Frimuraren nummer 2 2014 by Svenska Frimurare Orden

tidskrift fรถr svenska frimurare orden | no 2 | 2014

Frimurarna i samhället

2013 års forskarstipendiater i Riddarsalen tillsammans med H.M. Drottningen, stiftelsens ordförande Carl-Gustaf Piehl och Stormästarens Prokurator Nils Magnusson

Frimurarebröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen. I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar. Sedan 1989 har Stiftelsen delat ut drygt 94 miljoner kronor till pediatrisk forskning. Stiftelsen kunde under år 2013 dela ut 15 miljoner kronor, varav till pediatrisk forskning 7,25 mkr. Stiftelsen är där-

med en av de allra största enskilda bidragsgivarna till pediatrisk forskning i Stockholm. Bidragen till olika organisationer uppgick till drygt 7 mkr. Större bidrag har lämnats till Ersta Flickhem, ECPAT Sverige, Barnens Rätt i Samhället (BRIS), Föräldraföreningen mot Narkotika samt Unga Station inom Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år. Stiftelsen driver Kedjeboskolan söder om Fagersta till stöd för elever med särskilda behov och har ett långsiktigt engagemang i Hamregårdens pojk- och flickby utanför Orsa i Dalarna. Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

Tidskrift för svenska frimurare orden | no 2 | 2014

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Nr 2 Årgång 87 ISBN 1651 - 35766

Innehåll Åldrandet kan enkelt avstannas

Miljoner i stipendier till forskning

Nästa nummer utkommer v 42. Materialstopp den 18 augusti 2014.

Nytt logehus invigt i Jönköping

Stenhuggaren som blev frimurare

Prenumeration:

Kapitälens utformning och symbolik

Epitafium över bortgångna bröders sköldar efter branden i Falun

Från utlandet överförs 300 SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405 BIC: NDEASESS

Ordens högtidsdag

August Strindbergs gitarr ledde till hans farfar frimuraren

Hemsida: www.frimurarorden.se

Caritas byter fokus?

Bröderna växer med frimurarträdet

Vid adressändring: - kontakta din loge!

Ny plafond i Oscarssalen - en gåva till Orden

Att vara ledare i SFMO: en fantastisk utmaning

Kyrkliga kulturarvet speglar Sveriges historia

Helår 250:- Lösnummer 70:Sätt in angivet belopp på Pg 34 40 -5 och ange namn och adress.

Frimuraren kan inte registrera adressändringar. Chefredaktör: Lars Billström Allégatan 74, 694 30 Hallsberg Tel 0582-168 10, 070-592 90 32 frimuraren@frimurarorden.se

Bokrecension: Acta Masonica Scandinavia

Nyinspelning av Sibelius Musique Religieuse

Tankeväckande konstverk

Rasslande Kedjan redan fulltecknad

Lange 41 Flera svenska OM i England

OHP:s Reflexioner

Från Barmhärtighetsdirektoriets horisont 45 Korsord 46 Notiser 48 Nya R&K

Nya OHT

Frimuraren för 70 år sedan

Från Ordens Kansli

Byte av Ordens lösenord

Frimureriskt klassikerrally för nöje och barmhärtighet

Notiser 54

Damträff med tema: skönhetsvård

OSM:s Krönika

Vackra fönster i Skellefteå

Ansvarig utgivare: Lars Lindquist, SLL Redaktionskommitté: Lars Billström, ordförande Pierre Dunbar, SVEA Rolf Prag, SPL John Fahlnaes, GPL Lars Klingström, ÖPL Kjell Mazetti, ÖPL Bo Pettersson, VPL Björn Federley, SCF Svante Deljemark, MNPL Patrik Andersson, ÖNPL Grafisk form: Patrick Dunbar Tryck Trydells Tryckeri Box 68 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år

Annonser: Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 pierre@dunbar.se Annonsmaterial skickas till: Pierre Dunbar Ripvägen 2 Strömma 1 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se Omslag: I Falun har man avtäckt ett epitafium som ska minna om de bortgångna bröder vars sköldar totalförstördes i branden år 2010. Läs mer om det på sidan 17. Foto: Gösta Andersson.

Hör av dig till Frimuraren! Skriv några rader till tidningen och berätta om vad som händer i just din fördelning! Kan någon dessutom ta bilder och bifoga är det ännu bättre. Kanske har din loge eller brödraförening en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips till andra. Säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning i vår egen tidskrift. Skriv och berätta!

Forskaren professor Mai-Lis Hellénius:

Åldrandet kan enkelt avstannas Att vi åldras är oundvikligt. Men det går att bromsa takten med enkla medel. Det har Mai-Lis Hellénius visat i sin forskning som bredrivs med stöd av Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse. mycket noga kartlade allt från matvanor och fysisk aktivitet till livsstil och utbildning/yrke, samt tog mängder med prover. Elva år senare har MaiLis och hennes medarbetare följt upp gruppen.

Telomererna sitter längst ut på våra kromosomers ”ben”.

ldrandets gåta och vår livslängd har länge intresserat Mai-Lis Hellénius som är professor på Karolinska Institutet och överläkare vid Hjärtkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Vid stiftelsens anslagsutdelning i år i Stamhuset höll hon ett föredrag för stiftelsens ledamöter, Prinsessan Christina Fru Magnuson och de övriga närvarande forskarna. Riskfaktor – Fysisk inaktivitet är en underskattad riskfaktor för framtida insjuknande i

hjärt-kärlsjukdomar, inledde hon. En kombination av olika riskfaktorer som var för sig går att behärska, ökar tillsammans riskerna betydligt för att insjukna eller avlida i förtid. Det handlar om bukfett, diabetes, blodfetter och exempelvis högt blodtryck. – Det metabola syndromet. – Ska man tro media är det bantning och olika dieter som gäller. Men fysisk aktivitet är det viktigaste av allt. Inte bara träning utan helt enkelt att lyfta rumpan från stolen och röra på sig. Var tredje 60-åring i Stockholm deltog i en undersökning där man 4

Lägre dödlighet Det visade sig att de med en sund livsstil hade mellan 65 och 75 procent lägre dödlighet. Det handlar om att vara icke rökare, dricka maximalt 30 gram alkohol per dag, motionera minst en gång i veckan, äta lite korv och bacon, men fisk minst en gång i veckan och dagligen grönsaker och frukt. – Och det visade sig att detta gällde oavsett vikt och utbildning. De som lever hälsosamt har helt enkelt en mycket större chans att hålla sig friska och leva längre, berättade Mai-Lis. – Efter de elva åren gick det att konstatera att av de 60-åringar som levde hälsosamt hade 1 av 15 avlidit, men av de som levde ohälsosamt hade en av fyra dött. Nu ska man inte ge upp hoppet, visar forskningen. Studier har visat att livsstilen är kopplad till telomerlängden. Enkelt uttryckt, längden på yttersta delen av kromosomerna i kroppens celler. Ju längre telomererna är, desto yngre är vi. När cellerna delar sig och förnyas blir de kortare och kortare och till slut dör vi. Svaret blev ja – Men nu har man sett att de personer som motionerar har längre telomerer än vad andra i samma ålder har. Då var det naturligt att se om en ökad fysisk aktivitet kunde leda till att telomererna växte till sig. Och svaret blev ja. – Det hände mer än vad man trodde. På bara sex månader kunde vissa personer förlänga sina telomerer. – Och det handlar varken om styr-

keträning eller konditionsövningar. Det enkla svaret var ”att inte sitta så mycket”. Att enbart ”sträcka på benen” visar en liten pilotstudie, var det som förlängde telomererna. Nu har Mai-Lis och hennes medarbetare tittat på 60-åringarna på nytt, efter 15 år. Fortsätter forska – För de som rörde på sig till vardags var risken att ha insjuknat i hjärt-kärlsjukdomar så pass mycket lägre som 27 procent, oavsett andra faktorer. Och, det gällde oavsett motionsvanor. Med det anslag som Mai-Lis har fått av Frimurarstiftelsen kommer hon att kunna fortsätta sin forskning om livsstil och hjärtkärlhälsa. Vem vet, hon kanske är något så stort på spåret som att helt stoppa åldrandet. Men innan vi har kommit dit gäller hennes enkla råd för ett längre liv: – Att satsa på att röra sig är viktigt. x Text och foto: LARS BILLSTRÖM Mai-Lis Hellénius

Så här räknar du ut ditt BMI BMI visar förhållandet mellan vikt och längd. Detta kan ge en riktlinje för om man är överviktig. Gör så här: Ta först din vikt i kilo. Multiplicera sedan din längd i meter med din längd i meter. Dividera vikten med det talet. Exempel: 70 kg / (1,70 m X 1,70 m) = BMI 24,2. ”Underviktiga” är de med ett BMI under 18,5. ”Normalviktiga” är de med BMI på 18,5–24,9. ”Överviktiga” är de med BMI 25–29,9 och fetma har de med BMI över 30. Som alltid då man räknar ut personliga värden utifrån matematiska formler ska man ta det hela med en nypa salt. Se inte resultatet som någon absolut sanning. Glöm inte bort det sunda förnuftet! BMI-testet passar nämligen inte lika bra för kroppsbyggare, äldre, samt barn och ungdomar upp till 18 år. Rund mage Men alla andra kan använda testet oavsett kön och ålder, men allra bäst är att komplettera även med att mäta midjemåttet.

Medicinska fakta talar dessvärre för att det innebär en hälsorisk att vara rund om magen. Risken för ohälsa ökar för varje centimeter av midjeomfånget. Det gäller nästan helt oberoende av hur lång man är. Mät midjemått så här: Det är enklast att mäta midjan där du är som smalast. Om du är rund om magen kan du mäta mitt emellan nedersta revbenet och höftbenet. Stå så avspänt som möjligt med benen lite isär. Ta ett djupt andetag och andas ut precis innan du mäter. Med stöd av olika forskningsstudier definieras bukfetma som ett midjemått över 88 cm hos kvinnor. För män går gränsen vid 102 cm. För kvinnor kan redan ett midjemått på 80-88 cm innebära en ökad risk framför allt för hjärt- och kärlsjukdom, tillsammans med andra hälsorisker som till exempel rökning. För män anses ett midjemått på 94101 cm innebära en ökad hälsorisk i kombination med andra riskfaktorer. x Källa: Vårdguiden m fl.

www.elrevision.se

• Revisionsbesiktning • Elbesiktning • Utbildning ESA m.m. • Riskanalys av LSP och HSP Besiktningsman Pär Trässman, tel 070-6041660 par@elrevision.se Anneforsvägen 2A, 770 10 Fredriksberg Tel 0591-20190 Bergmansgatan 24, 621 46 Visby Tel 0498-400136

Auktoriserade av Elektriska Nämnden

De forskare som mottog anslag i Stamhuset i Stockholm var 23 till antalet. Här tillsammans med Prinsessan Christina till vänster i bild och Frimurarestiftelsens ordförande Peter Möller längst till höger.

Miljoner utdelade till forskare av Frimurarestiftelsen även i år Vid en rad högtidliga sammankomster runt om i landet har även i år ett stort antal forskare fått anslag till sitt arbete från Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse.

nte mindre än 48 forskare har tilldelats tillsammans 10,35 miljoner kr för sina olika arbeten och forskningsprojekt. Ett av dem redovisas mer utförligt på sidorna 4 och 5 här i tidningen. Nästan exakt hälften av årets totalsumma, 5,15 miljoner kr hamnade i Stockholm och Uppsala där 23 forskare mottog sina anslag vid en ceremoni i Svenska Frimurare Ordens Stamhus i mars, överlämnade av stiftelsens Höga Beskyddare Prinsessan Christina Fru Magnuson. Övriga mottagare finns i Linköping, Göteborg, Malmö/Lund, Umeå och Helsingfors där lika högtidliga ceremonier ägt rum under våren. Några av de projekt som stiftelsen

stödjer är kittlande för tanken. Många banbrytande forskningsresultat och upptäckter har gjorts under årens lopp. Årets forskningsanslag är spridda över ett brett fält. Diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, demens, stroke, övervikt och motion i olika sammanhang med anknytning till hög ålder ägnar sig många av forskarna åt. Här är några exempel: Antioxidanters förebyggande effekter på sena diabeteskomplikationer: kärlskada, kroniska sår och njurskador. Forskning rörande Parkinsons sjukdom. Behandling av patienter med Alzheimers sjukdom. Fördröjning av debuten av demens? Forskning i jakten på gener som bidrar 6

till Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Metoder för att förebygga trycksår. Åderförkalkning, inflammation och immunförsvar. Studier på metabola och inflammatoriska leversjukdomar. Förbättrad kommunikation om prognos till äldre patienter med kronisk hjärtsvikt. Långvarig smärta. Utveckling av metoder med magnetkamera på äldre patienter med Parkinsons sjukdom, slaganfall och vattenskalle. Det medfödda immunförsvaret i luftvägarna hos rökare med och utan KOL. Återhämtning efter hjärnskada orsakad av stroke.

Prinsessan Christina överlämnade forskningsanslaget till professor Mai-Lis Hellénius och var mycket intresserad av den föreläsning som hon höll om sin forskning.

Skräddarsydd, fallpreventiv träning med interaktivt tekniskt stöd. Autoimmuna sjukdomar och cancer hos äldre. Behandling av stroke. Minnesforskning avseende tidiga tecken på demens. Sjukdomar i mage och tarm hos diabetiker. Screening för förmaksflimmer, ett nytt sätt att förebygga stroke. Inre styrka och sårbarhet bland äldre kvinnor i Norden. Gener som orsakar regress av ateroskleros. Kronisk lungsjukdom. Kardiovaskulär risk i medelåldern på framgångsrikt åldrande hos män. Riskfaktorer för utveckling av hjärt-

kärlsjukdom hos äldre i primärvården. Muskelförlust som en riskindikator för sjuklighet och dödlighet hos äldre personer i eget boende. Människans bit- och tuggfunktion. Självmord bland äldre kvinnor. Sömnstörningar och kognitiv nedsättning efter 60 års ålder. Screening av bråck på aortan i buken. Munhälsan hos funktionshindrade äldre. Det åldrande ögat och dess sjukdomar; studier av riskgener.

Över 40 miljoner kr Totalt delas årligen ut över 40 miljoner kr från stiftelser och fonder med anknytning till Svenska Frimurare Orden. Förutom till forskning inom pediatrik och geriatrik går bidrag även till musik-, konst- och kulturliv samt till stöd för behövande barn, ungdomar och äldre. x Text och foto: LARS BILLSTRÖM

Forskningsanslag 2014 Stockholm 23 st 5 150 000 kr Malmö/Lund 6 st, 1 250 000 kr Linköping 7 st, 1 400 000 kr Göteborg 5 st, 1 100 000 kr Umeå 4 st, 800 000 kr Helsingfors 3 st, 650 000 kr Total summa: 10 350 000 kronor

Drygt 20 forskare, här professor Kerstin Brismar, fick sina anslag överlämnade av Prinsessan Christina i Stamhuset. Allt under överinseende av Peter Möller, Frimurarestiftelsens ordförande.

”blev över” när logerna S:t Jean Auxilliere, grundad 1752, och L’ Union, grundad 1759, slogs samman med en konstituerande logesammankomst den 14 december 1799 i S:t Johanneslogen Den Nordiska Första. Logen leddes då av deputerade mästaren, kammarherre Wilhelm Bennet. Ordförande mästaren, som var Hertig Carl, beslöt att L’ Unions altare skulle skänkas till den första Johannesloge som därefter ”kunde blifva constituerad i Provincerna”. Det blev Mellersta Pelaren, DMP. Dess förste ordförande mästare blev Wilhelm Bennet, som år 1800 var överste och chef för Jönköpings regemente. Fanns där då något lånat? Ja, alla närvarande kan väl sägas ha varit där på lånad tid. Rekrytering Ordens Stormästare Anders Strömberg betonade i sitt tacktal efter brödramåltiden, att nu gäller det att säkerställa den fortsatta verksamheten genom framgångsrik rekrytering av nya länkar till vår brödrakedja. I Johannessalen spelade logens musikföreståndare, Pär Hammarlund, band annat frimuraren Duke Ellingtons ”In a Sentimental Mood” – en för kvällen, platsen och instrumentet passande titel.

marmorerade pilastrar med sina gyllene kapitäl. Det spotbelysta altaret glänste i klarrött och guld. Logens djupblå stjärnhimmel välvde sig över de församlade bröderna. Och altaret är inte bara rött. Det är också ”fått”.

Musiksergeant Orgeln är en klenod med en intressant historia. Den inköptes 1835 från orgelbyggaren och musiksergeanten vid Jönköpings regemente, Sven Nordström. Köpeskillingen var 200 Riksdaler Banco. För den summan fick man ett orgelverk med fyra stämmor. Det placerades i de dåvarande logelokalerna på Östra Storgatan 29. Vid flytten till Stora Hotellet 1860 plockades orgeln ner och återuppbyggdes där. Nu har den åter flyttats och låter fortfarande bra, tack vare stora reparationer och renoveringar på 1880-talet, 1940- och 70-talen samt i samband med flytten. I det som nu är Johannessal har det ägt rum en invigning förut. 1886 var huset nybyggt. Det invigdes detta år den 31 augusti för den redan 19 år gamla Jönköpings Elementarskola för flickor.

Hovbildhuggare Det tillverkades 1759-1760 av hovbildhuggaren Johan Ljung. Altaret

Generalmajoren Närvarande var då generalmajoren i generalitetets reserv, Alexander Mag-

Taket har lyfts och sex nya fönster har tagits upp ut mot Vättern.

Nytt logehus invigt vid Vätterns strand Den 1 mars 2014 samlades 120 bröder, ungefär så många som rymdes i lokalerna, för att inviga Jönköping nya logehus, ett stenkast från Kristine kyrka och inte långt från de adresser i närheten av Hovrättstorget, där S:t Johanneslogen Den Mellersta Pelaren hade sin hemvist från år 1800 till 1860.

an brukar säga att en brud skall, förutom att vara klädd i vitt, ha med sig något rött, något blått, något lånat och något fått. Syntes då något sådant under invigningslogen? Johannessalen har ett nylagt golv med sedvanliga svarta och vita rutor. För kvällen syntes de vita rutorna mest. Så framträdde också väggarnas nya,

nus Lehusen. Han var 1867-84 överste och chef för Jönköpings regemente. Åren 1881-95 var han ordförande mästare i DMP. Man kan säga att en cirkel nu har slutits. Den egentliga invigningen ägde denna gång rum i matsalen – få matsalar i Jönköping torde kunna matcha dess storlek och läge! På uppmaning av ordförande mästaren i S:t Andreaslogen Magnus Ladulås, Jonas Ekeroth, knöt provinsialmästaren i Östgöta provinsialloge, Lars Bergholtz och ordförande mästaren i DMP, Björn Börsbo, stående i nedre matsalen, och Stormästaren, Anders Strömberg, på hedersplats i övre matsalen, ihop det tåg som symboliskt var ägnat att förena de bröder som var närvarande och hade förmånen att få inleda ett nytt kapitel i Frimurare Ordens historia i Jönköping. x Text: RUNE CARLSSON Foto: KJELL MAZETTI

Logehuset ligger vackert med utsikt över Vättern.

En ljusblå stjärnhimmel, marmorerade pilastrar med gylllende kapitäl möter besökarna i johannessalen.

tapetserarverkstad. Sidobyggnaden är uthyrd till sällskapet Par Bricole. Frimurarsamfälligheten hyrde från 1860 lokaler på vinden i Stora Hotellet. Hyreskontraktet med fastighetsägaren gick ut den 31 december 2012. Inför de stundande hyresförhandlingarna hade hyresvärden aviserat att hotellet önskade disponera de lokaler frimurarna hyrde för att kunna utöka antalet hotellrum.

Gunnar Claessons namn står först och därefter följer namnen på närmare 70 bröder som alla har bidragit till det nya huset.

Fakta om frimurarhuset i Jönköping

uset uppfördes under åren 1885-1886 för Östra Flickskolan i Jönköping och var flickskola fram till mitten av 1940-talet då en viss renovering och modernisering gjordes av huset. Det användes sedan fram till slutet av 60-talet som tekniskt gymnasium. I början av 90-talet sålde kommunen fastigheten till Medborgarskolan som fram till dess hade hyrt större delen av fastigheten. Dansundervisning Medborgarskolan använde fastigheten till i första hand dansundervisning, men även till matlagningskurser samt möbelrenovering och tapetserarverksamhet. När Medborgarskolan tog över fastigheten (köpeskillingen låg på knappt en miljon) gjordes vissa renoveringar av bland annat ytskikt, fönster, larm och låssystem. Huset byggdes ursprungligen som en tvåvånings tegelbyggnad med vind och källare. Bjälklaget till källaren var gjutet och övriga bjälklag är av trä. Varje våningsplan är på ca 350

kvadratmeter. Vind och källare är något mindre. Takhöjden i Johannessalen är 5,2 meter. I övriga logelokaler och sällskapsrum är takhöjden drygt 3 meter. Par Bricole På femtiotalet uppfördes en sidobyggnad på cirka 100 kvadrat. Denna har använts som garage/bilverkstad och

Stormästaren närvarade vid invigningen.

