Frimuraren nr 4 2025 Webb

Stiftelsen Frimurare Barnhusets historia

Frimurarhelg i Östersund Kungligt konstverk konserverat

FRIMURAREN

tidskrift för svenska frimurare orden | nr 4 | 2025

Intervju med

Michael Boström

Frimurarna i samhället

Anslagsutdelning i Lund den 21 oktober. Professor Diana Karpman, Docent Emma Claesdotter-Knutsson, Professor Eva Serlachius, Universitetslektor Daniel Agardh, Barnhusstiftelsens Ordförande Carl-Gustaf Piehl och Dekanus Professor Maria Björkqvist.

Frimurarbröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar, samt till organisationer som arbetar för behö-

vande barn och ungdomar. Sedan 1989 har stiftelsen delat ut drygt 214,4 miljoner kronor till forskning inom barnhälsovård.

Stiftelsen har under år 2024 delat ut totalt 21,8 mkr, varav till forskning inom barnhälsovård 13 mkr. Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till

forskning inom barnhälsovård. Bidragen till olika organisationer och stiftelser uppgår till 8,9 mkr. Större bidrag har lämnats till Barndiabetesfonden, Föräldraföreningen mot Narkotika, Fritidsbanken, S:t Lukas i Stockholm, Svenska Diabetesförbundet samt Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

En värdefull tidning

En ny Stormästare för Svenska Frimurare Orden är installerad, vilket du kan läsa om på annan plats i detta nummer. Jag närvarade själv vid denna högtidliga ceremoni och kan intyga att få föreningar byter firmatecknare på ett lika storslaget sätt!

I DETTA NUMMER

Fullsatt och högtidligt när Stormästaren installerades 4

– Det är i loger och brödraföreningar det händer! 6

Forskningsstipendier utdelade i Stamhuset 8

Från kunglig gåva till modern spjutspetsforskning 10

Frimurarhelg i Östersund 12

Bor musiken i mystiken, eller bor mystiken i musiken? 13

Dalarnes Andreas Bröder 100 år: Jubileum i väntans tider 14

Vision 2035: Tempelbygget växer 16

Kungligt konstverk konserverat 18

Så fungerar Orden, del 3: Informationsdirektoriet 20

Så här görs tidningen Frimuraren

Premiär för Frimurarpodden

Utbildning av nya ledare

Arkivet är Frimurarordens minne

Nordiska Cirkeln 225 år

Föremålen berättar: Reuterholms värja

Forskningssymposium med historisk twist

Stormästarens sida: Ett tidlöst och bestående uppdrag

OMSLAG:

Stormästare Michael Boström vid sin installation. bild: John Fahlnaes

Ordens vision 2035 antogs redan i mars och under Michael Boströms ledarskap kommer vägen mot 300-årsjubileet att anträdas på allvar. Lycka till på färden, broder Michael!

Jag vågar påstå att de flesta medlemmar anser att installation av ny Stormästare är något som bör skildras i tidningen Frimuraren. Men hur är det med andra händelser? Vilka redaktionella överväganden görs och går det att påverka innehållet? Nästa år är en läsarundersökning planerad och för att ge en inblick i produktionsprocessen hittar du i detta nummer en beskrivning av hur det går till när Svenska Frimurare Ordens officiella organ tar form.

Om du läser detta när tidningen just har levererats, är det mycket snart manusstopp för det kommande numret. Redaktionen strävar hela tiden efter en så lång planeringshorisont som möjligt och när ett nummer skickas till tryck, är nästa tidning redan långt framskriden. Ju tidigare redaktionen får reda på något, desto enklare och bättre kan vi bereda plats i spalterna.

Frimuraren är först och främst en medlemstidning, men sätter också bilden av Orden externt. Glädjande nog har allt fler annonsörer fått upp ögonen för tidningen Frimuraren och jag vill rikta ett varmt tack till redaktionens trotjänare Pierre Dunbar, som uthålligt och målmedvetet har lett annonsarbetet under många år. Han har sett ett flertal redaktörer passera revy och snart lämnar han själv över stafettpinnen till nya krafter. Utan Pierres långvariga engagemang hade tidningen varit fattigare – bokstavligen och bildligt!

Att tidningen engagerar fler än medlemmarna vet vi med säkerhet. Exemplar av Frimuraren dyker återkommande upp på andrahandssajter som Tradera, vilket är ett fint betyg för såväl Orden som redaktionen. Jag såg nyligen ett nummer som gick för en hundring, inklusive frakt. Tala om läsvärde! X

Pether Ribbefors, redaktör

Fullsatt och högtidligt vid

Stormästarinstallationen

När en ny Stormästare i Svenska Frimurare Orden installerar sig krävs hundratals timmar av planering, övning och repetition. Lördagen den 18 oktober blev en dag att minnas, inte bara för Stormästare Michael Boström, utan för alla bröder som närvarade vid installationshögtiden.

Ordens Stamhus, Bååtska palatset, var särskilt väl bevakat denna dag. De synliga arrangemangen väckte intresse hos den förbipasserande allmänheten, som nyfiket undrade vad som var på gång. Grinden mot gatan var bemannad av prydliga bröder, som noga kontrollerade att alla gäster stod på listan.

Alla väderstreck

Svenska Frimurare Orden omfattar en stor geografi och alla väderstreck var representerade, platserna hade kvoterats fördelningsvis. De nordligaste gästerna var Fredrik Spett och Esbjörn Nilsson från SJL Midnattssolen i Kiruna. Österifrån var det Patrick Wackström som rest längst, närmare bestämt från SJL Tyrgils i finländska Borgå. Tyrgils bär vidare traditionerna från en ännu östligare loge med samma namn – hade det inte varit för

andra världskriget skulle verksamheten ha funnits kvar i numera ryska Viborg, grundat av just Tyrgils Knutsson i slutet av 1200-talet.

Fullt till sista plats

Det är inom ramen för en lärlingeloge som installationen äger rum och Stamhuset fylldes av alla graders bröder, glada över att ha fått en plats vid detta högtidliga tillfälle. I vimlet märktes många gula ordensdräkter tillhörande Kungl. Carl XIII:s Orden, vilket annars är en ovanlig syn i Grad I. Vid installation av ny Stormästare föreskriver protokollet att ordensdräkten skall bäras av dessa riddare.

Gästlistan var helt fulltecknad och sittplatserna anvisades i förväg. I den händelse att någon trots alla noggranna förberedelser hade missats, stod en extra stol i beredskap under såväl installationsceremonin

Nordiska och europeiska frimurarordnar var representerade när Michael Boström installerades som Svenska Frimurare Ordens Stormästare.

Storceremonimästare Robin Engstrand såg till att installationen gick enligt plan.

Hans och Rolf Prag närvarade vid installationen. Alla riddare av Kungl. Carl XIII:s Orden bar sina gula ordensdräkter.

som vid det dukade måltidsbordet. För att ytterligare ta höjd för oväntade händelser fanns också hjärtstartare, förbandslåda samt tjänstgörande läkare på plats – lyckligtvis helt i onödan.

Utan mankemang

Efter att det högtidliga ceremonielet genomförts tågade hedersgäster och övriga bröder ut från Riddarsalen. Storceremonimästare Robin Engstrand, som ledde dagens verksamhet på ett föredömligt sätt, laddade om inför den stundande högtidsmiddagens plikter en trappa ner. Förutvarande Stormästarens ståthållare Göran Karlsson, som lett valet av Stormästare, kunde däremot pusta ut när installationen var helt klar och successionen säkrad.

Frimurerisk musik

Under middagen fick gästerna njuta av Staffan Alvetegs djupa basröst, bland annat i frimurarkantaten ”Sanning och ljus”, där de fyra frimurardygderna besjöngs. Kompositören själv, Attila Gracza, ackompanjerade på flygel. Förutom stycken av Chopin och Stenhammar framfördes också Mozarts ”O Isis und Osiris”, Zarastros aria ur ”Trollflöjten”.

Medalj och gråa hår

Det minutiöst planerade middagsprogrammet bröts faktiskt vid ett tillfälle. Jonathan Spence, Pro Grand Master of the United Grand Lodge of England, förmedlade en personlig gratulation från den engelske Stormästaren Prince Edward, Duke of Kent. Michael Boström fick

Bröder från alla väderstreck fyllde Bankettsalen.

även som ett hederstecken ta emot the Kent Medallion, försedd med hertigens signatur på baksidan.

Honnörsbordet var långt och inte mindre än 31 internationella gäster hade rest till Stockholm. Deras tacktal hölls på engelska av Den Danske Frimurerordens Stormästare, Peter Olesen Dahl. Denne riktade sig först till nyligen avgångne Christer Persson, som han nu hoppades få se ofta i Danmark, som ju ligger så mycket närmare Skåne än vad Stockholm gör. Christer fick också en symbolisk nyckel till ett eget skåp i Köpenhamn – att byta ut mot en riktig vid första bästa tillfälle.

Frimureriet är viktigt för världen, slog tacktalaren fast:

– The world needs more freemasonry. A pause from the daily worries.

Helt bekymmersfritt är det kanske inte. Peter Olesen Dahl är själv nyligen installerad som Stormästare och reflekterade över att ämbetets tyngd och allvar redan hade hunnit ge honom gråa hår. Därefter vände han sig till Michael Boström:

– I can see that you will not have the same problem!

Efter att taffeln brutits fortsatte kvällen i förbrödringens tecken. X

text: Pether Ribbefors bild: Mats Gärdfors

Dubbelbröder.

Michael Boström uppvaktades av utländska frimurarordnar.

– Det är i loger och brödraföreningar det händer!

Michael Boström har, utan avbrott, varit ämbetsman i Svenska Frimurare Orden sedan slutet av 1990-talet. Nu har han installerat sig som Ordens Stormästare, faktiskt den andre bankdirektören i rad. Vad anser han vara verksamhetens största tillgång, och vilka utmaningar väntar?

Tidningen Frimuraren har fått en pratstund.

Intervjun äger rum ett par dagar efter installationen och kommer i gång efter visst datorkrångel. Stormästaren svarar emellertid rappt och samtalet är genomfört långt före utsatt tid, vilket ger ett effektivt intryck. I samband med installationen utlovade han mycket riktigt också att inte hålla alltför långa tal. Hur upplevde han den högtidliga ceremonin? – Installationen var i alla avseenden fantastisk! Det var en upplevelse för mig personligen och det är ju roligt att bröderna verkade tycka att det var trevligt också. Jag fick en viss känsla av déjà vu från min installation som ordförande mästare i S:t Erik. Det här är naturligtvis större, men det innebär att jag på ett sätt kommer tillbaka till arbetet i loge.

Vision 2035 ligger fast

För den som eventuellt hyser farhågor om att en ny ledare också innebär nya

”corporate values”, kommer Michael Boström med lugnande besked: – Svenska Frimurare Orden är inte byggd för tvära kast. Vision 2035 ligger fast, den är ett hjälpmedel på vår vandring. Visionen kan tjäna som en inspirationskälla till bröderna, både enskilt och beträffande engagemanget i stort.

Finns det något område med särskilda möjligheter, som kanske inte redan har prövats?

– Alla fem pelarna i visionen är lika viktiga. Försvinner en, försvinner alla. Men det finns en stor potential i att försöka öka vår synlighet. Det är väldigt många som inte känner till Svenska Frimurare Orden. I vilka kanaler behöver vi synas och var vill vi inte synas? Vi måste tänka på att det är 2025 nu, och inte 1925. Vi kan inte tänka i samma banor. Det här är inte okontroversiellt, jag vet att det finns bröder som inte gillar att vi finns på Facebook, till exempel.

Ordens erbjudande

I en framtid med ökad synlighet, hur ser då budskapet ut? Vad kan Frimurarorden erbjuda män i dagens samhälle, enligt Stormästare Michael Boström?

– Det finns ett ökat intresse för andliga frågor i dag, inte minst hos yngre. Vi är ingen kyrka och har inget uppdrag att förkunna, men vi har en kristen grund och erbjuder ett andligt sammanhang, med en etisk kompass. Och man kommer in i ett sammanhang där andra bröder vill en väl! Unga människor är också vana att alla svar finns ett musklick bort. Det går inte att klicka sig fram inom frimureriet, det tar 15–20 år att gå igenom alla graderna. Det kräver närvaro och engagemang över tid. Det passar inte alla, men vi erbjuder ett sammanhang med plats för reflektion.

Olika enheter, olika förutsättningar

På frågan om vad som är Ordens största tillgång, svarar Stormästaren blixtsnabbt:

– Brödernas engagemang! Inom hela Orden är det så många som ger av sin tid!

Vilka är då de största utmaningarna som verksamheten står inför? Det varierar mellan de olika enheterna, konstaterar bankmannen Michael, men pekar på en särskilt omfattande fråga:

– På vissa ställen finns det betydande ekonomiska utmaningar, ofta kopplat till fastigheter med stora underhållsbehov och för låga intäktsflöden.

Under pandemin låg all verksamhet nere, vilket förstås omöjliggjorde all tillströmning av nya medlemmar. Nedstängningen är numera historia, men att formulera tillväxt i siffror vill inte Stormästaren göra:

– När det gäller medlemsutveckling kommer jag inte att sätta några kvantitativa mål för enheterna. Det har

vi hållit på med. Det finns ett mål om att växa, men förutsättningarna skiljer sig åt på olika orter. Överlag behöver initiativen utgå från de lokala enheterna. Vi kan inte från ordensledning och kansli berätta hur man ska gå till väga på alla områden, utan förutsättningarna måste få styra. Det är i loger och brödraföreningar det händer! Lätta på administrationen

I förra numret av Frimuraren kunde man läsa om det försommarmöte som hölls med ordensledningarna inom det Svenska Systemet. I hela Norden har enkäter genomförts, där alla ordförande mästare fick olika frågor om uppdraget och rollen. Två svar återkom i alla länder, berättar Michael, som var med på mötet: – Överlämningen är inte sällan skraltig, det håller vi på att ändra på. Man upplever också en tung administrativ börda, särskilt som många loger och brödraföreningar saknar administrativ kraft. Man kan ju inte hävda att ”de tycker fel” i enkäten, utan det är deras upplevelse! Därför är det angeläget att underlätta för loger och brödraföreningar i det avseendet.

Bland alla uppdrag är Michael också ledamot av forskningslogen Carl Friedrich Eckleff, men har ännu inte hunnit med så mycket egen forskning: – Jag har ett allmänt historieintresse, tänk vilket engagemang som har lagts ned för frimureriet historiskt sett!

Ridning och judo

Michael är gift med Helena sedan 1979, de träffades redan under gymnasietiden i Karlskoga. Tillsammans har de tre söner, varav en, Oscar, är frimurare och han var närvarande under installationshögtiden.

Vi kan inte från ordensledning och kansli berätta hur man ska gå till väga på alla områden, utan förutsättningarna måste få styra.

I samband med studier blev det flytt till Uppsala, där familjen sedan blev kvar, men Michael har också arbetat mycket i Stockholm. Finns det något som medlemmarna kanske inte känner till om Svenska Frimurare Ordens nyinstallerade Stormästare?

– Jag har ridit mycket, både i ridhus och utomhus. Och så har jag tävlat i judo!

Ämbetsperiod

Frimureriskt favoritminne

Under installationen berättade Michael om ett barndomsminne, när han följde med sina föräldrar på middag. Värden råkade vara frimurare, som beskrev värmen och gemenskapen. Nu, många år senare, har Michael Boström blivit Stormästare i Svenska Frimurare Orden. Har han något favoritminne från sin frimurarbana?

– Det finns ju så mycket, men min egen reception i första graden är förstås särskilt minnesvärd. Det brukar gälla för de flesta, därför är genomförandet av den så viktig. Och så installationen som Stormästare, naturligtvis!

Efter en uppdatering av Ordens Allmänna Lagar (OAL) kan Stormästaren kvarstå till utgången av det år han fyller 77 år. Det innebär att Michael Boström har möjlighet att upprätthålla sitt ämbete fram till och med 2036, på andra sidan 300-årsjubileet, om han inte själv aviserar sin avgång tidigare.

Redan vid installationen blickade Michael framåt mot den dag han har fullgjort sitt värv som Stormästare: – Jag vill då kunna säga: jag gjorde så gott jag kunde! Är det en låg ambitionsnivå? Nja, mer än så förmår man faktiskt inte! X

text: Pether Ribbefors bild: Mats Gärdfors

En stipendieutdelning är ett tillfälle att fira men också att träffa andra forskare och kanske knyta nya kontakter.

H.M. Drottningen med uppvaktning, företrädare för Orden, stiftelsen samt inbjudna gäster i Oscarssalen.

Dagens stipendiater på hedersplats längs den sydvästra väggen i Oscarssalen.

Forskningsstipendier utdelade i Stamhuset

Den 2 oktober 2025 var det dags för Barnhusstiftelsens

årliga stipendieutdelning, riktad till forskare inom området vård av barn och unga. Stipendierna delades ut av H.M. Drottning Silvia, i närvaro av Ordens högsta ämbetsmän, stiftelsens funktionärer och inbjudna gäster.

Uppdraget att arrangera mottagandet av drottningen, organisera stipendieutdelningen och planera den efterföljande lunchen hade fallit på stiftelsens inspektör, Sven-Åke Bergkvist. Hans örnblick lämnade inte någon detalj åt slumpen och när drottningen har för avsikt att närvara, elektrifieras Stamhuset och aktörerna på ett inte obetydligt sätt.

De inbjudna tågade upp till Oscarssalen, intog platserna längs väggarna och inväntade drottningens ankomst. Sven-Åke Bergkvist avvaktade hälsningsceremonin vid de bägge gyllene kungliga stolarna som var placerade i Oscarssalen mitt framför tronen. När drottningen tagit plats talade stiftelsens ordförande

Carl Gustaf Piehl till stipendiaterna och gav en exposé över Ordens historia och dess välgörenhetstankar.

Många stipendiater

De utvalda forskarna bjöds fram av Sven-Åke

Bergkvist för att motta sitt stipendium ur drottningens hand. Vägen från Oscarssalens långsida kan te sig mycket lång vid ett högtidligt tillfälle som detta men Drottningen tog emot alla stipendiater med sitt milda, vänliga leende och växlade några ord med var och en. Totalt hade 27 stipendiater utsetts, varav 21 närvarade i Stamhuset.

Efter utdelning och fotografering bjöd Carl Gustaf Piehl drottningen armen och inledde processionen till Riddarsalen, där det traditionella föredraget väntade.

