L E DA RSK A P Jorge, Ali och Tatiana
VÅR VÄG FRÅN DIKTATUREN
BÄTTRE PRAT NU!
Nätet och demokratin
BÅDE PLUS OCH MINUS
Träna din dialogkompetens
MIA T R A E H COLD MED OCH ET OM LIV CIFIED U R C N U TA RA BA R BA
Odla demokrati ÄLSKADE BARN
Cirklar för nyanlända föräldrar
MOHAMMED
spelar musik med flyktingbarn
HÅLLBARHET Här odlas för framtiden
4.2015
cirkeln
ges ut av Studiefrämjandet till cirka 20 000 cirkel ledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 36. redaktör
Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se art director
Ninni Oljemark ninni@kombinera.se ansvarig utgivare
Johnny Nilsson, Studiefrämjandet redaktionsråd
Katarina Kjerfve Marcus Pehrsson Thomas Östlund Ninni Oljemark omslagsfoto
Anna Molander postadress
Cirkeln Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm
internet
cirkeln.nu tryck
Norra Skåne Offset, Hässleholm
FÖREBYGGANDE ARBETE – kanske ett uttjatat begrepp? Logiken säger visserligen att det är smartare att hindra en olycka innan den inträffat, oavsett om det gäller din egen hälsa, eller samhäl lets. Ändå händer det igen och igen. Först när det onda inträffat reagerar vi: Vad gör vi nu? Träffsäkerheten i förebyggande insatser är alltid en svårighet. Hur ska vi veta att de ger effekt? Kanske hade det gått bra ändå? Dessa frågor har vi sällan svar på, men kan knappast bortse ifrån. Därför är det en god tanke att hitta förebyggande insatser som inte innebär uppoffring, utan faktiskt ger glädje här och nu. Som att cykla jobbet i stället för att ta bilen, eller att Demokratiodla i Botkyrka (läs mer om det längre fram). Studiefrämjandets verksamhet handlar sällan om akutinsatser och enkla lösningar, oftare om småskaliga möten och samtal. För den som önskar snabba, spektakulära recept på komplexa samhällsutmaningar, låter det inte så häftigt. Men pröva i stället att se storheten i det lilla. Kanske är det just vad som krävs för ett långsiktigt hållbart samhälle – ett sam hälle som håller ihop.
FO TO : JAR I KO IVI ST O
e - post cirkeln@studiefram jandet.se
Det stora i det lilla
THOMAS ÖSTLUND REDAKTÖR
tummen ned …
för årets julklapp. Själva tanken på en riksklapp är frånstötande. När robotdammsugaren, just i denna tid och värld, blir utnämnd kan vi inte annat än att skaka på huvudet.
tummen upp …
för den godhjärtade person som förgyllt pendeltåget med en alldeles egen tillverkad reklamskylt, med ett varmt budskap en kall novembermorgon.
papper
issn
0282-135 annonsera i cirkeln
Annonskontakt Bo Eriksson E-post: bo.erikssonmedia @telia.com Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan. Detta nummer är presslagt i december 2015.
2
cirkeln
FOTO: A NNE-LI ENGSTRÖM
Skandia 2000 White Tillverkat vid Lessebo Bruk
Innehåll
3 Mohammed spelar med flyktingbarn
4 Dialogkompetens – för bättre cirkelprat 8 Demokrati direkt ur jorden 1 1 Nätet och demokratin 12 Kreativ bandterapi i Crucified Barbara 1 8 Vår väg från diktaturen 2 3 Ledare: Några frågor till föreningslivet
8
Demokratiodling
18
Diktatur i minnet
hej
CIRKEL LEDARE
NAMN: Mohammed Sillah ÅLDER: 18 BOR: Lägenhet
i Malmö FAMILJ: En kusin här i Malmö GÖR: Går andra året på Rytmus musikgymnasium. Cirkel ledare i Studiefrämjandet GILLAR: Människor som är sig själva i alla lägen OGILLAR: Oärlighet
Mohammed spelar med flyktingbarn Vilka cirklar leder du? Jag är ledare i musik för grupper med ensam kommande flyktingbarn. Vi spelar instrument och håller på med elektronisk musikproduktion. Jag sticker in svenska ord lite här och där, så det blir språkträning också. Vi har grupper här på Studiefrämjandet tre gånger i veckan.
Jag är mig själv, det brukar bli bäst då.
Varför är du engagerad? Jag gillar att hjälpa till! Jag kom ensam till Sverige från Gambia för tre år sen och vet hur det är. Att sitta ensam på ett boende kan vara jobbigt. Nåt kul som hänt på senare tid? Förra gången skrev ett av barnen för första gången en egen låt som vi spelade in. Texten handlar om hans liv och resan hit till Sverige. Jag hjälpte till lite, men det mesta gjorde han helt själv. Coolt! Hur är du som cirkelledare? Jag är mig själv, det brukar bli bäst då. Hur är det att möta ensamkommande flyktingbarn? Det är ingen skillnad mot att möta någon annan. Det är väl bara att börja prata så löser det sig! Jag får mycket inspiration av dem. Vad händer senare i dag? I kväll är jag ledig. Ska göra ingenting! Lyssna på musik förstås, det gör jag nästan jämt. Dina planer längre framåt..? Bli en stor artist (skratt). Vi får se, men jag vill i alla fall jobba med musik. TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: ANNE-LI ENGSTRÖM
cirkeln 3
YCKET DET PRATAS M udiecirklar. i nästan alla st , och hur Men vilka pratar går att öva pratas det? Det – även upp det mesta tala konsten att sam demokratiskt.
PRATA
Lär dig demokratiskt
DIALOGKOMPETENS – EN NYCKEL TILL GODA CIRKELSAMTAL kan förändra livet. Goda samtal är också en nyckel till en framgångs rik studiecirkel. Genom att träna upp din dialogkompetens kan du på allvar närma dig andra människors tankar och erfarenheter – och låta andra ta del av dina. Kanske är det goda, respektfulla samtalet demokratins minsta beståndsdel.
ett gott samtal
FOTO: MAGDALENA LINDHOLM/NORDIC PHOTOS
4
cirkeln
»
Studieförbunden ska bidra till att utveck la svensk demokrati. Det låter stort och högtidligt. Men om man tänker sig att demokrati inte enbart är att rösta, utan att kun na påverka i vardagen och lära sig nya saker, då blir studieförbundens betydelse för demokratin mer begriplig. Och precis så är det i många studie cirklar. I centrum står samtalen i gruppen, där er farenheter delas och kunskap förökar sig – oavsett vad cirkeln handlar om. Då inställer sig genast nästa fråga. Hur ska du som ledare eller deltagare få samtalen i cirkeln att fungera bra? Hur blir de mer demokratiska? Dialogkompetens kretsar just kring detta. Det är kunskap om vad ett gott samtal är, och metoder för att tillämpa kunskapen i praktiken. – Det handlar om att skaffa sig verktyg för er farenhetslärande, säger Lena Wilhelmson, forska
re på Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet.
Tolkningar
Boken Dialogkompetens, som Lena Wilhelmson har skrivit tillsammans med kollegan Marianne Döös, utgår från en konstruktivistisk syn på lä rande. Lite förenklat kan man beskriva det som att vi människor konstruerar kunskap i interak tion med vår omvärld. Det här står i skarp kon trast till idén om den kunnige läraren som talar om hur det ligger till för den okunnige eleven, som genast blir klokare. Så fungerar det sällan i verkligheten. Till och med det enklaste informa tionsbudskap kan tolkas på olika sätt, och ofta helt missuppfattas. – Om jag säger något så betyder inte det att du tar till dig det på samma sätt som jag har tänkt. »
INGREDIENSER I ETT GOTT SAMTAL Ett gott samtal innehåller en balans mellan integrerande och differentierande komponenter – alltså sådant som binder samman och sådant som skapar dynamik i gruppen. Här är några exempel på vad som integrerar och differentierar, med inspiration från boken Dialogkompetens.
INTEGRERANDE KOMPONENTER: Bygga vidare på vad andra säger Sträva efter att hålla fast och fördjupa ett resonemang i gruppen, i stället för att tappa fokus.
Få ihop samtalstrådar till en enhet Hitta den röda tråden – den gemensamma nämnaren, kanske genom att då och då sammanfatta och knyta ihop vad deltagarna i gruppen har sagt, som har relevans till samtalets ämne.
Söka förstå andra Om du inte begriper vad någon säger: skyll varken på dig själv, på någon annan eller ryck på axlarna, utan visa i stället intresse för att förstå. Kanske genom att ställa följdfrågor eller be om lite mer förklaring.