Budgivning Hösten 2011 bjöd Medborgarskolan ut sitt hus till försäljning. Efter budgivning köpte frimurarsamfälligheten fastigheten för drygt 10 miljoner kr. Fastigheten överfördes samma dag till Frimurarnas i Jönköping fastighetsaktiebolag. De största aktieägarna i fastighetsbolaget är provinsiallogen med 6 miljoner kr, frimurarsamfälligheten i Jönköping med drygt 4 miljoner kr och dessutom har frimurarbröder i fjärde fördelningen tecknat sig för aktier på cirka 1 miljon kr. Taket lyftes Fastigheten har genomgått en total renovering. Lokalerna har bland annat handikappsanpassats för cirka 1,5 miljoner kr. Taket på den gamla kallvinden har lyfts och sex nya fönster har tagits upp ut mot Vättern. Vinden förvandlades till en vacker matsal för 120 gäster. Den totala ombyggnadskostnaden uppgår till drygt 16 miljoner kr. Driftskostnaden för huset beräknas till 1 miljon kr per år. x Text och foto: KJELL MAZETTI

Konung gustaf V:s och Drottning Victorias frimurarestiftelse

Stiftelsen främjar vetenskaplig forskning om åldrandets sjukdomar. Det totala beloppet för årets forskningsstöd uppgår till 10,35 miljoner kronor. Följande av stiftelsen inbjudna forskare har tilldelats anslag för 2014:

Karolinska Institutet i Stockholm Professor Kerstin Brismar Professor maria eriksdotter Professor laura fratiglioni Professor Caroline Graff Professor Göran K Hansson Professor mai-lis hellénius Professor rolf hultcrantz med dr Petter Järemo med dr carina lundh hagelin Professor maria masucci med dr Veronica murray Docent cesare Patrone Professor John Pernow Professor Mårten Rosenqvist Docent Josefin Skogsberg Professor Magnus Sköld Professor Mats Trulsson Docent Hui-Xin Wang Docent Inger Wårdh Professor agneta Yngve

Lunds Universitet Professor Patrik Brundin Professor Susanne Iwarsson Docent Ulf Jakobsson Professor arne lindgren Professor Bodil Ohlsson Professor Jan Sundquist Göteborgs Universitet Professor sven enerbäck Professor anders lindén Professor mattias lorentzon Professor Margda Waern Docent Madeleine Zetterberg Linköpings Universitet Docent Martin Hallbeck Professor tiny Jaarsma Professor toste länne Professor Anna Strömberg Professor Stefan Thor

Professor Karin Öllinger Professor Carl Johan Östgren Umeå Universitet Docent niklas lenfeldt Professor lillemor lundin olsson Professor lars nyberg Professor Tommy Olsson Uppsala Universitet Professor lena gunningberg Docent Martin Ingelsson Professor Anders Wanhainen Universitet i Finland Med dr Regina Santamäki Fischer Professor Timo Strandberg Professor Reijo Tilvis

Totalt utdelas över 40 miljoner kronor per år från Svenska Frimurare Ordens loger och närstående stiftelser. Förutom till forskning inom pediatrik och geriatrik går bidrag även till musik-, konst- och kulturliv samt stöd till behövande barn, ungdomar och äldre. Box 170, 101 23 Stockholm

mineraler, och slagit sig själv på tummen några gånger innan han nått den erfarenhetsnivå och det kunnande som han nu besitter. – Sten är fantastisk, säger han, blir bara vackrare ju äldre den blir. Sten är nästan oförstörbart och dessutom mycket färgrikt lägger han till. Vadå – gråsten, tänker jag, men när han visar på färgvariationerna på den hundratals år gamla stenen som han tagit tillvara i det senaste uppdraget så förstår jag vad han menar. Som en sista åtgärd kommer stenen att blästras för att glans och färg skall komma fram.

Han ser nöjd ut, Thomas Håkansson. Bakom honom läggs ”begagnad” sten från Skåne för att slutföra arbetet med brons vägbeläggning. Bild: Kjell Mazetti.

Stenhuggaren som blev frimurare Om det är någon som kan bearbeta den ohuggna stenen så är det Thomas Håkansson, nybliven frimurare i S:t Johanneslogen Oscar Fredrik.

Brorenovering Sedan 14 månader har han bott i en husvagn vid Ulriksdals slott och renoverat bron över Igelbäcken, dokumenterad som träbro redan på 1600-talet, men i mitten av 1700-talet ersatt av en stenbro, uppburen av ett stenvalv. Den mer än 250 år gamla bron revs bit för bit och har nu byggts upp igen sten för sten… – Den gamla bron innehöll en överraskning, berättar Thomas, Den innehöll faktiskt två valv. Min teori är att rustbädden till det första valvet inte höll och då byggde man helt enkelt ett valv till på en ny och förstärkt rustbädd. – Rustbädden är ett antal lager av grova stockar av tall, som ligger som

an blev visserligen stenhuggare av en tillfällighet, men frimurare det blev han efter moget övervägande och flera samtal med Duncan Nordström, logens ordförande mästare, som dessvärre nedlade sina verktyg bara någon månad innan Thomas recipierades, men som ändå haft ett stort inflytande över beslutet att bli frimurare. Detta att han blev stenhuggare av en tillfällighet kanske behöver en förklaring. Thomas sökte till styr- och reglerteknisk utbildning men kom inte in och började därför på väg- och vattenbyggarlinjen istället. Där kom han i kontakt med olika slags sten, och intresset tog fart. Långa vägen Det finns ingen regelrätt utbildning så Thomas har, som man säger, gått den långa vägen. Han har gått i lära hos gamla erfarna stenhuggare, läst om

Med varsamma slag har Thomas Håkansson bevarat de gamla stenarna och passat in nya i ett valv bildlikt det ursprungliga. Bild: Kjell Mazetti.

ett golv, på vilket man bygger upp valvet. Det sista man gör är att lägga dit hjärtstenen, den sten som ligger mitt uppe i valvet och så att säga låser det på grund av trycket från stenkonstruktionen. Den ligger mitt under bron och kunde därför inte fotograferas på grund av rådande vattentemperatur. Få stenhuggare I påskas var det invigning och Thomas Håkansson drar iväg till nästa uppdrag. Han har några mindre jobb i sommar i närheten av hemmet på Vikbolandet och han är också tillfrågad om att arbeta på flera platser i vårt land. Men som han säger – det är ju långt hemifrån. Det saknas verkligen inte erbjudanden om intressanta arbetsuppgifter, det finns för få stenhuggare helt enkelt. Om man ligger borta från söndag kväll till torsdag kan man inte hinna med så många besök i loge, men mitt besök hos Thomas avslutades med ett besök på Stamhuset och logen la Lumière. Och det finns ju frimureri på många platser att besöka så det kommer nog att gå lika bra att utvecklas som frimurare som det har gjort att bli en skicklig stenhuggare. x

Bron före renoveringen. I mer än ett kvarts millennium har brons stenar trotsat vädrets makter och förbundit Igelbäckens stränder så att resande kunnat nå Ulriksdals slott. Bild: Emma Modén.

Text: KJELL MAZETTI Foto: EMMA MODÉN och KJELL MAZETTI

–Jag behövde en arbetsbänk och gav den på skoj ett huvud så den kallas för Stenhunden. Berättar Thomas Håkansson. Bild: Emma Modén.

Klubban i Thomas hand kallas portugisen och är snarlik de ordförandeklubbor som används i engelska loger. Bild: Kjell Mazetti.

Rikta blicken uppåt i Johannessalen!

Kapitälens utformning och symbolik Under en logesammankomst kanske man riktar blicken uppåt mot kolonnerna i Johannessalen och funderar på utsmyckningen. På den översta delen av kolonnerna finns en kapitäl, ofta utförd i gips.

ederst på kapitälen syns en ros eller bladrosett och ovanför denna två omslingrande stjälkar av en akaciakvist. Både rosen och akaciakvisten har en speciell betydelse ur frimurerisk synpunkt. Under rosen Rosen är en sinnesbild för tystnad och hemlighetsfullhet. Sub rosa är latin och betyder «under rosen». Den metaforiska betydelsen är «i förtroende», det som yppas får inte föras vidare. Man trodde att det som nämnts under en ros inte kunde avslöjas för någon annan. Akacian förekommer som symbol inom frimureriet. Akacior tillhör ett stort släkte med över 1 200 arter buskar och träd som ursprungligen kommer från Australien, men även är vanlig bland annat i Afrika. Akacian som träd är inte särskilt långlivad, bara cirka 10 - 15 år.

För den invigde har kolonnernas kapitäl mycket att berätta.

Akantusblad I hörnen på kapitälen syns fyra stycken stående ihoprullade akantusblad. Akantus är latin och ett vanligt bladornament på skulpturer, träsniderier och friser. Formen utvecklades från växten mjukakantus, som har tjocka, flikiga blad. Allra överst på kapitälen finns en druvklase symboliserande Kristi mänskliga natur och hans lidande på korset. Druvsaften kan kopplas till vinet som den renande och förlösande kraften i Frälsarens blod. Denna kraft verkar när brödet och vinet i sakramentet förvandlas till Jesu Kristi kött och blod. Nu har kanske symboliken klarnat och du kan åter koncentrera dig på logesammankomsten och allt övrigt i salen. x Text och foto: MATHS DACKEHAG

En johannessal kantas av kolonner. Även de har symboler.

Chianti Classico Riserva Systembolagets ordinarie sortiment OutstAnding! 18,5 (20) The Worlds Best Wine Magazine

DECANTER

Chianti Classico Systembolagets beställningssortiment MER Än PRisVÄRt! Högklassigt vin Typiskt för sitt distrikt MuNskäNkEN

FYnd! ALLT OM VIN Artikelnummer: 71066

Artikelnummer: 71006

Pris: druvor: 95% sangiovese 210:Årgång: 5% Colorino 2009

druvor: Pris: 85% sangiovese 154:Årgång: 10% Canaiolo 5% Colorino 2007

Land: Italien

Område: Chianti Classico

! n e m m o Välk rgs o b e t ö g l til b! u p ” a l m a mest ”nyg

Område: Chianti Classico

iser r p a g i l n förmå e r a r u m i r f för eborgs Ett av göt rtiment av o s a t s r ö t s isky. öl och wh

nch dagens lu k After wor

SAMPLEX www.samplex.se

the golden days

Alkohol kan skada din hälsa

Södra Hamngatan 31 Tel: 031-13 20 22 www.golden-days.se

Epitafium över bortgångna bröders sköldar efter branden i Falun Till minne av bortgångna bröder, vars vapensköldar förlorades vid branden 17 juli 2010. Så lyder texten på den plakett som sitter på minnestavlan, återgiven på Frimurarens första sida. Och det bestämdes att det skulle bli ett epitafium, en slags minnestavla som funnits i kyrkor sedan 1300-talet, berättar Ehrling.

Ehrling Sjöberg skapare av epitafiumet i Bergalid, Falun.

et var fyra år sedan som frimurarnas hus, Bergalid, i Falun eldhärjades. Om branden och återuppbyggnaden har vi berättat tidigare i Frimuraren. Det var en förödande brand där stora värden blev lågornas rov. Just i det utrymme där elden började, på väg in till Johannessalen, var väggarna fyllda med vapensköldar som tillhört frimurare som lagt ner sina jordiska verktyg. Närmare bestämt 226 till antalet. Förvriden plåt – Av sköldarna återstod ingenting annat är sönderbrända plåtbitar. Det brann i två dagar. Emalj och färg var

borta. Många sköldar var förvridna av hettan från elden, berättar Ehrling Sjöberg som är pensionerad arkiteket och som har haft huvudansvaret för återuppbyggnaden och renoveringen efter branden. Att nytillverka de förstörda sköldarna skulle kosta närmare en kvarts miljon kronor. Det var pengar som behövdes till annat som inte ersattes av försäkringen. Istället bestämde bröderna i Dalarna att uppföra något slags minnesmärke. Sköldarna fanns trots allt i original, de flesta i Frimurarlogen i Karlstad, där dalkarlarna i de flesta fall har fått sina högre grader. – Redan i samband med branden började tankarna om ett minnesmärke. 17

Duktiga hantverkare – Det blev många skisser innan det slutliga utseende blev fastställt. Många duktiga hantverkare har hjälpt till, såväl bröder som andra. Ett antal sönderbrända sköldar rengjordes och sattes som ett moln i mitten. Överst finns ett bränt kapitäl, krönet från en pelare som plockades fram ur brandresterna. Det symboliserar förgängligheten. – Det gyllene repet ligger i en båge som representerar livet och på var sida om bågen är repet lagt i en åtta, evighetstecknet. Symboliken är att det är en evighet före livet och en evighet efter livet. Kronan, ljusstakarna, passaren och vinkelhaken är tillverkade med millimeterprecision av en skicklig hantverkare. Repet, från början ett ”vanligt” rep, är förgyllt inte mindre än sju gånger och även minnesplaketten vittnar om ett gediget arbete. Den är specialgjuten i ett stycke för sitt ändamål. Frimurarkorset i mitten är tillverkat som en relief över alltsammans. Vesper Vid en högtidlig vesper i mars avtäcktes det av Ehrling framställda epitafiumet. Efter många och långa samtal med försäkringsbolaget har Ehrling en viktig uppmaning till alla Ordens loger: – Inventera och dokumentera allt, både in- och utvändigt. I Falun hade vi en fantastisk nytta av att vår egen broder, fotografen Gösta Andersson hade fotograferat i stort sett hela huset från golv till tak. x Text: LARS BILLSTRÖM Foto: GÖSTA ANDERSSON

Svenska Frimurare Ordens

Det är en unik relation mellan far och son som nu krönts med att sonen dubbats till R&K.

Tjänande broderns son dubbad till Riddare och Kommendör – Nu är den tjänande broderns son dubbad till Riddare och Kommendör med Röda Korset! Kanske borde en härold använt denna formulering när han på Ordens högtidsdag i mars i år tillkännagav att Herman Håkansson blivit R&K och utsetts till Ordens överarkitekt.

et var nämligen en minst lika stor dag för Olof Håkansson, far till Herman, när sonen fick ett av Ordens högsta ämbeten. Olof Håkansson blev frimurare som tjänande broder 1973 och hans historia berättades i Frimuraren nr 2 år 2009. Som tjänande broder nådde han grad VII, innan man på 1980-talet tog bort den funktionen och han fick därefter recipiera i grad VII en andra gång, nu som verkande broder. Senare ändrade Tom C Bergroth hans sköld till det utförande han och sonen Herman nu bär, och varav den

ena nu försetts med riddarens hjälm och det röda korset. Tog ansvaret Herman Håkansson blev frimurare 1982 naturligtvis med sin far, Olof som fadder. – Jag har varit fadder vid alla tillfällen berättar Olof, både när han recipierats i olika grader och när han installerade sig som ordförande mästare i S:t Andreaslogen Carl Johan i Karlskrona. Men idag fick jag inte – då tog provinsialmästaren Christer Persson över det ansvaret. 18

Man kan tänka sig att en stolt far växte rejält när sonen blev R&K, men Olof Håkansson är redan en rese inom frimureriet i Karlskrona, dubbelt medaljerad av Patriotiska sällskapet och med Prins Bertils Frimuraremedalj på bröstet och fortfarande adjungerad i logerådet i Carl Johan, så han står bra på egen hand. Relationen mellan far och son torde vara unik. Far – Han säger fortfarande far till mig, till och med när han hälsar mig välkom-

högtidsdag 2014

Tom Waselius Kapitelmästare i Stor Capitlet gratulerar Stormästaren för Frie och Antagne murare i Finland, Juhanni Vuori som blivit hedersmedlem i SFMO.

Det var med varm, tacksamhet som Herman vid honnörsbordet vände sig om och saluterade sin far, placerad betydligt längre ner.

Den Danske Frimurare Ordens Stormästare, den nyaste av den svenska ritens högste ledare, Walter Schwartz, som blivit hedersmedlem i SFMO tackade på alla gästers vägnar.

OrdensMeister Der Großen Landesloge der Freimaurer von Deutschland, Joachim Klauss har alltid ett stort leende och omfamnar Stormästaren Tore Evensen, Norge och Stormästaren Walter Schwartz , Danmark.

men i logen, berättade Olof. Och även om de var placerade långt ifrån varandra vid högtidsdagens supé, Herman vid honnörsbordet och Olof nästan längst ner på bord E, så fann sonen sin fars ögon med en uppskattande blick när han saluterade sin far. x

Assistant Grand Master of Gran Loggia Regolare d’Italia, Luciano D’Allesandro talade förmodligen engelska med vår Stormästare Anders Strömberg.

Text och foto: KJELL MAZETTI 19

August Strindbergs gitarr ledde till hans farfar frimuraren När jag blev frimurare 2007, hade jag aldrig kunnat anta att jag, tack vare frimureriet skulle få uppleva en frimurerisk gemenskap med en förfader 200 år tillbaka i tiden! Två små rader i en bouppteckning och en gitarr, blev biljetten till en fascinerande tidsresa och ett möte med en framstående frimurare från slutet av 1700-talet, Zacharias Strindberg, August Strindbergs farfar.

et men är ospelbar. Jag och mina kamrater i instrumentbyggarföreningen Sträng och Stråke i Linköping, byggde därför en spelbar kopia som skänktes av släktföreningen och Sträng och Stråke till Strindbergsmuseet. Hittade Frimurarring När jag letade efter originalgitarren i Zacharias Strindbergs bouppteckning fann jag två ”lutor” men också något mycket mer oväntat. ”1 Frimurare Frack? Värde; tre riksdaler och 16 öre” och ”1 Frimurare Ring-värde 2 ¼ dukater”. Hade även han varit frimurare? Morfar, hans barnbarns barn, var frimurare i Linköping från 1921 till sin död 1957. Jag tog kontakt med Ordens överarkivarie och överbibliotekarie Ulf Åsén. Snart fick jag tack vare honom ett dokument i min hand som fick mig att häpna. Zacharias Strindbergs levnadsbeskrivning och skissen till riddarskölden inför grad VIII, daterat 22 december 1812! Stadsmajoren och kryddkramhandlaren Zacharias Strindberg hade recipierat redan 22 december 1793 i S:t Jean Auxiliaire i Stockholm. Slutet av 1700-talet Zacharias Strindberg representerade en viktig del i Frimureriets utveckling i slutet av 1700-talet, vilket beskrivits i några uppsatser i Lund universitets Minervaserie nummer 12. ”Mellan mystik och makt – det svenska frimureriet på den europeiska upplysningens scen”.

llt började med att jag, som ordförande i Strindbergska släktföreningen, skulle försöka få klarhet i något mycket märkligt. Hur kommer det sig att ingen vet var en så känd person som Zacharias Strindberg, August Strindbergs farfar, ligger begravd? Zacharias ättlingar, bildade 1949 Strindbergska släktföreningen. Där blev

jag medlem eftersom min morfars mamma Lovisa Strindberg, var kusin till August Strindberg och min morfar i sin tur kusin till ballongflygaren Nils Strindberg. Det som gjorde att jag till slut kom till Stamhuset för att träffa överbibliotekarien och överarkivarien Ulf Åsén, var en gitarr som ägts av August Strindberg. Gitarren finns på Strindbergsmuse20

Borgerskapets inträde. Där presenterar bl. a. Henrik Bogdan och Anders Simonsen undersökningar som visar att officerarna visserligen var den största gruppen men att ”handlanden” var den fjärde största. Borgerskapet hade funnit en möjlighet att samlas med likasinnade. Frimuraren Per Sundius, som recipierade två år efter Zacharias, samman-ställde den första generalmatrikeln över svenska frimurare, innehållande 4296 medlemmar från

1731 till 1800. Zacharias hade provinsialnummer 3541. Johanneslogerna S:t Jean Auxiliaire och L’Union hade 1799 förenats till Nordiska Första S:t Johannislogen. Året därpå förenades Andreaslogerna L´Innocente och Glindrande Stiernan till Nordiska Cirkeln. Skölden 1812 hade Zacharias Strindberg kommit upp i grad VII och det stadium där han fick utforma sin sköld inför grad VIII. Det var en fin sköld. Ett berg med en akaciagren ovanpå. Ovanför Nordstjernan. Riddarnamnet var ”Riddare av fäderneslandet” och mottot ”Ståndaktig i striden”. Det gamla dokumentet var visserligen 200 år gammalt men för mig var det som om det skrivits igår. Jag hade ju året innan gjort precis samma sak som han, suttit och ritat, plitat och funderat på ett valspråk och ett namn. Tiden stod stilla Det kändes som om tiden stod stilla och för mig blev frimureriet ännu mer levande. En fattig pojke från Sundsjö, som ätit barkbröd under de svåra åren i Sundsjö socken i Jämtland på 1760-talet, hade gjort en nästan ofattbar klassresa. Zacharias far, kaplanen Henrik Strindberg, var nöjd med att vara kaplan, noterar Zacharias Strindberg i en redogörelse för sitt liv. Henrik Strindberg hade gift in sig i adeln genom äktenskapet med Elisabeth, dotter till kaptenen Zacharias Åkerfeldt vid Jämtlands regemente. Att ha en viss anknytning till adeln var ingen garanti eller biljett till ett bättre liv även om man var präst. Svalt som barn Zacharias Strindberg berättar om hur han som 9-åring blev faderlös och hur hans mor i det lilla torpet knappt hade mat för dagen till sig och barnen. Barnen vägrade t.o.m. att ibland ta emot den mat de fick eftersom de ansåg att det var viktigare att mamman fick mat. Tack vare skrivaren Strömdal fick Zacharias undervisning. Men han hade ingen framtid i Jämtland. Mamman tog då steget att ta honom ned honom till Stockholm och mormodern Margareta Åkerfeldt.

