Frimuraren nummer 1 2009

Tidskrift för Svenska Frimurare Orden Nr 1 2009

Tema: ekonomi

Världens största mynt 10 Daler kopparmynt från 1644, väger 19,7 kg och kan ses på Kungliga Myntkabinettet, Sveriges Ekonomiska museum på Slottsbacken 6, Stockholm.

Ledande aktör på Globalt Sparande Vi erbjuder Dig bla: • Förmånligt Försäkringssparande • Investering i intressanta globala fonder • Strukturerade produkter + kapitalskyddade + autocall • Kapitalförvaltning Erfarenheten, kunskapen och uthålligheten är det som gör oss unika när det gäller sparande och investeringar.

Kontakta oss för ett förutsättningslöst och kostnadsfritt möte.

hos Finansinspektionen registrerat värdepappersbolag www.investerum.se 08-522 98 450

Det yttre tecknet

U

nder december och januari har våra TV-medier varit ovanligt aktiva vad gäller att presentera TV-program med anknytning till frimureri som företeelse i samhället.

Det har handlat om danska och norska TV-inslag om det man kallar det gåtfulla frimureriet och dess uråldriga historia. Det har handlat om TV-intervjuer, hemliga nätverk och spekulationer på gott och ont. Som gemensam nämnare har inslagen att det rör sig om en mycket gammal organisation med snart trehundra år bakom sig i Sverige.

Det här har varit en publicitet som oavsett vad man tycker väckt nyfikenhet och funderingar i ett samhälle där hemligheter och att bevara något för sig själv sedan länge ifrågasatts på olika sätt.

Paradoxalt nog har det lett till ett ökat intresse för Svenska Frimurare Orden och som ett resultat av alla TVinslag har antalet intresseanmälningar för att bli medlem i Orden ökat.

Frimurarorden är en öppen organisation. Ordens Allmänna Lagar berättar klart och tydligt om verksamhetens syften. Ändå väljer man från mediernas sida ofta spekulationernas väg.

Att sälja upplagor på att tala om att någonting är bra är inte så lätt. Men annat är det med mystiken och spekulationen och de urhemliga frimurarna.

Sådant väcker funderingar och läses gärna. Enligt många journalister är hemligheter och att vilja bevara någonting för sig själv, någonting som måste ifrågasättas. Det ligger i journalistikens natur. Det öppna samhället kräver totaldeklarationer och att ingenting göms i de s. k. garderoberna.

Vi från Svenska Frimurare Orden väljer dock en ödmjuk attityd inför detta. Vi förstår att det många gånger handlar om levebröd för medierna att ägna sig åt det här. Och vi rycker inte brödet ur någon människas mun. Men när man börjar publicera enskilda bröFrimuraren

ders namn, kommun efter kommun, ringer en varningens klocka på grundlagarnas altare. Den klockan som handlar om föreningsfrihet och rätten att vara med i eller avstå att vara med i en organisation.

Vårt demokratiska samhälle bygger på pluralism, dvs en mångfald föreningar, organisationer och folkrörelser som bildar en väv för demokratins existens och utveckling. Svenska Frimurare Orden är med i den väven. Dess yttre existens dokumenteras avgjort främst genom den viktiga roll dess stiftelser har när det gäller att stödja medicinsk forskning, särskild vad gäller åldersrelaterade och barnsjukdomar, kulturutveckling och hjälp till enskilda. Mer än 30 miljoner kronor utdelas varje år för sådana ändamål.

Detta är det yttre tecknet på Ordens betydelse i dagens samhälle.

Svenska Frimurare Orden är ett av Sveriges äldsta ordenssällskap med över 15000 kristna medlemmar. Vi är stolta över att få bidra till samhällets väl och ve och glädjer oss över att få hjälpa och stödja våra medmänniskor.

Man skriver och berättar om oss.

Alltså finns vi till!

Linköping i januari 2009

Anders Fahlman

S V E N S K T I L LV E R K A D E O C H H A N D S Y D DA K VA L I T E T S P RO D U K T E R F Ö R F R I M U R A R E

Frimurarbutiken www.frimurarbutiken.se

Rymlig regalieväska i skinn (30x20 cm).

Elegant design av högsta kvalitet.

490 kr inkl moms & frakt

Plånbok i skinn med plats för 18 kort.

365 kr inkl moms & frakt

PAKET: Plånbok och regalieväska: Spara 105 kronor!

PAKETPRIS

Paketpris: 750 kr

Båtvimpel i polyester.

Ge dig tillkänna för bröderna i skärgården!

350 kr inkl moms & frakt

VÄLJ MELLAN TVÅ STÄMPLAR:

HANDLA PÅ NÄTET

Antingen i guld eller i skinnets färg.

Du gör din beställning på vår hemsida. Med Handelsbankens system för kortbetalning betalar du enkelt och helt säkert.

inkl moms & frakt

klas eriksson I, mikael lindfors I, klas-göran lundberg I, peter trygg VIII

Engagemang och omtanke Vi på Fonus Öst är stolta över våra 60 år i branschen. I decennier har vi erbjudit våra kunder en värdig och personlig begravning. Och vi har lyckats – idag är vi den ledande begravningsbyrån, verksamma i hela Östergötland.

Vi är också stolta över att få vara en del av ett aktivt Frimurarsamhälle i Östergötland, där vi ingår i S:t Johannes logen S:t Jacob i Linköping.

Drottninggatan 50 • Linköping • 013 - 12 47 04 www.fonusost.se

Bäst före..

Officiell tidskrift för Svenska Frimurare Orden

Nr 1 Årgång 81 ISBN 1651 - 35766 Nästa nummer utkommer vecka 18 Redaktionellt material senast den 23 mars. Annonser senast den 30 mars.

För insänt material ansvaras ej.

Chefredaktör Kjell Mazetti. 070 - 726 19 31 Almstagatan 12, 602 16 Norrköping frimuraren@frimurarorden.se Ansvarig utgivare Lars von Knorring R&K 036 - 35 15 30 lars.von.knorring@telia.com Redaktionskommitté Kjell Mazetti, ÖPL, Ordförande Anders Carlsson, GPL Pierre Dunbar, SVEA Björn Federley, SCF Lars Pettersson, SPL Bo Pettersson, VPL Lars Sjödin, MNPL Björn A Strömberg, SVEA Patrik Andersson ÖNPL Annonser Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 pierre@dunbar.se Björn A Strömberg 08 - 661 24 08 bjorn.stromberg@gmail.com Annonsmaterial skickas till: Pierre Dunbar Ripvägen 2 Strömma 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se Prenumeration Helår 250:Utland 300:Lösnummer 70:PG SFMO 34 40 -5 Tryck Trydells Tryckeri Box 68 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år Hemsida www.frimurarorden.se För adressändring - kontakta den loge Du tillhör.

Frimuraren

Tidningen Frimuraren översvämmas av material. När denna tidning lämnas till tryckeriet finns 20 sidor kvar i arkivet, och några filer, CD och manus på papper som jag ännu inte hunnit digitalisera. Det kommer material från evenemang som hände för mer än 6 månader sedan. Jag får mail där man ber mig hålla plats i kommande tidning. Det finns till och med ett material om vad som skall hända mellan datum för manusstopp och utgivning. Men det kom också ett mail på kvällen för manusstopp om ett reportage för två månader sedan som utlovats och snart(!) skulle vara färdigt.

Det kommer reportage, tänkvärda artiklar, intressanta debattinlägg. Allt är välkommet.

Sedan jag tog över tidningen har den utökats med 8 sidor och ändå får allt inte plats. Jag har bett om ytterligare 4 sidor från nummer 4 i år för att klara jubileumsårets alla händelser. Vid förra jubileet utgavs ett extra nummer, men det finns det inte plats för denna gång.

Men misströsta inte. Jag kastar inget material. Allt läggs in i en arkivfil ur vilken materialet till nästa nummer väljs ut. Men om man inte har lämnat in sitt manus 6 månader efter det att händelsen skett kanske man inte kommer med. Några insändare som riktats mer mot person än innehåll har jag refuserat. Några artiklar som inte riktigt stämt överens med tidningens policy att vara SFMO:s officiella organ har jag också avstått från att publicera. Men - i så fall har jag meddelat den som skickat in materialet.

Tidningens policy är att täcka SFMO:s aktiviteter. Från Frimurarklubbar till Stora LandsLogen, var helst det händer.

Att få med utblickar internationellt och genom artiklar och debattinlägg medverka till läsarens personliga utveckling.

Därför är DITT material viktigt - även om det inte kommer med i nästa nummer.

Kjell Mazetti Chefredaktör

Innehåll Det yttre tecknet OSM:s hälsning

sid 3

Rik men ändå fattig Ordens OR intervjuas

sid 6

Evigt livsverk genom donation sid 8 Donatorn Clarence Morberg presenteras Stiftelsernas kapital Donationer från Frimurare

sid 11

Ordens 275 års jubileum sid 15 Bibliografi över jubileumsskrifter Ny OM i CFE

sid 17 Henrik Berg har installerat sig Skotten Robert Burns Nationalskald och frimurare

sid 18

Visitation i SJL Aquila R&K Thomas Böös besökte

sid 20

Motherroad to masonry sid 22 Frimurare besökte loger längs Route-66 Musikafton i Sala Härligt swing gladde bröder

sid 25

90 bröder firade 50-åring Välbesökt jubileum i S:t Eskil

sid 26

101-åring firades i Kristianstad sid 27 Frimurare sedan 1945 hyllades Mats-Ola Engberg fick nr 1 17 årig ämbetstid gav medalj

sid 27

Ny OM i Brödrakedjan Åke Landfors har installerat sig

sid 28

Besök i Istanbul sid 29 Frimurarnas konstförening på resa Vinkelslaget 2008 Frimurarnas egen golftävling

sid 30

Frimurarkorset sid 31 Leif Norrgård om välkänd symbol Böcker på nattduksbord Gunnar Adell ger förslag

sid 33

Kellgren, Twain och Lagerlöf Författare besökte Jönköping

sid 35

Avskaffa Brödraföreningar Olof Nimhed O i Diorit

sid 36

Behåll namnen rätt Olof P Berg om stavning

sid 37

Bli Fadder sid 37 Uppmaning från Maths Dackehag Från Ordens kansli

sid 38

Tema Ekonomi

Svenska Frimurare Orden Rik men ändå fattig Nej - rubriken ovan är knappast sann, men rymmer ändå en del verklighet.

Mötet med Ordens Räntmästare CarlGustaf Piehl ger information som jag tror att många bröder vill och kanske behöver ha och som i dagens ekonomiska kris ger framtidshopp och trygghet.

- När jag började i drätseln i början av 1990-talet var Stamhuset belånat, men sedan dess har vi kommit så långt att värdet nu är satt till 1 kr, berättar OR, Carl-Gustaf Piehl. Vi skiljer noga på kapital och rörelsekostnader. Att tära på kapitalet för att betala omkostnader är inget bra system. Visst kan man säga att vi är en rik Orden. Tänk bara på våra fastigheter och inventarier vars värde inte kan realiseras. Men det finns också ett ansvar och en förvaltningskostnad för dessa delar. Men när det gäller likvida medel så har vi inget överflöd.

- Vi började minska aktieportföljen en tid innan nedgången kom, så denna sista finanskris har vi klarat ganska bra.

Sen har vi en decentraliserad ekonomi, det vill säga att varje enhet eller samfällighet har ansvar för sin ekonomi. Om bröderna har en kostsam lokal så får man betala mer för att bedriva sin verksamhet än om man hade en lite mindre och enklare boning. Samma gäller ju avgifterna. I en del provinser kostar det lite mindre än i andra. Frågan om en utjämning mellan de olika provinserna ligger på Stormästaren att besluta om det kan inte vi i drätseln. Men när det gäller tunga kostnader för renovering och ombyggnader så måste vi alla försöka att hjälpas åt.

Ordens Räntmästare Carl-Gustaf Piehl.

Äldsta direktoriet Drätseldirektoriet (DD) grundades redan år 1797. Styrelsen består av ordförande, Ordens Räntmästare, en vice ordförande, StorProvisorn och 5 - 9 ledamöter. I enlighet med OAL kap 7 21§.

Räntmästaren OR är Carl-Gustaf Piehl och han är ledamot av Högsta Rådet och Stora Lands Logens Magistralråd. Storprovisorn, Sture Mossberg

är skattmästare i Stora Lands Logen (SLL) och båda är Riddare och Kommendörer av Röda Korset.

De övriga ledamöterna i DD har stor erfarenhet av juridisk/ekonomiska frågor och är nästan uteslutande jurister eller ekonomer till professionen. Till DD kallas också som föredragande Överskattmästaren och Överkastellanen Drätseldirektoriets huvuduppgifter är att sköta Ordens centrala ekonomi, att ta emot medlemsavgiften, Johannesdalern och att förvalta Ordens förmögenhet samt Stamhuset på Blasieholmen.

Sedan förra året ingår också Storintendentens Frimuraren

verksamhet i Drätseldirektoriets arbetsområden. Överskattmästaren (ÖSkM) Bo Malmgren ansvarar för att upprätta budget för Ordens centrala enheter och kontrollera att inte budgeten överskrids.

I samverkan med OR och förvaltningsrådet förvaltar han också Ordens penningmedel. Till sin hjälp har han en kamrer, Lena Johansson som sköter löpande redovisning och betalningar.

Tf Överkastellanen, (Öka) Håkan Håstlund sköter tillsammans med två underkastellaner (Uka) Ordens Stamhus. Här ingår ekonomisk förvaltning av fastigheten liksom invändigt och utvändigt underhåll och underhåll av Ordens inventarier i Stamhuset. Han har också personalansvar för husfru (Intendent) Eija Häkli och Ordens assistenter, (Oass).

Storintendenten (SIt) ansvarar för Ordens inköp av rekvisita och utrustning, lagerhåller detta och säljer vidare till logerna. Tf SIt är Ulf Lagerström, som också är ledamot av direktoriet.

DD har också ett försäkringsråd med Lars Wijkman som ansvarig. Försäkringsrådet har till mycket förmånliga villkor förhandlat fram en gruppförsäkring till vilken samtliga enheter har möjlighet att ansluta sig. För närvarande är mer än 80 % anslutna.

DD har också möjlighet att ställa ledamötenas erfarenheter till arbetsenheternas förfogande för hjälp med ekonomisk och/eller juridiska frågor, alltifrån skatte- till redovisningsfrågor.

Budgetöverskott

Kamrer Lena Johansson tar hand om de löpande in- och utbetalningarna.

Frimuraren

Den stora intäkten i budgeten för året 2009 är Johannesdalern. OAL 16 kap, 16§ stadgar: Varje medlem i Orden är samtidigt medlem i en loge enligt 3 kap, 6§ och har att till sin loge årligen erlägga avgift till Ordens allmänna kassa, den s.k. Johannesdalern, samt avgift till logen. I år beräknar man att detta skall ge 8 miljoner kr. Till de stora utgifterna hör Stamhuset och Ordens administration. Den tidning du nu läser kostar t ex. 8 kr när den ligger i din

brevlåda. En annan stor budgetpost är StorIntendentens inköp av rekvisita, men den posten blir en tillgång när han sålt allt vidare.

Några förkortningar kan behöva förklaras. OAK är Ordens allmänna kassa, och dit går Johannesdalern. OAK har inga kostnader utan från denna kassa får utgiftsposterna sina medel. COK är en central kassa för stora gemensamma investeringar som det nya medlemsregistret. De andra budgetposterna har både intäkter och utgifter, vilket syns på diagrammen ovan. Några går plus och andra minus under ett år, men det är som med gungorna och karusellen det jämnar ut sig.

Text och bild : Kjell Mazetti

Tema Ekonomi

Donation gör livsverk evigt Den 4 juli 2008 överlämnade Clarence Morberg donationsbrevet till företrädare för Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm och två andra organisationer.

Gåvan innebar att hela företaget Clarence Morberg Fastigheter AB skänktes av Clarence Morberg till de tre mottagarna.

