Cirkeln nr 1/2017 - Tema Arrangera by Studiefrämjandet

cirkeln LÄ SCENG

A R R A N GERA

DJ E

T L U P A KAT G DANS ÅN MED S IK & MUS

u Hej cirkelledare

DET STORA LILLA

u Med tanke på

folkbildning

SÅ TALAR DIN KROPP

KULTUR LIVET

Bakom kulisserna FACEBOOK i föreningen

MÖT FRAMTIDENS arrangörer

HÄR OCH NU i Uppsala

1.2017

cirkeln

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 20 000 cirkelledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 38. redaktör

Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se art director

Ninni Oljemark ninni@kombinera.se ansvarig utgivare

Johnny Nilsson, Studiefrämjandet redaktionsråd

Mikael Strömstedt Marcus Pehrsson Thomas Östlund Ninni Oljemark omslagsfoto

postadress

Cirkeln Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm

internet

cirkeln.nu tryck

Norra Skåne Offset, Hässleholm

MED PER ANDERS FOGELSTRÖMS hjälp kan jag plötsligt se Stockholm med Henning Nilssons ögon, när han som ung pojke kom vandrade söderifrån. Rädd, osäker men med hopp om ett bättre liv i staden. Genom hans ögon kan jag minnas mina egna första år i Stockholm, i början av 1980-talet. Också rädd och hoppfull, fast i en annan tid.

tummen ned … … FÖR FÖRPACKNINGSHYSTERI.

Tandkrämen ligger i en tub. Tuben ligger i en kartong. Tre kartonger är förpackade med plast omkring. Har vi inte kommit längre?

SKÖNLITTERATUR KAN, NÄR den är som bäst, få oss att vidga

perspektiven. Kan hjälpa oss att förstå andra tider, platser och människor. Kanske får vi också lite nya perspektiv på oss själva. Och det är väl skäl nog för att besöka en bokhylla?

FO TO : JAR I KO IVI ST O

e - post cirkeln@studiefram jandet.se

LÄS SKÖNLITTERATUR OCH bli en bättre cirkelledare. Det uppmanar Maria Graner i detta nummer av Cirkeln. Okej, tänker jag och går hem till bokhyllan. Hittar Per Anders Fogelströms ”Mina drömmars stad”. Jag börjar läsa och blir fast. Romanen utkom första gången 1960 och skildrar ett Stockholm hundra år tidigare, 1860. Själv läste jag den första gången 1975. Perspektiv bakåt, både för min egen del och på Sveriges utveckling.

FOTO: MATTIAS AHLM/SVERIGES RADIO

Sven Persson

Besök i bokhyllan

Horace Engdal och Lena Andersson

tummen upp … … FÖR ALLVARLIGT TALAT I P1.

THOMAS ÖSTLUND

Kluriga frågor och kloka svar om allt mellan liv och död. Finns på www.sverigesradio.se.

REDAKTÖR

papper

issn

0282-135

Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan. Detta nummer är presslagt i mars 2017.

4 Det stora lilla kulturlivet

8 Tre arrangörer 12 Närbild: Maria Graner 16 Katapult 18 Facebook i din förening 19 Vi bakom kulisserna 2 0 Så talar din kropp 2 3 Ledare: Hjältar i det tysta

cirkeln

Innehåll

FOTO: MIK AEL ANDERSSON/MIRA

Munken Kristall Tillverkat på Munkedals pappersbruk

hej CIRKEL LEDARE

NAMN:

Emanuel Blume ÅLDER: 32 BOR: Vänersborg

FAMILJ: Sambo med Sofia (fästmö) och Tilda (katt).

GÖR: Jobbar på Naturskyddsföreningen i Göteborg, med energi- och miljöfrågor. Nyligen debuterat som romanförfattare. Cirkelledare. JAG SJÄLV MED TRE ORD: Väljer tre ord på P: Passionerad, petig och pretentiös.

Skapande pågår Vilka cirklar leder du? Det har blivit en massa olika inom musik, teater och skrivande, mest i Studiefrämjandet men även i andra studieförbund. Vad är charmen med studiecirklar? Att de kan vara på så många olika sätt. Mest tycker jag nog om cirklar som lever sitt eget liv. Som tar sig olika vägar, och kanske blir något helt annat än som var tänkt från början. Jag gillar begreppet folkbildning, det är fritt och utgår från folks intresse. Hur ser du på din roll som cirkelledare? Den varierar, från att vara mer lärare till att vara en i gruppen. Det senare gillar jag mest. Men även då har jag som ledare lite mer ansvar, för att hålla ihop gruppen och se till att vi kommer framåt.

Friheten i en studiecirkel kan ibland leda till frustration.

Ditt råd till nya cirkelledare? Friheten i en studiecirkel kan ibland leda till frustration, om deltagarna drar åt olika håll och har olika ambitionsnivå. Därför är det viktigt att känna in stämningen och hela tiden fråga: Vad vill vi? Känns det okej? Olika förväntningar kan göra att det kraschar men det kan också bli väldigt bra, om man pratar om det i tid. Vad är på gång i ditt liv just nu? Jag har kommit ut med min första roman, Nomadplaneten, science fiction för vuxna. Jag finansierade publiceringen genom en crowdfundingkampanj med Typ förlag, ett litet indie-bokförlag. Nu är upplagan slut och vi trycker nya. Bokcirklar och bibliotek hör av sig, så folk verkar gilla den. Det är jätteroligt! Framtidsplaner? Just nu tar boken allt tid förutom jobbet. Jag har också en vilande låtskrivarcirkel som jag vill dra igång igen. Latar du dig aldrig? Nej, det är dåligt med det. Det blir läsa böcker och dataspel om jag har tid över. TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: MALIN KARLSSON & MIKAEL LINELL

I DE T LI LL A

uppstå. kan stor kultur , lätta tankar Skratt och gråt er. och tunga insikt nde et t sar at t leva Forskningen vi stärker tilliten lokalt kulturliv h får i samhället – oc ve ut cklas. människor att n är Studieförbunde ora st a motorn i dett v. rli lilla kultu

DET STORA LILLA

kulturlivet

varje dag. Året runt. Över hela Sverige. Konserter, föreläsningar och utställningar… Studieförbunden är en ständigt puttrande motor i det lokala kulturlivet. Men vilka arrangerar och varför? Vad betyder det för besökarna – och för samhället? Thor Rutgersson dyker ner i ett kulturliv, långt från nationalscener och kultursidor.

nästan tusen kulturarrangemang

Den där skälvande halvtimmen innan dörrarna öppnas. Ovissheten. Förväntningarna. Det spelar ingen roll hur många gånger du arrangerat. Pirret i magen är alltid detsamma. Kommer det någon publik? Är alla inblandade på plats? Funkar tekniken? Har vi glömt något? Spelar det vi gör någon roll?

cirkeln

Varje år genomför studieförbunden över 350 000 kulturarrangemang. Den totala publiksiffran överstiger 19 miljoner! Inom det något luddiga begreppet kulturarrangemang ryms mycket. Här finns kulturföreningen som ordnar internationell musikkväll. Ungdomar som fixar en protestutställning om heteronormen. Och här finns veteranklubben

FOTO: MIKAEL ANDERSSON/MIRA

som inviger sin hemmasnickrade utställning, om hur deras by såg ut för 60 år sedan. Ofta är det fråga om små tillställningar i vår närhet. Faktum är att du ser dem hela tiden. I inbjudningar på Facebook och på anslagstavlan utanför Konsum. Det är dragspelsmusik och pardans. Det är LAN-partyn och Cosplay. Det är föreläsningar, spelningar, vernissage och filmvisningar. Det mesta händer i vårt lokalsamhälle – och anordnas ideellt, ofta i samarbete med bibliotek, hembygdsgårdar och kulturhus.

Eldsjälar som vill nå ut

Men allt detta händer inte av sig självt. Ett arrangemang behöver arrangörer! De är eldsjälar som brinner för sina intressen, samhällen och medmänniskor. Men det är sällan samma personer som i den kommersiella, professionella kulturen. I Kulturprogrammens betydelse för lokalsamhället, en utvärdering från Folkbildningsrådet (2013), framgår att studieförbundens kulturarrangemang engagerar fler amatörer och spänner över fler alternativa kulturinriktningar. Här testas nya kreativa kulturformer, innan de så småningom kan få andra stöd eller stå på egna kommersiella ben. Det är också hos studieförbunden nya föreningar hittar möjligheter att nå ut – vilket gör att exempelvis nyanlända snabbt och enkelt kan få tillgång till kulturscener.

I folkbildningen finns en tradition av att arrangera och ordna med små medel.

