Blå Stjärnan nr 3, 2020

TIDNINGEN FÖR SVENSKA BLÅ STJÄRNANS MEDLEMMAR

REPORTAGE

Husdjursboom i coronatider NYHET

Fråga veterinären SOCIALA MEDIER

Är vi mer frånvarande i stallet?

NR 3 /2020

Innehåll Tidskrift för Svenska Blå Stjärnan Kontakt: Kungsholms hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm sbs@svenskablastjarnan.se 08-425 030 40 Hemsida: www.svenskablastjarnan.se Ansvarig utgivare: Elisabeth Olofsson, riksstjärnchef elisabeth.olofsson@svenskablastjarnan.se Redaktörer: Kristin af Malmborg, generalsekreterare kristin@svenskablastjarnan.se 08-425 030 45 Pontus Ljunghill pontus@svenskablastjarnan.se Redaktionsgrupp: Elisabeth Olofsson, Kristin af Malmborg, Pontus Ljunghill Grafisk form & produktion: Paola Squassina paola@drivenkommunikation.se Upplaga: 8 000 Utkommer: 4 nummer per år Nr 4/20

Utgivning vecka 50

Manusstopp 16 oktober

Svenska Blå Stjärnan förbehåller sig rätten att redigera insända texter och anpassa dem till tidningens stil och innehåll.

För icke beställt material ansvaras inte. Artikelförfattarna förutsätts godkänna att texter och bilder läggs ut på tidningens hemsida.

3 Ledaren 4 REPORTAGE: Blir en närvaro på sociala medier en frånvaro i stallet?

8 REPORTAGE: Så hjälper du skadat och övergivet vilt 10 Fråga veterinären 11 REPORTAGE: Husdjursboom i coronatider 14 Krisberedskapsveckan 2020 16 Nytt & Blandat 18 Information från CST 19 Svenska Blå Stjärnan i möte om ny FN-konvention 20 Samarbete med SVA ska göra oss ännu bättre på smittskydd 21 Utbildning 22

Barn & Ungdom

24 Vill du bli en Stjärna?

OMSLAGSFOTO: TASHH1601 SHUTTERSTOCK 2

BLÅ STJÄRNAN 3-2020

BLÅ STJÄRNAN | LEDAREN

Nya tider Nu när många av oss tvingats leva i ett lugnare tempo utan en massa inbokade evenemang som vi ofta känner att vi ”måste” gå på, har våra liv förändrats.

De flesta av oss tycker nog att en hel del av dessa ”måsten” hade varit kul, men när mycket är framflyttat har vi också många saker att se fram emot.

dern tid tagit sig ut i skogarna för rekreation, bär- och svampplockning. För någon vecka sedan skulle jag ut till ett ställe i skogen där det brukar finnas mycket blåbär. Det ligger rätt långt från vägen och är lite bökigt att komma till, men nästan inte ett bär fanns kvar, någon hade hunnit före mig. Så kan det gå i hemestertider.

Trots allt elände som vi får oss till livs, nästan varje dag, tycker jag att det har varit ganska bra att nu haft tid att läsa den där boken som legat orörd länge, eller bara städa en garderob. De flesta har, även vi som inte haft förmånen att kunna jobba hemifrån, fått mera fritid och kanske hittat nya intressen att fylla den med. Många har skaffat husdjur, framförallt hundar och katter, och vi får verkligen hoppas att dessa nya familjemedlemmar får ett långsiktigt hem och inte bara är roliga under pandemin. Det verkar som om gemene man som inte tidigare tänkt så mycket på egen beredskap, utan haft ganska tomma förråd, har vaknat och skaffat en buffert.

I början var det mat, jäst och toapapper och nu senast febertermometrar. Detta kan ha det goda med sig att vikten av en hög självförsörjningsgrad av framförallt livsmedel, medicin och smittskyddsutrustning blir tydlig för alla, framförallt för våra myndigheter och politiker.

Sällan har väl så många människor i mo-

Svenska Blå Stjärnan ligger, när detta skrivs, i startgropen för att sjösätta den nya grundkursen på distans. Kursen kommer att genomföras både digitalt och på plats på en praktikgård i kursdeltagarnas hemområden. För att få detta att fungera praktiskt har kansliet, med hjälp av Naturbruksgymnasiet Nytorp i Hälsingland, gjort ett omfattande arbete. Det ska bli mycket spännande att höra kursdeltagarnas utvärderingar. Detta öppnar ju nya möjligheter till utbildning och repetition för många som annars kanske inte skulle kunna delta på grund av familj och egna djur. Om inte coronaviruset stoppat våra ordinarie kurser under våren och sommaren, så hade nog inte denna distanskurs kommit på plats så här snabbt. Vi är inte den enda organisationen som hittar nya vägar i coronatider. Jag läste idag om förslag på digitala rättegångar. Väldigt många företag kommer nog att erbjuda sina medarbetare att arbeta hemifrån ett par dagar i veckan. Detta passar inte alla

och alla arbetsuppgifter. Att ha arbetskamrater och ett socialt sammanhang är viktigt, och många goda idéer har poppat upp på kafferasten. Men det kan betyda att fler kan bo kvar på mindre orter och ändå ha ett bra arbete, med pendling ett par dagar i veckan.

Var rädda om er och håll ut.

Elisabeth Olofsson Riksstjärnchef/ordförande

Svenska Blå Stjärnan är en frivillig försvarsorganisation med uppdrag att ta hand om lantbrukets djur vid kriser, katastrofer, smitta och andra svåra händelser. I vårt uppdrag ingår också att informera om hur vi alla kan stärka vår beredskap inför svåra samhällsstörningar. Svenska Blå Stjärnan har drygt 5 500 medlemmar. Som medlem kan du ta del av kurser, föreläsningar, studiebesök och mycket mer – allt med djuren i fokus. Läs mer på www.svenskablastjarnan.se

BLÅ STJÄRNAN 3-2020

3

4

BLÅ STJÄRNAN 3-2020

FOTO: GAUDILAB/SHUTTERSTOCK

REPORTAGE | SOCIALA MEDIER

Blir en närvaro på sociala medier en frånvaro i stallet? Ägandet och användningen av smartphones har sjunkit ner i åldrarna, och med det närvaron på sociala medier. Den smarta mobilen har letat sig in i stallmiljöerna och det finns otaliga filmer och bilder från hästryggen på nätet. Men hur påverkar vår närvaro på sociala medier vår närvaro i stallet och vad händer med vårt sätt att se på säkerhet?

TEXT: PAOLA SQUASSINA

Det har skett en digital revolution de senaste decennierna. Antalet internetanvändare har ökat stort, sociala medier som Facebook, Instagram och Snapchat har nu miljardtals användare tillsammans och smarttelefoner har blivit var mans egendom. Det var efter att just smarttelefonerna gjorde sitt intåg (den första, Iphone, lanserades 2007) som det vi i dag kallar sociala medier fullkomligt exploderade. Med en smarttelefon kunde man få tillgång till internet direkt i telefonen och bildminnet var gigantiskt i jämförelse med tidigare mobiltelefoner. Helt plötsligt kunde man dela med sig av sin vardag genom att enkelt ta en bild och ladda upp.

Det nya digitala landskapet har satt sina spår nästan överallt, också i hästSverige.

i deras utbildningar, genom tävlingsreglementen, kunskapsspridning och kunskapstävlingar. På Svenska Ridsportförbundets interaktiva kunskapsportal, hästkunskapssajten.se, kan man lära sig allt ifrån hästens beteende till skötsel och utrustning, utifrån ett säkerhetsperspektiv med säkra rutiner. Eftersom hästen är ett flock- och flyktdjur så reagerar den snabbt på sina inre signaler, det vill säga instinkter, om den skulle uppleva ett yttre hot eller rädsla.

”Det är en utmaning.

För unga är mobilen nästan som en förlängd kroppsdel”

SÄKER TILL HÄST MED SÄKRA RUTINER

Svenska Ridsportförbundet har länge arbetat med att informera om säkerhet, både till häst och från marken. Som en av de största sporterna i Sverige, med över en halv miljon utövare, är det viktigt att lära sig om hästens språk och egenskaper som flyktdjur. Säkerhetsarbetet är långsiktigt och sker till stora delar på ridskolorna,

– Att umgås med hästar kräver 100 procents fokus och det är viktigt att man kan läsa av hästen och dess beteende för att undvika olyckor. Mobilen kan vara en livräddare på ridturen om något skulle hända och man behöver ringa efter hjälp, men allt som stjäl uppmärksamheten

från hästen i stunden kan vara farligt, säger Margareta Borg, kommunikatör på Ridsportförbundet.

