Frimuraren nummer 1 2013 by Svenska Frimurare Orden

tidskrift fรถr svenska frimurare orden | no 1 | 2013

Konung gustaf V:s och Drottning Victorias frimurarestiftelse

Stiftelsen främjar vetenskaplig forskning om åldrandets sjukdomar. Det totala beloppet för årets forskningsstöd uppgår till 10,5 miljoner kronor. Följande forskare har tilldelats anslag för 2013:

Lunds Universitet Professor Patrik Brundin Professor anders heijl Professor susanne iwarsson Docent ulf Jakobsson Professor arne lindgren Professor Bodil ohlsson Professor Jan sundquist Karolinska Institutet i Stockholm Professor alejandro Bertorello Professor maria eriksdotter-Jönhagen Professor laura fratiglioni Professor caroline graff högskoleadjunkt Åsa gransjön craftman Professor göran hansson Professor mai-lis hellenius Professor rolf hultcrantz med dr Petter Järemo Professor John Pernow Dr. neil Portwood, Ph. D.

Professor mårten rosenqvist Professor Karin schenck-gustafsson Professor Åke sjöholm Docent Josefin skogsberg Professor magnus sköld högskoleadjunkt anna swall Professor mats trulsson Docent hui-Xin Wang Docent inger Wårdh Professor agneta Yngve Göteborgs Universitet Professor Kaj Blennow Professor sven enerbäck Professor anders lindén Docent mattias lorentzon Linköpings Universitet Professor Per aspenberg Professor ann-christina ek Professor fredrik elinder Professor Per fagerholm Professor tiny Jaarsma

Professor toste länne Professor Jan marcusson Professor anna strömberg Professor stefan Thor Professor Karin Öllinger Professor carl Johan Östgren Umeå Universitet Professor anders Bergh Professor Yngve gustafson Docent niklas lenfeldt Professor lars nyberg Professor tommy olsson Uppsala Universitet Professor lars larsson Universitet i Finland Professor timo strandberg med. dr. regina santamäki fischer Professor reijo tilvis

Totalt utdelas drygt 35 miljoner kronor från Svenska Frimurare Ordens loger och närstående stiftelser. Förutom till forskning inom pediatrik och geriatrik går bidrag även till musik-, konst- och kulturliv samt stöd till behövande barn, ungdomar och äldre. Box 170, 101 23 Stockholm

Tidskrift för svenska frimurare orden | no 1 | 2013

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Nr 1 Årgång 86 ISBN 1651 - 35766 Nästa nummer utkommer v 19. Materialstopp den 1 april 2013. Prenumeration: Helår 250:- Utland 300:Lösnummer 70:PG SFMO 34 40 -5 Hemsida: www.frimurarorden.se

Vid adressändring: - kontakta din loge!

Frimuraren kan inte registrera adressändringar. Chefredaktör: Lars Billström Allégatan 74, 694 30 Hallsberg Tel 0582-168 10, 070-592 90 32 frimuraren@frimurarorden.se Ansvarig utgivare: Lars Lindquist, SLL Redaktionskommitté: Lars Billström, Ordförande Pierre Dunbar, SVEA Rolf Prag, SPL John Fahlnaes, GPL Lars Klingström, ÖPL Kjell Mazetti, ÖPL Bo Pettersson, VPL Björn Federley, SCF Svante Deljemark, MNPL Patrik Andersson, ÖNPL Grafisk form: Patrick Dunbar Tryck Trydells Tryckeri Box 68 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år

Innehåll Stenhuggare, galgbackar och fältgravar 4

Vänskap är ledordet i Amicitia

Att bygga nytt... ett evigt frimuraruppdrag

Yngst är äldst - eller äldst blev yngst

Nordiska Förstas högtiddag

Boken om välgörenhet blir ett historiskt dokument

Anders har gjort Frimuraren till en guldgruva

Polska frimurare är ännu hemlighetsfulla

Loger på svenska i Finland

Forskningslogen C F Eckleff 15 år

Anatomiska Teatern

Ordens minsta byggsten

90 och 251 år firades med finsk musikmatiné

Ordens Museum 100 år

Njudung firar 100 år

Historisk reception utanför Ordens stamhus

En förklaring som blev en bild

Minnessten läggs i Landskrona

Några reflektioner efter 50 år som frimurare

”OnsdagsAkademin” lockar bröder, fruar och vänner

OHP:s Reflexioner

Musik för frimurare

Gudstjänst hos frimurarna slutade med polisförhör

En fråga om en amerikansk bok

Världsauktoritet föreläser för frimurarna i Helsingborg

Döp om brödraföreningarna till instruktionsloger

Frimurare i kommittéerna bakom folkskolans införande

Nytt ordenshus till hösten i Västerås

Annonser: Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 pierre@dunbar.se Annonsmaterial skickas till: Pierre Dunbar Ripvägen 2 Strömma 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se Omslag: Stora Landslogens musikföreståndare Michael Lind, dirigerade i Stamhusets entré vid NF:s högtidsdag. Se sid 8. Foto: Lars Billström

Insändare 42 Notiser 44 Från Ordens kansli

OSM:s krönika

Hör av dig till Frimuraren! Berätta vad som händer där du bor och bifoga gärna en bild! Kanske har ni en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips för andra. Säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning i vår egen tidskrift. Skriv och berätta eller bara lyft telefonluren! Av utrymmesskäl måste redaktionen förbehålla sig rätten att korta ner och vid behov redigera insänt material.

Monument över stenhuggarna på Stenhuggarängen: ”Till minne av skickliga stenhuggare i Röbäck”.

Stenhuggare, galgbackar och fältgravar Hur ofta har man inte fått frågan ”Vad finns det att se här omkring?” och man har sällan ett klockrent svar att erbjuda. Så jag tog kameran med ut i verkligheten och inom en radie på en km så fanns det minst sagt spännande historier att ta del av.

latsen jag kommer att berätta om är Röbäck, en by som är känd i skrift redan 1443 och som 100 år senare, med sina 23 bönder, var den största byn inom Umeå socken. Genom Röbäck så gick den stora allfarvägen, Norrstigen, som inte var mer än just en stig men som i mitten på 1600-talet bestämdes att den skulle ”breddas till häst och kärra” vilket bidrog till ytterligare liv och rörelse. Stockholm - Torneå Vägen sammanband finska Torneå med Stockholm och har funnits inritad på kartor från 1690-talet. Omkring 1800 fick vägen sina milstolpar, som med kronans sigill talade om att

nu minsann var en mil en mil och landskapsmil ej längre skulle räknas. Dåtidens gamla mil var 18 000 alnar (ca 10 688 m). Vägen var på 1900-talet känd som Riks 13. Flera brobyggen var av nöden tvungna för att kunna köra häst och vagn över bäckar och lite större vattendrag, och det står faktiskt kvar en undangömd bro i sten vid sidan av dagens väg. Denna bro, Söråkersbron, är Västerbottens äldsta kallmurade bro och byggdes gissningsvis som ersättning för de mer vanliga träbroarna. Vid restaurering av bron kring 2000 så fann man datumet ”7 juli 1843” inhugget i ett stenblock. Men det sägs att bron ska ha anor från 1600-talet. 4

Ingång till Röbäcks källa. Målad med Rödockra, samma pigment som återfinns i källans vatten.

Idag är bron inte något man tänker på ifall man inte letar efter den, men på den tiden var det säkerligen en viktig länk och landmärke som folk hade bra koll på.

Carl von Linné sägs ha gått över denna bro, Söråkersbron.

För oss frimurare känns det ju extra trevligt med stenhuggeri och för de stenhuggare som arbetade och verkade inom yrket har ett monument rests för deras insatser och kunnande, inte långt från bron. Det sägs att sten till kyrkbyggen (och andra byggen) hämtades i området redan på 1500-talet. Det finns fortfarande spår av de stenbrott från vilka materialet hämtades om man beger sig ut i skogen en bit. Dessa stenhuggares arbeten kan fortfarande upplevas på olika platser runt om Umeå, bland annat på en av de äldre kyrkorna samt några av de gamla hus som finns kvar sedan före den stora branden 1888 i Umeå. Platsen har fått det passande namnet Stenhuggarängen. Hälsokälla En annan viktig sak för Röbäck var den källa som aldrig frös till is och som levererade stora mängder vatten till byn. Vattnet var mycket järnhaltigt och detta fälldes ut som racka, eller rödockra (från vilket Röbäck gissningsvis fått sitt namn), på källans botten samt i dess frånflöde. Röbäck hamnade under 1700-talets början i blickfånget på en av Sveriges stora upptäckare under den tiden, Urban Hjärne, tack vare källans egenskaper. Han drog slutsatsen att det var en riktig hälsokälla då av byns 80 invånare ”elva hindt öfwer hundrade åhr”. Det var samme man som såg till att Medevi Brunn, norr om Motala, blev den viktiga plats som den blev och han spelade även en viktig roll under Häxprocessen i Katarina (1676). Carl von Linné En annan upptäckare av rang, Carl von Linné, passade på att göra halt i Röbäck under sin resa till Lapp-

land, ensam på häst och endast 25 år gammal. Linné beskrev källan som mycket vitaliserande på ett mer vetenskapligt sätt, samt källans beskaffenheter och utseende kom att föras in i historieböckerna. Källan var alltså känd av ortsbefolkningen redan på 1600-talet men blev satt på kartan av Hjärne och von Linné. Tittar man på källan idag blir man nog lite tveksam till att ta en djupare klunk vatten, även om det sägs ha positiva effekter. Huvudlöst skelett Med ökande trafik och folkmängd följde även lagens långa arm. Utanför byn finns en av Umeås galgbackar. Den användes för sista gången 1853, då Johan Natanaelsson fick plikta med sitt liv. Han hade ett år tidigare slagit ihjäl sin svärfar då försörjningsplikten gentemot denne ansågs för betungande. 1953 fann man ett huvudlöst skelett med rester av yllekläder i ett sandtag. Motorväg Många har förundrats över att Umeå tidigt kunnat stoltsera med en motorväg. Röbäcksskolan som är en av de två äldsta i Umeå, ligger inte långt från ”Riks 13” och när det gjordes trafikmätningar noterade man att tusentals bilar passerade på vägen. Hiskligt många på den tiden. Förklaringen är att skolans elever hade klassvisa tävlingar om vem som lyckades få ner flest markeringar på kortaste tid till mätboxen genom att hoppa på mätslangen. Preskriberat? Skulle tro det. Ryssgravarna Det som känns mer påtagligt av det man kan besöka är det som kallas för ”Ryssgravarna”. Där blev soldater begravda i en stor gemensamhetsgrav under 1808-09 års krig mellan Sverige och Ryssland. Under slagen anlades två stora krigssjukhus i trakten, varav det största i Röbäck, för att kunna hantera den strida ström av skadade och sjuka soldater som var en naturlig följd av de umbäranden som dåtidens soldater fick uppleva. De som fördes till sjukhusen var ryska krigsfångar, sjuka och sårade svenskar från fälttåg i Finland och givetvis från slagen runt Umeå. Av de cirka 1 200 inlagda dog omkring 600 av skador, usel hygien och 5

sjukdomar eller andra orsaker. Man förstår storleken på dessa sjukhus då Umeå stad vid den tiden bestod av blott tusentalet innevånare. Det som skördade flest liv var fältsjukdomarna, inte regelrätta krigsskador, som man kan tro, utan fläckfeber och rödsot (dysenteri) drog fram som en skördemaskin bland de som drabbades. Att sedan i stort sett vem som helst blev anställd som läkare, på grund av den stora läkarbristen, gjorde ju inte saken lättare för de arma stackare som hamnade under väldigt rudimentär vård och dödsfallen sköt i höjden. Lik på hög Några av anledningarna till att det blev en gemensamhetsgrav var att de boende klagade på hur de döda låg lite överallt i området, bristfälligt begravda, synliga i dagen eller staplade på hög i lador, samt att den stora mängden kroppar inte kunde hanteras på ett effektivare sätt. Historier gör gällande att när Röbäck började moderniseras och nybyggnationer tog fart så grävdes det fram ett och annat kranium, persedelbitar och illa åtgången tygmateriel ur backen. Att sedan barn runt 50- och 60 talen skulle grävt lite i jorden och haft dessa skallar som leksaker får jag hålla mer för en skröna… men man vet ju aldrig. Men en sak vet jag och det är att nästa gång jag får frågan om vad som finns att se av intresse så kommer jag att ha ett mer lättillgängligt svar än jag hade innan. x Text och foto: PATRIK ANDERSSON

Inskription: ”Till minnet av de krigsmän som döden skördade…” Graven markeras av de uthuggna stenarna.

StiFtELSEN FriMUrArE BArNHUSEt i StOCKHOLM

Allt sedan 1753 har stiftelsen givit stöd till barn och ungdomar. Under 2012 har 14 mkr lämnats som bidrag, lika fördelat på organisationer och på forskning om barn- och ungdomssjukdomar. Följande forskare i stockholmsregionen har tilldelats anslag för 2012: Överläkare Alm Johan Professor Andersson Ulf Professor Blomgren Klas Professor Blennow Mats Professor Bölte Sven Professor Eliasson Ann-Christin Docent Fischler Björn Professor Forssberg Hans Adj professor Frenckner Björn Professor Hedlin Gunilla Docent Herlenius Eric Med dr Herthelius Maria Professor Hjelte Lena

Docent Krumlinde Sundholm Lena Professor Marcus Claude Med dr Melén Erik Docent Nilsson Anna Professor Nordenskjöld Agneta Docent Nordenström Anna Professor Norman Mikael Leg dietist Nowicka Paulina Professor Sävendahl Lars Professor Söder Olle Professor Wedell Anna Professor Wickman Magnus Docent Ådén Ulrika

Att bygga nytt – ett evigt frimuraruppdrag I södra delarna av Stockholms län lyser det frimureriska ljuset numera med fördubblad styrka. Efter ett långt och nogsamt arbete invigdes i november Sankt Johanneslogen Mälarporten på Igelsta Gård i Södertälje.

edan 2008 arbetar Sankt Johanneslogen S:t Ansgar i Södertälje och det är ansgarsbröder som genomfört arbetet med att restaurera Frimurarhuset Igelsta Gård. För att utveckla arbetet på Igelsta gård bildades Frimurarsamhället Södertörn som består av alla de enheter som skall sprida det frimureriska ljuset över södra Stockholm och vara motorn för verksamheterna på Igelsta Gård. – Att upprätta och etablera en helt ny arbetsenhet är ett fantastiskt frimureriskt projekt som det är få förunnat att uppleva under sin frimurarvandring, skriver Mälarportens nye OM, Ulph Lundgren till Frimuraren. Lördagen den 10 november 2012 var det då äntligen dags att inviga den andra Sankt Johanneslogen inom Frimurarsamhället Södertörn. Förövning På förmiddagen genomfördes en gedigen förövning tillsammans med representanter från Ordensledningen och SVEA provinsialloge som med glädje

Mälarportens vapen hängs upp inför invigningen

och entusiasm tog sig an uppdraget att stötta interimsstyrelsen i förberedelserna inför invigningen och bildandet av logen. Det är en särpräglad ritual som gäller vid instiftandet av en ny Sankt Johannesloge. Enligt ÖCM Göran Hartzell är det ett av de rituella tillfällen då flest personer samtidigt är engagerade i logearbetet. – Den speciella känslan som Ulph Lundgren är Mälarportens förste ordförande mästare möter bröder som kommer till Igelsta Gård är unik. Jag helt ny dimension när jag i logen får brukar säga att det är som att komma uppdraget av OSM att ta ledningen hem, hem till oss frimurarbröder i Friöver den nya logen. murarsamhället Södertörn. – En Johannesloge uppstår ju ritu– Att få ta del av den brödragemenellt sett ur tomma intet. Vi träder in i skap och värme logen som grundläggare och bröder i som strålar emot Svenska Frimurarorden. Och ut ur lodig är en av de gesalen träder sedan de nyinstallerade största förmånerna ämbetsmännen för den uppståndna med att vara en del Sankt Johanneslogen med ordförande av det frimureriska mästaren i spetsen. Ett synnerligen samhället. starkt rituellt skeende, på oändligt många plan. Tomma intet – Min vision för Mälarporten är – Och att få vara en loge med stark brödragemenskap, med om att starta sprunget ur den varma ”Igelsta känsen helt ny arbetslan”, ett levande och starkt rituellt enhet är någonting arbete som är troget ritualerna och alldeles enaståett utvecklat frimurarsamhälle på Söende. Det är en dertörn. Jag hoppas att många bröder säregen känsla av tar tillfället i akt och besöker Frimulångsiktighet, trararsamhället Södertörn och möter dition och frambröderna på Igelsta Gård. Välkommen åtskridande som hem till oss. x fyller min tankebana. Begreppet Text: UPLP LUNDGREN, OM brödrakedja får en 7

Tenoren Kristoffer Lundin recipierade som frimurare bara 18 dagar före NF:s HD. Men som sistaårselev på Operahögskolan engagerades han omgående och framförde bland annat Ingemisco ur Verdis Requiem vid brödramåltiden.

Konsertpianisten Henrik Måwe, hemmahörande i Örebro, spelade under brödramåltiden. Hans soloframförande av Sibelius Romans i Dess-dur drog ner större applåder än i vilken konsertlokal som helst.

Nordiska Förstas högtidsdag: Musikaliskt, festligt och fullsatt Musiken var som vanligt en stor njutning och behållning vid Den Nordiska Första S:t Johannislogens Högtidsdag på Karl-dagen den 28 januari. Och OM Peter Westrups högtidstal var spännande och innehöll tre gåtor.

sitt tal beskrev Peter Westrup tre personligheter inom NF från olika tidsperioder. Tre bröder som kommit att påverka den historiska utvecklingen inom logen och inom Orden. Dessa tre bröders gemensamma betydelse kan sammanfattas med att de gav logen och Orden en stark profil i den allmänna världen. Fundera på vilka de är innan svaret kommer längre ner i texten. Första gåtan Den förste brodern fick följande ord efter sig av Hans Majestät: - Eftervärlden skall en gång göra honom rättvisa. - Han har spelat en för stor roll att hans rykte kan vara utan skuggor. - Hans anhängare ha för mycket upphöjt hans stora egenskaper. - Hans fiender allt för bittert tadlat hans fel. - Avunden har för mycket svärtat honom, att man skulle kunna betvivla att han var en stor man. Brodern blev en ledande politiker och personlighet under 1730-1750 talet i Sverige. Han kom att känna stor kärlek till Frankrike under sina diplomatiska uppdrag i detta land. Hemma i Sverige fick brodern uppdraget att

svara för uppfostran av kronprinsen Gustav. Han blev den förste som recipierade i Axel Wrede Sparres loge 1735. När frimurarna skulle starta ett Frimurarbarnhus ställde han sig i spetsen för denna verksamhet. Andra gåtan Den andre brodern ansågs på sin tid vara - Fader till Sveriges Allmänna Folkundervisning i landet. - Förkämpe till vaccinationens införande. - Översättare till Haydns Skapelsen. - För exakt tvåhundra år sedan var han personligen närvarande i London och ledde ett möte då det engelska frimureriet gick samman. Hans majestät under senare delen av hans liv var Karl XIV Johan. Inom frimureriet blir han länken för Bernadotterna in i frimureriet. År 1834, koleraåret, ligger logeverksamheten nere och då ledde han bröderna att hjälpa de sjuka. Han hade flera av de högsta ämbeten i Orden. Han ledde NF efter Kung Karl XIII:s död 1819 till sin eget frånfälle år 1842. Han startar konserter i Riddarhuset 1801 på långfredagen till förmån för Frimurar-Barnhuset. Man gav då 8

Haydns Skapelsen för första gången i Sverige. En tradition som skulle vara många år och skapa en musikalisk profil för frimurarna. Tredje gåtan Den tredje brodern föddes för 150 år sedan och hade en positiv ungdomlig livssyn. - Han blev en ledande politiker och hade stort intresse för internationella kontakter så även inom frimureriet. - Hans över 70 föredrag samlade stora skaror frimurare. - Han var en kär rådgivare till Konung Gustav V.