Inte dominera Balans och jämbördighet mellan deltagarna i en grupp är en viktig integrerande faktor, för trivsel och sammanhållning. Fråga dig själv om du tar för stor plats i gruppen. Svarar du ja på frågan, släpp fram andra!
LENA WILHELMSON är forskare vid Stockholms universitet och medförfattare till boken Dialogkompetens.
DIFFERENTIERANDE KOMPONENTER Förtydliga olikheter Här gäller det att tillåta olika perspektiv och erfarenheter i gruppen komma fram – och gemensamt förtydliga vari olikheterna består. Ni behöver alltså inte enas om att tycka lika, men kanske konstatera att ni ser saken på olika sätt.
Problematisera utifrån egen kunskap Att överge tvärsäkerheten och problematisera utifrån egen kunskap bidrar till verklig dialog och dynamisk spänning i gruppen. Verkligheten är sällan svart-vit, och den som vågar ifrågasätta – både sig själv och invanda ”sanningar” – möts ibland av oväntad respekt från andra.
Granska andras synsätt Tänk på att ”granska” inte är liktydigt med att ”förkasta”. Här krävs ibland fingertoppskänsla, men utfört på rätt sätt kan en kritisk granskning av andras synsätt uppfattas som intresse – och en möjlighet för den andre att fördjupa och förklara sina perspektiv.
Bidra med det egna synsättet Självklart har du din integritet och dina värderingar, och dina egna synsätt är viktiga att förmedla till gruppen. Att säga något som går mot strömmen kan vara ett vågspel. Men tänk på att olika perspektiv och erfarenheter bidrar till gruppens lärande och utveckling, förutsatt att dialogen vilar på en på en grund av tillit och trygghet.
cirkeln 5
DIALOGSAMTALETS
BESTÅNDSDELAR Fyra viktiga begrepp i dialogsamtal är Närhet – Distans – Själv – Andra. När dessa kopplas samman, som i figuren här under, öppnas möjligheter för dig själv att funde ra över hur du samtalar. Finns dessa beståndsdelar med hos dig? Och hur är balansen mellan dem? NÄRHET TILL SIG SJÄLV: Du liksom alla deltagare i grup pen ska få chans att tala, att uttrycka era tankar och erfarenheter. Men alla har också ett eget ansvar för att delta i dialogen! Det krävs alltså att alla anstränger sig lite för att ta plats i samtalet och dela med dig av sina erfarenheter. NÄRHET TILL ANDRA: Är du bra på att lyssna aktivt?
Eller sitter du och tänker på annat, kanske vad du själv ska säga nästa gång det blir din tur? Närhet till andra handlar om att ge andra utrymme, och att du själv är intresserad och lyhörd, och inte börjar prata om något helt annat. DISTANS TILL SIG SJÄLV: Här är kritisk självreflektion
nyckelbegreppet. Det krävs mod att omvärdera sina ståndpunkter, men om du vågar kan du mötas av respekt från andra. Det kan vara bra att påminna sig om att man sällan sitter inne med hela sanningen (om den över huvud taget finns). DISTANS TILL ANDRA: Distans till andra handlar om
kritisk reflektion över vad andra säger. Uttryck dina invändningar, men se till att det inte blir för mycket munhuggning, då har dialogen övergått i debatt. Följd frågor är bra, både för att visa intresse och ifrågasätta, så att andra får syn på och eventuellt kan omvärdera sina ståndpunkter. Då kan ni tillsammans i gruppen nå längre.
DISTANS
NÄRHET
SJÄLV
ANDRA
Tala
Lyssna
Tid till självreflektion
Kritisk reflektion över andras ståndpunkter
» Du tolkar det utifrån dina referensramar och tidigare erfaren heter, säger Lena Wilhelmson. Dialog och erfarenhetsutbyte blir med detta synsätt en nyckel till ökad kunskap, särskilt när kunskap betyder något mer än att kunna rabbla franska glosor och Europas huvud städer. Och i synnerhet när vuxna ska lära sig något nytt, vux na har ju inte alltid så lätt att rucka på invanda föreställningar.
”Hur tänker du nu?”
De flesta människor pratar med andra varje dag. Men ett ”di alogiskt samtal”, som Lena Wilhelmson kallar det, utmärks av särskilda kvaliteter. Hon räknar upp några vanliga repliker som kan förekomma i ett dialogiskt samtal: ”Hur tänker du nu, kan du förklara?” ”Nej, det var inte riktigt så jag menade.” ”Jag har faktiskt varit med om något liknande, och då hän de det… och därför tänker jag så…” Som ni märker handlar det inte om att stenhårt argumente ra för sin sak. Ett dialogiskt samtal är inget krig med ord. Inte heller är det vanligt småprat om ditt och datt. – Det demokratiska ligger i att man ser varandra med jäm bördig nyfikenhet. Det är ett sätt att genom möten med andra leva demokrati, säger Lena Wilhelmson.
Inte bara hålla med
Ett dialogiskt samtal kan mycket väl innehålla meningsskilj aktigheter. – Dialog innebär inte att vara allmänt snäll och att hål la med om allt. Att ifrågasätta, eller ”sätta i fråga” handlar om kritisk reflektion. Om du säger något som jag inte förstår el ler håller med om, så måste jag självklart reagera för att vi ska komma vidare. Det bästa sättet är nog att jag ställer frågor, som ger dig chans att förklara. Ett överdrivet konsensustänkande i en grupp kan alltså vara hämmande för lärandet. – I vår kultur är vi ju lite rädda för att säga emot varandra. Men en bra dialog där olika perspektiv kommer fram, kan hjälpa oss att omvärdera saker, till exempel fördomar. I en studiecirkel finns goda förutsättningar för givande, de mokratiska samtal. Deltagarna har ofta ett gemensamt intres
”Sverige är i grunden en studiecirkeldemokrati. Det är genom studiecirklar som generationer har tränat sig själva i kritisk analys så att de kan nå förnuftiga beslut genom att arbeta med varandra, utan att ge upp sina ideal”. olof palme
6
cirkeln
se för att lära, och möts i allmänhet på ett jäm bördigt plan. Ibland har ledaren visserligen en lärarroll, men någon regelrätt katederundervis ning är det sällan fråga om. På en arbetsplats kan utmaningarna vara större, eftersom personerna ofta är präglade av sina skilda yrkesbefattningar och inte minst av sin plats i hierarkin. Här menar Lena Wilhelmsson att det krävs att de som ingår i samtalet bestämmer sig för att så långt som möjligt frigöra sig från de roller man har utanför gruppen. – Hierarkierna finns ju där ändå, men i ett dia logsamtal måste alla inblandade inse att deras bi drag är viktiga.
Prata om pratet
Hur ska man då som cirkelledare eller deltagare i en grupp utveckla sin dialogkompetens? Till stor del handlar det om medvetenhet och träning. Att fundera över samtal som du tidigare har varit med om är en bra början: Varför vad det bra? Vad var utmärkande i samtalet? (Se ruta: Ingredienser i ett dialogiskt samtal.) I en studiecirkel faller det sig ofta naturligt vad samtalet ska kretsa kring. Själva ämnet ger ramar na. Men det är inte alltid så, inte ens i en studiecir kel med tydligt mål och fokus.
NY POCKET
– Det är en god idé att först prata om själva pra tet. Att tillsammans bestämma varför ni ska ha dialog, och vad dialogen ska handla om. Genom att ”prata om pratet” kan man få koll på gruppdeltagarnas skilda ingångsvärden och för väntningar. Det finns alltid en risk för att de som är ”pratvana” tar över. Vissa är mer tränade än an dra på abstrakt och teoretiskt tänkande, med för måga att se mönster och sammanhang. – Om man vet med sig det, då gäller det att läg ga band på sig. Att inte ta över utan låta alla kom ma till tals på sitt sätt, utifrån den förmåga de har.
Längtan efter ärliga samtal
Lena Wilhelmson har tillämpat dialogsamtal i praktiken, till exempel i samtalsgrupper om skolan – med lärare, skolledning, föräldrar och politiker. Hon menar att metoden går att använda i många olika sammanhang. Boken Dialogkompetens har underrubriken ”för utveckling i arbetsliv och sam hälle” – vilket pekar på dialogkompetensens de mokratiska potential vid förändringsarbete, i allt från studiecirklar och föreningar till stora företag. – Boken är uppskattad. Kanske finns det en längtan efter öppna och ärliga samtal där man lär av varandra, säger Lena Wilhelmson. l
Boken Dialogkompetens – för utveckling i arbetsliv och samhälle av Lena Wilhelmson och Marianne Döös är utgiven på förlaget Studentlitteratur.