Enligt gåvobrevet skall avkastningen inom Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm främja barn-och ungdomsverksamhet samt i de andra organisationerna främja högre studier för ungdomar och ledarutbildning. Donatorn har motiverat sin gåva med följande: Barn och ungdomar skall förvalta framtidens samhälle och att ge dem stöd i sin utveckling leder i förlängningen till ett bättre samhälle för alla. SFBS, som har verkat sedan 1753 med ändamål att stödja behövande barn och ungdomar samt stödja forskning kring barn och ungdomssjukdomar, delade år 2008 ut 13 miljoner, varav nästan hälften till forskning.

V

ill Du ha GPS-positionen, säger rösten i luren när jag bestämmer träff med Clarence Morberg.

Jag svarar jakande och han fortsätter: - Jag brukar ge den till lastbilschaufförerna som lämnar och hämtar material till gården.

Det tillhör inte vanligheterna att en person som i sommar fyller 85 år använder sig av så moderna redskap som GPS, men så är Clarence Morberg inte en vanlig person. Det förstår jag också

Där är min syster och jag, och vår Mor. På hyllan står Far och den svenska uppfinningen räknesnurran som revolutionerade tekniken under tidigt 1900-tal.

när jag några minuter sent kommer fram till Tranbols gård mellan Rimbo och Norrtälje i det vackra Roslagen.

Han möter mig ute på gårdsplanen och leder in mig genom huset till den inglasade uteplatsen där allt är färdigt. Ett dukat lunchbord och ett kaffebord för samtalet efter måltiden.

Jag får lite IKEA-känsla, eller snarare Kampradkänning när min vardagligt klädda värd utbrister: Jag älskar fläskpannkaka, den är precis färdig och jag hoppas att Du också tycker om denna maträtt. Kära nån, tänker jag när mitt intervjuobjekt går till köket. Här blir man serverad riktig hemlagad husmanskost av en donator, med miljoner bakom sig, som inte gör en min av vad han har eller är värd. -Ta nu en bit i mitten,

för det är där som det är mest fläsk, trugar min värd, innan han sätter sig och förser sig själv. Jag inser att någon uppstyltad intervju kommer det inte att bli så jag lägger min bandspelare mellan oss för att fånga det som sägs.

- Du förstår, min far sa alltid att man måste lära sig förlora pengar. Att kunna bära en förlust och kämpa vidare. Det är det viktigaste i livet. Det är inte så att Clarence Morberg följt i sin fars, byggmästarens fotspår, även om de har arbetat tillsammans bland annat genom att bygga en del av det fastighetsbestånd i Stockholm som genom donationen getts till Barnhusstiftelsen. Nej, Clarence Morberg har förstått det gamla kinesiska ordspråket: Den som följer efter någon, kommer aldrig först fram. Så Frimuraren

därför är hans liv lika variationsrikt och färgstarkt som ett kaleidoskåp.

Född i Stockholm och studenten på reallinjen. Naturkunskap, kemi, fysik, matematik osv. Utbildning till civilingenjör inom Väg o Vatten. Militär utbildning i ingenjörstrupperna med ett antal tjänstgöringsår i olika vapenslag där hans speciella kunnande behövdes.

Bilförsäljare (!)

-Far gav mig en bilfirma med miljonskulder i Gävle men när jag fått den på fötter sålde jag den. Fastighetsförvaltare - man måste börja som gårdskarl eller fastighetsskötare för att lära sig vad det handlar om. Godsägare, även om han aldrig använde det ordet själv. I dag finns inga djur på Tranbols gård, men 100 Ha skog att förvalta. Dessutom satsas det på husen i Tranbol. Det skall byggas till och byggas ut. Och det är inga små ytor utan rejäla satsningar både i bredd och höjd.

Alltid beredd att pröva nytt, som att använda aska som vägbeläggning. Ett sätt att återanvända en biprodukt. Men egentligen är det lite ensamt här ute på vardagarna menar Tranbolarn som folket i trakten kallar honom. -Min far var Morberg, men jag har alltid kallats ”Tranbolarn” säger han med ett litet

SFBS medalj på hedersplatsen i Tranbol.

Frimuraren

skratt. Men jag har ju min frontlastare säger han med en axelryckning mot gårdsplanen där ett gult jättefordon står parkerat och så har jag alla vänner, som följt mig genom åren. En grupp bjuds alltid på fläskpannkaka när de kommer hit ut. Och till sommar blir det fest med catering när jag fyller år.

Den frimureriska historien har inte samma variation. Clarence Morberg såg ljuset i Eskilstuna år 1965 och har till idag varit ganska tillbakadragen i frimuraresammanhang. Några mindre uppdrag och en ganska genomsnittlig närvaro. - Det är ideologin och ritualen som fängslat mig, berättar han. Detta att bygga upp sig själv är en del av hans valspråk som Riddare av Företagareklanen. Frimureriet vårdar och förvaltar och det är också bakgrunden till den stora donation som Barnhusstiftelsen fått.

-Frimurarorden är en fast grund, säger han med allvarlig röst, och jag vill att det livsverk som min far och jag har byggt upp skall förvaltas och bli bestående till gagn för barn och ungdomar.

Detta är hela bakgrunden till gåvan som de tre organisationerna SFBS, SVR ( Svenska Väg och Vattenbyggares Riksförbund) och VVK-klubben ( Väg och Vattenbyggarkårens civilingenjörer som också är reservofficerare) fått ta emot. I en värdering 2007 beräknade man fastighetsbeståndets nettovärde till c:a 50 miljoner kronor. Hyresintäkterna är 7 miljoner per år. Det handlar om 148 lägenheter på totalt 7700 kvm.

I dag är Clarence Morberg inte längre en vanlig frimurare. Han har fått ta emot Barnhusstiftelsens medalj, den femte i ordningen, ur HM Drottningens hand. Att han uppskattat detta syns på det lilla bordet där medaljen ligger tillsammans med de andra uppskattningsbevisen. Han kan också leva vidare i den fasta förvissningen att hans arbetsinsatser i bygg- och fastighetsbranschen från 1950-talet och framåt kommer att bestå och ge stöd och hjälp till dem som han med värme i rösten talar om som framtidens samhällsbyggare. Tranbolarn kommer säkert att finnas med i bygdens minne i många, många år, men den fri-

Clarence Morberg blev rörd när HM Drottningen överlämnade Barnhusstiftelsens medalj.

kostige frimuraren Clarence Morberg har skrivit in sitt valspråk Bygg upp dig och de dina i det svenska frimureriets historia i evig tid.

Text : Kjell MazettI Bild: Pierre Dunbar och Kjell Mazetti

Nu har vi verkat i mer än 250 år, det ger god erfarenhet inför framtiden Frimurarebröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar.

Stiftelsen kunde under år 2008 dela ut 12 miljoner kronor, varav till pediatrisk forskning 6 miljoner kronor. Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till pediatrisk forskning i Stockholm. Bidragen till olika organisationer uppgick till ca 6 mkr. Större bidrag har lämnats till Ersta Flickhem/Ersta Vändpunkten, ECPAT Sverige, Barnens Rätt i Samhället (BRIS), Föräldraföreningen mot Narkotika samt Mötesplats/ENTER inom Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskatGlada stipendiater, Anna Bosrup, Annika Nelson med sonen David 3 månader samt tade clownverksamheten vid Max Winerdal, får sina diplom ur Drottningens hand.

Barnens Sjukhus i Huddinge samt vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus stöds också av stiftelsen sedan många år.

Stiftelsen driver i samarbete med Stockholms skolförvaltning Kedjeboskolan söder om Fagersta och har ett långsiktigt engagemang i Hamregårdens pojk- och flickby utanför Orsa i Dalarna.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet. Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva till bankgiro 5778-0272.

STIFTELSEN FRIMURARE BARNHUSET I STOCKHOLM Box 170 10123 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post sfbs@frimurarorden.se

Tema Ekonomi

Grunden för stiftelsernas kapital – donationer från frimurare Det är ett av varje frimurare känt faktum att Orden med dess närstående stiftelser årligen lämnar anslag och bidrag till forskning, kultur och behövande på över 30 mkr. Mindre känt är kanske varifrån dessa medel kommer och hur kapitalet förvaltas.

I

nledningsvis kan fastslås att för samtliga stiftelser gäller att ursprungskapitalet och successiva tillskott, som i flera fall kan avse över 200 år, kommer från frimurarebröder och dem närstående. Utan dessa donationer, som förvaltats under åren, hade det kapital som nu ger möjlighet att dela ut 30 mkr inte existerat.

Detta kan tyckas vara en självklarhet men det är lätt att glömma bort detta nära samband med barmhärtighetstanken hos enskilda frimurare när man i dag ser på det betydande kapital som ryms i stiftelserna. Vi får en påminnelse om detta på annan plats i Frimuraren med en separat artikel om en sådan donation av det större formatet. I det sammanhanget ska man inte glömma bort att det finns så många mindre enskilda donationer och gåvor vilka tillsammans skapat högst ansenliga belopp för dagens förvaltning och utdelning För att begränsa framställningen något blir inriktningen i fortsättningen på Ordens tre största närstående stiftelser, Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm, Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse samt Professor och Fru J G Edgrens Minne.

Dessa tillsammans kommer under 2009 att lämna anslag om ca 23 mkr fördelade på 6,3 mkr till pediatrisk forskning, 6,8 mkr till stöd för främst barn- och Frimuraren

ungdomsorganisationer, 8,5 mkr till geriatrisk forskning samt 1,2 mkr till stöd för äldreorganisationer.

Värdepappersförvaltning Stiftelsernas avkastningsmedel kommer från dels värdepappersförvaltning, dels fastighetsförvaltning. Stiftelsernas innehav av aktier, aktiefonder och obligationer förvaltas gemensamt inom Svenska Frimurare Ordens Samförvaltningskonsortium. Detta bildades 1986 i syfte att rationalisera medelsförvaltningen, samla kompetensen och reducera redovisningskostnaderna för varje enskild stiftelse. Totalt ingår 15 enskilda benefika stiftelser i konsortiet. (Det är för övrigt möjligt för varje benefik stiftelse med anknytning till Frimurarorden att gå in i konsortiet.) Konsortiet fungerar så att ett förvaltningsråd med representanter för samtliga delägare vid en årlig stämma fastställer årsredovisningen samt en förvaltningsinstruktion. Av denna instruktion framgår också hur den över-

gripande portföljinriktningen/jämförelseindex ska vara; denna är f.n. 50 % svensk aktiemarknad, 30 % utländsk aktiemarknad samt 20 % svensk räntemarknad. Vidare utser förvaltningsrådet en placeringskommitté bestående av fyra ordinarie ledamöter och en suppleant. Denna kommitté sammanträder normalt ca 10 ggr per år och samråder då med företrädare för Handelsbanken Kungsträdgården. Kommittén har också en jourhavande ledamot som mellan sammanträdena ges mandat att agera när marknaden så kräver.

Konsortiets placeringspolitik syftar till att ge delägarna en långsiktigt god värdeutveckling, en utdelning som uppfyller kravet på en uthållig bidrags- och anslagsverksamhet inom stiftelserna samt en god riskspridning.

Utvecklingen på värdepappersmarknaden har möjliggjort att utdelningen från konsortiet till stiftelserna haft en klart positiv trend, vilket framgår av nedanstående diagram för tiden 1997

Konsortiets placeringskommitté samlad. Fr.v. Jan-Magnus Hagman FrimS, Sten Svensson SFBS, Fredric Höglind SHB, Lars-Olof Olvhag, SFBS Carl-Gustaf Piehl OR, Kent Johansson SHB, och Nils Bergholm fOR. 11

∆

– 2008. De två topparna år 2000 och 2001 förklaras av att det då gavs några exceptionella tillfällen att erhålla hög direktavkastning, vilket också utnyttjades. Målet är annars att skapa en jämn och stabil utdelning så att stiftelsernas långsiktiga ”åtaganden” till forskare och organisationer kan hållas. Medicinsk forskning är ofta mycket långsiktiga projekt, vilket gör det angeläget för stiftelserna att kunna stödja en framgångsrik forskning över många år. Det ställer förstås krav på en uthållig utdelningskapacitet, något som ges hög prioritet. Utdelningen för år 2008, preliminär då bokslutet inte är fastställt, innebär en höjning med ca 13 %. Konsortiet har under 2008 liksom alla övriga inte kunnat undgå att påverkas av finanskrisen och dess följder. Trots det extremt svaga börsåret 2008 har totalavkastningen sett över perioden 1998-2008 varit 40 % och 8 %-enheter bättre än jämförelseindex. Samförvaltningskonsortiets totala marknadsvärde var vid årsskiftet 500 mkr.

Svenska Frimurare Ordens Samförvaltningskonsortium. Utdelning kr/andel.

Fastighetsförvaltning Den andra intäktskällan för stiftelserna är fastigheter med ett beräknat marknadsvärde av ca 600 mkr. Frimurare Barnhusstiftelsen har sedan början av 1930-talet ägt en kontorsfastighet, Måns Bock 3, på Blasieholmen vid Nybrokajen i Stockholm (samma kvarter som Stamhuset). Fastighetsnettot svarar för drygt 1/3 av denna stiftelses anslagskapacitet. Stiftelserna äger även gemensamt, efter ett förvärv år 2005 från Svenskt Näringsliv, grannfastigheten Måns Bock 7. Frimurarestiftelsen och Edgrens Minne äger 75 % (Barnhusstiftelsen 25 %) av aktierna i detta fastighetsbolag, vilket innebär att även dessa stiftelser fick ett värdefullt komplement till sin värdepappersportfölj och därmed långsiktigt en väsentligt bättre riskfördelning. Senaste tillskottet i denna intäktskälla är Clarence Morberg Fastigheter AB – den donation som Barnhusstiftelsen erhöll under 2008.

Text: Jan-Magnus Hagman, Bild: Kjell Mazetti 12

Fastigheten Måns Bock 7 på Blasieholmen ligger granne med Stamhuset.

Bild: Åke Gunnarsson Frimuraren

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Stiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till 1911 då planerna på ett ”Frimurarnas ålderdomshem” började förverkligas. Man fann en lämplig tomt i Lidingö. Konungen var en betydelsefull tillskyndare och bidragsgivare, vilket är den historiska bakgrunden till stiftelsens namn.

Frimurarebröder från hela Orden lämnade bidrag och från 1912 fram till 1950 fortsatte arbetet med nya insamlingar och nya byggnader. Kostnadsutvecklingen under 1960- och 1970-talen blev dock en belastning i det att samhället ställde allt större krav på äldreboendets standard, vilket 1980 framtvingade en försäljning. Först då, 1980, bildades själva stiftelsen. Ändamålsbestämmelserna fastställdes till de i dag gällande, nämligen ”att utöva hjälpverksamhet bland behövande med företräde för ålderstigna eller att främja vetenskaplig forskning främst till förmån för åldringsvården”.

Stiftelsen delar, i samarbete med de lokala frimurarsamhällena, årligen ut bidrag till geriatrisk forskning i Stockholm, Göteborg, Malmö/Lund, Linköping, Umeå och Helsingfors. Totalt ges 8,5 mkr i forskningsstöd, vartill kommer 1,2 mkr som går till olika organisationer inriktade på de äldre.

Anslagen till geriatrisk forskning avser bl a Parkinsons sjukdom, demens och Alzheimers, stroke och omvårdnad. Stöd lämnas också till organisationer som arbetar för äldre behövande, exempelvis Frivillig Väntjänst, Frälsningsarmén, Parkinsonföreningen, Stenfasta inom Stockholms Stadsmission och Silviahemmet.

Genom frivilliga bidrag och en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastighet kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning och vården av våra äldre.

Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet.

Stöd genom en gåva till bankgiro 700 - 0557.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Box 170 10123 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se

Förhandsteckna praktverket ”Hertig Carl och det svenska frimureriet” Boken om hertig Carl och det svenska frimureriet är ett storslaget bokprojekt och en del av 275-årsjubiléet år 2010 av frimureriets införande i Sverige.

Nu du du möjlighet att förbeställa Nuharhar möjlighet att förbeverket verket till specialpriset 325 kr fram ställa till specialpriset 325 till kr den 1till juliden 2009.

Ordinarie komfram 1 juli 2009. pris Ordinarie

merkommer därefter att vara 400 kr. De pris därefter att vara 400som kr.