Redan i Stamhusets entré möttes bröderna av en enastående tiomanna brassensemble som underhöll med svensk klassisk musik under ledning av SLL:s Musikföreståndare Michael Lind som till vardags är professor vid Kungliga Musikhögskolan

Många musiker fanns på läktaren under högtidssammankomsten. Per Falck var en av dem med meriter från Malmö symfoniorkester.

- Han varnade i början av 1930-talet för de nationalistiska rörelserna nere i Tyskland långt före de flesta här i landet. - Hans byst finns utanför Johannessalen i Stamhuset. Fadderrollen I sitt högtidstal talade Peter Westrup om några viktiga utmaningar. En av dem gäller faddrarna och ”den nye brodern”. Från faddrarnas första samtal med den tilltänkte brodern till att brodern recipierar i de högre graderna. – Att vara fadder är något av det mest centrala och viktiga inom frimureriet då vår uppgift är att förvalta och

utveckla vårt kära frimureriska arv och föra det vidare till nästa generation som tidigare generationer har gjort före oss, sa Westrup. – Jag vill betona att fadderarbetet inte är slut med att din adept har recipierat i första graden, det är inte ens slutet på början utan ”Just the Beginning”. Du skall visa din uppmärksamhet mot honom i resten av livet. Så starka band gäller för att vara fadder inom frimureriet. I samband med receptionen i NF får den nye brodern också en Johannesfadder som på nära håll följer och är ett stöd för den nye brodern i bör-

jan med målsättning att han besöker logen ett antal gånger redan de första månaderna. – Detta har fungerat mycket bra nu första året och är att rekommendera. -----Den första gåtan: Kungen var Gustav III och brodern var greve Carl Gustaf Tessin född 1695 och avliden 1771. Den andra gåtan: Den andre brodern var greve Jakob Gustaf de la Gardie. Den tredje gåtan: Den tredje brodern var Arvid Lindman. x Text och foto: LARS BILLSTRÖM

Sten fick en egen fanfar Många nämndes och tackades av OM Peter Westrup under NF:s högtidsdags brödramåltid. Men ingen har tidigare ärats med en helt egen trumpetfanfar, inspelad på cd-skiva dessutom. Sten Svensson, fOSK, fick ta emot en inramad cd-skiva med frimurarmusik och ett av styckena heter ”Sten Touch fanfar”, komponerad enbart för Sten för hans mångåriga insatser för Barnhusstiftelsen, vars ordförande han varit

Sten Svensson blev överraskad när han ombads komma fram och ta emot en cd med en personlig fanfar inspelad tillsammans med annan frimurarmusik.

under 14 år, tills helt nyligen. Stiftelsen härstammar från den loge som var NF:s föregångare på 1700-talet, S:t Jean Auxiliaire och NF har alltsedan dess haft en representant i stiftelsens styrelse. Cd-skivan, som är unik i sitt lag, innehåller frimurarmusik säljs för 100 kr. Intäkterna går direkt till caritas. Den kan beställas hos ordensassistenterna i Stamhuset.

Anders har gjort Frimuraren till en guldgruva Ingen – inte ens någon av Frimurarens egna redaktörer – har läst alla de drygt 6 000 artiklar som tidningen har innehållit under årens lopp. Utom en person: Anders Torby i Falun.

nders Torby har inte bara läst allt innehåll i Frimuraren sedan den började komma ut år 1928. Han har också katalogiserat alla artiklar och sammanställt ett databaserat ämnesregister. Det innebär att den som är intresserad av ett visst ämne kan hitta det i registret och direkt se i vilka nummer av Frimuraren det finns omskrivet. – Det hela började i slutet av 1990-talet med att dåvarande ÖAÖB Fredrik Björkman samlade några johannesbröder som lånat mycket i Stamhusets bibliotek, berättar Anders Torby. – Fredrik Björkman hade några bib-

lioteksprojekt på lut och ett av dem var att katalogisera artiklar i Frimuraren. Det var precis när persondatorerna började komma till var mans hem och jag nappade på just det projektet. Det innebar att jag kom hem med en stor packe tidningar och satte mig vid min nya dator. Anders blev klar med åren 1928 till 2000 precis innan hans dotter föddes i början av 2001. Då blev arbetet en artikel i Frimuraren som sammanfattade tendenserna i tidningen under dessa första 72 år. (Numera noga katalogiserad och noterad i nummer 1 år 2002 på sidorna 22-23.) Förutom de språkliga förändringarna genom åren, som man kan se i ”Frimuraren för 70 år sedan” i varje nummer av dagens tidning, så har Anders noterat andra skillnader: – Förr ville bröderna inte så gärna skriva ut sina namn vid artiklarna. Möjligtvis underteckPehr Dubb var Göteborgs starke man vid sekelskiftet 1800. Stadsläkare, samhällsförändrare, grundare av Sahlgrenska nades de med en sjukhuset och Provinsialmästare i Göta provinsialloge. eller två bokstäGöta Provinsialloge förklarar härmed sin stora tacksamhet till ver. På senare år alla donatorer som gjort Pehr-Dubbsinsamlingen till en succé! är det ofta att det Insamlade medel utgör en ekonomisk grundplåt för är både namn och framtidens frimureri i Västsverige. Pengarna kommer att titlar ifrån både användas till framtida renoveringskostnader och andra dyrbara den frimureriska projekt som är nödvändiga för vår verksamhet. värden och den Tänk på Pehr Dubbsfonden. Små och stora bidrag lika allmänna världen välkomna. Även testamentariska gåvor. efter artiklarna. Numera har Bidrag till Pehr-Dubbsinsamlingen Anders, som är skickas till bankgiro: 511-5548 kyrkoherde, flyttat från Stock-

INSAMLINGEN TILL PEHR DUBBSFONDEN FORTSäTTER.

Anders Torby i Falun har katalogiserat Frimurarens alla artiklar sedan starten 1928.

holm och är istället aktiv i villa Bergalids loger. Där har han också ombetts att katalogisera Frimurarens artiklar efter år 2000. Och i december blev han klar med det senaste numret, 4/2012, och databasen är därmed komplett. Olika ämnen Registret är upplagt så att Anders skrivit upp artikelns rubrik och sedan katalogiserat den under ett ämne. Det kan vara loger, ledare, musikhistoria, stipendier, utnämningar, organisation, utländskt frimureri, recensioner, heraldik, kåserier, nekrologer och så vidare. Därtill anges författaren, tidningens nummer och sidan som artikeln finns på. – Med denna databas är det sedan tänkt att man i ett av Ordens bibliotek lätt ska kunna leta upp det man vill läsa om. Det är ett digert arbete Anders har gjort. Den första sammanställningen fram till år 2000 finns också utskriven och inbunden till en bok som omfattar hela 250 sidor. Till och med senaste Frimuraren handlar det om över 6 000 olika artiklar som nu är sökbara. Anders har räknat ut att jobbet han har gjort har tagit närmare 400 timmar. – Visst har jag läst igenom intressanta artiklar och ler lite ibland när jag ser hur tidsandan slår igenom i vissa texter. Man kan lugnt säga att Anders har skapat en guldgruva för biblioteks- och arkivfolken, men också för andra historieintresserade bröder, loger, föreningar och klubbar. x Text: LARS BILLSTRÖM Foto: GÖSTA ANDERSSON

Worshipful Master i Logen 47 Sibelius Jari Prami, med tonsättaren Jean Sibelius i bakgrunden.

Loger på svenska i Finland Det utländska frimureriet och dess organisation runt om i världen är inte alla gånger lätt att hålla reda på. I förra numret hade Frimuraren ett reportage från ett besök av bröder från Den Nordiska Första hos Logen 47 Sibelius i Åbo, Finland. Det föranledde Broder Carl-Gustaf Gref från Esbo och SCF att vilja dela med sig värdefull information.

en besökta logen är underställd Storlogen för Fria och Antagna Murare i Finland, F.&A.M. I Finland kallas enheterna där av historiska skäl chapter, både på finska och svenska. När det gäller språket i logerna kan det vara av värde för bröder som planerar ett besök att veta att i Åbo är det SJL S:t Henrik och brödraföreningen Erasmus, som tillhör SFMO, som står för det svenska. Grad på svenska – Det finns ingen svensk F.&A.M.-loge i Åbo. Dock kan logen Phoenix N:r 3 ibland, men ytterst sällan, ge en grad på svenska. Märkesmästarmurarlogen Aura N:o 6, har mig veterligen gett en MMM-grad på svenska en enda gång, skriver broder Carl-Gustaf. När det gäller F.&A.M.-loger i Finland finns det två helt svenskspråkiga; Patria-S:t Henrik N:r 5 i Helsingfors, grundad 1929, och logen Hangethe Nr 82 i Hangö, grundad 1977. Dess-

utom en tvåspråkig i Jakobstad, V. & O.M. Loosi (F. & A.M.-logen) Brahea N:o 15, grundad 1958. Här genomförs receptionerna på recipientens modersmål. Modersmål I Jakobstad finns dessutom en märkesmästarmurarloge MMM Loosi Herkules N:o 46 och ett Royal Arch chapter, Royal Arch Nicolai Chapter N:o 24, som båda likaså genomför receptionerna på recipiendens modersmål. I Helsingfors finns följande helt svenskspråkiga frimureriska loger och s.k. chapter: -Märkesmästarmurare Logen Lithos N:r 28/Storlogen för MMM i Finland -Royal Ark Mariner Logen Lithos N:r 28/Storlogen för MMM i Finland -Royal Arch Chapter Tholos N:r 25/ Storchaptret för Royal Arch i Finland -Rose Croix Chapter Nordstjernan N:r 17/Urgamla och Antagna Riten i Finland Samtliga utför sitt ”logearbete” res12

pektive ”kapitelarbete” eller ”chapterarbete” på svenska. Tempel- och Malteserriddarpreceptorierna och Konstantinus Röda Korskonklaverna arbetar endast på finska. Engelska på svenska – Logerna som tillhör Storlogen för F.&A.M. i Finland följer den amerikanska Webb-ritualen översatt till finska och svenska. De övriga ovan nämnda högregradsenheterna följer de engelska ritualerna översatta till finska och svenska. Som en kuriositet kan nämnas att Finland är det enda land där man på svenska kan följa med i dessa engelska ritualer. – Verkligt Upplyste broder Anssi Arpiainen, grad 33, höll ett förtjänstfullt föredrag på Eckleff-symposiet i Karlstad 2009 om det finska frimureriet i Finland, men han torde inte ha nämnt andelen logearbete på svenska inom det finska systemet. – Därför tycks det finnas luckor i informationen om loge- och chapterarbetet på svenska, avslutar broder Carl-Gustaf. Och därmed är förhoppningsvis några informationsluckor tilltäppta. x Text: LARS BILLSTRÖM Foto: KJELL MAZETTI

Anatomiska Teatern succé i olika grader Att skriva en artikel om något som är hemligt är förstås svårt. Att skriva en recension av en teaterföreställning man själv spelat i är direkt olämpligt. Men vi har nu ingen annan skribent än undertecknad och jag får väl helt enkelt lova att försöka göra en så neutral och klarsynt redogörelse för det enastående frimureriska evenemang som tilldrog sig i rikets västra utpost en kulen novemberdag under sistlidna höst – Anatomiska Teatern för grad IV-V.

nder hösten 2011 startade utbildningsgruppen i Göta Provinsialloge en helt ny företeelse inom frimurerisk utbildning i den konungsliga konsten, nämligen den så kallade ”Anatomiska Teatern”. Den första teatern gavs i grad I och tanken var att levandegöra och dramatisera vissa utvalda ritualmoment och förklara dessa ur ett historiskt, symboliskt och filosofiskt perspektiv. Vi som var med förstod att vi möjligen hade hittat en riktigt spännande och tidsenlig form för intresseväckande utbildning i vårt kära frimureri. Sedan dess har vattnet runnit snabbt under broarna. Intresset har varit stort från i stort sett hela Sverige och redan har denna föreställning satts upp i Gävle och flera orter efterfrågar både manus och skådespelartropp. Blodad tand Efter en sådan inledande framgång får man förstås blodad tand och utbildningsgruppen gav sig genast i kast med nästa manus, denna gång för grad IV-V. Andreasskedet är ju – utan att gå in på detaljer – en mycket tät väv av symbolik som kräver sin man för att fullt ut kunna avläsas och uttolkas. Samtliga ledamöter i gruppen har också under senare år varit mycket aktiva i just Andreasskedet och där-

för kändes det spännande att på något sätt försöka åskådliggöra det pussel av kunskap som vi själva lagt under årens lopp. Hugad loge Den Anatomiska Teatern har nu hittat sin form. Det handlar om föreställningar på omkring två och en halv timma, med en halvtimmas paus med förfriskningar. Skådespelet skall inrymma såväl spännande utsagor, genomtänkt koreografi som inte är alltför komplicerad att utföra, samt noga utvald musik som förstärker helhetsintrycket. En föreställning kräver fyra eller fem repetitioner och alla aktörer läser innantill från manus. Hela tanken är att ett manus skall kunna skickas till en hugad loge eller brödraförening, som utan problem skall kunna genomföra en egen Anatomisk Teater helt enkelt genom att följa det relativt detaljerade manuset, som är utformat ungefär som ett film- eller teatermanus. Konungsliga konsten Vi kan givetvis inte gå in på några detaljer här på plats i tidningen Frimuraren, men liksom vid framförandet i grad I så blev brödernas mottagande av den nyskrivna teatern för grad IV-V översvallande positivt. 13

Det var en oerhörd glädje att förstå i vilken hög grad våra bröder tycktes känna att de verkligen lärde sig något nytt. Flera bröder gav uttryck för att de fick sig till livs mer kunskap denna eftermiddag än de fått under kanske 20 års närvaro i logen. Och det är ju precis detta som är utbildningsgruppens förhoppning – och även i linje med Stormästarens ambition – att bröderna skall få en chans att tränga in i och förstå den konungsliga konsten. Det är ju den som gör Frimurarorden unik bland ordenssällskap och det är den som är vårt viktigaste erbjudande både till oss själva och till kommande generationer. Svenska Akademien? Något vi kan berätta om här, är själva måltiden som följde efter teatern. Här står nämligen en frågestund på programmet. Bröderna kan till kaffet fritt ställa frågor till utbildningsgruppens ledamöter, som svarar utifrån sina kunskaper och erfarenheter. Sannerligen, det är fantastiskt att se ett frimureriskt middagsbord sakta förvandlas till en intellektuell samtalsafton där frågorna kommer i strid ström från bröderna. Men tro inte att det är några ”lärde i Lund” som sitter vid honnörsbordet. Nejdå, tvärtom var frågorna så begåvat formulerade att de fick skickas vidare från honnörsbordet ut i salen igen. Och – minsann – visst satt där en broder till höger och någon annan till vänster, som kunde svaret. Han hade hört det… eller läst detta… Och till slut fick man en känsla av att det var en måltid runt Svenska Akademiens vittra bord och att vi alla både fick såväl ta emot som ge ifrån oss kunskap i en härligt böljande dialog kring allas vårt favoritämne – den konungsliga konsten! Nästa gång – grad II Ridå. Nu har arbetet med nästa Anatomiska Teater tagit vid. Den 2 november 2013 är det premiär för den tredje delen av vår dramatiska följetong, denna gång för grad II. Om du har vägarna förbi Göteborg vid den tiden, missa inte att lösa din exklusiva biljett till vad som kanske är den hemligaste teaterföreställningen söder om Polcirkeln. x Text: JOHN FAHLNAES

Ordens minsta byggsten Den är så liten att den knappast syns, Ordens minsta byggsten. Och det verkar som om man kanske inte ens vill ha den för i OAL kap 12 1§ står det tydligt: Frimurarklubbar bör sträva efter att ombildas till brödraförening. Men det finns några stycken i alla fall. Bara i SVEA finns sju varav den äldsta bildades redan 1990.

ag hade alltså minst två skäl att tacka ja till Karl-Erik Arosenius, KEA, inbjudan till Enköping och frimurarklubben S:t Ilian. Dels var jag nyfiken på denna minsta lilla byggsten och sedan ville KEA att jag skulle hålla föredrag. Det var KEA som 2002 tog initiativ till att skapa St Ilian. Enligt sönerna Herman, Per och Carl var det för att han som fyllda 75 inte längre fick inneha ämbete i någon annan enhet inom SFMO. Nu har han överlämnat klubban till Anders Grape men har fortfarande uppdraget att ordna föredragshållare till de fyra sammankomster man har varje år. Det blev en trevlig upplevelse på många sätt. Ett 15-tal bröder slöt upp i S:t Lars kyrka i Enköping där Anders Grape är prost, och vår lilla stund i kyrksalen innehöll både årsmöte och föredrag och en stunds musikalisk njutning till Kjell Fernströms

pianospel innan vi bjöds till bords för julmat. Då hade jag dels fått veta att denna lilla byggsten varje år stött Härbärget ekonomiskt med minst 3 000 kr i julgåva och att man både överbeställt maten och dessutom fått ännu rikligare tilldelat av krögaMorgonen efter klubbens årsmöte bar Lars Hennix och Karl Erik Arosenius ren Sven Svenstillsammans med föreståndaren Torbjörn Mannehed in maten till de vänson för att kunna tande behövande. bjuda de behömångdubblades morgonen efter när vande på RIA en julfrukost. Karl Erik Arosenius och Lars Hennix RIA drivs av Hela Människan och överlämnade julmaten till Torbjörn gör ett stort arbete bland de behövanMannehed som är föreståndare på RIA de på många platser i Sverige. i Enköping. Bra jobbat av en så liten Det blev ett väldigt trivsamt julmatsätande och om man vill så kan byggsten. x man påstå att brödraskaran i S:t Ilian Text och fot: KJELL MAZETTI

Ordens Museum fyller 100 år och med anledning av det kommer bröderna att se ovanstående bild dyka upp i olika sammanhang framöver. Samtidigt efterlyser museet museala föremål som kan finnas i privat ägo.

en latinska texten ovan kan fritt översättas ungefär som att ”föremålen har sin historia” det vill säga en kontext. Det be-

rättar Viktor Nordström vid museet. Han kan ståta med den ovanliga titeln Medaljvårdare. Med anledning av Ordens Museums 14

100-årsjubileum kommer det redan i nästa nummer påbörjas en artikelserie om frimureriska objekt. En första artikel behandlar frimurarförklädet. Kommande artiklar avser att behandla bland annat frimureriska berlocker, ringar och kavajslagsmärken. Porslin och frimurarglas är ett annat ämne. I samband med dessa efterlyses referensmaterial framförallt på privata händer. – Har du möjligen något sådant är Du varmt välkommen att höra av Dig till museet, företrädesvis med bildmaterial. Eller bara mejla eller ring så att vi får kontakt, säger Viktor Nordström. Han nås på mejladressen viktor. nordstrom@frimurarorden.se eller på telefon 0704-93 00 27. x

Historisk reception utanför Ordens stamhus Brödraföreningarna i Stockholm fyller 30 år på löpande band. I år är det Attundalands tur och jubileumsåret tjuvstartade man i november med en historisk händelse.

