Page 1

I N S P I RAT ION u Frågor & svar om

kamrat­cirklar

u Våldsamma

cirklar

u Bokkärlek 70+

KICK, KOMPETENS KOMFORT, KONTAKT

E K N E B N A M D RY BOUNCE TILL

VILKEN TYP ÄR DU?

F RÅ N EN Ä P PA R N K T NÖ

Kom igång med cirkeln THE VOICE OF TENSTA gillar alla som vågar

LÄR MATTE & HUSSE

ny bok för hundinstruktörer

FÖRENINGSQUIZ testa din kunskap

3.2016


cirkeln

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 20 000 cirkel­ ledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 37. redaktör

Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se art director

Ninni Oljemark ninni@kombinera.se

Frigör kraften! ”STUDIEFRÄMJANDET SKA VARA en frigörande kraft för människors möjligheter.” Så lyder första meningen i Studiefrämjandets vision. ”Här finns en pusha-på-attityd som får oss att testa och våga nya saker.” Så beskriver Egil Josefson från föreningen Västgöta hird samarbetet med Studiefrämjandet. Från vision till verklighet i två enkla meningar. I det här numret gör vi ett nedslag i Falköping, där vi möter engagerade cirkeldeltagare och anställda i Studiefrämjandet.

ansvarig utgivare

Johnny Nilsson, Studiefrämjandet redaktionsråd

Katarina Kjerfve Marcus Pehrsson Thomas Östlund Ninni Oljemark omslagsfoto

Anna Molander postadress

Cirkeln Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm

internet

cirkeln.nu tryck

Norra Skåne Offset, Hässleholm

FO TO : JAR I KO IVI ST O

e - post cirkeln@studiefram­ jandet.se

att vara folkbildare 2016? Jag har ibland ställt frågan till anställda i Studiefrämjandet och i andra studieförbund. ”Möjliggörare”, är ett ord som ofta återfinns i svaret. Det låter onekligen lite skumt. Vad gör en möjliggörare? Kanske innebär det inte att ha svar på alla frågor och lösningar på alla problem. Jag tror i stället det handlar om precis det som Egil Josefson uttrycker. Att vara närvarande i mötet med andra. Att förmedla tilltro till människors förmåga. Att vara nyfiken, ställa frågor och lyssna på svaren. Så kan vi ”frigöra” den – ibland slumrande – ”kraft” som finns i alla människor. Kan man lära sig bli en möjliggörare? Självklart är det så. Var och en kan börja med att tänka på när vi senast hade en ”pusha-på-attityd” som fick någon att ”testa och våga nya saker”. Vad var det vi sade? Kan vi göra det lite oftare? Det kan­ ske räcker med ett ord eller två.

VAD INNEBÄR DET

THOMAS ÖSTLUND REDAKTÖR

tummen upp … … FÖR KANTARELLEN

Spänningen att leta den Lyckan att hitta den Glädjen att laga till den Njutningen att äta den tummen ned … … FÖR PESSIMISMEN

Svenskarnas framtidstro är dyster, rapporterar DN (2016-09-01). Över hälften tror att det kommer att bli sämre om fem år. Okej, visst finns framtidshot, men pessimism leder oftare till uppgivenhet än till kamp för förändring. Eller som den tyske visdiktaren Wolf Biermann skrev på sjuttiotalet: ”Nej, låt dig ej förbittras i denna bittra tid, för grämelsen den bygger ett galler runt omkring dig, och makten klarar sig.” (UR DIKTEN UPPMUNTRAN. SVENSK TOLKNING: PER OLOV ENQUIST OCH CAJ LUNDGREN)

papper

issn

0282-135 annonsera i cirkeln

Annonskontakt Bo Eriksson E-post: bo.erikssonmedia @telia.com Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan. Detta nummer är presslagt i september 2016.

2

cirkeln

Innehåll

4 Starta cirkel nu

11

FOTO: DANIEL STR ÖM

Skandia 2000 White Tillverkat vid Lessebo Bruk

Föreningsquiz

1 1 Föreningsquiz

1 2 Närbild: Benke Rydman 16 Våldsamma cirklar 18 Bokcirkel 70+ 20 Vilken upplevelsetyp är du? 2 2 Saknas – Livescener

19

Våldsamma

Älskadecirklar barn

16


hej

CIRKEL LEDARE

NAMN: Jeanette Ngabo ÅLDER: 40 BOR: Lägenhet

i Tensta i Stockholm FAMILJ: Man, fyra barn, katt och ibland tillfälligt inneboende som behöver någonstans att bo. GÖR: Undersköterska på Karolinska sjukhuset, gruppträningsinstruktör och ideellt engagerad i The Voice Of Tensta. GILLAR: Min familj OGILLAR: Orättvisa

The Voice Of Tensta gillar alla som vågar Vad är The Voice Of Tensta? Vi jobbar med att ge röst till alla som inte får sin röst hörd. Så att människor kan få uttrycka vad de känner på ett konstruktivt sätt, genom musik, dans och att säga sin mening. Det finns så mycket annat i Tensta än att kasta sten och bränna bilar, och det vill vi visa fram, även om media mest skriver om allt dåligt. Hur många är ni som är med? Svårt att säga. Kärnan är kanske sju personer men oftast är vi många fler. Varför engagerar du dig? Jag tänker på mina barn och på framtiden. Alla vill ha en trygg plats i livet. Varför hänger ni med Studiefrämjandet? Det är tack vare Håkan Granat som jobbar på Studiefrämjandet. Vi har klickat med honom. Håkan lägger sitt hjärta i att hjälpa oss. Du är cirkelledare – hur får man en grupp att funka bra ihop? Genom att stötta varandra, hjälpas åt och att heja på den som vågar. I vårt team gör vi verkligen det. Att uppmuntra varandra – aldrig fnissa och peka ut den som vågar.