Svett och samarbete

Traditionen att arrangera är särskilt stark inom musiken, som utgör nära en tredjedel av studieförbundens verksamhet. Och det handlar inte enbart om att spela. Många är de grupper som svettats i varma källarlokaler och suttit i långa möten för att få till en minifestival utan budget Grupperna samarbetar med varandra, söker bidrag, fixar scener och utrustning, ordnar med tillstånd och mycket, mycket mer. Det informella lärandet, det lilla formatet och »

FAKTA Kulturarrangemang i studieförbunden

• Ett kulturarrangemang kan vara en föreställning, föreläsning, • • •

eller utställning inom olika kulturella genrer och uttrycksformer. Cirka 350 000 arrangemang med 19 miljoner besökare anordnas årligen. Kulturarrangemang – eller kulturprogram som de formellt heter – är en av de verksamhetsformer som ligger till grund för fördelningen av det statliga stödet till studieförbunden. Studiefrämjandet genomför cirka 55 000 kulturprogram årligen.

cirkeln 5

FOTO: LARS WALLIN/SELFIE

Vikten av samarbete och samsyn – folkbildningens grundkoncept – är sällan tydligare än i arbetet runt ett kultur arrangemang. » vikten av samarbete och samsyn – folkbildningens grundkoncept – är sällan tydligare än i arbetet runt ett kulturarrangemang.

Gatans universitet

Ove Sernhede, professor vid Göteborgs universitet, kallar lokal, småskalig kulturverksamhet för ett slags ”gatans universitet”. I en artikel från 2009 följer han ett hiphopkollektiv som arrangerar egna spelningar. Sernhede konstaterar att deltagarna lärde sig mycket under resans gång, och inte bara om musik, utan om administration, ekonomi, mötesteknik, marknads föring och arrangörskap. Studien gjordes i ett område med sviktande skolresultat och ökad social oro. Här blir det informella lärandet och de kultu6

cirkeln

rella uttrycksmöjligheterna extra viktiga. Sernhede menar att kulturarrangemangen kan driva och inspirera lokalsamhället framåt i tider när framtidshoppet sinar. Kulturlivet som motor för lokal utveckling utforskas även av Elin Borrie, som i uppsatsen Landet mitt emellan proffs och amatör (Linköpings universitet, 2012) konstaterar att arrangörsgrupper som ges goda förutsättningar, ofta fortsätter till en semiprofessionell nivå – där deras intuition, uppfinningsrikedom och entreprenörsanda berikar både dem själva och lokalsamhället.

Kunskap utan tjusiga diplom

Människor som skolats i småskaliga kulturarrangemang blir ”do:ers”, alltså handlingskraftiga personer som har lätt för att hitta lösningar och samarbeta. Denna kunskap ger sällan tjusiga diplom – men dessa do:ers driver kulturell utveckling, som i sin tur gör att nya mötesplatser skapas. Att kulturarrangörer kan bli idésprutor och motorer för lokal utveckling är inte bara sant för förorterna – det gäller i allra högsta grad även för mindre orter och i glesbygden. Sveriges många festivaler är levande bevis för detta. I antologin Mycket mer än bara rock, från 2010, finns många sådana historier. Robert Fréden, tidigare aktiv i föreningen Rockparty (som låg bakom Hultsfredsfestivalen), skriver exempelvis om hur hans erfarenheter från

arrangerandet gjorde det lättare att studera organisationsteori på högskolan. Åsa Johansson berättar om sitt engagemang i Popkollo och om kraften i att kombinera kultur med ideologi och vilja. Eftersom studieförbunden befolkas av andra än i den mer etablerade kulturvärlden, kan verksamheten potentiellt utjämna maktförhållanden – och öppna upp nya vägar till sysselsättning, för fler.

Den enda kulturen

De 19 miljonerna besökare på studieförbundens kulturarrangemang, vilka är de? Faktum är att de som skapar kulturarrangemang också ofta besöker dem, tillsammans med vänner, familj och bekanta. Den gemensamma kulturupplevelsen blir här en kraft som förenar i det lilla. På en del små orter är arrangemangen som skapas i studieförbunden det enda kulturutbudet som finns. Eftersom de ofta är gratis eller har lågt inträde har de flesta råd att delta.

Skoningslös klassmarkör

Kultur kan annars vara en skoningslös klassmarkör. I rapporter från Myndigheten för kulturanalys framgår att det främst är äldre storstadsbor med hög utbildning som går på opera, teater och konstutställningar. Och den etablerade, institutionaliserade kulturen i Stockholmsområdet får hela 45 procent av den statliga kulturbudgeten.

Kultur höjer betygen

FOTO: KAJSA GREBÄCK

Kultur får oss att bry oss om saker. Den gör att vi känner tillhörighet – till platser, till områden och till varandra. I Chicago, USA, avslutades 2008 en fem år lång studie, som fann tydliga samband mellan små, lokala kulturarrangemang och social stabilitet och förbättring. Områden med många kulturarrangemang hade lägre utflyttning, högre betyg bland barn i grundskolan och mindre brottslighet.

En kanadensisk studie som publicerades samma år indikerar att de som deltar i kulturaktiviteter får ett större samhällsengagemang. I förlängningen leder det till att människor blir mer villiga att göra andra sociala insatser i samhället.

Svårt mäta effekter

Att mäta kulturens värde i direkta effekter kan dock vara vanskligt. John Armbrecht på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, har forskat på kulturens samhälleliga effekter. Han menar att ett alltför snävt synsätt på exempelvis ekonomi, riskerar att missa andra viktiga värden som kulturen skapar. Armbrecht hävdar att tillgången till kultur är betydelsefull även om människor inte tar del av den; enbart möjligheten att kunna detta, är också ett slags värde. Allra bäst blir det dock när alla faktiskt är med och tar del. I rapporten Building learning societies, från 2014, utvärderar jämlikhetslobbyisterna SOLIDAR olika insatser för att skapa social tillväxt i Europa. Det handlar om vägar ur arbetslöshet, om trygghet i utsatta områden och möten över kulturgränser. Utredaren Agata Patecka, med medskribenter, konstaterar att delaktighet, kultur och jämlikhet är nyckelingredienser som återfinns i de projekt som lyckas få människor att gå från utanförskap till en ny tro på samhället och sin egen framtid. Kultur gör att vi känner tillhörighet – till platser, till områden och till varandra. Genom kultur får saker och ting ett nytt värde: Kulturhuset i byn eller förorten blir plötsligt något mycket mer än bara en sliten byggnad. För därinne bor nu känslor och tankar och vilja! När vi känner så vill vi ta hand om det vi har. Utveckla det. Bygga vidare. Bygga nytt! l TEXT: THOR RUTGERSSON

Thor Rutgersson är författare och frilansskribent. Förra året skrev han rapporten ”Vi fortsätter spela pop – men vi håller på att dö”, för Studiefrämjandet, MoKs och Livemusik Sverige.

LÄS MER! Några källor till artikeln: Territoriell stigmatisering, ungas informella lärande och skolan i det postindustriella

samhället (Ove Sernhede, Utbildning och demokrati, vol 18 nr 1, 2009) • Mycket mer än bara rock: musik, ungdom och samhälle (Red: Bjälesjö, Håkansson, A. Lundin, Premiss förlag, 2010) • Magnetizing Neighborhoods through Amateur Arts Performance (D. Garth Taylor, Metro Chicago Information Center, 2008) • Social Effects of Culture: Exploratory Statistical Evidence (Hill Strategies Research Inc. och Canada Council for the Arts, 2008) • Ekonomisk forskning visar: kulturen är värd mer än det vi betalar (John Armbrecht, Göteborgs universitet, 2012) • Building learning societies: Empowering People through Non-formal and Informal learning (SOLIDAR, 2014) • Landet mitt emellan proffs och amatör (Elin Borrie, Linköpings universitet, 2012)

D E T TA HÄNDER! Vad handlar alla kulturarrange mang i Studiefrämjandet om egentligen? Cirkeln kollade in kalendariet på www.studie framjandet.se. Här listas en del av allt vi hittade. Några arrang emang har redan ägt rum, men nya saker händer hela tiden … Föredrag: Karl XII i Osmanska

• Guidad vandring på långfärdsskridsko • Konsert: En vokalist & en cellist • Bildföredrag om Svalbard • Genetik för hunduppfödare • Fotoutställning: Det gamla Annedal • Täljstuga • riket

Det är vår och jag lever ännu – ett författarsamtal

• Föreläsning:

med våra tärnor över världshaven

• Bildvisning med Tunabygdens • Jazzcafé • Berät-

fågelklubb

telser i stearinljusens sken med

• Föreläsning: Vardagsjuridik i naturen • KonErnst Kirchteiger

sert – Kulturföreningen Äntligen

• Föreläsning: I huvudet på din katt • Ischijazz • Livekarusellen – Turnéstopp Nora • Ugglekväll med Naturskyddsföreningen • Skottvångs alternativa Melodifestival •

Soppa & scen

cirkeln 7

FOTO : THINKSTO CK

Kulturintresset är alltså till vissa delar bundet till inkomst, utbildning och boendeort. Men när Folkbildningsrådet 2014 utvärderade effekterna av studieförbundens kulturarrangemang för publik och deltagare, fann de en intressant följdeffekt: grupper som annars inte tar del av kultur i stor utsträckning blir mer nyfikna på alla former av kultur efter att ha deltagit i studieförbundens verksamhet. Samma utvärdering menar att studieförbundens kultur är mer interaktiv än samhällets övriga kulturutbud. Här är deltagarna mer sällan passiva åskådare, utan får tillfälle att engagera sig och påverka.