Framgångsrik forskning

Föredraget inleddes med viss dramatik. Föredragshållaren, adjungerad professor Björn

Fischler från Karolinska institutet, visade foto på två spädbarn svårt sjuka i leveråkomma för att strax visa foto på samma barn nu som två pigga småkillar fulla av energi – de hade botats. Björn, vars föredrag hade titeln ”Nyanser av gult - leversjukdomar hos barn”, ledde därefter åhörarna igenom sjukdomsförlopp, botemedel och forskningsläget.

Överlevnadsmöjligheterna för leversjuka barn har ökat från 10 till 80 procent vilket är häpnadsväckande och verkligt glädjande. Församlingen fylldes av värme och respekt för insatserna som även bedrivs i ett omfattande internationellt nätverk.

Lunch i Bankettsalen

Efter föredraget bjöds på förfriskningar i salen som fylldes av ett inspirerande sorl. Sin vana trogen, tog Drottningen tillfället i akt att konversera med några av forskarna, och därefter signalerades lunch.

I Bankettsalen var serverat vid runda bord med stipendiater jämnt fördelade så att samtalen om forskning kunde fortsätta. Ordens nyvalde Stormästare talade liksom den avgående Stormästaren. Skålar utbringades. Stämningen steg.

När taffeln bröts kunde Sven-Åke Bergkvist och

Carl Gustaf Piehl andas ut – nu är det ett helt år innan stipendieutdelningsmaskineriet återigen tar dem i anspråk. X

text: Göran Mellbom

bild: Mats Gartz

Överlevnadsmöjligheterna för leversjuka

barn har ökat från 10 till 80 procent

Uppställning på gården vid Frimurarbarnhuset i Kristineberg den 16 augusti 1928.

Från kunglig gåva till modern spjutspetsforskning

Stiftelsen Frimurare Barnhuset (”Barnhusstiftelsen”) stödjer framför allt forskning kring barn och ungas hälsa. Här berättar stiftelsens ordförande Carl-Gustaf Piehl om stiftelsens historia, från kunglig gåva till modern spjutspetsforskning.

Svenska Frimurare Ordens barnhusgärning är nära nog lika gammal som logeverksamheten. I januari 1752 hade en frimurarloge konstituerats som kalllade sig S:t Jean Auxiliare. Den gjorde anspråk på att vara den enda lagliga logen i landet.

Ordens förhållande till kungahuset var gott. Kung Adolf Fredrik hade den 7 juli 1753 förklarat sig vilja vara övermästare över alla frimurarsamhällen i riket. Den 8 oktober samma år föddes kung Adolf Fredriks och drottning

Lovisa Ulrikas fjärde barn, prinsessan Sofia Albertina. Sådana här lyckliga tilldragelser i det kungliga huset firades i många kretsar med festligheter.

”nyttigt kärleksverk”

Ursprungligen hade logen planerat en festmiddag på källaren Pelikan vid Slussen, men några av bröderna kom på idén att göra något mer bestående, frimureriskt och värdigt. Då nöden var stor och mindre än hälften av spädbarnen nådde ett års ålder, kom förslaget om ett barnhus upp.

Man beslöt efter diskussion att stödja ”något för det allmänna nyttigt kärleksverk” och att samla in pengar till en fond för att bilda och driva ett hittebarnshus.

Förhandlingarna hade letts av riksrådet Carl Fredrik Scheffer i närvaro av två andra riksråd, grevarna Carl Gustaf Tessin och Claes Ekeblad, som blivit intagna som mästare i logen S:t Jean Auxiliere. Tessin ordnade snabbt en grundbult i insamlingsarbetet genom att få en gåva från drottningen på 1 000 plåtar vilket motsvarade 6 000 daler kopparmynt (kmt).

Härefter startade en stor insamling där både kyrkan, Riddarhuset och Kungahuset hjälpte till på olika sätt. Insamlingen var så framgångsrik att man redan i slutet av 1753 kunde öppna barnhuset i hörnet av Storgatan och Skeppargatan. Huset blev senare polisstation och är numera kulturhus.

Flickorna vinkar adjö vid flyttningen från Frimurarbarnhuset i Kristineberg i augusti 1930.

Flygfoto över Frimurarbarnhuset i Blackeberg. I mitten Ljunglöfska slottet med parkområde.

Stort behov

I barnhuset på Östermalm rymdes endast 20 barn varför en hel del barn utackorderades till privata hem tillhörande frimurarbröder, därav de två benämningarna inomhusbarn och utomhusbarn. Trycket var hårt för att finna en större byggnad för att härbärgera alla behövande barn.

Så småningom fann man friherre Fabian Wredes fastighet på Malmtorgsgatan (nuvarande Brunkebergstorg) som var tillräckligt stor. Den inköptes för 100 000 daler kmt, en summa som lånats ut av Rikets Ständers bank och löpte utan ränta de första 10 åren.

Under 110 år på adressen, från 1757 till 1867, både blomstrade och falnade systemet med utackorderade barn. År 1820 var antalet över 300 barn för att 1867 vara nere på noll. Men miljön inne i den växande staden var inte optimal för barnen, då plats saknades för utomhusaktiviteter.

Man såg sig om efter möjligheter på malmarna och efter visst sökande kom Kristinebergs egendom på Kungsholmen upp. Den ägdes av prins August och omfattade även Fredhäll, sammanlagt cirka 165 hektar. Priset blev efter viss prutning 115 000 daler kmt, vilket finansierades genom försäljning av fastigheten på Malmtorgsgatan för 200 000 daler.

Flytt till Kristineberg

På Kristineberg fick barnen en helt annan utomhusmiljö och verksamheten växte. Här kunde man också börja ta in flickor i verksamheten Efter vissa ombyggnationer kunde Barnhusdirektionens ordförande hertigen av Östergötland, prins Oscar Fredrik, inviga det nya Frimurarebarnhuset den 31 juli 1867 under högtidliga former. Barnhuset stod under största delen av Kristinebergsperioden under kunglig ledning.

Prins Oscar Fredrik var ordförande tills han år 1872 blev Sveriges och Norges Konung. Från år 1887

innehades befattningen av hertigen av Värmland, kronprins Gustaf. Då han 1907 tillträtt som Konung Gustaf V, blev hertigen av Skåne, kronprins Gustaf Adolf, ny ordförande. Denna befattning innehade han under hela den återstående barnhustiden.

År 1925 hade stadens utveckling även nått norra Kungsholmen. Den lantliga miljön hade förändrats och man beslöt att flytta vidare ut ur staden. Man fann snart egendomen Blackeberg, som tillsamman med Lilla Ängby utgjorde cirka 90 ha mark i Bromma och Spånga.

Priset på 850 000 kronor var acceptabelt och med försäljningsintäkten för Kristineberg på 6,5 miljoner kronor kunde man genomföra både nybyggnation, renoveringar och andra förändringar.

ålderdomshem. Vid försäljningen av Blackebergsegendomen behöll man ett mindre tomtområde. År 1949 beslöts att ett hem för äldre ensamma herrar skulle byggas på tomten och den 6 maj 1952 kunde Blackebergshemmet invigas av Barnhusdirektionens förre ordförande, nu konung Gustaf VI Adolf.

På grund av de stigande kostnaderna för driften beslöts 1986 att hemmet skulle avvecklas.

Idén med stöd till pediatrisk forskning var nog inte så långt borta.

Många av barnen som togs in på Barnhuset genom åren hade haft olika sjukdomar och dålig allmänhälsa. Flera av frimurarebröderna var aktiva forskare och idén med stöd till pediatrisk forskning var nog inte så långt borta.

Nya lokaler, nya tider

Tiden i Blackeberg blev kort. Redan efter 15 år fann man att samhällsutvecklingen och de ökande kostnaderna för utbildning medförde stora svårigheter. Beslut fattades att internatverksamheten skulle läggas ned och en stiftelse bildas av tillgängliga medel.

I juni 1940 hölls den sista avslutningen för de kvarvarande 39 eleverna. Ordföranden, kronprins Gustaf Adolf, framhöll i sitt avslutningstal hur tiderna förändrats. Bland annat framhöll han, med hänsyftning till barnhusets ursprungliga målsättning, att stiftelsens mål alltid är detsamma, att skapa kunniga, laglydiga medborgare, goda svenskar.

Totalt har Svenska Frimurare Ordens Barnhus i Stockholm tagit hand om och utbildat cirka 12 000 barn. Som jämförelse kan nämnas Frimurarebarnhuset i London vars siffra är cirka 8 000.

Från ålderdomshem till forskning

Efter Barnhusets avveckling försökte man en kortare tid med ett

Stiftelsens ekonomi gav nu ett säkert verksamhetsunderlag och år 1948, när Stiftelsen fyllde 20 år, kunde man redovisa tillgångar på nära 12 miljoner kronor. Studiestöd åt behövande ungdomar, främst tidigare barnhusbarn, var under åren 1940 till 1959 Stiftelsens huvudsakliga verksamhet.

Namnet Frimurare Barnhuset i Stockholm gjorde nog att alla inte hade givit upp barnhusverksamheten helt. Sålunda köpte man en gård i Bergslagen som hette Kedjebo 1960, en gård i jämtländska Bruksvallarna 1967, Johannesgården, och en i Orsa i Dalarna benämnd Hamregården. Gårdarna och deras verksamhet är utmärkt beskrivna i Stiftelsens jubileumsbok från 2003.

Med tiden förändras vårt samhälle och gårdarnas olika verksamheter passade inte riktigt in i skolsystemet och svårigheter att få bra personal att stanna var legio.

Även kostnadsutvecklingen gjorde att först Johannesgården såldes och sedan några år har både Hamregården och Kedjebo försålts. X

text: Carl­Gustaf Piehl

bild: H. Tidén, okänd, (Stockholms stadsarkiv) samt Wikimedia Commons

Mottagare av externa caritasmedel: Lena Tågefeldt, Svenska kyrkan Östersund, samt Sabine Dahlberg och Erika Lundgren, föreningen Jultomten finns.

Frimurarhelg i Östersund

Frimurarna i Östersund har efter flytten från rådhuset jobbat hårt för att med kreativitet, beslutsamhet och kraft samla in pengar till nytt frimurarhus, bibehålla en god verksamhet och stärka brödrakedjan. Höstkonsert i Östersund är ett av dessa initiativ, den sammanföll också med en fullmatad frimurarhelg.

En konsert för allmänheten anordnades lördagen den 4 oktober 2025 på det hotell som kallas Gamla Teatern. Artister från Östersund samt våra tre vänloger bjöd på såväl musikaliska pärlor som sig själva, vilket bidrog till en fin och berörande två timmars konsert i en välfylld salong. Från Trondheim kom Are Hembre, från Västerås Freddy Amigo och från Stockholm Erik Frieberg. Östersund representerades av Angelika Lindahl, Maria Sjöstedt Björs och ElfridaQuartetten.

Östersunds frimurare fick möjlighet att visa en del av sitt samhällsengagemang för allmänheten, med utdelande av årets Caritasmedel till välgörenhetsföreningen Jultomten finns samt till Svenska kyrkans diakoni. Även om vi som frimurarsamhälle också samlar

pengar till vår egen verksamhet får vi aldrig glömma bort de mest utsatta i vårt samhälle.

Välfylld frimurarhelg

Frimurarhelgen började redan på torsdagen med sammankomst i brödraföreningen Urania som även fick besök av provinsialmästaren för Trondheims Provincialloge, Svein Duvsete.

S:t Johanneslogen Arcturus reception i grad I på fredagen besöktes av 66 bröder, varav 18 från Norge. Samtidigt som receptionen arrangerades en mycket uppskattad middag på restaurang Norra station som besöktes av 21 medföljande.

Upprepning i framtiden?

Frimurarhelgens aktiviteter har gett ett stort tillskott, drygt 100 000 kronor,

till vår insamling. Detta inkluderar gåvor, biljettförsäljning, intäkter från lotterier och försäljningar, sponsring samt gåva från Stormästaren och bidrag ur fonden Brödernas väl. De som inte kunde närvara hade också möjlighet att ge bidrag via Swish. Att stå inför utmaningar gör vi alla ibland, personligen och som organisationer. Det är hur man tar sig an dessa utmaningar som bestämmer utfallet. Ledorden i Ordens vision 2035 kan ses som en trestegs-raket för att övervinna utmaningar. Vem vet, med den fina respons och stöttning vi redan fått kanske det blir en till konsert i framtiden! X

text och bild: Jimmy Hjelmberg

De många besökarna på fredagens reception i grad I samlas till brödramåltid.

Sång och musik fyllde Gamla Teatern i Östersund under frimurarhelgen.

Bor musiken i mystiken, eller bor mystiken i musiken?

Frimurarsamhället i Östersund presenterade en höstkonsert med klassisk musik lördagen den 4 oktober 2025, på temat Musiken & Mystiken. Det blev en resa genom tre sekler av mästerverk, från Vivaldi och Mozart, via Puccini och Sibelius fram till moderna favoriter. Målet var erbjuda en kulturell upplevelse och samtidigt samla in medel till ett nytt frimurarhus.

Ordenshuset har det kallats, men idag är det ingen i Östersund som använder det namnet längre. Det ordenssällskap som en gång lät uppföra huset finns inte längre kvar i lokalen, som nu benämns Gamla Teatern. Den här kvällen hyste lokalen en helt annan orden, tillsammans med män och kvinnor från den allmänna världen.

I taket hängde den stora kristallkronan från det numer rivna Grand Hotell. De samlade bröderna kunde se en viss symbolik i detta, de andra två bevarade kristallkronorna från Grand Hotell hängde nämligen i vår matsal på Rådhuset och en kväll som denna när vi söker efter vårt nya hus var det som om det gamla templet vakade över oss.

Från mörker till ljus

Det som ägde rum den här aftonen var en klassisk höstkonsert i johanneslogen Arcturus och brödraföreningen Uranias regi, för att samla intäkter till ett nytt frimurarhus. Det blev en stor succé! Över tvåhundra sålda biljetter fyllde Gamla Teaterns stora salong till brädden och gensvaret blev enormt. Den sista ringningen hade ljudit och alla satt ned i den fyllda salen. Mörkret var rådande. Men så plötsligt: ett ensamt ljus tändes. Klockan tickade som en påminnelse om att tänka på tiden och den stund vi har i det jordiska livet. En fattig bonddräng sjöng

över livets förgängligheter. En fantom på operan trollband åhörarna. På ett schackbräde kan vi gå i de fyra olika riktningarna, vi kan stå på en vit eller en svart ruta men förflyttar oss hela tiden över hela fältet, med omväxlande ljusa och mörka rutor.

Vivaldis svårspelade ”La notte” om den okända natten framfördes mästerligt, där varje stycke var ett steg mot

ljus. I skrivande stund lever vi den tid när ljuset och mörkret regerar dygnet lika lång tid men där skymningszonen blir desto mer tydlig, när vi inte riktigt kan bedöma om det är ljust eller mörkt. Det är ett tillstånd som också präglar många människor.

Mästaren Mozart

Vid ett spörsmål bland de lärde skall det ha diskuterats vem som var det största geniet genom tiderna. En namnkunnig lär ha sagt: ”Einstein faller bort, hade inte han presenterat relativitetsteorin så skulle någon annan ha gjort det förr eller senare, Mozart däremot...”

Wolfgang Amadeus Mozart: finalen på en fantastisk konsert. Frågan som gör sig gällande är, bor musiken i mystiken eller är det mystiken som bor i musiken? När det gäller Mozart är det svårt att ge absoluta svar på den frågan. Mozart var en mästare inom frimureriet och en mästare inom musiken. Att tala om det ena är därmed att tala om det andra. X

text: Joel Nordkvist bild: Angelina Hjelmberg

Tenoren Freddy Amigos inlevelse i framförandet av ”Caruso” lämnade ingen oberörd.

Dalarnes Andreas Bröder 100 år:

Jubileum i väntans tider

Ett nytt tidevarv i Dalafrimureriet stundar. Snart blir Dalarnes Andreas Bröder en kapitelbrödraförening.

Kort därefter invigs S:t Andreaslogen S:t Örjan. Inför detta nya skede har brödraföreningen också firat 100 år den 8 november.

Allt startade med en gudstjänst i Stora Kopparbergs kyrka. När klockorna tonade bort inträdde agerande med fanborg till folkmusiklåten ”Koppången” på orgel. Broder Anders Torby ledde gudstjänsten och ungdomar från Faluns Musikkonservatorium förgyllde stunden med sång till ackompanjemang på flygeln. En högtidlig och värdig start på jubileumsdagen.

Samling på Bergalid

Därefter samling på Villa Bergalid där över 100 besökande bröder deltog i sammankomsten. Glädjande nog kunde föreningen denna dag välkomna provinsialmästarna Magnus Arpi (Värmland) och Per Arosenius (Svea) samt Ordens storintendent Bengt Andersson, alla R&K.

Den inledande installationen av föreningens nye ordförande Tomas Vissgården gick som på räls när välövade och säkra ämbetsmän gjorde sina

roller som det anstår en pigg 100-åring. Även högtidssammankomsten genomfördes med stil, stringens och värme. Tomas Vissgården delgav oss sina tankar inför framtiden och uppehöll sig även vid denna speciella dag. Han är föreningens 15:e ordförande men blir också dess sista när föreningen den 1 januari 2026 övergår till en kapitelbrödraförening, vars första ordförande han då blir. Runt hörnet, i april 2026, invigs så S:t Andreaslogen S:t Örjan.

Hundraåringen hyllades

I väntan på brödramåltiden intogs bubbel och ivriga samtal fördes med gamla och nya bekantskaper under glatt minglande. Elever från Musikkonservatoriet underhöll med jazz på trumpet och bas till brödernas förnöjelse.

Nye ordföranden Tomas Vissgården hyllades liksom hundraåringen. Avgående Mikael Lundin avtackades för sina väl genomförda år som

ordförande men också för det enorma arbete han nedlagt på att få till stånd den kommande andreaslogen. Mikael framhöll i sitt tack att många bröder frikostigt deltagit, en förutsättning för att lyckas.

Magnus Arpi kunde på Stormästarens uppdrag utdela Ordens hedersmedalj i silver till Dalarnes Andreas Bröder. Han överräckte också ett dokument med ett ekonomiskt bidrag till den blivande andreaslogen S:t Örjan. Magnus uppvaktade även nytillträdde ordföranden Tomas Vissgården och avslutade med att instämma i att de nya förutsättningarna för Dalafrimureriet blir en betydelsefull tillgång.