De allra flesta vill leva ett fridfullt liv, här i Tensta som på alla andra ställen.

Vad händer i höst? Vi har mycket på gång. Bland annat planer på att släppa Flimpoman Ngabos skiva, leda workshops och dialoger samt jobba på dokumentärer. Beskriv Tensta med tre ord? Gemenskap, kärlek och, hur ska jag säga… människor som kämpar… kämpare. Alltså det finns så mycket att säga om Tensta. Det finns en liten klick som stör och det är fel. Det finns också stora orättvisor här. Men också mycket gemenskap. De allra flesta vill leva ett fridfullt liv, här i Tensta som på alla andra ställen. TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: ANNA MOLANDER


STARTA

cirkel

NU!

en studiecirkel med dina vänner? Det är både enkelt och roligt. Ämnet för cirkeln bestämmer ni själva. Men hur kommer vi igång? Och vad ska vi tänka på? Här får du svaren. varför inte starta

LÄR AV VA R A N D R

A

L ÅT LU ST E N ST Y R A

KOM I GÅ N G !

VÅ G A F R ÅGA OM H JÄ L P

PLANERA LITE

ILLUSTRATION: NINNI OLJEMARK

4

cirkeln

ÄR D A V DU N IKE F Y N PÅ ?


16

R FRÅGOR & SVA R OM CIRKLA

»

pågår cirkelverksamhet i alla möjliga ämnen. Ofta sker det i kamrat­ cirklar. Det är studiegrupper som träffas på egen hand, med stöd av ett studieförbund. Många har upptäckt att det är kul att träffas tillsammans regel­ bundet. Kanske för att diskutera litteratur, spela musik eller måla akvarell… Egentligen är det bara fantasin som sätter gränser för vad en kamratcirkel kan handla om. ÖVER HELA LANDET

• •

Vad är en kamratcirkel? Det är en liten grupp som träffas kring ett gemensamt intresse. Gruppen lär och utvecklas tillsammans. Hur börjar en kamratcirkel? Ofta börjar det med att någon har en idé, och att den personen får med sig några andra på samma idé: ”vi gör något tillsammans!”

Hur bildar man en cirkelgrupp? Det ser väldigt olika ut. Det kan vara ett gäng vänner, grannar, föreningsmedlemmar eller arbetskamrater som bestämmer sig för att starta en cirkel. Det före­ kommer också att personer söker efter cirkeldeltagare bland okända. Lappar på biblioteket har lett till många bokcirklar, där gruppen läser och diskuterar litteratur. Facebook är en annan kontaktväg. På en del håll har

”Ofta börjar det med att någon har en idé, och att den personen får med sig några andra på samma idé.” ”matchmaking” testats, det vill säga att du anmäler ditt intresse till Studiefrämjandet, som försöker hitta andra som vill hänga på.

• •

Hur stor ska gruppen vara? Minst 3 och högst 20. Många kamratcirklar består av 4–9 personer. Hur kommer vi igång med cirkeln? Det bästa är att be om ett personligt möte med någon som jobbar på Studiefrämjandet. De kan ge dig en del praktiska tips och lite råd om hur ni lägger upp den första träffen i cirkeln. Du får också reda på de regler som gäller för cirklar och hur ni gör er studieplan. Se till att fråga om allt som är oklart! Efter det är det bara att bestämma tid och plats och köra igång.

Varför en cirkel, kan vi inte bara träffas ändå? Det är klart ni kan det göra det, men hur många goda idéer har inte runnit ut i sanden? Om ni startar en stu­ diecirkel är det större chans att träffarna blir av. Lite struktur skadar alltså inte. Dessutom kan studieför­ » bundet hjälpa er på olika sätt (se sid 7).

3 typer

5 snabba

Ibland skiljer man inom studieförbunden mellan tre olika former av studiecirklar:

1.

AV STUDIECIRKLAR

• CIRKLAR SOM ANNONSERAS UT i kursprogram och på • •

studieförbundens webbplatser. Deltagarna betalar vanligtvis en kursavgift och ledaren, som ibland fungerar mer som en lärare, får arvode. CIRKLAR SOM GENOMFÖRS I FÖRENINGAR , för medlemmar och för allmänheten. Ofta är ledarna aktiva i föreningen. KAMRATCIRKLAR ELLER FRIA CIRKLAR startar ofta på eget initiativ av en grupp som bestämmer sig för att lära sig något tillsammans. Någon i gruppen är ledare. Studieförbunden ger pedagogiskt och praktiskt stöd till grupperna.