ör första gången i modern tid recipierades en sökande broder i Stockholm utanför Ordens stamhus. Brödraföreningens valspråk är ”Tradition och förnyelse” och det levde man upp till när man i november hade premiär som deputationsloge under Den Nordiska Första S:t Johannislogen. – Att bli deputationsloge är något som man pratat om under tiotalet år, berättar föreningens ordförande Sven Waldenström. Förberedelserna för receptionen pågick under ett års tid. Det är inte bara rekvisita som måste införskaffas. Mycket annat ska klaffa och ämbetsmännen har läst på sina roller och övat vid ett flertal tillfällen. Och det hade man gjort bra. Den historiska händelsen ”övervakades” av såväl Sveas provinsialmästare som Ordens sigillbevarare och kansler. Och betyget måste ha varit väl godkänt för i januari i år genomförde man ytterligare en reception och i april och augusti blir det två till.

Nordiska Förstas ordförande mästare Peter Westrup överlämnar logens standar till föreningens ordförande Sven Waldenström i närvaro av PM Bo Hansson.

Besöksrekord Liksom andra brödraföreningar i Stockholm kan Attundaland glädjas åt ett ökande antal besökare vid sammankomsterna. Under 2012 slogs besöksrekordet två gånger. Utöver de traditionella månatliga sammankomsterna med intressanta föredrag kommer jubileet att märkas i år med bland annat en jubileumskonsert i juni och till november planerar man en reception i grad II. Så ämbetsmännen fortsätter att läsa på och repetera sina roller. För bröder utanför Stockholm kan tilläggas att Attundaland har sitt säte nordost om Stamhuset. Som övriga brödraföreningar runt Stockholm har man flyttat runt en del men de senaste 20 åren har man haft sin hemvist i Djursholms Församlingshem, lokalt kallat Änglagaraget. x Text: LARS BILLSTRÖM Foto: SVEDJE RUNEBJÖRK

Den historiske recipienden Christer Bladin flankerad av sina båda faddrar, Micael Franck och Attundalands O Sven Waldenström.

Minnessten läggs i Landskrona i närvaro av H M Kungen

en 20 mars i år blir det fest i Landskrona. Då fyller man 600 år som stad. – Med anledning av detta tog jag initiativet till ett projekt som är ett samarbete mellan Frimurarsamhället i Landskrona och stadens Rotaryklubbar. Grundtanken var att vi skulle göra något positivt för Landskrona, berättar Bo Wikström OM i SJL Facklan. Walk of Fame Projektet består av tre delar. Den första delen är att anlägga en ”Walk of Fame”. Landskrona har oproportionerligt många kända personer som växt upp i, verkat i eller gynnat staden. Det blir 20 minnesstenar, över berömdheter, både historiska och nu levande, på stadens mest centrala gågata. Man lägger dessutom en minnessten

för Rotary International och en för Svenska Frimurarorden. – Walk of Fame kommer i framtiden att kompletteras en gång om året på Landskronas födelsedag med nya minnesstenar. Minnesplåt En annan del av projektet är att infoga en minnesplåt på Landskrona Stads 500-års monument och på så sätt uppgradera detta till ett 600-års monument. Denna minnesplåt har dessutom Kungens namn och signatur. – Den tredje delen av vårt projekt är att vi upprättar en permanent stående minnestavla över Landskronas guldmedaljörer, 54 namn på samma gågata som Walk of Fame. – Våra installationer kommer att invigas av vår höge beskyddare Kung

En av minnesstenarna i Landskrona. I minst 100 år ska materialet hålla.

H.M. Konung Carl XVI Gustaf den 20:e mars. Frimurarstenen i gågatan kommer att avtäckas av SPL:s nye provinsialmästare Christer Persson. x Text: LARS BILLSTRÖM

OnsdagsAkademin lockar bröder, fruar och vänner I Landskrona har man tagit fasta på uppmaningen i Frimuraren att höra av sig med tips på aktiviteter som kan vara till inspiration för andra enheter inom Orden. Tipset är OnsdagsAkademin. Där träffas man civilt, lyssnar på föredrag eller har andra aktiviteter med sina respektive.

nsdagsAkademin var från början en ”seniorverksamhet” på dagtid men den har nu blivit en populär aktivitet även för våra yngre bröder, berättar Benny Jönsson från S:t Johanneslogen Facklan. – Tanken med sammankomst på dagtid är ett inslag i den viktiga verksamheten kallad brödravård. Det var Benny Jönsson själv som ville engagera sig i ”brödravård på dagtid”, som hösten 2006 tog initiativet till träffar på dagen mitt i veckorna. – Från början hette det ”SeniorAkademin”, men efter vissa glada kommentarer bland bröderna om att detta var åldersdiskriminerande, blev det ett namnbyte till OnsdagsAkademin. Att det blev just onsdag hänger samman med att det i vår region i regel är sammankomster övriga veckodagar. Riddarna på Malta – Förutom många intressanta föredrag var föredraget om ”Riddarna på Malta” ett föredrag som många bröder fortfarande pratar varmt om. Turkarna, som framgångsrikt bedrivit krig i Europa tröttnade på Johanniternas ständiga attacker på deras skepp och bestämde sig 1565 därför för att, en gång för alla, kväsa dem genom att invadera Malta och krossa riddarna. – När så turkarna angrep Malta försvarades öarna av endast 9 000 man, riddare och malteser, mot turkarnas armé på över 30 000 soldater, varav 4 000 tillhörde de beryktade janitsjarerna, en specialtränad kommandostyrka med enda uppgiften: att döda. – Oddsen var minst sagt mycket låga för Maltas försvarare som utkämpade ett av historiens värsta slag. Man lyckades trots sin underlägsenhet besegra den, åtminstone till antal synes,

övermäktiga turkiska angriparen. Och därmed ”rädda Europa” från att bli muslimskt. Benny Jönsson är den som brukar ”sy ihop” programmet med föredragshållare men han understryker att han har många duktiga bröder till hjälp med allt praktiskt vid träffarna Presumtiva bröder – Genom att vi verkar på onsdagseftermiddagar var grundtanken ”pensionärsvård”. Men föredragen besöks i dag av en blandad publik där bröderna även kan ta med sina respektive och vänner som tycker dagens ämne är intressant. På så vis lotsar vi även in nya intressenter till frimureriet som sedan bjuds in på informationskvällar. OnsdagsAkademin är uppskattad i frimurarkretsar och har ”smittat av sig” till andra frimurarsamhällen i Andra fördelningen. Förra året startades en liknande onsdagsklubb i Helsingborgs Frimuraresamhälle. Kanske en av anledningarna till att Benny Jönsson förra året fick ta emot Skånska Provinsiallogens förtjänstmedalj. – Vi kör första onsdagen i månaden och Helsingborg den tredje onsdagen. På så sätt kolliderar vi inte med varandra. Vi och Onsdagsklubben håller kontakt med varandra – och ibland besöker vi varandra- för gemensamt utbyte, även av föredragshållare. Vinprovning I februari i år var det ”Wine Mason” och broder Bo Wikström berättade om frimureriska viner och arrangerade vinprovning. Nu i mars heter programpunkten ”Därför älskar jag film – en regissörs bekännelser” med broder Osmond Karim. 17

Vid vinprovning snurrar man glaset för att framkalla vinets dofter.

Sedan följer 3 april: Frimurarna i Landskrona 140 år, 8 maj: vårutflykt med orgelkonsert, 4 september: ”Förtroendefullt ledarskap – att bygga mellanmänskliga relationer”, 2 oktober: ”π − pi, det mytomspunna talet, 6 november: ”IT, mysterium eller framtid?” och så avslutas året den 16 november, en lördag, med gåsamiddag med damer. Förra året lockade gåsamiddagen 34 personer fast man egentligen inte kan ta emot fler än 32. Men finns det hjärterum… x Text: LARS BILLSTRÖM Foto: SAYED KHATIB

Joakim Helwig Dipl. Samtalsterapeut i Psykosyntes

10 års erfarenhet av individuellt terapiarbete. Bröder, anhöriga och närstående. Välkommen att kontakta mig. Mottagning på Södermalm i Stockholm. 08 – 644 89 33; 0739 – 38 48 76 joakim.helwig@gmail.com

Gudstjänst hos frimurarna slutade med polisförhör I Ordens stamhus hålls en adventsgudstjänst varje år sedan 1936. Från början till minne av amiralen och Ordens Sigillbevarare och Kansler, Arvid Lindman, som förolyckades det året. Men i södra Sverige har man äldre traditioner än så.

Frackpaket från 2.199:-

Besök www.fracklagret.se Alla frackar är i ullkvalitet. 1-2 dagars leveranstid. Vi lagerhåller ALLA storlekar. Levererans till hela Sverige.

Betalning mot faktura eller delbetalning. Kundtjänst: 0454-572 055

Bo Setterlind Den 14 december 1980 anordnades en adventssamling, varvid ett hundratal bröder med anhöriga deltog. Poeten och frimurarbrodern Bo Setterlind deklamerade sin dikt ”Tänd ljus”, läste egna dikter och berättade om gångna tiders namnkunniga skalder bland frimurarbröder. Vidare förekom flöjtmusik, tal och unison sång. Efter adventssamlingen togs kollekt upp till förmån för Stiftelsen Johannesgården. Frimurargudstjänster har också förekommit i kyrkor. Den 19 april 1980 hölls för fjärde året i rad en frimurargudstjänst i Gammalstorps kyrka. Medverkande var ungdomar från Karlskrona musikskolor med såväl orkester som solister. Vidare medverkade frimurarekören från Kristianstad. Trots ogynnsamt väder med snöstorm hade arrangemanget samlat cirka 110 deltagare. Årlig kollekt Till understöd av det planerade barnhuset för vård och uppfostran av fattiga och värnlösa barn erhöll logen år 1764 rätt att uppbära årliga kollekter i stadens trenne kyrkor. Den 20 december 1802 fick logen även rätt att uppbära en kollekt årligen i Karlshamns kyrka till sin barnhusfond. Denna kollekt togs upp från 1803 och under hela 1800-talet, frånsett 1810 och 1831 samt en del år under senare hälften av 1800-talet. Polisingripande Av ett protokoll den 27 juli och den 29 april 1866 från Poliskammaren i Carlscrona, angående en incident i samband med att ett stort antal människor bevistat en gudstjänst hållen på långfredagen i Frimurarlogens festvåning, framgår av följande utdrag: ”Vid gudstjänsten, till hvilken allmänheten lemnats tillträde, och efter

Foto: STEFAN KARLSSON

Foto: HÅKAN FLENHAGEN

FT i S:t Johanneslogen Gustaf Tommy Biwefors.

raditionen att fira gemensam gudstjänst i samband med påsk och advent i Karlskrona frimurarsamhälles regi har pågått sedan början av 1800-talet. Gemensam gudstjänst under ledning av någon andlig broder omnämndes vid 1836 års visitation. Vid visitationen anmärktes att det saknades auktorisation från högsta ort. Sådant tillstånd erhölls enligt nedanstående brev från i VSV:s brev den 3 april 1837: ”Efter Hans Kongl Majt Visaste Salomos Vicarius, i anledning af derom gjord underdåning anhållan, i Nåder Bifallit, och allmän Gudstjenst inom S:t Johannis Logen Gustafs i Carlscronas local, må årligen hållas, på sätt S:t Johannis Logerna i Christianstad, Linköping och Jönköping förut blifvit förordnat, får till fullgörandet af erhållen befallning i Nådig Skrifvelse den 21 nästleden Martz; Logen Directorium Eder, Högt upplyste Broder, härigenom tillkännagifva. Ö f v e r a n t v a rdante Eder i Guds den allra högste Högt Vördige Trefalt Store Byggmästares Nådigt hägn och beskydd, förblifver Wi Eder Broder vänligen förbunden. Stockholm den 3 april 1837. På IX Provincens Loge Directorie vägnar.” Skrivelsen är

undertecknad med 11 oläsliga underskrifter. Rapporter från gudstjänster och adventssamlingar under tidigt 1800-tal och 1900-tal saknas tyvärr till stor del. Några noteringar finns dock:

Adventssamlingen den 16 december 2012.

det Polismästaren, som personligen kommit tillstädes, för att tillse ordningen vid uppgången till frimurarlogernas långfredagsgudstjänst, anbefallt å platsen tjenstgörande polismän att aflyfta en af de inåt gående dörrarna till den dörröppning, som leder ut från förstugan på undre botten och genom hvilken hela den menighet, som bevistade gudstjensten hade att passera. Två af vaktmästarna hos logerna, Otto Abrahamsson och Jansson, hade mot polismännens förbud, låtit åter fastsätta den aflyftade dörren” Denna åtgärd föranledde Polismästaren att genomföra förhör med de inblandade. De kallades till förhör hos stadsfiskalen där följande framkom: ”Otto Abrahamsson hade svarat att ”det är jag som ordnar här och Polismästaren har inte med dörrarna att göra; här har varit 600 menniskor förr och ingen olycka har skett”. Resultaten av förhören blev att: ”Abrahamsson och Jansson förbehålles det otillbörliga uti att på så sätt som skett sätta sig emot utförandet af polismans tjensteåtgärd för att så som nu skett, låta komma sig till last underlåtenhet att tillse, det förmans order varda utförda, under erinran att endast deras långa och eljest väl vitsordade tjänstgöring skyddar dem från bestraffning”.

numera en mässhake, en casula, från 1220-talet. Den erhölls genom förmedling av den HU Brodern Professor Efraim Briem i Lund. Skruden har kommit från Coburg - Gotha och har av prinsessan Helena i Danmark personligen konserverats och överflyttats på nytt siden. Skruden förvärvades till ett pris av 600 kr. Summan överlämnades till ett av prinsessan understött barnhem. Casulan skänktes av kvinnliga an-

förvanter till frimurare i Carlskrona och Ronneby med omnejd. Överlämnad den 28 mars 1939 och använd första gången långfredagen den 7 april 1939 och bars då av S:t Johannes Medbrodern tf Amiralitetspredikanten Ove Offerman. Casulan finns att beskåda i en glasmonter i Läsrum 2, B:32 i frimurarhuset. x Text: MATHS DACKEHAG

Begravning och Juridik

Broder Jan Hokkanen

Jag hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring. Välkommen till Sibyllegatan 41 på Östermalm! Tel. 08–709 85 81, privat tel. 073–687 07 19

Från 1200-talet Vid den årligen återkommande långfredagsgudstjänsten och adventssamlingen i frimurarehuset används

Jour dygnet runt

Hembesök www.fonus.se • 020-87 00 87

information från informationsdirektoriet

Angående inloggning på Ordens hemsida Som medlem i Svenska Frimurare Orden har du möjlighet att logga in på Ordens hemsida. Genom att logga in på hemsidan får du tillgång till: • Medlemsmatrikeln • Dina medlemsuppgifter • Blanketter och annat material På sikt kommer du att få tillgång till ännu mer bra information, inte minst angående utbildning och annat matnyttigt. På hemsidan kan du också ändra din e-postadress och telefonnummer, så att du får de nyhetsbrev som Orden skickar ut.

För att logga in följer du dessa steg:

7. I e-brevet finns en länk som du skall klicka på.

1. Gå in på www.frimurarorden.se.

8. När du klickar på länken kommer du till en hemsida där du ännu en gång skall ange ditt SFMO-ID.

2. Klicka på ”Logga in”. 3. Klicka sedan på ”Ny användare/Glömt lösenord”

Lösenordet som du nu själv skapar skall innehålla följande:

4. På den tomma raden skriver du in ditt SFMO-ID. Du hittar det på baksidan av Frimuraren eller på ditt medlemskort. Observera att du skall ange logenummer med fyra siffror, sedan bindestreck och sist ditt individnummer med fem siffror. Om det bara står fyra siffror i ditt SFMOID skall du lägga in en nolla direkt efter bindestrecket före de fyra siffrorna. Ex: 3413-04332 om ditt ID är 3413-4332.

- Minst åtta tecken - Minst en STOR bokstav - Minst en liten bokstav - Minst en siffra - Minst ett specialtecken (-/&!?)

5. Klicka på ”Skicka”. 6. Du får nu ett e-brev till den e-postadress som finns inlagd i Ordens medlemsregister. Felaktig e-postadress anmäls till logens sekreterare.

T ex kan ett lösenord se ut så här: ?Toyota93 Boston45! Du ser nu en s k ”ordbild” med förvrängda bokstäver. Skriv av den och klicka OK. 9. Nu kan du logga in på Ordens hemsida och när du har gjort det så kommer ditt namn att synas där det tidigare stod ”Logga in”.

Världsauktoritet föreläser för frimurarna i Helsingborg Den 23 mars har broder Henrik Nilsson från Helsingborg, bjudit över broder Robert L.D. Cooper från Skottland för att föreläsa för frimurare om frimureriets historia och evolution. Han är en världsauktoritet inom ämnet och tillika medlem av ett flertal frimurarorganisationer.

ooper föreläser internationellt och har uppträtt många gånger i internationell media som specialist på frimurarnas historia och etos. Han är också känd för sina bästsäljande böcker och i november installerade han sig som mästare i den världskända forskningslogen Quatuor Coronati. 1994 tillträdde Broder Cooper som heltidsanställd Curator vid Storlogen (Freemason Hall) i Skottlands museum och bibliotek. Det innebär att Cooper har tillgång till några av de mest sällsynta böckerna och manuskripten rörande frimureriets historia. Biblioteket har många värdefulla ägodelar, exempelvis: • The Oldest Lodge records in the world dating from 1599 (Världens äldsta minutböcker/logeböcker) • The Saint Clair Charters, från 1601 och 1628 • The Schaw Statutes of 1598 och 1599 (Världens äldsta bevarade frimureriska lagar) Speciella objekt Museet förvarar några mycket speciella objekt som en gång ägdes av brittiska kungar och furstar i riket. Mer vardagliga föremål inkluderar guld och diamantbeströdda juveler, föremål som hanteras av The Nationell Bard of Scotland – Brother Robert Burns, samt fotografier av några av de första svarta männen som invigdes i det europeiska frimureriet. Ännu idag har det skotska frimureriet så pass högt anseende, att det finns tusentals män på den afrikanska kontinenten, som enbart vill vara skotska frimurare. Skotska frimurarloger finns över hela världen. Hur många människor är medvetna om att George Washington var medlem av en skotsk loge? Paul Revere var sekreterare i en skotsk loge, precis som Joseph Warren. Båda har betytt mycket för amerikansk his-

toria. Listan kan göras lång. Det intressanta är att Cooper har tillgång till de dokument som ”bevisar allt”! Genom Cooper får vi tillgång till den riktiga historien… Vad hände… egentligen? Broder Cooper invigdes till frimurare i The Lodge of Light (loge nr 1656), och är en av grundarna och f.d. Ordförande mästare i Lodge Edinburgh Castle (loge nr 1764) som han styrde under 1998. Han har nyligen avslutat en två års period som ordförande i Lodge Sir Robert Moray (loge nr 1641), som är den förnämsta forskningslogen i Skottland. Under sin mandatperiod instiftade han ett antal forskningsprojekt som medlemmar av logen kan delta i. Hans senaste bok: “The Red Triangle” (Den röda triangeln) publicerades förra året, och är enligt honom själv ”en kort introduktion till antifrimureri, men från en tämligen annorlunda synvinkel”. Han har skrivit flera artiklar som ”The Revenge of the Operative” för boken: ”Marking Well” vilken publicerades för att fira 150-årsminnet av Mark Grand Lodge av England och Wales. I Helsingborg kommer Broder Cooper att hålla ett tre timmar långt seminarium. Han kommer att föreläsa om frimurarnas historia samt bjuda på

Fakta om seminariet

Robert L D Cooper ska hålla en unik föreläsning i Helsingborg

intressant information om just svenska frimurare och vår historia. Seminariet avslutas med frågestund, fotografering och brödramåltid. Man bokar plats till seminariet genom hemsidan www.pyramid.nu (se: ”Svenska event”). Varmt och broderligen välkommen! x Text och foto: HENRIK NILSSON

Datum: 23 mars 2013 Plats: Stortorget 4, 252 23 Helsingborg Tid: 14.00 Brödramåltid: ca 17.30 Pris: 250 kr (kostnad tillkommer för brödramåltid efter föreläsningen) Innehåll: Broder Robert L.D. Cooper föreläser om frimurarnas historia. Seminariet avslutas med frågestund, fotografering och brödramåltid. Öppet för bröder inom Svenska Frimurareorden (SFMO) och de organisationer som SFMO samarbetar med. 21

Frimurare i kommittéerna bakom folkskolans införande Jag fick en avhandling i min hand. Författaren hade som tes att kompisnätverk styrde mycket av bestämmandet i Sverige och hade valt att titta på införandet av folkskolan i början av 1800 talet.

om en kortfattad bild av skeendet kan man säga att 1700-talets upplysnings- och frihetsidéer som ju spreds till press och högre utbildning gav upphov till tankar om att skapa en folkbildning som skulle komma alla till del. Att skapa ett utbildningsväsen frikopplat från kyrkan och med utbildade lärare var en ny tanke och tog sin tid att slå igenom. Några utredningar tillsattes och andra sällskap engagerade sig, Bland annat fanns det ett Växelundervisningssällskap som drev en idé men även andra sällskap engagerade sig i utbildnings och uppfostringsfrågor, och i pressen fördes en livlig debatt.