Förbundet ser ändå en potential i att sprida sina säkerhetskampanjer om säkra rutiner via sociala medier. Allt för att försöka nå den yngre målgruppen hemmavid.

– Det är en utmaning. För unga är mobilen nästan som en förlängd kroppsdel och trots det kan det vara svårt att fånga deras uppmärksamhet även om det är via sociala kanaler. Det är mycket information och inlägg i flödena, det gäller att försöka synas, säger Margareta Borg.

SÄKERHETSBILDEN ÄNDRAS

Katriina Byström är forskare vid Oslo Metropolitan University. Som hobbyryttare uppmärksammade hon tidigt hur de sociala medierna letade sig in i stallet och hon blev nyfiken på att studera detta nya fenomen. Hur pratade man kring ryttarsäkerhet på sociala medier, eller gjorde man ens det? Tillsammans med grupp kollegor studerade hon under 2014 ett urval hästrelaterade Facebookgrupper och bloggar. Slutrapporten publicerades 2015 och fick stor spridning.

BLÅ STJÄRNAN 3-2020

5

FOTO: MIRIAM DOERR MARTIN FROMMHERZ/SHUTTERSTOCK

REPORTAGE | SOCIALA MEDIER

FOTO: PRIVAT

Ingrid Törnblom, ridskolechef på Mjölby ridskola.

”Den praktiska och omfattande hästkunskapen lär man sig inte via telefonen, det gör man bäst tillsammans med hästen”

6

BLÅ STJÄRNAN 3-2020

– Vi noterade att man pratade mer kring hästens säkerhet än ryttarens.

Jargongen och tonen var ibland ganska hård och bilden av en stark och tuff hästtjej genomsyrade ofta hur händelser framställdes, säger Katriina Byström.

Just bilden av en tuff hästtjej som varken känner smärta eller rädsla gynnar inte ryttarsäkerheten, menar Katriina Byström. Tvärtom visade studien att vissa inlägg som beskrev hästrelaterade situationer där säkerheten åsidosattes ofta handlade om idealisering av dels denna självbild, dels den speciella relationen till hästen.

– Säkerheten kan definitivt komma i kläm. Vad som är säkert beror på situation, tradition och egna erfarenheter. Så gott som alla åtgärder för säkerhet kan ifrågasättas. Oftast visas en mer spännande bild utifrån den tuffa hästtjejkulturen istället för en förnuftig och mer seriös bild där säkerheten lyfts fram, säger Katriina.

Att filma eller fota från hästryggen, exempelvis i full galopp, för att publicera på sociala medier är ett exempel på bristande säkerhetstänk som förmodligen anses gynna bilden av en spännande och stark hästtjej. Katriina Byström välkom-

nar ändå möjligheterna att informera mer om säkerhet och risker genom att använda sociala medier. Här kan ridskolor och förebilder inom ridsport påverka mer genom att ta upp säkerhetsfrågor i sina kanaler och stärka säkerhetsmedvetenheten hos nya generationer ryttare.

MOBILFÖRBUD PÅ MJÖLBY RIDSKOLA

En ridskola som har gjort slag i saken är Mjölby ridskola, som drivs i privat regi.

Ingrid Törnblom är ridskolechef och delägare.

– Redan vid starten 2011 diskuterade vi i personalgruppen hur vi skulle vara bra förebilder för våra elever. Det var viktigt att vårt arbetssätt skulle vara tydligt och tryggt för att den röda tråden av säkerhetstänket skulle genomsyra verksamheten, säger Ingrid Törnblom.

Bland annat utformade personalgruppen en egen checklista som alla medlemmar och personal ska följa i all hästhantering. Exempelvis har både personal och elever ridhjälm i all hästhantering, oavsett om det är hämtning i hagen eller borstning av hästen i boxen.

– Vi har en öppen personalkultur och vi hjälps åt att påminna varandra om man

REPORTAGE | SOCIALA MEDIER

FOTO: IRINA ORLOVA /SHUTTERSTOCK

glömmer bort sig. Det är lätt hänt, fortsätter Ingrid.

Säkerhetsarbetet diskuteras flera gånger per termin, både på lektionstid med eleverna och som externa kurser för exempelvis blivande stallvärdinnor.

– Hos oss är det viktigt att hela tiden riskbedöma, hitta lösningar och framförallt utbilda både elever och personal i att på ett tryggt sätt gå in och hantera en riskfylld situation, säger Ingrid.

INTE LÄTT ATT SLÄPPA MOBILTELEFONEN

säkerhetsrisker.

– Införandet av mobilförbud i stallet är egentligen en ganska liten del av säkerhetsarbetet, även om det har stor betydelse i det stora hela. Fokus ska alltid ligga på hästen vid hanteringen, och det är det viktigaste budskapet. Det är lika svårt för föräldrarna att släppa mobilen som för eleverna. Många gånger får vi påminna föräldrarna om att det råder mobilförbud men vi måste alla vara bra förebilder för våra barn, inte minst ur ett säkerhetsperspektiv, säger Ingrid.

För ett par år sedan noterade Ingrid en förändring bland de unga ryttarna. Hon kunde se hur fokus på läktaren skiftades till att man exempelvis filmade de ridande och skickade som snapchatfilmer till kompisar. Ett annat fenomen som dök var så kallade TikTok-danser som utfördes i boxen med hästen lös (TikTok är en kinesisk social mediaapp där man kan skapa och dela videor). Då blev det tydligt för Ingrid att eleverna inte längre var närvarande i stallmiljön, och att en del av elevernas lektionsridning hämmades av filmningen. Förutom att filmningen skapade en otrygg stämning bland eleverna fanns det också uppenbara

Sedan mobilförbudet infördes har det blivit en positiv vändning. Förr kunde Ingrid se 10–15 elever stå i klunga med sina mobiltelefoner i stallet, men numera tar de hand om hästarna i stället. Fokus ligger mer på hästarna, och det ger mer tid till att putsa träns och sadlar.

– En del av säkerhetsarbetet är att vara med hästen för att få hästkunskap och att vara i sammanhang där hästen är i fokus.

Den praktiska och omfattande hästkunskapen lär man sig inte via telefonen, det gör man bäst utan telefonen tillsammans med hästen, avslutar Ingrid.

MER FOKUSTID I STALLET

FAKTARUTA 91 procent av Sveriges befolkning använder internet dagligen.

74 procent av internetanvändarna använder Facebook dagligen.

61 procent av internetanvändarna använder Instagram dagligen.

Majoriteten av de som använder Snapchat dagligen är mellan 12 och 25 år (86 procent).

KÄLLA: INTERNETSTIFTELSEN

BLÅ STJÄRNAN 3-2020

7

REPORTAGE | ÖVERGIVET VILT

Så hjälper du skadat och övergivet vilt Det finns viltrehabiliterare som får samtal efter samtal från en orolig allmänhet om djurungar som verkar övergivna av sina föräldrar och förra året rapporterades nästan 65 000 trafikolyckor med vilt i Sverige. Kalle Hammarberg har kallats en nestor inom svensk viltrehabilitering – det här är hans råd till dig som vill veta vad du ska göra om du träffar på skadat vilt eller ensamma djurungar. TEXT: PONTUS LJUNGHILL Det är inte ovanligt att Kalle Hammarberg får ta emot tio samtal om dagen från folk som träffat på skadat vilt, fågelungar som verkar övergivna eller vilda djur som kan vara i nöd på annat sätt.

– Den stora frågesäsongen för mig är våren, med alla nya djurungar som många ser när det blir varmare och folk börjar vara ute mer. Det finns viltrehabiliterare som har berättat att de kan få 70–80 samtal på ett dygn den tiden på året, säger han.

Om våren är djurungarnas årstid, så är hösten viltolyckornas. Men vad ska du som stöter på skadat, sjukt eller till synes övergivet vilt göra för att inte röra till det och göra mer skada än nytta?

8

BLÅ STJÄRNAN 3-2020

RÅD ETT: RING EN VILTREHABILITERARE

Kalle Hammarberg har en lång bana som veterinär bakom sig. Han är också vice ordförande för Katastrofhjälp Fåglar och Vilts riksförbund, KFV-Riks, en organisation för viltrehabiliterare i hela Sverige.

När Kalle Hammarberg ska välja ut råd nummer ett till den som stöter på vilda djur som verkar vara i nöd tvekar han inte: – Ring någon som har kunskapen, en viltrehabiliterare, och fråga hur du ska gå vidare. Jag tror att de flesta har ett intresse av att hjälpa vilda djur, men oftast har de inte kunnandet. På KFV-Riks hemsida finns viltrehabiliterare att fråga listade länsvis med telefonnummer.