TEXT: THOMAS ÖSTLUND
Kan vi tackla det nya klimatet? För Sverige innebär det nya klimatet ökad risk för både värmeböljor och skyfall. Hur ska vi kunna förebygga och anpassa oss? 18 forskare och experter ger sin bild om vad vi behöver göra för att hantera det nya klimatet. Formas Fokuserar ges ut av Formas, forskningsrådet för hållbar utveckling.
Läs mer, ladda ner eller beställ på formasfokuserar.se
cirkeln 7
0RGANISK odling och samtal om demokrati på samma dag.
Demokrati Här varvas samtal, lärande, demokrati och odling
direkt ur jorden
som persikoträdet ska luta sig emot. Sara och Latifa placerar varligt rotsystemet i myllan. De är två av tjugo ungdomar som praktiserar demokrati, ledarskap och hållbarhet genom att odla.
oktobersolen värmer muren
» FARDIN kom med sin bror från Afghanistan för
åtta månader sig. Nu planterar han träd. I fram tiden vill han bli doktor, polis eller advokat.
8
cirkeln
Det är strax efter lunch och vi står utanför Gula villan i Botkyrka, en praktfull sekelskiftesvilla som LM Ericsson lät bygga åt sin son en gång tiden. Trädgården är kantad av gångar, murar och rabatter. Höstfärgerna ramar in en flik av Albysjön strax nedanför. När en av kurs ledarna, Dante Hellström, berättar vad det innebär att plantera träd blir det lite hög tidlig stämning. – Träden kommer att finnas kvar här i hundratals år. Ni är med och skapar den här platsen. Dessutom är det fruktträd som kommer att producera mat. Det är en allmän plats så vi ger någonting till hela
det här samhället. Alla kan komma och plocka, det är fint. Runt om i trädgården och på fältet ned mot sjön växer alla möjliga växter och grönsaker. Albyborna är välkomna att skörda även dem. Bara man inte tar allt. – En gång norpade någon alla moröt ter samma natt. Då fick vi sätta upp en skylt om att skörda solidariskt, säger Ag nes Fischer, en av initiativtagarna till pro jektet. Ungdomarna arbetar gruppvis i oli ka delar av trädgården. Grepar höjs och sänks, röster och skratt blandas med pep pande instruktioner från kursledarna.
NÄR LEDAREN DANTE berättar om träden de planterar blir det lite högtidligt.
”De kommer att finnas kvar i hundratals år”, säger han.
– Det är skönt att få händerna lite smut siga, att göra ett riktigt arbete, tycker Lati fa Aitattaleb, 16. Jag har aldrig odlat förut och det känns som att jag är med och ger någonting. Det blir frukt redan nästa år!
Makt över ditt liv
Konceptet är att med studiecirkeln och folkbildningens värderingar som grund varva samtal och lärande om demokra ti, hållbarhet och ledarskap med organisk odling på plats. Målgruppen är ungdomar som får en möjlighet att ta plats och stärka sin position i samhället. – Precis som träd och växter är vi män
niskor delar av ett system. Vi har rötter i en historia. Du och dina handlingar betyder mycket för oss alla. Därför är det viktigt att förstå det sammanhang du ingår i och ta makten över ditt eget liv, förklarar projekt ledaren Ingrid Rogblad. Ledarskap är en del av ”demokratiod lingen”. Genom att stärka deltagarnas kun skap och kraft får de demokratiska verktyg för att leda sig själva och andra. Målet är att vara med och utveckla samhället. – Folkbildningen och demokratin har alltid hängt ihop, det ena är en förutsätt ning för det andra. Många kursdeltagare kommer från länder där det inte finns de
mokrati och har inte någon större uppfatt ning om vad det är. Agnes Fischer ser en självklar koppling mellan demokrati och odling. – Det handlar om att ta kontrollen av maten och fördelningen av våra gemen samma resurser så att de kommer alla till del och inte bara några få.
Människor stannar och frågar
En av tankarna med demokratiodling är att skapa mötesplatser. – Här står vi och gräver tillsam mans och då får människor en anled ning att stanna upp och fråga vad vi gör. »
Demokratiodling öppnar nya vägar DEMOKRATIODLING ÄR ETT treårigt samarbetsprojekt mellan Studiefrämjandet och odlarföreningen Boodla. Målgruppen är ungdomar under 23 år som får möjlighet att stärka sin position i samhället. Med cirkeln som grund lär sig deltagarna odling, ekologi, miljö, hållbarhet och demokratiskt ledarskap. Utbildningen ger redskap som utvecklar självkänsla och motivation för att kunna ta en positiv plats i samhället. Efter avslutad utbildning får deltagarna egna odlingslotter, för att testa egna odlingsidéer, eller samlas i olika studiecirklar om hur de kan vara med och förbättra samhället där de bor. De får också ett Demokratiodlarintyg och nya referenser som kan öppna dörrar till utbildningsvägar och jobb. Demokratiodling startar i Botkyrka och ska sedan spridas vidare i Stockholms län och så småningom till andra orter i Sverige. Projektet finansieras med pengar från Allmänna arvsfonden.
AGNES gillar folks nyfikenhet. Många stannar till
och frågar vad demokratiodlarna håller på med.
cirkeln 9
ZEKE OCH ZERRIN gillar tanken på att sprida både frön och kunskap. ”Det är som ett krets lopp, det tar aldrig slut”, säger Zerrin.
Hej, varför vill
du demokratiodla?
Sara El Metowri, 17 – Jag tyckte det var spännande med en kurs som kombinerade ledarskap med miljö. Miljön och samhället hör ihop. Våra resurser kommer från naturen; mat, möbler, redskap. Framtiden ser mörk ut med alla våra teknologier som inte gynnar jorden. Och att vi inte använder våra resurser på ett bra sätt, slösar utan att behöva det. Det måste vi ändra på. » Det händer hela tiden. Det är lätt att mis sa den sociala dimensionen av hållbarhet. Möten måste få ta tid. Om man ska få ut något av att ses så måste man ha något att samlas kring, säger Agnes Fischer. En stund senare händer precis det. Någ ra förbipasserande frågar nyfiket vad som pågår. Vad ska alla kartonger användas till? De får veta att det är organiskt materi al som höjer mullhalten och får bort ogräs. Insamlade i närområdet, en gång träd, nu tillbaka till jorden. – Det är positivt att se hur folk blir inspi rerade. Om det sprider sig att det är bra att odla hållbart förstår fler att det är bra att människor hjälps åt, kommenterar Zerrin Keskin, 16. Hennes kompis Zeke Balci gillar tanken på att återanvända och sprida både frön och kunskap. – Vi lär oss att behålla och återanvän
SOFIE OCH INGRID är nöjda ledare. Det har varit en
vänlig dag med energi och öppna ansikten.
10
cirkeln
da så mycket som möjligt. Kartonger, nöt ter från olika träd, det är det som är håll barhet. Samma sak med lärande. De lär oss här i dag och vi lär våra barn och barnbarn i framtiden. Zerrin Keskin håller med. – Det är som ett kretslopp, det tar ald rig slut.
Modell att sprida vidare
Nu är det dags att gå in i villan igen för ett teoripass om gruppdynamik och ledarskap. På morgonen har Tim Hentsov berättat om lärstilar enligt känd folkbildningstradi tion. Nu visar han bilder och berättar om gruppdynamik och de olika faserna i hur en grupp utvecklas tillsammans. Deltagar na kommenterar och ställer frågor. Bilden som både föreställer en gammal dam och en ung kvinna för in diskussionen på tolk ning och hur man kommunicerar för att bli förstådd. En grupp tjejer hjälper varandra att hänga med i vad som sägs. Efteråt är projektledaren Ingrid Rog blad nöjd. Det har varit en vänlig dag med mycket energi och öppna ansikten. En dag återstår, sedan avslutas kursen med dip lomutdelning. Men deltagarna kan fortsät ta att sätta spaden i jorden. De får alla till gång till odlingslotter där de kan plantera nya frön. – De som i dag behöver folkbildning mest skulle vi inte hitta om vi inte förny ar oss och prövar nya former. När det här projektet är klart om tre år kommer vi ha en modell och ett studiematerial att sprida vidare över hela landet. l TEXT OCH FOTO: HENRIK MÖLLER
Fadak Gorgehpour, 16
– Jag är intresse rad av ledarskap, demokrati och samhälle rent generellt. I en demokrati försöker man alltid för bättra samhället. Och genom att odla hållbart bevarar vi balansen i naturen och förbättrar luften. Vi skapar föda för människor och minskar även be roendet av kött och de dåliga effekter som det skapar. Det hänger ihop. Fardin Yagobi, 16 – Det är kul för mig att lära mig nya saker och träffa nya människor i Sverige. Jag kom från Afghanistan med min bror för åtta månader sedan. Då var jag orolig och mådde inte så bra. Nu vill jag studera för att bli doktor, advokat eller polis kanske. Demo krati är bra! Jag ser att länder med demokrati som Sverige och andra är mer framgångsrika än länder som Afghanistan, Syrien och Libyen. Där finns våld och krig. Det finns ingen chans att tänka på demokrati när Daesh (ISIS) finns kvar.