G ÖR E R ARRAN tt och konsert, deba

Bakom varje . s arrangörerna föreläsning finn r xa fi ar, bokar, De som planer Inte alltid så ll. och håller ko en nödvändigt glamouröst, m a hända. för att något sk träff med tre Cirkeln stämde udiefrämjandet arrangörer i St t Perrong 23 på musikhuse r att höra om i Hässleholm fö after. ang och drivkr deras engagem

”Vi har testat bar med tolv sorters alkoholfri öl. Det fungerade faktiskt.”

MISSLYCKANDET – en del av spänningen Några goda råd till blivande arrangörer ger inte Sofie Ward. Det skulle i så fall vara att inget behöver vara perfekt, snarare tvärt om! I tio år har Sofie varit aktiv i Hässle holms Musikforum, enligt henne ”en smått kaotisk förening” som överlevt sedan 1977.

Vad arrangerar du? Mycket musik. Vi har tjugo spelningar om året här på Perrong 23. Vad är charmen med att arrangera? De flesta som börjar tycker det är häftigt att ge sig in i musikvärlden. Boka artister, stora högtalare… Perrong 23 startade en gång i tiden för att lokala band skulle få spela, och det är fortfarande viktigt. Handlar allt om musik? Musiken är viktig men här på Perrongen träffas man och diskuterar allt möjligt. Jag tänker att musiken blir en väg till demokrati. Alla möten skapar ett annat värde, än det som kommer ur högtalarna. Vad får du själv ut av att arrangera? Oj, jag har gjort det så länge att jag inte kan sluta. Jag har fått med mig så många verktyg. Hålla koll, planera, vara projekt8

cirkeln

ledare… I vår förening kan du göra vad du vill, men du måste själv ta tag i det. Det är lite smått kaotiskt, det finns ingen som lär ut, du lär dig genom att göra. Det har jag också gjort. Vad vill publiken ha? Bra artister, bra ljud, coola ljuseffekter. Och öl! Folk som lyssnar på musik vill ha en ölflaska i handen. Men vi får inte, och vill inte sälja öl. Perrongen ska ju vara för alla. Vi har testat bar med tolv sorters alkoholfri öl. Det fungerade faktiskt. Några råd till blivande arrangörer? Jag tror inte det hjälper så mycket att ge råd. Du måste själv gå på dina minor och lära av misstagen. Det är också en del av spänningen. Ska jag säga något, så är det att ha koll på vilka tillstånd som behövs. Säkerheten är också viktig. I Hässleholm bor 18 000, vad betyder er verksamhet för stan? Jättemycket. Det gäller att få kommunen att inse att det vi gör är värt stöd. De har en kostig inställning att allt ska vara professionellt och seriöst. Vi finns ju till för ungdomar och de måste får göra saker på sitt sätt.

Vi är inte ute efter att tjäna pengar, men måste ha ett hus och kunna betala artisterna. Vad är viktigast för ett lyckat arrange mang? Folk måste känna sig välkomna. Det gäller att skapa en välkomnande atmosfär. Inte enkelt, men nyttigt att fundera på för en arrangör. l SOFIE WARD, 27

BOR: Hässleholm GÖR: Banken

frågade vad jag jobbade och jag vet inte vad jag svarade. Jag gör så himla mycket, mest inom kultur. Är också med i Studiefrämjandets styrelse i Skåne-Blekinge. BÄSTA ARRANGEMANG DU BESÖKT: Korrö folkmusikfestival. DET BÄSTA DU ARRANGERAT: En konsert här på Perrong 23 med Six String Yada, en folkmusikgrupp från Göteborg.

TILLSAMMANS är en kraftfull känsla Thomas Johnsson har hållit 1 100 före läsningar i sitt liv. Och han tror att den klassiska föreläsningen har en framtid. Viktigast av allt är inte själva föredraget, utan frågestunden och kaffet efteråt. För nyckeln till ett bra arrangemang är gemenskap och trivsel.

Varför arrangerar du? På Facebook presenterar jag mig själv som en lugn typ som mer gillar att skapa och producera än att bara delta och konsumera. Att göra något i en grupp är en kraftfull känsla. Tillsammans med andra har man roligare och lär sig mer. Det är också själva idén med folkbildningen och den gillar jag. Jag tror aldrig jag har gjort ett arrangemang ensam. Vad har du arrangerat? Jag var till exempel med och startade Skånsk Naturfotofestival här i Hässleholm 2007. Vi hade125 besökare första gången och cirka 1 600 på den senaste festivalen.

Sedan har jag arrangerat konferenser och resor och är ofta ute och ger föreläsningar. Vilken är din drivkraft? Ytterst att skydda naturen och miljön. Det kommer nog från mina föräldrar. Sedan kan man fråga sig, varför vill man bli arrangör? För min del, jag vet inte om det är något fel på mig, men jag gillar att leda människor. Och att skapa trevnad runt ledarskapet. Vad är det som lockar mest med att arrangera? Jag tycker om att forma strukturer – från idé till verklighet. Att arrangera innebär spänning: Kommer vi att klara det här? Det kan vara nervöst, men är oerhört givande. Om man inte lyckas gäller det att bita i det sura äpplet och komma igen. Du har jobbat mycket med föreläsningar. Har den ”klassiska” föreläsningen någon framtid? Jag är nu uppe i 1 100 föreläsningar i mitt liv. Det finns fortfarande intresse, även

om publiken blir allt äldre. Förra veckan var jag på Munka-Ljungby föreläsningsförening. Jag visade bilder och berättade om Mexico för 120 personer. Och viktigast av allt, det blev kaffe, nybakat och umgänge efteråt. Dialog med publiken betyder mycket. Därför måste det alltid finnas möjlighet att ställa frågor. Just då upplever jag ofta den här härliga känslan av gemenskap. Vad ska man tänka på som arrangör? Att människor känner sig välkomna och trygga. Att de ska ha roligt, känna gemenskap och kunna utvecklas tillsammans åt något håll. Vad betyder det att det finns så många kulturarrangemang runt om i landet? Mycket för vår sociala gemenskap! Här i Sverige har vi en förmåga att stänga in oss i våra fina hus, men den sociala delen saknas. Det är helt annat när du kommer ut i världen, där är man duktigare på att träffas i det offentliga rummet, på gator och torg. l »

THOMAS JOHNSSON, 67

BOR: Hässleholm GÖR:

Pensionär men jobbar mycket med natur- och miljöfrågor, bilder och föreläsningar. BÄSTA ARRANGEMANG DU BESÖKT:

En resa med Fältbiologerna till norra Polen i slutet av sextiotalet. Fantastiska ledare. DET BÄSTA DU ARRANGERAT:

Också en resa. Vi var ett fyrtio tal personer från Göingebygdens Biologiska Förening som reste med buss till Norge. Vi besökte fjällen och fågelbergen på Norges kust. Jag var 35 år och ansvarig för resan. Spännande och lyckat.

”Jag gillar att leda människor. Och att skapa trevnad runt ledarskapet.”

cirkeln 9

”Det blir som en livsstil. Ett helt annat sätt att umgås än på vernissage och kalas.”

Världen måste FÖRÄNDRAS! Världen snurrar åt fel håll och Johanna Blomberg vill vrida utvecklingen rätt. Klimat, ojämlikhet och konsumtion står på agendan när Johanna och hennes vänner ordnar debat ter och manifestationer. Målet är att folk ska bli arga, engagerade och föra ordet vidare.

JOHANNA BLOMBERG, 63

BOR: Malmö GÖR: Är pensionär men

jobbar halvtid. Jag är frilansande grafisk formgivare. Är mycket samhällsengagerad, läser, ser på film …

BÄSTA ARRANGEMANG DU BESÖKT:

En kväll med Johan Ehrenberg på Studiefrämjandets Café Planet. Han kom körande i sin elbil och pratade solenergi. Det slutade med att vi alla sjöng ”man ska leva för varandra”. Helt galet roligt. DET BÄSTA DU ARRANGERAT: Det senaste vi gjorde, Ta makten över maten, en hel dag i Malmö om matsuveränitet och vår framtida matförsörjning. Jätteviktig fråga!