De som beställer boken den kom1 juli beställer boken före denföre 1 juli kommer att kunna sitt exemmer att kunna hämtahämta sitt exemplar på plar på närmaste provinsialloge inom närmaste provinsialloge inom SvensSvenska Frimurare Orden detboatt ka Frimurare Orden efter efter det att boken släppts Carl-dagen ken harhar släppts på på Carl-dagen denden 28 28 januari 2010. januari 2010.

Förbeställ genom att att använda använda inbetalinbetalningskortet i foldern som som medföljer medföljer detta nummer av av Frimuraren.

Frimuraren. Boken Bokenäven kommer även ut i en kommer att ges ut iatt enges begränsad begränsad bibliofilutgåva som endast bibliofilutgåva om 50 exemplar som kan beställas under förhandsteckningsendast kan beställas under förhandsperioden teckningsperioden.

2010 - Ordens 275-års jubileum År 2010 är det 275 år sedan frimureriet introducerades i Sverige. Jubileets syfte är bland mycket annat att ge dagens frimurare fördjupade kunskaper om vår Ordens långa och traditionsrika historia.

Med anledning av detta har en grupp under ledning av Göran Andersson, R&K och O i UD, med representanter från alla fördelningar samlat in underlag för en bibliografi med målsättningen att förteckna samtliga minnes- och jubileumsskrifter som under seklernas gång har utgivits av SFMO:s loger och brödraföreningar.

Redigeringen, sammanställningen och kommentarerna har Ulf Åsén, X SVEA, Ordens arkivarie m.m. och SVEA:s representant i gruppen, handhaft.

Materialet är ordnat fördelningsvis.

Alla enheter (loger och brödraföreningar av samtliga kategorier) finns förtecknade, även de som ännu inte givit ut någon minnesskrift. De skrifter som behandlar en viss enhet räknas upp kronologiskt med den äldsta först. Varje fördelningsavsnitt inleds med en mycket summarisk historisk redogörelse för frimureriet på de orter inom fördelningens geografiska område där det finns loger, brödraföreningar eller frimurarklubbar.

För varje skrift anges författare/ redaktör, titel och tryckår. Om skriftens innehåll täcker in mer än vad som framgår av dess titel, och på ett mer uttömmande sätt också tar upp förhållanden eller företeelser som berör hela Orden eller eljest kan ha ett mer allmänt intresse, har detta förts till som en anmärkning. Som anmärkning har dessutom konsekvent tillfogats uppgift om en skrift innehåller förteckningar över grundare, medlemmar och/eller ämbetsmän, eftersom detta är ofta efterfrågad information.

Frimuraren

I bibliografin finns även med en kort notis om SFMO:s matriklar som historisk källa.

Några ord sägs också om SFMO:s tidskrift Frimuraren och dess föregångare, eftersom även den är en viktig historisk källa, inte minst i fråga om personhistoria.

Tanken är att denna bibliografi med sin samlade källförteckning skall vara till hjälp vid planeringen och genomförandet av lokala jubileumsaktiviteter under jubileumsåret 2010 samt naturligtvis en hjälp till alla som vill sätta sig in i och informera sig om den egna logens eller brödraföreningens historia.

Bibliografin finns nu i en första upplaga tillgänglig elektroniskt hos respektive fördelningsrepresentant i arbetsgruppen som tagit fram den: Lars-Olof Ahlfors, X SCF lars-olof.ahlfors@idrott.fi Bengt Assarsson, X ÖPL stacka@ledberg.se Carl Johan Nyberg, X MNPL c-j.nyberg@telia.com Hans Oscarson, X ÖNPL hoscarson@privat.utfors.se Göran Pilgård, X GPL goran.pilgard@telia.com Carl Gunnar Sandahl, X SPL carl-gunnar.sandahl@utb. kristianstad.se

Jan Wissler, X VPL jan.siv@wissler.se Ulf Åsén, X SVEA fa.svea@frimurarorden.se Uppdateringar och korrigeringar mottages tacksamt av Svenska Frimurare Ordens Arkiv & Bibliotek – helst per e-post till ud.arkivbibliotek@ frimurarorden.se, eller per brev under adress Blasieholmsgatan 6, 111 48 Stockholm (ortsadressen anges som SE-111 48 Stockholm, Sverige, om avsändaren befinner sig på utrikes ort).

Bengt Falk, R&K, ordförande i ledningsgruppen för Ordens 275-års jubileum

15

Föreningen för Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse

inbjuder medlemmarna till stadgeenlig

Allmän sammankomst torsdagen den 16 april 2009

Samling kl 17:00 i Ordens Stamhus, Blasieholmsgatan 6, Stockholm Efter sammanträdet bjuder föreningen på enkel förtäring, varför föranmälan om deltagande emotses till telefon 08-463 37 03 före tisdag 7 april

Styrelsen

Nyheter från FM Regalia info@freemasonregalia.co m

Stora regalieväskan

i äkta skinn med rött frimurarekors. Rött sidenfoder. Längd 32 cm höjd 30 cm Lock 5 cm Tillsammans med Domkyrkoförsamlingen firar Svea Provinsialloge

HÖGMÄSSA i Storkyrkan söndagen den 19 april kl 11 Gudstjänsten leds av FT i Svea PL Mats Ekström och domkyrkolektor Sabina Koij

med två kardborreband.

Pris: 395:Bröstknappar

till frackskjorta med P assare&vinkelhake

Pris. 210:-

Storkyrkans Kör, under ledning av professor Gustaf Sjökvist, medverkar, bl a med uruppförande av nyskriven körmusik av Sven-David Sandström Efter gudstjänsten inbjuds alla till enkelt kyrkkaffe och VISNING AV FRIMURARORDENS STAMHUS Blasieholmsgatan 6 Bröder av samtliga grader, anhöriga och vänner hälsas välkomna!

Bo Hansson Provinsialmästare

16

Pin-nål Akaciagren Pris: 50:Äkta frimuraresvärd från Solingen i Tyskland

Pris från 3 595:-

Se huvudannons eller webshop www.freemasonregalia.com Frimuraren

Henrik Berg ny OM i CFE Det blev trångt kring podiet i Uppsalas vackra Johannessal när dignitärer från när och fjärran samlades för att bevittna när Henrik Berg installerade sig som ny Ordförande Mästare i Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff.

Bland de mest prominenta gästerna vid högtiden märktes Stormästarens prokurator Göran Laurelii, R&K, Stormästarens ståthållare Anders Strömberg , R&K samt Ordens förutvarande kansler Sten Svensson, R&K. CFE:s ADM Johan Wijnblad öppnade logen och tolkade i sin välkomsthälsning närvaron av bland annat medlemmar av Ordens presidium som ett uttryck av stöd för forskningslogens verksamhet. Installationen av den nye Ordförande Mästaren skedde i enlighet med den för CFE unika ritualen. Ett ytterligare inslag vid högtidsdagen var installationen av Harry Lenhammar och Göran Anderberg som seniorledamöter, samt givetvis ämbetsmannainstallationerna. Vi återkommer i ett senare nummer med en presentation av dessa.

Det blev trångt också kring bokbordet där många fyndade bland CFE:s dyrgripar.

Den efterföljande brödramåltiden interfolierades givetvis av många lärda tal. Den nyinstallerade OM gladde sig i sitt bordstal bland annat åt att se samtliga fördelningar och samtliga forskningsgrupper representerade kring borden. En av huvudpunkterna i talet var en önskan att Orden ska ta bättre hand om bröderna av III:e graden (den grad där man kan bli medlem i CFE). Henrik Berg betonade att just i denna grad

OM Henrik Berg t.v. i samspråk med avgående OM Örjan Zetterqvist.

Frimuraren

har vi de stora möjligheterna att skapa entusiastiska och långsiktigt aktiva frimurare. Detta kräver dock att vi skapar goda förutsättningar på ett mer utvecklat sätt än idag. För att tydligt markera den betydelse dessa bröder har, hade OM placerat just en tredjegradsbroder på sin vänstra sida vid brödramåltiden.

Henrik Bergs stolta faddrar fanns på plats. Anders Strömberg lovade allt stöd från Ordens sida och Lars-Otto Berg höll ett som vanligt tänkvärt tal där han med utgångspunkt från sitt och sonen Henriks valspråk ”värna kunskapen” poängterade att det inte bara handlar om att bygga upp och behålla kunskapen utan även att sprida den.

Just att sprida kunskap genom en intensiv publiceringsverksamhet har varit ett av avgående OM Örjan Zetterqvists stora prioriteringar, lyckligtvis balanserat med medmänsklighet och förståelse för att även familjelivet ställt krav på hans ämbetsmän. Han avtackades naturligtvis varmt vid högtidsdagen och fick som avskedsgåva av logen ett porträtt av Carl Friedrich Eckleff.

Text och bild: Lars-Olof Mattson 17

Skotten Robert Burns, nationalskald och frimurare Minnet av Robert Burns, firas vid tiden för hans födelsedag den 25 januari. Den första kända Burns middagen hölls redan 1801 av en grupp vänner och har firats sedan dess. Burnsmiddagen (Burns Night eller Burns Supper, som den kallas) är en institution i det skotska livet. Middagarna kan vara allt från informella sammankomster för vänner till en formell middag full av pompa och ståt. Dagen är för många skottar minst lika viktig som nationaldagen, St Andrews Day, den 30 november. Robert (Robbie) föddes år 1759, så i år blev Burns Night Supper, inte bara en ny Burns Night i raden av traditionen, utan även ett 250-årsjubileum.

V

em var han då, denne man? Robert Burns har lyckats fånga vår fantasi – såväl skottar, som ickeskottar. Detta har gett honom erkännande som “den största poeten sprungen ur det skotska folkets sköte”. Med sin skotska stil skildrade han Skottland, kulturen och den skotska själen. Han lockar in läsare av olika ursprung, och hjälper oss att förstå kärlek, glädje och vad det vill säga att sörja.

Mannen - myten Robert Burns föddes 25 januari 1759 och var omgiven av berättelser och musik från tidiga år. Modern var sångerska och berätterska, vilket säkert satte sina spår i den unge Robert. Han spenderade sina första år i Alloway. Som traditionen bjuder blev inte utbildningen lidande trots att de var en fattig bond18

The Inauguration of Robert Burns as Depute Master.

familj. Robert gick i en lokal skola som hans far och några grannar höll i. Robert fick även lite tilläggsutbildning i latin, franska och matematik. Läraren John Murdoch introducerade även den unge Robert i den engelska litteraturen.

Det sociala livet utvecklades under dessa år, och det var vid den här perioden, när Robert var runt 15 som han började skriva poesi. Även om Robert gjorde sitt bästa för att bli en bonde, låg hans passion ändå i att skriva historier, dikter och sånger. Burns skrev en gång “Jag har vare sig tänkt eller känt att jag skulle bli poet förrän jag blev hälsosamt kär”.

Familjen Burns fick problem både med jordbruket och på det personliga planet. Gården var inte lönsam och Robert ville gifta sig med Jean Armour, som var gravid med hans barn, men fick inte för Janes far. Den enda vägen ut ur problemen såg ut att vara att emigrera till Jamaica. Emigrationsplanerna fick dock en oväntad vändning. Han hade tidigare fått rådet att finansiera sin resa

med att publicera en del av sina poem.

Det visade sig vara en utomordentligt bra idé, så bra att den succé som utgivningen av ”Dikter huvudsakligen på den skotska dialekten” (1786) blev, gjorde att han helt omvärderade sina emigrationsplaner.

Denna samling kostade tre shilling och hela utgåvan på 612 kopior sålde slut på en månad. Robert insåg att han kanske skulle ägna sig åt att skriva poem för publicering. Han bestämde sig att besöka Edinburgh för att utveckla sina litterära kunskaper. Väl framme frotterade han sig med lokala societeten och blev känd som ”den himlalärda bonden” eller ”bondediktaren”.

Han stannade i 18 månader och publicerade även en andra utgåva av sina poem. Han mötte Mrs Agnes McLehose, med vilken han inledde ett platoniskt förhållande. Deras brevväxling blev sedermera en av de mest berömda samlingarna av romantiska brev.

I maj 1787 gav sig Robert ut på en pilgrimsfärd för att se de klassiska platFrimuraren

serna i landet. Hans resa tog honom till gränserna av Skottland och senare de centrala delarna av landet samt the Highlands.

Under den här perioden blev Robert involverad i ett projekt tillsammans med en musikförläggare för att samla typiska skotska texter/sånger och melodier, ”the Scots Musical Museum”. Robert själv var den huvudsakliga medverkaren/donatorn av de verk som till slut blev sex volymer med 100 sånger styck. Dessutom medverkade han till en publicering av ”klassiska skotska folksånger” 1793.

Robert rykte som poet spred sig utanför Skottlands gränser. Hans berömdhet skulle kunna liknas vid dagens större artister. Italienaren Pietro Urbani gav sig in i publiceringsbranschen. Han gjorde sitt bästa för att nyttja (eller snarare utnyttja) Roberts berömdhet. Han publicerade sången Red, Red Rose 1794 och påstod att den tjänstvilligt givits till honom av en firad skotsk poet.

Denna vackra dikt/sång nådde inte sin popularitet förrän en tid efter Roberts död. Den nådde en bredare publik först 1821 med en ny melodi. Vi här i Sverige har fått den till livs av en av våra stora skalder, nämligen Evert Taube, som översatte den till svenska och gav den en ny melodi. (Min älskling du är som en ros... Red anm.)

Samtidigt med en allt sämre hälsa som inte blev bättre av hans försök till lindring med havsbad blev det mindre och mindre litterär och musikal utkomst. Åren av hårt arbete och leverne under ungdomen hade satt sina spår: Robert Burns avled av sviterna efter reumatisk feber och hjärtproblem endast 37 år gammal den 21 juli 1796. Då Robbie var en firad poet redan under sin livstid, så var det tusentals personer närvarande vid hans begravning.

Robert Burns betraktas som nationalhjälte och har en egen dag i den skotska kalendern. Burns inspiration var den skotska folkvisan och hembygden dess natur och folk, men kanske främst Frimuraren

hans många kärleksförbindelser. Han är upphovsman till en rad odödliga verk, däribland Auld Lang Syne, Adress to Haggis, My love is like as red, red rose, och To a mouse, den sistnämnde inspirerade sedermera John Steinbeck till boken Möss och människor.

Frimuraren Robert Burns Robert Burns livslånga koppling till frimurarna gav honom ett konstant socialt stöd. Tillsammans med vänner grun-

Robert Burns.

dade han 1780 Tharbolton Bachelors’ Club. Det var en debattklubb, vilket var populärt vid denna tid. Burns valdes till ordförande och klubben skulle inte ha mer än 16 medlemmar. Frimurarna möttes i samma hus, ett värdshus och han blev frimurare vid St David’s Lodge i Tarbolton 1781, den 4 juli, 22 år gammal.

Den 1 oktober 1781, blev han både medbroder och mästare i logen (passed and raised). Logen upphörde sedermera med sin verksamhet och Burns gick med i logen St James Tarbolton Kilwinning No 135. Det är inte exakt känt var logens möten ägde rum, men

1784, den 30 juni ägde mötet rum i Manson Inn och den 27 juli 1784, blev Robert Burns logens Deputerade Mästare (Depute Master), ett ämbete som han innehade fram till 1788. 1784 och 1785 deltog Robert Burns i logens alla nio årliga möten. Robert Burns besökte ett antal loger i Ayrshire och p.g.a .sin berömmelse, blev han dessutom hedersmedlem i ett flertal av dem.

Den 18 maj 1787 blev Burns antagen som Royal Arch Mason i St Abbs Lodge. Vissa källor anger att han skulle ha blivit antagen som Knights Templar vid samma tillfälle, då detta anges vara den rådande seden.

Ett tecken på Robert Burns tidiga berömmelse, är en anteckning att frimurarbrodern som antogs samtidigt fick betala antagningsavgift, medan Burns, i kraft av sin berömmelse inte behövde betala någon avgift. Den 25 juli 1787 återvaldes Robert Burns som Depute Master i logen St James och han deltog i logens arbete fram till 11 november 1788. Senare samma år gick Robert Burns med som medlem i Dumfries St Andrew No 179.