NÄTET och DEMOKRATIN Vad betyder internet och sociala medier för demokratin? Diskussion pågår och åsikterna skiftar. Några pekar på demokratiska möjligheter och andra ser hot. Här är några plus och minus som ofta lyfts fram.
+ NÄRA TILL KUNSKAP
Hur många har ett uppslagsverk i bokhyllan? Internet har gjort kunskap tillgänglig som aldrig tidigare i historien. Det gäller för allt från en enkel faktauppgift till filosofiska teorier. Störst bety delse, i demokratiskt avseende, har kanske datorerna i fattiga länder, med ökade möjligheter till bra skolundervisning för fler.
+
TRÄFFAS ÖVER GRÄNSER Kommunikation och demokrati hänger ihop. Genom sociala medier är fysiska avstånd inte längre något hinder för att mötas. Människor med gemensamma värderingar och intressen kan fördjupa sin kun skap tillsammans – från Kiruna till Katmandu.
+
SNABBT OCH LÄTT ATT AGERA Politiska aktioner kan snabbt dra igång via sociala medier. Personer helt utan formella po sitioner i samhället kan agera, och få stort genomslag. Nästan varje dag föds nya initiativ –
från att tagga sin Facbooksida med ”Je suis Charlie” till att dra igång en aktion för en indragen busslinje.
+
DIREKTDEMOKRATI Varför inte en digital omröst ning då och då, i föreningen eller i nationen? Svenska Turistföreningens medlemmar utser årsmötesombud via internet. I de nationella valen i Estland kan medborgarna rösta digitalt. Tekniken kan utveckla beslutsfattandet till nya former för direktdemokrati, i stället för den representativa modell som nu är vanligast.
+
UTTRYCK DINA ÅSIKTER – PÅ OLIKA SÄTT Den digitala utvecklingen har givit fler tillgång till kreativa verktyg för att uttrycka sina åsikter. Tidigare krävdes stora resurser – numera kan du skri va, filma, göra musik och sprida dina budskap, även om det så klart aldrig finns garantier för att någon lyssnar på vad du har att säga.
Digitalt i folkbildningen
• På flera håll i landet sam
arbetar Studiefrämjandet med Seniornet, där äldre lär äldre om internet och digital kommunikation.
• I artikeln Cirkeln når molnet på www.cirkeln.nu kan du läsa om hur du kan göra din studiecirkel helt eller delvis digital.
- ÖVERVAKNINGS-
SAMHÄLLET? Begreppet Big data står för den enorma mängd data som lagras – från det vi handlar på Ica och hur vi registreras på övervakningska meror, till vårt eget agerande på internet. Big data kan självfallet hota vår personliga integritet och, i orätta händer, våra demokratiska fri- och rättigheter. Nederlän derna hade bra personregister på fyrtiotalet. När nazisterna inva derade blev registren ett effektivt verktyg för att hitta judar och skicka dem till utrotningsläger. Nu har vi Big data.
- HOT, HAT OCH HETS
På nätet har hot, hat och hets i många fall ersatt sansade och respektfulla samtal. Restriktioner i kommentarsfälten har blivit följden, men fortfarande frodas ordattackerna. Möjligheten att vara anonym på nätet tycks kunna frambringa människans sämsta sidor. Det här riskerar att föda mer av tysthet och rädsla – och mindre av konstruktiv demokratisk debatt.
• Varför inte starta en dis
kussionscirkel om digital utveckling och demokrati. Kontakta Studiefrämjandet och bolla dina idéer.
BILD: THINKSTOCK
- LIKA SÖKER LIKA
Åsikter som bryts, argumentation och kompromiss, det är demo krati. På nätet finns en tendens att vi söker oss till arenor där våra åsikter blir bekräftade av likasinnade, snarare än att pröva våra argument med dem som tycker annorlunda. Reflektion och nyanser försvinner. Verkligheten blir svart eller vitt, rätt eller fel – och den som inte håller med mig vill jag inte lyssna på.
- DIGITAL KLYFTA
Alla är inte med på det digitala tåget. Ungefär tio procent av befolkningen använder inte internet. Och fler än så känner sig osäkra vid datorer och mobi ler. Det här riskerar att urholka demokratin, särskilt med tanke på att samhällsservice och offentlig information, i allt högre grad, digitaliseras.
- SANT ELLER FALSKT?
Kan du skilja på journalistik och reklam? Går det att lita på Wiki pedia? Sant och falskt på nätet är ingen enkel sak. Lärare alarme rar om bristande förmåga till källkritik bland ungdomar. Både stormakter och storföretag vill att deras ”sanning” ska gälla, och metoderna för att manipulera oss blir allt mer sofistikerade. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND
cirkeln 11
Närbild MIA COLDHEART
KREATIV
” livsträning ”. så beskriver mia coldheart sina
femton år med hårdrocksbandet Crucified Barbara. Säga sin mening och respektera varandra. Det är hennes förklaring till att bandet hållit ihop så länge. Att alla deltar i den kreativa processen, är en del av framgången. Till våren satsar Mia på ett soloprojekt med låtar från sin egen byrålåda. Men först ska hon iväg till USA och lära sig tatuera.
12
cirkeln
Rock, kärlek och l
»
Mia Coldheart kommer lite sent till fotostudion på Kungsholmen i Stock holm, där vi bestämt träff. Hon pus tar ut och bättrar på sminket innan plåtningen sätter igång. Efter att villigt regisserats av foto grafen i en halvtimme, slår hon sig ner i soffan. Mia är van att möta journalister och söker ef ter orden, mån om att träffa rätt med formule ringarna. Efter femton år med Crucified Barbara hål ler ett soloprojekt just nu på att ta form, till sammans med producenten Chips Kiesbye. – Jag har ingen klar bild av hur det kommer att bli när allt är klart men låtarna finns och det blir akustiskt, med alla möjliga instrument.
MELODIFESTIVALEN var det roligaste Mia Coldheart gjort – och det läskigaste.
BANDTERAPI
h livsträning i Crucified Barbara Jag har inga begränsningar ännu. Min pro ducent tycker att min stil påminner om americana, men jag älskar också traditio nell folkmusik, á la midsommar i Dalarna. Hur folk kommer att reagera på denna nya sida av Mia har hon själv ingen aning om. – Vår publik är ganska öppensinnad. Men framför allt gör jag det här för min egen skull. Mia låter glad och förväntansfull när hon pratar om sitt nya projekt. Ingen kon flikt i Crucified Barbara ligger bakom, sna rare en paus eftersom Ida Evileye i bandet väntar barn.
Sjöng stämmor i båten
Musiken fanns med tidigt i Mias liv. – Mitt första minne av att sjunga, var när jag som liten låg under morfars gamla militärrock och sjöng stämmor till båtmo torns ljud när vi var ute och åkte båt. Första gången hon stod på scen var i högstadiet. – Jag och mitt första band med mina bästisar i klassen spelade Nirvanacovers på ett musikcafé i skolmatsalen. Historien om Crucified Barbara startade i Stockholms södra förorter. När Mia som nittonåring år 2000 kom med i bandet var det punk som gällde.
– Jag kom från ett trashmetalband och hade gjort mycket tyngre musik. Crucified Barbara hittade snabbt sin musikaliska riktning och efter en lång rad plattor, turnéer och melodifestival är de nu etablerade som ett av de mest framgångsri ka svenska hårdrocksbanden. Kanske mer kända utomlands än här hemma. Förut om Europa har de turnerat i USA, Austra lien och Brasilien. I Frankrike har de sedan länge en stor publik. Mia började som gitarrist men säger att sången numera är hennes bästa in strument. Många hyllade hennes sångin sats i melodifestivalen 2010. Låten Heaven »
cirkeln 13
» or Hell gick vidare till andra chansen, men där blev Crucified Barbara utslagna av Pernil la Wahlgren. Melodifestivalen var det roligaste Mia har gjort, och det läskigaste. – På en konsert kan du göra ett fel och har ändå femtio minuter på dig att reparera det. Här hade du en miljonpublik och tre minuter i direktsändning. Nervöst.