Frimurarnas barnhus Man finner bland dessa ledamöter, t ex de ledande för frimurarnas barnhus i Stockholm. Man finner snabbt att många av de ledande personligheterna ingår i alla kommittéer och sällskap, och det kanske inte är så underligt i början på 1800 talet. En av dessa är Adolf Göran Mörner som föddes 1773 i Ringkarleby socken i Stockholms län. Fadern Carl Gabriel Mörner hade varit jurist och verksam

kare hos Konungen. 1788 skickades han till Uppsala där han 1791 avlade kansliexamen, skrevs in vid det kungliga kansliet och befordras 1793 till kopist och skickas till beskickningen i Wien. År 1795 återkommer han och blir ”andre sekreterare i kabinettet för utrikes brevväxling” och 1796 anställd som kavaljer till hertiginnan av Södermanland. Vid riksdagen i Norrköping 1800 väljer han fel sida och blir av med alla sina poster och drar sig tillbaka till godset. År 1806 gifter han sig med Ulrika Heijkensköld med vilken ha så småningom kommer att få nio barn. Vid 1809 års riksdag kal�las han åter till Stockholm och blir 1812 statssekreterare vid finansexpeditionen och sedermera statsråd och innehavare av en otrolig massa poster i alla möjliga verk och sällskap, bland annat de båda nämnda Växelundervisningssällskapet och Snillekommittén. Han avlider 65 år gammal 1838.

Snillekommitté Kunglig majestät tillsatte först en Uppfostringskommitté och senare en Snillekommitté under ledning av kronprinsen under perioden 1812-1828. Bland ledamöterna i dessa kommittéer återfinner vi sådana personligheter som psalmdiktaren Johan Olof Wallin, biskopen Esaias Tegnér och uppsalahisRiddare & Kommendör torikern Erik Gustaf Geijer. Nu till lite funderingar. Han Ett av nätverken som förrecipierar som frimurare 1798 i fattaren identifierar är frilogen Sankt Christoffer i KrisMinnesmedalj för Adolf Mörner. På framsidan står hans födelseår, murarorden och en av dessa tianstad. Han tillhör några av 1773, och dödsår, 1838, i romerska siffror. frimurare är den som väckte de första av alla de 6 000 som min nyfikenhet. recipierat där. Han utnämns Först lite om kommittéerna. Växelsom notarie i Svea Hovrätt men drog 1818 till Riddare & Kommendör men undervisning innebär att man undersig tillbaka till sitt gods och förutom verkar i övrigt inte ha lämnat några visar de äldre eleverna, företrädesvis att vara kammarherre åt Lovisa Ulrika större spår efter sig inom Orden. pojkar enligt tidens anda, och att dessa och hovmarskalk åt Sofia Albertina så Min fundering är i sammanhanget sedan får undervisa de yngre eleverna. verkade han för Riddarhuset, sitt stora om skälet till att han recipierar i KrisPå det sättet kan en enda utbildad lägods, och ”de lägre klassernas upplystianstad möjligen kan ha att göra med rare hantera något hundratal elever. ning och förbättrade ställning”. hans tjänst som kavaljer till hertiginMellan raderna kan man läsa i dinan av Södermanland, Hedvig Elisaverse dokument att denna idé påhejaFänrik som nioåring beth Charlotta, gemål till hertig Carl. des livligt i arbetet, men när ett antal Adolf Göran Mörner inskrevs vid nio Hertigen och hertiginnan visav de arbetande ledamöterna kunnat års ålder 1781 som fänrik vid Svea livtas under denna period en hel del på prova idén så ökar tveksamheten. garde och blev året efter kammarjunBäckaskog fick jag höra i ett helt an22

Baksidan av medaljen visar att den utfärdades av Kungliga Vetenskapsakademien 1959.

nat sammanhang. Varför sitter då en så otroligt upptagen riksdagsman i dessa kommittéer, ja det kan man fråga sig, han har nämligen inte deltagit i något enda sammanträde i någon av dem. Gott om frimurare Den enda gången han visar sig är när kronprins Oscar leder ett konstituerande sammanträde och det torde vara påtvingat av kronprinsen. Han är ingalunda ensam om det – många är de ledamöter som bara lånar ut sina fina

namn. Slutsatsen om frimureriet då. Helt rätt. Alla de här grupperna innehåller gott om frimurare, och om vi tittar på de arbetande ledamöterna så är frimurarna i stor majoritet. Jag lånar en formulering ur materialet: ”Det förefaller alltså som att Frimurarorden hade betydelse för de medborgardanande verksamheter som tog fart efter den nya konstitutionens införande 1809. Beaktat att många av kommittéledamöterna var delaktiga i utformandet av den moderna nationen, exempelvis genom sitt engagemang för grundlagsfästandet 1809, återstår det att vidare utforska vad medlemskapet i Frimurarorden kan ha haft för betydelse för sammanhang utanför utbildningsdebatten.” x

Recipient är nedsättande Tyvärr hör man alltför ofta bröder, ofta i ledande ställning, använda det nedsättande ordet recipient i stället för recipiend om recipierande bröder. Jag hänvisar till Svenska Akademins ordlista (SAOL) där de båda orden beskrivs. Låt oss inom Orden försöka ha ett korrekt språkbruk! Ett utdrag ur SAOL bifogas. x Christer Lasson

Text: ROLF PRAG Källor i urval:

-Neidenmark, Thomas. 2011. Pedagogiska imperativ och sociala nätverk i svensk medborgarbildning 1812–1828, Digital version 1.1 april 2011, Stockholm. -Svenska adelns ättartaflor; - S:t Johanneslogen S:t Christoffers matrikel - Nordisk familjebok, - Föredrag på Bäckaskog av flera personer.

Föreningen för Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse

inbjuder medlemmarna till stadgeenlig

Allmän sammankomst onsdagen den 10 april 2013 Samling kl 18:00 i Ordens Stamhus, Blasieholmsgatan 6, Stockholm Efter sammanträdet bjuder föreningen på enkel förtäring, varför föranmälan om deltagande emotses till telefon 08-463 37 03 före onsdag 27 mars

Styrelsen 23

Det var inga problem för Johannesbröderna att trivas tillsammans med sina något mer erfarna Andreasbröder. Förbrödring kan ta många uttryck.

Nytt ordenshus till hösten i Västerås I Västerås kan frimurarna till hösten inviga nya lokaler i ett nyinköpt hus. Det har tidigare varit hemvist för Jehovas vittnen och är byggt så att det lätt kan omvandlas till såväl Johannessal som Andreaslokaler. För att klara av husköpet har även ordnarna Bifrost och Tempelriddarna gått in som delägare.

en 1 december skrev man under köpekontraktet och det var naturligtvis ett genialt drag av Carl Arosenius, OM i S:t Andreaslogen S:t David att som en första aktivitet i huset på Termometergatan i Västerås bjuda in alla bröder till en måltidsloge i grad I. Han kunde presentera grundmaterialet och fick bröder av alla grader engagerade och därmed möjlighet till hjälp med allt som behöver göras när detta nya ordenshus skall invigas i september 2013. Jag blev något överraskad över att OM i Andreasskedet med stor värme hälsade 17 johannesbröder välkomna denna kväll, men jag blev lugnad av min bordsgranne som också påpekade att Per Alkstål, OM i S:t Johanneslogen Västmanland fanns på plats vid honnörsbordet. Stärker banden På plats fanns också de bevakande bröderna Rolf Swartling och Jan Fredriksson från SJL Västmanland, medan ceremonimästaren Albert Abirached tillhörde S:t David. Det var inte första gången som man på detta sätt stärkte

banden mellan bröder av olika grader och logetillhörighet. Huset som man köpt har tidigare varit livsmedelsbutik och även ett Rikets Sal för Jehovas vittnen. Som köpare av huset står Fastighetsbolaget Hiram där de tre stora delägarna är Frimurarna i Västmanland, Tempelriddarna och Bifrost. Bolaget stöttas även av Svea och ett stort antal enskilda frimurare. Högre bud Det sägs att säljarna avstod från ett högre bud från en kommersiell spekulant

till förmån för de tre ordnarna i fastighetsbolaget eftersom man haft goda erfarenheter av att sälja en fastighet till SFMO i södra Sverige. Hiram leds för övrigt av Per Arosenius som för bara några månader sedan överlät posten som OM i S:t David till sin broder Carl. För att ytterligare förvirra deltar naturligtvis också Herrman Arosenius, O i Sala Frimurarbröder i sammankomsten. Efternamnets ursprung låter jag läsaren gissa sig till. Nu har man stora ytor att använda. Det som står högt upp på agendan är en Johannessal som enkelt kan städas så att den kan brukas även av Bifrost och Tempelriddarna. Delägarna kommer att få goda utrymmen att förvara sin utrustning, och i en del av huset kommer sådana lokaler som inte kan delas med andra ordnar att färdigställas. För att stärka byggkassan passade man under måltiden på att auktionera ut ett stentryck av konstnären och brodern Bo Adamsson. Motivet är byggandet av Salomos tempel. En tavla av flera som Bo Adamsson gjort och som nu säljs. Frivilliga krafter Gemensamma utrymmen som kök och intendentur ligger högt på dagordningen och i mitten av februari kunde hantverksarbetet sättas igång på allvar med många frivilliga krafter. Om allt går som det skall så räknar men med invigning i september i grad IV-V. Att säga att man därmed spänner bågen högt är ingen överdrift, men att strängen brister är det nog inte många som räknar med utan snarare med en träff mitt i prick på samma sätt som denna första sammankomst i det nya huset blev en fullträff. x Text och foto: KJELL MAZETTI

En gemensam brödramåltid blev det första tillfället för Västerås frimurare att se det nya huset som skall bli Västra Aros östra ordenshus.

Vänskap är ledordet i Amicitia I över 40 år har Ordens pensionärer träffats regelbundet varje månad i Stockholm för att under en enklare lunch hålla sig a jour med vad som händer inom frimureriet genom att lyssna på föredrag och utbyta information med varandra.

micitia betyder vänskap på latin. Det började för 40 år sedan med att SMP Erik Böttiger var på besök i Oslo och blev inspirerad av Fiducia, som pensionärsverksamheten heter där. Broder Erik tog med sig idén hem och Amicitia var ett faktum. Gustaf och Lars Piehl bidrog till att verksamheten kom igång och Lars Piehls hustru Doris är numera veteran i föreningen. Hon har under alla de 40 åren svarat för inköp av råvaror till luncherna, hjälpt till att ordna dem och skött föreningens kassa. Även änkor I dag har man cirka 250 medlemmar, inklusive frimurarpensionärernas fru-

ar och även änkor till frimurare. Med så många medlemmar brukar man vid varje träff fylla upp Stamhusets pelarsal med närmare 50 personer i genomsnitt. Några exempel på föredrag är att man i höstas hade teman som Japans poesi, Nyckelharpa och Ordens sigillbevarare och kansler där Karl-Erik Ericsson informerade om sitt arbete. Stormästaren Närmast nu under våren, vid aprilmötet kommer Ordens Stormästare på besök för att samtala kring sin syn på Ordens framtid. Vid månadsträffen i januari i år hade man provinsialmästare Bo Hansson som föredragshållare. Han berät-

Elisabet Forsslund och Rolf Elsässer tar en sista titt på dukningen innan lunchgästerna anländer.

tade om Sveas utveckling och vad som är aktuellt i framtiden. Tilläggas kan att liknande föreningar för pensionärer finns även i Danmark och i Finland. De heter Amadeus respektive Convivum. x Text och Foto LARS BILLSTRÖM

Yngst är äldst eller äldst blev yngst I år fyller Svea Provinsialloge 20 år. De bröder som inte var med för 20 år sedan frågar sig säkert hur det kan komma sig att den Första fördelningen inte är äldre. Samtidigt som Svea är den största enheten med närmare 25 procent av Ordens medlemmar.

ur detta hänger ihop gav provinsialmästaren Bo Hansson svar på vid sitt besök hos pensionärerna i Amicitia. För övrigt samma information som han brukar ge nyrecipierade bröder, när han talar till dem i grad VII: – Svea Provinsialloge invigdes den 13 januari 1993, och är därmed den yngsta av de för närvarade åtta provinsiallogerna inom Svenska Frimurare Orden. Men Svea Provinsialloge kan paradoxalt nog sägas vara även den äldsta provinsiallogen, säger Bo Hansson.

– Den tillkom nämligen genom att de ”provinsiallogeuppgifter”, som Stora Landslogen tidigare haft sedan den grundades 1759, bröts ut ur denna och fick bilda en egen och självständig enhet. Logens vapen – Svea Provinsialloges vapen är det sköldemärke som före 1993 fördes av Stora Landslogen. Detta får ses som en erinran om att det är Svea Provinsialloge som för Stora Landslogens traditioner vidare inom Första fördelningen. 25

Sveas vapen

– Vapnet, som ursprungligen fastställdes år 1926 för Stora Landslogen av Svenska Frimurare Ordens dåvarande Stormästare, Konung Gustaf V, går tillbaka på Stora Landslogens sigill. Detta är i sin tur belagt genom lacksigill på handlingar från tiden omedelbart efter Stora Landslogens grundande – de tidigaste från 1762 – vilka bevaras i Ordens arkiv. x Text: LARS BILLSTRÖM

Välkommen till Forskningslogen Carl Friedrich Eckleffs

SYMPOSIUM Frimurarhuset, Kristianstad 12 – 14 april 2013

Ur symposieprogrammet:

Anhörigprogram:

Oscar II – kung och frimurare, Grad I, Fredrik Björkman Den norska brödraföreningen i London under VK II, Grad I, Helge Bjørn Horrisland Johanneslogen ”Anna Amalia zu den drei Rosen”, i Weimar, under tre sekel, Grad I, Michael Hasenbeck Religionsforskningens utveckling – förändrade frågeställningar, Grad I, Jan Hjärpe Egyptiskt mørke og helleniskt lys, Grad VI, Henning Hall Jag har hittat källorna och förklaringen, Grad VI, Gunnar Nyström Brännas och brinna – grad VI och X, Grad X, Johan Wijnbladh

På fredag kväll blir det middag i den unika miljön 1600-talskällaren på Kippers restaurang Lördag förmiddag erbjuds besök på Regionmuseet med guidning Eftermiddagsprogrammet, som inkluderar lunch, består av besök på naturum Vattenriket På söndag, efter morgonandakten, erbjuds guidning i Heliga Trefaldighets kyrka efterföljd av lunch

Dessutom:

Loger i Grad I och IV-V på kvällen före symposiet med gemensam brödramåltid

Ytterligare information Ytterligare information finns på logens hemsida www.frimurarorden.se och kommer att sändas till logerna. Lördagen avslutas med festmåltid med anhöriga till en kostnad av 400 kr/50 €/kuvert. Anmälan och betalning skall ha inkommit till CFE före den 31 mars 2013. Om betalning och anmälan är CFE tillhanda före den 1 mars är symposieavgiften (som inkluderar fika och lunch) 650 kr/80 €. Vid senare anmälan och betalning är avgiften 725 kr/90 €.

Boken om välgörenhet blir ett historiskt dokument Nu börjar den ta form, boken om Caritas och välgörenhet som Frimuraren berättade om i nr 4-2012. Så här långt törs man lova att det blir intressant läsning – inte bara för frimurare. Det har troligen aldrig tidigare skrivits en bok som så ingående beskriver välgörenhetsarbete i Sverige under flera sekler.

Barmhärtighetsdirektoriets ordförande Göran Karlsson, Dan Eklund, ansvarig för layout och redigering, samt projektledaren Sten Svensson diskuterar bildillustrationer till Caritasboken.

tt av syftena med boken är att kartlägga och redovisa Ordens nutida caritasarbete. Fram till i dag finns inte någon klar bild av alla insatser som görs. Det är givetvis traditionella insamlingar men också gåvor och frivilliga insatser som ska beskrivas. – Det övergripande syftet är att presentera Ordens välgörenhetsarbete i sin helhet, såväl inom Orden som för offentligheten, säger bokkommitténs ordförande Sten Svensson. Allmänheten har en svag eller ingen bild alls om vilka insatser vi gör. En annan sida – En annan sida är att vi här kan visa för alla bröder vad som händer med de medel de är med och samlar in vid våra sammankomster.

– I boken har vi en möjlighet att berätta vad vår välgörenhet består av, vad vi gör och hur mycket medel det handlar om varje år. Med de fakta vi tar fram kan vi göra vår Orden och vår välgörenhet mer känd. Rent penningmässigt vet vi att det handlar om en summa årligen på mellan 35 och 40 miljoner kr. – Alla fakta ska vaskas fram. Våra stiftelsers verksamhet känner säkert de flesta bröder till, men nu kartlägger vi också vad man gör ute i fördelningar ner till varje lokal enhet, brödraförening och klubb. Arméns loge Kapitel och rubriker i boken som är särskilt intressanta för icke frimurare är ”Caritas i ett idéhistoriskt perspek27

tiv”, Arméns loges uppdrag 1762 - 1780 och dess efterföljare” och exempelvis ”Frimurarbröders i USA hjälpfond 1944 - 1967”. I november i år ska boken vara tryckt och klar. Nio kapitel med 19 olika underrubriker har redaktionen för boken redan börjat fylla och lagom i samband med CFE:s symposium i Kristianstad i april är man redo att presentera projektet och börja ta upp förhandsbeställningar på boken. För att få ett bättre grepp om hur stor upplaga man ska trycka boken i, har man beslutat att sätta ett förmånspris för alla som beställer boken före 1 juli i år. Mer information om hur det ska gå till kommer i Frimuraren nummer 2 i år.