OM STUDIECIRKLAR

Den första studiecirkeln startades 1902. Studiecirkelns historia är fylld av kamratcirklar, eller självstudiegrupper som de även kallades. Stor betydelse hade studiecirkeln under demokratins genombrott i början av 1900-talet, då studiecirklar blev ett sätt för människor med låg utbildning att ta för sig och ta plats i politiken. 3. Olof Palme beskrev Sverige som en ”studiecirkeldemokrati” – för att tydliggöra studiecirklarnas starka koppling till de demokratiska folk­ rörelserna. 4. Studiecirklar kopplas samman med ordet folkbildning. Enkelt uttryckt är det en fri form av studier där deltagarna lär av varandra. Termen ”fritt och frivilligt” används ofta för att beskriva folkbildning – deltagarna väljer fritt vad de vill lära sig och det är frivilligt att delta. 5. År 2015 genomfördes cirka 270 000 studiecirklar i studieförbunden. I Studiefrämjandet genomfördes närmare 40 000. 2.

cirkeln 5


KOM I GÅ N G !

• Ledarutveckling FÖR CIRKELLEDARE

mer om hur grupper fungerar, vad som är speciellt med folkbildning – och träffa andra cirkelledare? Studiefrämjandets utbildning av cirkelledare kallas ledar­ utveckling och ges över hela landet. Intresserad? Kontakta Studiefrämjandet där du bor eller kolla på www.cirkeln.nu.

VILL DU LÄRA DIG

Regler

FÖR STUDIECIRKLAR

Det finns vissa grundregler för studiecirklar som är bra att känna till. Här kommer de i kort sammanfattning:

• Studiecirkeln och cirkelledaren ska godkännas av • • • • •

Studiefrämjandet. Alla deltagare måste vara 13 år eller äldre. En studiecirkelträff måste ha minst tre deltagare, inklusive cirkelledaren. En studiecirkel måste pågå minst nio studietimmar. En studietimme är 45 minuter. Ni måste träffas minst tre gånger. Cirkeln ska ha en dokumenterad plan för cirkelns genomförande och för det studimaterial som används.

CIRKELLISTAN

Cirkellistan är en närvarolista som ska fyllas i (digitalt eller på papper) vid varje cirkelträff. Efter cirkelns slut lämnas listan in till Studiefrämjandet. Cirkellistan är grunden för de bidrag som stat och kommun ger till studieförbunden. På cirkellistan ska alla deltagares namn och personnummer finnas med. Skälet till det är att staten vill försäkra sig om att det är verkliga personer som deltar.

»

cirkeln

Behövs en lärare i kamratcirkeln? Nej. Det som skiljer cirkelmodellen från annan undervisning är att ni inspireras och lär av var­ andra. Däremot kan ni behöva handledning eller någon med specialkunskaper som kommer och besöker cirkeln. Det kan ni fixa själva, eller med hjälp av Studiefrämjandet.

Måste vi ha en cirkelledare? Ja, enligt reglerna för studiecirklar ska det finnas en ledare. Men vilken roll ledaren ska ha är upp till er själva. Ofta har ledaren lite extra koll på att cir­ keln flyter på bra. Ibland sköter ledaren kontak­ terna med Studiefrämjandet. Det kan vara bra att prata lite om ledarskapet i början. Hur ska det för­ delas? Vem gör vad?

Vad ska vi ha för studiematerial? Ofta används någon form av material i cirkeln. Det finns färdiga studiematerial i olika ämnen som ni kan använda i gruppen. Många kamratcirklar hit­ tar egna studiematerial i form av texter på nätet, böcker, bilder etc.

Hur ska vi planera vår cirkel? Varje cirkel ska ha en studieplan. Studiefräm­ jandet kan hjälpa er med den. Det kan vara svårt i början och veta exakt vad ni vill göra. Det är ju gruppens intresse som ska styra. Många kamrat­ cirklar brukar därför starta med att just prata om vad de vill göra. Olika idéer kommer fram och vips, så har ni en planering. Svårare än så behöver det inte vara. Planen kan naturligtvis ändras under cirkelns gång.

Hur ofta, hur länge och var ska vi träffas? En viss regelbundenhet är bra, så att träffarna blir av, men om det är två gånger i veckan eller en gång i månaden är upp till er i gruppen. Detsamma gäl­ ler för träffarnas längd och om ni ska ses på kväl­ lar eller helger. Kom överens i gruppen vad som passar er bäst! Ni kan träffas hemma hos varandra eller kanske låna lokal av Studiefrämjandet.

Kan man ha cirkelträffar på nätet? Javisst det går bra. Bra inspiration kan ni få av artikeln ”Låt cirkeln nå molnet” i Cirkeln nr 3. 2015 som ni hittar på www.cirkeln.nu.

Vad kan cirkeln handla om? Nästan allt är möjligt. En cirkel får dock inte inne­ fatta lek, spel och idrott. Vanliga kamratcirklar är bokcirklar, musikcirklar eller konst och hantverk. Studera i cirkel låter så ambitiöst, nästan som skola. Är det så? Vissa stutsar till lite på ordet ”studera”, som om det vore fråga om skola och prov. En studiecirkel hand­ lar visserligen om att söka kunskap tillsammans. Men vilken kunskap och hur ni söker – det är helt upp till er själva. Mycket mera frihet än skolan alltså, men det betyder också lite mer ansvar till er själva för att gruppen ska fungera och må bra.

6

Kan man göra praktiska saker i cirkeln? Javisst, massor av cirklar handlar om att göra saker med händerna. Syftet är dock att ni ska lära er till­ sammans – inte producera saker.

