Blå Stjärnan nr 4, 2020

TIDNINGEN FÖR SVENSKA BLÅ STJÄRNANS MEDLEMMAR

DOKUMENT

Sverige fritt från blåtunga JULMYS

Jul på Mimmis hunddagis FORSKNING

Hundens fantastiska nos

NR 4 /2020

Innehåll Tidskrift för Svenska Blå Stjärnan

3 Ledaren

Kontakt: Kungsholms hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm sbs@svenskablastjarnan.se 08-425 030 40

4 DOKUMENT: Tio år sedan Sverige blev fritt från blåtunga.

Hemsida: www.svenskablastjarnan.se

9 FORSKNING: Hundens fantastiska nos

Ansvarig utgivare: Elisabeth Olofsson, riksstjärnchef elisabeth.olofsson@svenskablastjarnan.se Redaktörer: Kristin af Malmborg, generalsekreterare kristin@svenskablastjarnan.se 08-425 030 45 Pontus Ljunghill pontus@svenskablastjarnan.se 08-425 030 41 Redaktionsgrupp: Elisabeth Olofsson, Kristin af Malmborg, Pontus Ljunghill Grafisk form & produktion: Paola Squassina paola@drivenkommunikation.se Upplaga: 8 000 Utkommer: 4 nummer per år Nr Utgivning 1-2021 Vecka 9

Manusstopp 11 januari

Svenska Blå Stjärnan förbehåller sig rätten att redigera insända texter och anpassa dem till tidningens stil och innehåll.

För icke beställt material ansvaras inte. Artikelförfattarna förutsätts godkänna att texter och bilder läggs ut på tidningens hemsida.

11 Fågelinfluensa åter i Sverige 12 REPORTAGE: Det lackar mot Lill-Jul på Mimmis hunddagis.

14 Nytt & Blandat 16 Fråga Veterinären, Nytt & Blandat forts.

17 Information från CST 18 Så påverkar du arbetet i ditt lokala förbund 19 Ser på mjölkpaketet med nya ögon efter Grundkurs 1 distans 21 Utbildning 22

Barn & Ungdom

24 Vill du bli en Stjärna?

OMSLAGSFOTO: KSENIA RAYKOVA SHUTTERSTOCK 2

BLÅ STJÄRNAN 4-2020

BLÅ STJÄRNAN | LEDAREN

Virus känner inte till några riksgränser Från min västkusthorisont är det svårt att inte notera och reflektera över den situation som coronapandemin orsakat i våra nordiska gränsregioner. Den infekterade stämningen där båda sidor antyder att det är den andra nationens medborgare som sprider viruset, skapar en tråkig och farlig stämning av ” vi och dom”. En åsikt som kan verka nästan farligare än själva viruset, tilliten mellan de nordiska länderna känns lite avlägsen just nu. Detta läge är inte specifikt för den stora gränsövergången vid Svinesund, utan känns igen längst hela vår gräns.

Gränsen mellan Haparanda och finska Torneå har kallats ”världens fredligaste gräns”. Nu står där ett kravallstaket, besöken från Sverige till Finland föregås av många kontroller. Nationella beslut som överförs till lokala förhållanden leder till stora problem för den enskilde och för många olika arbetsgivare. Men, det finns ljuspunkter. Människor träffas och håller bröllop på gamla Svinesundsbron och släktingar och vänner träffas och fikar på var sin sida om gränslinjen, på bron. Men med tanke på den starkt ökande covid-19 situationen i Sverige, Europa och hela världen, i skrivandes stund, måste vi ju alla framförallt följa myndigheternas råd och nya bestämmelser. Vardag och helg ser nu nästan likadana ut, ganska tråkiga, men vi måste hålla ut, det viktigaste är att

inte sprida coronasmittan.

På djursidan har vi även några orosmoln när det gäller smittskydd. Framfarten av afrikansk svinpest i vårt närområde oroar – nu finns fall på vildsvin i till exempel Tyskland, Baltikum och Polen. Risken att få in smittan här i Sverige handlar framförallt om att människor för den med sig. Så har det varit i hela Europa. Viruset överlever i charkvaror av svin, till exempel rökt korv. Om vi skulle få in viruset i landet kommer det att påverka vår grisproduktion på ett förödande sätt. Ett utbrott av viruset i Sverige skulle troligen också innebära lokala restriktioner i allemansrätten. I november konstaterades fågelinfluensa i en kalkonbesättning i Skåne och sjukdomen finns också i vårt närområde, i Danmark, Tyskland och Storbritannien.

Bortsett från alla pågående smittoproblem, blir säkerhetsläget både i vår omgivning och globalt allt tuffare. Men här har de nordiska länderna ett samarbete, bland annat Nordefco (Nordic Defence Cooperation) som undertecknades 2018 av alla de nordiska länderna. Samarbetet bedrivs på både militär och politisk nivå och det övergripande målet är att de nordiska länderna ska stärka sin försvarsförmåga och kunna samarbeta i fred, kris och konflikt. I september i år undertecknade, på plats i norska Porsangermoen, försvarsmi-

nistrarna i Finland, Norge och Sverige en trilateral avsiktsförklaring om att ytterligare stärka det operativa försvarssamarbetet mellan våra länder.

Jag hoppas att ni alla är friska och kan fira en trevlig jul, med era närmaste.

Var rädda om er och håll ut.

Elisabeth Olofsson Riksstjärnchef/ordförande

Medlemsavi med tidningen denna gång Den här gången får du avin för att förnya ditt medlemskap i Svenska Blå Stjärnan med tidningen.

Vi gör detta av miljö- och kostnadsskäl. Läs mer om vad medlemskapet innebär på baksidan, sidan 24.

BLÅ STJÄRNAN 4-2020

3

4

BLÅ STJÄRNAN 4-2020

FOTO: TRY MY BEST/SHUTTERSTOCK

DOKUMENT | BLÅTUNGA

Tio år sedan Sverige blev fritt från blåtunga - Svenska Blå Stjärnan hade nyckelroll i kampen mot allvarlig virussjukdom I februari 2009 var Blå Stjärnan Susanne Bäckström på plats på Öland för ännu ett vaccinationsuppdrag för att bekämpa den farliga blåtungan i södra Sverige.

– Det var minus sjutton grader och snöstorm och jag minns att vi fick hålla händerna runt flaskorna för att vaccinet inte skulle frysa, berättar hon.

Nu i december är det tio år sedan Sverige förklarades fritt från blåtunga. Vi ser tillbaka på den tuffa kampen mot en svår virussjukdom, där Svenska Blå Stjärnan hade en nyckelroll.

TEXT: PONTUS LJUNGHILL

Lördagen den 6 september 2008 upptäcktes det första fallet någonsin av blåtunga i Sverige, i provtagen mjölk från en gård i Halland. Det är en virussjukdom som ibland är dödlig. Den drabbar idisslare, som nötkreatur och får, och kan slå hårt mot lantbruket.

När Kristin af Malmborg, generalsekreterare för Svenska Blå Stjärnan, gick upp på söndagen morgonen efter möttes hon av radiosändningar och tidningsrubriker som berättade att sjukdomen nu fanns i landet.

– Jag ringde vår kontaktperson på Jordbruksverket direkt. Han var ganska stressad, jag tror att Jordbruksverket hade fått vetskap om att blåtunga hittats i Sverige sent på kvällen innan. Och efter att jag presenterat mig sa han ungefär ”jättebra att du ringer, jag hinner inte prata nu, men ordna fram några Blå Stjärnor – vi behöver dem i morgon bitti”, säger Kristin af Malmborg så här drygt tolv år efter det där samtalet.

– Det första budet från Jordbruksverket var att de behövde fem Blå Stjärnor, mot kvällen hade den siffran stigit till ett tjugotal. Så den där söndagen i september 2008 arbetade jag med att hitta medlem-

mar som kunde hjälpa till att bekämpa smittan. Jag kontaktade ordförandena i våra lokalförbund så att de skulle vara beredda på att nu kommer vi kallas ut för att göra en viktig insats. Det var en intensiv dag och när det blev sen kväll hade jag ännu inte hunnit klä mig, jag satt fortfarande i morgonrocken.

Från den dagen blev arbetsdagarna mycket långa på Svenska Blå Stjärnans kansli en tid framöver.

– Första månaden var arbetet med blåtunga det enda jag gjorde. I början

”Dräktiga djur kan få missfall och en del djur kommer att dö” arbetade vi alla på kansliet i princip uteslutande med det långt in på kvällarna.

Vi möttes av en stor vilja att göra en insats när vi kontaktade våra medlemmar. Jag är stolt över det arbete som genomfördes, säger Kristin af Malmborg.

Från början trodde de flesta att

Svenska Blå Stjärnan skulle hjälpa till med blåtungebekämpningen i veckor, inte mer. Det blev inte riktigt så. Sammanlagt skulle omkring 300 Blå Stjärnor, vissa närmast non stop, vara ute och vaccinera och bekämpa sjukdomen på annat sätt i drygt två år.