Angeläget Intresset att medverka i boken är stort. Ämnet är angeläget! – Redan i början av februari hade manus till inte mindre än fyra kapitel kommit in till arbetsgruppen. Alla mycket intressanta och välskrivna med utförlig historik. Vi har glädjen att ha mycket erfarna och kunniga bröder som medlemmar i arbetsgruppen, säger Sten Svensson. – Det bådar gott för den blivande boken, vars kommande läsekrets verkligen har ett lärorikt material att se fram emot! x Text: LARS BILLSTRÖM Foto: KJELL MAZETTI

Polska frimurare är ännu hemlighetsfulla Det är inte långt till Polen. För oss i södra Sverige runt en timmes flygresa. Men vi vet så litet eller nära nog inget om frimureriet i Polen. Där tändes det frimureriska ljuset redan 1721. Först med stark låga som dock mattades en del under den tid Polen var delat och inte existerade, totalt i 123 år.

r 1918 återupprättades Polen och då tändes lågan igen för att ånyo släckas redan 1938. Sedan var ljuset släckt fram till dess det kommunistiska oket över landet försvann 1989. Och det var just i Polen den började – Europas frigörelse. Jag hade länge funderat på att söka kontakt med det polska frimureriet. Tjänstgjorde som internationell rödakorsdelegat i Polen under krigstillståndet 1981-1983. Då hörde jag glunkas om att det skulle finnas en frimurarorganisation i landet. En riktigt hemlig sådan. Jag fann den aldrig! Men den fanns de facto! Erkänd förbindelse I dag är det betydligt lättare att kontakta frimurare. Sverige har erkända förbindelser med Polen och broder Wojtek de Rzewuski är Nationella Storlogens i Polen representant i SFMO. Efter kontakt med honom och Storsekreteraren Tomasz Stefanczyk kom ett besök till stånd. Vi var fem frimurare som jämte broder de Rzewuski åkte till Warszawa för att besöka Logen nr II Walerian Lukasinski, uppkallad efter en av de främsta motståndsmännen (fängslad och ej utsläppt från ryskt fängelse) mot den ryska förtryckarregimen i det delade Polen under 1800-talet. Den polska Storlogen, som arbetar efter det skotska systemet, ”Scottish rite”, erkändes ånyo internationellt 1991. Det stora landet (40 miljoner invånare) till trots finns blott en handfull loger, varav två i Warszawa, jämte två tysktalande och en fransktalande loge.

generationen. Logen disponerade två våningar. Inget yttre vittnade om att innanför dessa dörrar finns en loge. Bröderna bär för övrigt i den allmänna världen inga tecken på sitt frimurarskap. Alltså inga ringar, inga frimurarkors eller andra prydnader till sin civila klädsel. Man talar inte om att man är frimurare. Anledningarna härtill tar för lång tid att utveckla i denna artikel. Logelokalen kunde på ett mycket lätt och enkelt sätt klädas för de olika graderna. Sammankomsten leddes av logens Worshipful Master, rektorn Jan Partys, i närvaro av Polska Storlogens Past Grand Master, professor Tadeusz Cegielski.

Hemlig återblick Mötet med våra bröder i Warszawa blev faktiskt till en återblick på ett riktigt hemligt frimureri. Logelokalen var inrymd i en radhusfastighet som ägdes av en frimurarbroder i tredje 28

Ett bevis på anonymiteten: En av mina polska vänner i Sverige, som hade en ledande post i den polska diplomatiska representationen i Sverige, var broder till just Tadeusz Cegielski. Jag hade nära kontakt med brodern men han nämnde aldrig att han var frimurare fastän han visste att jag var det. Jag kunde för övrigt överbringa en hälsning till broder Tadeusz från hans broder i Sverige! Facklan Vi var alla tiondegradsbröder med undantag av en alldeles nyrecipierad förstagradsbroder från Halmstad, Bo Chronier. Han erhöll dispens att delta i vissa av kvällens arbeten. Broder Ch-

Tor Johanson framför Ronald Reagan som fått ett minnesmärke rest i Polen efter de insatser han gjorde för Polen under krigstillståndet. Han uppmanade i radiosändningar över Polen att alla skulle gå ut och tända ljus.

! n e m m o Välk rgs o b e t ö g l til b! u p ” a l m a mest ”nyg

Fr.v. Jan Blomquist, Helsingborg, Stig Brunnström, Landskrona, Wojtek de Rzewuski, Stockholm och tolken Barbara Osior-Turcza, Warszawa.

iser r p a g i l n förmå e r a r u m i r f för

ronier är förövrigt honorär polsk generalkonsul i Halmstad. Vår lilla delegation leddes på ett föredömligt sätt av TDM i Facklan, Stig Brunnström, som hade glädjen av att kunna överlämna gåvor från både dåvarande PM i SPL, Nils Magnusson som SJL Facklan till vår värdloge. Som gengåvor fick vi flera verkligt fina och påkostade skrifter bl.a. årsboken Ars Regia- den konungsliga konsten. Broder Stig håller just nu på att översätta densamma till svenska! Sammantaget pekade broder Stig på vikten av att svenska och polska bröder närmar sig varandra. Den låga som brinner hos de polska bröderna ger oss verkligen mycket att tänka på. Därför hoppas Stig på ett fortsatt starkt engagemang från svenska bröder att närma sig de polska. Alla behöver detta, både svenska och polska bröder. Och fastän vi inte talar polska så känns stora delar av ritualen bekant.

eborgs Ett av göt rtiment av o s a t s r ö t s isky. öl och wh

nch dagens lu k After wor

the golden days

Polsk riksdag Men man lever ju inte enbart av arbete. Den lediga fredagen fylldes av olika aktiviteter. Specialguidning av Warszawa genom ambassadens anlitade svensktalande guide. Ett specialbesök på Sejmen, den polska riksdagen, var också en del av resan liksom ett omtumlande guidat besök på Upprorsmuseet. Så kära bröder, Carl Michael Bellman kvad i Fredmans epistlar nr 45 ”Vad fan angår dej Polens affärer?”. Vi som var med på denna resa svarar att Polen angår oss i allra högsta grad. Så när nästa resa arrangeras var redo! x

Södra Hamngatan 31 Tel: 031-13 20 22 www.golden-days.se

Text och foto: TOR JOHANSON 29

Ad Fontes – till källorna forskningslogen C F Eckleff 15 år Att uppmärksamma en jubilar som fyller 15 år är inte så vanligt i Frimuraren. Det fyllde Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff, CFE, i slutet på förra året. Snarare är det värt att uppmärksamma att logen under sin verksamhet i och med 15-årsdagen publicerade sin 50:e forskningsskrift.

d Fontes, som är latin och betyder till källorna, är inte bara CFE:s valspråk. Det är också namnet på logens skriftserie där vetenskaplig och populärvetenskaplig forskning redovisas. I samband med 15-årsjubileet arrangerade CFE ett seminarium i Uppsala där Ad Fontes-skrift nummer 50 presenterades. Det är en skrift som beskriver den historiska bakgrunden till bildandet av just en forskningsloge och dess arbete under åren. Logens tidigare ordförande mästare har medverkat med kapitel om sina perioder i logen. Logens fadder Sten Svensson inleder skriften med en bakgrund till bildandet. Hätska angrepp – En av flera orsaker var att vissa journalister ägnade sig åt hätska angrepp mot Orden både i mitten av 1980-ta-

Fredrik Björkman föreläste om kungen och frimuraren Karl XV.

Dagloge i Stockholm S:t Johanneslogen Victory som invigdes i november 2011 hälsar bröder från hela landet varmt och broderligen välkomna till sammankomster som vanligtvis genomförs på måndagar kl. 14 i Ordens stamhus. För mera information se Arbetsordningen på Ordens hemsida www.frimurarorden.se eller sänd förfrågan till om.vic@frimurarorden.se

VÄLKOMNA! 30

let och återigen i början och mitten av 1990-talet, berättar Sten Svensson. Äldre bröder minns säkert skriverierna och den debatt som följde. Angreppen var av typen, ”frimurarna dricker blod” och ”är ett hemligt maktcentrum i Sverige”. Angreppen medförde en insikt om att Orden behöver vara mer öppen med sin verksamhet och sedan flera personer ur Ordens högsta ledning medvekade i Siewert Öholms Kvällsöppet och svarade på frågor kan man säga att kritiken mot frimureriet självdog. – Efter TV-programmet blev man överens om nödvändigheten av en breddad utåtriktad information och att man skulle verka för att en forskningsloge snarast borde inrättas inom Orden, berättar Sten Svensson. Invigning – Vi ansåg att en forskningsloge skulle bli en utmärkt producent av material med syfte att nå ut med saklig och vetenskapligt grundad information om frimureriet och dess syften. Vi sände signaler till Ordensledningen och det dröjde inte länge innan förberedelserna kom i gång. Invigningen ägde sedan rum den 22 november 1977 i Ordens stamhus och förrättades av dåvarande Stormästaren Gustaf Piehl. – Därmed inleddes en aktiverad process mot ökad öppenhet gentemot omvärlden. Inom alla fördelningar anordnades ”öppet hus”, OAL blev offentliga och en lång rad symposier och seminarier har arrangerats tillgängliga för såväl massmedia som offentlig publik. – Resultatet kan vi se. Efter millennieskiftet har inga massmedier riktat några fientliga angrepp mot vår Orden. x Text och foto: LARS BILLSTRÖM

Kjell Juverth Johansen, Norge, Antti Junnila, Finland, Haukur Björnsson, Island, Henrik Berg, Sverige, och Frederik Andreasen, Danmark.

Utökat nordiskt samarbete mellan forskningslogerna Sedan Islands frimurare startade en forskningsloge år 2010 var det förra året premiär för OM-överläggningar där samtliga nordiska länder var representerade. Mötet hade förlagts till Uppsala dagen efter den svenska logens Carl Friedrich Eckleffs 15-årsjubileum.

tt något sådant OM-möte inte ägt rum tidigare beror helt enkelt på att den isländska forskningslogen bara hade funnits till i två år. Äldst i sällskapet var annars den finska forskningslogen med 50 år och därefter följer den svenska och danska som båda nu har gått in på sitt sextonde arbetsår, eftersom de bildades nästan samtidigt. De äldre logerna har haft vissa kontakter och samarbeten. I och med Islands inträde i skaran, utökar man nu samarbetet och ger det fastare former framöver. Till Norge Nästa OM-möte kommer att hållas i Norge nästa år, i samband med att forskningslogen där fyller tio år. Det var för övrigt ett av resultaten av mötet i Uppsala – Man beslutade att man ska träffas regelbundet framöver. De nordiska bröderna konstaterade att man har mycket gemensamt, delvis samma historia och samma intressen. Att var och en av logerna ägnar sig åt att forska om samma saker är natur31

ligtvis ett slöseri med resurser. Istället ska man samarbeta i högre grad och komma överens om vilken forskningsloge som gör vad. Årsbok En annan diskussionspunkt vid mötet var hur man ska vidareutveckla forskningslogernas gemensamma årsbok. Och naturligtvis kunde man redan vid den här första träffen gå igenom en lång lista med gemensamma forskningsprojekt. Att vår svenska forskningsloge heter Carl Friedrich Eckleff, CFE, med Henrik Berg som OM, har knappast kunnat undgå någon svensk broder. Den danska logen har namnet Früderich Münter som representerades av sin OM Frederik Andreasen. Från Island och logen Snorri kom OM Haukur Björnsson, från Norge och logen Niels Treschow kom OM Kjell Juverth Johansen och från den äldsta av forskningslogerna, finska Minerva, kom fOM Antti Junnila. x Text och foto: LARS BILLSTRÖM

90 och 251 år firades med finsk musikmatiné S:t Johanneslogen S:t Augustin i Helsingfors har i dag en kör av verkligt hög klass. Dirigenten br Gunnar Döragrip har gjort ett gediget arbete med kören som i dag består av ett tjugotal aktiva manssångare.

är det i Helsingforslogernas led dessutom finns en nationellt högstående pianist och solister med mångårig erfarenhet av både opera och köruppdrag finns det ingredienser för verkligt högklassiga musikframträdanden, vilka bröderna kunnat njuta av både under loger och vid andra högtidliga tillfällen.

Musikframträdandena fortsatte även under den efterföljande festmiddagen, där br Kim Harjulin också medverkade som solist och där traditionella skålar utbringades. Stämningen var varm och hjärtlig, vilket accentuerades i finalen då man unisont sjöng Modersmålets sång och Auld Lang Syne.

Bejublad Tidigare i år stod S:t Augustin värd för en musikmatiné, där de cirka 80 åhörarna fick njuta av en konsert av högsta kvalitet. På repertoaren stod musik av bland annat Fredrik Pacius, Evert Taube, Jean Sibelius, Toivo Kuula och Gioaccino Rossini. Speciellt br Rabbe Österlund i Figaros cavatina ur Barberaren i Sevilla rönte stor uppskattning och tillsammans med br Peter Achrén samt br Kaj Ekman vid pianot genomförde de en bejublad avdelning av konserten.

År 1752 Musikmatinén och kvällen var samtidigt ett led i markeringen av att det år 2013 förlöpt 90 år sedan S:t Johanneslogen S:t Augustin i Helsingfors kunde återuppta den frimureriska verksamhet som inletts redan 1762, men som avbröts under Finlands tid som en del av Ryssland. Samtidigt gav kvällen också för

Rabbe Österholm i Figaros cavatina

damerna en god bild av hur högklassig och viktig musiken är under våra sammankomster. Firandet av 90 årsjubileet fortsätter i samband med S:t Augustins högtidsdag den 3 april på årsdagen av återupptagandet av verksamheten, till vilken vi har anledning att återkomma i nästa nummer. x Text: BJÖRN FEDERLEY Foto: GEORG LILJESTRAND

Prostatacancer! Har du frågor, funderingar eller behöver stöd och hjälp? Välkommen att kontakta oss. Över hela Sverige finns 25 patientföreningar med fler än 7000 medlemmar. Där finns det kunskap och erfarenhet som man gärna delar med sig av. Besök vår hemsida för mer information:

www.prostatacancerforbundet.se eller ring vårt kansli 08-655 44 30

Stöd kampen mot prostatacancer! Betala in din gåva till Plusgiro 90 01 01-7, Bankgiro 900-1017

Kaj Ekman vid pianot ackompanjerar Peter Achrén

mar i grad I och II och tillströmningen är så god att alla receptionstillfällen under kommande år redan är fyllda. Även egna nyskapande aktiviteter samlar bröderna som till exempel utbildningar i olika grader. biblioteksaftnar som brödraträffar med olika innehåll och utformningar, men med samma goda tillströmning av Njudungsbröder.

En härlig kontrast mellan allvarliga äldre herrar i svarta högtidskläder och en glad, ungdomlig luciatablå som möttes när bröderna i Njudung firade 100-årsjubileum.

Medaljregn när Njudung firade 100 år

Med en stor silvermedalj och löfte om samma i guld om ytterligare 100 år uppvaktade SFMO Brödraföreningen Njudung i Vetlanda på 100-årsdagen.

För omkring 100 år sedan bildades många enheter inom Svenska Frimurare Orden. Därför upplever vi nu nästan en inflation av jubileer runt om i landet. Brödraföreningen Njudung i Vetlanda är ett exempel på en nybliven 100-åring.

et var inte bara Brödraföreningen Njudung, som medaljerades när man firade sitt jubileum. Ordens prokurator, Göran Laurelii överlämnade den stora medaljen i silver till jubilarens ordförande men fick också uppdraget att överlämna Prins Bertils Frimurarmedalj till förre ordföranden Björn Rydén. Medaljen var ett tack för hans arbete i Kulturföreningen Gottfrid som står bakom den donation som gett föreningen eget hus, och i vars framtid speglas inte bara att bli egen Johannesloge utan också en utbyggnad så att alla behov i Johannesfrimureriet kan tillgodoses. Håkan Josephsson, styrelsemedlem i kulturföreningen och Werner von Seydlitz högra hand, blev belönad med Östgöta Provinsialloge förtjänstmedalj. Även donatorn själv, Werner

Jubileumsbok För att ytterligare manifestera jubileet har man tillsammans med Vetlanda museum och Konung Gustav V:s och Drottning Victorias Frimurarstiftelse producerat en jubileumsbok som förutom den egna försäljningen i logen finns att köpa på museet och i bokhandeln. Jubileumskvällen blev en lång kväll med mycket gott att förtära och med en fantastisk Luciatablå som säkert gav en och annan tår i bröders ögon. Självklart blev det tal också men det märkliga skedde att ingen ämbetsman behövde

von Seydlitz hyllades med en något försenad 85-årsuppvaktning. Det fanns inte många platser kvar när hundratalet bröder bänkade sig i den nu ettåriga Johannessalen i Vetlanda. Och vilket år det varit. Donatorn Werner von Seydlitz uttryckte vid invigningen en önskan om att kulturföreningen och huset skulle öka möjligheterna till ett ”frimureri i tiden”, det vill säga utöka de arrangemang och aktiviteter som involverade familjer och livskamrater. Deputationsloge Frimureriet i Vetlanda har vuxit i det nya huset, det framgick klart av högtidstalet som ordföranden Ulf Lindstrand höll. Man har ökat antalet medlemmar i föreningen. Sedan invigningen av huset är man deputationsloge under Den Mellersta Pelaren i Jönköping och recipierar nya medlem33

avtackas, eftersom man ökade från två till tre ämbetsmannakedjor. Den största applåden fick OM i SJL Orion, Christer Holmgren, äldste i OM/O gruppen, doyén som PM Lars Bergholtz brukar kalla honom, som nu uppvaktat Njudung så många gånger att alla traditionella presenter hade använts varför han istället överlämnade en förbindelse om att stå till förfogande för Brödraföreningen Njudung att under en dag utföra de arbetsuppgifter som vetlandabröderna behövde hjälp med. Tala om Caritas. Avslutningsvis vill jag citera Ulf Lindstrand, som utöver sina redan avverkade sex år som Ordförande fått förlängning i ytterligare tre år, i högtidstalet sa: – Detta är en ytterst vital hundraåring. Vi har en fantastisk brödraskara och ett fint logehus, men framför allt en stämning och ett broderskap bröderna emellan som är unikt och som bildar förutsättning för fortsatt framgång. x Text och foto: KJELL MAZETTI

Exklusiva frimurareartiklar från FM Regalia Beställ i vår webshop: www.fmregalia.se

195:-

95:Frimurarpenna 79:-

Manschettknappar 195:-

Band-/slipshållare 95:-

Ballograf Epoca. Svart med rött frimurarkors. Levereras i transparent presentförpackning. Beställ varor för minst 450:- så får du denna Ballografpenna på köpet!

Med rött frimurarekors eller med passare och vinkelhake.

Med rött frimurarekors eller passare-vinkelhake

475:89:-

Pinnål

Fästen: stift och fjäderbricka

Stora Regalieväskan 475:-

Musmatta 89:-

Acaciagren

i äkta skinn med frimurarekors. Rött sidenfoder. Lock 5 cm med två kardborreband.

Svart med rött frimurarkors. Naturgummi med textilyta.

10 mm diameter

80 x 230 x 3 mm

50:-

Rött frimurarekors

50:-

Bröstknappar 259:till frackskjorta diameter 9 mm

10 mm diameter

Längd: 32 cm, Höjd: 30 cm

Passare/vinkelhake

165:-

50:-

7 mm diameter

Lilla frimurarekorset

60:-

7 mm diameter

Serverings- och grillförkläde 198:-

Lilla Regalieväskan 275:Regalieväska i äkta skinn med rött frimurarekors Rött sidenfoder. Tre tryckknappar. Längd:24 cm, Höjd:16 cm, lock 2,5 cm

235:-

Namnskylt med magnetfäste 165:Svart med rött frimurarkors inklusive namngravering 165:titelrad +10:- 25 x 76 mm

379:-

Svensktillverkat i kraftig bomull. Svart med rött frimurarekors. Längd: 84 cm Bredd: 71 cm

Bosweel frackskjorta 745:Storlek 39–45

Frimurarsvärd fr 3 695:Frimurarstandar 379:Högklassigt tryckt sidenstandar med snodd och frans i silkestråd. Stång 52 cm i helt förnicklad metall monterad på högpolerad marmorfot.