”ÖVERGIVNA” DJURUNGAR SÄLLAN ÖVERGIVNA

Den kanske vanligaste frågan Kalle Hammarberg och andra inom KFV får handlar om övergivna djurungar, till exempel fåglar som sitter ensamma på marken, till synes utan någon förälder i närheten. Men för det allra mesta är ungen inte övergiven och man ska låta den vara ifred.

– Vår grundsyn är att man inte ska ta hand om en djurunge förrän man är helt övertygad om att matande förälder är död.

Väldigt många föräldrar kommer inte fram så länge det är människor i närheten.

Dessutom får en del djurungar bara mat på natten, till exempel harar. Så en harunge kan sitta på marken på dagen utan

FOTO: KROLYA25/ SHUTTERSTOCK

att någon förälder syns till och det är helt normalt, säger Kalle Hammarberg.

– Vill du absolut hålla djurungen under uppsikt för att försöka ta reda på om den är övergiven eller inte, gör det på långt avstånd med kikare. Och det måste göras under lång tid, många många timmar.

Vad gör man om man träffar på vilt som är på ”fel plats”, där det riskerar att skadas?

– Då kan man flytta det till ett lugnare ställe om man kan göra det utan att det är farligt för en själv. Oftast handlar det om djurungar och de är inte alls så lättstressade som vuxna djur och därför lättare att flytta. Men flytta dem inte alltför långt, är djuret till exempel ute på en väg, flytta det till sidan av vägen men inte längre, säger Kalle Hammarberg.

48 TIMMAR

Lagen säger att en vanlig privatperson får ha ett vilt djur som behöver hjälp hos sig i max 48 timmar – det är den tid man har på sig att ta det till en godkänd viltrehabiliterare. Bryter man mot det gör man sig skyldig till brott mot jaktlagstiftningen.

– Man ska inte ta med sig ett djur om man inte verkligen vet hur man ska ta hand om det. Det vanligaste felet som vanligt folk gör när de tar hem vilt i väntan

på att någon med tillräcklig kunskap tar över, är att man ger fel mat. Det är mycket viktigt att ta reda på vad djuret ska äta.

Det händer alltför ofta att människor som har ett vilt djur hos sig i säg 48 timmar innan det kommer till en expert, stoppar i det vanligt bröd. Det är absolut fel – de ska, speciellt när det handlar om växande djur, ha protein, inte energi, säger Kalle Hammarberg.

– Djuren kan inte smälta brödet, det lägger sig som en korv i mage och tarm hos dem och blockerar. Deras magar är inte gjorda för den typen av mat.

Och apropå mat, många människor ställer regelbundet ut något att äta till vilda djurungar på våren och sommaren utan att veta något om djuret – det kan ibland orsaka djuret framtida besvär.

– Ett problem är när människor matar vilda djurungar under deras så kallade präglingsperiod, säger Kalle Hammarberg.

– Det är den tid när ungarna följer med mamman för att själva lära sig leta mat, och den perioden är genetiskt betingad och infinner sig under en viss

”Vår grundsyn är att man inte ska ta hand om en djurunge förrän man är helt övertygad om att matande förälder är död.” förutbestämd tid i deras tidiga liv. Om vi människor under den tiden ställer ut skålar med mat till exempelvis igelkottsungar lär de sig inte att insekter och maskar som de kan äta ska sökas i gräset runtomkring dem. Och när den där genetiskt i tid förutbestämda perioden är slut, är det svårare för dem att hitta mat. De vet inte hur man ska göra.

LÄR DIG MER

Vad ska den som vill lära sig mer om hur man kan hjälpa skadat eller sjukt vilt göra?

Ett sätt är att gå Katastrofhjälp Fåglar och Vilts grundkurs i viltrehabilitering – men efter det nya coronavirusets framfart är de kurserna tills vidare inställda. Ett annat kan vara att ta en titt i boken ”Så tar du hand om skadat vilt”, som kom ut vid årsskiftet. Den är skriven av Kalle Hammarberg och biologen och viltrehabiliteraren

FOTO: ING-MARIE SANDSTRÖM

REPORTAGE | ÖVERGIVET VILT

De vanligaste samtalen Kalle Hammarberg får från oroliga människor handlar om övergivna djurungar.

Jan-Åke Hillarp.

– Man kan säga att den bygger mycket på det material vi har använt genom åren på våra kurser på KFV. Den vänder sig till stor del till de elever vi har utbildat, men vi tycker också att den passar bra hos djurskyddsföreningar, miljökontor, veterinärkliniker och på tidningsredaktioner, så att de där ska få ett bättre hum om vad de skriver om. Men också att den ska läsas av engagerade djurvänner, säger Kalle Hammarberg.

Kalle Hammarberg har arbetat i många år med att hjälpa vilda djur. Frågan är hur folk vanligen reagerar när de stöter på skadat, sjukt eller övergivet vilt – gör de något eller struntar de i det och går bara vidare?

– Jag kan inte svara på hur många det är som struntar i det, jag kan bara konstatera att jag får en massa samtal från människor som vill hjälpa till. Och när de ringer brukar jag alltid säga ”tack för att du bryr dig”, säger Kalle Hammarberg.

BLÅ STJÄRNAN 3-2020

9

FRÅGA VETERINÄREN

Fråga veterinären TEXT: PONTUS LJUNGHILL

Med 30 år i yrket är Lena Myrenius erfarenhet som veterinär imponerande. Från och med det här numret av tidningen Blå Stjärnan ger hon goda råd till våra läsare om vad man ska göra om ens djur blir sjukt eller skadar sig.

Lena är specialiserad på tandsjukdomar hos hund och katt och hon arbetar idag som chef för kirurgkliniken på Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg.

BERÄTTA OM DITT ARBETE.

– Även om jag är chef så får jag också hålla på med det kliniska, och en eller två dagar i veckan har jag klinik. De allra mest spännande dagarna på jobbet är när jag jobbar med akutpatienter var fjärde helg – då tar vi emot djur som behöver snabb hjälp, dygnet runt. Det är fantastiskt givande, säger Lena Myrenius.

– Det jag gillar allra mest med att jobba på Blå Stjärnans Djursjukhus är att det är en väldigt trevlig arbetsplats. Här bryr vi oss verkligen om varandra och olika generationer arbetar tillsammans. För några år

sedan pensionerades en av våra sköterskor efter att ha jobbat här i 50 år. Det säger en del, att vi kan behålla de gamla rävarna och att folk vill vara kvar här så länge.

Vid sidan av sitt jobb som veterinär föder Lena Myrenius och hennes man upp travhästar. En av dem har blivit en riktig V-75-stjärna: Conrads Rödluva, körd av Örjan Kihlström och som till och med april i år hade vunnit nästan 75 procent av de lopp hon ställt upp i.

Har du frågor om ditt djurs hälsa och om vad du ska göra om det blir sjukt eller skadar sig?

Mejla till pontus@svenskablastjarnan.se, så kanske det blir just du som får svar i tidningen Blå Stjärnan av Lena Myrenius.

FOTO: PRIVAT

FÖRSTA LÄSARFRÅGAN: MIN VALP ÄTER SMÅSTEN, HUR FARLIGT ÄR DET? OCH ÄR DET VERKLIGEN NORMALT?

Veterinärens svar: Unga individer, oavsett om det är en hund- eller en människovalp, vill upptäcka sin omgivning och smaka på den. Det händer ofta även på äldre djur att vi på en vanlig bukröntgen ser småstenar som bifynd i mage och tarm, vilket oftast saknar klinisk betydelse. De flesta stenar som grus eller singel från en grusad uppfart kan passera ut genom mage och tarm utan att orsaka skada eller stopp i tarmen. Men större stenar kan verkligen ställa till problem. Det gäller att få valpen att förstå att den inte ska svälja stenar som kan orsaka problem.

Istället för förmaningar kan en leksak eller ett tuggben vara ett bra alternativ att erbjuda, istället för att skapa drama om FOTO: ODUA IMAGES/SHUTTERSTOCK

10

BLÅ STJÄRNAN 3-2020

det farliga i munnen. Det händer även att små stenar som kan passera ut blir passagehinder om de är många. Mitt rekord i att operera ut stenar var 1,3 liter singelgrus från magen på en drever. Hundens husse lät operera sin drever tre gånger för samma sak, stopp i tarmen på grund av grus.

Efter det bestämde han sig för att asfaltera hundgården för att det inte skulle bli en fjärde gång. Hundens vana att äta sten var svår att träna bort helt enkelt. Givetvis finns det sjukdomar som kan ligga bakom en abnorm aptit på ”fel saker”, men med valpar är det oftast en del av livets lärande som ställer till det just med stenarna och andra saker som lockar.