SVIDKNOTT DEN STORA BOVEN

Blåtunga är alltså en allvarlig virussjukdom som drabbar idisslare. Den sprids nästan alltid via infekterade blodsugande svidknott, men kan också överföras via exempelvis kroppsvätskor från smittade djur och kanyler som inte är sterila. Människor kan inte få blåtunga och det är ofarligt för oss att dricka mjölk och äta kött från smittade djur. Däremot kan sjukdomen slå hårt mot till exempel nötkreatur och får.

– När blåtunga är som mest utvecklad ger den upphov till vad som kallas en allmän virusinfektion som fortlöper med till exempel feber, att slemhinnorna svullnar, att dräktiga djur kan få missfall och en del djur kommer att dö. Och naturligtvis är det också en sjukdom som ger en sänkning i djurens produktion, säger Thomas Svensson, beredskapshandläggare och biträdande stabschef på Jordbruksverket.

BLÅ STJÄRNAN 4-2020

5

FOTO: BJÖRN SEGERBLAD

DOKUMENT| BLÅTUNGA

FOTO: BJÖRN SEGERBLAD

FOTO: PRIVAT

Thomas Svensson, beredskapshandläggare och biträdande stabschef på Jordbruksverket.

Foto: Jordbruksverket

”Sjukdomen kan även ge utslag och sår kring näsa och mun och muskelskador”

Sjukdomen kan även ge utslag och sår kring näsa och mun och muskelskador.

Det händer också, även om det är sällsynt, att djurens huvuden svullnar upp och att det i sin tur leder till cirkulationsstopp och att tungan sväller och blir blå – därav sjukdomens namn. Kalvar och lamm med smittade mödrar föds ibland med blåtunga.

En omfattande smittspridning kan få stora konsekvenser för djurhälsan och för lantbruket, med stort produktionsbortfall för till exempel mjölk, och med restriktioner och kraftigt minskade intäkter.

Blåtunga finns på många platser i världen. Den är vanligast i Afrika, men är också utbredd i till exempel Mellanöstern, Indien, Kina och USA. I augusti 2006 upptäcktes blåtunga på en gård i Nederländerna och sedan började spridningen till andra delar av Europa.

Det finns olika varianter av blåtunga, så kallade serotyper, och det var serotyp 8 som hittats i Nederländerna. Risken var stor för att den varianten av sjukdomen så småningom skulle ta sig till Sverige.

SVERIGE VÄL FÖRBERETT

Enligt epizootilagen, som gäller för ”sådana allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa”, är blåtunga en 6

BLÅ STJÄRNAN 4-2020

sjukdom man ska vidta särskilda åtgärder mot. Kommer sjukdomen till Sverige är det Jordbruksverket som har ansvar för att bekämpa och utrota den.

Den 13 oktober 2007 upptäcktes det första blåtungefallet i Danmark, hos ett får på ön Lolland. Det fanns stora farhågor för att sjukdomen skulle komma till Sverige framemot sommaren 2008, när svidknotten började bli aktiva och smittade insekter kunde föras av vinden från kontinenten till södra Sverige.

– Vi på Jordbruksverket tog fram beredskapsplaner, där vi så detaljerat det gick beskrev hur man ska agera när vi får in blåtunga i Sverige. I förberedelsearbetet jobbade vi också med olika scenarier om vad som skulle hända beroende på var vi fick det första fallet. Vad händer om det är i Halmstad, vad händer om det är utanför Simrishamn och så vidare. Där tittade vi på sådant som djurpopulationens täthet och typer av besättningar i olika områden, säger Thomas Svensson.

Dessutom infördes ett övervakningsprogram, som bland annat innebar att tankmjölk från lantbruk i Halland, Skåne och Blekinge provtogs och skickades till Statens veterinärmedicinska anstalt för att se om det fanns blåtungevirus i den.

Stora mängder vaccin upphandlades.

DOKUMENT | BLÅTUNGA

ETT MASTODONTUPPDRAG

Blåtunga kom inte till Sverige sommaren 2008. Den dröjde lite, till början av hösten. Kampen mot sjukdomen blev ett mastodontuppdrag – för att utrota smittan behövde man vaccinera minst 80 procent av alla får och nötkreatur i södra Sverige.

Med facit i hand vaccinerades över 1,6 miljoner djur (de flesta av dem fick vaccin vid tre olika tillfällen) i Halland, Blekinge, Skåne, Småland och på Öland. Det togs blod- och tankmjölksprover för att kunna spåra sjukdomen. Olika typer av zoner upprättades i södra delen av Sverige – där fanns det skiftande restriktioner för sådant som djurtransporter så att smittan inte skulle spridas vidare till andra delar av landet. Även om mycket hände fort när sjukdomen väl kom till Sverige, så var Svenska Blå Stjärnan beredd på att göra en insats och organisationen hade haft täta kontakter med Jordbruksverket. Efter att kansliet gjort en stor inventering i maj 2008 av medlemmar i södra Sverige med överenskommelse – som bland annat innebär att de ska hjälpa till vid en samhällskris – var ett antal Blå Stjärnor redo att rycka ut. De arbetsuppgifter de skulle få om blåtungan kom hit var skiftande – det kunde till exempel handla om djurhantering, journalföring och registrering. Blå Stjärnor

som var utbildade i delegerad läkemedelshantering skulle också hjälpa till med vaccinationer och provtagning.

NÄR GINA ANDERSSONS MOBIL SMÄLTE

När det första blåtungefallet hittades i Sverige gick Jordbruksverket upp i så kallad krisledningsnivå. En nationell ledningscentral som ledde bekämpningsarbetet upprättades i Jönköping. Dessutom startade en operativ ledningscentral på regementet i Halmstad. Den var centrum för arbetet ute på fältet. Där fanns ett callcenter som var i kontakt med lantbrukare, för att svara på frågor och boka tid för vaccination. Och därifrån utgick team som skulle ut och vaccinera och provta djur. I varje team fanns till en början en veterinär, en blå stjärna och en chaufför, även om det skulle ändras med tiden. När smittan hittades på allt fler ställen i södra Sverige startade ett antal nya operativa ledningscentraler på platser som Falkenberg, Kristianstad, Klippan, Växjö och Forsheda.

Gina Andersson, då utbildningsansvarig i Svenska Blå Stjärnans centralstyrelse, var personal- och logistikansvarig för alla Blå Stjärnor som var ute och bekämpade blåtunga.

– De första månaderna hände jättemycket. Folk hörde ständigt av sig och jag

Gina Andersson var personal- och logistikansvarig under blåtunga. Foto: Björn Segerblad

ringde massvis med samtal varje dag. Jag slet ut tre mobiltelefoner under den där tiden och en av dem var så överbelastad att den smälte i min hand, berättar hon.

Det är ett understatement att säga att Gina Andersson hade mycket på sitt bord.

Alla planeringsmöten. De ständiga telefonsamtalen – med lantbrukare, folk som ville hjälpa till och till Blå Stjärnor som skulle ut och jobba. Sedan logistiken. Allt material av olika slag som skulle beställas och vara på plats i tid: kanyler, provrör, öronmärken med mera. Tvätten av skyddskläder som måste fungera. Det behövdes hyrbilar för de olika teamen, hotellrum för alla Blå Stjärnor som inte kunde bo

BLÅ STJÄRNAN 4-2020

7

DOKUMENT | BLÅTUNGA

Susanne Bäckström vaccinerar en ko mot blåtunga. Foto: Privat

hemma när de bekämpade blåtunga, etcetera, etcetera.

– Det första året jobbade jag sju dagar i veckan, ofta 14–15 timmar per dygn, säger Gina Andersson.

I ISKYLA OCH SNÖSTORM PÅ ÖLAND

I september 2008 tog Blå Stjärnan Susanne Bäckström från Jönköping tjänstledigt från sitt jobb som undersköterska. Under två år skulle hon på heltid vara ute och vaccinera, ta blodprover och bekämpa blåtunga på annat sätt på platser som Halmstad, Ljungby och Kristianstad.

Men hennes starkaste minne från den där tiden är från Öland.

– Det var i februari 2009. Det var minus sjutton grader, snöstorm, stora drivor och vitt överallt – ibland kunde man inte se hur vägen gick när man var ute och körde bil till och från gårdar, säger Susanne Bäckström.

– När vi skulle ut till lantbruk för att vaccinera djur fick vi hålla händerna runt flaskorna för att vaccinet inte skulle frysa.

Ofta fick vi klättra över grindar och annat när vi skulle ta oss fram till djuren på de olika gårdarna. Det finns väldigt mycket djur på Öland och som mest vaccinerade jag och en annan Blå Stjärna omkring 1 500 kor tillsammans på en mjölkgård, på en enda dag. Jag minns att en arbetsdag kunde starta klockan åtta på morgonen och ibland var vi inte tillbaka på vårt hotell förrän ett på natten.

Hur orkade du?

– Men det var ju så roligt. Alla vi Blå Stjärnor som var med kände att vi var delaktiga i något stort, att vi verkligen gjorde skillnad och att det här var något som bara måste göras. De blev som en andra familj för mig, de som jag var ute och vaccinerade med. Gemenskapen, samhörighetskänslan när vi satt och pratade på hotellet

8

BLÅ STJÄRNAN 4-2020

Snöstorm och minusgrader på Öland. Foto: Privat

efter att vi hade varit ute och jobbat. Jag har fortfarande kontakt med flera stycken som jag var ute och bekämpade blåtunga med på den tiden, säger Susanne Bäckström.