• •

Hur får vi cirkelgruppen att fungera bra ihop? Det finns massor skrivet om gruppdynamik, men ingen enkel lösning för alla grupper. Att då och då ställa frågan till sig själv: ”hur har vi det i grup­ pen?”, kan vara ett sätt att reflektera över stäm­ ningen – och om allt står rätt till. Det gäller att


ÖPPEN DÖRR PÅ STUDIEFRÄMJANDET I FALKÖPING

DIN NYFIKENHET ÄR EN BRA BÖRJAN av gamla pilgrimsleder och skulle vilja göra något men vet inte riktigt hur det ska gå till?” Så lät det för en tid sedan när en ung man knackade på hos Studiefrämjandet i Falköping. Just sådana frågor älskar Ami Blom och Åsa Eklund. – Du behöver inte ens veta vad du ska fråga om, det räcker med att du berättar om dina intressen och vad du skulle vilja göra, säger Ami. De ska vara lätt att starta en studiecirkel, menar både Ami och Åsa. Reglerna ska följas, men det får inte bli för tungrott. Bättre att köra igång och lösa de frågor som uppstår på vägen, i dialog med Studiefrämjandet. En studieplan ska finnas, men allt går alltså inte att planera och formulera i förväg. Just att lärandet tillåts ta sig oväntade vägar är definitivt en av studiecirkelmodellens stora förtjänster. – En bra kamratcirkel där deltagarna utvecklas tillsammans är så nära folkbildningens idé man kan komma, säger Åsa. Både hon och Ami har sett massor av kamratcirklar som uppnått en stark gemenskap. – Jag tror att möten med andra människor är grundläggande för att vi ska må bra och hålla oss friska, säger Åsa. Ensamheten i samhället är ett gissel, och för en del kan cirkeln bli nästan som

FOTO : THO M AS Ö STLU ND

Välkommen hit med din nyfikenhet. Så jobbar Studiefrämjandet i Falköping. – Vi vill hjälpa människor att förverkliga sina idéer, säger Ami Blom. ”JAG ÄR INTRESSERAD

ÅSA EKLUND OCH AMI BLOM på Studiefrämjandet i Falköping. Där är dörren öppen för alla idéer

och frågor.

en livboj, en plats där du är efterfrågad och efterlängtad. – Just regelbundenheten betyder mycket, särskilt för äldre. Att ha något att se fram emot, säger Åsa.

Peppa cirklarna

Vad kan då Studiefrämjandet i Falköping erbjuda kamratcirklarna? Det kan vara rent konkreta saker som lokaler, utrustning, bidrag till en studieresa eller kanske en föreläsare i cirkeln. Men lika viktigt är de personliga kontakterna. – Vi försöker hela tiden peppa och föreslå utvecklingsmöjligheter, menar Ami. Inte minst gäller detta alla kamrat-

vara uppmärksam på om någon känner sig utan­ för eller om någon dominerar alltför mycket. Att kunna kompromissa mellan olika viljor kan vara knivigt, men om ni löser det kan gruppen svet­ sas samman ännu mer. Kör ni fast kan det vara bra att fråga någon helt utomstående om råd. Att beskriva svårigheterna för ett ”nytt öra”, kan vara första steget till en lösning. Många kamratcirk­ lar utvecklas med tiden till grupper med stor sam­ manhållning. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

cirklar i föreningarna. Här strävar både Åsa och Ami att besöka föreningarna på deras hemmaplan. Taktiken är att först ställa frågor och lyssna, sedan berätta om möjligheterna i att samarbeta med Studiefrämjandet. – Det krävs absolut att vi träffas och får till ett bra samtal. Det här går inte att läsa sig till i broschyrer, säger Åsa. Hur slutade då idén med pilgrimslederna? Jodå, fler än den unge mannen var intresserade, så det blev både en studie­ cirkel och några pilgrimsvandringar. – Vi lyssnade på honom och såg möjligheterna – inte hindren. Det är att vara folkbildare i dag, säger Åsa. l

HJÄLP FINNS! Det finns många skäl för cirkeln att samarbeta med ett studieförbund, här är några:

• Hjälp med föreläsare eller resurspersoner till cirkeln

• Lokal • Studiematerial • Ledarutveckling för cirkelledare

• Utrustning, till exempel för musik • • •

och för olika hantverk Coachning och rådgivning av Studiefrämjandets personal Del av Studiefrämjandets lokala nätverk, med massor av studiecirklar, föreningar och kommunkontakter. Försäkring för cirkeln

cirkeln 7


notiser

KOM I GÅ N G !

Nåt som lockar ?

Cirkeln har frågat runt och fått in massor med idéer på studiecirklar som grupper kan starta på egen hand – med stöd av Studiefrämjandet. Låt er inspireras och använd fantasin. Det här är bara 13 idéer – av hundratals… BÄTTRE BILDER I MOBILEN

Bjud in en fotograf som ger er de första tipsen. Sedan kan ni ta bilder, jämföra, diskutera och lära er olika funktioner i kameran.