Ett stort grupparbete ”Livsträning” är Mias ord för att beskriva alla år med Crucified Barbara. Kärleken till musiken har de gemensamt, men det krävs mer än så för att det ska fungera, menar hon. Att alla vågar ut trycka vad de känner och tycker, är en nyckel till ett bra samspel i ett band. – Jag var jättetyst i början och vågade inte säga min mening. Nu har Mia, som hon uttrycker det, ”lärt sig prata”. – Ingen vill väl hänga med någon som hela tiden håller inne med saker? Respekt stärker också gemenskapen. – Folk kan vara så taskiga i ett band, och det gäller nog i alla grupper. Det är lätt att det blir jargong och att någon blir hackkyckling. För Mia är detta med bra relationer ett medvetet ställningstagande. Det gäller att hål la koll på sina egna och andras beteenden i vardagen – märka när något känns fel och säga till, på ett sätt som inte sårar. – Man ska helt enkelt vara schyssta mot var andra.
Demokratiskt skapande Mia vet inte hur andra band jobbar, men be skriver Crucified Barbaras kreativa process som ett enda långt och stort grupparbete, där musiken växer fram i replokalen.
MINA BÄSTA
kulturkickar
• När jag var 19 och gick ensam på en
konsert med Janne Schaffer och Björn J:son Lind i Trollbäckens kyrka. Jag grät mig genom hela konserten för det var så otroligt fint.
• Min allra första rockkonsert med
Foo-Fighters på Cirkus i Stockholm. Jag tror det var 1995.
• Finalen i Dansbandskampen i Sträng-
näs. En ljudtekniker vi kände bjöd in oss och vi körde järnet, dansade och festade med Larz Kristerz. Bland det roligaste jag gjort. Kulturkick – och krock!
14
cirkeln
om
MIA COLDHEART ÅLDER: 35 BOR: Stockholm FAMILJ: Ja, stor och härlig.
Föräldrar, syskon, hundar och katter. GILLAR: Skogen OGILLAR: Girighet
– Vi är i grunden ett demokratiskt band, där alla är involverade i låtskrivandet. Det är ett skönt sätt att jobba. Om vi blir oense eller kör fast, lägger vi det åt sidan. I en grupp har alla sina roller och särskilda kunskaper. – Jag är i alla fall inte den mest organiserade! Men kanske den som ser till att alla får göra det de är bra på. Jag har många kreativa idéer, om lå tar, video och hemsidan.
Jag var jättetyst i början och vågade inte säga min mening.
”Hur kan ett gäng tjejer hålla ihop så länge?” Det brukar vara standardfrågan när journalister möter Crucified Barba ra. Trist och stereotypt, tycker Mia. Men frågan om ”kvinna i musikbranschen” är komplicerad. – På sätt och vis tycker jag det vore bra om du inte skrev något alls om att vi är ett band med tjejer, samtidigt är det viktigt att prata om det. När vi bildade band i högsta diet var jag omedveten om hur skevt det är. Det var aldrig något snack om att ”tjejerna skulle ta plats”. Mia berättar att de hade folk omkring sig som peppade. Stöd från studieför bund och bra musiklärare betydde myck et, och gjorde att musiken kom i fokus, inte könstillhörigheten. Allt detta ändrades ef ter första skivsläppet, när karriären tog fart. – Plötsligt var vi ett ”tjejband” som fick frågor om smink. Jag blev helt chockad. Mia har lite svårt för kvotering, men in ser att det kan behövas. – Som tonåring blev jag provocerad av rockläger bara för tjejer. Nu har jag själv varit handledare på sådana och förstår vik
ten av dem. Killar i grupp har en tendens att dominera och lättare ta för sig. Då ska man vara jävligt målmedveten och tuff tjej för att kliva in och ta plats. Fortfarande är det många fler killar än tjejer som spelar i band, men Mia tror inte att musikintresset är orsaken. – Många killar börjar spela för att få bru dar, brukar de i alla fall själva säga. Om tje jer bara visste hur många killar de kan få om de börjar spela i band, skulle kanske fler
MIAS
bandterapi
• Hitta sätt att umgås även utanför
bandet och musiken. Prata inte bara musik hela tiden.
• Utveckla era känselspröt för varan-
dra. Om någon drar sig undan eller mår dåligt, ta upp det till ytan i stället för att gömma det och bli irriterad i det tysta.
• Lite godis i replokalen är aldrig fel.
SCENKONSTUTBILDNING En 2-årig yrkesutbildning med hög konstnärlig ambitionsnivå! Det här är utbildningen för dig som vill bli scenkonstnär med förmåga att formulera berättelser och skapa eget material. Att utifrån varierande utgångspunkter och uttrycksformer utveckla förmågan att kunna “skriva på golvet”. Att fånga upp en impuls – karaktärisera, konkretisera och ta den till frasering, innehåll, form och föreställning.
börja. Skämt å sido, visst är det en skev för delning, men där tror jag det största hindret ligger hos media och festivalarrangörer.
Lära sig tatuera
Trots många framgångsrika år har Mia och de andra i bandet svårt att helt och hållet försörja sig på musiken. Det här speglar hur tuff branschen är i dag, och att avståndet mellan dröm och verklighet kan vara långt. – Jag och mitt första grungeband i hög stadiet tyckte att vi var bäst i världen, vi väntade bara på att alla skulle upptäcka det. Nu tjugo år senare har jag fått lite per spektiv på det tänket. Närmast framöver blir det mycket jobb med soloprojektet för Mia, men innan dess väntar två månader i USA, för att vila upp sig efter flera månaders turnerande och för att utveckla ännu en talang – tatuering. – Jag känner en tatuerare som bjudit över mig. Rock och tatuering går ju ganska bra ihop. Men Crucified Barbara lär komma igen, något annat är inte aktuellt. – Vi vilar bara lite. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: ANNA MOLANDER
brandbiz
Plötsligt ett tjejband
Sc
ANSÖKAN
senast 15 mars 2016 för antagning sprov 2, 3, 9 och 10 april
Sveriges mest nytänkande folkhögskola! BLAND KURSMOMENTEN: • Närvaro • Samspel • Rörelse • Rytm & Dynamik • Feldenkrais • Röst/Sång • Mask • Improvisation och Komposition • Dans • Dramatik • Dramatic Combat • Reflektion VALLA FOLKHÖGSKOLA • Linköping • www.valla.fhsk.se eller ring 013-35 55 80
cirkeln 15
Illustrations: Anders Worm
notiser قانون قواعد السلوك في الطبيعة السويدية ت ف ف ف ف،يرسي ف� السويد قانون إسمه الحق العام للتواجد ف� الطبيعة طالما أن المرء ليسبب،ا� تحت الملكية الخاصة ي ي ّ ويع� ذلك أنه من حق الجميع التنقّل ح� ي� الر ي،بحرية ي� الطبيعة ي .إزعاجاً أو يقوم بتخريب المكان ف ف �عما اذا كان ذلك ف ي ِ والصيد وجمع، والسباحة، والشواء،يجعل قانون الحق العام للتواجد ي� الطبيعة بإمكاننا جميعاً أن نستمتع باللتقاء ّ بغض النظر،الفطر والعنبيات ي� الطبيعة .حديقة خلفية أو ف ي� حديقة عامة أو ف ي� الغابات
بحرية بجمع ثمار ّ من حقّك أن تقوم ! والتوابل والفطر،العنبية
ويُستحسن،من حقك أن تقوم بالشواء ف ي� الطبيعة أن يكون ذلك مع العائلة أو أ !الصدقاء أ ت يحق لك ّ �ال ِ يجب أن تكون حذراً وتعرف الماكن ي .فيها الشواء
ليحق لك فقط أن تجمع جذور النباتات أو ّ !أن تكرس الغصان
من حقّك وبكل حرية أن تزور .المناطق الطبيعية المحمية �ليجوز أن تترصف كما ترغب ف ي إقرأ.المناطق الطبيعية المحمية �بتمعّ ن الالفتات الموجودة ف ي !المحميات الطبيعية
حيث تشاء ُ من حقّك أن تمكث ف ي� الريف والغابات السويدية
ولكن ليس من حقّك الدخول ّ .اىل البيوت أو الحدائق
!كث�ة جداً ف ي� الطبيعة ّ يحق لك القيام بأشياء ي
ليحق لك أن ترمي شيئاً ما عىل أ يجب،الرض ّ !أن تحمل معك القمامة دائماً عند مغادرتك
Mer kommunpengar till studieförbunden FÖR FÖRSTA GÅNGEN på många år