– Jag växte som människa de där åren.

Att få sättas i situationer som inte var lätta, men som jag redde ut. Och när vi var ute lärde vi oss verkligen mer om att ta både djur och människor. Man blev bättre och bättre på att se att den här kossan kommer att trilskas för att den är rädd, till exempel. Men också på att ta lantbrukarna. För det mesta var de välvilligt inställda till att vi var där, men det fanns de som tyckte att vi var myndighetspersoner som tvingade på dem något som de inte alls gillade. Då fick man verkligen prata med dem och förklara på ett lugnt sätt.

insatschef på den operativa ledningscentralen i Halmstad under åren med blåtunga.

Gina Andersson, hon som var personaloch logistikansvarig för de Blå Stjärnor som bekämpade smittan, tror att alla som var med då känner en stor stolthet över vad de gjorde.

– Alla ville verkligen djurens bästa och det var en väldigt stark känsla när alla jobbade mot samma mål. Ibland tänker jag på alla jätteduktiga Blå Stjärnor som var ute då. Inte bara de som jobbade nästan hela tiden, utan också de som inte kunde vara borta från sina arbeten, men som till exempel var ute och arbetade mot blåtunga på sina semestrar – det är också helt fantastiskt, säger hon.

BLÅ STJÄRNOR VEK SEMESTERN ÅT BLÅTUNGA

Den 3 december 2010 förklarades Sverige fritt från blåtunga. För att hindra sjukdomen från att komma hit igen finns ett övervakningsprogram där tankmjölk från besättningar med ovaccinerade kor i södra Sverige analyseras och blodprov tas på djur som har symptom som skulle kunna tyda på blåtunga.

– Det är inte orimligt att blåtunga kommer till Sverige igen. Serotyp 8 (den variant vi fick in i Sverige 2008) har påvisats i Frankrike och dessutom förekommer andra serotyper i de södra delarna av Europa, säger Thomas Svensson på Jordbruksverket.

Det beskedet gör att jag måste fråga Susanne Bäckström, Blå Stjärnan som bland annat var ute och vaccinerade kor på Öland i snöstorm och iskyla för snart tolv år sedan, om hon är beredd att ge sig ut ännu en gång om blåtungan kommer hit igen.

– Ja, svarar hon. Utan att tveka.

KAN KOMMA HIT IGEN

När Susanne Bäckström var på Öland och vaccinerade i februari 2009 hade mycket förändrats i kampen mot sjukdomen.

Från början ledde distrikts- och privata veterinärer vaccinationerna och provtagningarna ute på gårdarna. Men allt fler av Svenska Blå Stjärnans medlemmar utbildades i delegerad läkemedelshantering och redan i november 2008 var det nästan bara de som var ute på fältet och vaccinerade. Det var, och är fortfarande, veterinärbrist i Sverige och tack vare de Blå Stjärnornas insatser kunde veterinärerna användas på annat håll och återgå till sina vanliga jobb.

– Svenska Blå Stjärnan spelade en stor roll för att det gick så bra som det gjorde.

När de fortlöpande vaccinationerna, det akuta, sköttes av Blå Stjärnor skapade det ett väldigt utrymme för oss i arbetet med att hantera sjukdomen, säger Thomas Svensson på Jordbruksverket, som var

REPORTAGE | ÖVERGIVET VILT

FOTO: SUSANNE PÄLMER/PIXABAY

Hundens fantastiska nos TEXT: PER JENSEN, PROFESSOR I ETOLOGI, LINKÖPINGS UNIVERSITET

I Helsingfors finns hundar som genom att nosa på ett avstryk från flygpassagerare kan identifiera personer som är smittade med covid-19. Snabbare och minst lika säkert som ett vanligt laboratorietest! Men hur bär de sig åt? Vad är det som gör hundens luktsinne så känsligt?

SINNE MED RESURSER

Det enkla svaret är att hundens luktsinne är välutrustat. I själva nosen sitter en enorm mängd luktreceptorer, det vill säga sinnesceller som reagerar på doftämnena.

Uppemot 300 miljoner är tätt packade i det så kallade luktepitelet i näsväggen.

Som jämförelse har vi människor omkring 6 miljoner. Varje luktreceptor är specialiserad på att känna igen en särskild substans och när vi upplever exempelvis doften av en ros är det i själva verket den samlade upplevelsen av en mängd olika kemiska substanser. Man uppskattar att hundens känslighet är mellan 10 000 och 100 000 större än människans, lite olika beroende på vilken doft vi jämför.

Signalerna från luktreceptorerna skickas raka vägen in i hjärnan, till det som kallas de olfatoriska bulberna. Här hittar vi nästa stora skillnad mellan hundar och oss själva: de använder mer än 40 gånger mer av sin hjärna för lukter jämfört med människor. De är alltså inte bara mer

känsliga för de doftämnen som de andas in, de är också betydligt bättre rustade för att analysera lukterna.

Men hundens nos är mer spännande än så. När luften dras in genom nosöppningarna tar den inte raka vägen ner till lungorna som hos oss själva. En del av den skickas i stället till ett avgränsat område längst bak i nosen, särskilt rikt på luktreceptorer. Det här området är fullt av veck och kanaler där luften silas över sinnescellerna så att också de svagaste lukter kan upptäckas.

virvlande rörelsen vid utandningen gör att lukterna fördelas bättre och blir lättare att ta in vid nästa inandning.

Och nästa andetag kan komma snabbt.

När en hund luktar på en fläck kan den sniffa ut och in flera gånger i sekunden och får ett hypereffektivt upptag av doftämnen. Kombinationen av hundens effektiva andningsteknik och uppdelningen av den inandade luften gör att den på sätt och vis får en konstant luftström över doftcellerna i nosen.

ANDAS IN OCH UT

Tack vare nosens uppbyggnad kan en hund också skilja på de dofter som kommer genom vänster och höger näsborre.

De luktar liksom i stereo. Det är en viktig orsak till deras förmåga att avgöra riktningen på ett spår. En hund som möter ett spår efter exempelvis en hare kan avgöra om den sprungit mot vänster eller höger.

Troligen känner hunden att dofterna förändrats kemiskt och brutits ner en aning

VÄNSTER OCH HÖGER

Nästa märkliga specialisering i nosen sätter in när hunden andas ut. Om man tittar på en hundnos rakt framifrån ser man att det finns ett veck på sidan nedanför varje näsborre. Under utandningen fälls de blixtsnabbt ut så att luften leds åt sidan i en virvlande rörelse. Tack vare det störs inte de doftämnen som finns precis framför nosen. Tvärtom, faktiskt – den

BLÅ STJÄRNAN 4-2020

9

FOTO: PEZIBEAR/PIXABAY

FORSKNING | HUNDENS NOS

närkliniken, tar de främst in dofterna med höger näsborre. Motsatt gäller när lukten är mer positiv, till exempel mat.

INTE BARA VANLIG LUKT

Per Jensen, professor i etologi, Linköpings universitet Foto: Charlotte Perhammar

mer i den riktning där haren kom från.

Luktcellerna skickar som sagt sina signaler raka vägen upp till hjärnan, vänster näsborre till den vänstra hjärnhalvan och tvärtom. Precis som hos oss själva är hundens hjärna lateraliserad, det vill säga höger och vänster halva har lite olika funktioner. Vänster hjärnhalva hanterar mer av positiva känslor och den högra aktiveras när upplevelserna är negativa. Det kan man se på hur hunden använder sina näsborrar. När de luktar på ett obehagligt stimulus, till exempel doften från veteri-

10

BLÅ STJÄRNAN 4-2020

Men nosen är inte hundens enda doftorgan. Mellan nosen och munhålan sitter det så kallade vomeronasala organet.

Med det uppfattas dofter också genom munnen. Medan nosens doftreceptorer signalerar till hjärnans luktcentrum skickar vomeronasalorganet sina intryck direkt till känselcentrum i hypothalamus. Det är främst doftämnen från andra hundar, så kallade feromoner, som uppfattas med det här organet. Det är därför din hund klapprar med käkarna och ser ut att ”tugga luft” när en löptik lämnat en kissfläck på promenaden.

Nosen förknippas såklart främst med doftsinnet, men forskare har nyligen upptäckt ett helt annat sinnesorgan knutet till hundens nos. Den övre delen runt näsborrarna kallas rinarium och har visat sig vara en känslig värmedetektor. Hunden håller det fuktigt genom att slicka sig om nosen och det hjälper till med funktionen.

Rinariet kan upptäcka den svaga värmestrålningen från ett varmblodigt byte, till exempel en hare i en buske, på många meters avstånd.

VIKTEN AV NOSEN

Man upphör aldrig att förvånas över den extremt känsliga hundnosen. Därför är det kanske lite förvånande att de inte använder den mer i vardagen. När forskare riggat olika försök där hundarna kan välja mellan att lösa problem med nosen eller med synsinnet väljer de ofta synen. Nosen används mest på nära håll när hunden stöter på en särskild doft som behöver analyseras, men i vardagliga situationer som att skilja på olika personer i familjen förlitar de sig mer på vad de ser.