Dagen blev till en helt underbar upplevelse att minnas och ta med sig ut i den allmänna världen – till gagn för oss själva och våra medmänniskor. X

text: Ingemar Dahlén bild: Ulf Embretsén

Nye ordföranden Tomas Vissgården (t h) tackade företrädaren Mikael Lundin.

Hundraårsfirandet inleddes med en gudstjänst i Stora Kopparbergs kyrka.

STRÖRST PÅ FRACK OCH SMOKING

STRÖRST PÅ FRACK OCH SMOKING

STRÖRST PÅ FRACK OCH SMOKING

STRÖRST PÅ FRACK OCH SMOKING

– FÖR VARDAG OCH FEST

– FÖR VARDAG OCH FEST

– FÖR VARDAG OCH FEST

– FÖR VARDAG OCH FEST

STRÖRST PÅ FRACK OCH SMOKING

Sedan 1983 har Grosshandlarn varit det självklara valet för män som värdesätter hög kvalitet, klassisk stil och personlig service.

Sedan 1983 har Grosshandlarn varit det självklara valet för män som värdesätter hög kvalitet, klassisk stil och personlig service.

– FÖR VARDAG OCH FEST

Hos oss hittar du allt för både vardag och fest – från frack och smoking till klassisk herrkonfektion.

Sedan 1983 har Grosshandlarn varit det självklara valet för män som värdesätter hög kvalitet, klassisk stil och personlig service. Hos oss hittar du allt för både vardag och fest – från frack och smoking till klassisk herrkonfektion.

Sedan 1983 har Grosshandlarn varit det självklara valet för män som värdesätter hög kvalitet, klassisk stil och personlig service. Hos oss hittar du allt för både vardag och fest – från frack och smoking till klassisk herrkonfektion.

Hos oss hittar du allt för både vardag och fest – från frack och smoking till klassisk herrkonfektion.

Sedan 1983 har Grosshandlarn varit det självklara valet för män som värdesätter hög kvalitet, klassisk stil och personlig service. Hos oss hittar du allt för både vardag och fest – från frack och smoking till klassisk herrkonfektion.

Som Frimurare får du 10 % rabatt på hela vårt sortiment inom frack & smoking, högtidsskjortor och högtidsaccessoarer.

Som Frimurare får du 10 % rabatt på hela vårt sortiment inom frack & smoking, högtidsskjortor och högtidsaccessoarer.

Som Frimurare får du 10 % rabatt på hela vårt sortiment inom frack & smoking, högtidsskjortor och högtidsaccessoarer.

Som Frimurare får du 10 % rabatt på hela vårt sortiment inom frack & smoking, högtidsskjortor och högtidsaccessoarer.

Vi har ett brett utbud av storlekar i butik och hjälper dig alltid att hitta rätt passform för din stil och ditt tillfälle

Vi har ett brett utbud av storlekar i butik och hjälper dig alltid att hitta rätt passform för din stil och ditt tillfälle

Som Frimurare får du 10 % rabatt på hela vårt sortiment inom frack & smoking, högtidsskjortor och högtidsaccessoarer.

Vi har ett brett utbud av storlekar i butik och hjälper dig alltid att hitta rätt passform för din stil och ditt tillfälle

Vi har ett brett utbud av storlekar i butik och hjälper dig alltid att hitta rätt passform för din stil och ditt tillfälle

Vi har ett brett utbud av storlekar i butik och hjälper dig alltid att hitta rätt passform för din stil och ditt tillfälle

Vasagatan 11 & Odengatan 34

Vasagatan 11 & Odengatan 34

Vasagatan 11 & Odengatan 34

Stockholm

Vasagatan 11 & Odengatan 34

Stockholm

Stockholm

Stockholm

Vasagatan 11 & Odengatan 34

Stockholm

Vision 2035: Tempelbygget växer

I mars lanserades Ordens vision 2035 och i förra numret av Frimuraren gjordes några lokala nedslag som inspiration till det fortsatta arbetet med att förverkliga visionens mål: en stark och växande Orden. Här följer några ytterligare initiativ.

det konkreta arbetet med Vision 2035 har nu kommit ett steg längre. Bröderna har tagit emot visionen väl och alla fördelningar håller på att lägga lokala planer, berättar John Fahlnaes, Ordens informationschef:

– Arbetet pågår överallt! Genom workshoppar och heldagar implementeras visionen i enheternas verksamhetsplaner inom hela Orden. Vår nyinstallerade Stormästare har också klargjort att visionsarbetet kommer att fortsätta, det är förstås extra glädjande.

Verktygslåda för synlighet

Visionen, som ju illustreras av ett tempel, har fem fokusområden. Det femte är ”synligt samhällsengagemang”, vilket är nytt för många, fortsätter John:

– Det har dykt upp frågor om hur man kan arbeta med denna punkt, där det på enhetsnivå ofta inte har funnits någon vana. Hur gör man för att synliggöra Orden på lokal nivå? Informationsdirektoriet håller därför på att ta fram olika verktyg. På hemsidan ligger redan en ny handbok i hur man kommunicerar med medier, den kan lika gärna användas av alla bröder, oavsett grad, för att hjälpa till med formuleringarna även i privata sammanhang. Ett koncept för öppet hus är också under utarbetande.

Informationsmaterial

Det har också varit en strykande åtgång på informationsmaterial om visionen, särskilt roll-ups. Nytt material har också tagits fram, berättar John Fahlnaes:

– Sjätte fördelningen efterfrågade ett kort i A6-format, med visionen på ena sidan och tempelbilden på den andra, i fickformat. Den finns nu på hemsidan för nedladdning och kan tryckas upp lokalt.

Framgång i sociala medier

2035

Orden har nu också, från centralt håll, börjat göra publika inlägg på de sociala medier som omnämndes i förra numret av Frimuraren. Inläggen kommer att göras återhållsamt och endast när det finns något meningsfullt att berätta som kan intressera en större allmänhet. Hittills har de större händelserna varit valet av ny Stormästare samt stipendieutdelning med H.M. Drottning Silvia – två nyheter som är av den ovanligare sorten. Genomslaget har varit överväldigande, säger John Fahlnaes, som till vardags driver en professionell kommunikationsbyrå: – Jag har aldrig varit med om något liknande i företagssammanhang! I de utvalda kanalerna har våra fyra olika inlägg hittills fått sammanlagt 130 000 visningar, där valet av Stormästare genererade den i särklass största uppmärksamheten. Orden har ett väldigt starkt varumärke, informationen har helt naturligt hittat till allmänheten och de publika kommentarerna har med något enstaka undantag varit positiva. Vi skapar därmed mer trovärdig och sannfärdig bild av Orden. Ibland har vi varit kända för fel saker.

Lokala initiativ

I sina kontakter med bröder inom hela Orden märker John en skaparkraft och nämner då inte minst frimurarhelgen i Östersund, som relateras på annan plats i denna tidning:

– Jag hoppas att man ute i Orden inte skall sitta och vänta på detaljstyrning, utan våga vara kreativ. X

text: Pether Ribbefors

Afternoon Tea i Ystad

ett av målen för Vision 2035 är ”behålla och utveckla bröder”. I en Orden med över 14 000 medlemmar är det naturligt att bröderna har olika förutsättningar. Vissa har inte möjlighet att gå på loge kvällstid och tidningen Frimuraren vill gärna uppmärksamma ett gott initiativ från Ystad.

Ystads Frimurarförening brukar inleda det stundande sommaruppehållet med att bjuda alla medlemmar på Afternoon Tea. Detta är ett uppskattat och årligen återkommande arrangemang som främst vänder sig till de medlemmar som av olika orsaker inte brukar delta i de ordinarie kvällsammankomsterna.

Honung och musik

I år lockade man ett 25-tal bröder som fick en trevlig eftermiddag i glada vänners lag, berättar föreningens ordförande, John Fogelström:

– Jag är glad över att vår förening kan stå för kostnaden för detta uppskattade arrangemang. Vårt Afternoon Tea har nu blivit en kär tradition som många av våra äldre medlemmar ser fram emot, en medlemsvårdsåtgärd som fyller sitt syfte.

Som alltid vid föreningens tea-parties bjöds även på kvalificerad musikunderhållning av Nils-Erik Berg (violin) med hustru Karin (cello) som roade med vacker musik beledsagade av vitsiga presentationer som lockade fram många glada skratt.

Erik O R Bengtsson, Karlsfälts gård, skänkte alla deltagarna var sin burk av gårdens produkt Farmor Birgits honung. Gåvan gladde förstås alla tedrickare. X

text och bild: Urban Fasth

Duo Bergh, Karin Sandén Bergh och Nils-Erik Bergh, underhöll med espri och elegans.

Barmhärtighetsarbete uppmärksammades i Tammerfors

det barmhärtighetsarbete som bedrivs av brödraföreningen Hans Henrik Boije har uppmärksammats av Tammerfors svenska församling. I samband med kyrkkaffet efter mässan den 14 september fick föreningen motta medaljen Pro Diaconia.

Brödraföreningen Hans Henrik Boije i Tammerfors har redan verkat i 11 år. Då den bildades var grundtanken att medlemmarna skulle kunna träffas i sin hemtrakt under de former man har i logerna vid kusterna. Brödraföreningen attraherar nya sökanden från ett stort geografiskt område i och runt Birkaland.

Gör skillnad för andra

I likhet med alla andra enheter inom Orden bedriver föreningen ett aktivt barmhärtighetsarbete. En stor del av de medel som föreningen delar ut kommer från de insamlingar som medlemmarna gör i samband med varje sammankomst. Det långvariga stödet till diakoniarbetet i Tammerfors

En artikel i Tammerfors Aktuellt uppmärksammade frimurarnas barmhärtighetsarbete.

svenska församling har nu belönats med medalj, berättar brödraföreningens ordförande Tomas Byström:

– Det är med stor tacksamhet vi tar emot Pro Diaconia som ett tecken på att Orden och dess medlemmar kan och vill göra skillnad i samhället.

Tomas Byström betonar att det ofta är inom församlingen som man bäst känner

Husvisningar i Göteborg

i förra numret av Frimuraren redovisades de framgångsrika resultaten med visningar av Ordens stamhus, Bååtska palatset i Stockholm. Som ytterligare inspiration går nu turen vidare till Göteborg, där frimurarbröderna i början av 1800-talet uppförde stadens kanske mest praktfulla lokaler.

Allmänheten är välkommen att ta del av detta unika kulturarv.

Möten med allmänheten

Jämfört med tidigare decennier har Orden idag en tydligare ambition att vara synlig i samhället. Det är också ett uttalat mål i Vision 2035. Undertecknad har visat frimurarhuset i Göteborg i nästan femton år, en lärorik uppgift. Liknande frågor återkommer ständigt, vilket givit god träning i att svara på det som folk undrar över mest. Jag kommer aldrig glömma frågan som en dam ställde på den första visningen jag höll i: – Vad gör ni egentligen?

Hjärnan var full av fakta om det vackra huset på Södra Hamngatan, men Orden i stort hade jag inte tänkt på. Självklart är det emellertid så, att Frimurarordens lokaler leder till nyfikenhet. Byggnaderna är ett skyltfönster för verksamheten och

kan säkert utnyttjas i ännu högre grad för att väcka intresse.

Erfarenheter att dela

Vanliga målgrupper för visningarna i Göteborg har varit föreningar som kan komma på besök dagtid. Kvällarna är bokade för logeverksamhet och de flesta helger är huset uthyrt. Olika visningsformat för allmänheten har prövats och här följer några erfarenheter:

Förbokade grupper är extremt mycket enklare att hantera, jämfört med att finnas i ett kalendarium med enskild biljettförsäljning. Sammanhållna konstellationer, såsom föreningar, underlättar också den praktiska

till de behov som finns. Genom att brödraföreningen bidrar till diakoniarbetet skapas förutsättningar för att insamlade medel hamnar där de gör mest nytta.

Synligt samhällsengagemang

Medaljutdelningen och föreningens barmhärtighetsarbete uppmärksammades i tidningen Tammerfors Aktuellt i augusti 2025: – Det kändes mycket positivt att föreningen uppmärksammades i tidningen. Det är viktigt att synas och få möjlighet att berätta mer om Orden och vad den står för, säger Tomas Byström, som också välkomnar nya medlemmar: – Nya medlemmar är viktigt för alla typer av föreningar. Nya medlemmar ger möjlighet till vänskap, utveckling och meningsfull brödragemenskap. Nya medlemmar ger också energi och nya idéer. Varje medlem bidrar också till att stärka vår ekonomi. X

text och bild: Carl­Johan Frantz

säkerheten i lokalerna. En enda person kan då ombesörja visningen.

Tveka inte att ta marknadsmässigt betalt, det signalerar ett värde. Den som betalar för något uppskattar produkten mycket mer än om det är gratis. I Göteborg tillämpas ett fast pris per grupp. För 5 000 kr, inklusive moms, kan upp till cirka 40 personer tas emot.

Räkna inte med att folk på egen hand vet att lokalerna går att besöka, utan gör det tydligt. Hitta gärna flera olika kanaler för marknadsföring. Det kan vara ett anslag i fönstret, information på hemsida, spridning i sociala medier, kontakt med den lokala turistbyrån eller mun till mun-metoden. Föreningar letar också ofta efter trevliga programpunkter.

Gästande svenska och utländska frimurarbröder, ensamma eller i grupp, betalar förstås ingen avgift, utan hanteras i ett eget spår. Detsamma gäller för informationsträffar och andra riktade evenemang med det renodlade syftet att berätta om Ordens verksamhet. X

text: Pether Ribbefors bild: John Fahlnaes

Ordenshuset i Göteborg.

Konservatorerna Ann-Marie Mild och Morgan Denlert, Studio Västsvensk Konservering, har rengjort målningen av kung Karl XIII och lagt på ett lager fernissa. Bladguld och guldfärg har applicerats på skadade delar av ramen.

Kungligt konstverk konserverat

I år är det jämnt 200 år sedan Göta provinsialloge mottog ett magnifikt porträtt, föreställande kung Karl XIII i full stormästardräkt. I nederkant kan man läsa att det var adoptivsonen, kung Karl XIV Johan, som skänkte tavlan.

Studio Västsvensk Konservering har under hösten 2025 rengjort motivet samt ramen och även återförgyllt skadade partier med bladguld och guldfärg.

Porträttet beställdes ursprungligen av professor Carl Fredric von Breda (1759–1818), som redan tidigare avbildat såväl Karl XIII som hans drottning Hedvig Elisabeth Charlotta. Emellertid avled von Breda efter att endast ha färdigställt ansiktet. Under flera år förblev målningen ofullbordad, men skulle komma att slutföras på ett sätt som är värt att återberätta.

Läkare och frimurare

Den som tog emot porträttet 1825 var provinsialmästare Pehr Dubb (1759–1834), nära vän med läkarkollegan och frimuraren Christofer Carlander (1759–1841). Den senare hade en minst sagt innehållsrik livsbana.

Som nyutbildad tjänstgjorde Carlander som fattigläkare i Klara församling i Stockholm och medföljde därefter till svenskön S:t Barthélemy i egenskap av skeppsläkare för västindiska kompaniet. Han hemförde naturaliesamlingar under återresan 1788, men fartyget uppbringades av en rysk kapare och alla tillhörigheter försvann.

Kung Gustaf III:s ryska krig pågick och under den fortsatta konflikten tjänstgjorde Carlander vid arméns sjukhus på Sveaborg. Från 1793 och framåt var han stadsläkare i Göteborg. Under

denna period lär han ha behandlat 25 000 patienter! Karriären avslutades i Stockholm med en rad framstående uppdrag, bland annat som ledamot av Sundhetskollegium samt Frimurare Barnhusdirektionen i staden.

Barnhusbarn färdigställde porträttet

Efter att framgångsrikt ha behandlat kronprins Oscar erhöll Christofer Carlander 1821 en tacksamhetens gåva i form av en gulddosa med kung Karl XIV Johans namnchiffer i diamanter. Vid samma tid hade Carlander bekostat en konstnärlig utbildning i Stockholm för Johan Henric Sjöholm (1804–1842), ett tidigare barnhusbarn från Göteborg med fallenhet för måleri.

Johan Henric Sjöholm kom att måla Christofer Carlanders eget porträtt och fick genom dennes försorg också uppdraget att färdigställa tavlan av Karl XIII, som nu i precis 200 år har prytt ordenslokalerna i Göteborg. Motivet har blivit välkänt inom Svenska Frimurare Orden. Målningen lyser nu nyfernissad och guldet skimrar åter. X

text och bild: Pether Ribbefors

Målningen lyser nu nyfernissad och guldet skimrar åter.

artikelserien om ordens organisation fortsätter

Vi presenterar den tionde artikeln i serien om Ordens organisation. Syftet är att öka kunskapen om hur Orden fungerar.

Föregående artikel handlade om barmhärtighetsdirektoriet. Denna gång handlar det om informationsdirektoriet.

så fungerar orden

Direktorierna, del 3

Informationsdirektoriet

Informationsdirektoriet (ID) har ett brett uppdrag som omfattar allt från tidningen Frimuraren via Ordens många digitala kanaler till att ta fram foton, filmer, trycksaker, handböcker med mera. Ett drygt 40-tal personer med olika spetskompetenser är engagerade i direktoriets kommittéer, utskott och arbetsgrupper.

Ordens överarkitekt, OÖ, bärande sina ämbetsregalier. Det vita bandet betyder att han är en av Ordens högsta ämbetsmän. John Fahlnaes uppbär ämbetet sedan den 19 mars 2023.

Informationsdirektoriet (ID) kan enklast förstås som Ordens informations- och kommunikatsionsavdelning. ID är ett ungt direktorium, grundat 1978 som en del av ett bredare moderniseringsarbete där kommunikation och öppenhet var viktiga inslag. Även om ID är ett ungt direktorium har

rollen som Ordens överarkitekt anor sedan 1700-talet.

Vad gör ID?

Det digitala nyhetsbrevet är en viktig kommunikationskanal. Varje brev når drygt 4 500 ämbetsmän och – Ett väl fungerande kommunikationsarbete är viktigt för Orden. Externt handlar det om att skapa en bild av Orden som visar vad vi verkligen står för och vad vi gör. Internt om att alla delar av organisationen, alla medlemmar, ska vet vad som händer inom Orden, säger John Fahlnaes, Ordens överarkitekt (OÖ) och ordförande i informationsdirektoriet.