Detta kom att visa sig vara mindre lyckat, då denna loge förde en tynande tillvaro. 1792 valdes Robert Burns till Senior Warden (Förste Bevakande Broder). Fram till 14 april 1796, finns bara noterat att logen möttes fem gånger. Detta är också sista noteringen om att Robert Burns har deltagit i en logesammankomst. Det finns inga noteringar om att Robert Burns skulle ha deltagit i någon annan loges sammankomst under denna tid.

Det frimureriska inflytandet på Robert Burns poem är märkbara. Flera poem har inslag av frimureriska ideal och frimurerisk filosofi. ”Libel Summons” t. ex. behandlar broderskärlek, inte bara i logen, utan även i allmänhet.

Samma ideal kan också ses i poemet ”A Man’s a Man for a’ that”. Den vida berömda “Auld Lang Syne” är säkerligen ett konkret uttryck för människokärlek och ett ideal om ett internationellt brödraskap.

Text: Christer Göthe 19

Visitation i SJL Aquila

S

äga vad man vill om visitationer, men ordet har ju en något negativ klang från den tid man gjorde lumpen. Det slutade oftast med ”Gör om, gör rätt” för till synes petitesslika saker. Så kan man ju också tänka om visitationer som utförs i våra loger med jämna mellanrum. Men riktigt så illa är det inte!

Anledningen till visitationerna är att hjälpa logerna hålla en god ordning och en bra standard, dels på sina utförda arbeten och dels att säkerställa att vi arbetar efter uppställda direktiv.

Även ekonomin ses över.

Så var även fallet denna gång, när SFMO’s Visitator a latere, SIk Thomas Böös, R&K, åtföljd av visitations sekreterare, Torgny Söderberg, X PBF, genomförde den digra uppgiften att nagelfara verksamheten.

OM i Aquila, Bo Lundvik, hade fullt upp under två dagar, med att tillhandahålla de uppgifter som Visitatorn efterfrågade.

- Två mycket krävande dagar, men också mycket trevliga och givande, föll kommentaren, när undertecknad frågade Aquilas OM, hur arbetet hade förlupit. Själva ”examen” för dessa dagar blev det logemöte som avhölls den 20/11-2008, och för den som drar sig till minnes hur det var att avlägga prov, eller genomföra en tentamen, kan med lätthet förstå att även detta genomförande skedde med lite darr på manschetten.

Men det kan sägas att samtliga ämbetsmän i logen hade lagt ner både tid och själ för att aftonen skulle bli så bra som möjligt. Inte för att glänsa, utan mer för att verkligen befästa hur arbetet skall utföras.

När visitatorn tar till orda, berömmer han ämbetsmännen till ett gott arbete samt ger sitt gillande över hur logen sköts. Dock så finns det några små detaljer att arbeta med enligt den bedömning som SIk Thomas Böös gjort.

20

Det som nog kommer att fastna mest hos ämbetsmännen och framförallt hos OM, Bo Lundvik, är Visitatorns kommentar ”Det går att lägga ner hur mycket arbete som helst på att få det perfekt, men man får inte glömma bort att det även ska vara roligt att arbeta i logen”.

Dessa ord sammanfattar nog i de Glöm inte bort att man skall ha roligt i Logen också. Visitatorns flestas ögon hur en Thomas Böös avskedsord värmde säkert OM Bo Lundviks hjärta. loge skall skötas…

Med allvarsamt och noga övervägt arbeNär jag frågade Aquilas OM hur han te, men med hjärtat på rätta stället och i ansåg att de gångna dagarnas arbete gått, glada vänners lag. så kom det med ett leende på läpparna För vi är ju ändå frimurare av egen - Jag känner mig otroligt nöjd med hur fri vilja, och vi är med i logen för att allting fungerat! Och det tycker jag att lära oss mer om oss själva och göra det samtliga ämbetsmän ska vara… under trivsamma former.

Bra jobbat, Aquila!

Text och bild: Patrik Andersson

Frimuraren

Exklusiva frimurareartiklar från FM Regalia www.freemasonregalia.com Manschettknappar

med rött frimurarek frimurarekors. Pris: 195:med passare&vinkelhake Pris: 195:-

Bröstknappar

Frimurareslips

100 % siden, svart med rött frimurarekors.

Pris: 215:-

till fr frackskjorta 9 mm Med rött frimurarekors Pris:210:Passare&vinkelhake Pris:210:-

Bosweel frackskjorta

Storlek 39 - 45 Pris: 735:-

Lilla

Bosweel pikéfluga Pris: 139:-

Regalieväskan

Frimurareslips

Regalieväska i äkta skinn med rött som ovan men med frimurarekors, rött sidenfoder. passare och vinkelhake Längd:24 cm, H:16 cm, lock 2,5 cm Pris: 215:Tre tryckknappar. Pris: 235:-

Band-/slipshållare

med frimurarekors 95:med passare&vinkelhake 95:-

Stora Regalieväskan i äkta skinn med frimurarekors. Rött sidenfoder. L:32 cm, H:30 cm, Lock 5 cm m två kardborreband

Vita skinnhandskar

Vita vantar (ingen bild)

Herrvantar i texil En storlek Passar normalt alla.

Pris: 95:-

Frimurarsvärd Pris från 3 595:-

Pin Pin-nålar:

Akaciagren 50:Rött frimurarekors 10 mm 50:Passare/vinkelhake 50 50:Fästen: stift och fjäderbricka Lilla frimurarekorset 7 mm 60:Beställ: fax 040-17 07 54, e-post, brev eller i vår web-shop www.freemasonregalia.com

FM Regalia HB

Ö. Rönneholmsvägen 27 A Se 211 47 Malmö

e-post: order@freemasonregalia.com Vi har även utrustning för loger såsom förkläden, m m. Kontakta oss!

Försäljningsvillkor: Faktura medföljer varorna. Betalning måste ske inom 10 dagar från fakturadatum. 40:- för porto/förpackning tillkommer per försändelse.

Herr i äkta skinn.

Strl 8, 8½, 9,9½, 10

Pris 395:-

Pris 269:-

Vi har också handskar och vantar i damstorlekar. Se webbutiken

Jag beställer följande:

Frimurarsvärd á 3 595:- Grepp:Vitt__svart__rött__ Balja: Vit__svart__röd__ Prydnad: Knopp__ hjälm__ krona__ Tillval: Upphängning med förgylld kedja __ 300:Damaskerad klinga med frimurarsymboler __ 400:Lasergravering av ditt namn__ 350:___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___ ___

Slips med rött kors á 215:Slips m passare&vinkelhake á 215:par manschettknappar m rött kors á 195:par manschettknappar m passare&vinkelhake á 195:par bröstknappar rött frimurarekors á 210:par bröstknappar passare&vinkelhake á 210:Band- och slipshållare med rött kors á 95:B-/slipshållare med passare&vinkelhake á 95:Lilla regalieväska á 235:par skinnhandskar á 269:- ___ storlek par vita vantar i textil á 95:Pin-nål akaciagren á 50:Pin-nål frimurarekors á 50:Pin-nål lilla frimurarekorset á 60:Pin-nål passare&vinkelhake á 50:Frackskjorta á 735:- ___ storlek Vit pikéfluga á 139:Stora regalieväskan á 395:- OBS! NYHET

Namn

Adress Postnr Telefon Underskrift

Postadr

Frimurare tog The Mother Road to Masonry På tungt mullrande Harley-Davidson MC körde en grupp frimurare från Norge den sägenomspunna och mångbesjungna Route -66 från Los Angeles till Chicago. Med Thore B. Sirnes, OM i SjL Flikke til de tvende fjorde i Flekkefjord, som Roadcaptain, som det heter i detta sammanhang och med Trond Moberg från Norwegian Route-66 Tours som medplanerare och chaufför av följebil genomfördes en drömresa på tillsammans över 120000 kilometer med en enda liten incident.

T

hore B. Sirnes hade fyra avsikter med denna resa. För de flesta i gruppen var kanske turen på Route -66 det viktigaste skälet. Under resan skulle vi som MC-åkare och frimurare lära känna varandra, samt utvecklas som frimurare och sist men inte minst vi skulle få möta det amerikanske frimurarsystemet genom besök i de tre Johannesgradernas loger.

Route -66 invigdes i slutet av 1920talet som den första stora trafikleden mellan Chicago, Illinois vid de stora sjöarna och Los Angeles på Västkusten.

Under några decennier hade motorister genom att följa de gamla lederna som tog prärievagnarna genom de stora slät�terna och över Klippiga bergen ner till Californiens bördiga jordar. Leder med fantasieggande namn som Trail of the 49:ers, Old Spanish Trails, Good Night Trail och Santa Fe Trail.

I mer än 15 år arbetade Cyrus Stevens Avery på olika sätt för att ge The National Old Trails Road status av nationell trafikled innan han 1927 kunde 22

På väg upp i Klippiga bergen på en nödtorftigt lagad väg med beläggning från 1930-talet.

markera denna väg som Route-66. Vägen från öst till väst.

När vägen lades ner 50 år senare blev det dramatiskt för många av städerna längs Route66. Affärer slogs igen. Bensinmackar ställdes öde. Motellen förslummades.

I Tucumcari fanns mer än 2000 motellrum när det begavs sig, i dag finns bara Blue Swallow kvar från glansdagarna.

Till och med loger längs vägen förtvinade. Skylten finns kvar men bröderna har flyttat.

En annan entusitast, Angelo Delgadillo, frisören i Seligman, Arizona blev den som skulle skapa den nu så populära The Historic Route-66. Han kal�-

lade till möte på Copper Card restaurant i Seligman den 18 februari 1987.

Då skapades The Historic Route-66 association of Arizona med uppgift och mål att återuppväcka Route-66. En trafikled som för varje år lockar fler och fler att med bil eller MC färdas på de traditionella betongväglaget genom historiska platser som Barstow, Kingman, Flaggstaf, Santa Fe, Amarillo, Tulsa, St Louis, Springfield och till downtown Chicago.

I dag har fyrfiliga motorvägar med Interstate nummer ersatt den gamla huvudleden, eller som någon sa: I dag färdas vi i skötet på The Mother Road.

För hon ligger där. Ibland sida vid sida, ibland under Interstatens nya asfaltbeläggning. På få ställen helt borta och med den stora skillnaden att den nya trafikleden inte går genom städer och byar utan runt dem, efterlämnande allt från spökstäder till små sömniga byar och städer som alltmer vaknar upp av turisternas behov och pengar.

Frimuraren

Den norska frimurarna kom från hela Norge, med en grupp på sju bröder från Alta som den mest enhetliga. Dessutom fanns en svensk med, undertecknad, som inte kunde motstå frestelsen att vara ”bad guy” i ett sådant sällskap.

Som förberedelse hade ett antal av oss träffats i Flekkefjord för information och genomgång. Thore B. Sirnes hade också besökt Nordnorge för att ge samma information. Frimureriskt hade gruppen graderna från VI-V och till X. De flesta ämbetsmannauppdragen var representerade från OM och nedåt.

Men som MC-åkare skiljde sig gruppen betydligt mer. Det fanns alla erfarenhe-

Bår Rökenes från Alfta hade fått resan i 50-års present av sin fru. Vilken lycka!!!

ter från livslångt åkande på tvåhjulingar till nästan nybörjare och till och med en 50-åring som fått resan i present av sin fru - tänk att sådana kvinnor finns!

För hela gruppen gällde att varje dag, med undantag för en vilodag köra mellan 300 och 400 km och framför allt försöka att hänga ihop så att de planerade upplevelserna kunde ske gemensamt. Vid något tillfälle blev någon eller några efter och då väntade man in tills alla samlats innan färden fortsatte.

Det skilde sig också avsevärt vad gällde erfarenheten av utlandsvistelser, så här gällde att broderligen hjälpas åt och ta hand om varandra. Som alltid bildades undergrupper, men ingen blev ställd utanför och ingen grupp slöt sig för någon enda deltagare.

Frimuraren

Den frimureriska utvecklingen förutom det dagliga mötet med bröder innebar några trevliga och väl förberedda föredrag av bl a OM Harald Halvorsen OM i Arendal. Det kändes kanske lite annorlunda att efter en kall öl i en lagom varm pool ta på en enkel T-skirt och ett par shorts och sätta sig och lyssna uppmärksamt på ett föredrag, men det hade också sina poänger.

Att få besöka loger i USA är alltid spännande. Masonry i USA och det Svenska Systemet skiljer sig avsevärt åt samtidigt som många igenkännande leenden syns i brödernas ansikten. Vårt första logebesök i Barstow, redan andra dagen var emotsett med stor förväntan.

Detta var något som bröderna i Barstow Boron Lodge No 682 med Worshipful Master Merill M Gracey uppfyllde till övermått. Det första som mötte en välklädd grupp frimurare i mörka byxor och en vit sweatshirt med vacker logga på var de dignade borden från brödramåltiden. Bröderna i Barstow hade bjudit in både respektive och gäster för att möta dessa MC-åkare från Norge, och de blev ett fantastiskt möte där man noga placerade gäster och Barstowbor så att alla fick möta någon ny.

I samband med måltiden överlämnades ett standar från gruppen, och alla fick kepsar och diplom. Men dröm om Thore B. Sirnes förvåning när man visade det lapptäcke med frimurare- och Route-66 symboler som några damer i Barstow sytt för att ge till den gästande

Thore B Sirnes och Harald Halvorsen beundrar det vackra lapptäcket med frimuraroch Route-66 symboler.

gruppen. Det blev en lång och innehållsrik kväll som avslutades efter ett logemöte i grad I med reception, en mycket intressant upplevelse.

På kvällen Worshipful Master, nästa dag biker med alla tillbehör. Merill M Gracey i hjälm klarade rollerna galant.

Worshipful Master Merill M Gracey mötte upp morgonen efter som välutrustad Biker för att guida oss ut ur Barstow och sätta oss på rätt väg genom Mojaveöknen.

I Albuquerque mötte en buss beställd av bröderna i Albuquerque Temple Lodge No 6 3801 Osuna Re NE. Vi ankom något sent till hotellet så några av bröderna hann dessvärre inte att komma med. På samma sätt som i Barstow var det ett dignande bord som välkomnade den norska gruppen. Dessutom bjöd man på en helt annorlunda ritual i den tredje graden - en upplevelse både av innehåll och framförande som gav ett starkt minne.

Logebesöket i grad II skedde i Santa Fe under vilodagen. På resan dit med buss skedde på den gamla vägen via Bernadillo, Madrid, nu för tiden känt för den nya Easy Rider filmen Wild Hogs med bl a John Travolta. Madrid är välkänt för sin hippiekultur och om det inte hade luktat hasch och den gamla innehavarinnan ingått i köpet kanske någon slagit till och blivit husägare.

I Santa Fe bjöd bröderna i Santa Fe Montezuma Lodge No 1 som vanligt på en överdådig måltid och en spännande grad II loge. Men vi fick också vara med om invigningen av det nya golvet i logesalen - som inte delades med den andra logen i Santa Fe, i stället hade man två Johannessalar bredvid varandra. Att ∆ 23

Kit Carson, den välkände trappern varit frimurare och att man hade hans från historien välkända långbössa, väckte pojkdrömmarna ur deras slummer.

Mötet med den speciella kultur som nu växer kring The Historic Route 66 var också en spännande upplevelse.

Det lär finnas över 300 inspelningar av den berömda låten Get your kicks from Route-66. Sången skrevs 1946 av Bobby Troupe och blev snart en landsplåga med Nat King Coles trio. Sedan dess har en mängd exekutörer från olika musikaliska genrer som Perry Como, Bing Crosby, Bod Dylan och till och med Depeche Mode som bara gav ut ett par covers och Rolling Stones pressat plattan.

På senare år har låten Take it easy med The Eagels riktat blickarna mot

Med en kall Coke följer Thore B. Sirnes rådet från Eagels sångare Glenn Frey.

Winslow Arizona. Texten lyder: Standing on the corner in Winslow Arizona, such a fine site to see..