När man vet hur viktigt och precist luktsinnet är för hunden är det glädjande att intresset ökat för olika aktiviteter där våra sällskapshundar får aktivera nosen.

Spårträning har ju funnits länge inom bruks- och viltspår, men alltfler upptäcker nosework där hundarna tränas och tävlar i att hitta olika doftföremål som man gömt.

I en forskningsstudie delade man in ett antal hundar i två grupper, en som under två veckor fick ägna sig åt nosework varje dag och en annan som i stället ägnade sig åt traditionella lydnadsövningar. Efteråt var de som hade arbetat med nosen både gladare och mer positiva i de beteendetest som forskarna utförde. Ett gott skäl att låta din hund få jobba mer med sin nos, det kanske viktigaste sinnesorganet.

SMITTSKYDD | FÅGELINFLUENSA

Fågelinfluensa åter i Sverige Efter att en variant av fågelinfluensatypen H5N8 upptäckts i flera europeiska länder hösten 2020 kom det inte som en överraskning när sjukdomen hittades i en kalkonbesättning i Skåne den 16 november. Hela besättningen på 4 500 djur fick avlivas, anläggningen saneras och hårda restriktioner infördes runt den drabbade gården.

– Det är mycket smittsamt och verkar orsaka väldigt hög dödlighet, säger Malin Grant, epidemiolog på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. TEXT: PONTUS LJUNGHILL

FOTO: DAVID TADEVOSIAN/SHUTTERSTOCK

När fågelinfluensa kom till Sverige för första gången 2006 – då handlade det om typen H5N1 – fick det enorm uppmärksamhet i media. På 2010-talet kom sjukdomen tillbaka hit vid flera tillfällen, bland annat i ett stort utbrott av H5N8 influensasäsongen 2016/2017.

Det var just H5N8 som hittades i en kalkonbesättning i Skåne den 16 november.

H5N8 har, när denna text skrivs, inte visat några tecken på att vara sjukdomsframkallande för människor. Däremot är den mycket smittsam mellan fåglar. ÖKADE KRAV PÅ ALLA SOM HAR FJÄDERFÄN

Efter att SVA konstaterat att prover från besättningen i Skåne visade att H5N8 fanns på gården avlivades alla 4 500 kalkoner där och det genomfördes ett omfattande saneringsarbete. Dessutom beslutade Jordbruksverket att gå upp till skyddsnivå 3 runt den smittade besättningen. Den används vid hög risk för smitta och innebär bland annat skärpta krav på vilka fåglar som ska hållas inomhus, förbud för transporter av fåglar i fångenskap och att man måste övervaka hälsoläget hos sina fjäderfän för att tidigt upptäcka fall av fågelinfluensa.

Men redan den 6 november beslutade Jordbruksverket att höja skyddsnivån i hela Sverige för fågelinfluensa, från nivå 1 till nivå 2. Detta på grund av läget runt om i Europa, där både vilda och tama fåglar konstaterats smittade av H5N8.

– Skyddsnivå 1 är normalläget och det innebär att man ska ge foder och vatten till sina fåglar under skydd för att förhindra vilda fåglar från att komma dit så att det inte blir smittspridning den vägen.

H5N8 är mycket smittsamt mellan fåglar.

När man går upp till skyddsnivå 2 handlar det till exempel också om att om man säljer ägg eller kött från fjäderfän ska de hållas inomhus så långt det är möjligt. Har man bara hobbyfåglar kan man ha dem utomhus, men de ska vara inhägnade, säger Malin Grant, epidemiolog på SVA. LITE TRÄCK KAN GÖRA MYCKET SKADA

Så vad kan du som har en fjäderfäbesättning göra för att undvika att få in fågelinfluensa i den?

– Det är vilda fåglar och fåglarnas träck som är den stora faran. Det är väldigt lätt att råka få med sig fågelträck på till exempel skor eller utrustning och det krävs

inte mycket för att det ska göra stor skada, säger Malin Grant.

– Har man fjäderfän behöver man därför vara mycket noggrann med sådant som att byta skor och att man har rena händer och skyddskläder när man går in till djuren. Sedan är det viktigt att göra allt man kan för att inte attrahera vilda fåglar till sin anläggning, till exempel genom att hålla rent och undvika foderspill. Det är också viktigt att försöka hålla borta andra skadedjur – de kan vara indirekta smittspridare om de får viruset på sig och tar det med sig in på anläggningen.

BLÅ STJÄRNAN 4-2020

11

Det lackar mot Lill-Jul på Mimmis hunddagis När en del hundar kommer in på morgonen vet de direkt vad som ska hända när de möts av dofterna från leverpastejtårtan, grisöronen och de andra läckerheterna på julbordet. Sedan väntar vinterns snackis i området, Luciatåget på gator och torg där tomtar, tärnor och pepparkaksgubbar alla är fyrbeningar. Och sist av allt: klapputdelningen. Den 11 december är det dags för årets händelse på Mimmis hunddagis i Bromma: Lill-Jul. TEXT: PONTUS LJUNGHILL

Det startade i liten skala samma år som Mimmis hunddagis i Äppelviken i Bromma slog upp dörrarna för första gången, 1997.

– Från början var det mest att vi bjöd våra hundar på något julgott, som köttbullar. Sedan har det där eskalerat – nu är Lill-Jul årets händelse hos oss, berättar Anna Waldenström på Mimmis hunddagis.

Man kan säga att Lill-Jul är ett kombinerat jul- och luciafirande. Ofta firas den på Luciadagen, men när den 13 december, som i år, infaller på en helg när dagiset är stängt, får man välja ett annat datum i

12

BLÅ STJÄRNAN 4-2020

kalendern. I år är Lill-Jul därför på fredagen den 11 december.

– Men egentligen börjar det dagen innan, när vi ska förbereda julbordet.

Det brukar ta flera timmar, säger Anna Waldenström.

EXOTISKA DELIKATESSER PÅ JULBORDET

Julbordet, ja. Där finns mat som brukar höra vinterns stora högtid till, som skinka och köttbullar. Sedan finns det mer udda rätter, i alla fall för oss människor. Eller vad sägs om leverpastejtårta, grisöron och rå blodpudding, vackert utmejslad med hjälp av pepparkaksformar?

För hundarna som går på Mimmis hunddagis börjar Lill-Jul med just julbordet.

– När de kommer på morgonen så har vi dukat upp julbordet i hallen. Hundar som har gått här länge vet direkt vad som ska hända under dagen när de känner dofterna från maten, och man ser att de är väldigt peppade, säger Anna Waldenström.

– När alla hundar har kommit får de börja äta av julbordet. Mindre hundar får komma upp och nosa på maten och välja ut vad de vill ha. Storätare, som labradorer, får en jultallrik med lagom mängd

REPORTAGE | LILL-JUL

Julkort från Mimmis hunddagis. Julgott, luciatåg och spännande julklappar under granen!

Foto: Mimmis hunddagis SPÄND FÖRVÄNTAN NÄR KLAPPARNA SKA DELAS UT

FOTO: MT-R /SHUTTERSTOCK

mat. Det är väldigt viktigt för oss att hundarna ska må bra och inte äta för mycket.

NÄR LUCIA BAJSADE

Mätta och belåtna är det dags för nästa punkt på Lill-Julsschemat för hundarna på Mimmis hunddagis: Luciatåget. Och det är inte vilket Luciatåg som helst.

Visserligen finns där tomtar, pepparkaksgubbar, tärnor, en Lucia med mera.

Men förutom personalen från Mimmis hunddagis är de som går i tåget hundar av alla möjliga slag.

– Vi lussar på förskolor och när vi är ute och går kommer människor som är hemma ut och tittar. Ibland sitter folk i sina bilar på smågatorna och följer oss.

Det är väldigt många som ser fram emot Luciatåget och många ringer och mejlar oss innan för att få veta när det är, säger Anna Waldenström.

För det allra mesta går Luciatåget enligt planerna, utan incidenter.

– Men jag minns en gång för några är sedan, när vi lussade utanför en förskola.

Lucian den gången blev lite nödig och var tvungen att gå bort en liten bit. Då var det ett barn som ropade ”kolla, Lucia bajsar!”.

Hur väljer ni ut vem som ska vara Lucia?

– Det finns en praktiskt detalj där. Vi har en luciakrona i tyg som är mjuk och skön, men den har en viss omkrets så en liten chihuahua skulle drunkna i den. Det spelar mindre roll hur hunden ser ut, vem som helst som kan ha på sig kronan utan

”Julklappen är personligt anpassad – det kan vara en leksak eller hundgodis” problem kan bli Lucia. Vi har till exempel haft en ridgeback och en bulldogg som Lucia, säger Anna Waldenström.

– Sen är det viktigt att säga, att precis som med julbordet är det fokus på hundarnas välbefinnande. De som inte vill ha täcke, tomteluva eller något annat på sig behöver så klart inte det. Sedan skulle jag säga att väldigt många hundar är vana vid att ha på sig till exempel regnkläder eller värmande tröjor och det är ingen större skillnad mot det vi tar på dem.

Den sista punkten på Lill-Jul är klapputdelningen. Den sker efter att hundarna kommit tillbaka från Luciatåget. På det julpyntade dagiset får varje hund en noga utvald present.