Idag har ID ett omfattande uppdrag. Direktoriet ansvarar för Ordens tidning Frimuraren som kommer ut fyra gånger per år, för Ordens webbsida och kommande podcast, för Ordens närvaro i sociala medier, för att ta fram texter, bilder och filmer som kan användas i olika kanaler, för intern kommunikation som Ordens nyhetsbrev samt för Ordens varumärken och hur dessa får användas.

uppdragstagare som på så sätt hålls uppdaterade om vad som är på gång inom Orden.

Övergripande ansvar

Även om ID har ett övergripande ansvar för kommunikation och information så är det praktiska arbetet uppdelat på direktoriet å ena sidan och Ordens åtta fördelningar å den andra. Inom respektive fördelning är provinsialmästaren eller kapitelmästaren kommunikationsansvarig. Flera fördelningar ger ut egna, regionala tidningar, nyhetsbrev etcetera och har kontakt med lokala media.

ID, å sin sida, ansvarar för den gemensamma och övergripande

kommunikationen. Detta innebär bland annat att all officiell kommunikation hanteras av ID. Här ingår också kontakter med massmedia på riksnivå. ID fungerar som ett stöd för fördelningarna och deras enheter. Om en kommunikationsfråga kräver mer resurser än vad som finns i den lokala eller regionala enheten kan ID bistå med råd, expertis och stöd i genomförandet.

Kommunikation som syns

Mycket av det arbete ID utför syns och märks för alla medlemmar, till exempel tidningen, trycksakerna om Orden och vad det innebär att vara frimurare, filmer, presskommunikéer och rollups. Arbete som omvärldsbevakning (både tryckta och sociala medier), åtgärder mot varumärkesintrång och löpande kontakter med media syns inte lika mycket, säger John: – Just nu lägger vi mycket tid på Vision 2035. Det handlar bland annat om att ta fram informationsmaterial för enheterna och filmer som vi kan presentera i våra digitala kanaler. En annan insats är vår handbok för kontakt med medier som riktar sig till både enheter och enskilda medlemmar.

När något särskilt inträffar, till exempel brand, olycka eller annan kris, ställs särskilda krav på hur kommunikation kan och bör ske. Här har ID en viktig roll bland annat vad gäller att se till att rätt information når rätt mottagare. Ordens ledning behöver veta vad som händer liksom andra berörda. ID ger då råd till Stormästaren för hur Orden ska agera i kommunikationsfrågor, stöttar dem som är drabbade och erbjuder hjälp. Överarkitekten kan också själv gå in och till exempel hantera kontakter med media: – Vi vill att enheter och medlemmar ska känna sig trygga i ett ID finns och kan hjälpa till när det gäller större eller knepiga kommunikationsfrågor. Om något händer så finns ID där med sina resurser och sin kompetens. Kontakta oss gärna i förväg; det blir ofta bättre än om vi får rycka in när något redan hänt.

Medvetet informationsarbete

ID:s arbete syftar till att fler människor ska känna till och ha en riktig bild av Orden. Myter och missuppfattningar försvinner när den nytta Orden gör kommuniceras på ett öppet och tillgängligt sätt. Detta markeras inte minst i Vision 2035 under fokusområdet Synligt samhällsengagemang. John förklarar:

– Frimureriet har funnits i Sverige i snart 300 år. Under denna tid har tusentals medlemmar fått möjlighet att utvecklas som människor samtidigt som Orden bedrivit ett omfattande barmhärtighetsarbete. Ändå finns det många som inte känner till Orden. Det finns också de som har fått felaktig information om vad Orden är och gör. Det vill vi ändra på.

Genom att tillhandahålla aktuell och korrekt information kan Ordens verksamhet visas upp i hela sin bredd från brödernas gemenskap under loger och brödramåltider till Ordens omfattande stöd till forskning, kultur och olika sociala ändamål.

Ett fokuserat och medvetet informationsarbete gör att fler män får upp ögonen för Ordens verksamhet och väljer att bli medlemmar. Det gör också att fler forskare, kulturarbetare och hjälpsökande kan hitta fram till våra stiftelser, fonder och vår bidragsverksamhet.

– ID har en viktig uppgift i vår tid, här och nu. Mitt mål som överarkitekt är att alla som är engagerade i ID ska bidra med sitt engagemang och sin kompetens och göra Orden lite bättre varje dag.

Hur arbetar ID?

Informationsdirektoriet består av åtta ledamöter som fungerar som en styrelse. Verksamheten drivs i redaktionskommittén, webbkommittéen och trycksaksutskottet (se faktaruta).

– Dagens kommunikation kräver bra bilder, professionella filmer, aktiv medverkan i digitala kanaler och en tidning som upplevs som seriös och professionell. Den höga kompetens som finns bland det 40-tal personer som är engagerade i ID:s arbete är avgörande för att vi ska uppnå de goda resultat vi eftersträvar.

John berättar att man inom ID arbetar tillsammans på ett strukturerat sätt. Inkomna ärenden tas emot, prioriteras, fördelas och hanteras. De olika grupperna inom ID samlar sina uppdrag i listor, ofta i Excel. Avstämningar sker löpande med andra delar av organisationen.

– ID ska vara en organisation som tar sitt uppdrag på allvar. Inga frågor ska tappas bort och allt ska expedieras. Inom ID tillämpar vi 24-timmarsregeln: alla inkomna ärenden ska

Informationsdirektoriets hela krets omfattar drygt 40-talet medarbetare. Här på konferens på Frimurarehotellet i Linköping.

besvaras inom 24 timmar. Det ska också alltid gå att få kontakt med ID. Flera av oss finns tillgängliga i stort sett dygnet runt via telefon och e-post.

Lång erfarenhet av kommunikation

John har lång erfarenhet av arbete inom kommunikationsområdet och har förutom journalistik studerat idéhistoria, filosofi, musikvetenskap, religionsvetenskap och religionsfilosofi. Sedan mer än 25 år tillbaka driver han egen verksamhet med fokus på kommunikation.

Informationsdirektoriet

Informationsdirektoriet (ID) är ett av Ordens fem direktorier. Direktoriets uppdrag omfattar:

• att informera om Ordens syften och ändamål, såväl inom som utom Orden,

• att ta fram informationsmaterial,

• att föreslå informationsåtgärder i syfte att vidmakthålla och utveckla brödernas kunskaper om och engagemang för Orden,

• att väcka intresse och respekt för Orden i samhället och sprida kunskap om frimureriet,

• att i tryck och digitalt utge en tidskrift för Orden,

• att ansvara för massmediakontakter, PR- och relationsfrågor samt

John recipierade år 2000 i S:t Johanneslogen Salomon à Trois Serrures i Göteborg. Han ingick i interimsstyrelsen när S:t Andreaslogen Lejonet och Kronan bildades år 2008. Året efter blev han ledamot i informationsdirektoriet.

Ungefär vid samma tid ingick John i en grupp som arbetade fram ett nytt sätt att presentera den kunskap som ryms inom Ordens ritualer. Arbetet kom att bli känt som Anatomiska teatern, ett utbildningskoncept som nu är vitt spritt bland Ordens enheter.

År 2016 blev John vice ordförande i informationsdirektoriet och Riddare och kommendör med Röda korset. Han har innehaft ett antal uppdrag inom Stora landslogen och varit tillförordnad storintendent innan han år 2023 blev ordförande i informationsdirektoriet. I denna roll är John en av Ordens nio mästare och medlem i Högsta rådet.

John är även Svenska Frimurare Ordens representant för Supreme

council i England, Wales, Skottland och Irland.

Sanningen

övertygar!

På frågan om han har något avslutade budskap till tidningens läsare svarar John:

– Kom ihåg Ordens valspråk: ”Veritas persuadet!” - sanningen övertygar.

Medlemmarna i Orden ska alltid känna att de kan tala sanning vare sig det handlar om Ordens verksamhet, historia, det barmhärtighetsarbete Orden och dess medlemmar bedriver lokalt och nationellt eller vad Orden betyder för dig som medlem. Med undantag för våra ritualer finns det inget vi inte kan och bör berätta om!

– När vi är öppna och transparenta kan vi signalera kraft i nutiden och hopp för framtiden vilket är förutsättningar för att Orden och dess verksamhet ska bli tidlös och bestående! X

text: Johan Groth bild: Mats Gärdfors

• ansvara för Ordens varumärken. Ordens överarkitekt (OÖ) är ordförande i ID, som består av två kommittéer och ett utskott.

Redaktionskommittén ansvarar för tidningen Frimuraren. Webbkommittén ansvarar för Ordens webbsida, sociala medier, filmer, podcast och nyhetsbrev. Trycksaksutskottet ansvarar för trycksaker, mallar och Ordens grafiska profil.

ID engagerar ett drygt 40-tal personer från Ordens alla fördelningar med bred och djup kompetens inom bland annat information, kommunikation, textproduktion, layout, foto, film och IT.

Ett axplock av informationsdirektoriets produktion.

Har du något att sälja?

Då är det oss du ska välja!

Varmt välkommen att höra av dig för en professionell värdering av enstaka föremål eller hela dödsbon. Vi sköter värdering, hämtning och försäljning för en smidig och respektfull process.

Hör av dig om du vill veta mer!

Auktionshuset Gomér & Andersson har sedan 1929 byggt upp gedigen expertis inom konst, antikviteter och samlarföremål. Med fyra kontor i Sverige erbjuder vi en trygg och smidig auktionsupplevelse. auktionshuset.se

JÖNKÖPING | LINKÖPING | NORRKÖPING | NYKÖPING Första, andra, tredje – SÅLD!

VI TILLVERKAR

ALLA SLAGS

ORDENSRINGAR

• FRIMURARRINGAR

• PATRIARKRINGAR

• MATRIARKRINGAR

• REBECKARINGAR

• BIFOSTRINGAR

• TEMPELRIDDARORDENS RINGAR

PRIS GES PÅ FÖRFRÅGAN

Så här görs tidningen Frimuraren

Tidningen Frimuraren har funnits i snart hundra år, men likheterna är få med det blad som började utkomma 1928. För att skapa förståelse för hur dagens moderna tidning tar form, samt vilka utgångspunkter som ligger till grund för urval och innehåll, följer här en redogörelse för tillvägagångssätt och överväganden.

Den tidskrift du nu läser har inte mycket gemensamt med det 16-sidiga blad som hade premiär 1928, under namnet ”Meddelanden från Stora landslogen”. Illustrationer saknades helt, förutom Ordens stora vapen på framsidan. Innehållet bestod till stor del av utnämningar, högtidsdagar, dödsfall och tips på tyskspråkig frimurarlitteratur. För den som vill botanisera bland gamla årgångar är de numera inscannade och nås via hemsidan i inloggat läge.

Rätt kommunikation på rätt plats

I dag finns betydligt fler kommunikationskanaler: centrala och lokala nyhetsbrev, fördelningsspecifika tidskrifter, hemsidor, sociala medier och filmklipp. En podd är det senaste tillskottet. Mycket av informationen kan – och bör – hänvisas till andra kanaler än just tidningen, ambitionen är att rätt kommunikation skall hamna i rätt kanal.

Frimuraren är Ordens officiella organ och skall ge en god bild av Svenska Frimurare Orden, internt

Tidningen Frimurarens föregångare Meddelanden från Stora Landslogen hade av tekniska och praktiska skäl en enklare grafisk profil.

Redaktionskommittén med företrädare för alla fördelningar sammanträder i Linköping i augusti 2025.

såväl som externt. Alla läsare, oavsett hemvist och förkunskaper, skall helst kunna hitta något av behållning i varje nummer.

Vad hamnar i tidningen?

Frimuraren brukar tryckas med 48 eller 52 sidor. Eftersom varje pappers uppslag har fyra sidor, innebär det att redaktionen antingen får utelämna innehåll för att komma ned till 48 sidor, alternativt utöka rejält för att nå 52 sidor. Det är inte tekniskt möjligt att lägga till eller ta bort en enstaka sida. Utifrån dessa yttre begränsningar skall ett nummer fyllas med något som litet diffust kan benämnas ”kvalitet”. Redaktionen strävar alltid efter variation och försöker blanda historia, aktuella händelser, internationella inslag, reflekterande texter och ren infor mation. Varje nummer har även några stående inslag, inte minst är Ordens Stormästare en återkommande skribent.

Geografisk spridning är en fördel. Till tidningen är knuten en redaktionskommitté, som utgör ett stöd till redaktören och helst skall ha örat mot marken från sin del av Orden – finns det något intressant att skriva om?

Redaktionen producerar emellertid långt ifrån allt. I varje nummer finns ett flertal bidrag som enskilda bröder har skrivit, ofta ett reportage från någon lokal händelse. Denna typ av artiklar är alltid välkomna, redaktionen justerar, kortar ner eller kompletterar vid behov. Kom gärna med förslag!

Det sällsynta väcker intresse

Ovanliga händelser har ofta högt nyhetsvärde. Den enhet som har gjort något annorlunda eller nyskapande har stora möjligheter att synas i tidningen. Goda exempel kan också inspirera andra. Att däremot stapla liknande händelser på varandra i samma nummer kan lätt bli enformigt.

Materialet får gärna vara lokalt, men då på ett sätt som kan intressera andra bröder inom Orden. Flera fördelningar har egna tidningar, tryckta eller

elektroniska, där regionala nyheter har större relevans och då också kan få breda ut sig. De regionala tidningarna är helt självständiga och gör sina egna redaktionella överväganden, utan central inblandning.

Installationer

Installation av en ny ordförande eller ordförande mästare är främst en angelägenhet för den lokala enheten i fråga. När en ny provinsialmästare installeras berör det däremot en hel fördelning och personen blir också medlem av Högsta rådet, som har inflytande över hela Orden.

Under 2025 har Orden fått hela fyra nya ledare i fördelningarna, vilket är mycket ovanligt. För att undvika repetitiva artiklar valde redaktionen tidigare i år att göra ett samfällt intervjureportage med de fyra tillträdande provinsial- och kapitelmästarna i samma nummer. Det sammanföll också med lanseringen av Vision 2035, vilket kunde ge artikeln en särskild vinkel.

En Stormästarinstallation är förstås en självklar nyhet att skriva om, vilket framgår av det nummer du nu läser.

Högtidsdagar och jubileer

I en så stor och anrik organisation som Svenska Frimurare Orden duggar olika jubileer tätt. Tjogtals med högtidsdagar äger också rum varje år. Det är av förklarliga skäl inte möjligt att rapportera från allt detta i den rikstäckande tidningen – även om det vore trevligt. När en enhet firar jämna femtiotal år är det emellertid relevant att ge plats åt ett reportage. Det är en betydande milstolpe, som ofta firas med litet extra ambitionsnivå. Redaktionen har skapat sig en överblick av kommande jubileer redan i förväg, vilket ger handlingsberedskap.

Ordens högtidsdag i Stora landslogens regi går av tradition i ett eget spår. Det får anses vara en riksangelägenhet, där bröder från hela Ordens geografi samt utländska frimurarordnar deltar.

I detta nummer har vi emellertid gjort ett undantag från principerna ovan. Nordiska Cirkeln har under året firat 225-årsjubileum, men logen har ännu äldre kopplingar. Den har också anor från Ordens äldsta tid och en personlig koppling till hertig Carl, vilket kan intressera fler läsare än

När allt material inkommit sker en första planering av layout. En utskrift gör det lättare att bedöma hur slutresultatet kan komma att se ut.

medlemmarna i sagda loge. Det fanns också ett nordiskt inslag i firandet.

Tidplan och produktion

Varje nummer av Frimuraren skall skickas till tryck ett förutbestämt datum och utifrån det läggs planeringen. Det finns en grov bild av hela årets utgivning och när ett nummer når brödernas brevlådor är det bara några veckor kvar innan innehållet i nästa tidning spikas. Den som ruvar på något innehåll med aktualitet bör således höra av sig till redaktionen utan dröjsmål!

Redaktionen arbetar i en modern IT-miljö med Word, Excel och Teams som främsta verktyg. En omistlig resurs är redaktionssekreteraren –spindeln i nätet som håller reda på alla praktikaliteter, inklusive tidningens mejlkorg. Han har också det stundtals otacksamma uppdraget att påminna (ähum!) skribenter som av någon anledning dröjer med sina alster.

När materialdagen är passerad skickas allt till layout och efter flera korrekturvändor är sedan tidningen klar för tryck.

Illustrationer

Jämfört med 1928 års skrift är Frimuraren i dag mer inbjudande. Bilder är lika viktiga som texterna

– kanske till och med viktigare. Bra illustrationer lockar till läsning och som bekant säger en bild ofta mer än tusen ord. Använd gärna mobilkamera för att fotografera, men utelämna alkohol och rituella detaljer.

Redaktionen har ett nätverk av skickliga fotografer inom Orden och fler bildmakare är alltid välkomna. Tidningen har också en särskild bildredaktör, som lägger ner mycket tid på fotografering och bildbehandling.

Annonser

Glädjande nog lockar Frimuraren allt fler annonsörer. Det ger också ett mer professionellt intryck. En nyckelperson över tid har varit Pierre Dunbar, som strävsamt har arbetat med tidningen ända sedan 1980-talet:

– Jag har vid det här laget jobbat med fem olika redaktörer! När jag började var mycket av innehållet ren information från Orden, blandat med texter från de högtidsdagar som redaktören hade besökt. Tidningen har förändrats väldigt mycket, i dag beskriver den på ett bättre sätt vad Orden faktiskt sysslar med.

Pierre Dunbar har en bakgrund inom marknadsföring och reklam, både på stora byråer och i egen verksamhet, även internationellt. Annonser i Frimuraren var förr betydligt ovanligare och det kunde hända att han

behövde fråga Stormästaren om en viss reklam passade sig:

– Några gånger har vi nekat att ta in annonser och i andra fall är det kunder som har avstått från att annonsera på grund av missuppfattningar kring Frimurarorden. Nu när tidningen har blivit allt mer välgjord tenderar den att ligga framme hos folk längre, vilket ökar värdet. Bra print-produkter är ovanliga, det mesta av reklamen i dag är annars snabba klick på nätet. Tidningen blir mer och mer publik, det skall vi vårda väl.

Välkommen att bidra!