BLI VÄN MED SMARTPHONE

Hur mycket vet du om din smartphone? Träffas och lär av varandra. Eller varför inte hitta något geni i närheten som kan lotsa er in i den digitala djungeln. Ni kan även bli vän med facebook, instagram, datorn eller läsplattan… LÄR MED HUND

Varför beter sig min hund så här? De flesta hundägare har massor av erfarenheter – och ibland många frågor som söker sina svar. Varför inte träffa andra hundägare, utbyta erfarenheter och lära er mer om hundens beteende? LAGA VEGETARISKT

Vegotrenden är ingen trend längre, utan ett konstant tillstånd. Starta en matlagningscirkel där ni turas om att träffas hemma hos varandra – lär, lagar, äter och inspirerar varandra till en grönare vardag. PRATA ETT ANNAT SPRÅK

När pratade du engelska senast? Kunskaper som inte praktiseras har en tendens att försvinna spårlöst. Kanske finns någon i bekantskapskretsen som kan guida er – eller så kör ni själva, med enkla samtal om olika teman, på engelska förstås. Modellen funkar naturligtvis även på andra språk. PAPPAGRUPP

Att bli förälder vänder upp och ner på mycket i tillvaron. Varför inte träffas och dela erfarenheter med andra nyblivna föräldrar? För pappor finns nu ett nytt studiematerial som ni kan använda.

ÖPPNA TRÄDGÅRDAR

”EN GRÖN DAG i den svenska trädgårdens tecken. Kan det bli bättre?!” Så sammanfattade Gunnel Carlson årets Tusen Trädgårdar som genomfördes den 3 juli, med närmare 800 trädgårdar öppna för allmänheten – från norr till söder. ”Vi ses igen 2018”, avslutar Gunnel Carlson. FOTO: PERNILLA BERGDAHL

BOKCIRKEL

Mycket uppskattad kamratcirkel. Ni läser en bok i taget, träffas regelbundet och diskuterar innehållet. Finns i otaliga varianter. Mycket uppskattat, men med starkt kvinnoöverskott. Skärpning alla män!

800

HÅLLBAR VARDAG

Peppa varandra till en mer hållbar vardag. Transporter, kemikalier, elförbrukning, mat… Hur tänker du och hur tänker andra? Och hur kan vi i praktiken göra vardagen mer hållbar? NÄTBASERAD MUSIKCIRKEL

Varför inte prova på att skapa musik tillsammans med andra via nätet? Med hjälp av plattformen Soundtrap kan du genom Studiefrämjandet komma igång på ett snabbt och enkelt sätt. SE FILM – OCH SNACKA OM FILM

Vad tyckte du om filmen? Att prata om en film du sett tillsammans med andra kan vara oväntat givande och öppna dörrar till både personliga samtal och djupsinniga filmanalyser. MÅLA AKVARELL

Tänk att kunna måla. Men varför inte testa? En dröm för många – som alltför få förverkligar. Här kan ni behöva någon som guidar er i början. Hör med Studiefrämjandet där ni bor. Säkert finns någon som kan hjälpa er komma igång. PÅ VÄG TILL FJÄLLEN?

Är ni ett gäng som planerar en resa tillsammans, kanske något som kräver lite förberedelser och kunskap? Träffas, lär er och peppa varandra, inför den första fjällvandringen, cykelturen eller paddlingen. UPPTÄCK NATUREN I NÄRHETEN

Himalaya, Galapagos… eller en kilometer hemifrån? Magiska naturupplevelser finns närmare än du tror. Samla en grupp och gör utflykter till närbelägan natur. Kanske kan ni turas om så att någon läser på lite på förhand om ställen ni besöker och kan berätta för er andra.

Storsatsning på Greenteam i Sollefteå NU STORSATSAR STUDIEFRÄMJANDET i Sollefteå på

Greenteam. Tillsammans med föreningslivet genomförs friluftsaktiviteter i prova-på-form, som naturvandring, allemansrätt och hundaktiviteter. Man räknar med tio grupper med cirka tolv personer i varje under 2016–2017. Ett mål med Greenteam är att nyanlända och icke föreningsaktiva ska få chans att testa friluftsliv i olika föreningar. Länsstyrelsen i Västernorrland och Sollefteå kommun har gett ekonomiskt stöd till satsningen.


Ny bok:

Lär dig lära matte och husse – Hundinstruktörer har kunskap om hundar, men inte alltid om människor. Det säger Åsa Nilsonne som tillsammans med Eva Bodfäldt skrivit boken Hur svårt kan det va´? – en liten bok för hundinstruktörer och träningskompisar.

»

riktar sig till alla som vill instruera eller ge råd till andra hundägare. Det kan vara den utbildade instruktören, men också hundägaren som får frågor från grannen som just köpt sin första valp. Den riktar sig även till personer som deltar i träningsgrupper inom olika hundsporter. Boken handlar mindre om hundar och mer om hur vi människor fungerar när vi lär oss nya saker. De många konkreta exemplen är mestadels hämtade från hundvärlden. Den säkraste – men knappast bästa – metoden för en instruktör är att hela tiden prata själv och tala om för deltagarna hur allt ligger till. – Tyvärr utgår man då från att alla fungerar precis som en själv, och så är det sällan, säger Åsa Nilsonne. DEN NYA BOKEN

Dags för Livekarusellen och Danskarusellen är Studiefrämjandets landsomfattande turné för unga musikgrupper och dansgrupper. Genomförs varje år med mängder av framträdanden som leder fram till en riksfinal. Tävlingsmomentet i karusellerna är inte det viktigaste, men ändå kul! Anmälan för 2017 startar den 15 oktober. För mer info se www.livekarusellen.se och www.danskarusellen.se

LIVEKARUSELLEN OCH DANSKARUSELLEN

Hon menar att en kontinuerlig dialog mellan instruktör och deltagare är att föredra. – Ställ mycket frågor, men inte på ett ifrågasättande sätt. Var också tydlig med att deltagarna kan ställa vilka frågor som helst till dig som instruktör, säger Eva Bodfäldt. Boken är uppbyggd kring flera frågor:

• Hur förklarar jag så mina • • •

deltagare förstår? På vilket sätt kan man berömma hundägare? Vad gör jag om en kursdeltagare inte gör några framsteg?