Gamla böcker berättar mycket.

Den då tolvårige Zacharias insåg att han aldrig mer skulle återse sitt hem. Han kom med en Norrlandsskuta till Stockholm 1770, några dagar efter kung Adolf Fredriks död. Han skriver själv om vilken syn det var att se alla Stockholms kyrkspiror breda ut sig framför honom när man seglade in mot Stockholms Ström. I förra numret av Frimuraren fanns en målning som visade hur den vyn tedde sig på 1700-talet. Klassresan började med fin rock Det första steget i klassresan tog han snabbt. När mormodern fick se den

smutsige trashanken fick han bege sig direkt till badstugan. Därefter köptes en rock med guldknappar. Jag ”kände mig som en herre” skriver Zacharias Strindberg. Zacharias sattes i lära hos mormoderns bror sidenfabrikören Carl Åkerfeldt och fick gå den långa vägen från fabriksgolvet och uppåt. Nästa stora steg var att enrollera sig i borgerskapets infanteri, lett av Carl Sparre, frimurare och en av de första ordförandena för frimurarnas barnhem. Han fick då sannolikt de kontakterna som leder till att han blir frimurare ef-

I bouppteckningen anger man såväl frackar som en särskild ”frimurare frack”.

tersom officerarna var den största yrkesgruppen i det sena 1700-talets frimureri. Borgerskapets infanteri skyddade Stockholm i allmänhet och kungafamiljen i synnerhet och ansvarade för ordningshållning i Stockholm. Han tillträdde också en rådmanstjänst som innebar en sorts stadsfiskalstjänst. Han avgjorde bl. a. om man kunde begrava de som dött en hastig död eller om de skulle obduceras på grund av brottsmisstanke. Arkivet berättade Stamhusets arkiv avslöjade nya för mig okända uppgifter genom de levnadsbeskrivningar Zacharias Strindberg lämnat in. De visade att han efter tolv års tjänst blev ”till borgare antagen år 1784.” Han etablerade sig i kvarteren Neptunus större i Gamla stan och öppnade en affär vid Spiksmedsgatan, nuvarande Västerlånggatans del mellan Storkyrkobrinken och Mynttorget. Zacharias dotter Elisabeth hade gift sig med ångbåtsbyggaren Samuel Owen, mannen bakom Sveriges första ångbåt ”Sjöhäxan”. Där började den anknytning till sjön som kom att bli så viktig för August Strindbergs författarskap. Zacharias sålde både ångbåtsbiljetter men framförallt lotter i dåtidens penninglotteri. Som etablerad borgare hade nu klassresan fullbordats och man kan förstå att frimureriet betytt en hel del även om han inte med ett ord nämner det i sina anteckningar.

Så här ser skissen ut till det som sedan blev Strindbergs vapensköld.

Ville leva dygdigt Det som fascinerar mig mest är att han ända sedan barnsben, hela tiden velat uppfylla vad hans far kaplanen förklarat. Att leva ”dygdigt och på värdigt sätt”. Det återspeglas bl. a. av att han under resan ned till Stockholm känt sig frestad när sjömännen på skutan under strandhuggen umgåtts med kvinnor. Men då har Zacharias tänkt på de löften han gett sin far. 26 år som ämbetsman! Zacharias Strindberg är även unik som frimurare genom sin långa tid som ämbetsman, 26 år! Han blev skattmästare redan 1803 i Nordiska Cirkeln. Samma loge där Wilhelm Tornérhjelm var förste deputerade mästare och hertig Carl själv var ordförande mästare.

I den här tidiga johannessalen verkade Strindberg.

Tanken svindlar när man inser att han kan ha tjänstgjort på loger där två av skaparna av våra fina ritualer varit närvarande! Zacharias Strindberg måste ha varit en populär person i sällskapslivet i det tidiga 1800-talets Stockholm. Det visar en dessvärre numera försvunnen teckning av Johan Holmbergsson, ingift i familjen Strindberg. Zacharias Strindberg hade både musikalisk talang och framförallt en talang för att skriva. Han började tidigt skriva tal, verser och små enkla roande pjäser. När han gjorde sin första tjänstgöring som fänrik vid borgerskapets infanteri, höll han ett långt tal på vers, som han senare lät trycka. Något han inte kunde få utlopp för i frimureriet. Startade Auroraorden Därför startade han 1812 Auroraorden i Stockholm - en orden där de sköna konsterna sång, teater och musik stod i högsätet. Om det vittnar pjäsen som spelades när Auroraorden hade sitt första sammanträde. Auroraorden lät måla hans porträtt i olja och en vers skrevs för tillfället. Versen avslutas bl. a. med ett rim på industri, lotteri och frimureri! Zacharias Strindbergs skrivkonst kan inte jämföras med Augusts utom i

Baksidan av Zacharias Strindbergs vapensköld med noteringara om hans person.

ett avseende, hans talang för att på ett roande sätt beskriva sin omgivning. Zacharias var även med om att starta sällskapet ”Redlige Svenskar” år 1810. Sällskapet bestod av några vänner som hade samlats för att fira valet av tronföljare år 1810. Dessutom avslöjar Stamhusets arkiv att han var medlem av minst sex ”sällskaper till”. Han avled av ålderdomssvaghet 6 juli 1829 och hade då grad IX och var undersekreterare i Stora Landslogen. Han efterlämnade, förutom dottern Elisabeth, två söner. Den äldre Johan Ludvig, som var farfar till Nils Strindberg* och Carl Oscar som var far till August Strindberg. Zacharias Strindberg jordfästes i Storkyrkan av prästen ”Pettersson” och hyllades i ett parentationstal i logen december 1830 av brodern Abraham Bruncrona. Var finns graven? Han hyllades också med en specialföreställning till hans minne i Auroraorden. Trots detta upphör alla spår av honom efter jordfästningen. Ingen vet var han blev begravd!

*Nils Strindberg omkom i Andrées polarexpedition 1897. 23

Det är ganska märkligt att August Strindberg inte berör sin farfars liv eller frimureriet såvitt jag vet idag. Han nämns bara indirekt i Röda rummet som Carl Johan Falk, far till procentaren Nicolaus Falk, (Johan Ludvig Strindberg). Inte heller hans söners efterlämnade skrifter ger ledtrådar till graven. De frimureriska traditionerna upprätthölls inte av någon av hans söner. Sonsonen, min morfars morbror, Johan Oscar ”Occa”, Augusts kusin, blev däremot frimurare i Svea. Likaså Zacharias brorson Carl Strimberg i De tre låsen i Göteborg. Zacharias bror hade ändrat sitt efternamn sedan han startat en ny tillvaro i Västergötland som bl. a. uppfinnare av maskiner för vävning. Och såvitt jag vet blir det ytterligare ett hopp över en generation innan Zacharias barnbarnsbarn, min morfar blir frimurare. Zacharias klassresa måste ha varit en mycket omtumlande resa. För mig är resan i tiden omtumlande. Det har varit som att öppna ett fönster, titta in på 1700-talet och se något välbekant. Jag är inte färdig med Zacharias ännu. Det finns många frågor att besvara och en grav att leta efter. x Text och foto: Håkan Wasén

ARBETET MED PEHR DUBBSINSAMLINGEN FORTSÄTTER Pehr Dubb var Göteborgs starke man vid sekeskiftet 1800. Stadsläkare, samhällsförändrare, grundare av Sahlgrenska sjukhuset och Provinsialmästare i Göta provinsialloge. Göta Provinsialloge förklarar härmed sin stora tacksamhet till alla donatorer som gjort Pehr Dubbsinsamlingen till en succé! Insamlade medel utgör en ekonomisk grundplåt för framtidens frimureri i Västsverige. Pengarna kommer att användas till framtida renoveringskostnader och andra dyrbara projekt som är nödvändiga för vår verksamhet. Tänk på Pehr Dubbsinsamlingen. Små och stora bidrag lika välkomna. Även testamentariska gåvor.

Bidrag till Pehr Dubbsinsamlingen skickas till bankgiro: 511-5548

Dagloge i Stockholm S:t Johanneslogen Victory hälsar bröder från hela landet varmt och broderligen välkomna till sammankomster som vanligtvis genomförs på måndagar kl. 14 i Ordens stamhus. För mer information se Arbetsordningen på Ordens hemsida www.frimurarorden.se eller sänd förfrågan till om.vic@frimurarorden.se

VÄLKOMNA! 24

om varför bröder lämnar Orden, inte hur vi kan behandla dem.” En av de företeelser som Stefan Carlstedt belyste var det faktum att ett antal bröder varje år avstår från att betala sin avgift. Efter ytterligare ett år blir de uteslutna. Här menar Stefan att det skiljer sig mellan dem som meddelar sitt utträde och de som ”straffar” ut sig. Han förordar ett mer personligt system där en personlig kontakt är den sista utvägen innan beslutet om utträde skall verkställas. Enligt Stefan är detta mödosamt och tidsödande men i enlighet med Ordens inriktning på omsorg om bröder.

Stefan Carlstedt redovisade intressanta rön om varför medlemmar lämnar Orden.

Årets barmhärtighetsseminarium:

Caritas byter fokus? Årets seminarium i Bo Åkeéns anda i Linköping skulle kunna summeras enligt rubriken ovan, men då speglas bara en liten del av allt det barmhärtighetsarbete som sker av och med frimurare.

et råder ingen tvekan om att brödravården stod i centrum, när barmärtighetsdirektoriet bjudit in till det årliga seminariet i Bo Åkeéns anda. Redan Stormästare Anders Strömbergs inledningsanförande under rubriken ”Medlemsutveckling i ett framtidsperspektiv” anslog tonen och han följdes av Ordens sigillbevarare och kansler, Ingmar Börjesson som berättade utförligt om det nya medlemsregistrets möjligheter till en aktiv

brödravård. Förmiddagens arbete leddes av direktoriets ordförande Göran Karlsson. Lämnar Orden Stefan Carlstedts redovisning av varför bröder lämnar Svenska Frimurare Orden gav en hel del aha-upplevelser och rättade till ett antal felaktiga uppfattningar om när och varför bröder lämnar organisationen. Men Stefan väckte också en annan viktig fråga när han sa: ”Jag skulle tala 25

Vägledning Efter en god lunch och rundvandring i det vackra frimurarhuset i Linköping gjordes en granskning av skriften: ”Caritas en vägledning”. Den befinner sig i ständig utveckling och både inre och yttre Caritas behöver uppdateras. Man frågade också efter om det fattas något avsnitt och förde fram behovet av ledord. Även om den nuvarande utgåvan från 2007 har många tips om hur bröder kan uppmärksammas var det ändå under denna del av seminariet som bytet av fokus lyftes fram. Vi har kanske alldeles för länge levt på tidigare generationers generositet som lett till att Orden årligen kan bidra till medicinsk forskning och kulturstipendier med dryga 40 miljoner. Vår tid Nu måste vår egen tid bidra till att öka Caritasarbetet. Även om vår organisation ligger bra till när det gäller medlemsutveckling i förhållande till andra jämförbara ideella föreningar måste vi anstränga oss, inte bara för att öka antalet medlemmar utan fastmer för att behålla dem som en gång knackat på vår dörr. En ny Caritas kan innebära att vi ger mer av vår tid och vårt engagemang och inte bara nöjer oss med att bidra med en slant i insamlingsbössan. Ett exempel på detta var reportaget i förra Frimuraren om medlemmarnas i S:t Johanneslogen Adolf Fredriks hjälp med att dela ut mat till behövande tillsammans med S:t Clara kyrka i Stockholm. Det är handgriplig Caritas det! x Text och foto: KJELL MAZETTI

Bröderna växer med frimurarträdet Trädet är en av de mest kraftfulla symboler som finns. Nu har den också tagit ett steg in i frimurarsamhället som bärare av värdegrunden inom Den Konungsliga Konsten.

rimurarträdet ska hjälpa till att förklara vad frimureriet står för och vad det ger oss bröder. Både bröder och träd kan nu växa tillsammans. Vad innebär frimureriet, egentligen? Säg den broder som inte ställt sig den frågan någon gång under sin frimurarvandring. På samma sätt som vi alla är olika, unika individer, ger den frågan en mängd olika svar. Råda bot – De många olika tolkningarna och synsätten på frimureriet är till del en fantastisk källa av tankar, men det skapar också en svårighet att enkelt förklara vad vi arbetar med och vad ett medlemskap i Orden kan ge. Det har vi försökt råda bot på.

Det säger John Fahlnaes, ledamot i informationsdirektoriet, som, tillsammans med ledamöterna Göte Gabrielsson, SPL och Anders Carlsson, GPL, under ett par år arbetat med att försöka ta fram en värdegrund, en gemensam plattform för vad frimureriet är. – Och därför valde vi ett träd som symbol. Inte så märkligt egentligen. Ett träd är en symbol som rymmer många positiva känslor som skydd, växande, skönhet och kraft samtidigt som det också är en symbol som är väl förankrad i den kristna religionen, fortsätter John Fahlnaes. Göte Gabrielsson håller med: – När vi kombinerar ord, bilder och symboler blir det abstrakta mycket

enklare att förstå. Ett träd växer och behöver vård, annars blir det vildvuxet. Bära frukt – Det krävs arbete för att ett träd ska växa på ett bra sätt och bära frukt. Genom att använda trädet, som är en av de vanligaste historiska symbolerna och placera oss själva i det, kan vi skapa den enkla och tydliga förklaringsmodell som vi strävat efter. Trädet som en frimurerisk symbol vilar i ett rotsystem. Där finns basen i både den kristna värdegrunden och humanismen tillsammans med ritualerna och dygderna inom frimureriet. Ur de starka rötterna växer stammen som markerar det personliga arbete med den egna personen som varje frimurare går igenom. På trädets grenar dignar en del av de frukter som vår strävan och vårt arbete resulterar i och som tillsammans med den personliga utvecklingen som vandringen syftar till, gör oss till en bättre människa. Enkelt och svårt Så enkelt, och samtidigt så svårt, kan det vara att försöka förklara vad frimureriet egentligen handlar om.

Vill ni h a Läs me en frackkväll? r på vå r hems ida!

Frackar från 1.999;Hos oss handlar ni tryggt och säkert

• • • •

Alla plagg levereras på 2 -3 dagar Vi lagerhåller alla storlekar Levereras inom hela Norden Betala mot faktura eller delbetala

Kundtjänst 0454-572 055 info@fracklagret.se • www.fracklagret.se KOMPLETT SORTIMENT AV HÖGTIDSKLÄDER. 26

Laandling AB (Endast kontor) Väverigatan 2, 291 54 Kristianstad

– Ja, det är ett sätt att tolka frimurarträdet. Det finns naturligtvis fler, inget av det här är hugget i sten. Men vår ambition har varit att försöka få fram ett verktyg med vissa ramar som våra diskussioner kan kretsa kring, säger Göte Gabrielsson. Ett verktyg Att den vackra bilden av trädet ska ses som ett verktyg understryks av det faktum att den finns i två versioner, dels en med de olika värdegivarna med, dels en där trädet är bara trädet. – På det sättet öppnas diskussionen, det blir möjligt att tolka frimureriet med den egna personen i botten men samtidigt inom ramen för vad trädet och vår värdegrund står för, säger John Fahlnaes och pekar på att det är diskussionerna kring trädet som är det viktiga. – Vi har ju velat ha ett levande dokument, undvika någon slags skriven manual som försöker förklara vad frimureriet är. Sådana riskerar alltid att bli oanvända hyllvärmare. Trädet är en fond för samtal bröderna emellan. Ordens högsta ledning har godkänt frimurarträdet som symbol för värde-

SVENSKA FRIMURARE ORDENS VÄRDEGRUND

T TRE MÄNNISKA EN BÄ BAL AN S HARM & ONI GEME

OMVÄ

NSKAP

RLD

HJÄLP SAM & OMT HET ANKE JOBB

MILJ

PERSONLIG UTVECKLING

SJÄLVINSIKT RITUALER

TYSTLÅTENHET

MYSTIK

FRIMURERISKA RUM

FÖRSIKTIGHET

MÅTTLIGHET

UPPLEVELSER

BARMHÄRTIGHET

VÄSTERLÄNDSK HUMANISM

KRISTEN VÄRDEGRUND Printa ut trädet från hemsidan och lägg ut på kaffeborden.

grunden inom Orden och bilden ska nu spridas ut bland fördelningarna. I sin tur innebär det också att frimurarträdet är officiellt och kan användas till exempel vid samtal med presumtiva bröder såväl som i kontakterna med massmedia.

SVENSKA FRIMURARE ORDENS VÄRDEGRUND

Inget hemligt – Det finns inget hemligt i vår värdegrund. Trädet visar enkelt och tydligt att vi arbetar med de kristna budskapen som grund och strävar efter att utvecklas som människor. Det är så långt ifrån en obskyr, osund sekt som en del belackare vill ha oss till, som det går att komma. De ritualer vi använder och som vi håller för oss själva är en del av våra verktyg, trädet här är ett annat och båda tjänar de samma mål, att bli bättre människor. – Det bästa man kan göra för att börja använda trädet i sin loge eller brödraförening är att printa ut de två bilderna från hemsidan, plasta in dem, lägg dem på kaffeborden i logen och låt samtalen om vår värdegrund börja, säger John Fahlnaes. x Text: ANDERS CARLSSON

Ett träd utan färdig text kan ge upphov till många tolkningar.

Här är den mäktiga målningen snart upphissad och på plats.

Plafonden i Oscarssalen i Ordens stamhus - en gåva till Orden

rojektet föredrogs för mig för cirka två år sedan av Ordens räntmästare Carl Gustaf Piehl och den 18 mars 2014 visades plafonden monterad på sin plats i Oscarssalens tak i Ordens stamhus offentligt för första gången. De ekonomiska förutsättningarna för detta stora och vackra konstverk skapades på följande sätt. Bröderna gjorde en insamling till

förutvarande Stormästaren Gustaf Piehl i samband med att han lämnade sitt ämbete. Gustaf Piehl framförde vid gåvans överlämnande att han ville att de insamlade medlen skulle användes till ett projekt för förskönande av Ordens stamhus. Medlen överlämnades sedan till Ordens stamhusfond som har förvaltat gåvan. Projektet har kunnat genomföras ekonomiskt genom en frikostig eko28

nomisk gåva från Carl Gustaf och Johan Piehl med familjer. Jag vill av denna anledning framföra mitt och Ordens varma tack till familjerna Piehl för den generösa gåvan till Orden för förskönande av vårt gemensamma stamhus. x Anders Strömberg Ordens Stormästare Foto: Pierre Dunbar

Mycket utrustning behövs för att hissa upp den stora tavlan som här står till höger i bild.

Upphissningen av den 4 x 7 meter stora målningen till Oscarssalens tak görs mycket försiktigt.