Under 2026 planeras en läsarundersökning för att ge underlag till den långsiktiga planeringen av Frimuraren, men naturligtvis går det bra att när som helst kontakta redaktionen med synpunkter eller förslag till artiklar. Redaktionen nås enklast på frimuraren@frimurarorden.se

Den mest frekventa återkopplingen är faktiskt tidningens korsord. Förra numret har, när detta skrivs, resulterat i hela 79 inskickade svar. Redaktionen hoppas på långt större respons när läsarundersökningen väl distribueras. X

text: Pether Ribbefors

bild: Mats Gärdfors, John Fahlnaes, Pierre Dunbar

Pierre Dunbar har varit annonsansvarig för tidningen Frimuraren i över 40 år.

Nybrokajen 9, 103 27 Stockholm radissonhotels.com/en-us/hotels/radisson-collection-stockholm-strand

Hos oss handlar ni tryggt och säkert

• Alla plagg levereras på 2 -3 dagar

• Vi lagerhåller alla storlekar

• Levereras inom hela Norden

• Betala mot faktura eller delbetala A COLLECTION OF OUR FINEST HOTELS

Premiär för Frimurarpodden

USnart lanseras en ny kommunikationskanal som även kommer att rikta sig till allmänheten, helt i linje med Ordens vision 2035. Inom kort släpper Frimurarpodden sitt första avsnitt.

nder en tid har bröder inom Andra fördelningen producerat en podd med frimureriskt innehåll, framför allt riktad till bröder i Kronobergs län. Upphovsmännen har varit Växjöbröderna Patrik Itzel och Olle Larsson. Detta goda lokala initiativ uppmärksammades av informationsdirektoriet, som nu startat ett projekt där podden produceras centralt och blir en angelägenhet för hela Orden. Målgruppen för Frimurarpodden är såväl bröder som den intresserade allmänheten. ”Synligt samhällsengagemang” är ett utpekat fokusområde i Ordens vision 2035 och John Fahlnaes, ordförande i informationsdirektoriet, berättar om vilken roll en podcast kan spela: – Podcast ligger verkligen i tiden och formatet är både spännande och populärt. Många av Ordens medlemmar lyssnar på podcasts regelbundet. Vi tror att många kommer att vilja lyssna på samtal om företeelser med frimurerisk anknytning, på promenaden eller i bilen. Det ligger också i vårt uppdrag att interagera mer med omvärlden än vad vi kanske har gjort historiskt. Att ge människor både inom och utanför Orden en möjlighet att ta del av vår podcast är ett sätt att öka kontaktytan med vår omvärld och skapa ännu mer intresse för vår verksamhet.

Format och förmedling

Ljudformatet möjliggör förmedling av sådant som tidningen Frimuraren

inte kan göra rättvisa, såsom musik vid stipendiatkonserter eller röster och dialekter. Ett typiskt avsnitt blir femton minuter långt och innehållet kan variera, fortsätter John Fahlnaes: – Frimurarpodden kommer att beröra ämnen som historia, andlighet, vårt välgörande arbete och vad det innebär att vara frimurare i vår tid. På sikt också pedagogik och ledarskap och många andra spännande ämnen. Givetvis utan beröra vad som utspelar sig mellan klubbslagen i våra ritualer.

Teknik med låga trösklar

Podden är inte avsedd som en nyhetskanal, men vid behov går det att sända direkt via internet. Patrik Itzel, som blir redaktör för den nya podden, har radiovana sedan tidigare. Han berättar att det förr var dyrt att producera program:

– En radiostudio kunde kosta 400 000 kronor, nu spelar vi in med hjälp av en PC, hörlurar och en mjukvara. Om det behövs kan vi skicka en särskild mikrofon med posten för att göra en intervju med någon på annan ort.

Som signaturmelodi har valts musik med en frimurerisk anknytning, skriven av en av världens mest kända frimurare. Vi talar förstås om ouvertyren till ”Trollflöjten” av Mozart!

Redaktion och tips

Frimurarpoddens avsändare är Svenska Frimurare Orden och lyssnarna kan förvänta sig olika teman ur såväl lokalt, nationellt som internationellt perspektiv. Patrik Itzel exemplifierar: – Avsnitten kan komma att handla om att vi vilar på kristen grund eller kanske våra fyra dygder och hur de förhåller sig till det moderna samhället. Formatet inbjuder också till samtal med enskilda bröder, varför har de sökt sig till Orden och vad har de fått tillbaka? Det kan bli olika svar, vi är ju alla olika. I likhet med tidningen Frimuraren kommer podden att få en redaktion som stödjer produktionen. För den som är intresserad av att på något sätt bidra eller lämna tips kring ämnen går det bra att kontakta frimurarpodden@ frimurarorden.se. Och precis som man kan bläddra i tidningen erbjuder Frimurarpodden en motsvarande möjlighet, säger Patrik Itzel: – Det går ju att snabbspola, om man inte gillar innehållet. X

text: Pether Ribbefors

bild: Patrik Itzel samt Historiska Media Förlag

Frimurarpodden kommer att finnas på Spotify, Apple Music och givetvis också på Ordens hemsida (utan inloggning): www.frimurarorden.se/frimurarpodden

Om produktionsplanerna håller blir det premiär runt årsskiftet. Nya avsnitt aviseras via Ordens sociala kanaler och publicering är planerad till en gång i månaden.

Patrik Itzel med mikrofonen i högsta hugg. Till höger poddkollegan Olle Larsson.

Utbildning av nya ledare

Utbildningsdirektoriet anordnar årligen en utbildning för nya ledare inom Orden. I år samlades 27 nytillträdda ordförande mästare och ordförande i Stamhuset. Deltagarna fick möjlighet att möta Ordens ledning, fördjupa sin förståelse för sitt ämbete och knyta värdefulla kontakter.

Den 6–7 september 2025

hölls den första delen av årets utbildning för nya och blivande ordförande mästare och ordförande – det så kalllade startmötet. Utbildningen arrangerades av utbildningsdirektoriet under ledning av ordförande Sune Lindh.

Presentationer och diskussioner

Under utbildningen fick deltagarna, som kom från alla åtta fördelningar, ta del av presentationer från Ordensledningen och sakkunniga inom olika områden, varvat med gruppdiskussioner och frågestunder. Startmötet följs upp med fortsättningsmöten i november i år samt i mars nästa år samt med digitala tilläggsutbildningar via Teams.

Utbildningen byggde på ett välbeprövat koncept där föreläsningar om Ordens verksamhet kombinerades med grupparbeten. Diskussionerna berörde hur man som ledare kan hantera olika utmaningar både på kort och lång sikt, samt vilket stöd som finns inom organisationen.

Vision 2035 – nytt inslag

Ett nytt inslag i år var ett fördjupat samtal om ”Vision 2035”, där deltagarna fick diskutera konkreta exempel på hur visionen om en stark och växande Orden ska förverkligas i enheterna framöver. Ett pass om arkiv, bibliotek och litteratur hölls i biblioteket och avslutades med en rundvandring i Stamhuset.

Under ledning av Ordens högste prelat fokuserade söndagens program

på den kristna tron och dess roll i våra ritualer. En central frågeställning var hur vi kan stödja medlemmarna i att tolka och tillämpa ritualen, samt hur Bibeln används i enheterna.

Ledarnas ansvar

Dagen avslutades med information från Ordens instruktionsmästare om OM/O-handledningen, samt praktiska råd kring ledarskap i enheten.

Att vara ledare inom Orden innebär ett stort ansvar. Deltagarna ges möjlighet att bygga relationer och skapa ett nätverk som kan ge stöd i det dagliga arbetet. Dessutom ges tillfälle att möta Ordens ledning och få insikt i andra centrala funktioner som kan vara till hjälp när ritualerna inte räcker till. X

text och bild: Olof Sköld

Många nya och nöjda ordförande mästare och ordförande efter höstens utbildningshelg i Stockholm.

Arkivet är Ordens minne

2025 års arkivstadga lägger grunden för ett mer strukturerat och långsiktigt arbete med att dokumentera, ordna och bevara handlingar inom Orden.

Svenska Frimurare Orden har tagit ett avgörande och betydelsefullt steg för att stärka arbetet med att bevara vår gemensamma historia. Detta skedde den 15 september 2025 då Stormästaren antog en ny arkivstadga, publicerad som Administrativ instruktion H 110.

Stadgan ersätter den Arkiv- och biblioteksstadga som finns i OSKcirkuläret 2019:2, vilken nu upphör att gälla.

Arkiven är nycklarna till Ordens historia

Att arkivera är inte bara en administrativ uppgift – det är ett sätt att hedra och bevara vår historia, vår identitet och våra gemensamma erfarenheter. Varje protokoll, varje beslut, varje dokument är en pusselbit i det större sammanhanget som utgör Frimurarordens kollektiva minne.

Genom att bevara dessa handlingar säkerställer vi att framtida generationer får möjlighet att förstå, tolka och ta del av vår verksamhet, våra värderingar och vår utveckling över tid. Utan sparade handlingar finns inga spår bakåt i tiden som speglar vår unika verksamhet. Det handlar inte bara om att dokumentera det som sker – det handlar om att skapa ett arv, ett minne, en berättelse som kan leva vidare.

Det är genom arkiven som vi kan följa utvecklingen, se mönster, förstå

beslut och få insikt i människors engagemang och drivkrafter.

Gör materialet användbart

Arkiven är inte bara till för oss som verkar inom Orden idag – de är en gåva till framtiden. De ger kommande generationer möjlighet att se tillbaka, att lära av det som varit, att känna samhörighet med tidigare bröder och att förstå sin plats i en större helhet. Utan arkiv riskerar vi att förlora viktiga delar av vår identitet, vår historia och vår kultur.

Men information arkiveras inte per automatik. Om du vill att din enhet inom Orden ska gå till historien behöver du aktivt arbeta med arkiveringen. Att spara arkivhandlingar är en utmärkt början – men för att göra materialet användbart krävs också att det ordnas, förtecknas och att sådant som saknar framtida värde gallras bort. Ett välordnat arkiv har den stora fördelen att det är lätt att hitta i, vilket sparar tid när ni söker information. Det kan vara inför en jubileumsskrift, när någon vill skriva om en särskild del av enhetens historia, eller när en yngre broder vill hitta sin fars heraldiska sköld.

Digital arkivering blir norm

– DHS får central roll

Den nya stadgan ger enheterna större frihet att själva välja hur de vill arkivera sina handlingar: på

papper, digitalt eller i kombination. Det viktiga är att arkiveringen sker på ett organiserat och hållbart sätt. Dokumenthanteringssystemet DHS har nu fastställts som Ordens centrala arkivsystem, vilket innebär att enheter inte längre behöver använda lokala mappar. Digitala handlingar kan sparas direkt i DHS, där enheten ansvarar för innehållet medan Orden centralt ansvarar för långtidsbevarandet. Detta förenklar dokumenthanteringen, minskar behovet av utskrifter och gör det möjligt att skanna in pappershandlingar för digital arkivering. Ett nytt avsnitt om gallring har dessutom lagts till i stadgan, med tydligare riktlinjer för hur och när dokument får rensas ut.

Arkivstadgan – ett stöd i det viktiga arbetet

Arkivstadgan är ett värdefullt stöd för alla som arbetar med information inom Orden – från arkivarier till sekreterare. Den hjälper oss samtidigt att bevara vårt historiska arv och bidrar till vår vision om en stark och växande Orden. Arkiven binder samman dåtid, nutid och framtid. Låt oss ta hand om dem med omsorg. X

text: Olof Sköld och Patrik Höij

bild: John Fahlnaes

Frimurararkiv någonstans i Sverige.

Besök vår webbshop: frimurarorden.se/butik

SVENSKA FRIMURARE ORDEN

Ordens storintendent

Storintendenten med amanuenser hälsar alla bröder varmt välkomna till Ordens webbshop, som är öppen för alla och som du hittar på frimurarorden.se/butik

Ta del av våra julklappstips, och missa inte reaprodukterna.

STORINTENDENTENS WEBBSHOP

Vi hanterar betalning via Klarna. På varje order tillkommer en fraktkostnad och du kan läsa mer under köpinformation på Ordens hemsida.

Vår nya presentask med Ordens vision

Finns i era varianter. Besök vår webshop för mer info.

Badhandduk

Till höstens bad eller simträning. Denna badhandduk i 100% bomullsfrotté är den perfekta handduken.

Pris: 385 kronor

Skopåse med Frimurarkors

Skydda dina skor och dina kläder på resa med denna na skopåse.

Pris: 350 kronor

Strumpor till far

Lite extra långa, svarta strumpor med frimurarkors.

Ordinarie pris: 150 kronor

Julrea: 135 kronor

tillverkad av hög-

kvalitativt äkta läder, med det eleganta frimurarkorset pressat i lädret.

Julrea: 995 kronor

Servetthållare

Servetthållare fäst i kedja, gulddoublé, nns även i silverfärg.

Ordinarie pris: 185 kronor

Julrea: 165 kronor

Mössa/beanie

Stickad mössa med rött frimurarkors.

Ordinarie pris: 125

kronor

Nu slutrea, så länge lagret räcker: 95 kronor

Ordens webbshop är öppen för alla och nns på frimurarorden.se/butik

Vi hanterar betalning via Klarna. Alla priser inkl moms. På varje order tillkommer en fraktkostnad och du kan läsa mer köpinformation på Ordens hemsida.

Nyhet!

Nordiska Cirkeln 225 år

Under hela 2025 har andreaslogen Nordiska Cirkeln jubilerat, med en rad olika aktiviteter som både har blickat bakåt och framåt. Firandet har också lett till en nystart på området nordiskt samarbete.

Logen är egentligen äldre än 225 år, då den består av de sammanslagna logerna L’Innocente (1756–1800) och Glindrande Stjernan (1774–1800). I logens Constitution-Act skriver hertig Carl att ”de här i staden arbetande Lysande St: Andrée Skottiska Logerne L’Innocente och Glindrande Stjernan ... för all tid, tilsluta och uplösa, samt at, i Deras ställe, upprätta, bygga och förordna en ny Lysande St: Andrée Skottisk Loge, under namn af St: Andrée Logen Den Nordiske Cirkeln, ... til et enda Skottiskt Samfund”.

30 ordförande sedan start Nordiska Cirkeln har i dag recipierat över 13 000 bröder. Peter Roos är logens 30:e ordförande mästare, hertig Carl var den förste:

– Det är lätt att man blir tagen av logens anrika arv. Jag är ibland rädd att jag skall göra fel och kanske förstöra något som är av väsentlig och historisk betydelse, men det är en ynnest att få arbeta med det kulturarv som logen äger. Flera av de föremål som användes när Hertig Carl ledde logen år 1800 brukas än i dag. Logesvärdet är ett arv från l’Innocente och användes av

Nordiska Cirkelns patent från år 1800.

hertig Carl själv. Ordförande mästarens ämbetstecken är samma smycke som hertig Carl bar. Även hertigens förkläde är bevarat, det bars av Peter Roos under jubileumsårets högtidsloge samt under oktober månads nordiska sammankomst.

Innehållsrikt jubileumsår

Jubileumsåret har omfattat såväl dåtid, nutid som framtid, berättar Peter Roos: – Under året har vi levandegjort historien om våra föregångare. Det har varit arbetsamt men roligt! Mäktigast var nog högtidsdagens loge, när Stamhusets Johannessal ställts i ordning för grad IV-V. Det blev en otrolig upplevelse med över 200 bröder i logen. Framför allt var det glädjande att så många andreasbröder närvarade.

Nordiska Cirkeln har tillsammans med sin systerloge Glindrande Stiernan satt upp en anatomisk teater i grad IV-V och i samarbete med Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff iscensattes en historisk loge utifrån den äldsta ritual Orden har, från 1734. En jubileumsskrift togs fram till högtidsdagen och ett flertal minnesföremål producerades, såsom ett faksimiltryck av logens ConstitutionsAct, vinglas med logens vapen och en minnesmedalj. Ett förtjänsttecken för logen har också utformats och tilldelats sex tidigare ämbetsmän för särskilt värdefulla insatser.

Högtidsloge och nordiskt samarbete

Högtidslogen den 22 februari besöktes av internationella gäster, inte minst en delegation norska bröder, vilket en av besökarna, Jørund O. Gustavsen, skildrade i Ordens systertidning Frimurerbladet:

Der borte traff vi selvsagt NCs Ordførende Mester, Peter Roos. En utrolig dyktig, varm og inspirerende leder, som vi nå har blitt godt kjent med. En av våre reisefeller traff sin fadder og vi traff mange andre brødre som vi kjente fra før. Både

svensker, dansker og tyskere. Slikt er selvsagt hyggelig. Man får anledning til å høre hvordan det går i deres loge, nytt siden sist og mulighet for å friske opp gamle minner. Men man treffer også nye brødre. Brødre man ikke visste at man hadde. Det blir det nye bånd av.

De äldsta S:t Andreaslogerna i de nordiska huvudstäderna besökte

Nordiska Cirkeln i början av oktober, med representation från Danmark, Norge, Finland och Island. Nordisk Sammankomst är ett omstartat andreassamarbete som kommer att få en fortsättning, nästa gång träffas man i Köpenhamn.

Historia och framtid

Nordiska Cirkeln är en av de största arbetslogerna i Sverige, med 224 medlemmar. Logen tar emot johannesbröder från fem loger i Stamhuset och några ytterligare från fördelningen. Under 2025 kommer Nordiska Cirkeln att ha recipierat 78 bröder, säger Peter Roos:

– Johanneslogerna definierar frimureriet för den nye brodern på lite olika sätt. Det är viktigt vi välkomnar och tar väl vara på alla bröder som kommer tills oss och får dem att trivas. Nordiska Cirkeln måste vårda det historiska arvet, men får inte hamna i gamla spår och avstanna i vad som behöver göras för dagens frimurare. Vi ska ansvara för att skapa vackra receptioner som berör och sätter recipienten i centrum. I stort är det tre saker vi ska göra för våra andreasbröder: se till att de blir sedda, känner sig behövda och får bekräftelse för sitt arbete. Att de utvecklar verktyg och perspektiv de inte hade innan de kom till logen. Och slutligen att de blir förberedda för de viktiga grader som väntar i kapitlet. X

text: Fredrik Wilhelmsson

bild: Mats Gartz, Kristoffer Sandven och Anders Silfverhjelm

Högtidsdagen blev fullsatt, även med besökare från andra länder.

Det förkläde som hertig Carl en gång använde bars av Peter Roos under högtidsdagen.

Nordiska Cirkelns minnesmedalj med anledning av 225-årsjubiléet.