ökar nu kommunernas bidrag till stu dieförbunden. Färsk statistik från Folkbildningsrådet visar att kommu nerna för 2015 budgeterat 2,3 mil joner kronor mer till studieförbun den, jämfört med 2014. Det är alltså de budgeterade medlen som redovi sas, men utfallet brukar inte skilja sig nämnvärt från det som budgeteras. 43 kommuner budgeterar för att öka sina bidrag och 26 för att sänka. Störst ökning i
kronor räknat står Västerås, Malmö och Hudiksvall för. De generella kommunbidragen till studieförbunden har halverats de se naste tjugo åren och i det perspekti vet är ökningen blygsam. Om det är fråga om ett trendbrott återstår att se. Vill du se hur det ser ut i din kommun? Du hittar rapporten Kommunernas och landstingens/ regionernas bidrag till studieförbunden på www.folkbildning.se
ف
.من حقّك قضاء حاجتك ي� الطبيعة
خُ ذ معك ورق تواليت وإحرص عىل .أن تُغطي فضالتك
من حقّك المرور بالمراعي حيث ترعى ف .حيوانات ي� الطبيعة
يحق لك الستحمام والسباحة ّ تقريباً أينما ترغب ف ي� المياه !السويدية �ولكن ليجوز لك الستحمام ف ي !أرض شخص آخر
!ل يجوز أن تنىس غلق البوابة خلفك
FOTO: THINKSTOCK
فالحق العام للتواجد،بحرية ف ي� الطبيعة السويدية ّ من حقّك التنقّل ت !المش�كة ف ي� الطبيعة موجود لنقوم جميعاً وسويةً برعاية مساحاتنا
!من حقّك أن تأخذ سيارتك اىل المناطق الطبيعية www.hsr.se/arabiska
:بالتعاون مع وكالة الحماية البيئية السويدية www.naturvardsverket.se
أ ت !ال� تراها من حقّك قطف العديد من الزهار الجميلة ي يُمنع قطف بعض أ.الزهار ليجوز قلع جذور أ !الزهار
بمحرك ليحق لك ّ ّ قيادة سيارة أو أي عربة أخرى خارج الطريق ف ي� أرض عارية
en rapport från folkbildningsrådet
VINJETT
VÄCK LÄSLUSTEN!
ALLEMANSRÄTT
på många språk
DE FLESTA KÄNNER till allemansrätten, men handen på hjärtat, vet du vad den innebär? Stiftelsen Håll Sverige Rent har tagit fram affischer om allemansrätten i A3-format på olika språk, med text och bilder. Affischerna finns på arabiska, engelska, somaliska, farsi, tyska, dari, tigrinja och nederländska. Bara att ladda ner och skriva ut! Håll Sverige Rent samarbetar med Studiefräm jandet och de har gemensamt tagit fram broschy ren Allemansrätten – var rädd om din arena. Går att beställa från Studiefrämjandet, riksförbundet.
FÖRRA ÅRET STORSATSADE studieförbund och folkhögskolor på att inspirera människor att läsa mer. Nu finns skriften Läslust, med goda exempel för ökat läsande. Du träffar läshunden Kimba, får veta mer om Bookcrossing och möter artisten Petter som berättar om vad läsning betyder för honom. Läslust kan laddas ner eller beställas på www.folkbildning.se.
Läslust läsfrämjande insatser inom folkbildningen 2014
FLYTANDE DEMOKRATI VAD ÄR DEMOKRATI? En komplicerad fråga. En del frågetecken
rätas ut i boken Flytande demokrati (Nomad förlag). Boken ger en lättfattlig introduktion till demokratibegreppet och går ige nom olika modeller för demokrati. Författarna Anders Lönnfält och Joakim Sigvald lanserar också modellen flytande demokrati, som de själva menar är en syntes mellan representativ demokrati och direktdemokrati – där den digitala tekniken ger nya möjligheter för människor att tycka och rösta.
Naturfilmfestival
DEN 28–31 JANUARI är det dags för Scandinavian Wildlife Film Festival, SWFF,
FOTO: STEFAN QUIN TH
på Nordens Ark och i Hunnebostrand i Bohuslän. Det blir bland annat filmrally med naturtema för ungdomar och en nationell filmtävling med förinskickade filmer. Festivalen är den femte i ordningen sedan starten. Program och informa tion finns på www.swff.se. Studiefrämjandet är samarbetspartner i projektet Unga naturfilmare som har en egen dag under festivalen.
16
cirkeln
1
Diplomatiskt
BERÖM
IBLAND KAN MAN hitta guldkorn
på oväntat håll. Studiefrämjandet i Småland har ett musikutbyte med Kroatien. I en film om sam arbetet säger Dario Jovi, andre ambassadsekreterare vid Svenska ambassaden i Zagreb så här:
musikfestival
FOTO: THINKSTOCK
300 SCENER FRÅN ÖVERKALIX TILL SMYGEHUK
Världens största musikfestival, som genomför des den 5–11 oktober blev en framgång, med över 300 scener över hela landet – och musik i alla dess former. Samtliga studieförbund deltog i Världens största musikfestival.
JÄGARSKOLAN
ko l l e n
Intresserad av fåglar? Gå då in på www.birdlife.se, Ornitologernas hemsida. Här finns nyheter och fakta om fåglar – och massor av evenemang och tips för dig som skådar fågel, eller är nyfiken att börja. Du kan läsa om fågelskådning, fågel skydd och ny forskning – eller vara med i den stora fågelräkningen Vinterfåglar inpå knuten 29 jan –1 febr. Sveriges Ornitologiska Förening – Birdlife Sverige är en av Studiefrämjandets 19 medlemsorganisa tioner.
– Det kompletta bokpaketet för Jägarexamen
• Lättläst och illustrativ huvudbok • Ljudbok till huvudboken • Studiehandledning med över 450 frågor och svar • Jaktlagstiftningen i berättande form
Pris: 745 kr
Beställ Jägarskolan i Jägareförbundets butik www.jagareforbundet.se
cirkeln 17
FOTO : STE FAN O SCARSSON/ N
VÄRLDENS STÖRSTA
”För Sverige är folkbildning en bra investering. Jag kan inte tänka mig någon bättre reklamaffisch för Sverige än att presentera det arbete som Studiefrämjandet gör. Vi i Sverige har alltid tvingats vara innovativa för att bli rika. Folkbildning är en pusselbit i detta. För hur uppnår man innovation om man inte ständigt låter folk tänka, ifrågasätta och ibland misslyckas med sina projekt, utan att gå under? En samhällsstruktur som gör att du får vara den du är och utveckla de idéer du har.”
webb
TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: ANNE-LI ENGSTRÖM
VÅR VÄG från diktaturen
efter militärkuppen i Chile 1973 och har fortfarande mardrömmar om den svarta huva som träs på hans huvud när han arresteras. Tatiana minns det kommunistiska Polen med sin galna propaganda, och hur minsta lilla motstånd mot regimen kunde få ödesdigra konsekvenser. Ali blev som tolvåring kallad till militärläger i Saddam Husseins Irak. Spännande, tyckte han, men inte hans mamma. Två månader senare lämna de familjen Irak. Nu kommer många flyktingar till Sverige, men det är inte första gången i historien det händer. Cirkeln åkte till Malmö och träffade Jorge, Tatiana och Ali, alla tre verksamma i Studiefrämjandet. Här delar de med sig av minnen från diktaturen – och om vägen in i ett nytt land. jorge blev fängslad
18
cirkeln
Jorge Varas
Fritänkare som flydde Pinochet – Under hela mitt liv har jag varit en fritänkare. Demokrati för mig är först och främst tankens frihet. Att ingen annan ska tvinga mig vad jag ska tycka. Det säger Jorge Varas som såg sitt hemland Chile förvandlas till en brutal militärdiktatur.
»
Jorge var 28 år när Salvador Allende 1970 valdes till president i Chile. Tre år senare, den 11 september 1973, störtades Allende i blodig militärkupp, ledd av general Augusto Pinochet. Bilderna från fotbollstadion i San tiago, som efter kuppen förvandlades till ett fängelse med tor tyr och avrättningar, finns fortfarande kvar i mångas minne. – Militären ansåg att de räddade Chile från kommunis tisk diktatur, säger Jorge. Men Allende var demokratiskt vald. I själva verket låg stora ekonomiska intressen bakom kuppen.