– Julklappen är personligt anpassad – det kan till exempel vara en leksak eller hundgodis, säger Anna Waldenström.

Efter julklappsutdelningen är så den stora dagen slut.

– När ägarna kommer för att hämta sina hundar vill en del av hundarna inte gå hem. Men hundarna är lika glada som vanligt när de kommer nästa gång.

FORTFARANDE DRÖMJOBBET EFTER 22 ÅR

Anna Waldenström har jobbat på Mimmis hunddagis sedan 1998, året efter att det öppnade. Idag är hon en av två delägare.

– Jag var 17 år när jag började på Mimmis hunddagis och hoppade av gymnasiet, så jag har varit här i hela mitt yrkesliv. Det fanns kanske några få hunddagis i hela Sverige på den tiden och folk tyckte att det var en jättekonstig idé, att det var korkat av mig att börja jobba här. Men jag trodde på idén och kände att det var det här jag ville göra.

– Jag känner att jag funnit rätt i livet och jag trivs fortfarande verkligen med mitt jobb – det är inte alla som kan säga det efter 22 år.

BLÅ STJÄRNAN 4-2020

13

NYHETER | BLANDAT

Stickprovskontroller införs efter larm om dåligt rabiesskydd Trots att de 31 hundarna som importerats från Ryssland i somras hade skriftliga intyg på att de var vaccinerade, visade sig över hälften av dem ha för dåligt skydd mot rabies. Det fick Jordbruksverket att börja med stickprovskontroller på gatuhundar som tagits till Sverige från rabiesdrabbade länder för att den fruktade sjukdomen inte ska komma hit.

Vi har inte haft rabies i Sverige sedan 1880-talet, men i Ryssland och en del andra platser i Östeuropa finns sjukdomen hos både tama och vilda djur och varje år dör människor i områdena av den. Därför var det mycket oroande när det visade sig att 16 av de 31 ryska gatuhundar som importerats till Sverige av en ideell organisation i somras visade sig ha för dåligt skydd mot rabies, trots skriftliga intyg på att de var rabiesvaccinerade. Något som krävs för att djuren ska få föras in i EU. Det var Jordbruksverket som tog proverna på hundarna, efter larm om att ett stickprov som tagits under djurens resa till Sverige, vid den polska gränsen, visat att en av hundarna inte hade tillräckligt skydd mot rabies. Proverna analyserades

sedan av Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. – Att så många prover innehöll en antikroppskoncentration under det internationella gränsvärdet, trots att hundarna hade vaccinationsintyg, är mycket oroande. Rabiessituationen inom EU har förbättrats under senare år, men i flera länder i EU:s absoluta närhet är rabiessituationen mycket problematisk.

Det är en dödlig sjukdom och det finns inget botemedel, säger Gunilla Hallgren, epidemiolog på SVA, i ett pressmeddelande från samma myndighet.

VILL SE OM VACCINATIONSINTYGEN GÅR ATT LITA PÅ

Efter att provsvaren var klara har Jordbruksverket infört stickprovskontroller av gatuhundar som importerats till Sverige från länder där det finns rabies, för att undersöka om hundar, trots vaccinationsintyg, har för dåligt skydd mot sjukdomen.

Av de 16 ryska gatuhundar som hade för dåligt skydd mot rabies avlivades fyra.

Tolv vaccinerades och isolerades tills risken för rabies bedömdes som tillräckligt låg.

Rabies attackerar det centrala nervsystemet. Enligt Världshälsoorganisationen avlider uppskattningsvis omkring 60 000 människor varje år av rabies, även om siffran kan vara betydligt högre. 95 procent av fallen inträffar i Afrika eller Asien. De allra flesta av de som drabbas av sjukdomen får den efter att ha blivit bitna av rabiessmittade hundar.

FOTO: SERGIO SOUZA

14

BLÅ STJÄRNAN 4-2020

FOTO: CARL JOHANSSON

SKYLTAR OM SVINPEST PÅ LANDETS RASTPLATSER I höstas fick Tyskland sitt första fall av afrikansk svinpest, som drabbar vildsvin och tamgrisar och som kan slå hårt mot grisbönder. För att hindra att den dödliga och smittsamma virussjukdomen kommer till Sverige har Jordbruksverket och Trafikverket satt upp informationsskyltar om afrikansk svinpest på rastplatser vid större vägar runtom i landet.

Jordbruksverket skriver i ett pressmeddelande att ”för Sveriges del är den största risken att ASF (afrikansk svinpest) når landet via människor”. Viruset kan finnas i till exempel kallrökt korv eller skinka, och ett viktigt budskap på informationsskyltarna är att man aldrig ska lämna ifrån sig mat så att vildsvin eller grisar kan komma åt den.

Redan förra året sattes 150 informationsskyltar om afrikansk svinpest upp i samarbete mellan Jordbruksverket och Trafikverket.

I år har ytterligare 175 skyltar kommit på plats, med text på sex olika språk.

Afrikansk svinpest finns idag på flera ställen i EU, till exempel i Polen, Baltikum och Tyskland.

NYHETER | BLANDAT

TROTS DE NYA REGLERNA – MINDRE ÄN HÄLFTEN AV ALLA KATTER KASTRERADE Hemlösa katter är ett stort djurskyddsproblem i Sverige. För att råda bot på det införde Jordbruksverket i somras nya regler som säger att kattägare som låter sina djur gå ute måste kastrera dem eller se till så att de inte förökar sig på annat sätt.

Trots det visar siffror som Agria presenterade i ett pressmeddelande i slutet av september att bara 47 procent av hankatterna och 41 procent av honkatterna i Sverige är kastrerade.

Med tanke på att cirka 90 procent av alla katter i Sverige är huskatter, varav de flesta av dem rör sig fritt utomhus enligt Agria, är siffrorna inte särskilt imponerande.

– Jag kan konstatera att behovet är stort och att fler kattägare måste ta sitt ansvar för att minska oönskade kattungar som växer upp utan trygghet, säger Patrik Olsson, affärsområdeschef sällskapsdjur på Agria Djurförsäkring.

Enligt en del uppskattningar finns det omkring 100 000 hemlösa katter i Sverige idag. Djur som far mycket illa och som ofta är resultatet av att ägarna har dålig koll på sina djur, låter dem röra sig som de vill utomhus och para sig fritt.

FOTO: ALEKSANDR NADYOJIN

KRISBEREDSKAPSVECKAN PÅ HÖSTEN FRÅN OCH MED 2021 Efter att tidigare ha legat i maj flyttas Krisberedskapsveckan till september och vecka 39 från och med nästa år, skriver Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i ett pressmeddelande.

FOTO: KOZLIK/SHUTTERSTOCK

Nya coronaviruset hittat hos mink i Sverige Under andra halvan av oktober hittades det första fallet av det nya coronaviruset hos mink i Sverige, i en besättning på Listerlandet i Blekinge. Bara några veckor senare konstaterade Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, att smittan fanns på ytterligare nio minkfarmar i samma område.

– Vi har belagt samtliga minkbesättningar i Sverige, även de som inte är smittade, med restriktioner idag, för att skydda ytterligare minkar från att smittas. Minknäringen har själva vidtagit åtgärder sedan tidigare efter samråd med Jordbruksverket och SVA, men vi vill på detta sätt ytterligare skärpa allvaret med att besättningarna skyddas med alla tillgängliga medel, sa Håkan Henrikson, chefsveterinär på Jordbruksverket, i ett

Flytten beror främst på att många kommuner och frivilligorganisationer länge velat att veckan ska ligga på hösten eftersom det passar skolornas planering bättre och för att man tycker att det lämpar sig mer att prata om kriser och beredskap när mörkret och höstrusket börjar komma.

– Vi är glada över att nu kunna gå ett sedan länge framfört önskemål till mötes

pressmeddelande i november från Jordbruksverket och SVA. Innan det första fallet konstaterades i Sverige hade det nya coronaviruset hittats i många minkbesättningar i Danmark och Nederländerna. Därför startades ett övervakningsprogram där döda minkar från svenska minkfarmar skickas till SVA för provtagning och analys, och det var så smittan på Listerlandet hittades. I Danmark har viruset muterat hos minkar, som i sin tur smittat människor med det.

Därför fattades beslut om att avliva alla landets 14 miljoner minkar och man började med masstestning av människor i delar av Danmark.

Ungefär hälften av alla svenska minkfarmar finns i Blekinge.

och hoppas och tror att vi får en fortsatt stor och bred uppslutning kring kampanjen. Har man redan planerade aktiviteter som samlar många invånare just den veckan så kan det vara ett bra tillfälle att lyfta in kampanjbudskapen, säger Christina Andersson på MSB som är samordningsansvarig för Krisberedskapsveckan.

BLÅ STJÄRNAN 4-2020

15

FRÅGA VETERINÄREN

Fråga veterinären I varje nummer svarar veterinär Lena Myrenius, Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg, på läsarnas frågor om djurs hälsa och vad du ska göra om ditt djur blir sjukt eller skadar sig. Mejla till pontus@svenskablastjarnan.se, så kanske det blir just du som får svar av Lena i tidningen.

LÄSARFRÅGAN: MÅSTE MAN VERKLIGEN AVMASKA SIN HÄST VARJE ÅR?