När takplafonden var på plats i Stamhuset inspekterades den av H M Konungen Carl XVI Gustaf tillsammans med en av donatorerna, Carl Gustaf Piehl samt konstnärinnan Sanna Tomac.

Att vara ledare i Svenska Frimurare Orden: En fantastisk utmaning! Vilket ledarskap behövs för att leda den frimureriska verksamheten nu och i framtiden? Innan den frågan besvaras kan man fråga sig om kraven på ledarskap i vår Orden skiljer sig från eller är lika med de krav som ställs på ledare i den allmänna världen?

et som förenar är det enkla faktum att vare sig verksamheten bedrivs inom eller utom Orden så handlar det om att leda en verksamhet mot uppsatta mål, kvantitativa och kvalitativa. Det handlar också om verksamheter som består av människor och där deras relation till Orden/företaget är ”nyckeln” till framgång. Oavsett verksamhetsform förutsätter ett gott ledarskap att ledaren besitter en hög grad av medvetenhet om sig själv, inte bara som människa, utan även som chef/ledare. Han skall dessutom ha en klar uppfattning om vad hans uppdrag är, operativt och strategiskt.

som är till fördel för den som åtar sig ett ledaruppdrag i Orden! Det är en förmån att få leda en verksamhet av frimurarbröder där var och en, under sin frimurarvandring, förutsätts vilja utvecklas till en humanistisk, medveten och självständig människa med hög integritet. Att våga följa sitt ”hjärtas röst”, även om detta medför motstånd, ifrågasättanden och olägenheter. Till detta kommer också en vilja till andlig utveckling på en tydlig kristen grund. Människan är verkligen i fokus i vårt frimureri!

Skillnader Om man beaktar det komplexa uppdraget som ledarskapet i Orden innebär går det att identifiera skillnader i jämförelse med ledaruppdraget i den allmänna världen: 1. Uppdraget att förvalta, leda och utveckla en 270 år framgångsrik, djup, traditionsbunden och styrd verksamhet och organisation. Detta samtidigt som omvärldens arbetsliv omvandlas till platta organisationer, präglade av projekt- och matrisorganiserade grupper, för att klara dagens och framtidens alltmer komplexa arbetsuppgifter.

som det krävs ett modernt ledarskap för att leda och utveckla logen eller föreningen.

2. Uppdraget att leda en sluten verksamhet med den öppenhet som idag krävs.

4. Uppdraget att värna Ordens kristna grund i ett alltmer sekulariserat samhälle där merparten ”presumtiva frimurare” sannolikt inte tillhör gruppen ”aktivt kristna”.

3. Uppdraget att leda en strikt rituell logeverksamhet samtidigt

Förmån Jag vill framhålla tre viktiga skillnader 30

Leda sig själv Är inte just detta frimureriets starkaste sida? En absolut tro på människan och hennes förmåga att ta ansvar för sig själv och för sin egen utveckling! Man skulle frankt kunna säga att varje broder, under sin frimureriska resa, får en fantastisk möjlighet att bli en bra chef över sig själv! Detta är, enligt min mening, också grunden för allt ledarskap; för att kunna leda andra så måste du först kunna leda dig själv! Den amerikanske managementgurun Tom Peters har för övrigt myntat ett passande uttryck: ”Leaders don´t create followers. They create more leaders.” Den andra, unika fördelen, som jag vill framhålla, är att en ledare inom Orden i sitt ledarskap, inte bara har möjligheter utan också förväntas använda sig av bilder, symboler och berättelser! En chef i den allmänna världen som inte kan tänka i helheter eller har förmåga att kommunicera bilder, visionen av företagets, organisationens framtid, får svårt att nå någon större, uthållig framgång.

Detta ”symboliska ledarskap” är, enligt min mening, underskattat och ibland bortglömt i den allmänna världen. Frimureriet är i detta avseende en ovärderlig ”VD-skola”! Tredje fördelen Den tredje fördelen har en nära koppling till det ”symboliska” ledarskapet. Man talar ibland om ledarskapets ”tre intelligenser”; den intellektuella, den emotionella och den andliga intelligensen. En ledare i frimureriet har stora möjligheter att, i mötet med ”sina medarbetare”, ta upp de stora existentiella frågorna, de frågor som

det om den tydliga och hierarkiska befälsordningen, där Ordens allmänna lagar, OAL, står för det ramverk som ledaren, oavsett position, har att hålla sig till. ”Sista raden”, i vårt fall, betyder att det finns en budget som skall hållas och att verksamheten visar ett positivt nettoresultat då det gäller nyrekrytering av främmande sökande. Med ”nettoresultat” menar jag verksamhetens förmåga att behålla de nyantagna bröderna. ”Nettoresultatets” kvalitativa sida blir då närvarofrekvensen. Den andra ”förutsättningen” talar om människans behov av att kunna

Textförfattaren Kenneth Willman blev frimurare 1982. Han var ordförande mästare i S:t Johanneslogen Gustaf Wasa i Falun 2003 - 2009. Numera förste talman i Dalarnas Andreas Bröder i Falun. Aktiv chef i 17 år och har arbetat med chefsutveckling och chefsstöd i 19 år. Egen regi i 7 år där han framför allt arbetar med individuellt chefstöd. oupphörligen följt människan från den dag då hon för första gången såg upp mot den oändliga stjärnhimlen. De ledare som, utöver de två andra intelligenserna, också kan hantera de existentiella frågorna är, i mina ögon, fullödiga ledare. Jag har något summariskt beskrivit skillnader och likheter mellan ledarskap i och utanför Orden. Den ”stora likheten” inträder i samma ögonblick som ordförande mästaren/ordföranden slutat logen/sammankomsten, den rituella delen av ledarskapet. Nu har han att ta ansvar för sin enhets organisation och utveckling. Lite slarvigt uttryckt; kvantitativt genom att säkerställa inflödet av nya bröder och kvalitativt genom att behålla dem. Till detta kommer budgetarbete, möten av alla de slag, representationer, brödrakontakter och, i många fall, fastighetsfrågor. Vilja och förmåga Ledarskapet idag och i morgon förutsätter en vilja och förmåga att arbeta med två ”givna förutsättningar”, som ingen ledare kan bortse ifrån vare sig i den allmänna världen eller i Orden. Den ena ”förutsättningen” är den organisationsform, beslutsordning och styrning som de facto gäller för företaget/organisationen och där ”sista raden” är det slutliga beviset för hur man lyckats. Översatt till vår Orden så handlar

förstå, att få ta ansvar, känna delaktighet och meningsfullhet. Ett ledarskap som inte tar hänsyn till dessa faktorer kommer på ett eller annat sätt att misslyckas. Det är inte någon kvalificerad gissning att anta att trenden med mer självständiga, relationsinriktade ”främmande sökande” kommer att öka och förstärkas. Ställa sig frågan Givet det regelverk som innefattas i Ordens historia, tradition och lagar måste därför varje beslutsfattare inom Orden, vid varje beslut, ställa sig frågan: ”hur skall jag/vi skapa förståelse, engagemang och delaktighet i det beslut som jag/vi nu fattat?” Förre ärkebiskopen KG Hammar ger sin uppfattning i detta ämne i boken ”ecce homo – efter tvåtusen år”: ”Det som inte kan övertyga vårt hjärta

ska inte heller ha vår tillit och ännu mindre vår lydnad”. Alltför många företag och organisationer i den allmänna världen verkar besitta en betingad reflex att, så fort det ”bränner till”, gå i den ”hierarkiska fällan” och fokusera på beslutsordning och regelverk. Trovärdighet Ledare i dessa företag/organisationer saknar ofta, i medarbetarnas ögon, ”trovärdighet”. ”Trovärdighet” är kanske den mest betydelsefulla faktorn när en ledare skall bedömas. Att inte vara ”trovärdig” handlar många gånger om att ledaren ifråga inte lever som han lär. Alla frimurare är väl förtrogna med frimureriets etiska och moraliska krav. En frimurerisk ledare har i allmänhet kommit en bra bit på väg på sin frimureriska resa. Med rätta kan man då ställa höga etiska och moraliska krav på honom och att hans ledarskap är i harmoni med det frimureriska budskapet. Då är han också ”trovärdig” i brödernas ögon. Utmaningar Den Svenska Frimurare Orden står inför många utmaningar. Om ledarskapet i frimureriet undviker att gå i den ”hierarkiska fällan” utan istället förmår att ”röra sig” mellan de två ”givna förutsättningarna” med betoning på det humanistiska ledarskapet, då har vi också ett ledarskap med förmåga att attrahera och behålla nya bröder. Det är också ett ledarskap som inspirerar och bidrar till såväl brödernas som verksamhetens utveckling. Det är ett ledarskap som med framgång kommer att leda vår fantastiska Orden in i framtiden. x Text: KENNETH WILLMAN Teckning: EHRLING SJÖBERG

Ledarskapsseminarium i Utbildningsdirektoriets regi i dess nuvarande form har genomförts sedan början på 2000-talet under ledning av framlidne brodern Örjan de Besche. Efter ett uppehåll på några år återupptogs ledarskapsseminarierna 2009 då Göran De Geer, andre deputerad provinsialmästare i Östgöta provinsialloge kom med i ledningen. Efter broder Örjans bortgång har StenÅke Thundal, Göta provinsialloge, varit handledare. Deltagare är nytillträdda ordförande mästare och ordförande i brödraföreningar. Seminarierna genomförs i Linköping två gånger om året, i mars och oktober. Inbjudan går till provinsialmästarna. Sedan starten har cirka 30 nytillträdda bröder deltagit årligen. 31

Det urgamla sambandet mellan arkitektur och frimureri betonas i boken ”Frimurarnas Hus”, som utgavs av forskningslogen Carl Friedrich Eckleff i samband med Ordens 275-årsjubileum 2010. Bokens undertitel är “Byggnader och arkitekter i det svenska frimureriet” och den redogör för såväl modernare hus som äldre byggnader runt om i våra fördelningar. Några hus är byggnadsminnesförklarade, eller kanske borde vara det. Det är inte bara 1600-talspalatset Stamhuset i Stockholm som är viktigt att vårda väl och bevara, utan många andra av våra byggnader och lokaler. Några av våra byggnadsminnesförklarade hus är ordenshuset i Göteborg år 1982 och Stamhuset i Stockholm år 2003. Men det finns fler, kan man läsa i boken. Inom Svenska kyrkan har man kanske störst erfarenhet av kultur- och byggnadsminnen. Man anställer till och med egna byggnadsantikvarier. Journalisten Börje Jämtbäck har intervjuat en av dessa som ger sin syn på byggnadsvård.

Kyrkliga kulturarvet speglar Sveriges historia Det kyrkliga kulturarvet är det största vi har i Sverige idag. Det finns drygt 3 200 kyrkor med en mångfald av inventarier och målningar, som skyddas av kulturminneslagen. Till det kommer alla kyrkogårdar och begravningsplatser, säger Leifh Stenholm, stiftsantikvarie.

Leifh Stenholm var tidigare länsantikvarie i Blekinge län. Idag är han stiftsantikvarie i Stockholms stift.

eifh Stenholm började som stiftsantikvarie i mars 2012, efter att ha arbetat som länsantikvarie i Karlskrona, Blekinge län, i över 20 år. I dag stödjer han, och hans medarbetare, församlingarna i deras arbete med att utveckla och bevara det kyrkliga kulturarvet i omkring 180 kyrkor i Stockholms stift. Han pekar på att det var en stor förändring, när Svenska kyrkan skildes från staten år 2000. Innan dess delade Kungliga Byggnadsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet ansvaret för kyrkliga byggnader och vården av dem. Ett ansvar som idag vilar på kyrkan själv. Tidigare hade inte kyrkan den kompetensen, men den har byggts upp så sakteliga. Idag har de flesta stift en stiftsantikvarie, som deltar i arbetet med att stödja församlingarna i förvaltningen av de kyrkliga fastigheterna och kulturvärdena. – Det är viktigt att kyrkan har en strategi och ett handlingsprogram för detta. Vi arbetar med det nu. Där är kontakten med församlingarna viktig, inte minst för att utveckla kompetensen. Förtroendevalda och anställda har ett stort ansvar för att allt ska ske på ett anständigt sätt, säger Leifh Stenholm. Viktigaste berättelsen För att hålla kulturarvet vid liv får Svenska kyrkan totalt omkring 460 miljoner kronor per år av staten. Dessa medel fördelas till stiftskanslierna som i sin tur, i samråd med länsstyrelserna, fördelar pengarna till församlingarna. Församlingarnas medfinansiering för arbete med byggnadsvård bekos-

FRIMURARNAS HUS Ur bokens innehĂĽll kan nĂ¤mnas avsnitten Frimureriets framvĂ¤xt fĂśr lĂśpande underhĂĽll. DeSvensson, kostnaderna ur byggnadskonsten av Ordens fĂśrre OSK Sten Arkitektur och frimureri av Gunnar Lantz., ett nytryck av verket svarar i regel fĂśrsamlingarna sjĂ¤lva fĂśr. IX Frimurare Provinsens Byggnader frĂĽn 1891 med kommentarer och samt beskrivningar av vad som hĂ¤nt dessa byggnader sedan 1891, Utvecklingen efter 1890 samt Utbyggnaden av frimu-kyrLeifh Stenholm anser att Svenska rarlogen av Gunnar Lantz, en mer summarisk redovisning av kan Ă¤ger den viktigaste berĂ¤ttelse frimurarlokaler FrĂĽn Ysta till Kiruna, frĂĽn Uddevalla till Viborg vi av Lars Berg samt Arkitekter och frimurare av Claes harOtto i landet. Langenborg.

AD FONTES

FRIMURARNAS HUS

BYGGNADER OCH ARKITEKTER I DET SVENSKA FRIMURERIET

â&#x20AC;&#x201C; NĂ¤r kristendomen kommer till

DenSverige svenska Frimurarordens forskningsloge Carl Friedrichsker pĂĽ 1100och 1200-talet Eckleff har under flera ĂĽr arbetet med ett projekt kring byggen enorm revolution. DĂĽ lĂ¤ggs grunnader och arkitekter i det svenska frimureriet samt arkitekturs betydelse frimureriet. Byggnadskonsten frĂĽnoch bĂśrjanvĂĽra denfĂśrfĂśr hela vĂĽrt sĂ¤tt att har vara spelat en viktig roll inom frimureriet och dess ritualer. Det vĂ¤rderingar. De flesta kyrkor bestĂĽr av kan ocksĂĽ vara av intresse att se att mĂĽnga svenska arkitekolika tidsskikt. I medeltida kyrkorum ter och byggmĂ¤stare Ă¤nda frĂĽn 1700-talet varit engagerade antingen som frimurare sjĂ¤lva frĂĽn eller som entreprenĂśrer vid och samsas fĂśremĂĽl stormaktstid byggande av lokaler fĂśr loger eller brĂśdrafĂśreningar. Ett upplysningstid med det tillkomannat skĂ¤l Ă¤r den centrala roll som lokalerna som spelar fĂśr vĂĽr verksamhet. mit under 1800- och 1900-talen och

FRIMURARNAS HUS BYGGNADER OCH ARKITEKTER I DET SVENSKA FRIMURERIET

BestĂ¤llning av boken kan gĂśras per

Boken kommer att ĂśverlĂ¤mnas vid C F Eckleffs hĂśgtidsdag e-postcfe@frimurarorden.se â&#x20AC;&#x201C; eller brev â&#x20AC;&#x201C; den 20 november, dĂĽ det Ă¤ven hĂĽlls ett seminarium kring den. KungsĂ¤ngsgatan 17-19, 22gĂśras Uppsala. Priset BestĂ¤llning av boken kommer att753 kunna per e-postfĂśr den rikt illustrerade boken Ă¤r 375 kronor cfe@frimurarorden.se â&#x20AC;&#x201C; eller brev â&#x20AC;&#x201C; KungsĂ¤ngsgatan 17-19, 753plus 22 Uppsala. Priset fĂśr den rikt illustrerade boken Ă¤r 375 portokostnader. kronor plus portokostnader. Ă&#x201E;ven direkt avhĂ¤mtning pĂĽ vissa orter fĂśrbereds.

tas via kyrkoskatten och uppskattas till minst lika mycket. Merparten av kulturarvsmedlen bekostar arbete med byggnadsvĂĽrd, konservering, material och annat. Vanligtvis utgĂĽr inga bidrag ix frimurare provinsens byggnader

Ă¤ven avettdet som prĂ¤glar vĂĽr Byggnatid och Ă&#x2026;r 1891 utgavs verk om IX Frimurarprovinsens der, vĂĽra som i text och bilder 19 byggnader kopplade ideal. I beskrev kyrkorummet kan till man loger eller frimurerisk verksamhet. Sedan dess har utgivits inte bara lĂ¤sa om sociala och ekonohistoriker Ăśver enskilda logebyggnader men ingen mer sammanhĂĽllen skildring har skrivits och utan blivit tillgĂ¤nglig en farmiska fĂśrĂ¤ndringar Ă¤ven fĂśr om bredare publik. soter, krig och annat elĂ¤nde som hĂ¤rjat

Eckleffprojektet bygden. har hittills resulterat i ett antal gradbundna skrifter i forskningslogens skriftserie Ad Fontes. I november utkommer en icke gradbundet bok som mer eller mindre utSvindlande tanke fĂśrligt ger en presentation av logernas, brĂśdrafĂśreningarnas och de caritasinriktade byggnader som finns och har funnits Hur skulle det se ut idag om vi tĂ¤nker inom Orden samt av arkitekter som varit verksamma inom bort Svenska kyrkans historia? Orden.

â&#x20AC;&#x201C; Det finns nog inget svar pĂĽ det, men det Ă¤r en svindlande tanke, sĂ¤ger Leifh Stenholm. Vi hade inte fĂĽtt den tidiga utveckling som vi fick. Skrift-

ix frimurare provinsens byggnader

Ett avsnitt rĂśrande barnhusverksamheten inne i Stockholm har flyttats till fĂśljande kapitel. Kristineberg Ă¤r uppkallat efter fĂ¤ltmarskalken Lennart Torstenssons sonhustru Kristina Stenbock. Huvudbyggnaden uppfĂśrdes omkring 1750 som en malmgĂĽrd ĂĽt handelsmannen Roland SchrĂśder. Den kĂśptes 1861 av hertigen av Dalarna prins August, som sĂĽlde den till Frimurarebarnhuset och dĂ¤r barnen kunde fĂĽ en helt annan rĂśrelsefrihet Ă¤n i Stockholm; med FredhĂ¤ll omfattade egendomen 330 tunnland. FĂśr tillbyggnaden svarade arkitekten Johan Fredrik Ă&#x2026;bom. Efter 1890 moderniserades barnhuset och byggdes ut. Telefon drogs in 1886 och elektriskt ljus 1895. Ett gymnastikhus tillkom pĂĽ 1880-talet och 1907 invigdes en sĂ¤rskild tillbyggnad fĂśr flickorna fĂśrsett med sĂĽdana moderniteter som vattentoaletter. Staden vĂ¤xte och nya stadsplaner inkrĂ¤ktade pĂĽ omrĂĽdet. Frimurarorden beslĂśt 1925 sĂ¤lja Kristineberg. Priset blev 6 500 000 kronor. Barnhuset flyttade 1930 sin verksamhet till Blackeberg medan deras tidigare anlĂ¤ggning de kommande trettio ĂĽren anvĂ¤ndes av Kristinebergs folkskola varefter Kristinebergs gymnasium tog Ăśver med yrkesinriktad verksamhet. Frimurardagarna var Ă¤nnu inte slutade. Ă&#x2026;ren 1982â&#x20AC;&#x201C;1991 sammantrĂ¤dde BrĂśdrafĂśreningen Kristineberg dĂ¤r.

ix frimurare provinsens byggnader

Kalmarlogernas hus idag. Foto Bengt Bengtsson.