Det har också skrivits hyllmetrar om Route-66 och det skrivs fortfarande. I Tulsa, Oklahoma på motell Route-66 (var annars!) fick vi möta Michael Wallis som följt vägens pånyttfödelse sedan tidigt 80-tal. Förutom ett trevligt föredrag fanns det möjligheter att köpa hans böcker som signerades på löpande band. Där sammanstrålade vi också med en annan norsk grupp som färdades i västlig riktning ner mot Los Angeles. det var kanske någon om kunde tänka sig att byta färdriktning, men väderleksutsikterna varnade för storm och regn i sydväst så bytet fick vara.

24

Trettio norska frimurarbröder iklädda den överenskomna skjortan med mörka byxor och svarta skor gjorde ett prydligt intryck på de amerikanska frimurarna.

Även finkulturen har gjort Route-66 efter service och kontroll skulle hyras ut berömd. John Steinbecks Vredens dru- till en ny grupp on the Road Route-66. vor, Grapes of Wrath har sitt upphov i Helst skulle vi kanske gått i mål mitt Route-66 som flyktväg för människor i Chicago downtown där början eller som under 1930-talets depression flyd- slutet på Route-66 är skyltat, men efde från damm och nöd till bergens friska ter att sett trafiken från bussens fönsluft och eventuella arbetstillfällen. ter gick tankarna istället till lugnet av Men om sanningen skall fram var det jämna dunkandet av beckskarvarna mötet med Angelo Delgadillo i Selig- mellan betongplattorna på The Mother man snäppet vassare. Andra upplevelser Road. 13 dagars drömresande var slut, som sitter djupt i minnet var frukosten men längtan tillbaka till Route-66, i en på Dixie Truckers stop i McLean, ett mindre grupp med fler dagar till förfoställe med en parkeringsplats fylld av gande och övernattningar på Blue Swal8-wheelers, USA:s motsvarighet till de low eller Wigwam Motel växer sig allt Road Train man helst undviker neri i starkare.

Text och bild: Kjell Mazetti Australien.

Den sista dagen genom Illinois upp emot Chicago blev något av en transportdag. I den staten finns det minst kvar av den ursprungliga Route-66. men US 47 var en inte alltför stor huvudled och den förde oss vidare upp emot Zylstra Harley Davidson i utkanten av staden där vi skulle återläm- Michael Wallis signerade böcker och berättade om sitt engana våra hyrcyklar som gemang för Historic Route-66.

Frimuraren

Musikafton i Sala Brf Sala Frimurarebröder har för fjärde året i rad arrangerat musikafton. För i det närmaste fullsatt hus – 45 bröder med fruar och vänner – spelade Salas MkF Kjell Fernström, VI, och Mårten Lundgren, II, piano respektive trumpet och flygelhorn samt Annica Risberg sjöng.

De närvarande njöt av den välspelande trion och det blev t o m allsång i En liten melodi! Det blev en mängd skilda musikstycken i olika genrer. Vad sägs om The best things in life are free, Om kärleken, Music Music Music, The girls from Ipanema och, som avslutning, It´s only a paper moon. Publiken hann också begära och fick höra Take the Atrain.

Musiken flätades samman med småprat mellan de tre och med publiken.

Publiken fick också undervisning i mu-

Mårten Lundgren Trumpet och Annica Risberg sång underhöll bröderna i Sala.

sikens uppbyggnad, t ex vad ett stick är och fick även höra vad torr-repa är.

Vi ser redan fram mot nästa år!

Text och bild: Stig Sandin

BORDEAUX 2005 Lamothe Rouge 2005

BOETGRUPPEN

Fastighetsmäklare i samverkan

Broder Bo Lingserius VII SPL 08 - 23 70 00 08 - 556 069 28 070 - 723 10 40 Auktoriserad mäklare

Beskrivning:60% Merlot 30% Cab.Sav 10% Cab.Franc

Alkohol kan skada din hälsa.

Best.nummer: 500795-09 Pris: 798,00 för kartong med 6fl Beställ hos närmaste Systembolag.

Efter 2-5 dagar kan Du hämta vinerna.

SAMPLEX För bröder i såväl söder som norr!

Frimuraren

www.samplex.se 25

Drygt 90 bröder firade 50-åring Den vitala 50-åringen S:t Andreaslogen S:t Eskil firade sin jämna födelsedag, til�lika högtidsdag, lördagen den 18 oktober 2008. Drygt 90 bröder från när och fjärran deltog i högtidligheterna och det var en syn- och hörbarligen belåten OM Kent Sandberg, som kunde konstatera att arrangemangen flöt oklanderligt.

J

26

En militär rustar ju för det värsta som kan hända. Men ibland kommer slaget från det håll man minst anat - en sladdande bil. Yrkesofficeren tillika frimuraren Ambjörn Sandler låg för döden, förlorade benen men vann nånting annat – ett nytt liv, andra insikter. Det är detta nya liv han skildrar i boken Fånga din dag. Att tvingas krypa kan till exempel ge nya perspektiv – och bättre bärplockning.

Läs och lär. Ambjörn vet.

Fånga din dag

ubileet inleddes med en mässa i den från frimurarhuset synnerligen välbelägna Klosters kyrka (100 meter cirka). Själva högtiden genomfördes därefter självklart i huset, som invigdes den 17 september 1958.

Det var i samband med byggandet av ett nytt frimurarhus i Eskilstuna, som planerna på att bilda en arbetsloge för Andreaslogerna tog fart. Kent Sandberg berättar: - Konstitutionspatentet, daterat den 20 september 1958, överlämnades vid logens invigning den 26 oktober samma år. Invigningen förrättades av OSK livsmedikus Erik Böttiger. Faddrar för logen var OM för S:t Andreaslogen Den Nordiska Cirkeln, översten Erik Lidström och OM för S:t Johanneslogen Södermanland överste Erik Cavalli.

Namnet S:t Eskil tog logen efter den helige Eskil, som var en engelsk munk verksam i Södermanland under senare delen av 1000-talet. Uppslagsböckerna säger att han var Tuna stifts förste biskop med säte i Tuna (nuvarande Eskilstuna).

Enligt legenden stenades han till döds år 1080 i sina försök att sprida den kristna tron. Den helige Eskil begrovs i Tuna, där en kristen begravningsplats existerade redan på 1000-talet.

Kent Sandberg fortsätter: - S:t Andreaslogen S:t Eskils vapensköld har utformats till minne av denna apostel. De heraldiska attributen bär också vittne om denna förkämpe för den kristna tron. Där finns hans stav

och några stenar, vilket symboliskt visar på det öde som drabbade honom. Vårt valspråk är Fides et amicitia, det vill säga Tro och Vänskap.

Högtidligheterna fortsatte med en brödramåltid, där CM Anton Ridderstad på sedvanligt suveränt sätt höll ordning på alla tal. Flera gåvor överlämnades och det var inte utan att Kent Sandberg såg lite tagen ut av all vänlighet, som kom logen till del.

Han omgavs för övrigt vid bordet av Ordens Si- Birger Löwhagen, ordförande i Brödraföreningen Olaus Petri i Strängnäs, uppvaktar Kent Sandberg. gillbevarare och Kansler, Karl-Erik Ericsson, och Storinkvisitor som var med lär inte ångra sig. Det blev Thomas Böös, som dessutom tidigare ett trevligt minne för livet.

Text och bild: Göran Sjögren har varit OM för just S:t Andreaslogen S:t Eskil.

Göran Sjögren flyttade med När jubileer och högtidsdagar slås sina föräldrar in i Frimurarhuset i samman blir det långa dagar – denna september 1958. Hans pappa var varade i dryga sju timmar. Men det var tjänande broder. sju minnesvärda timmar. Alla bröder

Sätt in 100:- på Bg 5734-9037, ange namn och adress så kommer boken hem i brevlådan.

Ambjörn Sandler

Fånga din dag

www.jengel.se Frimuraren

101-åring firades Att vara frimurare är ju, som bekant, inte bara att vara medlem i Orden utan snarare ett sätt att leva. Det ser vi också många bevis för i vår frimureriska omgivning.

Inom Skånska Provinsiallogen försöker vi en gång om året uppmärksamma de vi kallar jubelbröder eller jubelfrimurare, det vill säga bröder som uppnått 50 respektive 60 år som medlemmar i Orden. Ja, efter sextio uppmärksammas man varje år.

Vid höstens hyllning av jubelbröder fanns bland andra den pigge 101-åringen Gustav Enert från Helsingborg med.

Han har gjort en märklig frimurerisk resa i så motto att han blev frimurare vid andra världskrigets slut 1945. Han gjorde sedan ett uppehåll i det frimureriska arbetet under andra halvan av 1900-talet för att sedan återkomma och få tionde graden år 2001, 94 år gammal.

Broder Gustav är oerhört pigg och vital för sin ålder och deltar ofta i logesam-

mankomsterna i Helsingborg men också då och då vid kapitelsammankomsterna i Kristianstad, bland annat vid de senaste högtidsdagarna.

Efter årets hyllning av ett antal jubelbröder fattade han frankt den s k ”talaren” och höll ett tacktal av det bättre slaget. Man kunde direkt konstatera att broder Gustav inte har några problem med minnet.

De övriga bröder som jubilerade som frimurare i år var ”junioren” i sällskapet Pererik Lindahl, 76 år, från Karlskrona, som recipierade 1958; Lennart Persson, 85 år, från Malmö, som recipierade 1958; Karl-Erik Rignell, 91 år, från Lund, som recipierade 1958; Kaj H:son Holmdahl, 90 år, från Lund, som recipierade 1948.

Ytterligare ett antal jubelbröder var inviterade till högtidligheten, men kunde av olika skäl ej närvara. Det var tio bröder med fler än 60 år som frimurare, tre som i år uppnådde 60 år och sju som i år uppnådde 50 år som frimurare.

Provinsialmästaren Nils-Arne Bidsell, stående i mitten, tillsammans med årets jubelfrimurare Pererik Lindahl, stående t v, Karl-Erik Rignell, stående t h, samt sittande fr v Kaj H:son Holmdahl, Gustav Enert och Lennart Persson.

Text och bild: Curt Hansson

Medaljerad

En glad Mats-Ola Engberg med blommor och medalj.

Frimuraren

Lördagen den 18 oktober 2008 firade S:t Johannes Logen Polstjernan sin 146:e Högtidsdag och vid detta tillfälle utdelades Polstjernans Förtjänstmedalj nummer 1.

Värdig mottagare av denna Logens första Förtjänstmedalj blev Broder Mats-Ola Engberg som under 17 år varit ämbetsman i Logen och innehaft ämbetena Bevakande Broder, Talman och Arkivarie. Parallellt med dessa ämbeten har Broder Mats-Ola även varit Talman under 6 år i S:t Andreas Logen Gevalia!

Inte nog med detta, utan Broder Mats-Ola har även i frimurarsamhäl-

let Gävle gjort en lysande insats som sammankallande för Logernas i Gävle gemensamma Caritaskommitté och till Brödernas trevnad varit 1:e tenor i Frimurarekören. Broder Mats-Ola har utfört sina uppdrag med stor plikttrohet, alltid väl förberedd men framförallt med ett personligt engagemang och genuint intresse. Ett 70-tal Bröder bekräftade sin uppskattning när OM Anders Lené utdelat denna Förtjänstmedalj med numret 1.

Text och bild: Lennart Pettersson

27

Ny OM i Brödrakedjan

D

et är en smått historisk dag denna lördag, den 30 september, 2008. St Johanneslogen Brödrakedjan hade precis firat sitt 100-års jubileum då det tillika, under samma år, kommer att ske OM-skifte, och det kändes verkligen som att man passerat en milstolpe i logens historia, denna regniga, men i hjärtat varma och trivsamma dag.

Vad är det då som gör dagen historisk? Jo, av den anledningen, att under de senaste 12 åren har logen letts av DHU Br, Sture Landfors, som nu efter goda insatser och ett väl genomfört ledarskap, till sist får lämna över posten till Åke Landfors. Och till saken hör, att klubban denna gång går i arv från far till son. En mycket sällsynt företeelse. Ämbetsmännen har under ledning av FCM, Br Anders Lundvik, finputsat detaljerna för genomförandet av ritualen som legat för handen. Det märktes att det låg en slöja av spänning och förväntan över vad som komma skulle, och med all rätt.

Bröderna som kommit för att hedra Åke Landfors med sin närvaro, representeras även av loger från Ö-vik i söder till Luleå i norr. Det om något tyder på att brödrakärleken är stark i ÖNPL, eller så beror det på den goda maten.

Som brukligt serverades fika för gäster som antingen rest långt eller som helt enkelt behövde sig lite förplägnad innan installationen. Det serverades givetvis förfriskningar av annat slag för den som var i behov av en stärkande tår på tanden.

När väl timmen slog för installationen så var det uppenbart att all övning som förekommit innan, bar frukt. Det som imponerade på mig, och gissningsvis ett antal fler, var att VB hade memorerat sin harang till fullo och på ett oklanderligt sätt bådade den nye OM’s ankomst för bröderna.

Efter den rituella delen för installationen, så höll OM sitt installationstal där han på ett mycket underfundigt sätt 28

PM Lars Nordmark sätter det ämbetstecken som Åkes far Sture burit i 12 år på sonens frackbröst.

klarade sig undan talet tretton, som hans post rent till numerären infallit som. ÖNPL’s PM, Lars Normark, R&K lyckönskade Brödrakedjans nye OM till en lyckosam och strävansfull tid i sitt ämbete som ledare för sin loge.

Efter logens slutande fick Br Åke ta emot samtliga bröders gratulationer och det syntes på honom att han njöt av stunden, och med all rätt. Det är ett hedersamt och aktningsvärt ämbete han blivit enhälligt vald att förvalta, och som han medgav att han inte riktigt förstod vidden av detta förrän vid edsavläggelsen, då allvaret sjönk in med kraft och mandat.

Samtidigt som Br Åke nog var glad att den första delen var avklarad, så var gissningsvis de övriga bröderna minst lika glada att återigen få komma ut i den svala och friska luften som fanns på utsidan av Johannessalen.

Vid brödramåltiden så serverades det hemgjord inlagd sill till förrätt. Varmrätten bestod av dubbelmarinerad oxfilé med potatis till. Givetvis så serverades allehanda drycker till de närvarande. Då vår ordinarie kökspersonal för tillfället var indisponibel så sköttes det med bra-

vur av Br Håkan Lövgren med assistans av flera andra hjälpsamma. Övriga bröder hjälpte till där så fanns möjlighet, och bordsvärdarna gjorde verkligen skäl för sina sysslor.

Efter att maten intagits och det skålats till höger och vänster, så var tiden kommen för alla de tal som denna tillställning så väl gjort sig förtjänt av.

Talarna var många och lyckönskningarna likaså, men ett tal i synnerhet fastnade hos mig, och det var vår nyss blivne förutvarande OM, Sture Landfors tal, till sin son och vår nye OM. En mycket rörd ”äldre” Landfors lyckönskade den något yngre Landfors. Med all rätt, för den stolthet, och den glädje som rymdes i Br Stures bröst gick inte att ta miste på.

Men en dag som denna, då historien vänder upp ett nytt blad, på en ny hundraårsresa, med en ny OM vid rodret, för Johanneslogen Brödrakedjan, så kan jag nog säga att alla de bröder som var närvarande, gissningsvis håller med om att det var en ära att ha fått dela glädjen med Åke Landfors.

Text och bild: Patrik Andersson Frimuraren

Besök i Istanbul

D

ussinet medlemmar i Frimurarnas Konstförening i Stockholmsområdet (FKS), tog sig med turkiskt flyg till Istanbul måndagen den 13 oktober för att studera konst. Effektiv reseledare och som alltid glad medresenär var Eija Häkli, Husfru i Stamhuset. På första dagens morgon var guiden Ömer Yenice hos oss tidigt med öppna famnen och ropade brett leende till oss alla när vi embarkerade bussen, att han bett till Allah om vackert väder för sina vita änglars räkning. (Ömer kallade oss gärna av oklar anledning för änglar).

Så hade vi också ett både varmt och vackert väder i 3 av det 4 dagar långa programmet.

