruktion över Ă€mnet ”den motvillige recipienten” och i ekenĂ€s kom mĂ„nga bröder till instruktionsloge i S:t Johanneslogen axel Gabriel Leijonhufvud. Överallt har det varit sammankomster med mĂ„nga bröder och ofta har det varit fullt hus. Detta Ă€r bara nĂ„gra exempel. Det finns mĂ„nga, mĂ„nga fler aktiviteter. Jag har sĂ€rskilt noterat de goda deltagarantalen. Det finns ett behov av att komma samman Ă€ven under sommaren och det blir snabbt fulltecknat. med erfarenheter frĂ„n dessa nĂ€mnda enheter och mĂ„nga andra goda exempel, Ă€r jag övertygad om att det kommer Ă€nnu fler möjligheter nĂ€sta sommar. Det Ă€r bara fantasin som sĂ€tter grĂ€nserna.

ett besök pÄ rosersbergs slott Àr extra intressant för oss frimurare. Det var dÀr som hertig Carl och hans hustru Hedvig elisabet Charlotta tillbringade mycket tid och det var dÀr som hertig Carl fick mycket tid att fundera nÀr han utformade det Svenska Systemet med ritualer som vi anvÀnder Ànnu idag. man ser mÄnga exempel pÄ frimureriska inslag i slottet bÄde i lokalernas utformning och bland inventarierna, sÄdant som uppenbaras nÀr man Àr frimurarbroder. Slottet Àr stÀngt för sÀsongen men planera gÀrna ett besök nÀsta sÀsong.

Begreppet frimurarsommar, som lanserades i förra numret av tidningen och pÄ hemsidan, blev en stor succé!

Det gĂ„r bra för Svenska Frimurare Orden just nu. Fler bröder söker sig till oss Ă€n förra Ă„ret och fĂ€rre lĂ€mnar. medlemstalet ökar nĂ„got och lĂ„g per den siste juli pĂ„ 13 761 bröder. Även aktiviteten ökar, fler bröder Ă€r aktiva och fler bröder gĂ„r till frimurarna fler gĂ„nger. nu gĂ€ller det att vi hĂ„ller i, att vi fortsĂ€tter surfa pĂ„ den positiva trenden för en starkare brödrakedja, för en starkare Orden!

VÀlkommen till frimurarna i höst!

Christer Persson ordens stormÀstare

Vi tillverkar hos oss alla slags

‱ Frimurarringar

Vi tillverkar hos oss alla slags

‱ Patriarkringar

‱ Frimurarringar

‱ Matriarkringar

‱ Patriarkringar

‱ Rebeckaringar

‱ Matriarkringar

‱ Bifrostringar

‱ Tempelriddarordens ringar

‱ Rebeckaringar

‱ Bifrostringar

VĂ€lkomna in till en riktig guldsmed!

‱ Tempelriddarordens ringar

Vi finns pÄ Barnarpsgatan 28

VĂ€lkomna in till en riktig guldsmed!

Pris och leverans efter överenskommelse, offertförfrÄgan skickas till Thomas.snarberg@telia.com MBH. Thomas snarberg

Vi finns pÄ Barnarpsgatan 28

TiDninGen Frimuraren –

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden

Kontakta redaktionen pÄ frimuraren@frimurarorden.se

Nr 3 ÅrgĂ„ng 97

ISBN 1651 - 35766

Tidning nummer 1 2 3 4

Materialstopp (mÄn) vecka 4 13 33 43

Utgivning vecka 11 20 40 50

a nsvar I g utg I vare r edaktör

John Fahlnaes Ulf Hjelting

+46-(0)70-441 69 10 ulf.hjelting@sfmo.se

B I ldredaktör g raf I sk f O rm

Mats GĂ€rdfors Patrick Dunbar, Dunbar Layout & Design

r edakt IO nssekreterare

Johan Groth

+46-(0)70-823 57 11 johan.groth@sfmo.se

t ryck u pplaga

Trydells Tryckeri 14 500 ex, 4 ggr/Är Box 68, 312 21 Laholm

r edakt IO nsk O mm I tté

Olof Sköld, SLL Johan Groth, SVEA Urban Fasth, SPL Hans Björkborg, GPL Lars Klingström, ÖPL Björn Stenemo, VPL

Guy Catani, SCF Anders Lindström, SCF Jimmy Nilsson, MNPL Patrick Andersson, ÖNPL

a nn O nser

Pierre Dunbar

Simon Orre +46-(0)70-765 51 12 +46-(0)70-607 23 77 pierre@dunbar.se simon.orre@sfmo.se

p renumerat IO n

HelĂ„r 275:- (Sverige och Finland). Övriga utlandet: 325 SEK. Lösnummer 90:-

SÀtt in angivet belopp pÄ BG 700-0045 och ange namn och adress.