REPORTAGE | HUSDJUR

FOTO: SVETIKOVAV /SHUTTERSTOCK

Husdjursboom i coronatider TEXT: PONTUS LJUNGHILL

När det nya coronaviruset nådde Sverige började en stor del av svenskarna jobba hemifrån, många slutade träffa sina barn och barnbarn och skippade att gå på krogen. Samtidigt, i isoleringens och ensamhetens 2020, har folk skaffat husdjur som kanske aldrig förr. Ska vi glädjas eller oroas? Och vad händer med alla de djur som köptes i våras när vardagen för deras ägare återgår till det normala?

Restaurang, hotell, resor, reklam, bio och så vidare – det känns som om listan över branscher som det nya coronaviruset slagit hårt mot nästan kan göras hur lång som helst. Men i isoleringens år 2020 stiger efterfrågan på annat kraftigt uppåt. Ett av de mest uppmärksammade exemplen är sällskapsdjur.

Under våren och sommaren berättade tidningar, radio och TV om folk som köade i veckor för att köpa hamster, om att fiskarna tog slut i zoobutikerna och om att barn och barnbarn köpte katt till sina äldre släktingar som satt hemma, avskärmade från samhället därutanför. Och bakom historierna finns rena siffror.

Under mars-maj ökade Agrias försäljning av djurförsäkringar för hund med 17 procent jämfört med samma period förra året. För katt låg ökningen på 14 procent, för häst på 19 procent och för smådjur, där

bland annat kaniner och marsvin ingår, med 30 procent. Zoobranschens Riksförbund har rapporterat om att allt fler vill köpa sällskapsdjur av alla möjliga slag från zoobutiker runtom i landet. Och från januari till och med juni kunde Svenska Kennelklubben, SKK, se en ökning med cirka sex procent av antalet nyregistrerade hundar i sitt register, jämfört med samma period förra året.

– Normalt sett går det upp eller ner ett par procent. Så sex procent, det är väldigt markant, säger Hans Rosenberg, presstalesperson för Svenska Kennelklubben.

Men vad händer med djuren som köptes tidigare i år när deras ägares liv återgår till det normala? Får de den skötsel, omsorg och motion de behöver eller kommer vi få se hur antalet djur som glöms bort och vanvårdas ökar?

FÖRDELAR OCH FAROR MED ATT FLER SKAFFAR DJUR

Gabriella Ekström sitter i styrelsen för Zoobranschens Riksförbund, en intresseorganisation som har ett stort antal zoobutiker i hela landet som medlemmar.

Hon ser både fördelar och faror med att allt fler skaffar sällskapsdjur i coronatider.

– Myntet har två sidor. Så många studier har visat att människor mår bättre av att ha djur omkring sig och på så sätt är det positivt att fler skaffar djur, säger Gabriella Ekström och fortsätter: – Men det gör också att alla som säljer djur har ett väldigt stort ansvar. Man måste ha en ordentlig dialog med dem som vill köpa ett djur så att de förstår vad det är de köper och för att ta reda på om de verkligen har förutsättningarna att långsiktigt hålla djuret på ett bra sätt. Det får inte bli så att folk plötsligt inser att de

BLÅ STJÄRNAN 3-2020

11

REPORTAGE | HUSDJUR

inte har tid för sitt djur när vardagen ser mer normal ut.

Som säljare är det viktigt att ställa frågor och att verkligen lyssna på vad kunden säger.

– Man måste kunna säga ”okej, du verkar uppenbarligen inte ha tid för ett djur som kräver så mycket sällskap, men här har du vandrande pinnar” eller någonting. Man måste anpassa sig efter vad kunden beskriver att de har för förutsättningar, säger Gabriella Ekström.

Hans Rosenberg på Svenska Kennelklubben ser både fördelar och risker med att fler skaffar husdjur.

Foto: Måns Engelbrektsson

”När många valpar redan är sålda eller tingade öppnar sig marknaden för både smuggelhundar och fler oseriösa säljare”

12

BLÅ STJÄRNAN 3-2020

MER TID OCH MINDRE RESANDE – DÅ VILL FLER HA HUND

Svenska Kennelklubben såg alltså en ökning med sex procent mellan januari och juni när det gäller antalet nyregistrerade hundar i sitt register, jämfört med samma period 2019.

– Det är vanligt att folk skaffar hund i samband med att skolorna slutar eller när sommarsemestern börjar, för att man ska kunna ge så mycket som möjligt till sitt djur den första tiden. Men i och med coronan har folk haft mer tid ganska länge och det har varit vanligt med hemarbete samtidigt som man kanske inte har haft möjlighet att planera någon utlandsresa.

Och då har många tänkt: varför inte skaffa

hund redan i mars, april eller maj, säger Hans Rosenberg på Svenska Kennelklubben.

Hans Rosenberg pekar även han på att djur får oss att må bra och han tror att många fler skulle behöva kontakt med djur än fallet är idag. Men han ser också riskerna med det kraftigt ökade trycket på att skaffa husdjur som vi sett under 2020.

– Har jag köpt en hund för att jag är hemma just nu på grund av coronan och vad händer när jag är tillbaka på min arbetsplats, hur går det för hunden då? En hund är inte en dekoration, det är ett liv, en familjemedlem som jag ska ta ansvar för i kanske 10-15 år framåt, säger han.

En annan fara som det flaggats för när trycket på att få köpa hund ökat så pass mycket är smuggelhundar och att fler oseriösa säljare ger sig in på marknaden när valparna tar slut hos uppfödare man kan lita på.

– När många valpar redan är sålda eller tingade öppnar sig marknaden för både smuggelhundar och oseriösa säljare, där enbart pengar är målet. Valparna levereras på konstiga sätt och när köpet är klart finns inte längre någon att fråga om råd eller en säljare som tar sitt ansvar, säger Hans Rosenberg.

REPORTAGE | HUSDJUR

FOTO: MT-R /SHUTTERSTOCK

– Ansvarsfulla uppfödare är måna om att hundarna hamnar rätt från början.

Det innebär att uppfödare ställer personliga frågor till köparen. Vilket kan leda till att uppfödaren säger nej, eftersom köparen inte har rätt förutsättningar för att ha just den typen av hund. Den omsorgen vinner både valp och köpare på.

ATT TÄNKA PÅ OM DU PLANERAR ATT SKAFFA DJUR

Att skaffa ett djur får aldrig vara en impulshandling, men vad är det viktigaste man behöver tänka på när man ska göra det där köpet?

– Att vara ärlig mot sig själv om hur ens förutsättningar ser ut. Många skapar sig kanske en bild av att de vill ha en speciell typ av hund, de läser att den behöver ett antal timmar motion varje dag och tänker ”ja, ja, hur svårt kan det vara” även om de själva inte är ute och rör på sig så ofta.

Men det är inte så troligt att man kommer ändra sitt liv så radikalt, säger Gabriella Ekström på Zoobranschens Riksförbund.

– När man fått hem djuret är det väldigt viktigt att följa skötselråden. Hitta inte på en egen alternativ sanning för vad som fungerar, utan lita på den expertis som finns. Köper du till exempel en ödla

FOTO: SHAROMKA/SHUTTERSTOCK

och inte gör som det står i skötselråden kommer den kanske inte dö dag ett, men den kommer fara illa.

Hans Rosenberg på Svenska Kennelklubben, SKK, tycker att frågan ”har jag verkligen tillräcklig kunskap och tillräckligt med tid att ge till en hund” är livsviktig att ställa sig innan man köper en.

– En hund behöver mycket uppmärksamhet, träning, rastning och annan aktivitet. Sen är det viktigt att välja rätt typ av hund eftersom varje ras är unik och ämnad för ett speciellt ändamål, till exempel att dra, vakta, valla eller jaga. Om du inte kan tillgodose hundens behov kan den bli stressad och börja tugga på saker, skälla och bita. Jag rekommenderar att man köper en rashund som är registrerad i SKK, med en dokumenterad bakgrund – då gäller konsumentköplagen, säger han.

MÅNGA VILL ADOPTERA KATT FRÅN HUSKATTEN VÄSTERÅS

Varje år ser den ideella föreningen Huskatten Västerås till att ett hundratal övergivna katter får nya hem. Föreningen driver ett eget katthem, men tar också hjälp av ett antal jourhem som tar hand om katter i väntan på att de ska adopteras av en ny familj.

Kim Lindbom Carlsson arbetar på Huskatten Västerås. Hon är också vice ordförande för Djurhemsförbundet, en stöd- och intresseförening för ideellt drivna djurhem över hela Sverige.