Eva Bodfäldts och Åsa Nilsonnes förhoppning är att boken ska bidra till att instruktörer och personer i träningsgrupper reflekterar över sitt sätt att lära ut. – Det är ingen tvärsäker bok vi skrivit, men vi hoppas att den gör att instruktörer får nya idéer och blir inspirerade att testa något nytt. l är utbildare, föreläsare och författare inom området hund. ÅSA NILSONNE är författare, psykiater och senior professor i medicinsk psykologi. EVA BODFÄLDT

Kursstart 20–50 % rabatt 19 september –29 oktober Välkommen till Kreatima – mitt i city! Vi säljer nu även leror, glasyrer, ugnar etc. (ingår ej i kampanjen). Besök www.kreatima.se där du kan handla samt läsa om kampanjer, visningar m.m. Fraktfritt vid köp på webben över 500 kronor. (Gäller ej skrymmande varor eller keramiksortimentet.) Kungsgatan 58 • T Hötorget • Stockholm • Tel: 08-545 15 560 •

www.kreatima.se

LOBBA BÄTTRE!

Westander hjälper företag och organisationer att skapa publicitet, bilda opinion och påverka politiska beslut. Vi vill bidra till att fler deltar i samhällsdebatten.

PR-HANDBOKEN från Westander

innehåller över 200 praktiska tips om hur man lyckas med medierelationer och lobbying. Bra för alla som vill påverka! Gratis dessutom. Ladda ner från www.westander.se

Pr-handboken

2017

190 000 exemplar tryckta

Westander, Stadsgården 10, 116 45 Stockholm, www.westander.se, 08-464 96 50

cirkeln 9


notiser arrangera!

GILLAR DU ATT skapa evenemang för andra – konserter, kulturkvällar eller utställningar? Inspireras av filmen Arrangörer från Studiefrämjandet i Dalarna. Sök på Youtube eller via www.cirkeln.nu.

77 PROCENT AV ALLA CIRKELDELTAGARE ARBETAR IDEELLT, JÄMFÖRT MED 53 PROCENT I BEFOLKNINGEN SOM HELHET.

Svenska för invandrare

– i studieförbunden redan för femtio år sedan har studieförbunden satsat hårt på verksamhet med nyanlända flyktingar. Det är inte första gången det händer. I boken Invandring och svenskundervisning – så började det skildrar Leif Kindblom hur studieförbunden under 1960-, 70- och 80-talet hade huvudansvaret för att bygga ut och genomföra avgiftsfri svenskundervisning

DET SENASTE ÅRET

w e b b ko l l e n

”JORDENS VÄNNER FÖR EN samhällskritisk debatt och är miljörörelsens radikala röst som arbetar lokalt, nationellt och internationellt.” Så beskriver sig Jordens vänner på sin webbplats www.jordensvanner.se Här kan du läsa om Jordens vänners aktuella kampanjer, för att skydda regnskogar och stoppa förbifart Stockholm. I webbshopen kan du bland annat köpa det klassiska märket ”Atomkraft? Nej tack” Jordens vänner är en av Studiefrämjandets 19 med­lemsorganisationer.

för invandrare. Boken tar upp invandrarundervisningen ur olika perspektiv – deltagarnas, lärarnas och arrangörernas. I ett sista kapitel – Hur ser det ut 2016? – görs några reflektioner kring hur språkträningen formas i dag. Leif Kindblom var förbundsordförande i Studiefrämjandet 1995–2009. Boken finns att köpa på www.gml.se.

JÄGARSKOLAN Endast 745 kr » Det kompletta bokpaketet för Jägarexamen!

• Lättläst och illustrativ huvudbok • Ljudbok till huvudboken • Studiehandledning med över 450 frågor och svar • Jaktlagstiftningen i berättande form • Filmer om jaktformer, etik, vapen och säkerhet

Beställ Jägarskolan i Jägareförbundets butik www.jagareforbundet.se

10

cirkeln


FOTO : THINKSTO CK

1. Sveriges 4 H är en internationell ungdomsorganisation med bred verksamhet. Tre av fyra H:n står för Huvud, Hjärta och Hand. Men vad står det fjärde för? A. Helhet B. Hälsa C. Harmoni

QUIZ FÖRENINGS

världens förenings­ tätaste länder. Studiefrämjandet har 19 medlemsorganisationer med flera tusen lokalföreningar över hela landet. De flesta har anknytning till natur, miljö, djur och kultur – som är Studiefrämjandets särskilda profil. Vad vet du egentligen om dessa medlemsorganisationer och deras verksamhet? Häng med i Cirkelns quiz och testa din kunskap. Svaren hittar du på sidan 22. sverige hör till