Vad arrangerar du? Jag är aktiv i Jordens Vänner. Just nu handlar mycket om frihandelsavtalen och vilka effekter de får. Men också mycket om klimatet. Det kan vara debatter, föreläsningar, manifestationer – utomhus och inomhus. Varför håller du på? Det är roligt och jag har absolut ingen längtan att själv stå på scenen. Jag gillar verkligen inte att prata inför stora grupper. Hur jobbar du? Vi är ett gäng som hjälps åt. Det är väldigt löst och ledigt. Vi brukar ses hemma hos varandra. Ibland samarbetar vi med Studiefrämjandet som kan hjälpa till med bland annat affischer och att sprida information. Vad är din drivkraft? Jag brinner för förändring, och då är det bara att gå ut och göra saker. Eller bara och bara… men jag gör det i alla fall. Jag är politiskt engagerad i Vänsterpartiet och orolig för samhällsutvecklingen, både för miljön och för ojämlikheten. Har du något råd till blivande arrangörer? Fortsätt, även om ni gör misstag. Alla gör misstag och det är bästa sättet att lära sig. Vad är svårast? Att hitta fram till folk som vill komma. Om man inte har en marknadsföringsbudget är det svårt. Det räcker inte med att bara skicka information till tidningar. Ibland är det också trögt med politiska frågor. Att få folk att lyfta från soffan. Vad får du ut själv ut av att arrangera? Samarbetet med de andra i vår grupp. Vi umgås, men behöver inte leverera roliga historier eller se ut på ett visst sätt. Vi har det bra tillsammans för att vi har ett gemensamt mål. Det blir som en livsstil. Ett helt annat sätt att umgås än på vernissage och kalas. Vad vill du ska hända med deltagarna på era arrangemang? Att de ska bli arga och engagerade! Och föra ordet vidare. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND BILD: SVEN PERSSON

cirkeln

PPS ALA UIU &N HÄR

Utbyte av kunskap och metoder för föräldrautbildning med nyanlända. Om det handlar EU-projektet Cultural Diversity: Practises of Parental Education. Studiefrämjandet deltar med materialet Älskade Barn. Det hela ska resultera i en handbok med goda exempel. Övriga deltagande länder är Tyskland, Turkiet och Österrike.

ÄLSKADE BARN MED INNEBANDY

Barnen sportar, medan mamma och pappa pratar föräldrafrågor. I Tierp har föräldrautbildningen Älskade Barn synkats med innebandy för barnen. Deltagarna kommer från ett asylboende i Tierp. MITT FRISKA LIV

I Mitt friska liv utbildas hälsoguider bland kvinnor i etniska föreningar. Deltagarna kan testa olika aktiviteter och får tips om hur livet kan levas mer hälsosamt. Positiva hälso effekter med små medel är grundtanken.

SKULPTURER AV SNÖ

FOTO: KAJSA SJÖLÉ N

Varje sportlov ordnar Studiefrämjandet snöskulpturfestival i Vasaparken i Uppsala. Lokala konstnärer finns på plats och handleder. Om det är tö fixas konstsnö. Allt för skapandet!

RÖST OCH

KRAFT

Vox betyder röst på latin. Vigor betyder kraft. Tillsammans blir det Vox Vigor, där personer med psykisk ohälsa själva gör en nättidning om sina livsvillkor. Helt brukarstyrt, långsiktigt och med studiecirkeln som metod.

VALLONBRUK I UPPLAND Studiefrämjandet

utbildar guiderna.

FÅGELFIKA OCH SKÅDARPUB

Tillsammans med Uppsala Ornitologiska förening testas okonventionella sätt att möta intresset för fåglar. Vem säger nej till skådarpub med öl och fågelprat?

DIKTER AV LUGN

Studiefrämjandet har stor verksamhet med Litteraturcentrum – skrivarkurser, författarträffar och poesikvällar. 9 maj blir det poesikväll i Uppsala, där Kristina Lugns dikter framförs på flera språk.

Svensk musik till Kroatien ett antal band/ artister och DJ:s som har studiecirkel med Studiefrämjandet få möjlighet att uppträda på Inmusic Festival i Kroatiens huvudstad Zagreb. National Geographic Traveller har utnämnt Inmusic till en av världens bästa festivaler. Läs mer på www.nemis.se.

I SOMMAR KOMMER

FOTO: MALIN HUUSMANN

FOTO : J U L IE N D U VAL

EU-PROJEKT OM FÖRÄLDRAUTBILDNING

FOTO : HE L E NA SJ Ö STRÖ M

Händer det nåt spännande på Studiefrämjandet i Uppsala. Cirkeln kollade läget, och hittade tio spännande händelser.

FOTO : FRED RIK LIND STÖM

Dikter av Lugn och krukor av betong

FIKA MED NYANLÄNDA INGENJÖRER

Nätverket Ingenjörer utan gränser har regelbundna cafékvällar för nyanlända ingenjörer. Här nätverkas, översätts facktermer och pratas CV och jobbsökeri.

VALLONBRUKSGUIDER

Lövstabruk, Karlholm, Strömsberg. Nordupplands vallonbruk hör till vårt kulturarv. Den som besöker bruken har chans att möta en guide utbildad av Studiefrämjandet. Avdelningen har under flera år utbildat och certifierat vallonbruksguider.

HYPERTUFA PÅ EN DAG

Genom att blanda betong med sand och torv får man en porös massa, hypertufa, som andas och som växter trivs i. En dag i maj ordnas en endagskurs i hypertufa med Enköping-Håbo Trädgårdssällskap. Perfekt inför odlingssäsongen.

HÄR & NU är Cirkelns spanavdelning där vi rapporterar om Studiefrämjandets folkbildning i någon del av Sverige.

w e b b ko l l e n

SVEROK COSPLAY, AIRSOFT, FIGURSPEL , lajv,

paintball… För dig som vill kika in i spelhobbyns värld rekommenderas ett besök på www.sverok.se. På den överskådliga sajten presenteras ett tjugotal spelformer som ingår i spelhobbyn. Sverok är Sveriges största ungdomsförbund, med 101 000 medlemmar. Verksamheten drivs i 3 600 föreningar över hela landet. I Sverok startar ungdomar själva sina lokalföreningar och sajten ger bra vägledning hur det går till. Sverok är en av Studiefrämjandets 19 medlemsorganisationer.

cirkeln 11

maria graner personifierar

föreningsmänniskan – den ideella och professionella. Sedan ett år tillbaka är hon chef för Folkbildningsrådet. ”Cirkelledarna är de viktigaste personerna i folkbildningen”, säger hon. Att nå insikt om sig själv – och forma sitt ledarskap utifrån det, är Maria Graners medskick till ledare, oavsett om det gäller i studiecirklar eller organisationer. Att läsa skönlitteratur i stället för ledarskapsböcker är ett annat gott råd.

MED TANKE PÅ

Närbild MARIA GRANER

folkbildning

Maria Graner väljer själv mötesplats, och det blir Stockholms stadsbibliotek på Sveavägen. Dels för Gunnar Asplunds vackra byggnad, men framför allt för de 400 000 böcker som finns därinne. Det fanns en tid i hennes liv, då kultur och läsande fick stå tillbaka för jobb och småbarn. – Det kändes fattigt, säger hon. Numera kommer jag alltid ut från biblioteket med två kassar böcker. Maria Graner är sedan ett år chef för Folkbildningsrådet. Knappast överraskande, för någon som sedan unga år levt nära föreningar och ideell verksamhet. Under 2000-talet har Maria hunnit med att vara chef på Röda Korsets Ungdomsförbund, Studieförbundet Sensus och Scouterna.

Lite försynt

Ändå motsvarar första intrycket inte direkt schablonbilden av den snabbklättrande karriäristen. Snarare lite försynt, och med eftertänksam blick, resonerar hon sig fram till svar på frågorna. Svar som ofta väcker nya frågor. – Jag gillar att tycka till och försöka påverka, det gjorde jag redan i Scouterna hemma i Kalmar. Med ideellt engagerade föräldrar var det självklart att Maria och hennes syskon lotsades in på föreningsspåret. – Jag är ingen nörd med något specialintresse, men har alltid gillat föreningsformen, att man finns med i ett sammanhang och gör saker tillsammans. Att Maria valde statskunskap som huvudämne på universitetet i Uppsala var en naturlig följd av hennes förenings- och samhällsintresse. Närmast innan Folkbildningsrådet arbetade Maria med en statlig utredning om civilsamhällets villkor.

– Lärorikt men lite tråkigt om jag ska vara ärlig. Jag saknade känslan av att kunna påverka på ett direkt sätt. Under den här tiden blev det i alla fall mycket funderingar om civilsamhällets roll i Sverige. Forskningen visar att svenskarnas ideella engagemang fortfarande är mycket stort. Maria tror att vi inte riktigt är medvetna om den betydelse civilsamhället har. Idrotten, kulturföreningarna, hembygdsrörelsen, kyrkorna… Kanske gör mångfalden och storleken det hela lite ogreppbart. – Ta bara de senaste årens mottagande av asylsökande, där tiotusentals frivilliga engagerat sig. Det händer massor av positiva saker som aldrig syns i den offentliga debatten. Mitt i allt detta klagar många föreningsaktiva över bristande engagemang, och utmålar sig själva som de sista entusiasterna. Allt var minsann bättre förr! Bilden är alltså splittrad.