– Att allt fler vill skaffa husdjur efter att det nya coronaviruset kom tror jag är något de flesta djurhem i landet märkt av. Det är många som har ringt oss på Huskatten och sagt att de är permitterade och att det känns lämpligt att skaffa katt nu när man har mer tid. När vi annonserar ut katter tingas de snabbt, djuren räcker inte till, säger Kim Lindbom Carlsson och fortsätter: – Tyvärr är det nog många som inte tänker sig för innan de bestämmer sig för att de vill skaffa djur. Folk är ensamma, kanske deprimerade och behöver sällskap.

Då är det viktigt att vi på djurhemmen reder ut att köpet inte är någon coronaimpuls. Att vi verkligen ställer frågor och tar reda på hur framtiden ser ut för djuret. En katt lever i kanske 15-20 år, en hund i 1015 år – många års lycka och kärlek, men också ett ekonomiskt åtagande och ett stort ansvar på ägaren att se till att djuret mår bra.

BLÅ STJÄRNAN 3-2020

13

Inget blev som tänkt med Krisberedskapsveckan 2020 Det mesta var klart inför Krisberedskapsveckan 2020, som skulle ha temat Totalförsvar. Då slog coronan till mot Sverige och Christina Andersson och hennes kollegor på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap fick göra om hela kampanjen. Men den nya pandemin gav också MSB en unik möjlighet att undersöka hur människors beredskap förändras i en kris.

TEXT: PONTUS LJUNGHILL FOTO: THOMAS HENRIKSON, MSB

Temat var bestämt: Totalförsvar. Det fanns ett nytt kampanjmaterial med budskapet ”Hur förberedd är du?” och ett färdigt stödmaterial till kommuner och andra. Allt var så gott som klart inför den fjärde upplagan av Krisberedskapsveckan, den årliga kampanjen i maj som ska öka människors beredskap inför samhällskriser och där MSB, kommuner, länsstyrelser, branschorganisationer, frivilligorganisationer med flera deltar. Då slog det nya coronaviruset till mot Sverige. Det första dödsfallet i landet inträffade den 11 mars och samma dag klassade Världshälsoorganisationen virusutbrottet som en pandemi.

– Vi förstod ganska snabbt att det tema och det material vi tagit fram inte skulle funka för årets kampanj och att många, inte minst ett stort antal kommuner, skulle ha fullt upp med att hantera pandemin och inte ha utrymme att tänka på Krisberedskapsveckan överhuvudtaget, säger Christina Andersson på MSB, som 14

BLÅ STJÄRNAN 3-2020

är ansvarig för Krisberedskapsveckan.

– Så vi fick börja om från noll och ta fram ett helt nytt kampanjmaterial och budskap. Det blev några intensiva veckor då vi verkligen jobbade under tidspress.

MÄNNISKOR SOM RESURS I EN KRIS

Det landade i att Krisberedskapsveckan 2020, den 11–17 maj, blev digital. Det nya budskapet löd ”När det behövs som mest, hjälps vi åt som bäst” och fokus låg på alla som aktivt bidrar till Sveriges krisberedskap under coronapandemin.

– Vårt syfte var att folk skulle känna sig sedda, att de känner att de gör en viktig insats i krishanteringen och att vi alla behöver hjälpas åt under pandemin, säger Christina Andersson.

Kampanjen blev alltså digital och MSB köpte annonsutrymme i olika medier, som tidningar, TV och sociala medier, där man spred det nya budskapet. Kända artister, som Petter och Molly Sandén, gjorde varje dag klockan 15 en livespelning på

din säkerhet.se:s instagramkonto, som MSB ligger bakom. Där framförde de en egen hyllning till någon eller några som gjort viktiga insatser under pandemin.

Dessutom kunde allmänheten posta sina egna hyllningar på instagramkontot.

– Normalt sett brukar kommunerna vara huvudaktörer under kampanjen, det är de som driver Krisberedskapsveckan och genomför olika aktiviteter för att uppmärksamma invånarna på hur de kan påverkas och förbereda sig för olika kriser.

I vanliga fall brukar MSB ha en mer tillbakadragen roll, men den här gången insåg vi att vi behövde ta den ledande rollen om Krisberedskapsveckan skulle bli av, säger Christina Andersson.

UNIK MÖJLIGHET ATT UNDERSÖKA FOLKS KRISBEREDSKAP

Utvärderingen av årets krisberedskapsvecka visar att det nya budskapet nådde ut till 56 procent av Sveriges befolkning.

Nästan 110 av Sveriges 290 kommuner

hade någon form av aktiviteter under Krisberedskapsveckan, 2019 låg den siffran på drygt 180.

– När man ser hur många som har nåtts av kampanjens budskap i år så är siffran ändå ganska hög. Fler kommuner än vi vågade hoppas på har varit väldigt uppfinningsrika och gjort digitala lösningar med tävlingar, quizz och annat.

Men det är ju inte så här vi vill att Krisberedskapsveckan ska vara, vi vill att den ska engagera så många olika aktörer i

”Det blev några intensiva veckor under tidspress” samhället som möjligt och att det ska vara många fysiska möten och aktiviteter. I år har inte det gått, men vi håller tummarna för att det gör det nästa år, säger Christina Andersson.

Samtidig gav coronakrisen Christina Andersson och hennes kollegor på MSB som arbetar med Krisberedskapsveckan, möjligheten att låta undersöka hur människors syn på hemberedskap och det egna ansvaret vid kriser påverkats av coronapandemin. I undersökningen ”Hemberedskap 2020 – allmänhetens syn

på hemberedskap och eget ansvar under pandemin”, fick drygt 1 000 svenskar i åldrarna 18–74 år svara på enkätfrågor under april månad. När svaren gåtts igenom kunde MSB bland annat konstatera att nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har stärkt sin hemberedskap under coronakrisen och 40 procent att de planerar att göra det. Dessutom säger 55 procent att de är mer mentalt förberedda för framtida kriser och 35 procent att de är mer praktiskt förberedda. Drygt två tredjedelar säger att den egna förståelsen för hur kriser påverkar vardagen har förändrats i ganska eller mycket stor utsträckning.

– Det är intressanta resultat, där vi kan se att den här krisen verkligen påverkat människors riskmedvetenhet och synen på bland annat hemberedskap, säger Christina Andersson.

KRISBEREDSKAPSVECKAN 2021

Från början skulle alltså Krisberedskapsveckan 2020 ha haft temat Totalförsvar, med extra fokus på hur vi förbereder oss för och påverkas av en krigssituation. Ett till synes naturligt val. I november 2019 drog den första nationella totalförsvarsövningen i Sverige på över 30 år igång, TFÖ 2020. Tanken var att den skulle pågå under hela 2020. I MSB:s och Försvarsmaktens regi skulle myndigheter,

Christina Andersson, MSB

kommuner, regioner, näringsliv, frivilliga försvarsorganisationer med flera öva på hur viktiga samhällsfunktioner ska hållas igång under en krigssituation. Men med coronakrisen blev inte mycket som det var tänkt. Totalförsvarsövningen fick planeras om, med inställda aktiviteter och en ny tidsplan som säger att den nu ska fortsätta in i 2021. Det var inte längre läge att ha ett totalförsvarstema för Krisberedskapsveckan 2020. Frågan är om det temat återkommer under 2021 års krisberedskapsvecka som ska hållas under hösten, inte i maj som tidigare.

– Vi hoppas kunna använda det ursprungliga kampanjmaterialet från 2020, men om det blir tema Totalförsvar nästa år vet jag inte idag, säger Christina Andersson.

BLÅ STJÄRNAN 3-2020

15

NYHETER | BLANDAT

DÅLIG BEREDSKAP FÖR HONUNGSBIN Honungsbin är viktiga för den svenska livsmedelsproduktionen och de pollinerar bland annat raps, äpplen och jordgubbar. Men beredskapen för att skydda dem från yttre hot är långt ifrån tillräcklig, enligt en rapport från Jordbruksverket.

FOTO: SNAPWIRE/PEXELS

Nya regler ska stärka djurskyddet för hundar och katter.

Hårdare krav på hund- och kattägare Tydliga bestämmelser om att hund- och kattägare ska tillgodose sina djurs grundläggande behov och tuffare krav på att man ska förhindra att ens katt förökar sig oplanerat. Det är två av de viktigaste punkterna i de nya djurskyddsreglerna för hund och katt som började gälla den 15 juni.

De nya reglerna och riktlinjerna finns i ”Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hundar och katter” (SJVFS 2020:8). Enligt ett pressmeddelande från Jordbruksverket är målet med reglerna bland annat att ”stärka djurskyddet för hundar och katter”, ”tydliggöra hundars och katters behov”

16

BLÅ STJÄRNAN 3-2020

och att ”tydliggöra djurhållarens ansvar och krav på kompetens”.