Vår Chaufför, med Ömer sittande bredvid, rattade vant VW-bussen med precis 12 passagerarplatser i tät och inte sällan närmast stillastående trafik till Istanbuls sevärdheter varav många från antiken. Särskilt värda att nämnas är: Sultan Ahmeds moské, vanligtvis kallad den Blå moskén på grund av de 20 000 vackert lysande blå kaklen infattade på kupolens insida. Hagia Sofia (heliga visdom), ett arkitektoniskt mästerverk som nu är museum men ursprungligen en kyrka byggd av kejsar Justianius och invigd år 527 på platsen för den basilika som Constantin den Store lät uppföra på 300-talet. Den romerska Hippodromen, en gång berömd kappkörningsbana.

Den enorma underjordiska vattencisternen Yerebatan från 500-talet, och inte minst Topkapipalatset uppfört år 1467 och under lång tid sultaners residens och strategiskt placerad på ett stort landområde (700 000 kvm) som ett utskjutande näs med Marmara sjön på ena sidan och Gyllene Hornet på den andra. Nu innehåller palatset utställningar av kinesiskt porslin, vapensamlingar, smycken och inte minst reliker, vilka en del sägs härstamma från profeten Muhammed själv. Kuriöst nog visas där även i en glasmonter Mose Frimuraren

vandringsstav! Kanske den han öppnade övergången genom Röda Havet med?

Listan på besöksmål var lång men intresset i vår lilla grupp höll i sig från den första dagen till den sista. Då hade vi också varit med om en kryssning på Bosporen i solsken och från sjösidan beskådat marmorpalats och antika trävillor plus naturligtvis Rumeli fästning, som Istanbuls erövrare den blott 20-årige Mehmed II lät bygga på rekordtid (4 månader) år 1452, strax före intagandet av staden 1453, för att förhindra förstärkningar från Svarta Havet att komma till de belägrades undsättning. I och med erövringen av Konstantinopel befästes det Ottomanska imperiet och det var också då som staden (namngiven efter Konstantin den Store, östromersk kejsare 306-337) började kallas Istanbul.

I programmet ingick ett besök till en badinrättning – Cemberlitas Hamam från 1500-talet. Där blev vi verkligen renskrubbade och det som var kvar av sommarens solbränna försvann snabbt och effektivt. Den sista dagen, en fredag, hördes ropen från minareterna särskilt länge då man kallade de rättrogna till bön i moskéerna runt om i staden, som lär ha 14 miljoner invånare eller cirka 20% av Turkiets hela befolkning.

Enligt vår godmodige guide, rymmer Istanbul ungefär 2800 moskéer och

inte mindre än 186 kyrkor av olika trossamfund, inklusive synagogor. Ömer framhöll också gärna för oss den av Turkiet omhuldade religionsfriheten eller som han uttryckte det: en Gud, en värld, ett liv!

Att sammanfatta vår utflykt till Istanbul utöver vad som redan nämnts låter sig inte lätt göras med tanke på den mängd syn-smak- och doftintryck som vi alla erfor under fyra dagars intensivt fottrampande i moskéer, muséer, basarer av olika slag och ute i det fria. Vi imponerades av den öppenhet med vilken vi bemöttes och inte bara av vår godhjärtade guide Ömer utan av så gott som alla vi kom i beröring med på ett eller annat sätt under vår korta vistelse i Istanbul. Jo, en sak till. Vi slogs alla av att euro-valutan har så gott som utkonkurrerat den inhemska turkiska liran. Åtminstone på de hotell och näringsställen som vi frekventerade angavs priser i första hand i euro och möjligen, men inte alltid, i andra hand i lira. Man har så att säga i valuta-hänseende redan ”diskonterat” Turkiets ev. medlemsskap i EU till presens. Överens var vi säkert också om att vi endast snuddat vid den ofantliga mängd vackra och historiska minnesmärken som Istanbul inrymmer.

Carl-Erik Wiberg VIII Svea Staffan Sjödin X Svea

Vart man än vände sig fanns vackra och intressanta objekt att studera.

29

Vinkelslaget 2008

Solheim cup, Ryder cup, Scandinavian Masters. Alla välbekanta namn för golfare. Men känner ni till Gullie och Sven Persson cup, mera känd under namnet Vinkelslaget?

Med denna tävling förhåller det sig så, att nämnda par för 26 år sedan kom med förslaget att samla golfspelare inom Skånska Provinsiallogen och samtidigt inbjuda spelare från logen De Tre Förenade Kronor i Göteborg till en tävling. Idéen var god, förslaget antogs, tävlingen kom igång och deltagarantalet växte. För Sven och Gullie innebar det mycket arbete såväl administrativt som praktiskt.

2006 tyckte de att det var dags att lämna över till någon annan. Uppdraget förpliktigar och det är friskt vågat av Christer Söderberg och Jan Blomquist, som nu har tävlingen om hand.

En del förändringar har de redan infört, men fortfarande är det Sven som leder finalen, puttningstävlingen som avslutar tävlingsdagen. Och fortfarande är det Gullie och Sven som är tävlingens portalfigurer, lätt igenkännliga såväl på som utanför banan.

Med detta som bakgrund anländer vi en tidig fredagsmorgon i slutet av augusti till Ljungbyheds golfbana. Vi kommer från Eslöv, Rya och Söderåsen, från Lillebält och Furesö på andra sidan sundet, från Särö och Forsgården i Göteborgstrakten bara för att nämna några av deltagarnas hemmaklubbar.

30

Framför oss ligger en individuell tävling, men dessutom en tävling mellan de olika logerna.

Tillsammans är vi 10 damer och dessutom 33 herrar. En del känner varandra sedan tidigare och hälsar omkring sig med glada tillrop. Andra förhåller sig mer avvaktande. Tävling är utmaning och inte alla befinner sig på elitnivå.

Det ligger spänning i luften. Lottningen är redan klar och vi studerar startlistan. Någon hörs sucka: - Nej, inte med honom i år igen. Han tröttnade på mig redan förra året. Men jag går fram och hälsar i alla fall.

- Hej, hej. Jaså, du minns mig inte.

Härligt. Jag trodde att jag gjorde ett outplånligt intryck på dig i fjol. Från ett annat håll: - Oj, jag går i samma boll som han i rutiga tröjan. 5 i handicap, tror jag. Det blir en utmaning. Tänk om jag kunde sänka mig! - Nå, då går vi fram. Men se! Små flygplan i stället för bollar som markerar tee. Javisst, flygflottiljen. Lever den än?

Så framskrider rundan. Bunkrar, vattenhinder, stengärdsgårdar. Alla får de besök. Humöret varierar med slagens kvalité. Få surar någon längre tid. Stämningen är god, tonen rå men hjärtlig.

Sista bollen är inne efter fem timmar.

Puh...Var det första gången på en golfbana eller?

Snabbt räknas poängen. Tre segrare en i var klass, A, B och Dam, är klara för puttningstävlingen. Alla samlas kring övningsgreenen. Med fast hand styr Sven Persson de tre där ute. Tävlingen avgörs redan i öppningsskedet.

Som segrare står damernas representant. Hurra!

Trötta men omklädda och uppiffade styr vi alla kosan mot Röstånga gästgiveri. God mat och dryck bärs fram till oss av raska och vänliga skånetöser.

Slutligen förrättas prisutdelningen.

Pristagarna verkar nöjda med sina val framme vid prisbordet och återkommer till sina platser med vackra kristallskålar, paraplyer, tröjor och golfbollar, som eventuellt kan användas nästa år vid samma tid och samma plats.

Resultatet av tävlingen redovisas här nedan: Klass A: Kjell Lundberg 34 poäng Klass B: Hans Banke 33 poäng Klass DAM: Mariana Backan 36 poäng

Rapportör: Mona Stockare

PS. Hur det gick logerna emellan?

Fråga inte göteborgarna. Det blir bara pinsamt för dem. DS

Vinkelslagets glada vinnare år 2008.

Frimuraren

Frimurarkorset symbol med dunkelt ursprung Förmodligen är praktiskt taget alla frimurare ägare av ett frimurarkors i någon form; kanske som ett rockmärke, på frimurarringen, på manschettknappar eller i någon annan form. Men varför ser det ut som det gör? Och är vi frimurare ensamma om korset i den form det fått i det svenska frimureriet? Det är frågor som Leif Norrgård, T i ÖPL, reflekterar kring i denna artikel.

D

en symbol som de allra flesta förknippar med det svenska frimureriet är frimurarkorset, ett likarmat rött s k Sankt Georgskors i en tänkt kvadrat med armar som smalnar av kraftigt mot mitten, ibland också kallat Ulrikskors. Frimurarkorsets exakta proportioner fastställdes senast av Svenska Frimurare Ordens Stormästare, kung Gustav V den 3 februari 1928.

Legender om Sankt George Den som fått ge korset i denna form dess namn, Sankt George, är en gestalt ur den kristna helgonhistorien vilkens historicitet är höljd i dunkel; det verkar vara flera olika gestalter vilkas öden flyter samman i en närmast mytologisk gestalt; och om han över huvud taget har existerat är ifrågasatt numera t ex i den romersk katolska helgonkalendern.

Den mest kända legenden om honom tilldrar sig i en stad som kallas Sylene i Libyen. Dit kommer den kristne riddaren George någon gång i slutet av 200talet e Kr. Stadens invånare har länge terroriserats av ett odjur – i legenden en drake – som dagligen avkrävt dem kreatursoffer och när nu kreaturen tagit slut begär han mänskliga offer. Genom lottdragning utses dagligen en människa som offer, och den dag George kommer till staden är det ingen mindre än kungens dotter som ska offras. George förbinder sig då att döda draken Frimuraren

– under förutsättning att stadsborna efter fullbordat verk låter döpa sig och bli kristna. När George utfört det han förbundit sig döps femton tusen av stadens invånare.

När man läser eller hör legenden kommer bilden ur Johannes Uppenbarelse om ärkeängeln Mikaels strid med draken osökt i tankarna (Uppb 12:712). Framställningen om ärkeängelns strid med djävulen, i gestalt av en drake, ska, liksom praktiskt taget allt i Uppenbarelseboken, förstås som en symbolisk strid mellan det gudomliga och det djävulska. Möjligen kan den bibliska berättelsen, när den återberättats, och när olika berättare har försökt att dramatisera sin berättelse, ha gett upphov till den mindre troliga legenden om Sankt George.

En helt annan berättelse handlar om en romersk soldat vid namn George, som, när den siste hedniske romerske kejsaren (Diokletianus 285-313 e Kr) utfärdade ett edikt mot de kristna ska ha slitit en kopia av ediktet i stycken och därför fått lida martyrdöden år 303. Även om också den berättelsen är ifrågasatt är den åtminstone mindre otrolig.

Många Sankt Georgskors Likarmade kors, som regel röda, som inte sett ut som det svenska frimurarkorset, har tidigt kallats Sankt Georgskors, som en erinran antingen om legenden om den kristne riddaren eller berättelsen om den romerske soldaten eller kanske om båda. I det första korståget år 1099 utgjorde t ex Sankt George ett slags skyddshelgon och de standar som man bar i striden.

Den helige Ulrik var biskop i Augsburg på 900-talet och är det första helgon som (år 993) helgonförklaras av en påve. (tidigare hade helgonen helgonförklarats av lokala biskopar). Han är skyddshelgon för vinodlare, fiskare och vandrare och pryddes av likarmade röda

kors, som fick namn efter Sankt George.

Alltjämt kallas det röda kors som utgör centrum i den brittiska unionsflaggan Sankt Georgskorset, även om det inte ser ut som våra frimurarkors. I dag kal�las både röda, helst likarmade, kors, som korset på den brittiska samväldesfanan, och korset med de mot mitten avsmalnande armarna, Sankt Georgskors.

Den senare typen av kors finns i dag i flera stadsvapen, t ex i städerna Milano, Genua och Bologna, och, nästan identiska med det svenska frimurarkorset är korsen i de fyra fält som i den georgiska fanan omger centralkorset. Den främsta brittiska tapperhetsmedaljen, som t ex tilldelades ön Maltas befolkning kollektivt efter andra världskriget, kallas också Sankt Georgskorset och utgörs av ett kors med mot mitten avsmalnande armar. Många fler exempel på olika slags Sankt Georgskors skulle kunna återges.

Johanniterkorset En variant av korset med de mot mitten avsmalnade armarna är det så kallade Johanniterkorset, som skiljer sig från frimurarkorset genom att korsarmarnas yttre ändar är delade, var och en i två spjutliknande spetsar eller uddar. Uddarna anses symbolisera de åtta saligprisningarna i Jesu bergspredikan (Törst efter rättfärdighet. Sorg. Fridsamhet. Ödmjukhet. Barmhärtighet. Renhjärtenhet.

Utsatt för förföljelse, Fattigdom i anden) eller de åtta ridderliga dygderna (Heder.

Tapperhet. Fromhet. Frikostighet. Hjälpsamhet. Vördnad för kyrkan. Dödsförakt.

Trofasthet). Ibland har de också tolkats som de åtta språk (Auberge) som talades i Johanniterorden. Johanniterkorset får emellertid inte förväxlas med frimurarkorset eller Sankt Georgskorset.

Kamp för tro och liv När Svenska Frimurare Orden som sin främsta officiella och offentliga symbol har valt det röda Sankt Georgskorset ∆ 31

är det en tydlig markering av Ordens kristna karaktär. Även om legenderna om Sankt George har dunkelt ursprung är det ingen tvekan om vad korset står för. Svenska Frimurare Orden bygger på kristen grund! Men valet av just denna variant av korset säger oss dessutom att orden på sitt sätt är en sammanslutning för kamp – bekännelse och kamp kännetecknar alla legender som har samband med Sankt Georgskorsets ursprung. Givetvis är inte Svenska Frimurare Orden en organisation som för någon som helst form av väpnad kamp; vapensymboler som kan förekomma är just – symboler.

Däremot för Orden en kamp på kristen grund för att sanning och rätt ska råda och den enskilde frimuraren för en kamp mot bristerna i sin egen karaktär.

Det är inte en kamp mot ”varelser av kött och blod”, men en kamp där vi är kallade att ta på oss ”Guds rustning” och ”stå fasta” (Ef 6:12-13).

Sommarträff i skåne Brödraföreningarna i Ystad och Simrishamn inbjuder till traditionell sommarträff på Flyinge Kungsgård.

Välkomna den 26 juni 2009 till Flyinge Kungsgård med samling kl. 11.00 vid huvudentrén. Håll utkik efter frimurarflaggan. För information kontakta Gerhard Frick tel 0411-104 73, gerhard.frick@ystad.nu eller Lars Durehed tel 0417-132 02, 0701-122689, lars.durehed@hemmabutikerna.com

FRACKERBJUDANDE! FRACK----------------------1595 :-

MÖRK KOSTYM-----------1150:-

SMOKING + SKJORTA-1600:-

LACKSKOR------------------550:-

komplett med väst,skjorta,rosett,knappar 2250:-

Postens frakt tillkommer Clothes

CArlGren

Det röda korset Att korset hos oss blivit rött, liksom de flesta förekommande Sankt Georgskors, är säkert inte enbart av estetiska skäl.

Sankt Georgslegenden, i dess mer troliga form, är en berättelse om en martyr, en som får lida och till sist ge sitt liv för kristen tro. I den kyrkliga heraldiken är rött martyriets och bekännandets färg.

Förmodligen var det därför som frimurarkorsets färg blev röd. Bekännelsen till Kristus och förvaret för sanning och rätt innebär ofta att möta motstånd och ibland lidande. Det kan också komma att höra till frimureriets villkor. Men med stolthet och glädje bär vi det röda korset på kavajslag eller ring. Kanske får också svenska frimurare någon gång, som de första kristna, konstatera att vi ”befunnits värdiga att förnedras för det Namnets (Kristi) skull”. (Apg 5:40.)

for men

Husbyvägen 15, 590 31 Borensberg Tel: 0141-414 14

Begravning och Juridik

Broder Jan Hokkanen IX graden Svea Provinsialloge

Text: Leif Norrgård T ÖPL

Jag hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring.

Välkommen till Sibyllegatan 41 på Östermalm!