Uppskattad simfunktionär

MARIA GRANER ÅLDER: 43

FAMILJ: Gift med Jörgen

och tre barn, Anton, 1 1, Filip, 9 och Agnes, 3 BOR: Hus i Bromma utanför Stockholm GÖR: Generalsekreterare på Folkbildningsrådet

Maria berättar att hennes äldste son tränar simning och i föreningen behövs frivilliga. – Jag har utbildat mig till funktionär och gjorde mitt praktikpass förra helgen. Allt var otroligt »

FOLKBILDNINGSRÅDET:

• fördelar och följer upp statsbidraget till folkhögskolor och studieförbund. • är en ideell förening med vissa myndighetsuppdrag från Riksdagen och Regeringen.

• har tre medlemmar: Studieförbunden i samverkan, Rörelsefolkhögskolornas •

intresseorganisation och Sveriges kommuner och landsting. ligger i Stockholm och har ett tjugotal anställda.

cirkeln 13

Maria väljer böcker DEN HEMLIGA HISTORIEN Donna Tart En av de få böcker jag har läst om. En härlig och bildande historia som du bara försvinner rakt in i.

NOT THAT KIND OF GIRL – en ung kvinna berättar vad hon ”lärt av livet” Lena Dunham Lena Dunham från teveserien Girls är smart och vass. Jag lyssnar på hennes podd och läser hennes nyhetsbrev. Boken är både privat och politisk, med smarta kopplingar till omvärlden. Hon ger mig hopp. GOOD TO GREAT: Hur vanliga företag tar språnget till mästarklass Jim Collins En fackbok som handlar om företag som går från att vara bra till att bli fantastiskt bra. Kortversionen Good to great – när vinst inte är målet är anpassad för ideella organisationer. Jag är ibland mentor för yngre ledare och det här är den enda ledarskapsbok jag brukar rekommendera.

MÖTEN SOM GER NYA perspektiv

på livet. För Maria Graner är det Studiecirkelns innersta kärna.

Maria om…

» tydligt och välplanerat, med tid, plats och instruktioner. Jag stod vid bassängkanten en hel lördag. Det var väl inte jättekul, men jag gjorde en insats, fick uppskattning och så var det klart. För Maria passar sådana avgränsade uppdrag perfekt. – Jag har ett krävande jobb och tre barn i olika storlekar. Jag orkar inte med ett större föreningsengagemang just nu, men fixar gärna fika till fotbollen eller står vid bassängkanten på simningen. Andra vill kanske göra något helt annat – vara med och styra, påverka och forma. Behov och drivkrafter varierar, mellan olika personer och i olika skeden i livet. I vår individualiserade tid måste föreningarna ta hänsyn till detta.

FACEBOOK: Oj, det är dubbelt. Både ett

sätt att närma sig och avskärma sig från BILDNING: Något fint. Också något jag har människor. mycket respekt för, när jag möter människor UTANFÖRSKAP: Hm… Något som är jätteviktigt att arbeta mot – men som är svårt att som har läst och tänkt till. Och det behöver förstå på djupet utan att själv ha upplevt det. inte ha med formell utbildning att göra. DONALD TRUMP: Usch! MAKT: Kul att ha, tycker jag… men också något STUDIECIRKEL: Härligt! som kräver ödmjukhet.

cirkeln

– Att fortsätta göra som man alltid gjort går nog inte så bra, konstaterar Maria. Det gäller också att tänka på självbilden, för den avspeglar sig i allt föreningen gör. – Jag tror på att odla en positiv kultur. Då vill fler vara med och det blir mycket roligare. Jag har sett så tydligt när det fungerar bra, men också när det inte funkar alls. Att ta på sig en martyrroll är ingen framgångsväg.

Testa nya tankar

Studiecirkeln är en över hundraårig modell för lärare och gemenskap. Gammal, men knappast utnött, enligt Maria. – För mig är studiecirkeln lärande i bred bemärkelse. Kärnan är möten som ger nya perspektiv på livet. Att få bryta sina tankar

NYFIKENHET: Stark drivkraft, som gör att vi människor går framåt. Ibland undrar jag om vi håller på att tappa vår förmåga till nyfikenhet. MELLO: Jag ska gå på mello. Barnen tycker att det är roligare än jag.

mot andras, testa nya tankar och växa som människa. Det som händer inom och mellan de enskilda deltagarna är alltså centralt, menar Maria. I vår tid av stark polarisering och ett debattklimat med hårda ord på hög volym, har folkbildningen kanske ännu större betydelse nu än bara för några år sedan. – Det handlar om att förstå sig själv i världen genom att spegla sig i andra. Så plötsligt blir Maria lite mindre filosof och lite mer byråkrat. – En studiecirkel är aldrig en oplanerad träff där människor pratar med varandra. Du och jag lär ju oss något i det här samtalet, men det är ingen cirkel, även om en till var med. Ett repetitivt utövande av verksamhet är inte heller någon studiecirkel. De här distinktionerna vore mindre problematiska om det inte var så att mängden studiecirkelverksamhet påverkar fördelningen av statsanslaget mellan studieförbunden. Det årliga stödet på 1 800 miljoner kronor måste hamna rätt. – Gränsdragningarna är inte lätta, och det finns faktiskt en poäng i det. Med mer detaljerade regler vore det enklare, men då skulle folkbildningen förlora en del av sin frihet.

Må bra i gruppen

Cirkelledarna är enligt Maria de viktigaste personerna i folkbildningen. Ledarskapet kan se olika ut, men i grunden gäller det att gruppen ska må bra tillsammans. – Att lyssna är viktigt. Om jag vill att folk ska lyssna på mig, måste jag lyssna på dem. Det gäller nog också att ha en känsla för deltagarna i gruppen, att fundera lite över vad de är för personer och vad de har för förväntningar. Även om det är skillnad att vara cirkelledare och chef i en organisation finns också likheter. När Maria som 24-åring blev chef för Röda Korsets Ungdomsförbund gjorde hon misstaget att spela rollen som LEDARE. Det passade inte alls hennes personlighet. – Jag kämpade för att leva upp till en massa föreställningar om hur man skulle vara som ledare, i stället för att försöka förstå mig själv och använda mina positiva sidor i ledarskapet. Självkännedomen ökar väl med åren, och nu söker Maria balansen mellan att lyssna och leda – för en ledare får inte heller vara rädd att fatta beslut. – Du måste kunna visa vägen framåt. l

FOTO: PIX ABAY

notiser ”Frågan är om det någonsin har känts bättre för en minister att träffa folkbildningssverige än i dessa tider, när alternativa fakta, posttruth och extremt vinklade bilder av verkligheten dominerar det offentliga samtalet. Folkbildningen bidrar i vardagen, hela tiden, till ett samtal som grundar sig på insikter, fakta och riktiga analyser.”

Telefonsuccé

190 000 TELEFONSAMTAL från 186 länder. Det blev resultatet när Turistföreningen i våras under tolv veckor genomförde kampanjen The Swedish Number, där folk från hela världen kunde ringa och prata med en slumpvis utvald svensk – om allt från norrsken och surströmming till fri sjukvård och förskola. En stor succé som uppmärksammats i media över hela världen. Svenska Turistföreningen är en av Studiefrämjandets medlemsorganisationer.

FOLKBILDNINGSMINISTER ANNA EKSTRÖM VID KONFERENSEN FOLKBILDNINGSFORUM, FEBRUARI 2017

NY STUDIECIRKEL

Snabbspolad jämställdhet

Musik & jämställdhet – fast forward!

UNDER FLERA ÅR har Studiefrämjan-

det jobbat aktivt för en mer jämställd musikscen. Det går framåt i musikbranschen, men för långsamt, är en uppfattning som delas av många. På festivalscener och i replokaler dominerar fortfarande männen. Den nya studiecirkeln Musik & jämställdhet – fast forward! sätter fingret på varför det ser ut som det gör – och hur läget kan förbättras. Studiecirkeln utgår från den uppmärksammade satsningen Skapelsen, som drevs av SKAP (Sveriges kompositörer och textförfattare) och lyfte fram musikhistoriens alltför osynliga kvinnor. I Skapelens podcast berättar bland andra Silvana Imam och Robyn om sina erfarenheter av musikbranschen. Den nya studiecirkeln utgår från podcasten och är upplagt för tre träffar med rubrikerna:

En studiecirkel baserad

på podcasten Skaparna

• Att vara kvinnlig musiker • •

– då och nu Kvinnors roll i musikbranschen Från ord till handling

– Jag är glad att vår satsning Skapelsen kan leva vidare och fortsätta verka för en jämställd musikbransch, säger SKAP:s ordförande Alfons Karabuda om satsningen. Läs mer om studiecirkeln och ladda ner handledningen till cirkeln på www.studieframjandet.se/fastforward

TEXT: THOMAS ÖSTLUND BILD: ANNA MOLANDER

cirkeln 15

får unga musiker och dansare över hela landet chans att stå på scen. I år firar Karusellen 30 år och är därmed ett av Sveriges mest långlivade och största musikarrangemang. Cirkeln var med på Katapulten hos Studiefrämjandet i Norrköping, startskottet för årets Karusell i Östergötland. på livekarusellen och danskarusellen