KATTENS STATUS HÖJS

Det är tydligt att kattens status höjs i och med de nya reglerna. Ett stort problem är den stora mängden hemlösa katter som finns i Sverige idag, enligt några uppskattningar så många som 100 000.

Djur som far mycket illa och som ofta är resultatet av att ägare har dålig koll på sina katter, låter dem röra sig som de vill utomhus och para sig fritt. Det vill Jordbruksverket nu råda bot på. Enligt kapitel 6, 2 § i de nya föreskrifterna ska djurhållaren nu ”vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder för att förebygga oplanerad, oönskad eller överdriven reproduktion av de djur som han eller hon ansvarar för”. Dessutom skriver Jordbruksverket att ”katter som rör sig fritt utomhus bör vara kastrerade, steriliserade eller på annat sätt förhindrade från att kunna föröka sig okontrollerat”.

Jordbruksverket har tillsammans med biodlarorganisationerna, länsstyrelsen i Skåne, Sveriges lantbruksuniversitet och Lunds universitet drivit ett projekt som ska öka beredskapen för att kunna bekämpa biologiska hot mot honungsbin. Det kan handla om parasiter och skadegörare, som kanske inte finns i landet idag men som snart kan vara här.

– Honungsbina producerar bland annat honung och vax och pollinerar våra blommande grödor. De spelar en mycket viktig roll och vi måste ha bättre ramar för biodlingen än i dagsläget, bland annat när det gäller beredskap mot allvarliga skadegörare, säger projektledaren Thorsten Rahbek Pedersen i ett pressmeddelande från Jordbruksverket.

För att komma till rätta med problemet föreslår Jordbruksverket bland annat bättre övervakning av allvarliga skadegörare i landet, att bitillsyningsorganisationen blir professionellare, att Sverige får ett mer välfungerande biregister och att ersättningen höjs till den som tvingas destruera sitt bisamhälle.

FOTO: MOSTAFA EISSA/PEXELS

NYHETER | BLANDAT

UNDERSÖKNING OM DJURPRODUCENTERS UTSATTHET Att personer som arbetar inom svensk djurproduktion kritiseras, hotas eller utsätts för brott uppmärksammas allt mer. Men hur stor är utsattheten, hur ser kritiken, hoten och brottsligheten ut och vilken hjälp får de drabbade från polisen och samhället i övrigt? Det fick cirka 10 000 företagare i djurproduktionsbranschen svara på i en enkätundersökning under sommarmånaderna.

Forskare från Statens lantbruksuniversitet och Kungliga Tekniska Högskolan ligger bakom undersökningen tillsammans med Lantbrukarnas riksförbund. I enkäten fanns också bland annat frågor om vilka konsekvenser utsattheten för brott, hot och kritik fått på individnivå – till exempel om man känner oro för att familj och närstående påverkas.

Resultatet från undersökningen är tänkt att presenteras under hösten.

FOTO: COTTONBRO/PEXELS

EKOLOGISKT HÅLLNA DJUR MINSKAR Antalet ekologiska mjölkkor, får, lamm och värphöns blev färre under det första halvåret 2019 jämfört med samma period året innan, enligt siffror från Jordbruksverket.

I juni 2019 fanns 56 700 ekologiska mjölkkor i landet, en nedgång med tre procent jämfört med samma tid 2018.

Antalet ekologiska får och lamm minskade med åtta procent. Eftersom även antalet konventionellt hållna mjölkkor, får och lamm minskade i antal utgör de ekologiska djuren ungefär samma andel av landets totala besättning som tidigare (ekologiska mjölkkor 19 procent, ekologiska får och lamm 22 procent). När det gäller ekologiskt hållna värphöns minskade de både i antal och andel.

FOTO: ROLF_52/SHUTTERSTOCK

Gotlandsruss kan rädda biologisk mångfald Gotlandsruss som betar året runt – kan det vara ett sätt att öka den biologiska mångfalden i landet?

Ja, menar forskare från SLU som i somras presenterade resultat från ett stort forskningsprojekt som visar att en klassisk svensk hästras kan lyfta både växt- och insektsliv.

En gång i tiden bestod det svenska jordbrukslandskapet till stor del av naturliga betesmarker där betande djur formade markerna utan att människan la sig i, och det gav en fascinerande biologisk mångfald. I och med djurens bete blev förutsättningarna för de flesta blommande växter i markerna bättre och tack vare det kunde också många olika typer av insekter, som bin, humlor och fjärilar, leva där. Idag finns bara en bråkdel av de gamla naturbetesmarkerna kvar och den biologiska mångfalden är allvarligt hotad.

Det är en viktig bakgrund till varför forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, sedan 2014 driver ett projekt där man undersöker om åretruntbetande gotlandsruss kan öka den biologiska mångfalden på ogödslade naturbetes- och

skogsmarker, utan att hästarnas välfärd äventyras.

BETANDE GOTLANDSRUSS GER FLER HUMLOR OCH FJÄRILAR

Nu i somras presenterades flera intressanta resultat från projektet i ett pressmeddelande från SLU. Bland annat kunde forskarna konstatera att växtartrikedomen ökade i områden där hästarna betade och att humlor och fjärilar i högre utsträckning sökte sig dit, jämfört med områden hästarna inte hade tillgång till. SLU-forskarna såg också att fler gräshoppor fanns på de platser där hästarna betade, jämfört med platser de inte kom åt.

Gotlandsruss har funnits på Gotland i tusentals år och så sent som i slutet av 1920-talet levde en del av dem vilt på ön.

Forskarnas hypotes är att det fortfarande finns ”individer som har egenskaper som gör att de klarar betesgång året runt med god hälsa och funktion”. Att undersöka att det verkligen är så är en viktig del i projektet.

Ett annat syfte med projektet är att bevara hästrasen gotlandsruss, som minskat kraftigt i antal i ett historiskt perspektiv.

BLÅ STJÄRNAN 3-2020

17

INFO | CENTRALSTYRELSEN

Att skaffa hund får aldrig vara ett impulsköp Under pandemin har fler köpt hundar.

Man kanske har kommit på att det kan vara trevligt med en hund och nu när vi arbetar mer hemifrån finns möjligheten. Hur kan det vara så att vi har fler valpar till salu i landet från ena månaden till den andra. Avel tar tid och tiken är dräktig i nio veckor. Jo, det har troligen importerats fler hundar förutom de omplaceringshundar som också sålts i större utsträckning. Många hundar kommer från seriösa uppfödare i andra länder, men det har förekommit en del smuggelhundar där köparen kanske inte får rätt information om valpen.

Köper du valp av seriösa uppfödare får du med dig en hel del information om valparnas ursprung, vaccinationer och vad valparna behöver. Om inte kan all den här viktiga informationen utebli.

Träffar du på nyblivna valpägare med liten erfarenhet av hund sedan tidigare kan du tipsa om Brukshundklubben och andra seriösa organisationer samt företag som erbjuder hundkurser. Alla nya hundägare har kanske inte tänkt igenom vilket ansvar och jobb en hund innebär och det finns risk för att man tröttnar och omplacerar hunden. Jag hoppas verkligen att de som köpt valp under pandemin också planerat livet med hund minst tio år framåt och inte bara kortsiktigt tänkt att det vore trevligt med hund, just nu.

ILLUSTRATION: ST.ART/SHUTTERSTOCK

Rapport från det senaste mötet för Centralstyrelsen Ekonomi: Vi väntar besked från MSB om hur mycket overheadersättning SBS kommer att erhålla. Kansliet går tillfälligt ner i arbetstid genom korttidsarbete. SBS ordförande och vice ordförande kommer att utföra en del av kansliets uppgifter.

av Naturvårdsverket den 30 mars angående Konventionen om biologisk mångfald. Ett seminarium om livsmedelsstrategi arrangerat av LRF, Livsmedelsverket och Försvarshögskolan genomfördes via Zoom, Eva Ladberg och Kristin af Malmborg deltog.

Utbildning: Tio kurser har ställts in på grund av covid-19. Fyra av dessa genomförs i stället under hösten och ytterligare tre nya kurser är inbokade. Ett telefonmöte med utbildningsansvariga genomfördes den 20 maj.

Nya projekt i samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA): SVA, Svenska Blå Stjärnan och Svenska Brukshundklubben samarbetar i ett projekt om smittskydd och utbildningar i det för frivilliga i vår verksamhet. SVA och SBS hade planerat att starta med testutbildningar för laboratorieassistenter i år.

På grund av SVA:s uppdrag på humansidan för covid-19 är dessa uppskjutna.

Riksstämman 2021: Katarina von Hofsten och Elisabeth Olofsson har tillsammans med Hallandsförbundets ordförande Helen Johansson besökt Tylebäcks konferensgård, där nästa riksstämma planeras att hållas.