Tel. 08–709 85 81, privat tel. 073–687 07 19 Jour dygnet runt

Hembesök www.fonus.se • 020-87 00 87

32

Frimuraren

Litteratur

Böcker på nattduksbord

A

tt bli medlem av Svenska Frimurare Orden leder, bland många andra mycket goda ting, oftast till ökad läslust. Mycket finns att hitta i biblioteken hos våra loger och brödraföreningar. Det bidrar säkert till att många av oss också kastar skarpa och sökande blickar över de böcker vi träffar på i den allmänna handeln eller på de allmänna biblioteken.

Under ett förhoppningsvis långt frimurarliv kan vi kanske hitta just de böcker som för våra kunskaper och tankar framåt, böcker som vi kommer tillbaka till och gärna läser om. Några av dem kan bli trägna gäster på vårt nattduksbord.

Som ung frimurare fick jag i mina händer ett ganska sönderläst – numera väl inbundet - exemplar av en i mina ögon mycket spännande bok. Redan titelbladet gjorde mig övertygad om att jag hittat något av värde. Här kan man se kända symboler som mosaikgolvet och de två pelarna framför Salomos tempel.

Bokens titel är ”Symboliken i en kristen kyrka, religionshistoriska bilder” (Hugo Gebers förlag, Stockholm 1910).

Det är faktiskt en veritabel handbok som behandlar symbolik långt utöver vad man kan förvänta sig se i en enda kyrkobyggnad. Bland de fyrtiofyra kapitlen, eller snarare korta uppsatserna, Frimuraren

kan man hitta överskrifter som De båda pelarna, Ljus och lampor, Akacieträd, Färgerna, Kalken…

Författaren, Torsten Alfred Backman, var frimurare och deputerad mästare i S:t Andreaslogen Gustaf Adolf i Kalmar.

Han var regementsläkare, och hade, som boken vittnar om, uppenbarligen både författartalang och stora kunskaper. För den ytterst noggranne går det kanske också att på de största biblioteken hitta ett litet särtryck av samme författare, ”Korset som symbol”. ”Symboliken i en kristen kyrka” är på många sätt en påminnelse om hur lätt det är – och alltid har varit – att låta symboler bli så välkända att iakttagaren successivt förlorar den djupare kunskapen om deras betydelse. En sådan förlust är något som skulle kunna bli en katastrof för hela vår föreställningsvärld.

Motmedlet är förstås kunskap. Kanske finns boken på närmaste bibliotek eller antikvariat, i så fall har det vetgirige en given favorit!

En riktig tungviktare kan man tycka om Erich Zehrens också fysiskt stora bok ”Stjärnornas testamente”, med til�läggstexten ”Stjärnornas inflytande på människans religiösa och kulturella utveckling” (Almqvist & Wiksell/Gebers Förlag AB, Stockholm 1959). Redan den estetiska pärmen lockar till läsning. Det handlar ingalunda om astrologi! Boken är en förnämlig exposé över

människans uråldriga idé att knyta sina föreställningar om tillvaron till vad hon kunnat se på himlavalvet. Med denna grundidé går författaren från forntid genom Babylonien, Egypten, Israel, Grekland, Rom till vår egen tid; den ena kulturen har avlöst den andra och alla har haft sin anknytning till människans föreställningar om himlakropparna. Här finns symboler och myter som vi inte sett, hört eller förstått, trots att vi fortfarande idag har dem framför oss i olika former. Vi får göra en kulturell resa genom årtusendena. Boken är lätt att läsa, allra bäst ett kapitel i taget, det ger garanterat nya dimensioner. Våra kunskaper om kultur och religion visar sig omedelbart vara otillräckliga, och här finns det en strålande möjlighet att snabbt bättra sig.

Zehrens verk är en sällsynt kombination av detaljrikedom och vida vyer.

Han har skrivit flera verk med kulturoch religionshistorisk inriktning, (”Die biblische Hügel” – De bibliska kullarna, ett bidrag till arkeologins historia, och ”Der gehänkte Gott” - Den korsfäste Guden), men de är inte översatta till svenska. Den intresserade som kan läsa tyska har däremot ett bra läge för fördjupade studier. ”Stjärnornas testamente” är i många avseenden tankeväckande. Zehrens teorier ger kanske rent av läsaren anledning att gå tillbaka till Backman och fundera på var olika kristna symboler och föreställningar kan ha sitt ursprung. Boken finns på våra allmänna bibliotek, av någon anledning ofta i magasinet, men den är väl värd att vänta på.

Det lär inte vara någon obekant att Jerusalem och dess tempel är och har varit ett nav kring vilket många av världens händelser på olika sätt kretsat.

Fortfarande efter tusentals år är tempelplatsen brännhet, både politiskt och religiöst. En spännande berättelse kan man hitta i ”Blood on the Mountain, A history of the temple mount from the ∆ 33

Litteratur ark to the third millennium” (Blod på berget, historien från förbundsarken till det tredje millenniet) av den unge amatörforskaren och arkeologen Richard Andrews (Weidenfeld & Nicholson, London 1999). Här finns åtskilliga teorier om de tempel som legat i Jerusalem, varför och hur de byggdes och vad vi kan se av dem idag.

Det är svårt att inte leva sig in i beskrivningarna av de arkeologiska och andra forskningar som under senare hälften av 1800-talet och under 1900talets första år kunde ske i och kring tempelberget. Visst skulle vi alla gärna vilja veta mera vad som kan dölja sig under de stenhögar som döljer årtusendenas förlopp i den heliga staden.

Boken ger också en bakgrund till de tre stora religionernas anknytning till tempelberget, dess symboliska betydelser och eventuella hemligheter.

Dessa tre böcker från början, mitten och slutet av 1900-talet, har ett gemensamt: De försöker att öppna våra ögon för nya kunskaper. Det är litteratur som ger anledning till eftertanke och är just sådant som man vill avsluta dagen med.

Alla tre böckerna vill få oss att vara aktiva läsare och sökare. Det är just därför de passar så bra på en frimurares nattduksbord.

Text: Gunnar Adell 34

Nytt i biblioteket

B

iografi över grundaren till Ordens arkiv och bibliotek 1785, Gustaf Adolf Reuterholm (*1756†1813). Den precis utkomna boken är skriven av den kände radio och TV-journalisten John Chrispinsson och har titeln G.A. Reuterholm den gråtande diktatorn. ISBN 978-91-5185115-0 [acc nr. 10569:6]. Författaren har källforskat bland de Reuterholmska handlingar som finns i Ordens öppna arkiv.

Intressant nog tar Chrispinsson vid flera tillfället i boken upp just frimureriets roll i dåtidens samhälle. Biografin ger en spännande inblick i det politiska maktspelet i Sverige-Finland speglad mot den kontroversielle Reuterholms livsöde. Beskrivningen stäcker sig från början av den gustavianska epoken och ända in i Bernadotte-tiden. Chrispinssons bok är både lättläst, underhållande och informativ. Det bör emellertid understrykas att boken inte är en akademisk publikation. Den gråtande diktatorn rekommenderas varmt till dem som vill läsa om livet och persongalleriet kring framförallt Hertig Carl av Södermanland, sedermera Carl XIII.

Nytt lexicon En ny uppdaterad och omarbetad upplaga av ett verkligt frimureriskt standardverk. Lennhoff, Postner & Binders klassiska Internationales Freimaurer Lexikon, från 1932 ISBN 3-7766-50079 [acc nr. 10570:14E] gavs under förra

året ut på det tyska förlaget Herbig i München. Även om detta uppslagsverk aldrig innehållit några illustrationer är verket bra att ha till hands i varje välsorterat frimurarbibliotek.

Carpe diem Sandler Ambjörn Fånga din dag Öresund 2008 ISBN 978-91-88672-45-2 [acc nr. 10564:6].

Br. Sandlers bok är hans personlig levnadsberättelse. Br. Sandlers Fånga din dag är välformulerad och lättillgänglig, bitvis skriven nästan som en observationsrapport kantad av konkreta praktiska råd och slutledningar baserade på upplevelser från den invalidiserade trafikolyckan 1991 och hans väg tillbaka.

Boken anlägger alltså ett rakt perspektiv utgående från det självupplevda och

speglar frimurarbrodern och arméofficeren Sandlers starka psykologiska ställningstagande - att hinder skall man så långt möjligt söka övervinna och inte helt nedslås av motgångar. Generellt sett vill jag verkligen rekommendera boken, och i synnerhet till de med uppdrag inom personalledning och praktiskt caritas-arbete.

Text: Viktor Nordström Frimuraren

Kellgren, Twain och Lagerlöf Det var spännande att i Frimuraren nr 4 2008 läsa Johan Adells återgi­vande av Jonas Henrik Kellgrens dramatiska levnadsbe­rättelse. Jo­han Adell berättar bl.a. om hur Kellgren startade ett hälsoin­stitut i Sanna mellan Jönköping och Huskvarna, en verk­samhet som drog till sig patienter från hela världen.

En känd patient, som inte omtalas i artikeln, var den ameri­kanske författaren och humoristen Samuel Clemens alias Mark Twain, författare till bl.a. böckerna om Tom Sawyer och Huck­ leberry Finn. Tillsammans med hustrun Olivia och döttrarna Clara och Jane bodde Mark Twain sommaren 1899 tre må­nader i den berömde doktor Kellgrens institut.

Mark Twain väckte uppmärksamhet i staden. Han tog ofta pro­menader in till Jönköping och i tidningarna berättades det att han gick omkring på gatorna med vaggande gång, stort yvigt vitt hår och en svart pipa hängande i munnen.

Han reste också till Visingsö med ångfartyget Per Brahe, den båt, som 19 år se­nare gick under vid Hästholmen då bl.a. fa­miljen Bauer omkom. På hemresan blev det dragspelsmusik på däck då en av besätt­ningsmännen spelade Kväsarevalsen. Mark Twain 64 år hop­pade då upp och dansade ensam och med ung­domlig fart en sprittande jig. Åren 1906 – 1907 publicerades Selma Lagerlöfs Nils Holgers­sons underbara resa genom Sverige. Boken var en del i ett projekt vars mål var att satsa på alternativ läsning för folk­sko­lans elever.

Den gamla läsebo­ken från 1868 ansågs föråldrad och det var en­ligt mångas upp­ fattning dags att skapa något nytt.

En eldsjäl i projektet var folkskolläraren Alfred Dalin i Hus­kvarna. Han gjorde den skola, där han ver­kade, till en möns­ter­anläggning och blev så småningom un­dervis­ningsråd vid Skolöverstyrelsen. Endast det bästa var gott nog för barnen menade Dalin och vände sig år 1901 till Selma La­gerlöf och bad henne skriva en bok om Sve­riges geografi.

Frimuraren

På sin resa genom Sverige besöker eller passerar Nils och vild­gässen som bekant många av då­tidens turis­tiska sevärdheter och Nils får i alla fall från luften se en hel del av Dalins hem­trakter. Känd är historien om hur vildgäs­sen i en tidig version av boken flyger över folkskolan i Huskvarna och ser en mängd glada barn rusa ut på skolgården. Dalin blev upprörd, i hans skola var det ord­ning och reda! Selma fick minsann ändra! I den publicerade upp­la­gan lyder tex­ten: Mitt i dalen låg skolhu­set. Just som vildgäs­sen kom fa­rande, ringde en klocka och en mängd barn mar­scherade ut led vid led. Osv. Men vildgässen flyger inte bara över Taberg, Jönköpings Tänd­sticksfabrik och folkskolan i Huskvarna, de flyger faktiskt också över Jonas Henrik Kellgrens hälsoinstitut!!

Färden gick vidare framåt Vätterstranden, om en stund kom gässen till Sanna sjukhem. Några av de sjuka hade gått ut på en

veranda för att fröjda sig åt vårluften och fick sålunda höra gåskacklet. ”Vart ska ni fara? Vart ska ni fara? frågade en av dem med så svag röst att den knappast hördes. ”Till det lan­det, där det varken finns sorg eller sjukdom”, svarade pojken. - ”Låt oss följa med!” sade de sjuka. - ”Inte i år”, svarade poj­ken. ”Inte i år.”

Sanna sjukhem existerar inte längre.

Efter Jonas Henrik Kell­grens död avvecklades verksamheten så småningom.

Den vackra huvudbyggnaden Gula Sanna ägs idag av Hushållnings­ sällskapet, som använder huset som kontor och samlingslokal.

Text: Harald Wigstrand Hans Greén: Mark Twain i Jönköping (Gudmundsgillets årsbok 1989) Skolan i Huskvarna heter numera Alfred Dalin skolan

FRACK-PAKET!

35

Debatt

Avskaffa ”Brödraföreningar” Rubriken kan tyckas provocerande, men det synes dags att fundera över brödraföreningarnas framtid inom SFMO. På Ordens hemsida får man, utöver den rikhaltiga informationen om verksamheten i frimurarlogerna veta att ”Vid sidan av logerna finns ett stort antal brödraföreningar, där verksamheten koncentreras kring föredrag och studier. Några receptioner förekommer inte.” ”Vid sidan av” är tyvärr signifikativt för hur brödraföreningarna alltför ofta uppfattas. Kan det inte vara dags att avskaffa det otydliga begreppet ”brödraförening” och ersätta det med exempelvis ”instruktionsloge” ?

Som ”instruktionsloge” innehållsdeklareras verksamheten tydligare, inte minst för de nyblivna bröder som med all rätta undrar över vad en ”sammankomst i en brödraförening” kan vara för något. Visserligen kan man i Kap 11 § 1 i OAL läsa att ”En brödraförenings uppgift är att genom föredrag och instruktioner undervisa bröderna i det frimureriska arbetet, att underlätta för medlemmarna att göra logebesök samt att verka för rekrytering av nya medlemmar till Orden.”

Men hur många bröder läser alla kapitlen i OAL? Själv är jag verksam i Brödraföreningen Diorit i Västervik, en brödraförening som samlar i genomsnitt 30-32 bröder vid tio tillfällen per år för ”sammankomster i graderna IV-VIII. Att den frimureriska metoden bygger på ritual och form som utgångspunkt är en självklarhet för en frimurare. Men även om gradgivningarna är viktiga förblir de, utan förklarande resonemang och fördjupningar, i stor utsträckning poänglösa.

En brödraförenings huvuduppgift är, enligt min uppfattning, att fördjupa insikterna i de budskap de yttre formerna vill få oss att uppmärksamma.

Det är samtidigt min uppfattning att metoderna för ”insiktsskapande” förkovran måste förfinas. I en artikel publicerad i AF Länken, S:t Johanneslogen Adolf 36

Fredriks organ, skriver Ordens sigillbevarare och kansler Sten Svensson : ”Vi är inne i kunskapssamhället och tar emot medlemmar som kommer från miljöer i ett näringsliv och samhälle som är under stark omvandling. För våra ledare är det därför nödvändigt att förstärka den lärande, insiktsskapande dialog som ständigt måste pågå eftersom Ordens nya medlemmar ständigt tillför nya värderingar och erfarenheter. Djupare liggande tanke- och värderingsmönster kan knappast påverkas med hjälp av ytlig information, instruktioner och regelverk.”

Så sant och så välformulerat! Förkovran och fördjupning får inte avfärdas som negativ intellektualisering – vi behöver innehåll inte endast form!

Att hänvisa till studier av frimurerisk litteratur är bra och viktigt, men litteraturstudier passar inte alla, under läsningen väckta frågor förblir obesvarade och många har dessutom svårt att få tiden att räcka till. Även föredrag av den traditionella typen, utan bilder eller annan stimulans kan vara trubbiga redskap som

GÖSTA ARVIDSS

ON

N TID ALLT HAR SIB STE OM HUMANI

N

FOLKE

ERGLUND

kunskapsförmedlare. Därför har brödraföreningen Diorit infört ordningen att alltid följa upp föredragen i en allmän diskussion till kaffet vid brödramåltiderna. Det är inte så dumt att få formulera sina tankar och reflexioner när man just lyssnat på ett föredrag. Att under avspända förhållanden öppet föra samtal kring vad som just avhandlats har visat sig mycket lyckat. Vi anser oss därmed i någon mån uppfylla OSM:s målsättning att ”Brödragemenskapen skall präglas av ett intellektuellt utbyte” Med viss förundran tar jag så del av vår tidskrift Frimuraren nr 4/2008 – ett temanummer om utbildning innehållande ett flertal läsvärda artiklar i vilka värdet av förkovran understryks. Men inte ett ord om att det är just detta brödraföreningarna har som sin huvuduppgift – sitt vardagsarbete! Det går bara att spekulera i orsaken härtill, men förvisso bedrivs brödraföreningars sammankomster ”vid sidan av”. Skulle ”instruktionsloger” lika lätt bli bortglömda – jag tror inte det.