Nordiska Cirkelns vapensköld.

Föremålen berättar:

Reuterholms värja

I förra numret av Frimuraren presenterades några museiföremål från Göta provinsialloge med anknytning till Ordens historia.

Turen går nu vidare till Frimurarordens museum i Stockholm, som förvaltar ett mycket omfattande kulturarv. Museets traditionella valspråk är ”Res et mores sua fata habent” – Saker och beteenden har sina egna öden.

Friherre Gustaf Adolf Reuterholm torde vara bekant för de flesta frimurare. Han var son till riksrådet Esbjörn Kristian Reuterholm och friherrinnan Maria Gyllenstierna af Lundholm. Efter militär utbildning övergick han till hovtjänst och blev 1778 kammarherre hos drottning Sofia Magdalena. Till en början åtnjöt han kung

Gustaf III:s gunst men kom senare att stå hertig Carl allt närmare och blev en av hans förtrogna.

Grundade Ordens arkiv och bibliotek

Efter kungens död 1792 kom Reuterholm att få mycket stort inflytande över rikets politik. Han var en mycket engagerad frimurare och grundade bland annat Ordens arkiv och bibliotek år 1785.

Revolutionsåret 1789 reste han till Frankrike i

Den reuterholmska värjans ena parerplåt visar ett altare med två urnor, försedda med föräldrarnas släktvapen.

sällskap med den ryktbare magnetisören Carl Göran Silfverhjelm, officer vid livgardet och sedermera överste vid Österbottens regemente. Gustaf III hade av hälsoskäl beviljat Reuterholm ledighet för att besöka kurorter på kontinenten, medan Silfverhjelm skulle söka bot för en ögonsjukdom.

Värja från Paris

De båda ädlingarna lämnade Stockholm den 30 maj 1789 och återkom den 25 juli 1790. Resans första anhalt var Karlskrona, där de umgicks flitigt med hertig Carl. Vidare gick resan ner på kontinenten via Helsingborg, Köpenhamn och Hamburg. De orter som besöktes på resans första del var bland annat Aachen och Spa där de tillbringade dagarna med sedvanligt brunnsliv.

Under sensommaren 1789 ankommer de till Paris där genast kastar sig in i umgänget i den parisiska societeten. Reuterholm passar också på att hämta upp en värja, som han tidigare hade beställt. Inför resan hade han brevväxlat med en fransk svärdsfejare till vilken han översänt detaljerade skisser och förklaringar. Värjan återfinns i Ordens museum och är en gåva från disponenten Torsten Jacobson, som köpte in det ovanliga föremålet på Bukowskis på 1910-talet.

Rik på detaljer

Värjan är utförd med en mycket hög kvalité och innehåller en oerhört stor mängd symboler med specifik innebörd, allt enligt Reuterholms instruktioner. Utan att dra några långtgående slutsatser kring Reuterholm som person, så är det alldeles

uppenbart att han genom värjans utformning ville framstå som en person av stor betydelse samt framhålla sina ädla anor.

Det finns inte utrymme att här beskriva värjans alla detaljer men jag ska försöka nämna några motiv och deras betydelse, beskrivna av Johannes Rudbeck.

Dekorerade medaljonger

En symbol som förekommer återkommande är det Reuterholmska vapnet, kanske mest framträdande genom att knappen är utformat som ett hästhuvud med en friherrlig rangkrona. Parerplåtens insida visar två medaljonger med figurer, den ena med ”en man med hermelinsbrämad mantel, hållande i höger hand en lans, å vars spets en lans.” Det skulle kunna syfta på statsvälvningen år 1772. Den andra medaljongen uppvisar ”ett altare med två urnor med motiv av heraldiska vapen, reuterholmska och gyllenstiernska”, vilket minner om föräldrarna.

Parerplåtens utsida visar även den två medaljonger, den ena med ”två motvända C under furstlig krona”, vilket torde syfta på hertig Carl. Datumet 20/2 1789 sammanfaller med tidpunkten för förenings- och säkerhetsaktens antagande. På den andra medaljongen finns ”ett djur (möjligen ett lejon) på ett postament, varpå tre sköldar, de yttre med reuterholmska och bondeska vapnen och den i mitten med bokstäverna C. B.” Initialerna skulle kunna stå för Carl Göran Bonde, vilken var en god vän till Reuterholm.

En mängd symboler

Utöver detta är kaveln prydd på alla fyra sidor med en mängd symboler, likaså baljans olika beslag. Även klingan är försedd med en mängd detaljer, såväl

Reuterholm var en mycket engagerad frimurare och grundade bland annat Ordens arkiv och bibliotek år 1785.

esoteriska som mer uppenbara. Bland annat finns akronymen ”AGLA ON”, vilket också förekommer på en av hertig Carls värjor.

Efter att Gustav IV Adolf tagit makten 1796 blev Reuterholm avpolletterad och tvingades lämna Stockholm. Han levde därefter i exil under namnet ”Tempelcreutz” och återvände aldrig till politisk makt.

Gustaf Adolf Reuterholm avled den 27 december 1813 i Schleswig, 57 år gammal. X

text: Anders Silfverhjelm bild: Mats Gartz

Gustaf Adolf Reuterholms värja finns att beskåda i Ordens museum. Såväl balja som klinga är försedda med esoteriska symboler.

Forskningssymposium med historisk

twist

Knappt hade Stamhuset hämtat sig från den storslagna Stormästarinstallationen förrän nästa stora begivenhet stod för dörren, då forskningslogen Carl Friedrich Eckleff genomförde sitt 13:e symposium helgen 25-26 oktober.

Över 70 kunskapstörstande bröder hade samlats i Stockholm för att ta del av det breda programmet som väl reflekterade det arbete som pågår inom ramen för forskningslogens verksamhet. Som värd för symposiet stod Nordiska Cirkeln som genom sin ordförande mästare, Peter Roos, hälsade deltagarna varmt välkomna till Stamhuset.

Föredrag och paneldiskussion

Till buds stod 14 föredrag och en paneldiskussion som hölls i grad I till IX i ett brett spektrum av ämnen, allt från möjliga kopplingar mellan frimureri och oscarianska järnvägsinvigningar till gåtor i Johannesevangeliet

och förkovran i den Konungsliga

Konsten. Symposiets stora nummer var ett föredrag om den äldsta höggradiga ritual vi känner till. Föredraget hölls av Ordens överarkivarie och överbibliotekarie, Stefan Schierbeck. Vad åhörarna inte visste var att framförande inte skulle bli som föredragshållaren tänkt...

Tidsportal öppnades

Ett plötsligt strömavbrott ställde allt på ända när något slags tidsportal öppnades och en skara glada bröder från 1700-talet, anförda av baron Scheffer, spelad av Anders Silfverhjelm, intog Carl XVI Gustafs sällskapsrum. Denna twist skulle vara en överraskning och av åhörarnas förvånade reaktioner, som var nästan lika stor som föredragshållarens spelade, verkade hemligheten ha

bevarats trots många inblandade och flera repetitioner.

Genom Peter Oskarssons säkra regi och musik av Björn Sjögren och Gregor Hendler bjöd skådespelarna, med en god nypa humor, på en bild av hur en reception i en skottisk grad från 1739 kunde ha tett sig. Detta framförande övergick till en välsmakande bankett som så småningom markerade slutet på symposiets första dag.

Gudstjänst och framåtblick

Efter en god natts sömn, kanske välbehövligt förlängd av omställningen till vintertid, återupptogs aktiviteterna på söndagen med en inledande stämningsfull gudstjänst.

Symposiet avslutades av forskningslogens ordförande mästare, Magnus Åkerman, som summerade de gångna dagarna, eggade bröderna till fortsatta forskningsinitiativ och blickade framåt mot nästa symposium. X

text: Peter Cederholm

bild: Bo Lingserius och Peter Cederholm

Ensemblen som oväntat framförde det historiska skådespelet.

Thomas Grundin föreläste om frimureri och oscarianska järnvägsinvigningar.

Heraldikhörnan

kluven sköld

Skölden tillhör Stormästare Michael Boström.

Blasonering: Kluven – i blått, vari en dextervänd frimurarnyckel av guld – och guld, vari ett blått svärd.

riddarnamn : riddare av ljuset valspråk : sök svaret

Den kluvna skölden är en av heraldikens äldsta former. Den vertikala delningen symboliserar balans och förening – två krafter som möts i harmoni. Historiskt markerade den sammanslagning av släkter eller allianser, men i frimurarens tolkning uttrycker den människans inre och yttre värld, det andliga och det världsliga, förenade i medvetenhet och jämvikt.

Detta vapen tillhör Michael Boström, Svenska Frimurare Ordens Stormästare, en man vars liv och gärning förenar tanke, ansvar och tjänande. Skölden är kluven i blått och guld – färgerna från den svenska flaggan, men också ljusets och klokhetens toner.

I det blå fältet lyser nyckeln, symbolen för förtroende och förvaltarskap, en direkt anspelning på hans tid som skattmästare inom Orden och hans civila bana som analyschef i bankvärlden, där precision och insikt är ledstjärnor.

I det gyllene fältet står svärdet, tecknet för försvar, mod och sanning – en hyllning till hans engagemang inom Försvarsmakten. Kring skölden syns riddarnamnet och valspråket ”Ridd. av ljuset – Sök svaret”, ett credo som fångar hans livshållning: att söka ljuset genom kunskap och handling.

Vapnet blir ett heraldiskt självporträtt – stilla, värdigt och djupt symboliskt. X

text och bild: Thomas Falk, heraldiker GPL

Frimurarsalongerna

En festvåning i Göteborg utöver det vanliga, med specialpriser till frimurarbröder.

Skapa ditt drömevenemang

Pelarsalen i Göteborg är en av Göteborgs vackraste lokaler. Vi hjälper dig att skapa ditt drömevenemang, från den stora bröllopsmiddagen till den pampiga men mer allvarsamma begravningen. Eller varför inte göra ett starkt intryck på dina konferensdeltagare? Självklart hjälper vi dig med all service och rådgivning. Vårt kök har en bredd som passar alla tillfällen och smaker. Välkommen till Frimurarsalongerna!

www.frimurarsalongerna.se

Tel: 070–793 90 39, Södra Hamngatan 31, Göteborg

Julens stjärna

Betlehemsstjärnan har under århundraden stimulerat nyfikenheten och gett upphov till många spekulationer. Vad hände egentligen på himlavalvet vid tidpunkten för Jesus födelse?

Jesus födelse är beräknad till tiden år 7 f.Kr. till år 4 f.Kr.

Uppgifterna baserar sig på att kung Herodes den store, som enligt Matteusevangeliet spelade en roll i berättelsen om Jesus, dog år 4 f.Kr. enligt historiska källor.

Betlehems stjärna – ett kungligt himlafenomen

Enligt de finska teologerna och amatörastronomerna Markus Hotakainen och Pekka Särkiö kan den bibliska

Betlehemsstjärnan bäst förklaras av planetmöten mellan Venus, Jupiter och stjärnan Regulus i Lejonets stjärnbild.

År 3 f.Kr. stod Venus och Jupiter mycket nära varandra på morgonhimlen. Kort därefter passerade Jupiter Regulus tre gånger, vilket på himlen såg ut som att planeten ”krönte” stjärnan. Sommaren år 2 f.Kr. möttes Venus och Jupiter på nytt och bildade en enda mycket ljusstark punkt, nästan som en ny stjärna.

I antik symbolik stod Venus för Jerusalems stjärna, Lejonet för Juda stam och Regulus för kunglighet. Dessa händelser kan därför ha uppfattats som kungliga omen och fått de vise männen i julevangeliet att tolka det som ett tecken att söka sig mot Betlehem.

Johannes Keplers upptäckt År 1603 upptäckte Johannes Kepler en konjunktion mellan Jupiter och Saturnus i Fiskarnas stjärnbild. En

konjunktion betyder att planeter står mycket nära varandra på himlavalvet. Vid uträkningar kom Kepler fram till att en liknande konjunktion kunde ha ägt rum år 7 f. Kr. och gett upphov till ett starkt lysande himlafenomen.

År 6 f. Kr. inträffade konjunktioner mellan Jupiter och månen i stjärnbilden Väduren, vilket också skulle kunna vara Betlehemsstjärnan.

Andra infallsvinklar

Kinesiska astronomer under Handynastin beskriver en supernova i mars-april år 5 f. Kr.

I egyptiska planetkalendrar beskrivs att planeterna Jupiter och Saturnus möts på ett ovanligt sätt på himlavalvet år 7 f. Kr i Fiskarnas stjärntecken.

I Orienten ansågs Saturnus vara Palestinas tecken.

När stjärntydarna (de tre vise männen) kring Eufrat såg detta tecken på himlavalvet begav de sig iväg mot Palestina och Betlehem.

Stjärnan som symbol

Det är omöjligt att fastslå vilken teori som är rätt, men faktum kvarstår att många himlafenomen med ovanligt ljussken förorsakat av planeternas rörelse fanns att beskåda vid tidpunkten för Jesus födelse.

Det är därför stjärnan stigit fram som en viktig symbol inom kristen tradition. Den lyser i mörkret och den vägleder vandringsmännen under färden på jorden. Därtill kan man inte låta bli att fascineras av stjärnhimlen, dess oändlighet och skönhet, samtidigt som vi anar mänskans litenhet. Psalmisten beskriver detta med orden ”När jag ser din himmel, dina fingrars verk, månen och stjärnorna som du har skapat, vad är då en människa eftersom du tänker på henne, en människoson eftersom du tar dig an honom?” (Ps. 8:4–5)

Stjärnan i kristendomen är ett tecken för Jesus födelse, den är en symbol för Guds omsorg och vägledning och en påminnelse om att ljuset

övervinner mörkret. Johannesprologen, de första verserna i Johannesevangeliet, sammanfattar stjärnans symboliska betydelse: ljuset övervinner mörkret och det skänker mänskan hopp, mod och tröst under vandringen på jorden.

De tre vise männen

Evangelisternas berättelser om Jesus födelse varierar. Johannesevangeliet uttrycker den med symboler som ljus och sanning. Den mest kända och längsta berättelsen är ur Lukasevangeliet. I Markusevangeliet nämns inte Jesus födelse och Matteus redogör för en lång stamtavla som förknippar Jesus med Abraham. Som enda evangelist nämner Matteus de tre stjärntydarna som kom från Österns land till den lilla familjen i Betlehem.

Beskyddare för resenärer

De tre vise männen har blivit beskyddare för människor som är ute på resa och de har fått representera de på medeltiden tre kända världsdelarna Europa, Asien och Afrika. En av dem avbildas därför som en färgad man. De sägs också ha representerat mänskans tre åldrar, ungdom, vuxendom och ålderdom. Inom den kyrkliga traditionen utvecklades senare sångspel med de tre vise männen i huvudrollerna.

Stjärnan i kristendomen är ett tecken för Jesus födelse, den är en symbol för Guds omsorg och vägledning och en påminnelse om att ljuset övervinner mörkret.

Det har spekulerats om vilka de tre vise var. Stjärntydare eller kungar? Det grekiska ordet magoi betyder mager vilket i sin tur står för stjärntydare, möjligen kom de från dåtida Persien.

Legendbildning

Kring de tre vise männen skapades det i kyrkan en legendbildning. I den västliga kyrkan fick de namnen Kaspar, Melchior och Balthasar. I den östliga traditionen är de tolv till antalet. Man har också spekulerat i vilken betydelse gåvorna guld, rökelse och myrra hade. En del forskare hävdar att rökelse och myrra förknippas med de gåvor som frambars till Jesus grav efter korsfästelsen. Guldet anknyter sannolikt till det ädlaste och finaste här på jorden. Rökelse utgörs av hartser, som doftar gott när de brinner, och som förekommer i många religioner. Myrra är en form av kåda som användes som medicin och ansågs hjälpa mot det mesta och som påminner om rökelse när den brinner.

I berättelsen om Jesus födelse kommer de tre vise att spela en viktig roll. Efter att först ha nått fel destination –palatset i Jerusalem – finner de vägen till stallet och den lilla familjen. De har nått målet för sin resa och återvänder till sitt land/sina länder utan att ha avslöjat för Herodes var Jesus befann sig. Detta beslut gav den lilla familjen det försprång de behövde för att undgå Herodes soldater som sänts ut för att omintetgöra den lilla pojken. Herodes var rädd att en ny kung skulle komma och ersätta hans hegemoni. Julevangeliet slutar i Egyptens sand när den lilla familjen får ta en omväg för att nå hemstaden Nasaret.

Vardagligheten och mänskonärheten i julens berättelser skapar en möjlighet för oss att ta till oss julens budskap om fred, förlåtelse, befrielse och medmänsklighet. Den historiska kunskapen om tiden kring Jesus födelse fördjupar förståelsen av själva texten och lyfter fram det gudomliga mitt i det mänskliga. X

text: Anders Lindström bild: John Fahlnaes / AI

Förväntan är ett vackert ord och innebär att man väntar på något som skall eller redan har börjat ske. Så är det i den allmänna världen och så är det också inom vår Orden.

Förväntan på den nye Stormästaren

Den 18 oktober installerades i en fullsatt Riddarsal vår Ordens nye Stormästare. Det händer inte ofta. Hitintills har vi haft tio kungliga (de två första var väl mer att betrakta som Höga beskyddare) och nu fem icke-kungliga på denna post. När en ny Stormästare väljs och installeras förväntar vi oss att han skall förvalta det arv som Orden har och finna nya sätt att uttrycka det gamla och fasta. Stormästaren är, bär och representerar Orden och är den främste ledaren för denna. Självklart med många duktiga medarbetare omkring sig. Men det är han som till slut avgör och beslutar. Därför bär vi en förväntan.

Förväntan...

Förväntan inför den nya visionen

En stark och växande Orden… Förväntansfulla ord i Vision 2035 med hopp och framtidstro. Växa kan betyda mycket. Växa i antal medlemmar – ja det måste vi göra. Växa i ideologi och förståelse för det vi bär med oss som andlig grund och arv – ja det måste vi ständigt arbeta med. Växa som enskilda bröder i Orden – ja det är förutsättningen för allt. Den enskilde brodern är den viktigaste kuggen i allt. Visionen har en förväntan att vi skall arbeta för och mot samma mål. Visionen är en tanke och plan och det är först när den omsätts i handling som det förväntade blir uppfyllt. Som alltid handlar det om att ta det första svåra men spännande steget framåt.

förnyat varje gång vi är med vid eller i en reception. Därför har vi förväntan när vi är med i arbetet. Ständigt blir det gamla nytt och levande och talar till oss med sina gamla uttrycksformer, i ord och handling.