”Att fly är att komma till en ny värld. Den som säger att det är lätt att byta land har fel.” radikal grafiker på en tidning som stött Al lende, innebar kuppen att livet tog en helt ny vändning. Från dag ett hade han ögonen på sig. – Jag satt arresterad i femton dagar. Med förbundna ögon fördes jag till hemliga platser där jag förhördes och torterades. Jag kan fortfarande ha mardrömmar om det. Jorge fängslades inte någon längre tid, men han förlorade jobb, bostad och kunde inte träffa sina vänner. Till sist blev det omöjligt att stanna i hemlandet. Med hjälp av en progressiv katolsk organisation kunde familjen, med tre småbarn, fly till Argentina. Senare gick flykten vidare till Rumänien. I Sverige har Jorge bott sedan 1982. – Att fly är att komma till en ny värld. Den som säger att det är lätt att byta land har fel, säger Jorge.
FÖR JORGE, EN UNG,
JORGE VARAS, 73 BOR:
Lägenhet i Malmö.
FAMILJ: Änkeman. Fyra barn, i Bryssel, Rumänien,
Frankrike och Malmö. Fem barnbarn mellan tre och trettio år. GÖR: Pensionär men aktiv, bland annat som grafisk konstnär i Västra Skånes Konstgille. Cirkelledare i Studiefrämjandet, i föreningen Gulamtun som arbetar för Mapuchefolkets rättigheter i Chile. DEMOKRATISK FÖREBILD: Olof Palme. BÄST MED SVERIGE: Friheten och alla möjligheter att leva ett gott liv. SÄMST MED SVERIGE: Människor är inte så öppna här. Jag har många svenska vänner, men måste beställa tid innan jag besöker dem.
etablerad i Sverige, som en av 40 000 svensk ar med chilenska rötter. I Malmö har han blivit en uppskattad kulturpersonlighet, med flera utställningar av grafik och teck ningar. Till Chile har han återvänt några gånger, sedan demo kratin återinfördes under nittiotalet. – Allt är fint med stora motorvägar, men det är inte samma land som jag växte upp i, säger han med sorgsenhet i rösten. Demokratin i Sverige fungerar, men är inte idealisk, menar Jorge, som har kvar sina radikala värderingar. – Rättvisa och respekt för människor är viktigt för mig. Och även om det är oroligt i världen just nu så tror jag fortfarande på demokratin och friheten. l
NUMERA ÄR HAN
cirkeln 19
ALI ALJAMALY, 32 BOR: Lägenhet i stadsdelen Möllevången i Malmö. FAMILJ: Två döttrar, och väldigt singel! GÖR: Ljudtekniker och receptionist på Studiefrämjandet i Malmö. DEMOKRATISK FÖREBILD: John F. Kennedy. Han hade makt och vågade säga sanningar, men fick betala ett högt pris. BÄST MED SVERIGE: Ordning och reda. Respekt för lagar och regler. SÄMST MED SVERIGE: Jag tyckte vädret var sämst, men det var innan hettan i Irak i somras.
Ali Aljamaly
På väg att bli Saddams soldat I dag jobbar Ali Aljamaly som på Studiefrämjandet i Malmö. Men det var nära att han skulle ha blivit en ung soldat i Saddam Husseins armé i Irak.
»
När Ali var tolv ringde hans rektor till föräldrar na och meddelade att Ali hade blivit uttagen till sommarläger. Spännande, tyckte han. Mamma var inte lika glad. Snarare skräckslagen. Föräldrarna visste att det var fråga om militärutbildning. För den som neka de en ”inkallelseorder” väntade repressalier. – Jag var rätt så busig på den tiden och tyckte lägret lät häftigt. Nu förstår jag att de ville ha unga, tuffa grabbar till militären. Ali skulle skolas in i Yo Saddam, den del av armén dit unga män valdes ut för att drillas och disciplineras. – Man skulle vara beredd att offra sitt liv för Saddam.
”På andra ställen i Sverige tror jag att folk håller sig i sina grupper. Här i Malmö umgås olika med olika.” var en hårdför diktatur, fylld av kon troll och våld. Ali har inga starka egna minnen av förtryck et, men vet att det existerade. – Varje bostadsområde hade någon som var ansvarig och rapporterade. Man var övervakad hela tiden. Alis mamma var lärare, och pappa teaterregissör. Båda högutbildade, och kritiska till regimen. – Pappa hade ofta ett indirekt kritiskt budskap i sina
SADDAM HUSSEINS IRAK
20
cirkeln
pjäser, så mina föräldrar kände hela tiden ett hot. Flykten kostade mycket pengar, både i form av mu tor och genom regimens regler om att högutbildade mås te lämna en stor summa pengar i pant när de reste utom lands, som en garanti för att de skulle återvända. flykt kom Ali som femtonåring till Sverige. – Nytt språk, nytt samhälle, nya människor. Det var svårt i början, men så fort jag började snacka svenska gick det bättre. För föräldrarna har det inte varit så lätt. De har haft svårt att få jobb, har problem med språket och känner sig inte som en del av samhället. – De säger att de offrat allt för oss barn. Nu är Saddam Hussein borta från makten, men Irak är knappast en fungerande demokrati. När Ali för första gången på tjugo år i somras återvände till hemlandet, var det med stora förväntningar. Den verklighet han mötte, väckte starka känslor. – Irak är ett laglöst land, med bombningar, kidnapp ningar och rädsla. På Saddams tid kunde du leva ett bra liv, bara du inte protesterade och blandade dig i politiken. Samtidigt vet jag att han var en hemsk person som för tryckt och massmördat. Resan till Irak fick Ali att uppskatta Sverige ännu mer än tidigare. – Malmö är en bra stad med folk från alla länder. På an dra ställen i Sverige tror jag att folk håller sig i sina grup per. Här i Malmö umgås olika med olika. l EFTER EN LÅNG
Tatiana Nilsson
Nickedocka i systemets bubbla Inget hårt, brutalt förtryck. Snarare en smygande repressivitet som begränsar synfält och handlingsutrymme. Så beskriver Tatiana Nilsson sin uppväxt i kommunismens Polen. – Man blev en nickedocka i ett galet system, säger hon.
»
Tatiana Nilson föddes i Warszawa i mitten av femtiotalet. Då var Polen sedan ett knappt de cennium styrt av kommunistpartiet, i stark al lians med Sovjetunionen. – Polacker är uppkäftiga och kritiska, men det fanns spelregler du måste följa, i alla fall om du ville ha en bra utbildning och göra karriär. Tatiana berättar om sin pappa som var civilingenjör. Han var kompetent, men sade vad han tyckte. Det pas sade inte kommunistpartiet. – Han kunde aldrig hålla truten. Det stoppade ho nom i karriären. Pappa var nog stolt över sin frisprå kighet, men den gjorde honom till en looser. Till slut blev han fördärvad och frustrerad. För dem som opponerade sig offentligt och försök te organisera ett motstånd var den polska diktaturen skoningslös, med arresteringar och fängelsestraff. I SLUTET AV sjuttiotalet lämnade Tatiana Polen. Hon hade träffat en svensk man, gifte sig och flyttade till Skåne. Att hon nu bodde i en demokrati var inte det första hon tänkte på. Andra frågor stod i centrum. – Vem är jag? Vad gör jag här? Hur ska jag få plats i allt det här nya? Den som säger att det är enkelt att byta land kan fråga mig! Numera är det sällan Tatiana tänker på det sam hällssystem hon växte upp i. Men en del har etsat sig fast i minnet, som historieförfalskningen i skolan, bristen på varor i butikerna och föräldrarnas uppgivna suckar över ett galet system. Hon förundras ännu över regimens kraft att påver ka människors mentalitet. Trots att alla visste att det var bättre i väst och i smyg skrattade åt partiets falska retorik, accepterades ändå systemet som orubbligt, i alla fall av den stora, tysta majoriteten. – Vi blev som nickedockor i en bubbla. Även om du vet att bubblan är fylld av lögner så lever du i den. Du känner motstånd men lever i systemet, och blir till sist en del av det. Vi trodde nog aldrig att det skulle gå att rubba. När Berlinmuren föll och allt förändrades, kunde Tatiana inte riktigt tro att det var möjligt. – Det var en enorm glädje när friheten kom.