Olof Nimhed

Ordförande i Brödraföreningen Diorit

Frimuraren Folke Berglund minns

I boken ALLT HAR SIN TID tar Folke Berglund oss med på en spännande livsresa från Hästvedas tågstation till de kungliga ämbetsrummen i Stockholm. Folke Berglund ger en fascinerande inblick i hur en äldre tids ideal sveptes bort av radikala idéer, men även hur gamla strukturer mirakulöst Carlssons överlevde. Inte minst berättar han med detaljskärpa och humor om sin sin tid som ordensbroder. Boken berättar fylligt om den Svenska Frimurare Orden liksom andra närstående stora ordenssällskap, som t ex Par Bricole.

Bokens rekommenderade pris i bokhandeln är 270 kronor. Den kan också beställas direkt från förlaget till specialpriset 180:- + frakt.

Carlsson Bokförlag Box 2112, 103 13 Stockholm • info@carlssonbokforlag.se Frimuraren

Debatt

Behåll namnen rätt Bli Fadder Bilden på framsidan av Frimuraren Nr. 4 var intressant. Målningen ifråga påbörjades av professor C. F. von Breda (1759-1818) och finns idag i Frimurarehuset i Göteborg. Breda var känd för sitt snabba målningssätt och tavlan kan inte ha varit så gammal år 1818, då både han och Carl XIII avled. Målningen fullbordades sju år senare av en annan erkänd konstnär Johan Henrik Sjöholm (1804-1842), som vuxit upp i Frimurarebarnhuset i Göteborg och därifrån fått hjälp på sin bana. Tavlan skänktes av Carl XIV Johan till Göta Provinsial Loge. Den visar således kung Carl XIII, ej hertig Carl.

I ramen under målningen står följande: CARL XIII GIFVEN AF HANS MAJEST KONUNG CARL XIV JOHAN TILL GÖTHA PROV. LOGE ÅR 1825 I denna text ser vi alltså tydligt hur felaktig det är att byta från C till K när en hertig blir kung eller när en kung dör. Då hade texten lytt: Karl XIII gifven af Carl XIV Johan. Det enda rätta är att alltid använda den stavning som gällt från början.

I samma tidskrift har Carl fått sitt namn ändrat till Karl. Någon gång i början av 1900-talet hände den märkliga förändringen rum att alla tidigare avlidna kungar fick sina egennamn förvanskade och utbytta. Detta oskick har trängt igenom i uppslagsböcker och blivit oemotsagt trots det förakt som detta innebär mot all god sed och tradition.

Svenska furstliga namn återfinns i 10 loger och när vi skriver om dessa personer skall namnet skrivas på samma sätt.

I den utmärkta boken av Tom C. Bergroth om ”Kungl. Carl den XIII: s Orden” finner vi alla i den nämnda kungar och prinsar angivna med sina egna riktiga namn.

Sättet att ändra namnen ger märkliga resultat och låter inte bra. Ett exempel Frimuraren

finner vi i Frimuraren Nr. 1 2000 där det står att logen Carl August är uppkallad efter tronföljaren Karl August. Han hette Carl August när logen grundades år 1811 och ingenting annat.

Ett exempel på korrekt uppgift kan vi emellertid glädja oss åt i det senaste numret av Frimuraren. I artikeln om en ”Unik handskrift tillvaratagen” står det ”hertig Carl, sedermera Carl XIII”.

Man frågar sig osökt vad har kungarna gjort för ont för att de inte skall få behålla sina namn de blivit döpta till och som de själva använt i hela sin levnad. Vilken rätt har vi att efter deras död ge dem ett annat namn, stavat på ett för dem främmande sätt? Att byta efternamn idag är ganska enkelt. Att byta ett förnamn torde vara mycket svårt.

Det har en gång för alla blivit inskrivet i dopattesten. Vem har bestämt och givit tillstånd till att avlidna kungar skall ha ett nytt namn när de avlidit? Själva har de inte begärt det.

Vanliga medborgare i Sverige är ofta uppkallade efter kungliga personer. Deras namn ändras aldrig efter deras bortgång även om de är kända både i Sverige och utomlands. År 2007 firades minnet av Carl von Linné över hela världen.

Det var ingen som begick misstaget att kalla honom för Karl. Ingen svensk vill ha ett annat namn på sin gravsten än sitt eget och inte heller i någon beskrivning om hans liv.

I de frimureriska protokollen där de svenska kungarnas namn förekommer skrivs detta alltid med korrekt stavning.

Detta borde gälla även för alla artiklar och böcker som har ett samband med Svenska Frimurare Orden, som vill värna om de traditioner som än idag fortlever i Orden. Vissa uttryck kan moderniseras men egennamn måste alltid behållas i oförändrad form. Detta gäller även för den bok, som skall tryckas om hertigen och sedermera kungen Carl XIII. Text: Olof P Berg

Som alla troligen vet kan man från och med Grad III bli fadder.

Att bli fadder ger Dig en ny dimension till Frimureriet. Det är en ansvarsfylld och grannlaga uppgift stödja, hjälpa, stimulera och följa sina adepter på deras påbörjade frimurarvandring.

Sökande skall ha ett gott anseende och bekänna sig till en kristen tro dvs ha en kristen grundsyn samt vara lägst 24 år. Anmälan om inträde sker skriftligen av den sökande på en särskild blankett som bifogas bägge faddrarnas inträdesanmälan. Sökandens faddrar svarar för den sökande inför logens ordförande mästare.

Det är viktigt att den nye brodern tidigt introduceras på logens bibliotek och åtföljs av någon av sina faddrar på sitt första logebesök efter receptionen. Som fadder bör man dessutom försöka att närvara när adepten erhåller ny grad.

Uppgiften som fadder gäller hela livet och är ej bara kopplad till första graden. Om någon av dina adepter blir ämbetsman,kommer detta att glädja Dig som fadder. Detta är ju verkligen ett tecken på att rekryteringen har lyckats.

Om den nye brodern visar tecken på avtagande intresse bör faddrarna försöka ta reda på orsaken och vidtaga lämpliga åtgärder.

Det finns säkert många blivande bröder i er vänskapskrets och familjekrets.

För många av oss äldre bröder är det ju främst våra bekantas söner som vi skall värva till logen för att säkerställa logens framtid. Det är bara att fråga ! Frågan är ju fri så länge den är ärlig !! ”Ordens informationsbroschyr”, ”Information till faddrar” och ansökningsblanketter finns att avhämta hos respektive sekreterare i logen. ” Någon Du känner vill Dig alltid väl vill i nöd och glädje gå hemlig vid Din sida, aktsam om Din själ” ( Den Svenska psalmboken 1986, Psalm 357:3 ) Maths Dackehag 37

Från Ordens kansli Inrikes ärenden Stora Landslogen

Förordnanden Civilingenjören Göran Maniette, R&K, som Storstewardsmästare från och med den 1 januari 2009 till och med den 31 december 2014. Han entledigas därmed från ämbetet som Andre Storbevakande Broder.

Direktören Kjell Pettersson, R&K, som Andre Storbevakande Broder från och med den 1 januari 2009 till och med den 31 december 2014. Han entledigas därmed från ämbetet som Storintendent.

Ingenjören Leif Lindqvist, R&K, som Förste Storbevakande Broder från och med den 1 januari 2009 till och med den 31 december 2014. Han entledigas därmed som Biträdande Storceremonimästare från och med den 1 januari 2009.

Aukt revisorn Sture Mossberg, R&K, förlängt som Storprovisor från och med den 23 mars 2009 till och med den 25 mars 2012.

Utbildningsdirektorium Förordnanden Civilingenjören Göran Maniette, R&K, som vice Ordförande från och med den 1 januari 2009 till och med den 31 december 2014.

Docent Stellan Ström som Andre Arkivarie vid Ordens arkiv och bibliotek från och med den 1 januari 2009 till och med den 31 december 2014.

Ordens kansli Förordnande Filosofie kandidaten Per Olson, X SVEA, som avdelningschef för inrikes ärenden från och med den 1 januari 2009 till och med den 31 december 2010.

Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff Förordnande Professor Nils G Holm, X SCF, som arbetande ledamot från och med den 15 november 2008.

Förordnanden Aukt revisorn Sture Mossberg, X SVEA, förlängt som vice Ordförande från och med den 23 mars 2009 till och med den 25 mars 2012.

Entlediganden Medicine doktor Henrik Östberg, X SPL, som arbetande ledamot från och med den 15 november 2008.

Lektor Göran Anderberg, X GPL, som arbetande ledamot från och med den 15 november 2008.

Logedirektorium

SVEA Provinsialloge

Drätseldirektorium

Förordnande Filosofie kandidaten Viktor Nordström, IX SVEA, som amanuens från och med den 1 december 2008 till och med den 30 november 2014.

Informationsdirektorium Förordnande Advokaten Lars Sjödin, X MNPL, som vice Ordförande från och med den 1 januari 2009 till och med den 31 december 2014.

Civilingenjören Göte Gabrielsson, IX SPL, som ledamot från och med den 1 januari 2009 till och med den 31 december 2011.

38

Förordnanden Civilingenjören Anders Bruse, VIII SVEA, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen S:t Ansgar i Södertälje från och med den 1 december 2008 till och med den 30 november 2014.

Filosofie doktorn Owe Rönnquist, X SVEA, som Ordförande Mästare i S: t Andreaslogen Glindrande Stiernan i Stockholm från och med den 1 februari 2009 till och med den 31 januari 2012 Avdelningsdirektören Lars-G Sjöholm, IX, SVEA, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen S:t Nicolaus i Visby från och med den 1 mars 2009 till och med den 28 februari 2015.

Pastorsadjunkten Ulf Lindgren, IX SVEA, förlängt som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen La Lumière i Stockholm från och med den 1 februari till och med den 30 april 2009.

Flygingenjören Björn Kejroth, X SVEA, förlängt som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Stenbocken i Uppsala från och med den 1 april till och med den 31 mars 2012.

Pastorsadjunkten Fredrik Santell, IX SVEA, som Ordförande i Brödraföreningen Olaus Petri i Strängnäs från och med den 1 april 2009 till och med den 31 mars 2015.

Entledigande Marknadsekonom Ingvar Fröberg, X GPL, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen Glindrande Stiernan i Stockholm från och med den 31 januari 2009.

Skånska Provinsiallogen Förordnande Översten Roland Hultgren, X SPL, förlängt som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen Carl Johan i Karlskrona från och med den 1 maj till och med den 31 oktober 2009.

Entlediganden Civilingenjören Göran Maniette, R&K, som Förste Deputerad Provinsialmästare från och med den 1 juli 2009.

Göta Provinsialloge Förordnanden Överstelöjtnanten Uno Karlsson, IX GPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen S:t Sigfrid i Skövde från och med den 1 februari 2009 till och med den 31 januari 2015.

Kyrkoherden Dan Roskvist, VIII GPL, som Ordförande i Brödraföreningen Catena i Falkenberg från och med den 1 januari 2009 till och med den 31 december 2014.

Entledigande Riggmästaren Nisse Holmdahl, X GPL, som Ordförande i Brödraföreningen Den Flammande Stjärnan i Uddevalla från och med den 1 november 2008.

Frimuraren

Östgöta Provinsialloge Förordnanden Ingenjören Anders Stensson X, ÖPL, som Förste Deputerad Provinsialmästare från och med den 1 januari 2009 till och med 31 december 2014. Han entledigas därmed från ämbetet som Andre Deputerad Provinsialmästare.

Generalmajoren Göran De Geer, X ÖPL, som Andre Deputerad Provinsialmästare från och med den 1 januari 2009 till och med den 31 december 2014. Kammarrättsrådet Lars Stridbeck, X ÖPL, förlängt som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen Magnus Ladulås i Jönköping från och med den 11 mars 2009 till och med den 10 mars 2012.

Mellersta Norrlands Provinsialloge Förordnanden Överstelöjtnant Birger Olevard, X MNPL, förlängt som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Moria i Härnösand från och med den 1 april till och med den 30 juni 2009.

Direktören Kjell Wallin, X MNPL, förlängt som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Vintergatan i Sollefteå från och med den 1 januari 2009 till och med den 31 december 2010.

Entledigande Företagsekonom Svante Deljemark, X MNPL, som Ordförande i Brödraföreningen Unitas i Sundsvall från och med den 1 juli 2009.

Övre Norrlands Provinsialloge Förordnanden Leg läkaren Lars Nordmark, R&K, förlängt som Provinsialmästare från och med den 1 januari till och med den 31 mars 2009.

Bankkamreren Christer Fessé, X ÖNPL, förlängt som Andre Deputerad Provinsialmästare från och med den 1 januari till och med den 31 mars 2009.

Byggmästaren Matts Brännström, X ÖNPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Olaus Magnus i Skellefteå från och med den 1 januari 2009 till och med den 31 december 2014.

Frimuraren

Adjunkten Tommy Strand, X ÖNPL, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen Västerbotten från och med den 1 januari 2009 till och med den 31 december 2014.

Entledigande Bankkamreren Christer Fessé, X ÖNPL, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen Västerbotten från och med den 1 januari 2009.

Utrikes ärenden

Upprättande av vänskapliga förbindelser med främmande frimurarorganisation Ordens Stormästare har beslutat om upprättande av vänskapliga förbindelser med the Grand Lodge of Mark Master Masons of Estonia och the Grand Chapter of Royal Arch Masons of Estonia.

Utnämning av representanter för Svenska Frimurare Orden Ordens Stormästare har som representant för Svenska Frimurare Orden utnämnt:

hos the United Grand Lodge of Queensland, Br. Derrick Hewitt, som föreslagits som innehavare av detta ämbete,. hos the Supreme Council of the Ancient and Accepted Rite for Estonia, Br. Vahur Glaase, 33O, som föreslagits som innehavare av detta ämbete. hos Storlogen för F. & A. M. i Finland, Br. Antti Uski, som föreslagits som innehavare av detta ämbete.

Utnämning av representant för främmande Högsta Råd och Storloger Ordens Stormästare har föreslagit att som representant hos Svenska Frimurare Orden utnämna: The Supreme Council 33O of the Ancient and Accepted Rite for Estonia, Tom Waselius X. The Grand Lodge of Arkansas, Olle Dahlquist VIII. The Grand Lodge of the State of New York, Claes M. Langenborg X.

Svenska Frimurare Ordens Högtidsdag Lördagen den 21 mars kl 15.00

Högtidsdagen sker i Stora Lands Logens regi och genomförs i VIII graden. Platserna i Riddarsalen skall vara intagna kl 14.45.

Nytt angående Storintendenten Fr o m den 1 juli 2008 har Storintendenturen överförts till Drätseldirektoriet som därmed helt övertagit ansvaret för verksamheten. Ny tillförordnad Storintendent är kammarherre Ulf Lagerström , som numera handlägger alla ärenden.

S F M O återgår till den tidigare postadressen I syfte att reducera kostnader för Svenska Frimurare Orden har beslut tagits om att säga upp avtalet avseende postbox. Det innebär att SFMO återgår till den tidigare postadressen.

Från och med den 1 december 2008 har SFMO följande postadress: Svenska Frimurare Orden Nybrokajen 7 SE-111 48 STOCKHOLM 39

Posttidning

B

Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

www.handelsbanken.se/flytt

Borta bra. Hemma bäst.

Har du fonder spridda hos olika banker och förvaltare?

Nu kan du flytta hem dem till oss och få maximal fondkoll.

Följ utvecklingen, köp och sälj. Enkelt och bekvämt.

Välkommen in, så hjälper vi dig med flyttbestyren.