Ny design! Vita skinnhandskar 309:Frimurareslips 235:-

Herrhandskar i äkta lammnappa. Storlek 8, 8½, 9, 9½, 10

100% siden, svart med rött frimurarekors eller med passare/vinkelhake.

En storlek, passar normalt alla.

Vita vantar 95:-

www.fmregalia.se

Bosweel pikéfluga 149:Beställ i vår webshop: www.fmregalia.se Eller via e-post eller brev. FM Regalia, Lundbergsgatan 8 SE-217 51 Malmö e-post: order@fmregalia.se Vi har även utrustning för loger såsom förkläden, mm. Kontakta oss! Försäljningsvillkor: Faktura medföljer varorna. Betalning måste ske inom 10 dagar från fakturadatum. 40:- för porto/förpackning tillkommer per försändelse. För varje beställning skänker vi 5:- till Cancerfonden.

En förklaring som blev en bild

Foto: Ola Kjelbye

Henrik Lange

Att förklara varför man vill bli Frimurare kan vara nog så svårt särskilt när man som jag, grubblade på det i nästan 14 år innan jag tog mod till mig och sökte. När ingen frågade visste jag varför, men nu när någon frågade så visste jag inte riktigt var jag skulle börja.

etta förstod nog de som skulle bli mina faddrar, Pär Hyss och Niklas Gusténius. Dessa båda herrar hade jag träffat tack vare en god vän som också var intresserad av att bli frimurare. Under några trevliga luncher pratade vi om allt möjligt bland annat om de serier jag tecknat. På sista tiden har jag tecknat korta versioner av kända böcker. Dessa böcker har blivit nerbantade till tre serierutor. För att kunna hjälpa folk som har bråttom och ont om tid att läsa de

klassiker och nyare böcker som man bör ha läst. Niklas skämtade att man skulle göra en sådan serie om frimureri. Men Pär tyckte att jag skulle göra en serie om hur jag kände för att gå med i frimureriet. Alla tre tyckte att det var en bra idé. Men var skulle jag börja? Att göra en vanlig serie kände jag, att jag inte ville att det skulle bli. Att vara frimurare hade jag förstått, under våra lunchsamtal, var mycket en inre resa. Så teckningen fick helt enkelt bli en 35

Henrik Lange är en av våra nya lärlingebröder. Han har lovat att med sina underfundiga illustrationer visa Frimurarens läsare hur han uppfattar sin vandring genom graderna. Fakta: Född: 1972, Göteborg Bor: Bollebygd Familj: Fru och tre barn Yrke: Illustratör, serietecknare, författare Böcker i urval: 80 Romaner för dig som har bråttom (Kartago Förlag), 96 romaner för dig som har bråttom (Kartago Förlag), Godisfällan (Rabén & Sjögren), Klona mig långsamt (Seriefrämjandet), Strindberg för dig som har bråttom (Kartago Förlag). karta. En karta där man kan följa mina funderingar, tankar och det som jag pratat med mina faddrar om. Nu har jag recipierat. Min resa har bara börjat. När jag nu betraktar bilden ser jag något som inte är där. Men det kommer nog att vara med i nästa bild. x Henrik Lange Grad I Astræa

Några reflektioner efter 50 år som frimurare Som förutvarande provinsialmästare, har jag lovat mig själv att lämna plats åt kommande generationer men ändå stå till förfogande om så önskas. Att blicka tillbaka ger mer utrymme att tänka och reflektera än förr, vilket jag bekräftar med några aktuella synpunkter som ligger mig varmt om hjärtat och som jag gärna vill tillägna Orden.

nder 90 - talet genomgick Orden omfattande förändringar genom bland annat organisationsutredningen – den största omdaningen av de administrativa verktygen som ägt rum sedan Karl XIII:s dagar. En huvudorsak till den omfattande omstruktureringen var en stor andel vilande och inaktiva medlemmar. Den tid som därefter följde med en omfattande implementering och utbildning i systemen, gav mycket snabbt resultat och Orden lyckades vända den olyckliga trenden uppåt med t o m fler medlemmar än förr. Framgången torde ha berott på... • en stark ledning som haft förmåga att utöva det moderna ledarskapet tillsammans med välmotiverade ledare och medarbetare som brann för att uppfylla målen. • en modern verksamhetsplan med effektiv administration med målstyrning inklusive modern teknik med korta rapportvägar och uppföljningssystem. • kvalificerat understöd av en central stabsorganisation och • att Ordens resultatansvariga förstått att kärnverksamheten måste prioriteras för att bröderna i loge och förening skulle få angenäma upplevelser och att brödramåltiderna uppfylldes med glädje i en anda av stil och stringens. Intressant är i sammanhanget Ordens ställning i riket, under perioden. En förskjutning inom den traditionella journalistiken ägde rum innebärande att det skrivits alltmer om Ordens roll i samhället och dess roll som bidragsgivare till medicinsk forskning och till välgörande ändamål. Ordensledningens och logernas satsningar på frågan om öppenhet och slutenhet inom

verksamheten har säkerligen haft stor betydelse för tillströmningen av medlemmar under perioden.” Nöjdhet Efter denna framgångsyra är det sunt att ställa sig frågan: Är vi nöjda? Ja, det är jag övertygad om att vi alla är. Men nöjdheten innebär inte att vi får stanna upp och slå oss till ro. Framtiden innehåller stora utmaningar för all ideell verksamhet inte minst för vårt frimureri. I rollen som betraktare är därför min undran; hur ser det ut idag efter fjorton år med ny organisation? Är det något vi saknar av det vi lämnade? Fungerar den moderna organisationsformen som avsågs och sker beslutsprocesserna enligt det sätt som var tänkt och hur förhåller sig andelen vilande och inaktiva medlemmar till aktiva bröder? Hur har exempelvis medinflytandet utvecklat sig? Vad behöver vi göra härnäst? Orden är en stor organisation som kan liknas vid en större koncern med inte mindre än ca 160 arbetsenheter i Sverige och Finland. Grundläggande för vår Orden även i framtiden är fortsatt Helhetssyn på verksamheten och att utbildning i alla former måste genomsyra organisationen. Kärnverksamheten som traditionsbevarare Vid en tillbakablick blir man varje gång lika imponerad över att Svenska Frimurare Orden har fängslat så många män under sina 278 år med oavbruten verksamhet. Det må finnas många förklaringar därtill men för att söka formulera ett personligt omdöme utifrån mina erfarenheter vill jag använda ett av HC Andersens tänkespråk som klargör inte minst storheten med vår Orden genom att travestera hans 36

R&K och RCXIIIO Bertil Ragne har innehaft ett flertal ämbeten i S:t Andreas- och S:t Johannesloger och varit OM. Vidare har han varit Storofficiant i SLL och PM för både Svea och VPL och mångårig ledamot av Ordens högsta råd, LD och PBF:s styrelse

sentens: ”Hela världen är en rad underverk men vi äro så vana vid dem, att vi kalla dem vardagsting.” Om frimureriet trots allt inte bedöms vara ett underverk, så låt mig ändå uttrycka förhoppningen att vi är överens om att det är ett oöverträffat konstverk med sin värdegrund och idélära. Det som har förts genom tidens skiften av generationer faddrar; som budkavle från far till son, från vän till vän och som nått fram till oss i princip i oförändrat skick. Den budkavlen får aldrig avstanna utan fortsätta med samma målmedvetenhet som hittills in i morgondagens värld. Frimureri är inte någon exakt vetenskap, men en andlig konst, ett tänkesätt som ytterst handlar om hur vi bör förhålla oss till livet, till våra medmänniskor och till oss själva och som innefattar Ordens värdegrund, inom Orden kallat DKK, och som bär på, ett uråldrigt till största delen oförändrat ritualspråk och hyllning till talen med de goda orden och traditionerna. Frimureriet är ett tankeverktyg som ger oss kraft till reflektioner och fördjupningar kring livets gåta, där varje broder har fri tolkningsrätt till budskapen. Kärnverksamheten som varumärke Traditioner som rör Ordens kärnverksamhet, kräver ständig och fortlöpande kompetensutveckling på alla nivåer i organisationen.

ligenstesterna från USA och spred sig över landet. Det gällde att sträva uppåt och det blev en ny tillåtelse att dela in oss i grupper med den rena intelligensen som vägledning: Parollen var Rätt man på rätt plats, enligt förvarsmaktens nomenklatur. På den tiden gällde att lära för skolan, idag lär man för livet. Talekonstens mästare I världshistorien har det alltid funnits mästare inom litteratur och talekonst, t.ex. antikens Aristoteles, Demosthenes med kiselstenarna, Cicero och fyrtiotalet med Winston Churchill. Spännvidden mellan dem är flera tusen år, men de hade alla en sak gemensamt och det var drivkraften att övertyga om budskapet och få andra att förstå och acceptera. Churchill påstår jag förändrade världen genom att han fick åhörarna att förstå och marknaden förstod för snart översvämmades världen med talpedagoger och retorikkonsulter. En ny tid med informationssamhället och Internet gjorde sitt segertåg över världen och det talade och skrivna ordet fick en renässans och demokratin sitt verkliga genombrott.

Foto: Kiwa Foto

Bertil Ragne delar med sig av femtio års erfarenheter.

Ordens budskap om personlig utveckling, barmhärtighet och gemenskap inom ramen för samlingsbegreppet DKK är lika aktuell nu som då. DKK är navet i vår Orden och har en fundamental särställning som måste vårdas, bevaras och föras vidare till kommande generationer. Detta är grundläggande för ett positivt och realistiskt framtidsperspektiv. Medan den nödvändiga administrativa verksamheten runt DKK måste utvecklas och anpassas till behoven i syfte att upplevas som stöd och inte som en extra börda; Traditioner som inte fyller ett ändamål får inte skymma sikten för framtiden. Mottot måste vara tradition i kombination med förnyelse.

Kärnverksamheten, med Talekonsten som varumärke Under min ungdomstid var skolan inriktad på bildning, d v s boklig bildning på klassiskt vis. Humanism och humaniora var så smala att de inte gav plats åt någon verklig tillämpning utanför läroplanen och högtidstalen var så intellektuella i formen att de som saknade boklig bildning knappast förstod vad saken gällde och den sociala ställningen i samhället var avgörande för den plats man fick i sällskapslivet, vilket inte gagnade umgängesformerna och individens yttrandefrihet. Det torde ha varit hämmande för de okonventionella och hjärtliga samtalen till förfång för den språkliga utvecklingen. Efter andra världskriget kom intel37

Frimurare i dryga 50 år I mitt frimureri har det talade ordet alltid varit den viktigaste symbolen som skapare av tankekraft och förmedlare av Ordens värdegrunder. I vår miljö har sätten att tala också förändrats och anpassats i tiden, från långa allvarstyngda tal till moderna pedagogiskt uppbyggda tal eller föredrag med angivna tidsramar. Alla har haft en sak gemensamt och det har varit drivkraften att stimulera, entusiasmera samt övertyga om innehållet och få åhörarna att förstå och acceptera ”budskapet”, som alltid legat i paritet med Ordens värdegrunder, samtidigt som det talade ordet bättre än det tryckta borde kunna inbjuda till diskussion och alternativa synsätt. TV, media och alla nya författare som skriver om sig själva eller producerar deckare och nätbokhandlare som säljer med sådan framgång att de t o m konkurrerar ut de traditionella bokhandlarna är andra uttryck för ordets livskraft. Men trots det enorma utbud av välformulerade klokheter som sprids, händer det att jag får frågan från ”ta-

lare”; vad ska jag säga och undrar därför var de djupa orden med budskapen tagit vägen? Jag tänker osökt på Shakespeares berömda ord i Hamlet: ”Upp flyga orden, tanken stilla står. Ord utan tankar aldrig himlen når”. Det jag åsyftar är Ordens urgamla taltradition som alltid har öppnat vägen till kunskap och det är ur den som den sanna frimureriska glädjen skapas. Jag insisterar på att Ordens främsta verktyg är och förblir ordet, som är överlägsen andra symboler och borde vara vårt främsta varumärke. Det är med orden vi överför budskapen och traditionerna till våra bröder. Jag minns fortfarande min förste ordförande mästares skicklighet i att leda logen. Det som gjorde starkast intryck på mig var hans kunnighet i att memorera utan ”fusklappar”. Det var en självklar norm på den tiden och han var dessutom mycket påläst. Det tal han höll till mig, som nyrecipierad broder var kort och koncist. Det berörde mig i djupet och jag minns fortfarande vad han sade till mig. Det är frimureri, när det är som bäst. Jag minns även hans vänliga blick och de närvarande brödernas vänlighet och omhändertagande. Det var allvar och genuin glädje i samklang med stil och stringens. Det är många sådana starka intryck jag fått under åren, som torde ha påverkat mig i en anda som blev en livsstil i frimurerisk mening. Jag vill därför rekommendera Ordens alla ledare och talare att vårda och utveckla Ordens taltradition. De flesta av oss är amatörer med förmånen att i tal eller föredrag dela med sig av sina tankar till andra. Jag tror att de flesta av oss är beredda att ägna flera timmars förberedelser för ett tal som tar högst tre till åtta minuter att hålla men i gengäld få ta emot brödernas uppskattning och låt mig samtidigt få påminna om Winston Churchill när han ursäktade sig med orden: ”jag ber om ursäkt för jag hade inte tid att skriva ett kortare tal”. Kärnverksamheten i Brödraförening Jag menar att ordet är Ordens ryggrad och satsar vi inte kraft och prioriterar den frågan riskerar vi att tappa kraft och gå mot en innehålls- och tandlös sällskapsorden. Jag vill gärna också slå ett slag för

brödraföreningens idé, som en viktig drivkraft i verksamheten. De flesta brödraföreningar bildades under fyrtiotalet, som värdefulla komplement till logerna, som till stor del är upptagna av receptioner. Jag har under mina år som PM funnit brödraföreningen som en scen där det borde finnas större utrymme för DKK, seminarieverksamhet, föredrag etc. De torde i de flesta fall ha potential att öka antalet sammankomster över året och bjuda sina medlemmar på fler upplevelser än idag. Sammanfattning De Administrativa verktygen bygger på modernt ledarskap, målstyrning verksamhetsplanering, god ekonomi, rådsarbete med delaktighet och uppföljning av verksamheten. Med den utgångspunkten är Orden väl rustad att ta emot nya medlemmar, samtidigt som det behövs ledare och andra aktörer som har kunskap och kunskap att förmedla kunskap och kan skapa visioner och engagemang. Kärnverksamheten eller DKK kräver ständig och fortlöpande kompetensutveckling på alla nivåer i organisationen. Den centrala bäraren av DKK och kunskapstraditionen är självfallet ritualen, men för att upprätthålla balansen, måste det vara möjligt att förena ritualen och det sociala umgänget med

det talade ordet, som kan fokusera uppmärksamhet på olika delar av ritualen, vidga lyssnarens referensramar och lyfta fram frimureriets roll i frimurarens liv. Kärnverksamheten och De administrativa verktygen måste alltså bedömas likvärdiga som kommunicerande kärl. Det förutsätter även att vi bröder är goda förebilder som ger Orden ett ansikte att vara en välsedd samhällsresurs. att nya ledare och talmän mer bör nyttja sina faddrar och erfarna bröder som rådgivare och traditionsbärare. att Riddare och Kommendörer med Röda korset bör utnyttjas mer. De kan tillföra verksamheten värdefulla erfarenheter. att fortlöpande utbildning i ledarskap organiseras och vidareutvecklas. att särskild vikt läggs på att odla det talade ordet och det goda samtalet och att Ordens roll i samhället och dess roll som bidragsgivare till medicinsk forskning och till välgörande ändamål utvecklas. Världen har förändrats; den är hård och vi rusar med halsbrytande fart genom det nya årtusendet. Vår Orden fyller ett stort behov i den världen. Jag önskar därmed SFMO fortsatt framgång på dess väg in i framtiden till den Trefalt Store Byggmästarens ära. x Bertil Ragne

FRACKERBJUDANDE! FRACK

1595:-

komplett med väst,skjorta,rosett,knappar 2250:-

LACKSKOR

500:-

ULLROCK LåNG

1795:-

MÖRK KOSTYM

1795:-

SMOKING + SKJORTA

1800:-

SKINNhANDSKAR

Postens frakt tillkommer Clothes

CArlGren for men

Generalsgatan 45, 602 31 Norrköping 0708-34 14 14, carlgrens@frackshop.se www.frackshop.se 38

375:-

OHP:s Reflexioner: ”…nitisk i bön och bevista gudstjänster”

et är vad våra lagar säger om en frimurare (OAL II § 3); han förutsätts vara ”nitisk i bön och bevista gudstjänster.” Men vad innebär det att vara ”nitisk i bön”? Innebär det ett att bröderna förutsätts be ett visst antal böner varje dag? Är kanske enbart någon daglig ”bönesuck” tillfyllest? Eller räcker det med någon enstaka bön, när livet krisar? Liknande frågor kan ställas om formuleringen ”En frimurare … skall … bevista gudstjänster.” Betyder det att en frimurare ”skall” fira gudstjänst varje vecka eller innebär ett månatligt eller ett årligt gudstjänstbesök att kriteriet är uppfyllt?