är Tatianas hem, men Warszawa är fortfarande ”hemma”. Vad skulle då hänt om Tatiana hade stannat i Polen? Skulle hon gått i sin pappas fot spår och vägrat anpassa sig?
LÄGENHETEN I LOMMA
– Jag har ju en rebellisk läggning och har svårt att hålla tyst när jag ser tokigheter. Det vore ju lätt för mig att säga att jag hade protesterat, men man är inte lika kaxig när man har en familj, måste ha ett jobb och nå gonstans att bo. Jag kom till en punkt där jag insåg att jag måste gå med i kommunistpartiet för att komma någon vart. Nu blev det aldrig så, jag flyttade till Sve rige i stället. l
”Pappa var nog stolt över sin frispråkighet, men den gjorde honom till en looser.”
TATIANA NILSSON, 61 BOR: Bostadsrätt i Lomma. FAMILJ: Vuxen son och Molly, irländsk setter. GÖR: Verksamhetschef, Studiefrämjandet i Västra Skåne. DEMOKRATISK FÖREBILD: Jan Eliasson. Behaglig, smart och omtänksam. Håller låg profil, men gör mycket gott för mänskligheten. BÄST MED SVERIGE: Den svenska eftertänksamheten, även om jag själv är mer explosiv och ibland kan uttrycka mig lite vasst. SÄMST MED SVERIGE: När jag flyttade hit var alla svenskar världsmästare – på allt! Det har förändrats. Nu är det sorgligt att se alla mätta och belåtna om hackar på människor i nöd som kämpar för sina liv. Varifrån kommer alla svenskar som vill sitta i samma båt som Jimmy Åkesson?
cirkeln 21
notiser FOTO : M ASKOT
GRIS
manifest
på turné
NU SÄTTER SCENKONSTGRUPPEN
Älskade barn Gunnel Carlsons
TRÄDGÅRD TILL TUSEN! Välkommen till ett inspirerande föredrag med trädgårdsgurun Gunnel Carlson i februari. Läs mer på www.studieframjandet.se/gunnel
2 / 2 Falkenberg • 3 / 2 Falköping 4 / 2 Linköping • 6 / 2 Umeå 9 / 2 Örebro • 10 / 2 Enköping 11 / 2 Nyköping • 13 / 2 Kalmar 16 / 2 Falun • 17 / 2 Örnsköldsvik
– nu på ett trettiotal orter
Framgången fortsätter för Älskade barn – Studiefrämjandets satsning på studiecirklar med föräldrar som nyligen kommit till Sverige. Studiematerialet lanserades 2014 och nu pågår verksamhet på ett trettiotal orter. Älskade Barn är ett omfattande material, anpassat för att möta frågor och tankar hos nyanlän da föräldrar. Ämnen som tas upp är barns behov, växa upp i Sverige, fritiden, skolan, he der och skam med mera. Älska de barn är på lätt svenska och finns översatt till somaliska. Nu möts Studiefrämjandet och kommuner runt om i lan det och utvecklar samarbets former för att genomföra Älskade barn. – Många tycker Älskade barn är ett jättebra material som bidrar till att nyanlända föräldrar och deras barn får
en bra start i Sverige, säger Karin Ekermann på Studie främjandet. Vill du veta mer om Älskade barn, kontakta Studiefrämjan det på din ort.
upp Grismanifestet, ett drama om en värld som gått i baklås. En egensinnig föreställning om en grissuggas liv, och vad som händer när hon rymmer – i en värld fylld av klimathot och frosseri, men också kärlek och livsvilja. Grismanifestet spelas i vår med start i Stockholm och sedan runt om i landet. På flera orter arrangerar Studiefräm jandet föreställningar med efterföljande publiksamtal. Scenkonstgruppen är en ideell förening som samarbetar med Studiefrämjandet och Naturskyddsföreningen.
Mer pengar för verksamhet med asylsökande
FOTO: STUDIEFRÄ MJAN DET
REGERINGEN GER NU ytterligare 75 miljoner kronor till studie förbunden för verksamhet med asylsökande. Redan i våras fick de extra pengar till detta. Studieförbunden rivstartade, och behoven ökar, vilket nu lett till beslutet om mera pengar. Studiefrämjandet har i dagsläget verksamhet med asylsö kande på ett trettiotal orter, och verksamheten växer hela tiden. Det handlar om språkträning och olika fritidsaktiviteter, utifrån de asylsökandes egna önskemål.
22
cirkeln
FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET
• Ett av Sveriges största studieförbund. • Finns över hela Sverige. • Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang.
För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.
• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.
• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.
• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.
• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.
• Har 19 medlemsorganisationer. STUDIEFRÄMJANDETS VISON
Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.
Några frågor till föreningslivet
skilda delar till en större helhet. Som jag tolkar det: Att bygga något av olikheter – som ändå håller ihop i gemenskap. I DN den 1 november skrev Bo Rothstein, pro TOMMY WINBERG fessor i statsvetenskap, att etnisk mångfald inte behöver vara ett hot mot den sociala sammanhåll ningen i ett samhälle. Han lutar sig mot forskning som visar att i samhällen där tilliten till offentliga institutioner är hög, och korruptionen låg – där behöver inte etnisk mångfald leda till splittring. Jag tror det ligger mycket i detta, men vill addera civilsamhäl lets betydelse för sammanhållningen. Alltså den del av samhäl let som finns vid sidan av familjen, det offentliga och näringslivet, alla tusentals föreningar, studiecirklar, nätverk och kulturgrupper – överallt i Sverige.
ledare
INTEGRATION BETYDER ATT FÖRENA
HÄR KOMMER NI CIRKELLEDARE in i bilden. Merparten av er är aktiva i Studiefrämjandets medlems- och samarbetsorganisationer. Nu kommer många flyktingar till Sverige, med hopp om ett bättre liv. Finns det plats för dem hos er? Behöver ni aktivt bjuda in dem? Vad vill de göra? Jag vet att många små föreningar har det tufft. Ibland sinar den ideella kraften. Men frågorna kräver ändå sitt svar. Många av Studiefrämjandets avdelningar drar nu igång verksam het på asylboenden. Här växer kunskap och erfarenhet värd att sprida vidare. ATT DET INTE ÄR ENKELT att
Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Musik & Kulturföreningar nas Samarbetsorganisation – MoKS, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turistföreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiske vårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok
FO TO : PE R SA ND BE RG
STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER
finna fotfäste i ett främmande land kan du läsa om i det här numret av Cirkeln, där tre aktiva i Studie främjandet berättar om sina erfarenheter av att byta land. Det är samtidigt tre vittnesmål om att föreningsaktivitet och folkbild ning kan vara en väg till gemenskap och tillhörighet. På så sätt kan studiecirkeln och föreningen förena skilda delar till en större helhet. Det är en möjlighet, kanske till och med en förutsättning, till integration. Jag önskar Cirkelns läsare en God Jul och ett Gott Nytt År!
TOMMY WINBERG FÖRBUNDSORDFÖRANDE I STUDIEFRÄMJANDET
ANNONSERA I CIRKELN Du når cirka 15 000 cirkelledare över hela Sverige. Annonskontakt Bo Eriksson, e-post: bo.erikssonmedia@telia.com PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefräm jandet där du bor. Övriga prenumerationsärenden, kontakta Studiefräm jandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se
cirkeln på webben
På vår webbplats cirkeln.nu hittar du nyheter, inspiration och fakta.
cirkeln 23
POSTTIDNING B Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm
Hållbar kunskap!
Fyra aktuella studieplaner från Studiefrämjandet • • • •
Vår tid är nu – en studiehandledning till Svante Axelsons bok med samma namn. Om hoppfulla perspektiv på klimatkrisen. Marin nedskräpning – vägledning till samtal och aktivitet om nedskräpningen i haven. Giftfri vardag – om gifterna i vår vardag, och hur vi kan undvika dem. Energirevolution – om olika energikällor, hur de påverkar miljön och vad vi själva kan göra för en klimatsmartare energiförbrukning.
Studiep
lan till
MARIN NEDSK R
ÄPNIN
G
Studieplan till
Vår tid är nu – tio hoppfulla perspektiv
på klimatkrisen
AGtil RHD A V I llbar livss å R F GIFT lan
Studiep
sid X
sid X
ga. de mån mman är skrä ag . rd ra va föränd a i vår ten att ikaliern ga kem dig mak en ger De gifti Kunskap
1
B
Vill du starta en studiecirkel, kontakta Studiefrämjandet på din ort! www.studieframjandet.se