Veterinärens svar: Det enkla svaret är nej, det behövs inte. Men för att veta om det finns ett behov av avmaskning så måste man ha en helhetsbild och -syn på hästens livssituation tillsammans med alla hästarna i stallet och på sommarbetet. Idag rekommenderas provtagning vår och ibland även höst för att ha koll på parasitsituationen i en hästbesättning. En stor utmaning i ett större stall med många viljor är att samlas kring de rekommendationer som veterinären ger och att följa råden. Om en häst hålls utanför och inte provtas så drabbar det alla hästar i samma hage om en felbedömning görs. Lite av alla för en och en för alla.

Så det är inte enkelt. Samlad infor-

mation om hur hagar används, mockas vintertid (?), bete roteras mellan grupper av hästar eller mellan djurslag och vad avföringsprover ger, behövs för att kunna svara på frågan. Men ibland är svaret ”nej, årlig avmaskning behövs inte för äldre hästar”. Yngre hästar vet vi behöver avmaskning enligt standardschema första året i kombination med hygienåtgärder i omgivningen, som mockning av hagar, rengöring av fölningsboxar efter varje säsong och gärna betesrotation med andra djurslag, som får och nötkreatur. Varför ska vi följa råden och spara på avmaskningsmedel? Det är samma sak som med restriktiv antibiotikaanvändning: vi vill förebygga resistensutveckling. Om våra avmaskningsmedel avtar i effekt (vilket redan börjar ske även i Sverige) så har vi inte några nya effektiva medel framtagna av läkemedelsindustrin att tillgå just nu.

Lena Myrenius, veterinär på Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg. Foto: Privat

NYHETER | BLANDAT

Dålig tandhälsa hos undersökta suggor

FOTO: UBJSP /SHUTTERSTOCK

16

BLÅ STJÄRNAN 4-2020

Problem med tänderna kan både vara plågsamt och leda till olika hälsoproblem.

För att ta reda på hur det står till med tandhälsan hos vuxna grisar har Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, undersökt 58 döda suggor som skickats till slakt.

Det visade sig bland annat att nästan 60 procent av suggorna saknade minst en tand, att drygt 40 procent hade tandfrakturer och att nära 85 procent hade nedslitna tänder. Dessutom hade en tredjedel inflammerat tandkött och cirka en av fem övertaliga tänder.

Flera forskningsrapporter visar att människor med dålig tandhälsa har ökad

risk att drabbas av bland annat hjärtinfarkt, stroke och en del lunginfektioner.

Kunskapen om hur vuxna grisar påverkas är bristfällig och forskarna bakom SLU-undersökningen tycker att fler studier på området behövs.

INFO | CENTRALSTYRELSEN

Samarbete bättre än dominans

FOTO: PETER OSSLUND

Rapport från Centralstyrelsen Ekonomi: Vi har nu fått besked från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, angående OH-medel. Vi kommer att få behålla det OH som uppstått med arbetet kring inställda kurser, som avbokningar, kontakt med deltagare med mera. SBS har även erhållit ekonomiskt bidrag från MSB för de insatser vi genomfört, framförallt information på Facebook men även kontakter med djurägare under våren med anledning av covid-19.

Utbildning: Grundkurs 1 på distans är nu genomförd och både deltagarna, instruktörerna från naturbruksgymnasiet och instruktörerna på praktikgårdarna var mycket nöjda med kursen. Utöver de andra planerade kurserna har vi två nya repetitionshelger inbokade till i höst. När det gäller rekrytering av nya medlemmar har vi haft ungefär samma tillströmning som tidigare år. I åldern över 16 år som går uppdragsutbildning fick vi 518 nya medlemmar 2019 och till och med 24 september i år hade vi fått 388 nya medlemmar. Att vi tappat något tror vi beror på att det varit färre aktiviteter ute i förbunden på grund av covid-19. Vi har påbörjat ett nytt rekryteringsprojekt, framförallt för att jämna ut de regionala skillnaderna vad gäller medlemsantal.

En ordförandekonferens genomfördes via telefon den 3 september med ordförande från tolv förbund. Genomgående hos samtliga var förstås att olika möten och aktiviteter fått göras digitalt samt att flera olika både genomförda och planerade aktiviteter får ske utomhus. Till exempel hundpromenader, turridning och utflykter i djurparker och på gårdar, med egen medtagen fika och transporter i egen bil.

Riksstämman och årsmöten 2021: Vi undersöker möjligheten att hålla Riksstämman helt eller delvis digitalt, om dagens situation med covid-19 fortsätter under våren 2021. Men vi hoppas förstås att vi kan träffas i Halmstad som planerat. Vi förbereder även för att förbunden och ungdomsavdelningarna kan komma att behöva hålla sina årsmöten digitalt.

Samverkande myndigheter och organisationer: MSB har startat upp veckomötena varje onsdag, Kristin af Malmborg och Elisabeth Olofsson har deltagit via telefon. Kristin af Malmborg och Elisabeth Olofsson deltog via Zoom på FOS (Frivilliga försvarsorganisationers samarbetskommitté ) ordinarie möte den 20 oktober. Kristin af Malmborg och Eva Ladberg deltog vid MSB:s dialogmöte den 7 oktober. SBS har till MSB lämnat in en projektplan för Långsiktig Strategisk Planering samt inför Krisberedskapsveckan 2021, som kommer att hållas i september nästa år.

Reklamfilm och broschyr från MSB om frivilliga försvarsorganisationer: En reklamfilm om de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet har spelats in, från SBS har Linda Eriksson från Stockholmsförbundet medverkat. Broschyren har till syfte att lyfta fram alla de 18 frivilliga försvarsorganisationerna. Susanne Bäckström, ordförande i Jönköpings förbund, blir intervjuad med anledning av hennes medverkan som vaccinatör och provtagare vid utbrottet av blåtunga 2008.

Centralstyrelsen arbetar vidare med olika projekt, bland annat hur vi ska kunna ta betalt av nya medlemmar snabbt och enkelt ute på mässor och seminarier. Skicka pengar digitalt är ju inga problem, men vi behöver även få in personuppgifter på ett smidigt sätt.

När jag började rida i slutet av sextiotalet var min ridlärare en man med militär bakgrund, fanjunkare Johansson. Mycket av ridningen kom från militären. Även hur man skulle förhålla sig till hästen. Det var mycket av dominans och att visa att man var ledare. Detsamma har det varit på hundsidan. Vi skulle dominera hunden, tala om att vi var ledare, lägga ner hunden om den inte lydde och så vidare. Vi vet mer nu än då. Vi vet att kommunikation mellan människa och djur kan vara på annat sätt än att dominera. Vi vet att vi med andra metoder och förhållningssätt kan få hästen och hunden att göra det vi vill. Vi vet att det är bättre att samarbeta än att dominera. Nu, under coronapandemin, har många personer som inte haft djur tidigare skaffat sällskapsdjur. Då är det än viktigare att ta till sig den nya forskningen och inte utgå från tidigare läror, som vetenskapen faktiskt inte håller med om längre. Prata med din hund, samarbeta med din häst och se till att den tid ni har tillsammans blir trevlig för er båda. Det gäller förstås kontakten med alla sorters djur.

FOTO: PAOLA SQUASSINA

KRISTIN AF MALMBORG Redaktör och generalsekreterare

BLÅ STJÄRNAN 4-2020

17

LOKAL PÅVERKAN

Så påverkar du arbetet i ditt lokalförbund Är du medlem i Svenska Blå Stjärnan och vill påverka hur ditt lokalförbund arbetar och vilka aktiviteter förbundet anordnar, men inte vet hur? Vi tipsar om sex olika vägar.

TEXT: KRISTIN AF MALMBORG

KONTAKTA FÖRBUNDSSTYRELSEN

Ett bra sätt att påverka ditt förbund är att du vänder dig till styrelsen med ditt förslag. Har du förslag på verksamhetsutveckling, föreningsaktiviteter eller något annat som du vill ska hända - skicka ett mejl. På så sätt bidrar du till utvecklingen inom ditt förbund.

Styrelsen tar upp din fråga för diskussion på ett styrelsesammanträde och beslutar om åtgärd. Allra bäst är att du erbjuder dig att ta ansvar för frågan, till exempel genom att bilda en grupp som utreder frågan eller att du ansvarar för aktiviteten, om det är en sådan du föreslagit.

MOTION

Genom att skriva en motion ställer du frågan formellt till årsmötet. Motionen ska vara skriftlig och lämnas in tre veckor före årsmötet. I motionen skriver du varför du tycker att frågan är viktig och vad du vill att förbundet ska göra, gärna i en att-sats: Jag vill att förbundet … och så vidare.

GÅ PÅ ÅRSMÖTET

Ett förbund inom Svenska Blå Stjärnan är en demokratisk förening där medlemmarna har rösträtt på årsmötet. Naturligtvis krävs det att du har betalat din medlemsavgift för att få rösta. Årsmötet har framför allt till uppgift att avgöra om styrelsen ska få ansvarsfrihet, att välja valberedning, att välja styrelse samt revisorer. På årsmötet tas även beslut kring de motioner som kommit in samt propositioner, det vill säga förslag från styrelsen. Det innebär att du har chans att påverka viktiga frågor både på kort och lång sikt genom att delta på årsmötet. Varje medlem har en röst.