Och vad ska räknas som gudstjänst? Är deltagande i skolans terminsavslutning (som, trots allt, fortfarande förekommer på många håll) eller en sommarkväll med musik i kyrkan en fullödig gudstjänst? Inget svar Ingen av dessa frågor – varken om bön eller om gudstjänst – besvaras av Ordens Allmänna Lagar. Det är med dessa kriterier som med det som våra lagar förutsätter om brödernas kristna bekännelse (OAL I § 2). Liksom den enskilde själv avgör om han kan sägas vara en kristen ”bekännare”, avgör han själv om han är ”nitisk i bön” och om hans gudstjänstbesök är så frekventa att kriteriet ”… skall … bevista gudstjänster” är uppfyllt, och om de kyrkbesök han brukar göra kan passera för det som rimligtvis avses – nämligen den kristna församlingens gudstjänst. Daglig bön Personligen ser jag ett avgörande värde i daglig bön – åtminstone morgon och kväll, för den som har möjlighet till det – och jag menar att den fasta rytm, som det söndagligen återkommande deltagandet i den kristna församlingens gudstjänst utgör, har ett värde som inte kan överskattas, och i 39

Leif Norrgård är Ordens högste prelat. Under vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med tankar och reflexioner (Stavningen med ”x” är avsiktlig).

tid och längd medverkar till en fördjupad insikt om vad som egentligen sker i vårt rituella arbete. Jag vill också gärna tro, att det är detta som egentligen avses med formuleringen ” … skall … bevista gudstjänster.” Men jag är naturligtvis medveten om, att praxis i dessa stycken varierar bland våra bröder, och måste få variera. Och avgörande är rimligtvis inte antalet gjorda kyrkbesök eller det antal böner som betts (Matt 6:7). Avgörande Avgörande är snarare det perspektiv under vilket en frimurares liv levs – alltså om en broder förmår leva under det perspektiv som bön och gudstjänst förmedlar, och i en sådan relation till Gud att det påverkar hans attityder, ord och handlingar. Till det medverkar naturligtvis regelbunden bön och gudstjänst, liksom regelbundet deltagande i vårt rituella arbete. Det är förmodligen omöjligt, att i längden vara regelbunden i gudstjänst, bön och vårt rituella arbete utan att det sker något inom en broder som gör att hans vardagliga liv kommer att levas i en mer eller mindre tydlig medvetenhet om relationen till och ansvaret inför ”Den Högste Byggmästaren”. Och det är rimligtvis detta som är avgörande – och till det medverkar som sagt säkert bön, gudstjänst och regelbundet deltagande i logens arbete. x LEIF NORRGÅRD

Musik för frimurare En inspelning med enbart frimurarmusik, av frimurare och för frimurare, är någonting som inte sker, eller har skett, särskilt ofta. Men under vintern har det kommit ut en ny cd-skiva med titeln Mindful Masonic Music.

nspelningarna har gjorts under ledning av broder Oskar Bly, operasångare, med musiker och sångare från främst frimureriet. Men även icke frimurare har deltagit. På cd:n finns inte mindre än 29 olika spår. Ett spår innehåller en helt nykomponerad marsch ”Johannesmarschen” av ceremonimästare Ulf LarssonFlink. En annan marsch är ”Prästernas Marsch” ut Trollflöjten. Många stämningsfulla sånger framförs av våra bröder Jonas Bergström, Björn Blomkvist, Oskar Bly, KarlMagnus Fredriksson och Marcus Jupither. Orgelinspelingar Bland bröderna i SFMO finns många fantastiska musiker och skivan innehåller också orgelinspelningar av organisterna Matthias Kjellgren och Joakim Andersson. Henrik Måwes pianospel kan man lyssna till i ”Morgon” av E. Eklöf

samt Christian Svarfvars undersköna soloviolin hörs i ”Morgon” av Grieg. Broder Kjell Fernström och Mårten Lundberg på piano och trumpet framför frimuraren Duke Ellingtons ” I´am beginning to see the light” och Charlie Chaplins ”Smile”. Djurgårdssymfonikernas professionella stråkar hörs i hela fem stycken. – Det finns också sånger och psalmer som vi använder inom Orden som är inspelade helt instrumentalt. Där är tanken att musiken kan spelas under sammankomster där bröderna själva sjunger, berättar Oskar Bly. På cd:n finns också åtta trumpetfanfarer, varav tre tapton, som kan användas vid olika passande tillfällen. Något stort Tanken med skivan är att den ska kunna användas i alla loger och brödraföreningar. Man vill stödja det intresse som finns hos Ordens skickliga musiker och sångare för den frimureriska musiken, men också ge lyssnaren

en fin musikalisk upplevelse av den frimureriska värden. – Musik är något stort inom frimureriet, säger Oskar Bly. Något som slog mig vid inspelningarna är att det kanske är dags att inrätta ett slags direktorium även för musiken inom Orden. Cd:n kostar 100 kr som oavkortat går till caritas och i dagsläget köper man den hos logeassistenterna i Ordens Stamhus. Intresserade enheter i landet kan kontakta Oskar Bly (tel 0760-24 54 74) om man vill att han med några bröder ska komma på besök med föredrag, sång och musik och stärka det musikaliska intresset inom frimureriet. x Text: LARS BILLSTRÖM Foto: TORD ELFWENDAHL

En fråga om en amerikansk bok En ärvd bok, tryckt 1925, har skapat huvudbry för Maths-Ove Järpenfjord i Sundbyberg. Den kommer från en frimurare i USA.

ag fick tipset att fråga via Frimuraren om någon känner till och kan berätta om boken och likaså om en symbol som följde med samtidigt. Jag har fått dem i arv efter min gudmors far som var frimurare i Boston, USA, i slutet av 1920-talet och början av 1930-talet. Maths-Ove har varit i kontakt med gudmoderns pappas loge och fått bekräftat att han arbetade som patrullerande polis och recipierade upp till tredje graden. Men något svar om boken och symbolen gavs inte. – Det vore synnerligen roligt att få veta mer om boken och om hur symbolen användes. Boken innehåller en

massa symboler och förkortningar så jag kan inte utläsa vad det är. Ritualer? Den som kan berätta något når Maths-Ove via Frimurarens e-post: frimuraren@frimurarorden.se x

Symbolen med stödben

“Ecce Orienti or Rites and Ceremonies of the Essenes” är titeln på boken.

Döp om brödraföreningarna till instruktionsloger I en artikel med den provocerande rubriken ”Avskaffa brödraföreningarna” utmanade Olof Nimhed, dåvarande O i Brf Diorit i Västervik, Ordensledningen med anledning av att det i temanumret om utbildning i Frimuraren nr 4 år 2008 inte hade stått en rad om Brödraföreningarnas arbete.

edan dess har Olof Nimhed slutat som O i Diorit och installerat sig som OM i Sankt Johanneslogen Eystrasalt. Han har inte släppt frågan om brödraföreningarnas roll och säger så här i dag: – I den nyligen utkomna handledningen för OM och O, utgiven av Utbildningsdirektoriet, fastslås att ”Som ordförande mästare i en loge har du tillsammans med dina ämbetsmän som huvuduppgift att recipiera och undervisa bröderna i Den Konungsliga Konsten (DKK) samt att följa och vid behov stötta brödernas vandring genom logens grader”. – Detta, att utöver själva receptionsverksamheten ”undervisa bröderna” och att fokusera på förkovran är, tror jag, inte bara en stor och viktig uppgift utan även en växande. Ett ökat engagemang i dessa frågor och utvecklig av nya metoder är av vital betydelse. – Tydliga underlag av den typ Ulf Lindgren skapat med sin uppskat-

tade skriftserie VAD-VARFÖR-HUR underlättar detta arbete. Ritualen behöver inte bara följas fullt ut och genomföras korrekt – vilket naturligtvis är viktigt i sig – men ritualen och de bakomliggande budskapen måste givetvis också kunna uppfattas och förstås. – En riktigt stor utmaning för vår Orden ligger också i det ofrånkomliga faktum att de unga som lämnar dagens gymnasieskola har betydligt sämre kunskaper om de religiösa traditionerna än tidigare generationer. Vi måste rusta oss väl för att kunna möta kommande generationer bröder på ett framgångsrikt sätt och ge dem de bästa förutsättningar för personlig utveckling! – En annan insikt beträffande OM-funktionen är just detta att formerna för förkovran måste utvecklas, förbättras och ”kvalitetssäkras”. Annars riskerar vi att förlora bröder i onödan.

Olof Nimhed vill döpa om brödraföreningarna.

– Förkovran, vare sig det sker inom logens ram eller i en brödraförening, vill jag därför inte se som ett ”komplement” till logens verksamhet utan som en organisk del av hela vår verksamhet. Om brödraföreningarna beskrivs som ”komplement” till logerna kan de alltför lätt uppfattas som någon form av mindre betydelsefullt ”appendix” – nej låt oss döpa om begreppet ”Brödraförening” till det mer passande ”Instruktionsloge”. Det svarar bättre mot den verksamhet som bedrivs där. – Samtidigt vore det kanske på sin plats att hitta en bra form för att ”kvalitetssäkra” föredragsverksamheten i brödraföreningarna. x

Även en Andreasloge byggs på Igelsta gård Det tredje stora steget för att förstärka SFMO i de södra delarna av Stockholms län är att bilda även en Andreasloge med lokaler på Igelsta gård. Arbetet är i full gång och namnet är redan klart; SAL De Två Nycklar.

n interimsstyrelse finns och man har en längre tid knutit till sig intresserade bröder som vill bli grundläggare och därmed få sitt namn förevigat i lokalerna. Verksamhetsinriktningen är för interimsstyrelsen är att bilda en väl sammanhållen loge med cirka 50 bröder. Upptagningsområdet är detsamma

som för Johanneslogerna i huset, det vill säga området runt Södertälje kommun, Södertörn och även Nynäshamn. Man vill utveckla det rituella arbetet med stil och stringens och fördjupa brödernas kunskap inom DKK. Samtidigt vill man utveckla ett gott samarbete med de olika Johanneslogerna inom Svea. 41

För den som vill bli grundläggare är avgiften motsvarande 12 johannesdaler, 7 200 kr, med möjlighet att dela upp inbetalningen i 19 månader. För den som vill bli stödjande medlem blir kostnaden - avgiften - valfri från en johannesdaler, 600 kr, och uppåt. Den som vill medverka kan ta kontakt med interimsstyrelsens ordförande Michael MacLaine på telefon 076-633 42 04. Vill man arbeta som ämbetsman anmäler man det också. x Text: LARS BILLSTRÖM

Insänt: Klädsel i logen ett engagerande ämne Ett halvdussin bröder har skrivit till Frimuraren och haft synpunkter på den prydnadsförordning som började gälla förra året. Här finns inte utrymme att återge alla inlägg in extenso, och eftersom samtliga handlar om samma sak kommer här en sammanfattning: Förbudet att bära militär uniform och vissa främmande medaljer är det som upprör mest, liksom att lackskor inte ska bäras till frack. ”Våra andliga bröder äger fortsatt bruka sin prästdräkt vid sammankomst, vilket är en fin reverens åt den betydelse det andliga ståndet haft, och förhoppningsvis fortsatt kommer att ha, för vår Orden. Men borde inte samma reverens visas våra militära bröder? Skriver Guy R Asterius och påpekar att många ledande militärer haft framträdande positioner inom frimureriet. ”Om undertecknad, mot all förmodan och av outgrundlig anledning skulle erhålla t.ex Hederslegionen, skulle

jag då inte få bära den i frimureriska sammanhang? Under generationer av frimurarverksamhet har uniform burits av därtill berättigade som officerare och jämlika inom andra likartade yrken”, skriver C-H Löfgren och tillägger: ”Det vore intressant att få reda på hur det här ärendet beretts i Stockholm. Har provinsialloger och under dessa arbetsloger och brödraföreningar fått tillfälle att yttra sig och vad har de i så fall sagt?” ”Vilket otroligt dåligt beslut som saknar djupare historisk grund! Vi som frimurare är väldigt noga att bibehålla våra traditioner. På sidan 10 i samma nummer som Lars Lindqvist tar upp klädseln finns ett reportage om Historisk loge. Vad är det som de flesta på bilden bär, jo en form av uniform”, skriver Hans Ellervik och tillägger: ”Att ta upp att utländska ordnar inte få bäras verkar väldigt oartigt för den nation som utdelat den. Även här finns bestämmelser vilka ordnar som får bäras av svensk militär. De flesta mili-

tärer bär av Svenska Staten sanktionerade medaljer.” Johan Blix skriver:”Till min stora förvåning läste jag att det är förbjudet att bära lackskor till fracken eller att använda stor högtidsdräkt i försvarets uniformer i frimurarsammanhang. Kan man få en rimlig förklaring till denna detaljreglering?” ”I Sverige definieras Högtidsdräkt enligt sed, som alternativt frack, uniform/stor mässdräkt eller folkdräkt. Då Högtidsdräkt anfordras/önskas har i Frimureriet sedan 1700-talet frack och uniform använts parallellt, särskilt vid HD eller andra speciella tillfällen!” Det skriver Per Winbladh och anser att prydnadsförordningen är en skymf mot försvarsmaktens representanter och detta olyckliga, provocerande beslutet synes varken vara välgrundat eller särskilt frimureriskt! (Inläggen finns att läsa in extenso efter inloggning på Ordens hemsida under” Frimuraren” och ”Extramaterial”) x

Svar på insända synpunkter om klädsel i logen Sedan jag redogjorde för huvuddragen i den nya prydnadsförordningen i Frimuraren 4/2012 s. 47 har några bröder skickat insändare där de nya reglerna kritiseras. Kritiken gäller främst förbudet mot att bära uniform, förbudet att bära lackskor och restriktioner i bärande av främmande ordenstecken. Beslutets beredning och förankring har också ifrågasatts. Förslaget till ny prydnadsförordning för Svenska Frimurare Orden har tagits fram av Logedirektorium. Ett enigt Högsta råd, där bland andra samtliga provinsialmästare och kapitelmästaren samt direktorieordförandena är medlemmar, står bakom Stormästarens beslut. Det finns alltså en solid förankring inom Orden. Klädseln vid logesammankomst har varierat genom åren. På 1700-talet klädde man sig i sina bästa högtidskläder, som exemplifieras på s. 10 i Fri-

muraren 4/2012. Då var fracken ännu inte uppfunnen. Nu finns den svarta fracken som sedan mitten av 1800-talet etablerats som civil högtidsdräkt. Det finns en klädkod i den allmänna världen som innebär att om det föreskrivs högtidsdräkt så gäller frack, högtidsuniform eller finare folkdräkt. Och då gäller att till frack har man vit väst och lackskor. Orsaken till att man ursprungligen införde lackskor till fest med damer var av praktisk art, som så ofta. De blanka - och skokrämsfria lackskorna svärtade inte ned damernas balklänningar under dansen och rispade heller inte upp dyrbara sidentyger. Men nu handlar det om klädsel i våra loger. Där vill vi eftersträva en enhetlig klädsel. I logen bär vi svart frack, svart väst och blankpolerade läderskor. Alternativt tillåts svart/mörkblå kostym med svart slips eller kaftan/ talar. Då ser vi någorlunda lika ut. Att 42

militär högtidsdräkt inte längre är til�låten har endast syftet att åstadkomma enhetlighet. Beträffande bärande av medaljer m m får man utan särskilt tillstånd bära flertalet officiella eller halvofficiella förtjänstordnar och medaljer. Vad som inte får bäras är sådana dekorationer eller tecken som tillhör annat ordenssamfund. Med dessa avses ordnar där medlemmar bär ordenstecken som ett tecken på medlemskap. En detaljerad uppräkning finns i Prydnadsförordningen 22 §. Förenklat kan man säga att i alla sammanhang som kräver eller rekommenderar gradband gäller prydnadsförordningen. I övriga sammanhang gäller högtidsdräkt som i den allmänna världen. Och då bär vi inte gradband. x Lars Lindquist, O ID / OÖA

Att agera utan manus skapar högtid

Kom med och starta en frimurarklubb

Det finns i senaste numret av Frimuraren, 4/2012, två olika artiklar som enligt min mening är betydelsefulla när det gäller den frimureriska verksamheten. En av artiklarna beskriver en resa som några bröder gjort till Skottland (sid 30). Artikelförfattaren skriver: ”Nu är det lite svårt att redogöra för hur ett logebesök går till, utan att avslöja ritualen. Men för att nämna något extra ordinärt är det så att alla ämbetsmän kan alla tal utantill, utan något som helst stöd. Faktum är att all utbildning sker muntligen och att det inte finns några ritualböcker. De som önskar ett ämbete måste lära sig replikerna utantill innan de får agera i logen.” Den andra artikeln har rubriken ”Ett möte i det blå” och gäller ett besök i den finska logen 47 Sibelius (sid 27). Man tager inte miste på artikelförfattarens entusiasm när han skriver: ”Det blev en spännande kväll fylld med musik och fantastiska framträdanden av ämbetsmännen. Man byter ämbete varje år och att hålla långa instruktioner utan manus eller stöd är något av kännetecknet i detta frimurarsystem”. Vid en sammankomst inom vårt eget frimureri vilar ett stort ansvar på tjänstgörande ämbetsmän att de är väl förberedda och verkligen försökt att sätta sig in i sina olika roller för att kunna utföra dem på ett rätt sätt. Med risk för att slå in redan öppna dörrar och med begränsade kunskaper om det aktuella läget, anser jag att tjänstgörande ämbetsmän i största möjliga utsträckning bör agera utan manus liksom bröderna redan gör i de två beskrivna logerna. Det är ju inte helt fel att ha en fusklapp i fickan om det skulle inträffa en ”blackout”. En logekväll där allt fungerar väl är en högtidsstund med tillfälle till både glädje och allvar samt möjlighet till stillhet och eftertanke. Vi får delta i ett ålderdomligt mysteriespel, där vi grad efter grad ställs inför existentiella frågor. Kan mitt inlägg skapa några positiva funderingar hos några bröder vore jag glad. x Bo Eriksson, Västerås

För sommarboende på Öland har en nybildad frimurarklubb blivit något av en succé. Nu finns planer att starta en motsvarighet på andra sidan Sverige – i Bohuslän. Är du sommarboende eller på annat sätt mer eller mindre frekvent besökande i Bohuslän? Tycker du att det skulle vara givande med brödra- och familjeaktiviteter i Bohuslän under sommaren? Det är brödraföreningen Den Flammande stjärnan i Uddevalla som på uppdrag av provinsialmästaren i Göta Provinsialloge, undersöker intresset för att starta upp en frimurarklubb i Bohuslän.

En frimurarklubb är en avslappnad och okomplicerad verksamhet utan ritualer, där det handlar om att träffas, lyssna till ett föredrag i ett frimureriskt ämne och att umgås och ha trevligt. Den som är intresserad av att delta i en sådan frimurerisk klubbverksamhet kan anmäla sitt intresse via fsu@frimurarorden.se eller skriva till broder Kjell Solefors, Storgatan 23, 451 53 Uddevalla. I e-mailet anges namn, postadress, e-mailadress samt telefonnummer. Och om man befinner sig i Bohuslän ska man naturligtvis inte missa att besöka brödraföreningen Den Flammande Stjärnan i Uddevalla. x

Forskningsanslag beslutade Totalsumman för anslag till medicinsk forskning från Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse uppgår i år till 10,5 miljoner kr. I mitten av mars får 22 forskare från Stockholm och Uppsala ta emot forskningsanslag på totalt 4,35 miljoner kr. Utdelningen sker vid en ceremoni i Ordens Stamhus i närvaro av Prinsessan Christina, fru Magnusson. Stiftelsen delar även ut anslag till forskare vid ceremonier i Linköping Göteborg, Malmö, Lund, Umeå och Helsingfors. Tillsammans uppgår forskningsanslagen till en summa av 10,5 miljoner kr. Enligt stiftelsens stadgar ska dess huvudsakliga målsättning vara 43

att utöva hjälpverksamhet bland behövande med företräde för ålderstigna eller att främja vetenskaplig forskning till förmån för åldringsvården. x

Nyheter från FM Regalia En favorit från FM Regalia! Vita skinnhandskar 309:Ofodrade herrhandskar i äkta lammnappa. Högsta kvalitet till lågt pris! Storlek 8, 8½, 9, 9½, 10

165:-

309:-

Namnskylt med magnetfäste 165:Svart med rött frimurarkors inkl. namngravering 165:titelrad +10:- 25 x 76 mm Beställ varor för minst 450:- så får du denna Ballografpenna på köpet!

För varje beställning skänker vi 5:- till Cancerfonden.

Beställ från vår webbutik eller se huvudannonsen.

www.fmregalia.se

En check på 19 000 kr överlämnas: Fr v: Lars Sjöholm, OM StN, Barbro Ronsten och Olle Hammarberg, RSMH, samt Peter Bäärnhielm, O PdD.

19 000 gotländska kronor till RSMH Vid den traditionella årsavslutningen för det gotländska frimurarsamhället, S:t Nicolais julloge, kunde brödernas under året insamlade medel överlämnas till Riksförbundet för Social och Mental Hälsas gotlandsavdelning. Denna afton genomfördes logen utan recipient men inte desto mindre av ett dignande julbord. Till detta hade brödernas damer inbjudits liksom även damer till våra bröder som för gott lagt ner sina jordiska verktyg.