Förväntan i tiden

Visionen är en tanke och plan och det är först när den omsätts i handling som det förväntade blir uppfyllt.

Allt det som ovan är sagt handlar om oss personligen. Du och jag är länkar i en brödrakedja som sträcker sig bakåt och förhoppningsvis framåt i tiden. Att få vara en del i denna, en länk inger förväntan och förhoppning. Jag kan bidra med mina gåvor för andra. Tillsammans är vi starka och bär på det viktigaste av allt – förväntan. X

text: Johnny Hagberg bild: Mats Gärdfors

Visionens mål ligger tio år fram i tiden, 2035 firar vi 300 år av frimureri i Sverige. Det är några år kvar dit och mycket kan hända under vägen. Men en stark förväntan finns redan.

Förväntan att det gamla skall bli nytt

Hörnstenen i det frimureriska arbetet, i vårt svenska system, är våra ritualer som vilar på stabil kristen grund. De kan inte förändras. Men de kan upptäckas och levas med i på ett nytt sätt. Här finns vårt gamla arv som vill bli

Välkommen till webbplatsen för Vision 2035:

vision.frimurarorden.se

Du kan scanna QR-koden ovan med din mobil, eller skriva in adressen på vanligt sätt.

Sankt Eriks Begravningsbyrå

Vi hjälper dig med förberedelserna inför förvandlingens stund.

Det är vanligt att man har frågor om begravning, bouppteckning, arvskiften och testamenten. Kontakta oss för att få svar på dina frågor.

Vill du se vad andra gett oss för omdömen, besök www.reco.se/sankt-eriks-begravningsbyra

Sankt Eriks Begravningsbyrå Frejgatan 10, 113 49 STOCKHOLM 08-120 930 10 el. 0768 580 581 www.sankteriksbegravning.se info@sankteriksbegravning.se

Lös krysset – vinn en trisslott

STÅR SOM ETTA VID SEGER GE UTSLAG

INLEDER RUNDRESA

LÄRS UT I SÄRSKILD SKOLA

MÄTS MASSA I KULTURARBETARE HÅLLER SKRUV GÖR EN GRÖN

BYTT UT BRUKAR VARA PÅ VARA FÖRST OCH SIST

HAR LÄST TILL SITT JOBB

PASSAR TIDEN FLYTTA FLYTANDE

ANVÄNDER SLAGFÄRDIG

LIGGER TÄTT DEL AV VINST

TJUT OCH TUT TRIVS I DET BLÖTA GLATT

SAMLINGSPLATS

HAR ALLA TÄVLANDE FLYT I BOPLATS

ÄR ÄKTA VARA HÅLLER ENVIS

SOMMARSÄNDARE STICKDEL I SLUTET AV BÖRJAN SAKNADE ANOR MINNESMÄRKE STÖTVAPEN

GÖRS KLIPP I TRAFIKPLATS

TURISTÖ FÖR KRAFTEN VIDARE SES EFTER KOMMA SAKNAR STÖD

SNABB SPRIDNING

LEDER TILL OMTAGNING

BONDMAN SÄTTER FAST

POJKE I RUTOR LÄGGA UPP I SMÅ BÅTAR

VISA FÖR STORT INTRESSE FÖR PRISTAGARE STÄLLDE UPP LEKER RISKTAGARE MED LÄRA SIG UTANTILL VITAMIN

SKJUTA TILL BRYTA FRAM GÖRA NÅGOT NICKELMÄSSING

VISAR ALLTID RÄTT TAPPAR VÄRMEN

MJUK METALL BRÄNNS INNAN ANVÄNDNING

SAMLAR KRÅKOR MINSKA GRADERNA SLÅS IBLAND STRÄCKA

FÅ ATT GÅ TECKNARSIGNATUR INTERNATIONELL ENHET

FINNS JUST NU FINNS SOM SPRITSORT LAGLIG VIRUS IN AKTIVITET FÖR

ÄR

är du skicklig och har lite tur så kan du, genom att lösa Frimurarens kryss och skicka in nyckelordet till redaktionen, vinna en trisslott.

Skickligheten står du själv för och turen får du hoppas på i dragningen av tre vinnare bland de inskickade rätta lösningarna.

Nyckelordet får du fram genom att bilda ett ord av de numrerade rutorna i krysset.

Mejla nyckelordet till Frimuraren (frimuraren@frimurarorden.se) tillsammans med namn och mobilnummer. Det går också bra att skicka ett vykort till redaktionen på adressen c/o Groth, Sigynvägen 3, 182 64 Djursholm. Trisslotterna skickas digitalt.

Senast den 19 januari 2026 ska din lösning vara inskickad, för då dras de tre vinnarna! x

lösning till förra numrets kryss

Bland de inskickade rätta lösningarna har tre vinnare dragits:

Per Gilén, Anders Steiner och Claes Ågren.

Rätt nyckelord denna gång var caritas .

De tre vinnarna har fått varsin digital trisslott. Stort grattis! x

ANNONSERA

I FRIMURAREN

Tidningen Frimuraren utvecklas ständigt och har många återkommande annonsörer som når en köpstark målgrupp.

Frimurarens läsare representerar många olika branscher och kanske vill även du som är företagare synas här.

Kontakta oss så berättar vi mer. Du når oss på annons@frimurarorden.se eller på 0706-072377 (broder Simon Orre).

Välkommen

till en genuin engelsk pub i frimurarhuset i Göteborg.

Förmånliga priser för frimurare. Visa upp ditt medlemskort.

Ett av Göteborgs största sortiment av öl och whisky.

Dagens lunch och After Work.

Södra hamngatan 31

Tel: 031- 13 20 22 www.golden-days.se

1700-talsboken nytryckt

Hertig Carl och det svenska frimureriet är ett omfattande verk på 446 sidor som forskningslogen Carl Friedrich Eckleff gav ut i samband med Svenska Frimurare Ordens 275-årsjubileum år 2010. Boken såldes slut, men finns sedan en tid åter i tryck.

den omfattande publikationen kallas också 1700-talsboken, då den ger en fyllig framställning av både tiden, idéhistorien, personen Carl och kretsen kring honom när Orden växte fram. Kort sagt, en ”kokbok” för den som är intresserad av Ordens ursprung och den tid som formade den. Och en välskriven lärobok för den som inte har 1700-talets värld på sin näthinna.

Bakgrund och tankevärld

I det inledande bakgrundsavsnittet ger Erik Cornell en bild hur frimurarlogerna växte fram ur det ”operativa” murararbetet vid katedraler och slott under medeltid fram till 1700-ialets ”spekulativa” frimureri som utgjorde basen för den senare utvecklingen. Sten Svensson berättar om hur den svenska riten grundas, Nils G. Holm om det svenska frimureriet i Finland och LarsOtto Berg om Ordens samröre med den

Stricta Observansen under 1780-talet.

I den andra avdelningen tecknar Harry Lenhammar en bild av den tankevärld som präglade det tidiga 1700-talet och Magnus Ottosson skriver om den Kristusmystik som starkt bidrog till Ordens i frimurarvärl den unikt kristna utformning. Karl-Axel Norberg och Kjell Lekeby belyser ur två olika perspektiv upplysningstidens inflytande på det svenska frimureriet.

skapa närmare förbindelse med den äldsta storlogen och vinna utrikespolitiska fördelar.

Esoteriska medarbetare

Hertig Carl och hans tid

Den tredje avdelningen behandlar hertig Carl och hans tid. Hans Berg berättar om Carls hustru Hedvig Elisabet Charlotta, som bland annat efterlämnat dagböcker som ger viktig bakgrundskunskap om hertigen och samtiden. Kjell Lekeby skriver också om tidens kvinnliga frimureri.

Hertigens roll som storamiral beskrivs av Göran Anderberg och Gunnar Lantz skriver om Carl som ”den sakkunnige byggherren”. Fredrik Björkman tecknar porträttet av ”den handfaste esoterikern och organisatören” och avdelningen avslutas av Andreas Önnerfors som berättar om frimurerisk diplomati i London för att

Den fjärde och avslutande avdelningen behandlar hertigen och hans krets. Robert Carleson skriver om den esoteriska kretsen kring Carl; Göran Anderberg om frimuraren och Sveriges verklige regent under Carls tid Gustaf Adolf Reuterholm; och Ulf Åsén om Carls nära medarbetare i ritualarbetet Jacob Wilhelm Tornérhjelm.

Avslutningsvis berättar Robert Carleson om den i sin tid mycket uppmärksammade ”affären Boheman” och Göran Anderberg om Carl XIII:s år på tronen, med en ny författning och tronföljdsfrågan mm.

Boken är genomgående välskriven och lättläst, med många fina illustrationer och en gedigen notapparat. Boken finns också i tysk översättning. Båda finns att beställa via eckleff.se för det facila priset 250 kr plus frakt. X

text: Magnus Åkerman bild: Pether Ribbefors

Internordisk sammankomst i Köpenhamn

Totalt runt 300 bröder och respektive från de äldsta Johanneslogerna i Norden samlades den 19–21 september 2025 i Köpenhamn för den traditionella internordiska sammankomsten, ett möte som hålls vartannat år i någon av huvudstäderna.

syftet är att stärka banden mellan bröder i Sverige, Finland, Norge, Danmark och Island, att dela erfarenheter, tankar och vänskap över nationsgränserna. Evenemanget inleddes med ett storslaget cocktailparty i Den Danske Frimurerordens Stamhus, vars monumentala salar och

syn.

varma röda fasader skapade en närmast högtidlig stämning.

Byggnaden är imponerande 13 515 m² stor så endast en bråkdel av huset hann

beses och besökas. Intressant i Danmark är att en frimurarebroders partner anses ha samma grad som sin respektive så även dessa fick under rundvandringen ta del av de utrymmen som annars är reserverade frimurarebröder.

Av tradition sjöngs alla Nordens nationalsånger och ett av de mest minnesvärda ögonblicken var när 140 islänningar unisont sjöng sin nationalsång på modersmål. Sångerna var ett starkt uttryck för nordisk samhörighet.

Nästa internordiska sammankomst hålls i Stockholm 2027, och därefter i Helsingfors 2029. X

text och bild: Stefan Gustafsson

Frimurarnas Stamhus i Köpenhamn är en mäktig

Brödraföreningen Morgonstjärnan 50 år

I februari 1975 inlämnades en ansökan från 34 grundläggande bröder i det åländska frimureriet, om att bilda en brödraförening på Åland, inom Sjätte fördelningen, som skulle verka i andreasgraderna. Initiativet hade gott stöd i både Ordens ledning och Sjätte fördelningen.

som vanligt , får man väl säga, fanns det starka synpunkter på vad föreningen skulle heta, vilket valspråk man skulle välja och hur skölden skulle utformas. Slutligen enades man om namnet Morgonstjärnan och valspråket ”Genom mörker till ljus”. Skölden fick det utseende den har i dag, dock med fem uppåtriktade murslevar i stället för tre, som numera är det gängse utförande för en brödraförening.

Ordens dåvarande Stormästare, prins Bertil, gav den 26 maj 1975 sitt tillstånd

Föreningens nu levande före detta och nuvarande ordförande (från vänster): Lasse Ekelund, Rolf Söderback, Klas Silfverberg och Björn Johansson.

att grunda föreningen. Invigningen fastslogs till 11 oktober samma år. Föreningens medlemsantal hade nu vuxit från ursprungliga 34 till 49.

Barnfest med Frälsningsarmén

Sedan mer än 50 år tillbaka har en fest för barn och vuxna arrangerats i Stamhuset i form av en julgransplundring med allt vad där tillhör. Sedan ett par år tillbaka har arrangörskapet för barnfesten formaliserats genom frimurarklubben Stamhusets vänner och ett samarbete med Frälsningsarmén har inletts.

våren 2024 inledde Stamhusets vänner samtal med Barnhusstiftelsen om hur vi kunde hjälpa fler behövande barn utanför Frimurarorden. Barnhusstiftelsen har sedan flera år bidragit till barnfesten och genom stiftelsens förmedling kom arrangörerna i kontakt med Frälsningsarmén.

Inledande osäkerhet

Initialt fanns en viss osäkerhet hos Frälsningsarmén på vilka Stamhusets vänner var och vad det fanns för avsikt med att hjälpa deras behövande familjer i Stockholm. Tack vare Barnhusstiftelsens

goda insatser fick vi emellertid förtroendet att, via Frälsningsarmén, bjuda in 25 behövande familjer till Barnfesten 2025.

Intresset för festen var så stort att vi för första gången valde att hålla festen under två dagar. Det blev en fantastisk upplevelse fylld med energi och glädje tillsammans med alla barn. Frälsningsarmén uttryckte stor tacksamhet och glädje efter evenemanget.

Upprepning 2026

Vid uppföljningsmötet nämndes endast positiva kommentarer. Beslut har nu tagits att bjuda in 40 behövande familjer till barnfesten den 10–11 januari 2026, återigen under två dagar.

Brödernas reaktioner var lika entusiastiska: ”Det här gör vi om, jag vill vara med tillsammans med min familj och hjälpa till.”

För Stamhusets vänner är detta essensen av frimureri: att tillsammans med Barnhusstiftelsen skapa glada minnen för barnen. Det fina samarbetet mellan Frälsningsarmén, Barnhusstiftelsen och Stamhusets vänner gjorde aktiviteten möjlig.

Strategisk viktig satsning

Konstitutionspatentet var undertecknat den 10 september 1975. Redan år 1978 fick föreningen tillstånd att också verka i graderna VII och VIII och därtill, år 1987, i IX:e graden. Sedan1999 slutligen även i grad X.

Satsningen på en brödraförening i det åländska frimurarsamhället visade sig vara strategiskt riktig, för medlemsantalet är idag 174 och föreningen har en bra aktivitet och god livskraft på alla sätt.

Jubileumsåret har dels firats med en kräftskiva i augusti med damer, besökt av över 100 personer, och dels med en jubileumshögtidsdag den 4 oktober, med brödramåltid på restaurang Nautical Club. Också det evenemanget välbesökt, med över 90 deltagande bröder. X

text: Björn Geelnard bild: Susanne Johansson

Ingen barnfest är komplett utan en trollkarl.

Vill du hjälpa till?

Anmälan till Barnfesten släpps under första dagarna i december 2025. Vill du hjälpa till under dagarna 9, 10 och 11 januari 2026? Kontakta i så fall undertecknad på e-post stamhusetsvanner@frimurarorden.se. X

text: Martin Hansson bild: Fredrik Schreiber

Ny Stormästare för isländska frimurarorden

den 31 oktober 2025 valdes Kristján Sigfús Sigmundsson till ny Stormästare för den isländska frimurareorden. Han tillträdde uppdraget vid en installationsceremoni den 15 november i Reykjavík.

– Det är med stor ödmjukhet och tacksamhet som jag accepterar denna ansvarsfulla position som stormästare för Frimurarorden på Island. Att bli anförtrodd den är en stor ära och jag vet att jag inte åtar mig denna uppgift ensam, för det är många bröder som kommer att stå stadigt bakom mig, säger Kristján.

Den isländska frimurarorden –Frímúrarareglan – har cirka 3 500 medlemmar och har verkat sedan den 23 juli 1951. Innan dess bedrevs frimureriet på Island inom ramen för Den Danske Frimurerorden. Orden är en av fyra ordnar som verkar inom det Svenska Systemet. X

text: Johan Groth bild: Frímúrarareglan

Kristján Sigfús Sigmundsson är den nye Stormästaren för isländska frimurarorden.

Stipendier till Göteborgsoperan

Den 28 oktober stod Göta Provinsialloge åter som värd vid diplom- och stipendieutdelning för Stiftelsen Den Nordiska Första Johannislogens Jubelfond. Ett fyrtiotal inbjudna gäster och bröder hade hörsammat inbjudan från f. provinsialmästaren Göran Sjödell.

efter inledande musikframträdanden med Provinsiallogens musiker Christer Thorwaldsson och Göran Holmstrand, förstärkta med pianisten Gunilla Flinck, informerade Jubelfondens ordförande Joachim Morath om stiftelsens historia och inriktning. Han poängterade värdet och glädjen att få stötta talanger tidigt i deras karriärer.

Efter att Göran Sjödell redovisat motiveringarna till stipendierna överlämnades under högtidliga former diplom till fyra framstående aktörer vid Göteborgsoperan, nämligen sopranen Sarah Pistorius, kontrabasisten Adrian Eriksson, violinisten Franziska Wenzel och dansaren Miguel Duarte.

Härefter uppträdde stipendiaterna programenligt i Pelarsalens högkor, varvid Sarah Pistorius inledde med två mäktiga sångarinsatser; ”Parto, parto” från ”La clemenza di Tito” av Mozart och ”Que fais-tu,

blache tourterelle” från ”Roméo et Juliette” av Gounod (ackompanjerad av Anders Ottoson på piano) som nästan fick taket att lyfta. Härefter framförde Franziska Wenzel och Adrian Eriksson ett duettarrangemang för viola och kontrabas av Reinhold Glière varefter Miguel Duarte tillsammans med sin danspartner Aishwarya Raut utförde ett halsbrytande dansnummer.

Efter fotografering intogs lunch i Provinsialmästarsalen för stipendiaterna, Göteborgsoperans ledning och konstnärliga ledare jämte bröder från Frimurarsamhället. X

text: Göran Sjödell och Henrik Lange bild: Hans Björkborg

Från vänster: Aishwarya Raut, Miguel Duarte, Joakim Morath, Sarah Pistorius, Franziska Wenzel, Adrian Eriksson och Göran Sjödell.

Europeiska frimurarmuseer i samverkan

Svenska Frimurare Ordens museum är medlem av AMMLA, ett europeiskt samarbete mellan frimurarmuseer som startade för 35 år sedan. Årsmötet 2025 hölls i Bryssel under några julidagar, med bland andra den belgiska storlogen som värd.

deltagarna fick en visning av logelokalerna i Bryssel, där förstås också frimurarmuseet ingick. Ett axplock ur det övriga programmet:

Lauri Helaniemi från Storlogen för Fria och Antagna Murare i Finland berättade om den utställning som tagits fram i samband med Storlogens hundraårsjubileum förra året; från Nederländerna redogjorde Blair Kneppers för hur frimurarmuseet i Haag fått statliga medel för att konservera och digitalisera ömtåliga föremål; och Dominique Freymond från Schweiz höll ett föredrag om hur frimureriet porträtterats i filmer och TV-serier. Litet av varje, således.