Logebyggnaden i Kristianstad

Redan vid sekelskiftet 1900 diskuterades behovet av om- och tillbyggnad av logehuset. Ett ombyggnadsfĂśrslag av Agi Lindegren ĂĽr 1900 kom inte till utfĂśrande. I stĂ¤llet restaurerades Johannessalen 1905 efter ritningar av stadsarkitekten Josef Fredrik Olson. En stor nyhet var dĂĽ man 1908, dĂĽ man drog in elektriskt ljus i hela byggnaden. Antalet brĂśder Ăśkade alltmer och mera utrymme krĂ¤vdes. En stĂśrre festlokal stod ocksĂĽ pĂĽ Ăśnskelistan. Utbyggnadsplanerna fick 1925 fastare former genom att stadsarkitekten Olson upprĂ¤ttade ett fĂśrslag som lĂĽg till grund fĂśr en stĂśrre ombyggnad ĂĽren 1927â&#x20AC;&#x201C;1928. En del av den gamla vallen mellan Larmtorget och jĂ¤rnvĂ¤gsstationen hade inkĂśpts frĂĽn Kalmar stad fĂśr tillbyggnaden. Huset fĂśrlĂ¤ngdes sĂśderut, frimurarlokalerna nĂ¤stan fĂśrdubblades och hotellet fick ytterligare rum samt en ny restaurang. Hela tillbyggnaden kostade totalt 260.000 kronor. PĂĽ Gustav Adolfsdagen 1928 fĂśrklarades de nya lokalerna invigda. Efter denna tillbyggnad innehĂĽller fastigheten, utom lokalerna fĂśr logerna Carl och Gustaf Adolf, matsal, bibliotek och samlingsrum. Hotelldelen bestĂĽr av 38 rum och i gatuplanet Ă¤r restaurangen inrymd. En omfattande upprustning har pĂĽ senare ĂĽr Ă¤gnats restaurangens kĂśk och hotellets rum, som byggts om till fullgod standard. Betydande kostnader har ocksĂĽ lagts ner pĂĽ renovering och ommĂĽlning av fastighetens fasad, som ĂĽterfĂĽtt sin ursprungliga gula fĂ¤rg.

Den i Kristianstad arbetande S:t Johannislogen S:t Kristoffer konstituerades den 24 Juni 1776 och Ăśppnades fĂśr fĂśrsta gĂĽngen den 6 Juli samma ĂĽr af OrdensmĂ¤staren hertig Carl af SĂśdermanland. Ă&#x2026;ret dĂ¤rpĂĽ, den 30 November, utfĂ¤rdades konstitution fĂśr S:t Andreaslogen Kubiska stenen att Ă¤fven arbeta i Kristianstad, hvarefter fĂśljande ĂĽr, 1778 den 3 Januari, en Stuartsloge instiftades, som bĂśrjade sin verksamhet i MalmĂś, men vid slutet af 1790-talet flyttades till Kristianstad. Logen upphĂśjdes genom konstitutionsakt af den 20 Mars 1800 till Provinsialloge. Den fĂśrsta lokalen fĂśr logen S:t Kristoffers sammantrĂ¤den hyrdes, 1776â&#x20AC;&#x201C;77, hos logens 1. B. B. Ă&#x2013;fversten Weduwar. Sammankomsterna i sĂĽ vĂ¤l nĂ¤mnda loge som i Kubiska stenen hĂśllos sedermera pĂĽ ĂĽtskilliga stĂ¤llen Ă¤nda till ĂĽr 1797, dĂĽ frimurarne i Kristianstad inkĂśpte en vid stora torget och Ăśstra storgatan belĂ¤gen tomt med dĂ¤rĂĽ befintliga 2 hufvudbyggnader och 2 mindre byggnader. Ă&#x2013;fre vĂĽningarne i de 2 hufvudbyggnaderna inreddes till logelokaler, hvilka under tidernas lopp i vissa delar fĂśrĂ¤ndrades. Sedermera uppfĂśrdes ĂĽ tomten, efter en 1836 faststĂ¤lld ritning, en ny tvĂĽvĂĽningsbyggnad, dĂ¤r lokal fĂśr provinsiallogen inreddes. Under tidernas lopp blefvo emellertid de Ă¤ldre byggnaderna och dĂ¤ri inrymda logelokaler mindre tidsenliga och alltfĂśr inskrĂ¤nkta, hvarjĂ¤mte visade sig brist pĂĽ logis fĂśr resande frimurarebrĂśder, som besĂśkte staden fĂśr att deltaga i logearbeten. Man beslĂśt sig dĂ¤rfĂśr att uppfĂśra ett nytt hus med fasad ĂĽt torget och inkĂśpte fĂśr vinnande af

$UNLWHNWXU

Frimurarhuset i Kristianstad idag. Foto Lars MĂśller.

FrimurarsamhĂ¤llet i Kalmar kan bedriva sin verksamhet i eget hus. Byggnaden Ă¤r uppfĂśrd fĂśr sitt Ă¤ndamĂĽl vilket gĂśr att arbetet kan genomfĂśras utan de svĂĽrigheter som fĂśrhyrda lokaler ofta medfĂśr. Logebyggnaden Ă¤r i gott skick, hyresgĂ¤sterna, hotell och restaurang, Ă¤r seriĂśsa och lĂ¤mnar ett gott tillskott till fastighetens kostnader.

Logebyggnaden i Ă&#x2013;rebro Den stĂĽtliga byggnad i Ă&#x2013;rebro, dĂ¤r S:t Johannislogen Engelbrecht (instiftad den 21 April 1873) och Skotska S:t Andreaslogen Eugen (instiftad den 20 September 1884) hafva sina lokaler, eges af ett aktiebolag i hvilket sĂĽvĂ¤l de bĂĽda logerna som Ă¤fven enskilda frimurarebrĂśder Ă¤ro aktieegare. Logebyggnaden, belĂ¤gen i stadens midt, Ă¤r uppfĂśrd pĂĽ en holme i SvartĂĽn, hvilken holme inkĂśptes 1882. Byggnadsritningarne utfĂśrdes af Slottsarkitekten H. Sandels och arbetet af ByggmĂ¤staren C. HellstrĂśm i Ă&#x2013;rebro. Logelokalerna invigdes hĂśgtidligen den 20 September 1884 af H. K. H. Prins Carl. Byggnaden innehĂĽller, fĂśrutom lokaler fĂśr de nĂ¤mnda tvenne logerna, en stĂśrre vĂĽning, som uthyres till sĂ¤llskapet W:6, restaurations- och schweitzerilokaler, vĂĽning fĂśr

$UNLWHNWXU

sprĂĽk och annat hade kommit in pĂĽ andra sĂ¤tt sĂĽ smĂĽningom. VĂ¤ldigt mĂĽnga kyrkor Ă¤r byggda i en tid och i ett samhĂ¤lle dĂ¤r man inte kunde lĂ¤sa och dĂ¤r ritualen, riten och de kyrkliga vĂ¤ggmĂĽlningarna hade en pĂĽtaglig kraft. â&#x20AC;&#x201C; Vi har reformationen och stormaktstiden och de ideal som kommer in dĂĽ. Under 1600- och 1700-talet speglade vĂĽra kyrkor och begravningsplatser samhĂ¤llet. Till exempel makthavare som ville synas genom gĂĽvor till kyrkan eller fĂśrnĂ¤mliga egna gravmonument. Detta fĂśrĂ¤ndrades radikalt under 1960- och 70-talen dĂĽ det kyrkliga kulturarvet vittnar om ett mera demokratiskt samhĂ¤lle. I sin yrkesroll fĂĽr Leifh Stenholm inte ha nĂĽgon favoritkyrka. â&#x20AC;&#x201C; Men som medeltidsarkeolog mĂĽste jag sĂ¤ga, att jag Ă¤r oerhĂśrt fascinerad av medeltida stenkyrkor som de i Bromma, Danderyd, JĂ¤rfĂ¤lla och SpĂĽnga, som hade en central plats i det dĂĽvarande landskapet, sĂ¤ger han. x Text och foto: BĂ&#x2013;RJE JĂ&#x201E;MTBĂ&#x201E;CK

Frimureriskt klassikerrally för nöje och barmhärtighet Gamla fordon, vackra vägar och vackra miljöer har betytt flera hundra kramdjur, så kallade frimurarlamm, till barn som skall opereras på Universitetssjukhuset i Linköping.

Det frimureriska klassikerrallyt har blivit en familjeaktivitet som binder ihop både äldre bröder och blivande yngre, konstaterar artikelförfattaren Håkan Wasén med barnbarnet Jonathan Larsson-Wasén som beundrar en Rolls Royce.

rimurarlammet”, som kan kosta valfritt från en femtilapp och uppåt, har blivit en valuta för flera aktiviteter inom frimureriet i Linköping. En av aktiviteterna är det Frimureriska klassikerrallyt som i år för tredje gången arrangeras av S:t Jacob i Linköping på Kristi Himmelfärdsdagen i Linköpingstrakten. Det visade sig snart som att jag som nybliven frimurare, med en gammal Jaguar från 1962 och en klassisk Alfa Romeo Bertonecoupé, 1972, delade intresset för klassiska bilar med flera bröder bland andra Lars Christofferson. Han äger en härligt läckert röd VW-bubbla från 70-talet. Frimurarlamm Då föddes en idé. Varför inte lufta bilarna i ett rally till förmån för inköp av Frimurarlamm? Det första år 2012 gick runt Roxen och blev en succé i strålande väder. Det visade sig att det fanns många roliga bilar i brödernas garage. Reglerna för deltagande var generösa. De innebar att bruksbilar årgång 1980 och äldre, sportbilar av klassiska

märken och cabbar plus eventuella tvåhjulingar av äldre snitt, var välkomna. Även intressanta bilar, oavsett ålder, var välkomna. Vaksamme För få ett så effektivt rally som möjligt valdes ett frimurarmotto ”Varen vaksamme”.

Det innebar att rallyfrågorna kom i efterhand när alla gått i mål. Vid det andra rallyt hade deltagarna lärt sig och det fanns nog inte en kohage längst vägen som fick antalet kor räknade. Några deltagare räknade för säkerhets skull även in antalet höns i en hönsgård längst rallyvägen. 2013 gick resan till Motala motormuseum via Ulvåsa slott. Vårt frimureriska klassikerrally har visat sig vara en härlig aktivitet som binder ihop oss och våra familjemedlemmar i alla åldrar. Rallyt är öppet för alla frimurarbröder från när och fjärran och deras familjer. Vi brukar även bjuda in en märkesklubb så att de som saknar bil mot ett arvode av lämpligt antal frimurarlamm, kan hyra in sig i en bil. Likaså går det bra att delta i goda vänners finbilar. Vid rallyt 2013 drogs det in över 5 000 kronor som via Caritas förmedlades för köp av frimurarlamm. Årets rally startar 29 maj klockan 09.30 i Linköping. Mer information om rallyt kan fås via kalendariet i Fyran, webbtidningen för fjärde fördelningen, eller via undertecknad. h.wasen@telia.com x Text och foto: HÅKAN WASÉN

Det visade sig att det fanns mycket smått och gott i frimurarbrödernas garage.

Exklusiva frimurareartiklar från FM Regalia Beställ i vår webshop: www.fmregalia.se

Beställ varor för minst 450:- så får du denna Ballografpenna på köpet!

209:Frimurarpenna 79:Ballograf Epoca. Svart med rött frimurarkors. Levereras i transparent presentförpackning.

485:-

Vita skinnhandskar 309:-

Manschettknappar 209:Med rött frimurarekors eller med passare och vinkelhake.

Herrhandskar i äkta lammnappa. Storlek 8, 8½, 9, 9½, 10

Vita vantar 95:En storlek, passar normalt alla.

Stora Regalieväskan 485:-

Frimurarsvärd fr 3 695:-

Pinnål

i äkta skinn med frimurarekors. Rött sidenfoder. Lock 5 cm med två kardborreband.

Fästen: stift och fjäderbricka

169:-

Acaciagren

50:-

10 mm diameter

Längd: 32 cm, Höjd: 30 cm

Rött frimurarekors

Bröstknappar 269:Till frackskjorta, diameter 9 mm.

50:-

98:-

10 mm diameter

Passare/vinkelhake

50:-

7 mm diameter

Lilla frimurarekorset

Lilla Regalieväskan 285:Regalieväska i äkta skinn med rött frimurarekors Rött sidenfoder. Tre tryckknappar. Längd:24 cm, Höjd:16 cm, lock 2,5 cm

Namnskylt med magnetfäste 169:-

Band-/slipshållare 98:-

Svart med rött frimurarkors inklusive namngravering 169:titelrad +10:- 25 x 76 mm

325:-

245:-

Frimuraresvärd i miniatyr. Svart grepp, omvirad tråd, gyllene knopp och parerstång med ett frimurarkors. Längd: 26 cm

Ny design!

89:Musmatta 89:-

100% siden, svart med rött frimurarekors eller med passare/vinkelhake.

Med rött frimurarekors eller passare-vinkelhake.

Bosweel frackskjorta 765:Storlek 39–45

Bosweel pikéfluga 159:-

Brevkniv 325:-

Frimurareslips 245:-

60:-

7 mm diameter

Svart med rött frimurarkors. Naturgummi med textilyta. 80 x 230 x 3 mm

www.fmregalia.se

Beställ i vår webshop: www.fmregalia.se Eller via e-post eller brev. FM Regalia, Lundbergsgatan 8 SE-217 51 Malmö e-post: order@fmregalia.se Vi har även utrustning för loger såsom förkläden, mm. Kontakta oss! Försäljningsvillkor: Faktura medföljer varorna. Betalning måste ske inom 10 dagar från fakturadatum. 40:- för porto/förpackning tillkommer per försändelse. För varje beställning skänker vi 5:- till Cancerfonden.

Skönhetsvård lockade många när frimurarna i Helsingborg bjöd in till damträff.

Damträff med skönhetsvård som tema Runt om i Orden arrangeras regelbundet aktiviteter där brödernas damer kan vara med. Men ibland är arrangemangen enbart till för damerna.

om när exempelvis frimurarlogerna i Helsingborg inbjuder till sina traditionella damträffar med varierande program. En kväll i mars i år inbjöd man till något som många bröder antagligen inte är särskilt intresserade av, men som tilltalade det motsatta könet desto mer. Temat för kvällen var skönhetsvård. Damträffen inleddes med lite gott att äta och dricka och därefter tog två experter från ett parfymeri över. De informerade och demonstrerade aktuella hudvårds- och makeupprodukter för ett 60-tal intresserade åhörare, där några också handgripligt fick prova på produkterna som demonstrerades. En stämningsfull musikstund i Johannessalen avslutade kvällen. x Text: THOMAS HENNINGSSON Foto: KARL-GÖSTA NILSSON 36

De blyinfattade fönstren från utsidan.

Vackra fönster i Skellefteå Skellefteå frimurarsamhälle som för övrigt firar 100 år i mars nästa år, bedriver sin verksamhet i egna lokaler i ett hyreshus förutseende bröder lät bygga i början av 1960-talet.

nder senare tid har dagens bröder försett de fönster som är mot väster med blyinfattad glaskonst. Först ut blev fönstret i matsalen redan 2004, därefter de två i salongen 2011 och nu senast efter en takrenovering och ombyggnad av fönsterkupan så har även kökets fönster försetts med frimurarekors. Den som står utanför huset behöver därför inte tveka om man kommit till rätt adress. Arbetet med de blyinfattade fönstren har utförts av konstnär Annacarin Dahlberg, Skelleftehamn (www. adstudio.se) och finansierats genom donationer av skelleftebröder. Det var den 20 juni 1914 som dåvarande Ordens Stormästare H M Konung Gustaf V gav sitt tillstånd och stadfäste brödraföreningen Arthur Edmunds stadgar. Logedirektoriet översände senare föreningens konstitutionspatent, som är dagtecknat den 24 september 1914. I närvaro av 25 bröder hölls sedan under enkla, högtidliga former, den första rituella sammankomsten den 10 mars 1915. Bröderna i Skellefteå vill redan nu inbjuda till sitt jubileum lördagen den 14 mars nästa år, och hoppas att många bröder vill hedra högtiden med sin närvaro tillsammans med Ordens Stormästare Anders Strömberg som anmält sitt deltagande. x Reportage: MICHAEL HOLGERSSON

För gäster i matsalen är det ingen tvekan var man befinner sig om man tittar ut.

Salongens blyinfattade fönster med frimureriska symboler.

Bokrecension

Ny ”måste ha” bok Man kan inte lita på gamla jubileumsskrifter. En rad felaktiga årtal och fakta har exempelvis avslöjats i den bok som gavs ut i Göteborg 1904 med anledning av S:t Johanneslogen Salomon à Trois Serrures 150-åriga tillvaro.

själva verket var logen inte alls så gammal det året. Om detta och andra felaktigheter från 1904 kan man läsa i de nordiska forskningslogernas nyutkomna årsbok Acta Masonica Skandinavica 2013. Det felaktiga året för göteborgslogens tillkomst har hängt med i Ordens matrikel ända fram till våra dagar. I årsboken redovisas frimurerisk forskning i såväl Sverige som i Danmark, Norge och Island. Det är en fröjd för sinnet att läsa de olika kapitlen. Boken kan varmt rekommenderas till alla bröder som är intresserade av historia och frimurerisk historia i synnerhet. Den som inte har ett historiskt intresse innan, kommer garanterat att få det efter att ha läst boken.

Ett annat intressant svenskt kapitel handlar om ”Frimuraren som observerade solen”. Det var astronomen Nils Christofer Dunér som gick bort för 100 år sedan. Att de andra nordiska forskningslogernas kapitel inte är på svenska spelar inte så stor roll. Det här är inte en bok som man sträckläser. Man tar i lugn och ro till sig av alla forskningsresultat, historiska fakta och årtal – allt med frimurerisk anknytning naturligtvis. Och då tänker man inte ens på att det är danska eller norska. Och isländskan är översatt, så även den kan man ta till sig. Några av de ”nordiska” kapitlen handlar om minst lika läsvärda ämnen, som exempelvis ”Den Hellige Gravs

Årets intressantaste bok? Den kan beställas per e-postcfe@frimurarorden.se – eller brev: Frimurarna, CFE, Kungsängsgatan 17-19, 753 22 Uppsala.

Krike” eller ”Et essay om de såkaldte Cooke Manuskript”. Boken beställs av Forskningslogen på mail: cfe@frimurarorden.se. x Lars Billström

Nyinspelning av Sibelius Musique Religieuse

tenor och orgel vars ursprungliga ordning varierade mellan manus och de olika utgåvorna. Originalversionen på denna CD är den första inspelning som enligt manuskripten följer de ursprungliga texterna. Den följs av ett arrangemang av Jaakko Kuusisto, som gjordes för en frimurerisk galakonsert i Sibeliushuset i Lahtis. Ritualmusiken Delar ur ritualmusiken framfördes för första gången vid Suomi loosis invigning den 7 januari år 1927. År 1948 gjorde Sibelius korrigeringar i dessa sånger och i flera andra stycken av sin frimurarmusik så att de kunde tryckas. Frimuraren Joonas Kokkonen har gett verket i dess utvecklade form namnet Musique Religieuse Op. 113. Musique Religieuse Op. 113 innehåller följande satser: Öppningshymn, Beredning av altaret (Friedrich von Schiller), Första graden, Lovsång (Samuli Sario), Andra graden (Viktor Rydberg), Brödrahymn (Samuli Sario), Tredje graden (Johann Wolfgang von Goethe), Sorgmarsch, Salem (Viktor Rydberg), Stor är Du, Herre (Simo Korpela) och Avslutningshymn (A. Simelius). Båda versionerna finns således i denna utmärkta BIS-inspelning, som har beställningsnumret BIS-CD-1977. Ett synnerligen användbart medium för Ordens musikföreståndare! x

I föregående nummer av Frimuraren återges på sidorna 24-25 en fin presentation av frimuraren och tonsättaren Jean Sibelius (1865-1957). Den läsvärda artikeln är skriven av Tom Waselius (KM SCF).

Text: STEN SVENSSON

om en uppföljning anmäls här en nyligen utgiven CD av det svenska fonogrambolaget BIS som innehåller den frimureriska ritualmusiken av Jean Sibelius. Den nya CD:n innehåller såväl den ursprungliga kompositionen från år 1927 som den år 1948 bearbetade versionen. Självständigt När Finland blev självständigt efter den ryska tiden år 1922, bildades Suomi Lodge Nr 1. Bland de första medlemmarna var Jean Sibelius, vilken tjänstgjorde som organist. Vid sammankomsterna, spelade han på orgeln verk av Mozart, Beethoven och Händel och improviserade så entusiastiskt att det ledde till logens beställning av hans ”ritualmusik” som förmodligen tillkom som ett av hans sista verk. Det kretsar kring en sångcykel för

FRACKERBJUDANDE! FRACK

1695:-

Komplett med väst, skjorta, rosett, knappar 2350/2450:-

LACKSKOR

600:-

ULLROCK LåNG

1895:-

MÖRK KOSTYM

1895:-

SMOKING + SKJORTA

1900:-

SKINNhANDSKAR

Postens frakt tillkommer

CARLGREN Generalsgatan 45, 602 31 Norrköping 0708-34 14 14, carlgrens@frackshop.se www.frackshop.se 39

375:-

Tankeväckande konstverk På sidan tre mötte jag hans blick. Den gamle mannen med en bok betitlad Charitas. Det slog mig med en gång. Charitas är äldre än vårt barmhärtighetsarbete. Konstverket såg ut att vara flera hundra år gammalt – men någon förklaring fanns inte att finna.