Efter att bröderna genomfört sin loge, som blev något kortare än vanligt, återsamlades vi tillsammans med damerna för att begå det stora julbordet. Inalles var vi cirka 75 personer vilket med tanke på att Gotland så här års har ett stort utbud konkurrerande arrangemang var mer än godtagbart. Sammanskott Vid varje sammankomst i såväl S:t Nicolaus som brödraföreningen Petrus

de Dacia genomför vi som alla andra loger och föreningar insamling till de behövande. Årets sammanskott hade efter skattmästarens positiva utjämningsmetod resulterat i 19 000 kronor vilket nu skulle utdelas. Vår Caritasgrupp under ledning av den HL brodern Claes-Göran Nilsson hade efter gott arbete föreslagit att medlen skulle tillfalla Riksförbundet för Social och Mental Hälsas gotlandsavdelning, och så blev även fallet. Två representanter för organisationen, dess ordförande Barbro Ronsten och vice ordförande Olle Hammarberg hade bjudits in och nu hade det gotländska frimurarsamhället glädjen att överlämna en check på beloppet, som togs emot med stor glädje och tacksamhet. Efter att samtliga ätit sig mätta av det stora julbordet bjöd OM S:t Nicolaus och O Petrus de Dacia in damerna att se vår vackra Johannessal, samtidigt som vi berättade lite om loge och brödraförening och vårt arbete på Gotland. Klockan nådde med frimureriska mått full midnatt innan samtliga bröder och gäster lämnade vår medeltida lokal för att skingras i den gotländska vinternatten. x Text: LARS SJÖHOLM Foto: MIGUEL PEYRAU

Burns night så populär att platserna fick lottas ut Den 25 januari samlades som vanligt bröder på olika håll i världen för att högtidlighålla den skotske skalden och frimuraren Robert Burns födelse. Så också i Stockholm. Ett så populärt evenemang att de hundratalet platserna kring de 13 borden fick lottas ut. Den traditionella menyn med tuppsoppa som förrätt, haggies med tillbehör som huvudrätt och en smarrig efterrätt hade, också det traditionsenligt förslag till lämpliga single maltdrycker, varav någon från ett destilleri som lagt ner tillverkningen för 15 år sedan. Sedvanlig musik på säckpipa och trumma bjöds av Jonas E Hallgren och Stefan Godevenos och lika traditionellt bjöds på Hasse Alfredssons översättning av Burns Ode till Haggies innan huvudrätten serverades. Dolken För framförandet stod, som vanligt,

Tord Elfwendahl. Under framförandet lät OM i Glindrande Stiernan Christer Göthe, den vassa dolken tränga igenom den fårmage som innehöll haggies och från de närmaste borden hördes hur doften sögs in genom näsborrarna. Men det var inte bara inmundigande av god mat och goda drycker. I sann frimurerisk anda höll fOM i Glindrande stiernan Ingvar Fröberg ett innehållsrikt föredrag om människan Robert Burns och det Skottland som såg honom födas och dö alldeles för tidigt. Unison sång Kvällen avslutades också det mycket traditionellt med unison sång av Auld lang syne i Göran Michaneks översättning och med säckpipans toner som ackompanjemang. För värdskapet stod S:t Andreas44

Med ett stadigt grepp om dolken öppnade OM Christer Göthe kvällens huvudrätt som i procession förts in i lokalen.

logen Glindrande Stiernan och för många blev det nya trevliga bekantskaper under supén. x Text och foto: KJELL MAZETTI

Förändringar i Högsta Rådet Nils Magnusson kommer från uppdraget som provinsialmästare i SPL. Han är född 1944 och har en civil bakgrund som kriminalkommissarie och säkerhetschef. Nils recipierade 1980 i SJL Kärnan i Helsingborg där han haft olika ämbeten, bland annat som OM i SAL Carl X Gustaf. Göran Andersson tar steget upp från ämbetet som Ordens banerförare, OB. Han är född 1944 i Helsingfors där han också bor och har en bakgrund som diplomingenjör och vd. Han recipierade 1976 i SJL Augustin och har

På några av de ”tyngsta” posterna i Orden har det skett förändringar. Den 1 mars tillträdde Nils Magnusson ämbetet som Stormästarens prokurator, SMP, efter Göran Laurellii och redan vid årsskiftet fick vi en ny ståthållare, SMS, i Göran Andersson. Samtidigt tog Ingmar Börjesson över som ny sigillbevarare och kansler, OSK, efter Karl-Erik Ericsson. Ämbetet som SMS innehades tidigare av Anders Strömberg innan han blev Stormästare.

Text: LARS BILLSTRÖM

Foto: LARS BILLSTRÖM

Foto: KJELL MAZETTI

Nils Magnusson, SMP

bland annat varit DKM i SCF och ordförande i UD. Ingmar Börjesson har närmst varit Ordens administrator, OA, och ordförande i Barmhärtighetsdirektoriet. Ingmar bor i Ösmo, söder om Stockholm. Han är väl känd i Svea där han tidigare varit provinsialmästare. Han är yngst av de tre, född 1948 och har en bakgrund som civilingenjör. x

Göran Andersson, SMS

Ingmar Börjesson, OSK

Handpåläggning i Luleå?

Frimuraren för 70 år sedan

Vid prästvigning lägger biskopen sin hand på kandidatens huvud. Såsom biskopen själv var med om vid sin egen prästvigning. Apostolisk succession kallas det, en tradition alltsedan fornkyrkan. I Luleå verkar man göra detsamma, men i själva verket hann fotografen Leo Hassler trycka av innan provinsialmästare Christer Fessé

fått sin hand på plats, på axeln på Ultima Thules nyinstallerade OM Mattias Karlsson. Övriga på bilden är Erik Sundström OHT, Karl-Erik Ericsson OSK, och Anders Fahlström ADPM. En glädjens dag, sa man i Luleå, med en ovanligt ung ordförande mästare, bara 40 år. x 45

S:t Joh:s Logen Räta Vinkeln i Vänersborg firade sin högtidsdag den 10 sistlidna november under ledning av Ordf. M., DD. H. U. Br., stadsläkaren Hugo Jennische och hade därvid glädjen att som gäst hälsa D. Högst U. Br., Provinsialmästaren, justitieborgmästaren B. Lindberg. Icke mindre än fyra ämbetsmän avgingo från sina befattningar. Ordf. M. hyllade de avgående och tackade dem för deras arbete till Logens bästa, varvid han särskilt framhöll att D. H. U. Br., F. Dep. M., tandläkaren R. Broman sedan 1902 varit ämbetsman, därav de sista 29 åren på den post, som han nu lämnade.

Från Ordens kansli Inrikes ärenden Svenska Frimurare Orden Barmhärtighetsdirektorium Entledigande Bankdirektören Dick Mannestig, X Svea, som sekreterare från och med den 1 januari 2013. Förordnanden Polisintendenten Olle Hedenblad, IX Svea, som sekreterare från och med den 1 januari 2013 till och med den 31 december 2017. Civilingenjören Tomas Wändahl, X ÖPL, förlängt som ledamot från och med den 1 januari 2013 till och med den 31 december 2014. Planeringsdirektorium Förordnanden Bankdirektören Per Odgren, X Svea, som vice Ordförande från och med den 1 januari 2013 till och med den 31 december 2013. Civilingenjören Olof Granstedt, X Svea, skattejuristen Lars Hultqvist, IX Svea och ekonomie magistern John Björklund, VIII GPL, förlängt förordnande som ledamöter från och med den 1 januari 2013 till och med den 31 december 2015. Stora Landslogen Entledigande Bankdirektören Christer Persson, R&K, som Storhistoriograf från och med den 1 mars 2013. 1. Fördelningen (Svea) Entledigande Docenten och diakonen Thomas Ekstrand, X Svea, som Ordförande i Kapitelbrödraföreningen Vidar i Uppsala från och med den 1 november 2012. Handlingschefen Thomas Falkeborn, X Svea, som Ordförande i Brödraföreningen

S:t Botvid i Nyköping från och med den 1 april 2013.

med den 16 mars 2013 till och med den 15 mars 2019. Lantmästaren Richard Weibull, IX SPL, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen Carl X Gustaf i Helsingborg från och med den 1 februari 2013 till och med den 31 januari 2019.

Förordnande Kommunikationskonsulten Arne Sandemo, X Svea, som Ordförande i Kapitelbrödraföreningen Vidar i Uppsala från och med den 1 februari 2013 till och med den 31 januari 2019. Begravningsentreprenören Roger Hansson, X Svea, som Ordförande i Brödraföreningen S:t Botvid i Nyköping från och med den 1 mars 2013 till och med den 28 februari 2019.

4. Fördelningen (ÖPL) Förordnande Bergsingenjören Ulf Lindstrand, X ÖPL, förlängt förordnande som Ordförande i Brödraföreningen Njudung i Vetlanda från och med den 12 januari 2013 till och med den 11 januari 2016.

2. Fördelningen (SPL) Entlediganden Säkerhetschefen Nils Magnusson, R&K, som Provinsialmästare från och med den 1 mars 2013. Bankdirektören Christer Persson, R&K, som Förste deputerad provinsialmästare från och med den 1 mars 2013.

5. Fördelningen (VPL) Förordnanden Skattedirektören Ingmar Dahlén, X VPL, som Andre Deputerad Provinsialmästare i Värmländska Provinsialogen i Karlstad från och med den 1 mars 2013 till och med den 28 februari 2019. Veterinären Jan Wissler, X VPL, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen Carl August i Karlstad från och med den 15 november 2012 till och med den 14 november 2018. Kriminalvårdaren/ekonomen Mikael Andersson, VIII VPL, som Ordförande i Brödraföreningen S:t Staffan i Avesta från och med den 29 november 2012 till och med den 28 november 2018. Socionomen Per Scheutz, VIII VPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Carolus i Karlstad från och med den 1 januari 2013 till och med den 31 december 2017. Civilingenjören Magnus Nilsson, VIII VPL, som Ordförande i Brödraföreningen Prudentia i Ar-

Förordnanden Bankdirektören Christer Persson, R&K, som Provinsialmästare från och med den 2 mars 2013 till och med den 30 mars 2019. Ingenjören Tore Lundström, X SPL, som Ordförande i Kapitelbrödraföreningen Kjell Christopher Barnekow i Helsingborg från och med den 20 januari 2013 till och med den 19 januari 2017. Rektorn Carl-Peter Lindén, X SPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Carl i Kalmar från och med den 6 april 2013 till och med den 5 april 2019. Poliskommissarien Anders Knutsson, X SPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Gustaf i Karlskrona från och 46

vika från och med den 15 februari 2013 till och med den 14 februari 2019. 6. Fördelningen (SCF) Förordnande Kyrkoherden Anders Lindström, VIII SCF, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Axel Gabriel Leijonhufvud i Ekenäs i Finland från och med den 5 februari 2013 till och med den 31 december 2018. Företagaren Björn Geelnard, IX SCF, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Ledstjärnan i Mariehamn i Finland från och med den 1 april 2013 till och med den 31 januari 2019. 7. Fördelningen (MNPL) Förordnande Miljöskyddschefen Bengt Erik Gruvin, VIII MNPL, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen Elysium i Härnösand från och med den 1 januari 2013 till och med den 31 december 2018.

Utrikes ärenden

Utnämning av representanter hos främmande ordnar Ordens Stormästare har beslutat att till representant för Svenska Frimurare Orden utnämna: hos M.W. Grand Lodge F. & A.M. of Alaska, USA, Andrew Hodnik, hos Grand Lodge of Cyprus Panayiotis M. Joannou, hos Grand Lodge of India D. Dharamodharaswamy, hos den Urgamla och Antagna Ritens Högsta Råd 33° i Finland Sakari Lehmuskallio, hos United Grand Lodge of Bulgaria Viktor Baichev.

Fadderns ansvar att förklara – både före och efter

Foto: Joe Sundelin

i har kommit en bit in på det nya året och därmed kan vi summera 2012. Medlemsutvecklingen har under de två senaste åren planat ut och vi är vid årsskiftet 2012/13 närmare 15 400 bröder. Medelåldern inom Orden är 55,4 år och den sjunker årligen. Det visar att vi är attraktiva för yngre personer och medelåldern på de vi recipierar ligger väl under min målsättning på 45 år. Medlemsutvecklingen ger likväl anledning till några reflektioner. Frimureriet har en stor uppgift i dagens samhälle, i en tid då många söker svar på de stora livsfrågorna och är andligt sökande. Etiska frågor och affärsmoral diskuteras ofta i rikstäckande medier. Vi frimurare försöker genom logearbetet skapa en plattform för en individuell personlig utveckling med bland annat djupare förståelse för de andliga och etiska frågorna. Målet skall vara att vi efter bästa förmåga skall ha dessa kunskaper som ledstjärnor i vårt dagliga arbete. Vi måste vara medvetna om att frimureriet inte passar alla som söker sig till oss. Det är inte så att alla som vill skall bli frimurare. Vi, som ideell organisation, måste vara tydliga med vad vi står för och presentera de krav och förväntningar vi som Orden har på våra medlemmar. Vi har en tydlig värdegrund, som vi kan läsa om i Svenska Frimurare Ordens Allmänna Lagar, och som måste förmedlas till varje sökande till vår Orden. Den som känner att dessa värdegrunder inte överensstämmer med de egna värdegrunderna skall inte bli frimurare. Det finns således ingen självklar rätt att jag som sökande har rätt att antas till frimurare. Det skall ses som en förmån och en möjlighet att upptas i Orden. Vi måste alltså vara tydliga när vi kommunicerar vårt budskap om vår Orden och dess verksamhet. Vi är ingen sällskapsklubb och har ingen ambition att bli en sådan. Däremot är social samvaro mellan bröder väsentligt men

detta är en bonus i medlemskapet. Det krävs att sökande kan och har en ambition att utveckla sig med hjälp av vår upplevelsebaserade pedagogik. Det tar tid att växa in i den frimureriska världen av kunskap och genuint brödraskap – en nog så viktig erfarenhet att förmedla till våra nyrecipierade . Att vara fadder ger en ny dimension till frimureriet. Det är faddrarnas sak att bedöma adeptens förutsättningar och noggrant förklara för honom vad det innebär att vara frimurare. Faddrarna kan dock ha svårt att ge en tydlig bild av vår verksamhet och vilka krav det finns på ett medlemskap och inte minst att noggrant och ärligt berätta om vad vi förväntar oss av en frimurare. Det är därför som logens Ordförande mästare skall försäkra sig om att den sökande är lämplig genom en väl genomtänkt informationsprocess. Många loger har valt att hålla sitt informationsmöte med intresserade och deras närstående, innan en ansökan om medlemskap lämnas in. Det skapar tillfälle för den tilltänkte brodern att tillsammans med sina faddrar ytterligare reflektera över vad Orden 47

står för och vad som krävs av en frimurare. Ansvaret som fadder tar inte slut vid adeptens första reception. Det är vid detta tillfälle det verkliga ansvaret tar vid och blir en livslång uppgift. Detta innebär att även jag som fadder måste fundera över om jag har tid att ta hand min adept. Var och en som kan och vill vara fadder måste ha denna tid. Jag känner viss tveksamhet till de bröder som har, låt oss kalla dem ”superfaddrar”, många adepter och ansvaret för ett stort antal bröder. Det kan inte vara en huvuduppgift att vara fadder för så många möjligt. Uppgiften måste vara att vara fadder för rätt bröder och att ha tid att stödja dem i deras frimureriska vandring. Det är en ansvarsfull och grannlaga uppgift som omfattar att stödja, hjälpa, stimulera och följa sina adepter på deras frimurarevandring. Det är fel att tro att den nye frimuraren utan fadderns stöd kommer tillbaka och kommer in i gemenskapen. Tiden efter receptionen är lika viktig som före. Faddrarna måste på bästa sätt förklara det som hänt under receptionen för att ge brodern en plattform att fortsätta sin vandring mot nya grader. Det är viktigt att den nya recipienten tidigt kommer tillbaka. Det ligger ett stort ansvar på faddrarna i vårt system. Men detta ansvar delas av logens alla bröder. Vi är alla en fadder för den nye medlemmen. Tyvärr slutar alltför många bröder i ett tidigt skede efter inträdet i Orden. Detta har olika orsaker men en stor del beror på bristande information om våra krav och felaktig information om vår visdomsskola. Bättre information och dialog med den sökande borde ge vid handen om han är villig att bli en framtida ordensmedlem som kommer att bege sig tillsammans med bröderna på vår gemensamma vandring x

Posttidning Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

VAD TROR DU?

Kommer priset på olja gå upp eller ner?

Bull & Bear En placering för den som framförallt tror på sig själv.

ull & BEar-cErtifiKat är en placering för den som är beredd att ta större risk för att kunna tjäna mer. certifikaten passar den som har en fast tro på marknadens riktning. Oavsett om man tror på upp- eller nedgång. Bull & Bear kan vara kopplat till aktier, råvaror eller valutor.

7% 11%

Transport

50% 32%

Så här används oljan globalt

Bull & Bear ger minst den dubbla avkastningen till den som tror rätt. Samtidigt gäller det omvända. Om marknaden går åt fel håll, det vill säga i motsats till ens förväntningar, förlorar man minst dubbelt så mycket som den dagliga utvecklingen. Den som har en bestämd uppfattning om hur till exempel oljepriset kommer att utvecklas investerar i ett certifikat som följer priset på olja. Den som tror på uppgång köper Bull, medan den som tror på nedgång köper Bear.

Industri

Fastigheter

dagar

idag används nästan 99 % av all produktionskapacitet och skulle oljeproduktionen mot förmodan helt upphöra räcker oljeförrådet bara i cirka 60 dagar. Det gör att priset på olja är väldigt känsligt för produktionsstörningar.

Olika sorters olja

Världens oljeproduktion

råolja finns i olika kvaliteter, med olika tjockhet och svavelgrad. två av de mest kända kvaliteterna är Brent, som kommer från Nordsjön, och den något lättare Wti, West texas intermediate, som kommer från uSa.

De största producenterna av olja är ryssland, Saudiarabien och uSa. uSa är också den överlägset största oljekonsumenten, följt av Kina och Japan.

Oljans historia råolja är namnet på den olja som kommer direkt från marken. Oljan skapades av små djur och växter som levde i världshaven för många miljoner år sedan. idag är olja världens största handelsvara. Den används framförallt som drivmedel, i form av bensin, diesel och flygbränsle. Men oljans historia sträcker sig långt bak i tiden.

Elproduktion

Omkring år 4000 f Kr användes till exempel Bitumen, som är en tjärliknande olja, för att täta båtar i Mesopotanien. för ungefär 1 700 år sedan började man, i Kina, borra de första oljekällorna med hjälp av bamburör. Och många var de besvikna pionjärerna i uSa som borrade efter vatten, men istället fick upp en brunsvart sörja.

faktum är att det var uppfinningen fotogenlampan som 1854 gjorde oljan intressant som handelsvara. Man väljer även vilken hävstång man vill ha. Högre hävstång innebär också högre risk. Den som väljer fyra gånger daglig hävstång får en avkastning som är fyra gånger den dagliga prisutvecklingen. Exempelvis; stiger oljepriset med 2 % en dag, stiger Bull-certifikatet med 8 % samma dag. Om oljepriset istället faller med 2 % en dag, faller Bull-certifikatet med 8 % samma dag.

Det råder delade meningar om och när oljan kommer att ta slut. En del forskare menar att världens oljeproduktion kommer att falla under kommande år, medan andra hävdar att det fortfarande finns gott om olja som kan utvinnas till rimliga priser.

Brent, Nordsjön

WTI, USA

Handelsbankens placeringar på råolja är kopplade till utvecklingen för terminskontrakt på Brent råolja som handlas på derivatbörsen i london. terminerna handlas i amerikanska dollar. Största oljeproducenterna Största oljekonsumenterna

Vad tror du? Kommer priset på olja stiga eller falla? Bull eller Bear?

handelsbanken.se/bullbear avser daglig avkastning före administrationsavgift och courtage. Pengar som placeras i Bull & Bear-certifikat kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det placerade kapitalet. Handelsbanken har offentliggjort ”Grundprospekt Svenska Handelsbanken aB (publ) (”Handelsbanken”) MtN-, Warrant- och certifikatprogram” som finns att tillgå på handelsbanken.se/prospektochprogram