PU KATA » musikhus i Norrköping. Katapulten pågår för fullt på fyra scener. Sextio framträdanden på sju timmar, femtio med musik och tio med dans. Fullspäckat schema alltså, i högt tempo på hög volym. Hela Dynamo vimlar av laddade artister, nyfikna vänner, peppande föräldrar och folk som vill hänga en lördagskväll tillsammans med unga musiker och dansare från trakten. Cirka 500 besökare räknar man med under kvällen, men ingen har riktig koll eftersom det är fritt inträde, folk glider ut och in, hämtar pizza och kommer tillbaka, hänger i det alkoholbefriade caféet eller cirkulerar mellan de fyra scenerna. Stämningen är avslappnat familjär. – Lugn och städad tillställning det här, jag förväntar mig inga skandaler ikväll, säger den inhyrda vakten Markus med ett leende. LÖRDAG KVÄLL PÅ DYNAMO

och laddning i luften. Att det inte är någon vanlig lördagskväll för många av de unga artisterna märks tydligt. På de fyra scenerna är allt noga förberett

MEN DET ÄR KLART ATT DET ÄR NERV

cirkeln

En knäckfråga är hur detaljerad en studieplan ska vara. Kromosomen

”Let´s make Livekarusellen great again.” Flyer med dagsaktuell politisk klackspark från punkbandet Kromosomen.

med ljud- och ljustekniker, bandvärdar och jurymedlemmar som ska bedöma alla framträdanden. Alice Lundin, 16 andas ut några meter från scenen, efter att hon och hennes tre kompisar i dansgruppen 4 Motion just klarat av sitt uppträdande. Allt gick bra, även om Alice tappade

kepsen mitt i dansen. – Jag fick väl lite panik när det hände, men det är ingen fara. 4 Motion gör koreografin tillsammans i studiecirkel. – Man blir glad av dans. Vi lär känna varandra i gruppen och har kul tillsammans.

Dance Squad

Dansgruppen Dance Squad från Skäggetorp i Norrköping mitt uppe i sin dans. I gruppen finns barn och ungdomar i olika åldrar. I publiken finns påhejande mammor.

Tappad keps

Alice Lundin i dansgruppen 4 Motion tappade kepsen under framträdandet, men är glad ändå. De fyra tjejerna i gruppen gör koreografin tillsammans i en studiecirkel.

FOTO: THINKSTOCK/ STUDIEFRÄMJANDET

Relaxed tävling

Therese Göringe, 17, gillar Katapulten. I kväll ska hon både dansa själv och sitta med i juryn för att bedöma andra dansgrupper. – Svårt att bedöma andra, men det är en ganska relaxed tävling. Det bästa är att får erfarenhet av att framträda och träffa nytt folk.

– Vi spelar svensk punk och tycker det är kul att vara här. Vi skapar kontakter och utvecklas, säger sångaren Samuel Cederborg. När Kromosomen sedan är redo att dra igång ber de publiken att komma så nära scenen som möjligt samtidigt som alla i bandet drar på sig gummimasker för ansiktena. Stämning och attityd.

SÅ FORTSÄTTER KATAPULTEN, akt efter akt. I högt tempo. Patrik Hyberts från Studiefrämjandet är Karusellveteran och han konstaterar att konceptet fortfarande håller, trots att de flesta medverkande ikväll är betydligt yngre än Livekarusellen. – Det gäller att planera bra och verkligen ge järnet. Den stora glädjen för mig är att se resan som många deltagare gör, från jättenervösa innan de ska upp på scenen till ren eufori efteråt, säger han. Digitaliseringen har förändrat musikscenen, också i Studiefrämjandet. Det klassiska rockbandet finns kvar, men soloartisterna blir fler för varje år. – Det är bara att hänga med i utvecklingen. Patriks egen musikstil reggae lyser dock med sin frånvaro. Men allt kan ju ändras. Och ändras igen. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND BILD: JOHANNA HYBERTS

LIVEKARUSELLEN • DANSKARUSELLEN För Alice är dansen ännu så länge ett fritidsintresse, men så klart finns tankar om framtiden. – Man drömmer väl om en proffskarriär, men det är lång väg dit. BAKOM EN AV DE ANDRA SCENERNA laddar Kromosomen för sitt gig. Bandet har funnits i flera år i olika konstellationer. Namnet föddes som ett skämt på en biologilektion för länge sedan och hänger fortfarande med.

• Livekarusellen är en av •

Sveriges största och mest långlivade musik arrangemang. Sedan starten 1987 har tusentals musikgrupper och artister över hela landet deltagit.

• Danskarusellen bygger

på samma koncept som

Livekarusellen. Inte lika stort, men på tillväxt.

• Tanken är att peppa unga musiker och dansare att utvecklas och möta en publik. För många är det första scenframträdandet någonsin.

• Det är en turné i täv-

lingsformat, där varje

deltagare får uppträda ett antal gånger i sitt hemlän, ofta på fritidsgårdar.Deltagarna får feedback på sitt framträdande av en jury.

• På distriktsfinalen utses en vinnare som går vidare till riksfinalen varje vår.

cirkeln 17

FOTO: PIX ABAY

notiser HANDBOK FÖR GRÄSRÖTTER

FACEBOOK i din förening Hur lockar ni folk till ert arrang emang? De flesta föreningar och nätverk syns på sociala medier. Några har ännu inte kommit igång. Dags att göra det nu. Här är era nio första steg.

GÅ MED I FACEBOOK

Har ni inte en Facebooksida i föreningen, skaffa en. Här är adressen: https://www.facebook. com/pages/create.php. Följ Facebooks anvisningar eller fråga någon som vet. Fundera över vilka som ska vara redaktörer, alltså ha rätt att hantera er Facebooksida.

LÅT SIDAN LEVA!

Se till att er Facebooksida lever. Berätta om era planer och ställ frågor till följarna. Det skapar dialog och engagemang. Låt följarna känna sig specialla och välkomna till er!

SKAPA ETT EVENEMANG

Ett evenemang kan skapas från din privata Facebooksida, eller från föreningens. Leta upp fliken ”skapa evenemang” och följ instruktionerna. Här lägger du ut information om evenemanget så det är bra om du funderat över detta i förväg, se nästa punkt! 18

cirkeln

GÖR DITT EVENEMANG LOCKANDE

Nu gäller det att tänka lite ”sälj”. Varför ska man komma just till ert evenemang? Använd text, bilder och gärna filmsnuttar. En lockande inbjudan är avgörande, så lägg ner lite möda här. Titta på hur andra har gjort. Varför blev det lyckat?

BJUD IN FOLK

På Facebook är tanken att du berättar för dina vänner, som sedan berättar vidare för sina vänner och så vidare… Om det är intressant vill säga. Är ni en förening, uppmana medlemmar att bjuda in sina vänner till föreningens Facebooksida, och till era evenemang. Se till att börja i tid så att inbjudan hinner spridas.

ANNONSERA FÖR ATT NÅ FLER

Facebook kan – mot betalning – skicka er inbjudan till utvalda målgrupper. Det går till så att ni avgränsar en målgrupp som ni tror är intresserade av ert arrangemang, till exempel naturintresserade i Gästrikland i åldern 20–35 år. Med en budget på 300 kronor kan ni nå många. Facebook guidar er hur ni ska göra eller googla ”annonsera på Facebook”.

BÖRJA MED FACEBOOK – KOMPLETTERA SEDAN

Skapa ett Facebookevenemang så fort ni har bestämt när, var, hur etc. Den näst största sociala kanalen i Sverige är Instagram. Mer än hälften av alla kvinnor under 35 år använder nu Instagram dagligen! Här kan du lägga till så kallade hashtags så att fler hittar era aktiviteter. (Har ni till exempel agility i Karlstad så lägg till #agility #hund #hundar #hundliv #hundägare #karlstad). Låt alltid tidningar och radio få veta vad som är på gång. Kanske skriver de en notis eller artikel, helt gratis. Och glöm inte lappen utanför Konsum.

TA HAND OM BESÖKARNA

Ta hand om besökarna, genom att bjuda in dem som vänner till er förening på Facebook. De kanske kommer på nästa event, eller blir medlemmar.

ÖVERVINN DIN SOCIALA-MEDIER-ÅNGEST

Du som är ovan vid sociala medier kanske känner att alla har hunnit mycket längre och kan mycket mer. Visst, men det är inget argument för att låta bli. Tänk i stället att det inte behöver bli perfekt från början.