GÅ MED I STYRELSEN

Förbundsstyrelsen sköter den ideella föreningen Svenska Blå Stjärnan i sin region. Det innebär att du som styrelseledamot tar på dig ansvar, men också att du får ett stort inflytande på verksamheten. Styrelsen föreslås av valberedningen och väljs på årsmötet. Är du intresserad av att ingå i styrelsen kan du ta kontakt med valberedningen och tala om att du gärna ställer upp. Mejla styrelsen i ditt förbund och fråga efter kontaktuppgifter till valberedningen.

Via Studiefrämjandet, som Svenska Blå Stjärnan samarbetar med, kan du gå styrelsekurser som ger en bra grund för ditt framtida styrelsearbete.

GÅ MED I EN AKTIVITETSGRUPP ELLER STARTA EN

Om du vill engagera dig utan att vara med i styrelsen kan det passa dig att vara med i en grupp som till exempel tar hand om olika föreningsaktiviteter.

Genom styrelsen kan gruppen få mandat att genomföra aktiviteter och även få en budget för mindre inköp. Hur det går till är olika för olika förbund.

VIA VALBEREDNINGEN

Du kan påverka ditt förbund genom att gå med i valberedningen eller komma med förslag på kandidater som du tycker att valberedningen bör ta kontakt med. Det är fritt för medlemmar att direkt nominera på årsstämman. Givetvis blir allt enklare om det går via valberedningen. En valberedning har ett stort inflytande på förbundet och är en mycket viktig funktion. Valberedningen väljs på årsmötet.

Kontakta ditt förbund och hör vad du kan bidra med. Förbunden är autonoma, har egen ekonomi och fattar sina egna beslut med stadgan som styrande dokument. Vilka aktiviteter som finns och hur man arbetar inom förbunden är därför olika.

18

BLÅ STJÄRNAN 4-2020

GRUNDKURS 1 DISTANS

Foto: Eva Ladberg

Ser på mjölkpaketet med nya ögon efter Grundkurs 1 distans Teorilektioner på webben hemma vid köksbordet om allt från mjölkningssystem till brandskydd.

Praktik med max två kursdeltagare per mjölkgård. I september coronaåret 2020 hölls Svenska Blå Stjärnans Grundkurs 1 på distans för första gången någonsin.

– För mig var utbildningen ett riktigt häftigt äventyr och den gav mig ett helt annat sätt att se på mjölken jag köper förpackad i affären, säger Ekaterina Jaredal, en av deltagarna på Grundkurs 1 distans. TEXT: PONTUS LJUNGHILL FOTO: EKATERINA JAREDAL När coronapandemin drog in fick Svenska Blå Stjärnan ställa in alla sina kurser under våren. Då föddes idén att ge vår Grundkurs 1 en ny look vid ett tillfälle under hösten 2020, extraanpassad för de covid-19-tider vi lever i.

I vanliga fall hålls utbildningen på ett naturbruksgymnasium. Alla deltagare bor på skolans område, undervisas tillsammans i lektionssalar och gör sina praktikpass i skolans stallar eller på en närliggande gård som skolan samarbetar med. Den här gången skulle alla teorilektioner gå via webben ledda av lärare från Friskolan Nytorps naturbruksprogram, där varje kursdeltagare var med från sitt hems lugna vrå. Varannan dag var det praktik ute på en mjölkgård. Eftersom

helst en men max två personer skulle göra sina praktikpass på samma ställe handlade det om att ordna fram 14 olika praktikgårdar.

– Mitt uppdrag var att se till att kursen blev av och att allt klaffade. Att ordna lärare och kursledare, att vara med i arbetet för att de digitala lektionerna skulle funka, att ordna praktikgårdar som låg på pendlingsavstånd så att alla deltagare kunde övernatta i sina egna hem och så vidare. Det var mycket hårt jobb och många tuffa utmaningar för att få allt att gå enligt planerna, säger Anna Holmberg, utbildningskoordinator på Svenska Blå Stjärnans kansli.

– Men jag är jättenöjd med hur det blev till slut. En stor eloge till kursledaren

och lärarna på Nytorp, som alltid fanns till hands för kursdeltagarna om de hade frågor eller behövde bolla något. Det gav en stor trygghet.

HÅRT ARBETE ATT HITTA PRAKTIKGÅRDAR

En av Anna Holmbergs viktigaste uppgifter var att hitta praktikgårdar från Skåne till Västerbotten så att alla deltagare fick en gård nära det egna hemmet. Det blev ett tidskrävande arbete.

– Jag fick testa olika vägar. Först kollade jag med utbildningsansvariga i våra lokalförbund om de kände till gårdar i deras områden som de kunde rekommendera. Jag pratade med skolor som vi brukar ha våra utbildningar på om de hade några förslag och frågade de som anmält sig till

BLÅ STJÄRNAN 4-2020

19

GRUNDKURS 1 DISTANS

kursen om de kände till någon gård i sin närhet. Och jag googlade en del och kollade upp gårdar som var knutna till olika mejerier, säger Anna Holmberg.

– Sedan hade både jag, kursledaren och Friskolan Nytorp kontakt med gårdar som var intresserade av att ställa upp för att ta reda på mer om dem, informera om vad vi förväntade oss och vad som ingick i uppdraget.

VARANNAN DAG TEORI, VARANNAN PRAKTIK

Grundkurs 1 distans höll på i nio dagar i september och enkelt uttryckt kan man säga att ena dagen var det teorilektioner, den andra mer handfast praktiskt arbete ute på en mjölkgård.

– Bonden på min praktikgård var mycket bra på att berätta och förklara hur jag skulle omsätta det jag fått lära mig på lektionerna och i litteraturen vi fick läsa, i praktiken. Vi pratade mycket och det funkade väldigt, väldigt bra för mig, säger Ekaterina Jaredal.

Kenneth Gunnarsson arbetar på sin familjs gård, där det finns 200 mjölkkor och tre mjölkningsrobotar, och det var han

20

BLÅ STJÄRNAN 4-2020

FOTO: NATALIE GRANT

SER PÅ MJÖLKPAKETET MED NYA ÖGON

En av dem som gick Grundkurs 1 distans och som gjorde praktik på en mjölkgård nära sitt hem är Ekaterina Jaredal från Uppland.

– För mig var det ett riktigt häftigt äventyr som jag kunde genomföra på hemmaplan. Framförallt tycker jag att kursen gav mig ett helt nytt sätt att se på mjölken jag köper i affären i förpackning – den har ju alltid bara funnits där som en självklarhet. Att det sedan är ett sådant enormt arbete och sådan omsorg bakom detta mjölkpaket hade jag aldrig ens kunnat drömma om, säger hon.

Grundkurs 1 är en grundbult bland Svenska Blå Stjärnans utbildningar. Den är fullspäckad med sådant man behöver kunna om man ska arbeta på ett lantbruk: smittskydd, livsmedelshygien, mjölkning, avel, brandskydd, foder, utfodring, skötsel, djurskydd med mera. Efter att man blivit godkänd på kursen kan man fortsätta att utbilda sig inom Svenska Blå Stjärnan. Dessutom tecknar man en så kallad överenskommelse – det innebär att man ska se till att behålla de kunskaper man fått på Grundkurs 1, men också att man ska vara redo att rycka ut vid en samhällskris.

FOTO: BRIGITTA KULLMAN/SHUTTERSTOCK

som var Ekaterina Jaredals handledare under Grundkurs 1 distans.

– Jag har huvudansvaret för mjölkkorna och för mig var det roligt och intressant att få vara handledare och lära ut om det svenska lantbruket. Tidigare har vi haft repetitionsövningar för Svenska Blå Stjärnan på gården, men det här var första gången vi hade någon från grundkurs 1 här och jag är gärna handledare igen, säger han.

För Ekaterina Jaredal gav Grundkurs 1 distans många nya insikter.

– Vi ska vara mycket tacksamma för att det finns bönder. På min praktikgård kunde jag verkligen se hur mycket omsorg som lades ner på bondens älskade djur. Sedan handlar det också om naturen, att betande mjölkkor hjälper till att bevara våra öppna landskap och vår vackra natur, säger hon.

– Jag dricker mjölk med andakt idag och skickar en varm tanke till korna och deras bönder varje gång jag ser ett mjölkpaket.

BLIR EN FORTSÄTTNING Grundkurs 1 distans ska hållas vid ett tillfälle nästa år, nämligen under nio dagar perioden 13–24 september 2021. Lärarna kommer liksom 2020 från Friskolan Nytorps naturbruksprogram. För att kunna söka till Grundkurs 1 distans behöver man ha gått Svenska Blå Stjärnans riskoch säkerhetsutbildning.

Observera att även vanliga Grundkurs 1 på naturbruksgymnasier hålls under 2021. Kurserna är givetvis anpassade efter Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

UTBILDNING

Ändrade kursupplägg när våra utbildningar har coronaanpassats Under 2020 har vi varit tvungna att ställa in en hel del utbildningar på grund av covid. Några kurstillfällen har vi kunnat boka om och genomföra under hösten, några har genomförts på distans och några har tyvärr inte kunnat genomföras alls.