å Barmhärtighetsdirektoriets seminarium i Linköping berättade Bo Lindqvist, sedan många år en av caritasarbetets grovarbetare, om den spännande bakgrunden till bilden. Bo Lindqvist hade vid ett Eckleffseminarium i Kristianstad uppmärksammat konstverket som deponerats där av Per Werner, men ingen visste vem konstnären var eller vem tavlan föreställde. Någon nämnde att den kunde vara målad på 1500-talet vilket Bo tyckte var osannolikt. I Lyon Vid ett besök på kostmuseet Musée Beaux Art i Lyon på hösten samma år fann Bo en målning av den berömde Jusepe de Ribera, La Repentir de Saint Pierre (Sankt Pers ånger) som han tyckte till uttryck ansikte och händer påminde om tavlan i Kristianstad. På nätet fann han också ett konstverk av Ribera, Fransiscus av Paola, som hänger i Valetta på Malta som har en slående likhet med konstverket i Kristianstad. Denna är något modifierad och möjligtvis skapad på 1700-talet. Likheten är slående, den gamle mannens uttryck och utformning, händerna och fingrarna samt staven han håller. Dessutom är ordet Charitas avstavat så att det kan läsas.

Jusepe de Ribera (1591-1652) La Repentir de Saint Pierre (Sankt Pers ånger).

Ett bevis Hur gammal målningen är kan säkert fastställas med tekniska metoder, men i vilket fall är den ett bevis för att begreppet Charitas har brukats mycket länge. Det var först när jag tagit mig igenom denna fantastiska bok som jag på sidan 265 hittade beskrivningen av bilden, men då hade jag också fått mig till livs bredden och djupet av vårt mer än viktiga arbete för varandra och för andra; Caritas. Har du inte köpt boken ”Caritas -frimurarnas välgörenhetsarbete” än så gör det! Den är utgiven av Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff: cfe@frimurarorden.se x Text: KJELL MAZETTI

Redan på sidan tre finns denna tankeväckande bild.

Rasslande Kedjan fulltecknad Under sommaren, när verksamheten i våra loger ligger nere, träffas många bröder ändå. Det seglas, görs historiska utflykter med damer och det spelas golf. Och MC-åkande bröder träffas under det skämtsamma namnet Rasslande Kedjan.

rets sommarutflykt på motorcykel, den nionde i ordningen, är tyvärr fulltecknad sedan

länge. Av trafiksäkerhetsskäl begränsas antalet deltagare. – Namnet på sällskapet var ett tips

Tecknat Vart leder min vandring? Som frimurare vistas man ju inte hela tiden i sin logelokal. ”Glädjen att få med sig logearbetet i vardagen” hade därför vår tecknare Henrik Lange tänkt sig att bildtexten skulle vara till hans teckning i det här numret. Men efter lite reso-

nemang med redaktionen, kom vi fram till att med den bildtexten skulle kanske teckningen bli lite svårtolkad. Bilden är ju lite ”klurig”. Så vi kom överens om en ny bildtext med en invävd ledtråd. Då borde de flesta förstå. x

av Gunnar Lantz som då var utrikeschef, han snappade upp det i Österrike. Jag kontaktade de österrikiska bröderna och vi kunde sedan översätta namnet till svenska, berättar Ingvar Fröberg, en av eldsjälarna. – Observera att vi inte är vare sig förening eller klubb, säger han. Vi är helt enkelt MC-intresserade frimurare som inofficiellt träffas en eller ett par gånger om året för att köra hoj. Arns hovspår I flera tidigare nummer av Frimuraren finns reportage och informationer om tidigare turer: Den första kallade man ”I Arns hovspår” då bröderna betade av fantasifiguren och tempelriddaren Arns nedslag i den västgötska myllan. Årets tur som är den nionde i ordningen, går i Småland i juni. – Vi har tidigare avverkat både Väster- och Östergötland, Gävleborg, Dalarna och Värmland. Vi har kört i Norge och Finland likaså. Jag och Anders Rapp från Oskarshamn var även med på en fjortondagars tur i Skottland i september 2012 anordnad av våra norska bröder i Stella Polaris MC Norway, som till skillnad från i Sverige är en ”riktig” mcklubb bestående av norska frimurare. Kyrkorum – Vi som anordnar turen i år är jag själv och Anders Rapp ifrån Oskarshamn, lustigt nog en förutvarande och en nuvarande ordförande mästare alltså. Förutom besök i brödraföreningarna Njudung och Concordia kommer vi att få föredrag och guidning i kyrkorum från 1200-talet, vi besöker glasbruk och andra sevärdheter, vi har grillkväll och andra trevligheter på agendan. Från början var man 4-5 bröder. I dag upptar intresselistan ett 70-tal namn. Av körsäkerhets- och andra praktiska skäl håller man sig till som mest 30-34 deltagare per tur. – I år blev deltagarlistan fulltecknad på 24 timmar, 2,5 månad i förväg alltså. Vi har även i år med bröder från Finland, Åland och Norge, avslutar Ingvar. x Text: LARS BILLSTRÖM

Hittar du verktygen? 41

Från Ulf Dittmers installation. Närmast till höger står Russell Race. Han var då, 2002, Deputy Provincial Grand Master East Kent och är idag Grand Master för Metropolitan Grand Loge, Londons provinsialloge.

Flera svenska OM i England

odge of Harmony No.133” finns i Faversham. En gammal stad sydost om London, nära Canterbury. Där finns lämningar från romarnas läger. Första gången namnet Faversham nämns i text är år 699. Äldsta bevarade stadsprivilegiet är från år 1215. Staden har bevarat mycket av sin medeltida bebyggelse. Faversham har drygt 17 000 invånare och har tre frimurarloger. Det finns ett par olika ritualer i England, men en stor övervägande majoritet använder ”Emulation Ritual”. Harmony´s Ritual är i grunden Emulation, men givetvis har det under 250 år skapats en del gamla traditioner, som bevaras med stolthet. Provincial Rank är inte någon grad, utan ett ämbete. Jag har inte haft ämbetet, men det är ganska vanligt i England att man hedrar en broder med en Past Provincial Rank som ett tack för det arbete han utfört för sin Loge eller Province. Beroende på vikten av arbetet hedras man med olika högre eller lägre Ex ämbeten. x

Att andra svenska bröder under årens lopp har haft uppdrag som ämbetsmän i Storbritannien kunde man kanske misstänka när vi i senaste Frimuraren berättade om Ture Magnusson som valts till ordförande mästare i en loge i London. Ulf Dittmer är en av dem och han berättar gärna sin historia:

ag recipierade i Acacian-Malmöhus i Malmö den 25 november 1986, där jag bland annat innehaft ämbetet bevakande broder. Jag erhöll min X-grad den 10 februari 2001. Flera av mina engelska vänner är frimurare och medlemmar i ”Lodge of Harmony No.133” - en loge som arbetat oavbrutet sedan 1764. Upptogs Efter ett antal besök i logen erbjöds jag medlemskap, vilket jag med stor stolthet, glädje och efter tillstånd från Svenska Frimurare Orden, accepterade den 6 mars 1995. Den 18 april 1996 upptogs jag så i The Order of Royal Arch Masons (”Chapter of Harmony No.133”) stiftad 1888. Efter att ha haft ämbeten som Junior Deacon, Senior Deacon, Junior Warden (andre bevakande) och Senior Warden (förste bevakande), valdes jag 2002 till logens Worshipful Master

(ordförande mästare) och installerades den 29 april 2002. Utantill I ”Lodge of Harmony No. 133” liksom de flesta Engelska loger är det krav att allt rituellt arbete sker utantill, böcker är förbjudet i logesalen. Så där var mycket att lära. 2010 hedrades jag med Provincial Rank i Province of East Kent. Jag blev PPrGStB, vilket betyder Past Provincial Grand Standard Bearer. Jag tror att jag är ende svensk som erhållit en Provincial Rank. Dessutom har jag varit medlem i ”Det Danske Frimurerlaug” där jag 2007 innehade ämbetet som Laugs Ceremonimester / Grand Director of Ceremonies (jämför med storceremonimästare). Detta vet jag att jag är ensam svensk att ha varit. x Text: ULF DITTMER 42

Ulf Dittmer direkt efter sin installation.

OHP:s Reflexioner

Den långsamma resan

llt oftare hör man det svenska frimureriet beskrivas som en resa genom ett ”landskap präglat av kristen tro”. Och det är en utmärkt beskrivning av vad det svenska frimureriet handlar om. En flerårig process Som frimurare erbjuds man att delta i en flerårig process, där man steg för steg möter skeenden präglade av kristna värderingar. Men det hela förblir just ett erbjudande. I vilken utsträckning bröderna tillägnar sig de värderingar som resan anknyter till, undandrar sig Ordens bedömning; Orden är ju varken aktivt missionerande eller examinerande, när det gäller brödernas tillägnelse av de värderingar man möter som frimurare. Ingen kyrka Och redan i detta faktum framstår skillnaden mellan den kristna församlingen och Svenska Frimurare Orden – och det finns förvisso fler förhållanden som gör skillnad! Den kristna församlingen ska givetvis vara aktivt missionerande eller evangeliserande och den förvaltar de heliga handlingar, som vi brukar kalla sakrament, genom vilka kristen tro initieras och uppbyggs. Svenska Frimurare Orden är däremot varken missionerande eller sakramentsförvaltande. Orden är därför inte identisk med församlingen – även om också den vilar på kristen grund och bland sina tillhöriga har många kyrkotillhöriga. Medan den gudstjänstfirande församlingen, oaktat där finns tvivlare eller mogna kristna, gärna möter sina deltagare med hela den kristna uppenbarelsen – ”allt Guds ord” – så inbjuder Svenska Frimurare Orden till en långsam resa; en resa som tar år i anspråk och lämnar rum för flerårig reflektion och möjligheten att ofta ”backa bandet” och kanske gång på gång återkomma till samma gradgivning, om än inte som recepient. Den långsamma resan Kanske är detta med den långsamma resan det som gör att vår Orden i så

hög grad avviker från åtskilliga av de tänkesätt som präglar vår tid. De flesta av oss vill ha snabba svar. Våra mobiltelefoner och datorer gör att vi alltid kan vara uppkopplade och med viss rätt kräva att få ”svar direkt”. Annat var det på den tiden när vi gick och längtande efter ett brev på posten … Nu kräver vi allt på en gång, ungefär som ketchupen när den väl kommer ur flaskan. Och naturligtvis är ”svar direkt” i fråga om kristen tro, eller vilket ämne som helst, inte fel. Med viss rätt blir vi irriterade på svarande som inte ger raka besked. Men det svenska frimureriet har likväl valt en annan väg och inbjuder till den långsamma resa, under vilken vi år efter år får upptäcka nya aspekter på kallelsen att vara en människa medveten om sin relation till Den Högste Byggmästaren. Några har gjort resan tidigare… Några av oss hade gjort resan tidigare under andra förutsättningar; andra gör den kanske för första gången som frimurare – vår Orden tolkar ju sitt medlemskriterium så, att också söka-

Leif Norrgård är Ordens högste prelat. Under vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med tankar och reflexioner (Stavningen med ”x” är avsiktlig).

ren är välkommen att dela vår gemenskap. Och båda gör vi nya erfarenheter. Också den som menar sig ha gjort resan tidigare upptäcker aspekter och tillämpningar som man kanske kan se först när man gör sin resa långsamt. x LEIF NORRGÅRD

Begravning och Juridik

Broder Jan Hokkanen

Jag hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring. Välkommen till Sibyllegatan 41 på Östermalm! Tel. 08–709 85 81, privat tel. 073–687 07 19 Jour dygnet runt

Hembesök www.fonus.se • 020-87 00 87

Upplev våren i Japan 2015 – en resa speciellt för Dig! Av frimurare, för frimurare, med frimurare Preliminärt 8 april – 22 april 2015, 15 dagar

En fantastisk rundresa med guiden Magnus Carlsson. Vi åker buss och det japanska snabbtåget Shinkansen. Vi bor bra, där de flesta hotell har varma japanska bad. Vi äter spännande och god mat och får se vacker natur.

Vi besöker det berömda slottet i Osaka, Nara med sin hjortpark och Hiroshima med Fredsparken och Fredsmuseet.

Vid Metropolitan Observatory får vi en fantastisk utsikt över staden.

I Kyoto får vi bland annat se den gyllene paviljongen och den årliga Geishadansfestivalen. Vackra tempel och en japansk stenträdgård. En dag med fri tid.

Ginza, regnbågsbron och Imperial Palace Plaza, där kejsaren bor besöker vi också. Vi får en fri dag för egna aktiviteter i Tokyo.

Vi besöker den pittoreska byn Shirakawago som finns med på Unescos världsarvslista. Vi åker sedan genom de japanska Alperna med sina vackra snöklädda berg vidare till Matsumoto med sitt slott vilket är ett av de tre mest berömda i Japan. En bit utanför Yudanaka ligger Jigokudani Monkey Park. Detta område har blivit berömt på grund av de japanska makaker, eller snöapor som de också kallas, som lever här. Vi åker vidare till Hakone utmed berget Fuji. Vi njuter av en båttur på kratersjön Ashi och åker linbana. Vi lämnar sedan Hakone och återvänder till Tokyo där vi tillbringar drygt tre hela dagar. Vi besöker Asakusa Kannontemplet och Meiji Jingu, ett av Japans viktigaste helgedomar.

Vi kommer att få njuta av de japanska körsbärsträden i full blom på flera olika platser. Allt detta får ni för ca 39 000 – 43 000 kr, ett pris ni inte hittar någon annanstans. Sebastian Grimhäll har tidigare anordnat uppskattade resor till Kina, nu sätter han siktet på Japan. Beställ mer information om denna fantastiska resa: Sebastian Grimhäll, Violavägen 25 E, 647 31 Mariefred eller sebastian.grimhäll@gmail.com Tel: 0731-83 98 98

Från barmhärtighetsdirektoriets horisont

Ett fruktbart seminarium

armhärtighetsdirektoriet genomför varje år ett endagsseminarium i något aktuellt ämne. Seminarierna riktar sig i första hand till caritasföreträdare från våra fördelningar. Årets seminarium ”Medlemsutveckling och Caritas” genomfördes i Linköping fredagen den 14 mars och hade lockat ett 30-tal deltagare med representanter från alla fördelningar samt med närvaro av Ordens Stormästare (OSM) Anders Strömberg och Ordens sigillbevarare och kansler (OSK) Ingmar Börjesson. Seminariet refereras av Kjell Mazetti på annan plats i detta nummer av Frimuraren, men låt mig framhålla en väsentlig sak avseende vårt medlemsantal. OSK kunde genom utdrag från det centrala medlemsregistret berätta att vi under 2013 åter visar på positiv medlemsutveckling med ett ”saldo” på +242 bröder, vilket väl motsvarar OSM:s tillväxtmål på 1.5% årligen. Detta trots att något färre bröder har recipierats under 2013 än tidigare år. Färre lämnar Ökningen beror i allt väsentligt på att färre bröder lämnar Orden och att antalet som återinträder har ökat. Orden är i en gynnad situation avseende medlemsutveckling eftersom vi på flera orter har långa väntetider till reception. Flera andra ideella organisationer brottas med stora problem avseende medlemsantalet, men inte Svenska Frimurare Orden om man skall tro de aktuella siffrorna. En del av seminariet ägnades åt en genomgång av skriften ”Caritas – en vägledning”. Denna genomgång skall ligga till grund för en revidering och komplettering av skriften. Direktoriets plan är att en ny upplaga av skrif-

ten skall vara tillgänglig under hösten 2014. En sammanfattning av årets seminarium kommer att publiceras på den lösenordsskyddade delen av Ordens hemsida inom några veckor. Begravningar På denna del av hemsidan finns utlagt de två bearbetade dokument om begravning av frimurare som togs fram i samband med ett av barmhärtighetsdirektoriet anordnat seminarium för några år sedan. Det ena dokumentet (Mina önskemål…) kan ses som ett komplement till det Livsarkiv och Vita Arkiv som tillhandahålls av begravningsbyråerna, men kan också användas fristående. Det andra dokumentet (”Förvandlingens stund”) innehåller en del tankar om begravningen och ger t.ex. förslag på psalmer. Det är direktoriets förhoppning att dessa dokument skall vara till hjälp och vägledning i dessa frågor. På samma plats på hemsidan, www. frimurarorden.se/ordens-trycksaker, finns också ett idédokument om medlemsvård som är sammanställt av barmhärtighetsdirektoriet och som skall vara ett konkret dokument om medlemsvård inom vår Orden och utgöra ett komplement till befintliga publikationer. Varför Ambitionen är att dokumentet skall vara praktiskt användbart för medlemsvårdsarbete. Underlag är befintliga publikationer, fakta och synpunkter som kommit fram vid Barmhärtighetsdirektoriets seminarier – framför allt seminariet 2011 som rubricerades ”Varför är jag frimurare? – Om rekrytering och medlemsvård”. Innehållet

Heraldik inom Svenska Frimurare Orden Seminarium med Workshop för bröder i Lund den 26-27 september 2014. Föredragshållare: Nils G. Bartholdy, Eric Bylander, Kaare Seeberg Sidselrud, Ronny Andersen, Martin Sunnqvist m fl. För mer information se Eos och Svenska Frimurare Ordens hemsida. 45

Göran Karlsson, Barmhärtighetsdirektoriets ordförande nås på telefon 070-695 18 12 eller via mejl karlssongoran@telia.com

har koncentrerats kring ett antal fokusområden, där varje avsnitt inleds med ett textavsnitt och avslutas med en sammanfattande, konklusiv ruta. Den nyligen utkomna boken om ”Caritas – Frimurarnas välgörenhetsarbete” recenserades positivt av Rolf Prag i förra numret av Frimuraren. Boken är en bred beskrivning av välgörenhetsarbetet ända från mitten av 1700-talet fram till våra dagar såväl i Sverige som i övriga nordiska länder. Boken, som är rikt och vackert illustrerad, hör hemma i våra bokhyllor. Beställning sker genom insättning av 460 kr (inklusive porto) på forskningslogen CFE:s plusgiro 77 14 89-2 i Sverige eller 61 Euro (inklusive porto) på Nordeas konto 13 78 30-20 46 24 i Finland. Ange tydligt ”Caritas-skriften” samt avsändarens namn och adress vid inbetalning. Skicka gärna även samtidigt en e-post till cfe@frimurarorden. se och ange att en inbetalning har skett och vart boken ska sändas. Barmhärtighetsdirektoriet arbetar för närvarande med ett antal andra projekt som bland annat handlar om Ordens välfärdsinrättningar. Vi har anledning att återkomma till detta i kommande krönikor. x

Göran Karlsson Ordförande barmhärtighetsdirektoriet

Vinn boken om Caritas eller en CD med frimurarmusik BESITTA FINSK KAMPVILJA

FÅR EN KAN HA VISS VILLA- PREDIKANISSE STÅ KOPPMENT FÖR LING

PLUSEFFEKT

MÄRKS KRAFTKÄLLA

TURKLÖVER

NÄRA ÖGAT

STICKA TILL

KARNEVALSDANS

GER ETT GLATT INTRYCK FÅNGA

RASTA MISSHUSHÅLLT

INGÅR I PRISET

PERMANNENTA

BYGGER ROSKARL TESTUTREDARE

FÖRTRETLIG ÄTER FODER

DEN ÄR EN BÄRANDE DEL

PRISPLATSER

PÅ UPPGÅNG

RÄCKA VAR GÖR TJÄNARE LIDANDE I ROM LÄMPLIGA

INGÅR KARBON I

MELLAN KNUTAR SLOGS FÖR BÄTTRE HÄLSA

FÖRE UTSATT VAR TID LÖSMYNT PELARE

TIDIGT LOV OCKUPERA

HAL VANDRARE

LEK MED LITEN ÄMNAR

KANTSYTT

HÄLFTEN AV TAJT PAR

SIDA HAR MÅNGA ORGAN

EMBARKERA TRIVS I ROTBLÖTA

FINNS RADIOAKTIVITET I HEDERLIGA

DE SLUTAR VID NIO

DEN KROPPSDELEN SES BAKIFRÅN

POST FRÅN POSTEN

ÄLDRE BEHOV

FLEMING MED BOND

TOMACVERK

KORPKOST INNEHÅLLER JAKOBS BREV

HOPPAS FRÅN FÖR

FÖRMULTNING

MILJONLED TREMULERAR

LILJEVÄXT

MUNKEN

FORNTIDA INVÅNARE

REDSKAP BARS I LOGE KNIPPE FÖR RÖKNING

VÅR MOTSATS

GLIDA EFTER 24 OCH FÖRE 12

T I TOR

BÅÅTBYGGE

KORT TÅGSTOPP RISPA GÖRS FÖR NÖJES SKULL

UTTRYCKTE MUNTLIGT

å var det dags igen att kasta sig över Frimurarens kluriga kryss. Nyckelordet i förra krysset var ”gångart”, vilket inte ställde till några bekymmer för våra lösare. I förra numret utlovade vi tre priser som utgjordes av den nya boken om frimurarnas Caritasarbete. Vinnare av krysset i nummer 1 2014 blev Sven Olof Gavelin, Luleå, Göran Eriksson, Helsingborg samt Anita Gullberg, Nybro. De får varsin bok med posten