Beredskapskonferens kommer att genomföras digitalt den 10–11 oktober.

Samverkande myndigheter och organisationer: MSB har haft veckomöten varje onsdag, Kristin af Malmborg, Eva Ladberg och Elisabeth Olofsson har deltagit via telefon.

Elisabeth Olofsson deltog via Zoom på Folk och Försvars årsmöte den 28 april. Kristin af Malmborg och Elisabeth Olofsson deltog via Zoom på FOS årsmöte den 26 maj. Christina Arosenius rapporterade från seminarium arrangerat

Evakueringsprojekt: Vi har fått medel från MSB för ett projekt som handlar om storskalig evakuering med fokus på sällskapsdjur. Eva Ladberg arbetar med detta, bland annat genom att göra en litteraturstudie på den forskning som redan finns inom ämnet.

Personalärenden: Kansliet har haft digitala möten via Teams flera gånger i veckan eftersom kanslipersonalen arbetat på olika ställen.

Anne-Line Scheele har haft jour under sommaren och Eva Ladberg och Kristin af Malmborg har varit bakjour.

DU MISSAR VÄL INTE DJURENS DAG?

FOTO: PAOLA SQUASSINA

KRISTIN AF MALMBORG Redaktör och generalsekreterare

18

BLÅ STJÄRNAN 3-2020

Trots att den har snart 90 år på nacken känner alldeles för få till att det är Djurens dag den 4 oktober.

Den startades av ett gäng italienska ekologer i Florens 1931 för att påminna folk om djurarter som riskerar att utrotas. Idag högtidlighålls Djurens dag i ungefär 40 länder för att uppmärksamma djurskydd och djurrätt. Datumet den 4 oktober är valt för att det är djurens skyddshelgon, Franciskus av Assisis, helgondag.

Gör något extra för ditt djur den 4 oktober – Djurens dag är väl värd att fira.

BIOLOGISK MÅNGFALD

FOTO: ARJAN VAN DER HOEK/PIXABAY

Svenska Blå Stjärnan i möte om ny FN-konvention Från och med nästa år ska en ny version av FN-konventionen om biologisk mångfald börja gälla. I våras anordnade Naturvårdsverket ett möte med ett tjugotal organisationer för att få deras syn på vilka mål konventionen bör innehålla och hur man når dem. En av organisationerna var Svenska Blå Stjärnan.

TEXT: CHRISTINA AROSENIUS

Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att ge sina synpunkter inför att det nya globala ramverket om biologisk mångfald ska införas. Den nya versionen av FN-konventionen ska leda till att den biologiska mångfalden bevaras och används på ett hållbart sätt, samtidigt som vinster vid användning av genetiska resurser fördelas rättvist (ett vitt begrepp som bland annat innefattar organiskt material från växter och djur).

Den nuvarande konventionen om biologisk mångfald, som Sverige har skrivit under, slutar alltså gälla vid 2020 års slut och nu förbereds en ny version av konventionen med en ny strategisk plan.

NÄSTAN 20 ORGANISATIONER PÅ PLATS

För att få in synpunkter från svenskt håll inför arbetet med den nya konventionen, anordnade Naturvårdsverket ett dialogmöte i mars. Nästan 20 olika organisationer bjöds in, bland andra Naturskyddsföreningen, Jordbruksverket, Folkhälsomyndigheten och Svenska Blå

Stjärnan, som representerades av sin vice ordförande Christina Arosenius.

Många stora frågor diskuterades under dagen, både gemensamt och i mindre arbetsgrupper.

Ett övergripande mål med den nya konventionen är att stoppa förlusten av biologisk mångfald och vända kurvan till år 2030. På mötet låg mycket fokus på vad vi i Sverige kan göra för att vända utvecklingen.

MÅNGA VIKTIGA FRÅGOR UPPE FÖR DISKUSSION

Det diskuterades bland annat om Sverige kan gynna biologisk mångfald i världen genom ökat biståndsarbete eller genom att se till att vår konsumtion inte är skadlig.

Ett nytt globalt mål för att minska det ekologiska fotavtrycket efterfrågades.

Detta kan hjälpa individer och företag i deras konsumtionsval. Mål för matavfall, hanteringen av miljögifter och kopplingen till smittskydd är också viktiga. Vad behöver förändras i Sverige och vad kan göras för den biologiska mångfalden?

Även vikten av kommunikation togs upp.

Hela samhället berörs av omställningen och måste engageras och informeras.

Kommunikation kan förändra attityder och kommunikation om svensk matproduktion behöver stärkas. Det är viktigt att föra ut att våra produktionssystem har miljöfördelar jämfört med andra länders.

Här behöver svensk djurhälsa, smittskydd, biologisk mångfald och så vidare lyftas fram. Attityderna till svensk produktion är viktiga för att kunna bevara lönsamheten i branschen. Det är redan svårt att få ekonomi i jordbruket och svårt att konkurrera på världsmarknaden. Folk är vana vid att mat inte kostar. För att välja svenskt måste även acceptansen för vad det kostar öka, så att fler anser att det är värt att lägga pengar på mat.

Detta var några smakprov på vad som diskuterades under mötet. Läs mer om Konventionen för biologisk mångfald på Naturvårdsverkets hemsida.

BLÅ STJÄRNAN 3-2020

19

SAMARBETE MED SVA

Samarbete med SVA ska göra oss ännu bättre på smittskydd Smittskydd finns med i alla våra kurser, men för att bli ännu bättre på det gick Svenska Blå Stjärnan in i ett treårigt samarbetsprojekt med Statens veterinärmedicinska anstalt i våras.

– Jag tror att samarbetet kommer ge oss mycket och att smittskyddstänket ska genomsyra våra utbildningar på ett ännu tydligare sätt, säger Eva Ladberg, utbildningskonsulent på Svenska Blå Stjärnan.

I ett treårigt samarbetsprojekt vill Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, öka kunskaperna om hur man minskar antibiotikaresistens och smittspridning mellan djur och mellan djur och människor hos två frivilligorganisationer som har nyckelroller i vårt lands krisberedskap: Svenska Blå Stjärnan och Svenska Brukshundklubben. Det handlar om att se över hur man kan förbättra de två organisationernas utbildningar i smittskydd och göra deras arbetsmiljö säkrare.

I projektet kommer man också genomföra en övning för att testa kunskaperna hos medlemmar i Svenska Blå Stjärnan och Svenska Brukshundklubben. Övningen är planerad till våren 2021 och den kommer troligen mest rikta sig till hundförare i Svenska Brukshundklubben, där Blå Stjärnor är funktionärer.

Tanja Strand, forskare på SVA, leder projektet.

– Vi på SVA hoppas kunna erbjuda något direkt till volontärer i Svenska Blå Stjärnan och hundförare som utbildas av Svenska Brukshundklubben, som gör det säkrare för dem att arbeta med olika insatser ur en smittskyddssynpunkt. Vi är imponerade av hur mycket kunskap om smittskydd som finns inom Svenska Blå Stjärnan och det handlar inte om att vi ska komma med en hel armada med ny information, utan om att skruva lite på saker och ting och se vad som kan förbättras, säger hon.

SAMARBETE SOM KAN GE MYCKET

Än så länge har mycket, i dessa pandemitider, handlat om att digitala möten mellan SVA, Svenska Blå Stjärnan och

20

BLÅ STJÄRNAN 3-2020

FOTO: MIKAEL PROPST/SVA

TEXT: PONTUS LJUNGHILL

SVA, Svenska Blå Stjärnan och Svenska Brukshundklubben samarbetar i ett treårigt smittskyddsprojekt.

Svenska Brukshundklubben, som bland annat utbildar hundar och personal till Försvarsmakten.

– Vi har gått igenom de två organisationernas utbildningar i smittskydd och planerar hur bland annat SVA:s material skulle kunna passa in, säger Tanja Strand.

Eva Ladberg, agronom och utbildningskonsulent på Svenska Blå Stjärnan, tror att det nya samarbetet kommer ge mycket.

– Jag tror att det kommer göra så att smittskyddstänket genomsyrar våra utbildningar på ett ännu tydligare sätt.

– Vi har redan idag smittskydd på alla våra kurser, men kurserna ligger på olika naturbruksgymnasier med olika lärare.

Att vi nu får hjälp av SVA att se över vad som ska vara med på kurserna och får in nytt material kommer ge oss mycket.

SVA är ju verkligen proffs och kan det mesta om smittskydd, säger hon och fortsätter: – Sen är det nyttigt att våra kunskaper prövas i övningar, att vi får testa våra medlemmar i ett mer skarpt läge.