VÄGEN FRÅN IDÉ till verklighet kan ibland kännas lång. Tanken med Handbok för gräsrots engagemang är att göra vägen kortare! Handboken fokuserar på omställning till ett mer hållbart samhälle. Den är inriktad på evenemang av olika slag – debatter, föredrag, manifestationer, utställningar. Ni guidas från första idén till att projektet blir genomfört – med tips, råd och saker ni bör tänka på. Planeringen kan med fördel göras i en studiecirkel. Vad ert omställnings projekt ska handla om är upp till er, men skriften ger förslag på allt från delningsekonomi och plastbantning till närodling och samåkning. Ni kan även läsa om och inspireras av de 1 7 globala målen för hållbar utveckling – agenda 2030. FÖR MER INFO om Handbok för gräsrotsengagemang, kontakta ingrid.rogblad@ studieframjandet.se

VI BAKOM KULISSERNA

Workshop med framtidens arrangörer Festival, konsert, utställning. Kanske bröllop eller födelsedagskalas? Att bli en bra eventfixare kräver mycket. På Studiefrämjandets workshop får blivande arrangörer inspiration och kunskap. – Jag gillar att gå på event men har aldrig blivit riktigt nöjd. Nu har jag bestämt mig för att göra egna, säger Sandrella Mosil, 19 en av deltagarna.

Hur bokar man artister? Hur är det med tillstånd och säkerhet? Och hur får vi besökarna att trivas? Många frågetecken ska rätas ut för den som vill lära sig arrangera. Åtta ungdomar har mött upp denna lördag på Studiefrämjandet i Norrköping. Nu väntar en mix av föreläsningar, diskussioner och grupparbete.

Toppen av isberg

Besökarna på ett arrangemang upplever bara toppen på ett isberg av hårt (och ofta ideellt) arbete. Det är deltagarna på workshopen medvetna om. Några har testat att göra mindre event i skolan och på fritidsgården. Nu vill de lära sig mer. Andra är nyfikna nybörjare. Albin Selerud, 19, har redan konkreta planer. Han och några vänner planerar Östgöta Rockfestival – ett helt nytt event i Folkets Park den 12 maj. – Det är kanske en lite speciell hobby att vilja arrangera, men jag tycker det är för lite kultur här i stan. Jag är här för att lära mig mer, säger han. Sandrella Mosil instämmer.

BLIVANDE KULTURARRANGÖRER på workshop.

– Jag gillar att planera och styra upp saker, men har aldrig gjort något stort event.

Älskar upplevelser

Linn Ristorp, 24, från Linköping, leder workshopen. Hon utbildar sig till musikoch eventarrangör och det här är en del av hennes examensarbete. – Det är första gången och lite nervöst, men det verkar gå bra, säger hon i en paus. Linn satsar på en yrkeskarriär inom event och arrangemang. – Jag började gå på konserter när jag var fjorton och har alltid älskat upplevelser. Jag tror det är viktigt att ungdomar tidigt engagerar sig i kulturlivet. Det är bra för samhället, säger hon.

Våga testa

Workshopens höjdpunkt är utan tvekan besöket av Magnus ”Mankan” Nilsson, välkänd profil i Norrköpings musikliv, som numera driver eventbolaget United Vision. Med erfarenhet från turnéer med artister som Petter, Miriam Bryant och Veronica Maggio, finns både kunskap och spännande ”bakom-kulisserna-information” att ta del av. Magnus ger rådet till de unga arrangörerna att våga testa – och att lära av misstagen.

– Så har jag själv har lärt mig, säger han. Att inte köra med falsk säkerhet är ett annat tips. – Tala om att det är första gången ni gör ett arrangemang eller bokar en artist. Alla har varit i den situationen någon gång. Workshopdeltagarna antecknar flitigt. Magnus Nilsson levererar mängder av handfasta knep, och ger slutligen lite pepp till de blivande arrangörerna. – Tänk på att ni är viktiga för musikbranschen och för artisterna. Vi behöver nya arrangörer, så välkommen att höra av er med frågor! l TEXT & BILD: THOMAS ÖSTLUND

Arrangörsworkshop på din ort? Kontakta Studiefrämjandet och hör om det går att fixa.

WORKSHOPEN I KORTHET

Några punkter på agendan:

• Grundläggande planering – vad vill vi uppnå med vårt event och hur når vi

dit?

• Vem gör vad – ledarskap och delegering • Artistbokning • Marknadsföring • Säkerhet och tillstånd • Ekonomi – budget, bidrag, biljettintäkter • Grupparbete där deltagarna planlägger ett fingerat arrangemang.

• Bilda förening och samarbeta med Studiefrämjandet.

SANDRELL A MOSIL OCH ALBIN SELERUD har bestämt sig för att göra egna event.

LINN RISTORP gillar kultur och leder workshopen.

MAGNUS NILSSON kommer med många råd till de unga arrangörerna.

Så talar » din kropp vare sig vi är medvetna om det eller inte. Med hjälp av händer armar, ögon, till och med fötter, kan vi förstärka det vi säger, men också avslöja att vi ljuger eller känner oss obekväma. Kroppsspråket kan också få oss att känna oss bättre, om vi övar lite. Häng med på en resa genom världens mest avändbara språk, från topp till tå.

alla talar med kroppen ,

Den som varit ute och rest och försökt göra sig förstådd på ett främmande språk, har alldeles säkert tagit till gester för att hitta till närmaste toalett eller bar, med framgångsrikt resultat. Såväl omedvetet som medvetet tar vi till kroppen för att förstärka det vi säger, eller tycker. Vissa forskare hävdar att så stor del som 80 procent av vår kommunikation är icke-verbal. Det är kanske lite att ta i, men att kroppens rörelser står för åtminstone hälften av vår kommunikation är det ingen tvekan om. Kroppsspråket kan också skilja sig åt beroende på kulturell och social tillhörighet. Att som vi i västvärlden ge tummen upp för att markera att något är bra, kan i Mellanöstern, Grekland och Australien uppfattas som en förolämpande gest

HÄNDERNA

• Att hälsa med ett slappt • • • • • • • • •

handslag kan ge intryck av att vara osäker och opålitlig. Om du skakar hand med din handflata nedåt, vill du dominera. Skakar du hand med din handflata något uppåt, visar du undergivenhet eller sårbarhet. Har du ett stenhårt handslag kan du anses vara aggressiv. Sätter du ihop dina händer till en pyramid framför dig, signalerar det självförtroende. När du visar handlederna inger du trygghet i kommunikationen. Den som kliar sig i nacken under ett samtal, håller förmodligen inte med. Att täcka munnen med sin hand när man talar, kan ge intryck av att ljuga. Pekar du med hela handen, signalerar du att du har kontroll. Armar som hålls så att de inte skymmer bålen, ger signal om att vara sårbar, men att vara trygg i sin sårbarhet.

cirkeln

MUNNEN

• Ett leende är aldrig fel, ofta får det den • • • •

andre att också le och situationen känns bra. Om bara en mungipa går upp och leendet blir asymmetriskt, kan de ge intryck av överlägsenhet och förakt. Läppar som pressas ihop, samtidigt som ögonbrynen går ihop, signalerar att personen är förbannad. Om mungiporna dras ut, och ögonbrynen höjs, visar det på rädsla. Läppar som pressas samman så att de inte syns, kan betyda stress.

(som när man sätter upp ett annat finger). Att skaka på huvudet i Indien är ett sätt att hålla med, inte att neka, som vi gör.

det. Att du tolkar in en fara eller att något otäckt hänt, är ganska uppenbart.

Det syns när det är surt

En del forskare vill tona ner betydelsen av kroppsspråket eftersom det kan övertolkas. Ett klassiskt exempel är när en person korsar armarna. Många uppfattar gesten som ett tecken på att personen ifråga vill avskärma sig från situationen, eller att hen motsätter sig det som diskuteras. Men korsade armar kan också betyda att personen fryser, eller helt enkelt sätter ihop armarna eftersom det är bekvämt. Ögon däremot, ljuger sällan. När vi ser något vi tycker om, utvidgas pupillerna. I en undersökning från Edinburgh universitet påvisades att kvinnor som fick välja bland foton av män, föredrog bilderna där männens pupiller var förstorade.

Redan Darwin påvisade att det finns kroppsspråk som är gemensamma uttryckssätt oavsett vilken kultur vi tillhör, exempelvis att vi ryggar tillbaka av rädsla, ingen kan heller misstolka någon som är ledsen eller rasande. Kroppsspråket är ett sätt för oss att tolka vår omgivning, helt enkel för att överleva, och en del av evolutionen. Om någon smakar på något och grimaserar för att det är surt, smakar du förmodligen inte på samma sak. En person som hastigt sätter händerna för ansiktet och vänder sig om är ett tydligt tecken på att något inte är bra. Förmodligen backar du själv när du ser

Varför korsade armar?

BENEN

• Fötter som pekar bort, • • • •

Källor: ”Konsten att läsa kroppsspråk” av Antoni Lacinai, psykologisk.se, och ”Your body shapes who you are” av socialpsykolog Amy Cuddy.

exempelvis mot en dörr, kan signalera att personen vill fly. Om du gnider dina handflator mot låren verkar du nervös och lite orolig. Att stå bredbent visar på dominans, personen tar plats. Om du lägger tyngden på ena benet och ledigt korsar det andra inger du trygghet. Om två personer som pratar med varandra har benen korsade på samma sätt, känner de sig trygga i varandras sällskap. (Gäller även andra kroppsdelar.) När den ene ändrar sittställning brukar den andre härma.