RUELSE SUND MEN INTE HÄLSOSAM

BÄRBUSKE

GÖR MAKA UDDA

BRUKAT

Extra glädjande är det att många damer sänder in lösningar. Frimurarnas anhöriga är en viktig målgrupp för vår tidskrift. Gör så här: De blåmärkta rutorna bildar ett ord när krysset är färdiglöst. Mejla ordet till Frimuraren tillsammans med ditt namn och adress – eller skicka ett vykort med ordet till chefredaktören. Mejl- respektive postadress finns på sidan 3 i tidningen. Senast den 18 46

augusti behöver vi din lösning. Bilden i krysset den här gången är fotograferad i ordenshuset i Härnösand. Vinn Den här gången har vi den nya boken ”Caritas – Frimurarnas välgörenhetsarbete” som första pris och dessutom lottar vi ut två CD med frimurarmusik bland de inskickade rätta lösningarna. x

Lösning till krysset i Frimuraren nr 1 2014 HIMMELSKT FENOMEN

MED VÄRDEN UNDER SJU

VISNINGSSTAV TYNGD SÄTTS MED MASK

H ÄGER RUM ÄR KONTROLLSTYRD

S Ä S K Ö L D T R A V A S J O R D G1 L R Ä T A G A R A N D K N3 I V S U D O L E S A T R A L L A R HAR FÖGA VÄRDE

HÖGST I JOHANNESSAL

SAGOLIK DIMMA

BIKINIDELAR

NATTIMMA

TRUPPER LEDNINGAR

BAKOM OM

GÖRS HÖG VEDHÖG LITEN PLANET MASKTYP

SMÄLLER

LITET MÅTT

FRÅN MASSOR PÅ ARENA

GNOLAR

NATURLIG HÖJNING

LIGGER SKAVANDE

ARBETE MED STAM

LYFTKRAN SAMLADE STATER

SES SEN

FÖRBEREDER RITT

Å S T U O B R Ä V D D L T

BLIR KLÄMD

KANTON MORSK

ILLUSIONSPRATAR

FATTA

PÅ VILNIUSBIL

MÄSTARE

HAR BRA GRAD GÅR SNETT

Y R

SAMLAR BRÖDER SYNLIGA TÄNDER

B E T A R

PERMALJUS

E N U P P L Y S T F R I M U R A R E

Å B 6 R R S K E N A P O U K P I N N E 5 E S S A T T T R E S V Ä R D R Ö R T E K Å P C B E R F R I O R R E M E B I T A T R I K E L T7 A L A R M D I G4 A M E T A G A L L U P D O L M A RING I ASK ÄR ALLTID KOSTER- I TOPPSÄTTNING FORM

HÅLLER ANVÄNDS LÅDA I NÖDFALL

O R E R A R ANGÅTT FRAGIL

V E K EN DEL AV RÅTTFÄLLAN

A K T MELLAN 24 OCH 12 RUNDFRÅGNING

-levande ljus som aldrig brinner neddet optimala ceremoniljuset i fler och fler loger

FLOD I POLEN FÖR

BÖNA DET ÄR DEN SOM TID ÄR

HADE ETT ROANDE ARBETE

- Alltid lika långa - Låg drifskostnad - Brandsäkert - Sotar och rinner ej - Miljövänligt

LÄKARPRAKTIK FRONT

LÄGESANEFTER- VISNING

LYSER

KOMMER EFTER KOMMA

DAMMSAMLARE

DEN TID SOM HAR VARIT

GRUPP OMGER VERK

DATOR KOKT BULLE

LÄGGS PÅ FÖR ÖKNING

VAN

FUNGERA PÅKÖRD

TANDLÄKARENS IMPERATIV

TECKEN FÖR TALA

DEJ KAN DET OCKSÅ VARA

SJUNDE FÖR GREKER

TAR HARAR

Permaljus

RÄTT ELLER ROCK

Stearinljus

Ingemar Brander 0220-51035, 073-2098711 permaljus@telia.com www.permaljus.se

Välkommen till www.fmregalia.se En favorit från FM Regalia! Vita skinnhandskar 309:Ofodrade herrhandskar i äkta lammnappa. Högsta kvalitet till lågt pris! Storlek 8, 8½, 9, 9½, 10

169:-

309:-

Namnskylt med magnetfäste 169:Svart med rött frimurarkors inkl. namngravering 169:titelrad +10:- 25 x 76 mm Beställ varor för minst 450:- så får du denna Ballografpenna på köpet!

För varje beställning skänker vi 5:- till Cancerfonden.

Beställ från vår webbutik eller se huvudannonsen.

www.fmregalia.se 47

Notiser Klädsel och reportage Broschyren om klädsel i Orden, som medföljde senaste Frimuraren, har föranlett broder C-G Bergenstråhle i Halmstad att skriva till Frimuraren och på nytt ta upp frågan om att uniform inte längre ska bäras vid våra sammankomster. Broder C-G tycker också att de ”höga vita banden” som besöker enheter ute i landet, ”och blir bjudna på det och det”, ska skriva om sina besök i Frimuraren.

Ishockeytröja som klädsel i logen hör inte till vanligheterna.

Det gäller att öva ordentligt Nog för att introduktionsbrodern förr kallades ”Den gruvlige”, men det är inte därför andre introduktionsbrodern i S.t Johanneslogen Ultima Thule i Luleå, är klädd i en respektingivande ishockeytröja. Det handlar helt enkelt om att logen väntade besök av Stormästaren nyligen. Då gällde det för alla ämbetsmän att träffas och öva lite extra på ritualen. Men samtidigt var det en annan viktig händelse som pockade på samma dag. Det hade dragit ihop sig till SM-slutspel i ishockey och de lokala norrbottniska hjältarna i Luleå Hockey skulle spela en viktig hemmamatch i Coop Arena.

Ritualövningen pågick i stort sett hela dagen i ett snöklätt Luleå. De var närmare 20 bröder som finslipade detaljerna tillsammans med ordförande mästaren Lars Sjöberg. Men för att Thomas skulle hinna till arenan i tid för matchen, utan att åka hem och byta om, fick de övriga ämbetsmännen finna sig i att han var lite annorlunda klädd. Rapporterna säger dock att han inte tog med sig ritualsvärdet till arenan och att han väl vid Stormästarens besök en tid senare, var klädd precis som man ska i logen. x Text och foto: LEO HASSLER

Som redaktör för tidningen tar jag gärna in intressanta resereportage från besök i främmande loger, men skulle vi låta alla Riddare och Kommendörer som besöker högtidsdagar och liknande, skriva om sina besök, skulle vi få en otroligt tråkig tidning, fylld sida upp och sida ner med likalydande texter. Det bör också påpekas att de högre ämbetsmännen deltar som ”vanliga” bröder och med enstaka undantag själva betalar för sina måltider. Ibland har de förtroliga samtal med ordförande mästaren eller ordföranden ifall de har lagt märke till något som förtjänar att uppmärksammas, både ros och ris. Men sådant är knappast av allmänt intresse. När det gäller klädesfrågan har den utförligt belysts i Frimuraren nr 1 förra året som vi hänvisar till. Är den inte sparad, finns den att läsa på Ordens hemsida. x Lars Billström Redaktör

Kongress för heraldiker För den frimurare som är intresserad av heraldik äger en intressant kongress rum på sensommaren: Med anledning av 200-årsjubileet

för Norge som självständigt konungarike anordnas den 31:a internationella kongressen för genealogi och heraldik i Oslo den 13-17 augusti i år.

MATRIKELN 2014 Under 2014 kommer en matrikel med endast Ämbetsmannadel att ges ut.

Ordens plusgiro 34 40-5. Glöm inte att ange namn och adress och vänligen texta tydligt.

Priset är 140:- kr vid avhämtning och 180:kr vid hemsändning.

Enheternas beställningar skall insändas senast 31 maj till Ordens kansli, Nybrokajen 7, 111 48 Stockholm, eller mail till marianne. nyqvist@frimurarorden.se

Matrikeln kommer att distribueras i början av september. Beställning för avhämtning görs på lista hos loge eller brödraförening. Beställning flr hemsändning sker genom insättning av 180 kronor på Svenska Frimurare

OBS: Vid enheters efterbeställning, alltså efter 31 maj, kommer portokostnaden att debiteras. ORDENS KANSLI

Kongressens tema blir ”Inverkan på genealogi och heraldik av stora händelser i nationens historia”. Mer information finns på www.congress2014.no Sedan starten blir det endast femte gången en dylik kongress anordnas i ett nordiskt land. För så länge sedan som 1960 hade Stockholm värdskapet och 1992 höll man till i Uppsala. Den första kongressen hölls i Barcelona år 1929 men redan 1882 hade man en form av förelöpare i Berlin. x Leif Påhlsson, f heraldiker Göta provinsialloge

Notiser Smoking som mörk kostym? Folkvettsexpert kan man kalla Magdalena Ribbing. Hon får ofta uttala sig om vett och etikett och i Dagens Nyheter har hon en spalt om hyfs och stil. Nyligen besvarade hon en fråga om smokingen och om den inte kan gälla som mörk kostym. Svaret är intressant och vi återger här delar av det. Frågeställaren är med i ett ordensällskap där det vid vissa sammankomster anbefalls frack, med mörk kostym och svart slips som alternativ, som en eftergift till bröder som saknar egen frack. Om jag nu har en smoking i garderoben så borde väl den vara acceptabel istället för mörk kostym? Smokingen är ju lika festlig som fracken medan mörk kostym är mer alldaglig, lyder frågan. Slår fast Magdalena Ribbing slår omedelbart fast att det inte går: Högtidsdräkt är lika med frack, det är inte smoking. Och så redogör hon för herrplaggets historia och berättar att vid fina bjudningar på 1800-talet satt de frackklädda herrarna tillsammans efter middagen för att röka cigarr. Då bar deras betjänter ut frackrockarna för att de inte skulle lukta rök när man senare sammanstrålade med damerna igen. Men att sitta i skjortärmarna var man för fina för och därför kläddes dessa gentlemän i en enklare ”smoking jacket” under cigarrökandet. Denna enkelheten har sedan följt med smokingen som sågs som en nonchalant klädsel utan högtidlighet. För länge sedan förekom det till och med att man kallade smoking för ”monkey suit”. Att ha den på exempelvis ett bröllop var otänkbart med dess lättsamhet och att den börjat bäras som cocktail- och teaterklädsel. I dag ser man lite annorlunda på smokingen, skriver Ribbing, men i ordenssällskap som vanligen är traditionella, är smokingen fortfarande olämplig och otänkbar – om inte just den klädkoden angetts. x LB

Lars Frisk, och Erik Sörensen i Södermanslands Grip gladdes åt Anders Strömbergs besök.

Rekord när OSM besökte Södermanlands Grip Det blev mer än fullsatt i den lilla trevliga logelokalen på andra våningen i Villa Sandhem i Katrineholm när OSM, Ordens Stormästare, Anders Strömberg besökte brödraföreningen. Bröder av alla grader – inte bara från Katrineholm utan också från Eskilstuna, Nyköping och Norrköping strömmade till och gjorde kvällen minnesvärd. Kanske mest på skoj ställde ordföranden Erik Sörensen frågan om det var Stormästarens besök eller den mycket uppskattade föredragshållaren Sven Björkborg som orsakade invasionen. En fråga som löstes salomoniskt av Stormästaren med förslag att dela äran om vem som dragit flest bröder. Tog klubban Anders Strömberg berättade att ingen enhet inom Svenska Frimurare Orden är för liten för ett besök, och att den verksamhet som bedrivs på varje ort är mycket viktig för frimureriets utveckling. Han pekade också på att

besöken gav honom kunskap om vilka förutsättningar det finns för att bedriva frimurerisk verksamhet och att det också var viktigt för hans egen utveckling att få höra föredrag och uppleva instruktioner. Något överraskande för de närvarande bröderna var att Stormästaren tog över klubban och avslutade sammankomsten. Bara det en värdefull upplevelse att ta med sig på den fortsatta frimurarvandringen. Sven Björkborg förde däremot över vandringen till simtag när han talade utifrån linköpingssångerskan Louise Hoffstens bidrag till Schlagertävlingen Only dead fishes follow the stream. Ett viktigt inlägg i debatten om att vi som frimurare alltid måste följa våra dygder även om det innebär att vi måste kämpa mot omgivningens strömmar. Den avslutande brödramåltiden i Villa Sandhems restaurangavdelning gav en trivsam avslutning på en härligt ovanlig frimurarkväll. x Text och foto: KJELL MAZETTI

Förvandlingens stund Barmhärtighetsdirektoriet och informationsdirektoriet har i dagarna färdigställt en folder vid namn ”Förvandlingens stund - inför begravningen”, samt ett formulär vid namn ”Mina önskemål inför begravningen”. 49

Dessa två dokument finns nu i PDFformat för nedladdning på Ordens hemsida efter inloggning och man finner dem via följande länk: www. frimurarorden.se/ordens-trycksaker/ x

Nya R&K

Peter Westrup Bankdirektör, Lidingö

Olof Sköld Agronom, Jönköping

Michael Boström Bankdirektör, Uppsala

Riddarnamn: Eques a spina II (”Riddaren av Törnebusken II ” eller med en friare översättning ”Riddare av Hoppet II”

Riddarnamn: Eques ab Ingenuitate (Riddaren av öppenheten) Valspråk: Destruite Limites (Riv gränserna)

Riddarnamn: Riddare av Ljuset Valspråk: Sök svaret

Valspråk: Consequar fiducia cruce vitm (”Av Tron på Korset följer livet” eller friare ”Försvarare av trons levande kors”

Född 1 november 1963 i Mexico D.F.

Efter gymnasieexamen i Karlskoga 1979, militärtjänst på Livgardets Dragoner. Därefter studier och lärartjänst vid Uppsala Universitet med huvudinriktning nationalekonomi och ekonometri under åren 1980-1987.

Född 20 februari 1946 i Malmö Efter studentexamen i Malmö 1966, Luftvärnets kadettskola i Göteborg 1968, reservofficer i luftvärnet, krigsplacerad som kompanichef därefter kapten. Fil.kand., Lunds Universitet, företagsekonomi, nationalekonomi, statistik, handelsrätt, ADB Anställd i Handelsbanken 1970 och arbetade på olika kontor i Malmö, Lund, Halmstad och Göteborg och blev bankdirektör vid dess regionkontor Göteborg 1982. Därefter vid bankens huvudkontor i Stockholm fem år inom värdepappershandel, penningmarkanden och som controller för bankens finans- och fondverksamhet Startade upp PMI AB (Penningmarknadsinformation AB) såsom vd 1989. Administrerande direktör i tre år för Handelsbanken Finans i Danmark, därefter IT-chef för bolagets utländska verksamheter och har under de senaste tio åren arbetat med koncernens långsiktiga finansieringsfrågor. Recipierade i S:t Johanneslogen Acasian-Malmöhus 1971 och var introduktionsbroder, revisor och cere-

Uppvuxen i Mexiko, Spanien, Brasilien och USA. Flyttade till Sverige 1984 för att påbörja studier vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Efter agronomexamen i Uppsala 1989 anställning som konsult i kooperativa förbundet. Flyttade till Jönköping 1994 för tjänstgöring vid Jordbruksverket. Därefter olika chefsbefattningar fram till 2001. Kommerseråd vid Kommerskollegium i Stockholm 2001-2004. Därefter utredare vid Jordbruksverket i Jönköping fram till idag.

Född den 3 december 1959 i Karlskoga.

Anställd vid SEB:s ekonomiska sekretariat 1987 och från 1990 analyschef på valuta&finansavdelningen. 1997 anställd på Consensus Fondkommission och sedermera Danske Bank som analyschef och medlem i ledningsgruppen för affärsområdet Danske Bank Markets Sverige.

Recipierade i S:t Johanneslogen Den Mellersta Pelaren 1996 och fick grad X 2010 i ÖPL. Olika ämbetsmannauppdrag (ceremonimästare, talman, bevakande broder, deputerad mästare) i S:t Johanneslogen Den Mellersta Pelaren 1997-2008. Från 2008 vice ordförande och från 2010 ordförande för Kapitelbrödraföreningen Viktor Rydberg. Sekreterare i LD. x

Recipierade i S:t Johanneslogen S:t Erik 1995 och erhöll X:e graden i Svea Provinsialloge 2009. EskM extra skattmästare i S:t Erik 1997, sedermera bevakande broder, deputerad mästare och från 2010 logens ordförande mästare. ÖskM i drätseldirektoriet från 2011 och från 2012 ledamot av direktionen för Frimurare Barnhusstiftelsen i Stockholm. x

monimästare. I Halmstad 1978 ämbetsman i S:t Andreaslogen Sirius, skattmästare, ceremonimästare och bevakande broder. Flyttar till Stockholm 1986 och blir ordförande i Brf Gustaf Dalén

2001-2006, ordförande mästare i NF 2007-2013. Ämbetsman i Svea Provinsialloge från 2006, överbevakande, kansler, tf provinsialmästare i Svea Provinsialloge från juni 2013. x

Två nya kungliga riddare dubbade

Herman Håkansson Överstelöjtnant, Karlskrona

Peter Granstam Avdelningschef, Linköping

Riddarnamn: Kust och Hav II. Valspråk: Kärlek och Rättrådighet

Riddarnamn: Riddaren av metronomen Valspråk: Var taktfull

Född 9 juni 1955 i Karlskrona Efter gymnasieexamen och värnplikt vid F 5 1974, plutonsofficer vid KA 2 Karlskrona 1975-1980. Regementsofficersutbildning vid Kustartilleriet, examen 1982. Tjänstgöring vid utbildningsförband och centralstab 1982-1992. Försvarets chefsutbildning 1992-1994. Från och med 1994 tjänstgöring vid centrala staber och skolor. Ledamot av Kunglig Örlogsmannasällskapet Förtroendeuppdrag i Svenska Kyrkan och Svenska Idrottsrörelsen Recipierade i S:t Johanneslogen Gustaf den 11 september 1982 och erhöll grad X i Skånska Provinsiallogen i Kristianstad 1999. Ämbetsman i S:t Andreaslogen Carl Johan sedan 1986 och dess ordförande mästare sedan 2009. Ämbetsman i SPL sedan 2012. Ingår i SPL fördelningsråd sedan 2010. x

Född 25 april 1953 i Linköping. Efter fil.kand examen vid universitetet i Uppsala 1978 tjänster som byråingenjör och kemist vid Statens Kriminaltekniska Laboratorium 1978-1989. Tjänstledig för doktorandstudier inom elektrokemi 1983-1984 vid institutionen för Teknisk Analytisk Kemi i Lund. Från 1989 olika tjänster inom materialteknikområdet på Saab i Linköping, förste ingenjör, gruppchef och numera avdelningschef . Recipierade i S:t Johanneslogen S:t Jacob i Linköping 1992 och fick grad X 2006 i ÖPL. Har haft olika ämbetsmannauppdrag i S:t Johanneslogen S:t Jacob från 1996 och senast som ordförande mästare 2008-2014. x

Riddare och Kommendör fick kommendörstecken Riddaren och kommendören med Röda korset Tom Bergroth har förlänats Kommendörstecknet av Kungl. Nordstjärneorden. H. M. Konungen utnämnde honom 18 februari och i april ägde en ceremoni rum i Nordstjärneordens sal på

Kjell Hognesius

Slottet i Stockholm. Ordenskansler Ingemar Eliasson delade då ut ordenstecknet till broder Tom. Närvarande med anknytning till Svenska Frimurare Orden var Eija Häkli, Ove Sandéhn samt Mona och R&K Harald Westling. x 51

Anders Grafström

I samband med Ordens högtidsdag i mars dubbades två bröder till Riddare av Kungliga Carl XIII:s Orden, RCXIIIO. Det var Riddarna och kommendörerna med Röda Korset, teologie doktor Kjell Hognesius, och överstelöjtnant Anders Grafström. Riddarna bär i rött band ett rött, krönt kors om halsen med ett monogram bestående av två C i guldtext, varav det enda spegelvänt omslutande ”XIII” på åtsidan och ”B” på frånsidan, samt ett rött bröstkors. x

Nya OHT

Göran De Geer friherre, generalmajor

Jan Lindman Överstelöjtnant, Karlstad

Ulf Åsén Avdelningsdirektör, Järfälla

Riddarnamn: Chevalier de clarté IV Valspråk: Non sans cause

Riddarnamn: Riddare av kompassrosen. Valspråk: Rätt kurs mot målet.