UTBILDNING

Nya rutiner när utbildningarna drar igång i höst Nu drar höstens utbildningar igång efter att vi haft uppehåll under våren. På grund av corona ställde vi in tio kurstillfällen. Av dessa har vi bokat in fem under hösten.

På vår hemsida hittar du all information om vilka kurser som är inställda och vilka som är inplanerade under hösten. Du kan också gå kurs hos Försvarsutbildarna, som under hösten har många spännande utbildningar.

För allas säkerhet har vi ändrat en del i rutinerna kring våra kurser. Har man symptom ska man givetvis inte gå på kurs och det är under dessa coronatider tillåtet att avboka en kurs sent utan läkarintyg. På kursplatsen har alla deltagare enkelrum och det är tillåtet att ta bil dit oavsett hur lång resa man har. Under utbildningen ska alla tänka på att hålla avstånd och vara ordentliga med att tvätta händerna.

Glöm inte att anmäla dig till kurs!

FOTO: NIKLAS LADBERG

EVA LADBERG UTBILDNINGSKONSULENT 08-425 030 43 eva@svenskablastjarnan.se

KURSER HOS FÖRSVARSUTBILDARNA Du hittar mer info om kurserna samt anmäler dig på www.forsvarsutbildarna.se KRISBEREDSKAP – GRUNDER

SAMVERKAN OCH LEDNING

Roller och ansvar inom krisberedskapen.

För dig som har en överenskommelse eller är på väg mot det.

Utgångspunkter, förhållningssätt, arbetssätt och kunskapsmål i Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar.

För dig med överenskommelse.

KRISBEREDSKAP – FÖRDJUPNING MOT STAB

Kursen ger djupare förståelse för innebörden i begreppet Motståndskraft i fred och under höjd beredskap.

För dig med överenskommelse och som genomfört antingen Gk krisberedskap eller Krisberedskap – grunder.

CBRN – CIVIL INTRODUKTIONSKURS

UPPBYGGNAD AV DET NYA TOTALFÖRSVARET

Grundläggande kunskap om hur samhället bygger upp det nya totalförsvaret och vilken roll de frivilliga försvarsorganisationerna kan komma att få.

För dig som är styrelseledamot eller utbildningsansvarig

Grundläggande CBRN-kunskap i skydd mot stridsmedel (kemiska, biologiska radiologiska eller nukleära stridsmedel) eller en olycka med giftiga kemikalier och förståelse för följderna av en sådan händelse. För dig med överenskommelse.

Nyinsatta kurstillfällen under hösten Honungsbin grund 5-6 september

Grundkurs 2 Ägg och brolier 1-4 oktober

Grundkurs 1 distans 7-17 september

Villkorad läkemedelsanvändning 9-11 november

Risk- och säkerhetsutbildning 26-27 september

BLÅ STJÄRNAN 3-2020

21

BARN | UNGDOM

Hjälp fåglarna i höst och vinter Den härliga sommaren är förbi och nu ser vi fram emot en supermysig höst med våra nära och kära. I detta nummer kommer en beskrivning på fågelmatare som du kan göra själv. Den passar perfekt nu när det blir svalare ute och matmängden kan minska för fåglarna. Det bjuds även på aktiveringstips för husdjur och fågelbingo. Hoppas du får en härlig höst och vinter.

Dela gärna med dig av det du gör till SBSRUF på Instagram.

TEXT: LINDA HOLM

FÖRRA NUMRETS TÄVLING I NUMMER 2/2020 AV BLÅ STJÄRNAN UTLYSTES EN TÄVLING. TYVÄRR KOM DET INTE IN NÅGRA BIDRAG OCH DÄRFÖR UTDELAS INGA PRISER.

Lär känna fåglarna i naturen I förra numret hade vi ett naturbingo. Hoppas det var roligt och att du hittade något under varje rubrik. Kanske hittade du något nytt och spännande i naturen som du inte sett tidigare?

I detta nummer blir det fågelbingo. Gå ut i naturen och försök hitta en fågel för varje rubrik. När du hittat alla fåglar, försök lista ut vilka sorter du hittat. För att få lite hjälp rekommenderar jag fageln.se, det är en fågelbok online med sökmotor.

Personligen brukar jag ta reda på mer om alla typer av fåglar jag stöter på ute på mina promenader, eftersom jag tycker det är spännande att känna till vilka av dem som lever i naturen runt mig.

FÅGEL SOM BÖRJAR PÅ K

LITEN FÅGEL

FÅGELBINGO STOR FÅGEL

FÅGEL MED KORT NÄBB

FÅGEL MED LÅNG NÄBB

FOTO: USAMA MUMTAZ/SHUTTERSTOCK ILLUSTRATION: TN-PRINTS /SHUTTERSTOCK

22

BLÅ STJÄRNAN 3-2020

BARN | UNGDOM

Fågelmatare – ett bra sätt att hjälpa fåglar när kylan kommer

FOTO: NATALIA BACHKOVA/SHUTTERSTOCK

Under hösten och vintern är det många som har fågelmatare. Vildfåglars främsta behov när kylan kommer är energi och det får de effektivast i sig genom att äta fett som finns i bland annat frön, nötter, ister och olja. Här får du veta hur du gör dina egna fågelmatare.

Tillverka gärna flera stycken och sprid ut dem så de hänger på flera ställen. Matar du på marken är det bra att byta plats regelbundet för att undvika smittspridning när fåglarna bajsar på marken där de äter.

DET HÄR BEHÖVER DU:

• • • • • • • • •

Fågelfrön Jordnötter Torkad frukt Ister eller kokosfett En form, till exempel pepparkaksform, mjölkpaket, muffinsform etc.

Kastrull Slev Snöre Sugrör

FOTO: LUM3N/PEXELS

Tips för ett lyckat födosök

FOTO: DELPHINE HOURLEY /PEXELS

SÅ HÄR GÖR DU:

Smält ister/kokosfett och rör ned frön, nötter och frukt. Placera ut formarna och fyll med röran. Stick ner ett sugrör i mitten av formen så det når botten. Låt massan stelna i kylen några timmar. När kakorna har stelnat, ta ut dem ur kylen och ta bort sugrören.

Nu är fågelmatarna redo att hängas upp! Knyt ett snöre genom hålen och häng upp till fåglarna. Tänk på att hänga ut matarna när det är svalare ute, eftersom de smälter i högre temperaturer.

Nu när fåglarna fått mat kanske våra sällskaps- och husdjur vill hitta på något. Då är födosök en supersmidig aktivitet. Personligen har jag gjort detta för råttor, hamstrar, katter och hundar, men jag är säker på att de flesta djur tycker att det är en rolig aktivitet!

Födosök går att göra både inomhus och utomhus. Samla mat eller snacks i en behållare och kasta ut på marken. Med tiden kan du öka svårighetsgraden och gömma snacksen på svårare och svårare ställen – det går även att gömma i till exempel toarullar och gamla tetrapack.

Tips på gömställen: På marken under något som går att flytta, till exempel en träbit, en liten sten, bakom något, ovanpå något, i barken på ett träd, på en stubbe/sten eller på en gräsmatta.

BLÅ STJÄRNAN 3-2020

23

Posttidning B AVSÄNDARE Svenska Blå Stjärnan Kungsholms Hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm

FOTO: PETER OSSLUND

Vill du bli en Stjärna?

Svenska Blå Stjärnan har en viktig uppgift att ta hand om lantbrukets djur vid kriser och katastrofer, exempelvis vid utbrott av smitta.

Nu behöver vi bli fler. Vill du bli en av oss?

Svenska Blå Stjärnan är en mötesplats för djurintresserade i alla åldrar. Du behöver inte ha något eget djur för att vara medlem. Vi ordnar kurser, läger, föreläsningar och studiebesök – allt med djuren i fokus. Som medlem är du dessutom med och stöttar vårt arbete för lantbrukets djur.

Vårt samhällsuppdrag Vill du vara en del av vårt betydelsefulla samhällsuppdrag – att hjälpa Sveriges lantbruksdjur? Välkommen att gå Svenska Blå Stjärnans kostnadsfria utbildningar.

Förutom teoretisk kunskap får du fina minnen, ett spännande nätverk och nya djurintresserade vänner.

Välkommen att bli medlem Som medlem stöttar du arbetet med vårt samhällsuppdrag och kan delta på våra förbunds- och ungdomsavdelningars evenemang. Om du är mellan 16–60 år kan du dessutom utbilda dig för att vara en del av samhällsuppdraget. Fyra gånger per år får du tidningen Blå Stjärnan med artiklar om allt från lantbrukets djur till sällskapsdjur och hästar, samt sidor för barn och ungdomar.

Läs mer och anmäl dig: svenskablastjarnan.se/bli-medlem Du kan också kontakta oss på telefon: 08-425 030 40