Hur pupiller förändras kan vi inte så lätt styra, men många delar av kroppen kan vi använda effektivt, för att nå framgång såväl bland vänner, som på anställningsintervju. Särskilt gäller det hur vi använder händer, ben, mun och ögon. l TEXT: BODIL SJÖSTRÖM BILD: NINNI OLJEMARK

TRÄNINGSTIPS! • Kroppsspråket påverkar hur du

uppfattar dig själv. Sätt en penna mellan tänderna, på bredden, så att munnen skapar ett leende. Gör detta i två minuter och du kommer känna dig gladare.

• Inför anställningsintervjun eller

föredraget du ska hålla, ställ dig med händerna på höfterna, ungefär som ”här kommer jag”. Efter några minuter kommer du känna dig säkrare. Detta exempel har påvisat att stresshormonet kortisol sänks samtidigt som halter av testosteron höjs (finns hos både män och kvinnor, och påverkar muskelfunktion, skelett och könsdrift).

• Medan du ändå håller på, testa att

upprepa ordet ”fantastiskt” högt för dig själv i någon minut. Hur känner du dig då?

• Träna ditt eget kroppsspråk också

genom att iaktta hur andra kroppsspråkar.

ÖGONEN

• Ögonkontakt är trevligt, särskilt när du hälsar på någon, pratar direkt till en person, eller lyssnar.

• Att hålla kvar blicken på en annan människa när det är omotiverat, kan upplevas som obehagligt.

cirkeln 21

Folkbildning med asylsökande

Nytt liv i föreningslivet Studiefrämjandet satsar hårt på föreningsutveckling. Coachning och utbildning för föreningar och nätverk förekommer på många håll i landet. Här är några vägar att utveckla er förening:

MEDLEMSMODELLEN – med studiehandledning

FÖR ETT PAR år sedan släppte Studie-

DEN HÄR

BOKEN FÖRENINGEN – från idé till praktik

är en guide för alla som vill starta en förening. Här hittar ni enkla, grundläggande råd för att komma igång. Boken innehåller även avsnitt om föreningsformens idé och om föreningarnas betydelse i samhället. Föreningen – från idé till praktik finns att ladda ner på studieframjandet.se. För beställning, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet.

F ÖR EN I NG E N från idé till praktik

främjandet en studiehandledning till boken Medlemsmodellen. Sedan dess har många föreningar använt och uppskattat materialet, som ett sätt att tänka nytt i föreningen. Nu har studiehandledningen kommit i en uppdaterad version. Fokus ligger på medlemmarna och både boken och handledningen är praktiskt orienterade. Så här står det i inledningen: ”Den här studieplanen vägleder er på en spännande resa, där slutmålet är att gå från ord till handling. Resultatet kan bli en förening där medlemmarna trivs, är aktiva – och förhoppningsvis blir fler.”

FÖR ER SOM VILL STARTA FÖRENING

BOKEN berättar vad en förening är och om vilka idéer som ligger bakom den demokratiska föreningen. Den är också en guide till dig som vill starta en förening, och en chans för redan föreningsaktiva att fylla på med nya tankar. Boken är indelad i tre delar:

Föreningen

som idé berättar om föreningsformens idé, om demokratin och alla medlemmar s rätt att vara med och påverka.

Föreningen

FÖ RE N ING EN från idé till praktik

i förändring ger en kortfattad bild av föreningslivets betydelse i det svenska samhället, om folkrörelsern as roll i demokratins framväxt – och vad föreningar betyder idag.

Föreningen

i praktiken ger råd för er som vill starta en förening, eller för er som redan är igång och vill ha lite hjälp att utveckla föreningen.

Det går bra att hoppa in var som helst i boken – börja med den del som känns mest intressant för dig.

Föreningen från idé till praktik, är skriven av Mats Lodén och utgiven av Studiefrämja ndet.

N ODELLEning MEDLEMSM Utveckla din före

Studieplan till

Studiehandledningen finns att ladda ner på www.studieframjandet.se Boken Medlemsmodellen kan beställas på www.trinambai.se/medlemsmodellen

cirkeln

Studiefrämjandet

ISBN: 978-91-97576 3-3-8

DISTANSCIRKEL

– grundläggande föreningskunskap NU LANSERAR STUDIEFRÄMJANDET före ningskunskap på distans. Cirkeln pågår under tre veckor och varje vecka presenteras ett nytt avsnitt som deltagarna läser och diskuterar kring, på nätet. Cirkeln tar upp grundläggande föreningsfrågor: styrelsens roll, årsmötet, valberedning, föreningsdemokrati etc. Du måste ha tillgång till dator och internet och det hela bygger på att deltagarna är aktiva flera gånger i veckan när cirkeln pågår. För dig som tycker det är jobbigt att läsa mycket text finns valet att lyssna på inlästa inspelningar av texterna. Den första utbildningen börjar 20 mars. Den kommer att följas av flera. Håll koll på www.studieframjandet.se.

Folkbildning med nyanlända STUDIEFÖRBUND OCH FOLKHÖGSKOLOR gör stora insatser på landets asylboenden. Snabbinfo om vad som händer hittar du i den lilla foldern Folkbildning med asylsökande. Beställ eller ladda ner via www.folkbildningsradet.se

FÖRBUNDSSTÄMMA I STUDIEFRÄMJANDET

STUDIEFRÄMJANDETS förbundsstämma hålls den 3-5 juni på Djurönäset utanför Stockholm. På stämman deltar ombud från Studiefrämjandets medlemsorganisationer och distrikt samt observatörer och gäster. Stämman ska bland annat välja ny förbundsstyrelse, behandla motioner och ta ställning till ett förslag om nya stadgar. Studiefrämjandet har förbundsstämma vartannat år.

2017

Europeiskt vuxenutbildningsår DEN EUROPEISKA ORGANISATIONEN för vuxenutbildning, EAEA har utlyst 201 7 till vuxenutbildningsår, på temat ”Kraften och glädjen att lära”. Nu samlar de in bra exempel på vuxenutbildning från hela Europa som kan spridas vidare. Läs mer på www.eaea.org.

Hjältar i det tysta

FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET

• Ett av Sveriges största studieförbund. • Finns över hela Sverige. • Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang.

För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.

• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.

• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.

• Har 19 medlemsorganisationer. STUDIEFRÄMJANDETS VISON

Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.

vi ofta om studiecirkeln. Med all rätt, cirklarna är basen i vår verksamhet. De betyder mycket för människors livskvalitet och lärande. TOMMY WINBERG Studieförbundens roll som kulturarrangör lyfts inte fram lika ofta. Lite orättvist, tycker jag. För faktum är att vi ligger bakom mycket av den kultur som händer runt om i landet. Jag ser det tydligt i min hemstad Uppsala. Här har Studiefrämjandet under många år haft en stark ställning i kulturlivet. Det är poesikvällar, konserter, konstutställningar och naturguidningar. Hela tiden något på gång. Uppsala är inte unikt, men ett gott exempel. I FOLKBILDNINGEN PRATAR

ledare

SOM DU KAN LÄSA om i det här numret av Cirkeln är det ideella krafter som driver mycket av denna kultur. Det är personer som inte alltid själva står på scenen, men som brinner för att arrangera. Som planerar, bokar medverkande, gör affischer, fixar teknik och ordnar fika.

är att stödja och uppmuntra denna småskaliga, men betydelsefulla kultur. I våra strategiska mål står det att ”vi möter och involverar fler kulturella uttrycksformer i folkbildande verksamhet.” I dessa ord ligger något viktigt. Kultur ska underhålla, men också uppröra. Vi ska ge plats åt det nya, som utmanar och kanske provocerar.

VÅR ROLL I STUDIEFRÄMJANDET

studieförbundens kulturarrangemang prisas på kultursidorna. Lite trist, men knappast något som får lokala, engagerade kulturarrangörer att ge upp. För mig är de hjältar i det tysta. Utan dem – ett kulturfattigare Sverige.

DET ÄR SÄLLAN

Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Musik & Kulturföreningarnas Samarbetsorganisation – MoKS, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turistföreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefrämjandet där du bor. Övriga prenumerationsärenden, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

TOMMY WINBERG

FO TO : PE R SA ND BE RG

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER

FÖRBUNDSORDFÖRANDE I STUDIEFRÄMJANDET

cirkeln på webben

På vår webbplats cirkeln.nu hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 23

POSTTIDNING B Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

Studiecirklar på olika språk

per

sisk

Att starta en studiecirkel är enkelt. Nu är det ännu enklare! Studiefrämjandet har tagit fram information på fem olika språk om hur man kommer igång med studiecirklar. Finns även på lättläst svenska. Ladda ner på www.studieframjandet.se eller kontakta Studiefrämjandet där du bor. en ge ls ka

ti gr in ja

sk a lä tt lä st sv en

a r a b is k a

so m al is ka