Riddarnamn: Riddare av informatiken Valspråk: Tänk!

Född 26 mars 1942 i Bromma Officersexamen 1964 med placering vid Bodens ingenjörkår, Ing 3. Militärhögskolans högre ingenjörtekniska kurs 1969 – 1972. Tjänstgöring som detalj- och avdelningschef vid arméoch försvarsstaberna 1974 - 1983. Försvarsattaché i London och Dublin 1985 – 1989. Chef för Svea ingenjörregemente 1989-04-01–1989-08-31. Överste 1. i Generalstabskåren och departementsråd i Försvarsdepartementet 1989-1992. Generalmajor i Försvarsmakten 1990. Chef för Svea livgarde och kommendant i Stockholm 1993 – 1994. Chef för Gotlands militärkommando 1994- 2000. Avgång från aktiv stat 2001. Generalmajor i Försvarsmaktens reserv 2001– 2007. Riddare av Johanniterorden. Kommendör 1 kl av Finlands Lejonorden. Officer i Franska Nationalförtjänstorden Recipierade i Den Nordiska Första S:t Johannislogen 1995. Grad X i ÖPL 2008. Ceremonimästare i GG och

Född 2 oktober 1938 i Söderhamn. Officer vid Hälsinge Regemente 1962. Förvaltningsutbildning 1969-1971 och därefter tjänstgöring som tygofficer vid Sundsvalls luftvärnsregemente, intendent vid Norrlands Kustartilleriförsvar i Härnösand samt stf chef vid Bergslagens Milomaterielförvaltning och sektionschef med mera vid Försvarets Materielverk i Karlstad. Recipierade i S:t Johanneslogen S:t Carolus 1986 och fick grad X 1999. Ämbetsmannauppdrag i S:t Carolus 1990 – 2006 varav som OM 2000 – 2006. Ämbeten inom Värmländska Provinsiallogen från 1999 t o m 2013 varav åren 2008 – 2013 som kansler. Ledamot av Datanämnden 1996-2002. Ledamot av informationsdirektoriet 2002-2010. x ÖPL 2003 - 2009. Andre deputerad mästare i ÖPL 2009-. Ledamot av utbildningsdirektoriet. x

Född 14 mars 1944 i Sundsvall Uppvuxen i Liden i Indalsälvens dalgång. Folkskola i Liden, realskola i Hammarstrand. Anställd i Posten 1962, genomgick Postens administrativa utbildningar 1962-66. Efter tjänstgöring inom Postens lokala och regionala förvaltning till dåvarande Poststyrelsens IT-avdelning 1968. Under ett antal år av 1980-talet i privat tjänst. De sista 15 åren av arbetslivet i Postens koncernstab. Första värnpliktstjänstgöringen 196465 vid dåvarande I 21 i Sollefteå. Krigsplacerad i Fältposten värnpliktstiden ut. Uppdrag inom Förbundet Fältpostbefäl som fortfar. Reception 1980 i Den Nordiska Första S:t Johannislogen, grad X 1998. Ämbetsman i NF sedan 1982 i olika befattningar. Ämbetsman i Svea Provinsialloge 2005-2009. AL i CFE 2004, A där 2006-2007, S 2008-2013, nu ABB. AA i AB 20052006, FA där 2007-2009, ÖAÖB sedan 2010. Ledamot av ABM sedan 2009, S i styrelsen för MmFond sedan 2011. PBF 2010. x

Frimuraren för 70 år sedan Broder, som utnämnts till någon av ovan angivna grader, och för vilken svårigheter kunna föreligga att på kallelse inställa sig å viss i arbetsordningen angiven grad, kan skriftligen

hos Storceremonimästaren, adr. Blasieholmsgatan 6, Stockholm, anmäla dag, då han önskar undergå reception … …Här må erinras om att Broder, 52

som anmält hinder för reception tre gånger, icke vidare kallas annat än på därom av honom hos Storceremonimästaren framställd begäran.

Från Ordens kansli Inrikes ärenden Informationsdirektoriet Förordnande Överstelöjtnant Herman Håkansson, R&K, som Ordens överarkitekt (OÖ) från och med den 22 mars 2014 till och med den 22 mars 2020. Utbildningsdirektoriet Förordnande Generalmajor Göran De Geer, förlängt förordnande som ledamot från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2017. Stora Landslogen Förordnanden Professor Göran Karlsson, R&K, OA, som ledamot i Stora Landslogens Magistralråd från och med den 1 februari 2014 till och med den 31 januari 2018. Diplomingenjör Tom Waselius, R&K, KM SCF, förlängt förordnande som ledamot i Stora Landslogens Magistralråd från och med den 1 februari 2014 till och med den 31 december 2016. Bankdirektör Michael Boström, R&K, som andre storbevakande broder (ASBB) från och med den 1 april 2014 till och med den 31 mars 2020. Agronom Olof Sköld, R&K, som storintroduktör (SI) från och med den 1 april 2014 till och med den 31 mars 2020. Som Stormästarens uppvaktande bröder från och med den 23 mars 2014 till och med den 21 mars 2015: Filosofie kandidat: Per G Olson, X Svea, som SUB X. Poliskommissarie: Anders Lindqvist, X Svea, som SUB X. Arbetsledare: Kimmo Jää-Aro, IX Svea, som SUB IX. Advokat: Sten Sjöstedt, IX Svea, som SUB IX. Verkställande direktör: Bo Ericson, VIII Svea, som SUB VIII. Avdelningschef: Hans Orest, VIII Svea, som SUB VIII. 1. Fördelningen (Svea) Förordnanden Herr Jan-Olof Frykman, X Svea, som ordförande mästare (OM) för S:t Andreaslogen S:t Eskil i Eskilstuna från

och med den 1 mars 2014 till och med den 28 februari 2020. Bankdirektör Peter Westrup, R&K, som provinsialmästare (PM) för Svea Provinsialloge i Stockholm från och med den 22 mars 2014 till och med den 22 mars 2020. 3. Fördelningen (GPL) Entledigande Köpman Leif Wadell, R&K, som provinsialmästare (PM) för Göta Provinsialloge i Göteborg från och med den 13 mars 2015. Förordnande Projektledare Carl-Magnus Arthursson, IX GPL, som ordförande (O) för Brödraföreningen Lidköpings Frimurarebröder i Lidköping från och med den 25 mars 2014 till och med den 24 mars 2020. 4. Fördelningen (ÖPL) Nya lokaler i Jönköping S:t Johanneslogen Den Mellersta Pelaren och Kapitelbrödraföreningen Viktor Rydberg verkar från och med 1 mars 2014 i nya lokaler med adress Norra Strandgatan 40.

Entledigande Byggnadsingenjör Bertil Siltberg, X ÖPL, som ordförande (O) för Brödraföreningen IIIxIII i Motala från och med den 10 mars 2014. Förordnande Laboratorieingenjör Peter Granstam, R&K, som provinsialmästare (PM) för Östgöta Provinsial-loge i Linköping från och med den 5 april 2014 till och med den 4 april 2020. 5. Fördelningen (VPL) Förordnanden Rektor Nils Eklund, X VPL, förlängt förordnande som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Hammaren i Karlskoga från och med den 27 mars 2014 till och med den 31 december 2014. Direktör Olof Frisk, VII VPL, som ordförande mästare för S:t Johanneslogen Hammaren i Karlskoga från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december 2020. Överstelöjtnant Bo Arvidsson, VIII VPL, som ordförande för Brödraföreningen Fraternitas i Kristinehamn från och med den 1 april 2014 till och med den 31 mars 2020.

Byte av Ordens lösenord Av säkerhetsskäl ska man regelbundet byta lösenorden man använder på sin dator. På vissa system krävs ett nytt lösenord varje kvartal, medan andra tillåter samma år ut och år in. Sedan säkerhetshålet ”Heartbleed” upptäcktes för en tid sedan, där hackare kunde komma åt enskilda personers lösenord, rekommenderas alla datoranvändare i hela världen, att byta sina lösenord. Det gäller naturligtvis också användare av Svenska Frimurare Ordens olika system. Alla i Orden Säkerhetshålet är åtgärdat på Ordens servrar, men ingen vet om lösenorden hunnit läcka ut och finns i någons ägo. 53

Planeringsdirektoriets säkerhetskommitté har därför gått ut med en uppmaning till alla i Orden att byta lösenord omgående. Det gäller det till Ordens hemsida såväl som till medlemssystemet FMS - samma lösenord används till båda systemen. Enklast är att gå in på Ordens hemsida www.frimurarorden.se och från inloggningsmenyn välja ”Glömt lösenord/ny användare”. Där följer man sedan instruktionerna som systemet anger. Man ska inte välja lösenord som man använder på andra system. De som kommer över en persons lösenord försöker nästan alltid att använda detta på andra adresser som den personen nyttjar. x

Notiser Bjäreträff med Stormästaren Sommarträffen för frimurarbröder på Bjärehalvön har alltmer blivit en sammankomst för bröder av alla grader i södra Sverige. Men efterhand har det även blivit en träff för långväga bröder som årligen möter gamla vänner och under lunchen pratar om logeminnen och sammankomster. Bjäreträffen genomförs i år för 17:e gången i följd. Vid första träffen under Max Lotzkes ledning var det 16 bröder från Båstad som samlades under en lunch på golfrestaurangen. Skaran har utökats en aning, 140 bröder har räknats in på senare år. I år kanske rekordet slås med tanke på programmet. Även i år blir det kända föredragshållare; Ordens Stormästare Anders Strömberg som informerar om aktuella ärenden inom Orden och provinsialmästare Christer Persson som berättar om aktiviteter i 2 Fördelningen och Skånska Provinsiallogen Som avslutning blir det sedan en inspirerande revy över loger och brödraföreningar och deras kommande program . Menyn, som alltid, kokt lax med nypotatis och tillbehör och platsen lika traditionsenligt på Hemmeslövs Herrgård i Båstad. Lika traditionsenligt är själva Bjäreträffen gratis, men en frivillig kollekt samlas in. Anmälan görs senast 31 juli till Kjell Vramsmo, på telefon 070-547 64 85, eller mejl kjell.vramsmo@gmail.com x

Puttningstävlingen är en traditionell del av Vinkelslaget. Bilden är tagen ett tidigare år.

Vinkelslag även i sommar Ingen sommar utan Vinkelslaget. Även i år inbjuds alltså bröder med ledsagare att deltaga i den traditionella golftävlingen. Den äger rum på den 80-års jubilerande RYA GK, en diamant vid Sundets pärla och rankad som en av Sveriges tio bästa golfbanor. I år ska man vara på plats torsdagen den 14 augusti med första start klockan 10. Tävlingen spelas som slagspel med följande klassindelning: A-klass (slaggolf); B-klass (poängbogey); Damklass (poängbogey)

Lagpris, puttningspris samt pris till bästa bruttoscore i A-klassen förutom priser till klassegrarna. Rabatterad greenfee är 450 kr. Startavgift 100 kr. Middag (två rätter inkl bordsvatten) med efterföljande prisutdelning: 200 kr. Anmälan med angivande av golfid senast den 31 juli görs till mailadressen vinkelslaget@telia.com Förfrågningar rörande tävling och inkvartering görs till tävlingsledningen tel 070-218 53 34. x

sta ledningen. På bilden Stormästaren, ceremonimästare Magnus Törnqvist, provinsialmästare Christer Persson,

Stormästarens prokurator Nils Magnusson och ordföranden Ulf Bergström. x

Högt besök i Ängelholm Stormästare Anders Strömberg har som mål att besöka Ordens samtliga enheter. Därför fick Ängelholms Frimurareförening i april för första gången i sin 80-åriga historia besök av Svenska Frimurare Ordens högsta ämbetsmän. Stormästaren gästade föreningens terminsavslutning. Fyrtiofem medlemmar tog emot den hög-

OSM:s krönika

Fokus på brödraföreningen

Joakim Helwig Dipl. Samtalsterapeut i Psykosyntes

10 års erfarenhet av individuellt terapiarbete. Bröder, anhöriga och närstående. Välkommen att kontakta mig. Mottagning på Södermalm i Stockholm. 08 – 644 89 33; 0739 – 38 48 76 joakim.helwig@gmail.com

Viktigaste uppgifterna Vilka är de viktigaste uppgifterna för brödraföreningarna? Huvuduppgiften är att vara ett viktigt komplement till logernas verksamhet när det gäller förkovran inom den Konungsliga Konsten. Denna fortbildning kräver hög kvalitet på föredragen och skall på olika sätt skildra vår kärnverksamhet. Föredragen kräver noggranna förberedelser så att de blir innehållsrika och berikande för bröderna. Det förutsätter att föredragen är betydligt längre än talmanstalen i logen. Gränsöverskridande Brödraföreningarna skall, liksom loger och frimurareklubbar, verka för att öka intresset för vår verksamhet och öka tillgängligheten av frimuriska aktiviteter för våra bröder. Sammankomsterna skall vara gränsöverskridande möten mellan bröder av olika grader och åldrar. Brödraföreningarna har därmed en unik möjlighet att stödja bröderna i deras frimureriska resa och få dem mer aktiva. Vi minskar därmed risken för att bröder stannar upp i sina aktiviteter och i sämsta fall tappar kontakten med Orden. Brödraföreningarna skall hålla kontakt med de bröder som bor i närområdet. Föreningen är en viktig del av Ordens inre barmhärtighetsarbete. Bröderna i föreningen skall på olika sätt ”lämna en hjälpande hand” till de bröder som behöver vår omtanke i någon form eller kanske bara har svårt att ta sig till sammankomsten. Rekrytera En annan och mycket angelägen uppgift för alla i en brödraförening aktiva bröder är att kontinuerligt rekrytera nya medlemmar till Orden som sedan både föreningen och logen vårdar. Vår nye broder kan knappast få en bättre start inom Orden än genom faddrar som kan ge personliga kontakter inom såväl arbetslogen som brödraföreningen. Denna rekrytering är också en förutsättning för brödraföreningens överlevnad. 55

Foto: Joe Sundelin

ag har haft förmånen att kunna besöka ett tiotal brödraföreningar under första kvartalet i år. Det har varit genomgående positiva upplevelser med en god balans mellan bra utfört rituellt arbete, intressanta och givande föredrag, vacker musik och broderlig samvaro. Samma erfarenhet kunde jag dra av förra årets besök i brödraföreningarna. Förutsättningarna för brödraföreningarna är mycket olika när det gäller ekonomi och lokaler för sammankomsterna. Det krävs på de flesta ställen stort arbete att ställa i ordning lokalen före och efter sammankomsten och förutsättningarna för den avslutande brödramåltiden skiljer sig mycket åt. Men sammantaget upplever jag en positiv anda och en vilja att göra ett bra frimureriskt arbete som bygger på ett stort engagemang. Jag ser nu med spänning fram emot mina övriga inplanerade besök i brödraföreningarna under året.

Brödraföreningen skall vidare ordna besök med bröderna i närbelägna loger och andra brödraföreningar för att dels inte tappa kontakten med den rituella verksamheten i logerna, dels skaffa erfarenhet från liknande verksamheter och utöka brödragemenskapen. Vi skall inte isolera oss i vår egen verksamhet utan bygga broar mellan enheter för ett levande frimureri. Bästa grunden Jag vet och känner att våra brödraföreningar strävar efter att arbeta på det sätt som jag här beskrivit. Själv är jag övertygad om att det ger den bästa grunden för att sammankomsterna skall ge bröderna nya insikter och att den efterföljande måltiden skall skapa värme, omtanke och vänskap. Ett bättre sätt att behålla våra bröder har jag svårt att tänka mig och i det arbetet har brödraföreningarna en mycket central roll. x

Posttidning Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

VAD TROR DU?

Kommer priset på olja gå upp eller ner?

Bull & Bear En placering för den som framförallt tror på sig själv.

ull & BEar-cErtifiKat är en placering för den som är beredd att ta större risk för att kunna tjäna mer. certifikaten passar den som har en fast tro på marknadens riktning. Oavsett om man tror på upp- eller nedgång. Bull & Bear kan vara kopplat till aktier, råvaror eller valutor.

7% 11%

Transport

50% 32%

Så här används oljan globalt

Bull & Bear ger minst den dubbla avkastningen till den som tror rätt. Samtidigt gäller det omvända. Om marknaden går åt fel håll, det vill säga i motsats till ens förväntningar, förlorar man minst dubbelt så mycket som den dagliga utvecklingen. Den som har en bestämd uppfattning om hur till exempel oljepriset kommer att utvecklas investerar i ett certifikat som följer priset på olja. Den som tror på uppgång köper Bull, medan den som tror på nedgång köper Bear.

Industri

Fastigheter

dagar

idag används nästan 99 % av all produktionskapacitet och skulle oljeproduktionen mot förmodan helt upphöra räcker oljeförrådet bara i cirka 60 dagar. Det gör att priset på olja är väldigt känsligt för produktionsstörningar.

Olika sorters olja

Världens oljeproduktion

råolja finns i olika kvaliteter, med olika tjockhet och svavelgrad. två av de mest kända kvaliteterna är Brent, som kommer från Nordsjön, och den något lättare Wti, West texas intermediate, som kommer från uSa.

De största producenterna av olja är ryssland, Saudiarabien och uSa. uSa är också den överlägset största oljekonsumenten, följt av Kina och Japan.

Oljans historia råolja är namnet på den olja som kommer direkt från marken. Oljan skapades av små djur och växter som levde i världshaven för många miljoner år sedan. idag är olja världens största handelsvara. Den används framförallt som drivmedel, i form av bensin, diesel och flygbränsle. Men oljans historia sträcker sig långt bak i tiden.

Elproduktion

Omkring år 4000 f Kr användes till exempel Bitumen, som är en tjärliknande olja, för att täta båtar i Mesopotanien. för ungefär 1 700 år sedan började man, i Kina, borra de första oljekällorna med hjälp av bamburör. Och många var de besvikna pionjärerna i uSa som borrade efter vatten, men istället fick upp en brunsvart sörja.

faktum är att det var uppfinningen fotogenlampan som 1854 gjorde oljan intressant som handelsvara. Man väljer även vilken hävstång man vill ha. Högre hävstång innebär också högre risk. Den som väljer fyra gånger daglig hävstång får en avkastning som är fyra gånger den dagliga prisutvecklingen. Exempelvis; stiger oljepriset med 2 % en dag, stiger Bull-certifikatet med 8 % samma dag. Om oljepriset istället faller med 2 % en dag, faller Bull-certifikatet med 8 % samma dag.

Det råder delade meningar om och när oljan kommer att ta slut. En del forskare menar att världens oljeproduktion kommer att falla under kommande år, medan andra hävdar att det fortfarande finns gott om olja som kan utvinnas till rimliga priser.

Brent, Nordsjön

WTI, USA

Handelsbankens placeringar på råolja är kopplade till utvecklingen för terminskontrakt på Brent råolja som handlas på derivatbörsen i london. terminerna handlas i amerikanska dollar. Största oljeproducenterna Största oljekonsumenterna

Vad tror du? Kommer priset på olja stiga eller falla? Bull eller Bear?

handelsbanken.se/bullbear avser daglig avkastning före administrationsavgift och courtage. Pengar som placeras i Bull & Bear-certifikat kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det placerade kapitalet. Handelsbanken har offentliggjort ”Grundprospekt Svenska Handelsbanken aB (publ) (”Handelsbanken”) MtN-, Warrant- och certifikatprogram” som finns att tillgå på handelsbanken.se/prospektochprogram