Det är spännande med digitala varianter på våra utbildningar, men då mycket av vår undervisning är praktiskt arbete med djur så är det svårt att digitalisera allt.

LYCKAD GRUNDKURS 1 DISTANS

Vi har haft distansutbildning i smittskydd, villkorad läkemedelsanvändning och grundkurs 1. Dessa kurser har alla haft olika upplägg. Smittskyddskursen är en kurs där deltagaren får inloggning till en digital kursplats med föreläsningar, länkar, självtester och ett sluttest. Deltagaren genomför kursen på egen hand i den takt som passar så länge man är klar till årsslutet.

Villkorad läkemedelsanvändning är den kurs där man lär sig vaccinera. Tyvärr kunde vi inte genomföra de praktiska delarna i år, däremot har den teoretiska delen genomförts med digitala föreläsningar under två dagar. Under nästa år kommer de praktiska delarna genomföras i Skara.

Då alla sommarens grundkurs 1 ställdes in så testade vi att genomföra ett kurstillfälle på distans tillsammans med Naturbruksgymnasium Friskolan Nytorp.

All teori genomfördes digitalt av skolans lärare och praktiken på mjölkgård fick deltagarna göra i sin hemtrakt. Det fungerade mycket bra och utvärderingarna från deltagare, skola och gårdar har varit genomgående positiva. En nackdel med kursen är att den kräver mycket tid för förberedelser, till exempel att hitta praktikgårdar i de områden som vi har deltagare. Vi kommer genomföra en grundkurs 1 på distans under 2021, troligen efter sommaren.

ANPASSAR OSS EFTER FOLKHÄLSOMYNDIGHETENS RÅD

Vi hoppas och planerar för att vi ska kunna genomföra alla våra utbildningar under 2021. Om det blir förändringar så informerar vi om detta på vår hemsida.

Vi följer självklart Folkhälsomyndighetens rekommendationer och har anpassat våra utbildningar efter dessa och det gäller även för 2021. Några exempel på anpassningar är att om man ska gå en utbildning är det nu alltid ok att ta bilen, alla sover i enkelrum och kursledaren ska påminna om att hålla avstånd och om att tvätta händerna. Under covid är det

FOTO: NIKLAS LADBERG

EVA LADBERG UTBILDNINGSKONSULENT 08-425 030 43 eva@svenskablastjarnan.se

ok med sena återbud utan läkarintyg, då man givetvis inte ska gå på kurs om man har några symptom.

Med denna tidning får du vår kursfolder, så nu kan du planera in ditt kursår 2021!

Gå gärna in regelbundet på vår hemsida svenskablastjarnan.se och se vad som är på gång både centralt och i förbunden. På hemsidan kan du läsa mer om våra kurser och anmäla dig.

Jag önskar er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

God jul och gott nytt år!

BLÅ STJÄRNAN 4-2020

21

BARN | UNGDOM

Coronatider – men vi vill att du engagerar dig och har kul med oss ändå Med läger, kurser och andra roliga aktiviteter arbetar vi i Svenska Blå Stjärnans ungdomsförbund för att ge barn och unga som älskar djur en spännande och lärorik fritid. Vill du vara med och påverka vårt arbete? Då tycker vi att du ska engagera dig i en av våra styrelser, antingen i vårt riksungdomsförbund eller i ett av våra lokala ungdomsförbund.

Gör vårt quiz och se vad som skulle passa just dig.

TEXT: MOA RÖNNHAGEN

Quiz! Vilken styrelsepost passar dig?

Ordförande, kassör, sekreterare, sociala medieransvarig eller något annat – kan det vara något för dig unga Blå Stjärna som vill engagera dig mer? Vi har satt ihop fem frågor – svara på dem för att få en idé om vilken din roll skulle kunna vara.

FRÅGA 1.

VAD BESKRIVER DIG BÄST SOM PERSON?

1. Ledarskap och att engagera andra är roligt.

2. Ordning och reda är A & O. 3. Jag är kreativ, att skapa är så kul.

4. Jag är social.

5. Jag gillar att komma med idéer.

FRÅGA 2.

VAD LOCKAR DIG MEST MED ATT ENGAGERA DIG HOS OSS?

1. Det känns bra att engagera sig, det känns viktigt.

2. Jag gillar djur och vill träffa andra som också gör det.

3. Jag är nyfiken och vill veta mer om organisationen.

4. Jag tycker det är roligt att träffa olika personer från olika ungdomsförbund.

5. Jag gillar olika idéer och att få planera aktiviteter.

22

BLÅ STJÄRNAN 4-2020

FRÅGA 3.

VILKEN AKTIVITET SKULLE DU VÄLJA OM DU BARA FÅR GÅ PÅ EN AV FÖLJANDE?

FRÅGA 5.

VILKET PÅSTÅENDE LIKNAR MEST DITT BETEENDE PÅ EN AKTIVITET MED OSS?

1. En helg med ungdomsstämma – här kan jag påverka framtiden.

2. Hundpromenad med lokala ungdomsförbundet – lugnt och skönt i naturen.

3. Rekrytering på en mässa – härligt att få prata med nya människor.

4. Åka på ledarskapskurs – vill lära mig mycket och träffa fler.

5. Käpphästverkstad – mysigt häng med glada barn och unga.

1. Jag skickar ut inbjudan och vill prata med alla som deltar – jag syns.

2. Härligt att få vara med, men jag gillar att vara lite för mig själv.

3. Så häftigt att få vara med – detta vill jag dela med mig av på sociala medier och kanske skriva lite om.

4. Jag är nyfiken och vill se om någon av deltagarna kan bli min vän.

5. Jag är med på allt och har bra koll på klockan så vi hinner med allt som är på schemat.

FRÅGA 4.

VILKET DJUR BESKRIVER DIG BÄST?

1.

2.

3.

4.

5.

Varg Kanin Ödla Katt Delfin

BARN | UNGDOM

Kontakta någon nära dig: Tveka inte att höra av dig till Svenska Blå Stjärnans Riksungdomsförbund (e-post: ruf@svenskablastjarnan.se) eller ditt lokala ungdomsförbund om du har frågor eller vill träffa oss. Lokala ungdomsförbund finns på många ställen i landet och lättast hittar du dem via hemsidan: www.svenskablastjarnan.se, gå in på lokalavdelningar så hittar du ungdomsavdelningar under dessa.

Rita ditt favoritdjur!

Det är annorlunda tider vi lever i och vi kan inte göra precis som vi gjort tidigare, men vi ska självklart fortsätta att ha kul. I förra numret skulle ni hitta fåglar i ett fågelbingo och denna gång ska vi rita.

Här vill vi att du ritar ditt favoritdjur:

Vi vill gärna se hur ditt djur blev, skicka en bild av teckningen till ruf@svenskablastjarnan.se så får du en liten present

☺

RESULTAT

Den siffra du valde flest gånger ger följande: 1.

2.

3.

4.

5.

Du verkar vara strukturerad och gilla att ha övergripande koll – du skulle passa som ordförande eller vice ordförande.

Ditt driv för det som är nära skulle göra dig perfekt att engagera dig lokalt – kanske sekreterare eller kassör kan passa.

Att jobba med våra sociala medier eller kanske vår tidning skulle passa dig, du känns som en kreativ själ.

Att tycka om att ha kontakter och att kunna ta vara på andras styrkor är bra egenskaper – du skulle passa i en valberedning.

Du verkar gilla utveckling och att göra skillnad för många – att sitta i riksungdomsförbundet skulle passa dig.

BLÅ STJÄRNAN 4-2020

23

Posttidning B AVSÄNDARE Svenska Blå Stjärnan Kungsholms Hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm

FOTO: PETER OSSLUND

Vill du bli en Stjärna?

Svenska Blå Stjärnan har en viktig uppgift att ta hand om lantbrukets djur vid kriser och katastrofer, exempelvis vid utbrott av smitta.

Nu behöver vi bli fler. Vill du bli en av oss?

Svenska Blå Stjärnan är en mötesplats för djurintresserade i alla åldrar. Du behöver inte ha något eget djur för att vara medlem. Vi ordnar kurser, läger, föreläsningar och studiebesök – allt med djuren i fokus. Som medlem är du dessutom med och stöttar vårt arbete för lantbrukets djur.

Vårt samhällsuppdrag Vill du vara en del av vårt betydelsefulla samhällsuppdrag – att hjälpa Sveriges lantbruksdjur? Välkommen att gå Svenska Blå Stjärnans kostnadsfria utbildningar.

Förutom teoretisk kunskap får du fina minnen, ett spännande nätverk och nya djurintresserade vänner.

Välkommen att bli medlem Som medlem stöttar du arbetet med vårt samhällsuppdrag och kan delta på våra förbunds- och ungdomsavdelningars evenemang. Om du är mellan 16–60 år kan du dessutom utbilda dig för att vara en del av samhällsuppdraget. Fyra gånger per år får du tidningen Blå Stjärnan med artiklar om allt från lantbrukets djur till sällskapsdjur och hästar, samt sidor för barn och ungdomar.

Läs mer och anmäl dig: svenskablastjarnan.se/bli-medlem Du kan också kontakta oss på telefon: 08-425 030 40