Äldsta frimurarförklädet?

Sverige representerades av Ordens museiföreståndare Anders Silfverhjelm, som på mötet i Bryssel kom i samspråk med Mark Dennis från United Grand Lodge of England. Anders berättar om en intressant diskussion:

– Engelsmännen påstår sig ha världens äldsta frimurarförkläde i sina samlingar, men kan inte belägga exakt hur gammalt det är. I vårt museum, däremot, vet vi den exakta historien kring vårt äldsta förkläde. Så jag sade med en blandning av skämt och allvar till UGLE: kan ni inte bevisa hur gammalt det är, kommer Svenska Frimurare Orden att börja hävda att det äldsta förklädet finns i Stockholm!

Se där en värdig utmaning på väg mot det svenska frimureriets 300-årsjubileum. Nästa års europeiska museikonferens kommer att hållas i schweiziska Bern. Kanske har engelsmännen då gjort en djupdykning i sina historiska arkiv. X

Traditionsrik resa till Hamar

Sedan 1994 har frimurarbröderna i Falun regelbundet rest till Norge för att besöka logerna i Hamar. Hösten 2025 var det dags för ännu en resa, denna gång med inbjudningar i fickan.

för några år sedan kunde den norska S:t Andreaslogen Hamarhus blicka tillbaka på sina första hundra år. Den 8 november var det brödraföreningen Dalarnes Andreas Bröder som firade hundraårsjubileum, vilket man kan läsa om på annan plats i denna tidning.

Två inbjudningar

Inför jubileet i Falun hade ett tiotal bröder rest över gränsen till Hamar för att gå på loge, en tradition sedan 1994. Den norske ordförande mästaren Nils Arve Karlsen ledde logen med stadig hand, biträdd av sina kunniga ämbetsmän som levererade en loge som både gladde och överraskade oss gästande svenska bröder. Efter loge var det dags för middag,

Logelokalerna i Bryssel, redo för frimurarföredrag.

text: Pether Ribbefors bild: Anders Silfverhjelm

under vilken de norska värdarna fick motta två inbjudningar. Den ena avsåg brödraföreningens stundande hundraårsjubileum och den andra gällde invigningen av Faluns nya S:t Andreasloge S:t Örjan, vilken invigs den 25 april 2026. I samband med detta kommer brödraföreningen att omvandlas till en kapitelbrödraförening.

Sång i stället för tal När middagen gick mot sitt slut fick blivande ordförande mästaren i S:t Örjan, Jonatan Alamo Block, improvisera sitt tacktal då

seden vid den norska brödramiddagen skiljde sig något från vad vi är vana vid i Sverige. I stället för tal framfördes en sång av Anders Zorn där samtliga svenska bröder slöt upp i ton bakom Jonatan vilket anbringade skratt och hurrarop genom lokalerna från de norska bröderna. Nils Arve Karlsen tackade för besöket och sången, vilket han uppskattade extra mycket då detta var hans sista loge i grad VI. X

text och bild: Krister Eriksson

Bröderna från Falun tackade för besöket i Norge med en gemensam sång.

Vapensköldarna för de norska logerna S:t Halvard och Hamarhus i Hamar.

Det har nu gått en liten tid sedan jag installerade mig som Ordens Stormästare (OSM).

Den absolut vanligaste frågan jag fått är ”hur känns det”? Hur svarar man på det? Det är klart att jag är medveten om att det är ett stort ansvar att vara OSM. Enligt våra lagar är det ju Stormästaren som enskilt fattar beslut i alla uppkommande frågor. Men inte heller OSM är ensam. I första hand finns medlemmarna i Ordens presidium, bröder som jag känner väl och i flera fall sedan många år. Även Högsta rådet med alla duktiga ämbetsmän och ledare som jag rådgör med. Varifrån jag finner inspiration för ämbetet? Stöd från familjen är förstås ett måste men den främsta inspirationskällan är givetvis alla engagerade bröder. Frimureri har existerat i Sverige under snart 300 år. Att detta fungerat beror framför allt på att bröder under dessa sekler varit villiga att helt ideellt ställa upp och arbeta för vår Ordens bästa. Att det också så förblir är en existentiell förutsättning även i framtiden.

Ett tidlöst och bestående uppdrag

Vem är då jag och hur ser jag på mitt ämbete som ledare av Orden?

I den allmänna världen har jag varit bankman under hela min yrkesbana. Jag bor i Uppsala (tillbringade sju år på universitetet på 80-talet) och är sedan drygt 40 år gift med Helena. Vi har tre söner varav en är frimurare. Frimureriskt har jag min grund i S:t Johanneslogen S:t Erik i Stockholm där jag recepierade

1995 och sedan innehade olika ämbeten under rätt många år och till sist var logens ordförande mästare innan jag fick nya uppdrag som exempelvis Ordens räntmästare och senare vikarie för Ordens sigillbevarare och kansler.

administrativ börda. Detta måste vi ta till oss.

Min och övriga ordensledningens främsta uppgift är att så långt det är möjligt underlätta för dem som skall göra jobbet.

Vad man inte skall förvänta sig av mig som Stormästare är tvära kast. Vår Orden är inte byggd för tvära kast. Dessutom har vi för mindre än ett år sedan lanserat en ny och väl genomarbetad vision ”En Stark och Växande Orden” – den visionen ligger fast. Det gör att jag tvekar inför behovet av att jag varje år formulerar ett nytt inriktningsbeslut. För övrigt menar jag att alla år är brödravårdens år, caritasår eller rekryteringsår. Ett tydligt resultat av en enkät som i somras riktades till alla ordförande mästare och ordförande i de fyra nordiska ordnarna inom det Svenska Systemet var att många ledare upplever en tung

Min syn på ledarskap som jag tillämpat såväl i den allmänna världen som i Orden är att min och övriga ordensledningens främsta uppgift är att så långt det är möjligt underlätta för dem som skall göra jobbet, det vill säga våra loger och brödraföreningar. Det är på det så kallade verkstadsgolvet ”det händer”: rekrytering och medlemsvård liksom caritasarbete och inte minst utbildningen i Den Konungsliga Konsten (DKK). Vi får inte glömma bort att vi som Orden, som enheter i Orden och som enskilda bröder har ett uppdrag som definierar själva kärnan i Svenska Frimurare Orden. Det uppdraget är förkovran i och förmedling av DKK – och inte minst att omsätta det DKK vill lära oss i mötet med medmänniskan. En etik byggd på kristen grund. Det uppdraget är tidlöst och bestående. X

Michael Boström ordens stormästare

Guldsmedjan Therese Snarberg har lång erfarenhet inom egen tillverkning och yrkesskickligheten har gjort butiken känd landet över. Bland annat är företaget idag ledande inom tillverkning av ordensringar i Sverige.

Verksamheten startade 1959 och det genuina hantverket har alltid varit kärnan i företaget. Tillverkning av kvalitetssmycken och designsmycken samt omarbetningar, gravyrarbeten och reparation till låga priser är företagets fokus och har varit så ända sedan starten.

FRIMURARRINGAR

SMALL

10 800:-

Omarbete med eget guld 2.500:vikt ca 9 g. Bredd 6 mm

MEDIUM

13 200:-

Omarbete med eget guld 3.000:vikt ca 11 g. Bredd 6,3 mm

FRIMURARSMYCKEN

MURSPADE

1 920:-

vikt ca 1,6 g. Höjd: 33 mm. Bredd: 13 mm

LARGE

22 800:-

Omarbete med eget guld 3.500:vikt ca 19 g. Bredd 8,5 mm

FRIMURARKULA

10 500:- / 32 400:-

Förgyllt silver: vikt ca 18,5 g.

Guld: vikt ca 27,8 g. Höjd: 33 mm. Bredd: 13 mm

Vid beställning maila oss på therese@guldsmedjan-snarberg.se eller besök vår webshop på www.guldsmedjan-snarberg.se

Besöksadress: Östra Storgatan 8, 553 21 JÖNKÖPING

Postadress: Box 105, 551 13 JÖNKÖPING

Tel: 036-16 38 00

TIDNINGEN FRIMURAREN

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Kontakta redaktionen: frimuraren@frimurarorden.se

Nr 4 Årgång 98 ISBN 1651 - 35766

KALENDER 2026

Tidning nummer 1 2 3 4

Materialstopp (mån) vecka 4 13 33 43

Utgivning vecka 11 20 40 50

ANSVARIG UTGIVARE

John Fahlnaes

REDAKTÖR BILDREDAKTÖR

Pether Ribbefors Mats Gärdfors pether.ribbefors@sfmo.se

REDAKTIONSSEKRETERARE

Johan Groth +46-(0)70-823 57 11 johan.groth@sfmo.se

GRAFISK FORM TRYCK

Patrick Dunbar, Trydells Tryckeri Dunbar Layout & Design Box 68, 312 21 Laholm

UPPLAGA

14 500 ex, 4 ggr/år

SVENSKA FRIMURARE ORDEN

Varmt välkommen att ta kontakt med vårt centrala kansli i Stockholm. Här hanterar vi frågor som gäller Orden som helhet och på central nivå. Nedan hittar du kontaktuppgifter till våra regionala enheter i Sverige och Finland.

expeditionstider : måndag till torsdag klockan 09.00–12.00

postadress och besöksadress :

Svenska Frimurare Orden

Nybrokajen 7, 4 tr 111 48 Stockholm

telefon : 08-463 37 04 e - post : ordenskansli@frimurarorden.se webbsida : frimurarorden.se

tidningen : Tidningen Frimuraren, frimuraren@frimurarorden.se e - nyhetsbrev : Ordens centrala nyhetsbrev

Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff

Kungsängsgatan 17-19 75322 Uppsala

telefon : se listan på ämbetsmän i FMS e - post : cfe@frimurarorden.se

webbsida : eckleff.se

e - nyhetsbrev : Ecklöfwet

FÖRDELNINGSKANSLIER

Svenska Frimurare Orden är geografiskt indelat i fördelningar. Här kan du se vilka områden som ligger i våra åtta fördelningar i Sverige och Finland. Varmt välkommen att ta kontakt med den ort som passar ditt ändamål bäst.

REDAKTIONSKOMMITTÉ

Olof Sköld, SLL Johan Groth, SVEA Urban Fasth, SPL Henrik Lange, GPL Lars Klingström, ÖPL Björn Stenemo, VPL Guy Catani, SCF Jimmy Hjelmberg, MNPL Patrick Andersson, ÖNPL

ANNONSER

Pierre Dunbar Patrik Johansson +46-(0)70-765 51 12 +46-(0)70-675 91 50 pierre@dunbar.se patrik.johansson@sfmo.se

PRENUMERATION

Helår: 275 SEK (Sverige och Finland). Övriga utlandet: 325 SEK. Lösnummer: 90 SEK.

Sätt in angivet belopp på BG 700-0045 och ange namn och adress. Skicka även namn och adress till frimuraren@frimurarorden.se

Från utlandet överförs angivet belopp i SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405 BIC: NDEASESS

FRIMURARENS DIGITALA VERSION

Frimuraren från och med 2006 finns på Issuu (följ QR-kod nedan). Äldre tidningar, ända tillbaka till starten 1928, finns på hemsidan i inloggat läge.

https://issuu.com/ svenskafrimurareorden

FÖRSTA FÖRDELNINGEN

Stockholm, Gävleborg, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Gotland

Svea Provinsialloge

Blasieholmsgatan 6, 111 48 STOCKHOLM

telefon : 08-463 37 13

e - post : svea@frimurarorden.se

e - nyhetsbrev : Första fördelningens brödrabrev

ANDRA FÖRDELNINGEN

Skåne, Blekinge, Kronoberg, Södra Halland, Södra Kalmar med Öland

Skånska Provinsiallogen

Nya Boulevarden 8, 291 31 KRISTIANSTAD

telefon : 044-21 16 33

e - post : spl@frimurarorden.se

tidning / nyhetsbrev : Kalmar Frie Murare

TREDJE FÖRDELNINGEN

Västra Götaland, Norra Halland

Göta Provinsialloge

Drottninggatan 32, 411 14 GÖTEBORG

telefon : 031-780 31 43, 031-780 31 49

e - post : gpl@frimurarorden.se

besöksadress : Södra Hamngatan 31, GÖTEBORG

e - nyhetsbrev : Nyhetsbrev för Tredje fördelningen

FJÄRDE FÖRDELNINGEN

Östergötland, Jönköping samt delar av Kalmar län

Östgöta Provinsialloge

Klostergatan 11, 582 23 LINKÖPING

telefon : 013-24 86 41

e - post : opl@frimurarorden.se

e - nyhetsbrev : Nyhetsbrev från provinsialmästaren

webbtidning ( pdf ): FYRAN

ADRESS OCH ADRESSÄNDRING

Orden hämtar adresser från Statens personadressregister, SPAR, och uppdaterar Ordens medlemssystem FMS. Ordens medlemmar i Sverige kan därför inte uppdatera sin adress via Ordens hemsida. För medlemmar i Sjätte fördelningen sker adressändring genom att kontakta sin loge. Övriga prenumeranter kontaktar redaktionen.

AVSÄGA SIG PAPPERSTIDNING

Om du inte vill ha Frimuraren som papperstidning i brevlådan kontakta sekreteraren i din loge så ändrar han i medlemsregistret.

INPLASTNING AV FRIMURAREN

Frimuraren levereras inplastad till Sjätte fördelningen i Finland, vilket är ett krav från den leverantör vi använder. I nuläget finns ingen av oss känd distributör som löser leveransen av kvartalsmagasin från Sverige till Finland utan inplastning.

SKRIVA FÖR FRIMURAREN

Redaktionen välkomnar bidrag till tidningen Frimuraren. Information om hur du går tillväga finns på webben. Kontakta gärna redaktionen innan du skickar in ditt bidrag: https://frimurarorden.se/ sa-skriver-du-for-frimuraren

LITTERATUR OCH REGALIER

Gradbunden litteratur och regalier är Ordens egendom. När en medlem lämnar Orden eller går bort är det hans ansvar att själv eller genom utsett ombud se till att litteratur och regalier återställs till Orden.

FEMTE FÖRDELNINGEN

Dalarna, Värmland/Dalsland, Örebro

Värmländska Provinsiallogen

Västra Torggatan 14, 652 25 KARLSTAD

telefon : 054-14 40 80

e - post : vpl@frimurarorden.se

besöksadress : Tingvallagatan 15, KARLSTAD

tidning : Brödrakontakt

e - nyhetsbrev : Månadsblad för Femte fördelningen

SJÄTTE FÖRDELNINGEN

Finland

Stor Capitlet i Finland

Nylandsgatan 9 F, 00120 HELSINGFORS

telefon : 044-751 76 20

e - post : info@frimurarorden.fi

tidning : Föreningsbandet

SJUNDE FÖRDELNINGEN

Västernorrland, Jämtland

Mellersta Norrlands Provinsialloge Köpmangatan 8A, 871 30 HÄRNÖSAND

telefon : 073-082 13 35 (PM), telefon : 070-629 59 39 (FÖS)

e - post : mnpl@frimurarorden.se

besöksadress : Nybrogatan 3, HÄRNÖSAND tidning : Frimurare i norr

ÅTTONDE FÖRDELNINGEN

Västerbotten, Norrbotten

Övre Norrlands Provinsialloge

Skolgatan 49, 903 27 UMEÅ

telefon : 090-77 02 13

e - post : onpl@frimurarorden.se

besöksadress : Skolgatan 49, UMEÅ

tidning : Frimurare i norr

Frimurarna i samhället

H.M. Drottningen och mottagare av forskningsanslag.

Anslagsutdelningen i Stockholm genomfördes den 19 mars 2025 i Bååtska Palatset. Följande forskare var med på utdelningen: Anna Erlandsson, Anna Granath, Anna Cristin Åberg, AnnaKarin Welmer, Caroline Ingre, Christina Christersson, Christina Sjöstrand, Dag Sehlin, Dorota Religa, Eric Westman, Eva Lindberg, Homira Behbahani, Joana Pereira, Mikael Rydén, Patricia Rodriguez, Per Hellström, Peter Nordström, Silvia Maioli, Thomas Nyström och Ulf Hedin.

Frimurarestiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till år 1911 då man fann ett stort behov av ett ålderdomshem. Konung Gustaf V, Drottning Victoria samt Kronprins Gustaf Adolf stödde tanken och Frimurarehemmet i Lidingö började byggas i takt med att medel samlades in. Under 1970-talet kunde samhället erbjuda motsvarande eller bättre äldreboende. Lidingöhemmet avyttrades år 1980 och likviden blev grundkapital till den nuvarande stiftelsen.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse kunde under 2024 lämna bidrag på närmare 20,2 mkr; huvuddelen, 16,4 mkr, gick till geriatrisk forskning.

Frimurarestiftelsen prioriterar tre forskningsområden. Det är forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som kräver mycket stora

vårdresurser av samhället. Vidare stöds forskningen kring åderförkalkningens sjukdomar (hjärt- och kärlsjukdomar). Huvudprincipen är att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan redovisa goda resultat, ska kunna räkna med Frimurarestiftelsens stöd under fem år. Det är ett uttryck för insikten att all forskning är långsiktig.

Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimurarsamhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö/ Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid högtidliga utdelningsceremonier på respektive ort.

Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentariska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning om och vården av våra äldre.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse Box 170, 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se bankgiro 700-0557

Avsändare: Frimuraren

Blasieholmsgatan 6

111 48 STOCKHOLM

Stiftelser & Filantropi

Långsiktig kapitalförvaltning – vi har fått kapital att växa sedan 1871.

Planerar du att bilda en stiftelse, med vår erfarenhet och juridiska kunskap kan vi hjälpa dig från tanke till genomförande.

Våra kunder är främst stiftelser och föreningar, men även kommuner och andra organisationsformer som främjar ändamål inom civilsamhället. Vi är stolta över att hantera några av Sveriges största stiftelser i vår kapitalförvaltning.

Hos oss är den personliga relationen grunden för ett långsiktigt och nära samarbete. Varje stiftelse är unik och vi erbjuder skräddarsydda helhetslösningar anpassade utifrån styrelsens tid, intresse och kunskap.

Varmt välkommen att kontakta oss!

Kontakt stiftelsetjanst@ handelsbanken.se eller scanna QR-koden

handelsbanken.se