FrÄn utlandet överförs angivet belopp i SEK till:

IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405

BIC: NDEASESS

f r I muraren pÄ Issuu

Detta och tidigare nummer av tidningen finns pÄ Issuu:

https://issuu.com/svenskafrimurareorden

adress O c H adress Ä ndr I ng

Orden hĂ€mtar adresser och adressĂ€ndringar frĂ„n Statens personadressregister, SPAR, och uppdaterar automatiskt i Ordens medlemssystem FMS. Detta betyder att Ordens medlemmar i Sverige inte behöver eller kan uppdatera sin adress via Ordens hemsida. För medlemmar i SjĂ€tte fördelningen sker adressĂ€ndring genom att kontakta sin loge. Övriga prenumeranter kontaktar redaktionen pĂ„ frimuraren@frimurarorden.se

Inplastn I ng av f r I muraren

Frimuraren levereras inplastad till SjÀtte fördelningen i Finland, vilket Àr ett krav frÄn den leverantör vi anvÀnder. I nulÀget finns ingen av oss kÀnd distributör som löser leveransen av kvartalsmagasin frÄn Sverige till Finland utan inplastning. Inplastning Àr ett krav Àven de gÄnger Frimuraren innehÄller bilagor eller ibladningar.

s kr I va för f r I muraren

Redaktionen vĂ€lkomnar bidrag till tidningen Frimuraren. Information om hur du gĂ„r tillvĂ€ga finns pĂ„ webben. Kontakta gĂ€rna redaktionen innan du skickar in ditt bidrag: https://frimurarorden.se/ sa-skriver-du-for-frimuraren/ varmt vÄ lk O mmen med d I tt BI drag!

‱ Alla plagg levereras pĂ„ 2 -3 dagar

‱ Vi lagerhĂ„ller alla storlekar

‱ Levereras inom hela Norden

‱ Betala mot faktura eller delbetala

Frimurarna i samhÀllet

forskningsanslag i Stockholm 2023

Frimurarestiftelsen arbetar med inriktning pÄ de Àldres behov. Verksamheten gÄr tillbaka till Är 1911 dÄ man fann ett stort behov av ett Älderdomshem. Konung Gustaf V, Drottning Victoria samt Kronprins Gustaf Adolf stödde tanken och Frimurarehemmet i Lidingö började byggas i takt med att medel samlades in. Under 1970-talet kunde samhÀllet erbjuda motsvarande eller bÀttre Àldreboende. Lidingöhemmet avyttrades Är 1980 och likviden blev grundkapital till den nuvarande stiftelsen, som gavs en ny inriktning. Stiftelsens mÄl blev oförÀndrat att möta de Àldres behov och verksamheten har sedan dess utövats genom att huvudsakligen stödja geriatrisk forskning och att bedriva hjÀlpverksamhet bland Àldre behövande, frÀmst genom organisationer med denna inriktning.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse kunde under 2022 lÀmna bidrag pÄ nÀrmare 15,3 mkr; huvuddelen, 12,2 mkr, gick till geriatrisk forskning. Frimurarestiftelsen prioriterar tre forskningsomrÄden. Det Àr forskning kring hjÀrnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som krÀver mycket stora vÄrdresurser av samhÀllet. Vidare stöds forskningen kring Äder-

förkalkningens sjukdomar (hjÀrt- och kÀrlsjukdomar) vilket Àr vÀstvÀrldens vanligaste dödsorsak och omvÄrdnadsforskning, det vill sÀga hur man utvecklar sjÀlva omhÀndertagandet av gamla och svÄrt sjuka patienter med stora hjÀlpbehov. Huvudprincipen Àr att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan redovisa goda resultat, ska kunna rÀkna med Frimurarestiftelsens stöd under fem Är. Det Àr ett uttryck för insikten att all forskning Àr lÄngsiktig.

Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimurarsamhÀllena i UmeÄ, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö/Lund och Helsingfors, möter Ärligen forskarna vid högtidliga utdelningsceremonier pÄ respektive ort.

Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentariska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning av vÀrdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge lÄngsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning om och vÄrden av vÄra Àldre.

Kontakta oss gÀrna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gÄva.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse Box 170, 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se bankgiro 700-0557

HM Drottningen och mottagare av

AvsÀndare:

Frimuraren

Blasieholmsgatan 6

111 48 STOCKHOLM

Private Banking i Europas sÀkraste bank

Ett stort kapital krÀver en trygg bank. Handelsbanken Àr rankad som Europas sÀkraste bank för andra Äret i rad enligt Global Finance ranking 2023. Hos oss fÄr du ett skrÀddarsytt team med din egen Private Banker.

Vi finns hÀr för dig och din familj, vare sig det gÀller vanliga banktjÀnster, familjejuridik eller förmögenhetsplanering.

VÀlkommen att boka ett personligt samtal pÄ handelsbanken.se/privatebanking

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.