2. Svenska Brukshundklubben har cirka 60 000 tvåbenta medlemmar. Men ungefär hur många hundar finns registrerade i Sverige? A. 430 000 B. 630 000 C. 830 000 3. Studiefrämjandet bildades 1959. Vilken av dessa tre nuvarande medlemsorganisationer var med och grundade Studiefrämjandet? A. Jordbrukare Ungdomens Förbund B. Förbundet Skog och Ungdom C. Fältbiologerna 4. Vem av dessa kända personer har varit vice ordförande i Svenska Turistföreningen? A. Dag Hammarskjöld B. Prins Bertil C. Alva Myrdal 5. Friluftsfrämjandet bildades 1892. Men vilket år föddes Skogsmulle? A. 1942 B. 1957 C. 1968

6. Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund, Sportfiskarna, engagerar sportfiskeintresserade i 400 lokalföreningar. Mycket av fisket sker i insjöar. Hur många fiskarter finns i den svenska sötvattenfaunan? A. 52 B. 92 C. 132 7. Adoptionscentrum arbetar med adoptionsförmedling, och genomför även många biståndsprojekt i en särskild gren av organisationen. Vad heter den? A. Barn i världen B. Barnen är framtiden C. Föräldralösa barn 8. Sveriges Ornitologiska förening är en del av BirdLife International och kallar sig i dagligt tal för SOF-Birdlife. De äger och driver fågelstationen Ottenby. Var ligger den? A. På Gotland B. På Öland C. På Ven 9. Svenska Jägareförbundet har cirka 200 000 medlemmar. Antalet kvinnor som jagar ökar. Ungefär hur många procent av landets jägare är kvinnor? A. 3 % B. 7 % C. 11 % 10. Koloniträdgårdsförbundet samlar cirka 26 000 koloniodlare över hela landet. Vad heter Koloniträdgårds­ förbundets tidning? A. Kolonisten B. Koloniträdgården C. Odla Samtliga 19 medlemsorganisationer hittar du på sidan 23.

cirkeln 11


d l i b r ä N B

DM E RY ENK

AN

Benke

från bugg via bounce till nötknäpparen Det är Benke Rydmans råd till alla unga dansare. Med streetdansgruppen Bounce och en rad spektakulära uppsättningar har han skakat om den svenska dansscenen – och definitivt bidragit till att bredda intresset för dansen som konstform. För Benkes egen del började det på åttiotalet med en buggkurs i hemstaden Västerås.

satsa på att ha kul .

BENKE RYDMAN HAR koll på det mesta. Scenografibygget kräver smarta lösningar.

12

cirkeln


»

i repetitionerna av den klas­ siska baletten Nötknäppa­ ren på Dansens hus i Stockholm. Det är en månad till premiär och ett engagerat meningsutbyte pågår mitt på scenen. Diskussionen gäl­ ler finalens scenografi, med svarta vinylband hängande från taket. Hur många? Hur breda? Finns det plats för dansarna? Inget läm­ nas åt slumpen. Allt för att uppnå den effekt som regissören Benke Rydman eftersträvar. Energin och intensiteten går inte att ta miste på, varken i rösten eller i kropps­ språket. CIRKELN HAMNAR MITT

”Jag har försökt vara som ett barn när jag berättar historien.”

– Vi kom i alla fall en bra bit på väg, nu tar vi lunch, sammanfattar scenografen Lehna Edwall Velan­ der efter en halvtimmes diskute­ rande.

När Benke Rydman sätter upp Nötknäpparen, gör han det natur­ ligtvis helt och hållet på sitt eget sätt. Med en blandning av danssti­ lar, spektakulära effekter och mu­ sikaliska infall. Tjajkovskijs musik kompletteras här med nyskrivet av Danny Saucedo och Anna Tern­ heim. – Det är en ganska värdelös saga egentligen, men med fantastisk musik. Jag har försökt vara som ett barn när jag berättar historien. Se världen med barns ögon, med mycket fantasi, det är kul och hän­ der knasiga grejer, men ändå med ett allvar i botten.

”Kom och dansa”

INGET LÄMNAS ÅT slumpen när Nötknäpparen repeteras på Dansens hus.

Det är inte första gången publiken får möta Benke Rydmans egensin­ niga koreografi. Han har haft stora framgångar med Gökboet, Svan­ sjön och nu senast dansnumret Grey People som mellanakt i en av delfinalerna till Eurovision Song Contest i Stockholm. Här gestal­ tades flyktingarnas situation på ett sätt som rörde många till tårar. Samma tema återkommer i Nöt­ knäpparen, men nu med utsatta barn i fokus. Medan Benke i högt tempo skyf­ flar in kycklingsallad berättar han hur hans eget dansintresse star­ tade. Det var när musikläraren på Rösegårdsskolan hemma i Väster­ ås spanade in honom på en lektion där eleverna skulle pröva att bug­ ga. – Hon såg mig och sa direkt ”vi har buggkurs på måndagar, kom och var med”. Den första kursen ledde snabbt vidare in i dansvärlden. I tio år, fram till han var tjugo, höll Ben­ ke på med tävlingsdans. När hans danspartner sade adjö och för­ svann till Balettakademien i Stock­ holm stod Benke inför ett vägval. Året efter sökte han själv in. Det »

om

FREDRIK ”BENKE” RYDMAN NAMN: Fredrik Rydman, men Benke är namnet som de flesta använder, även han själv. ÅLDER: 42 GÖR: Koreograf och regissör BOR: Villa i Älvsjö söder om Stockholm FAMILJ: Fru, två döttrar och en son på 5 månader. GILLAR: Pendlingen mellan total relax och extremt hårt arbete. Aldrig mitt emellan. Och så gillar jag mat och vin! OGILLAR:

Negativitet. Med en positiv grundinställning kan du lyfta dig själv och andra.

cirkeln 13


be, det var svårt att få inspiration, annat än genom att resa och att träffas. Efter de första trevande framträdandena märk­ te gruppen att det gick bra. Folk som aldrig tidi­ gare kunnat tänka sig att se en dansföreställning kom, och gillade vad de såg. På bara några år eta­ blerades Bounce som ett av Sveriges mest fram­ gångsrika danskompanier. Gruppen upplöstes i april 2010. Deras sista fö­ reställning The Last Bounce fyllde Globen hela fem gånger.

Se till att ha roligt

3 inspirationskällor

• Koreografen Mats Ek. • Regissören Alexander Mörk •

Eidem. Musik i alla former.

3 favoriter

• EN BOK: Den hemliga historien •

av Donna Tartt. Inte så spännande, men lätt att leva sig in i. EN FILM: Pulp Fiction. EN LÅT: Allt av The Clash.

Benke minns den första tiden i Bounce med ord som glädje, lust och kreativitet. Det finns många dansgrupper i Studiefrämjandet och just glädjen är det han främst vill skicka med till unga dansare. – Se till att ha roligt! Och tänk på att alla ska få vara med, att alla i en grupp kan bidra med något. Vill ni utmana er så skapa egen koreografi, gärna i form av en berättelse, med en början, en mitt eller ett slut. Ni kommer att upptäcka vad spännande det är att få till en helhet med dans, kläder, musik, ljus och scenografi. Man anar att Benke ibland längtar tillbaka till den första tiden med Bounce. Med framgången följer höga förväntningar. Balansen mellan gläd­ je/lust och krav/prestation kan vara svår. Särskilt i professionella sammanhang där man får räkna med att bli bedömd – både av kritiker och publik. Att som i dansnumret Grey People under Eurovi­ sion föra fram dagsaktuella politiska budskap är riskfyllt. – Det är lätt att bli övertydlig och att publiken tänker ”okej det räcker nu, vi fattar vad du vill säga”. Samtidigt väjer Benke inte för politiska teman. Han vill både underhålla, och få publiken att re­ flektera över världens tillstånd. – Alla orättvisor provocerar mig.

Någon måste bestämma » slutade med att hon hoppade av, medan han fort­ satte.

Kompisgäng blev Bounce

Mest känd för allmänheten är Benke Rydman som en av grundarna av streetdansgruppen Bounce. Gruppen bildades 1997 med ett kompisgäng unga dansare, utan större tankar på framgång och kar­ riär. Benke hade just varit i Los Angeles och fått inspiration av nya dansstilar som locking och pop­ ping. – Vi hade olika influenser och ville bara träffas och dansa. Vi tränade hur mycket som helst och körde järnet. Kom ihåg att det här var före Youtu­ 14

cirkeln

Efter svåra problem med diskbråck har Benke tvingats avsluta sin egen danskarriär, för att helt ägna sig åt regi och koreografi. En svår omställ­ ning, men nu har han växt in i sin nya roll, även om hans inställning till ledarskap är lite kluven. – Vi hade ingen ledare i Bounce och det gick bra. Ändå är det ingen tvekan om att Benke vet vad han vill med sina föreställningar. Men om någon vill något annat är han beredd att lyssna och testa. Stänger inga dörrar utan skäl. – Till slut måste någon bestämma och säga ”nu gör vi så här”. Men även när jag jobbar professio­ nellt måste jag få alla att känna att de kan påver­ ka. Då får alla en känsla av att ”det här har jag varit med och skapat” och resultatet blir mycket bättre.


DANS I STUDIEFRÄMJANDET – inte bara för unga vältränade kroppar – Alla kan dansa! Det säger en förändring på gång. Många Pernilla Andersson, kulturvuxna kommer till kurserna. handläggare och dansansvarig – Det finns seniorer som vill på Studiefrämjandet i Uppsala. dansa ballett, det är jättekul. Mest populära i Uppsala Studiefrämjandet har både är moderna dansformer som danskurser och ger stöd street, jazz och hiphop. Många till dansgrupper som övar själva, vill också testa magdans och ofta med egen koreografi. American trible style. – Dans är ett bra sätt att röra Studiefrämjandet driver kroppen, och samtidigt uttrycka Danskarusellen, där unga danskänslor, säger Pernilla. grupper kan framträda för publik Det finns en del fördomar och få feedback från en jury. om att dans bara är för unga Det finns ett tävlingsinslag och vältränade kroppar. Men nu är en nationell vinnare utses varje

»

Benke hoppas att Nötknäpparen i hans tappning ska väcka tankar om barns ut­ satthet. Han medger samtidigt att det inte alltid är enkelt att leva som man lär. – Det är lite patetiskt att jag gör en fö­ reställning om att vara närvarande med sina barn, samtidigt som jag själv jobbar

så mycket. Jag älskar mitt jobb och jag äls­ kar min familj. Båda är lika viktiga, säger han men korrigerar sig efter en sekund. – Nej förresten, så klart att familjen är viktigast… l TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: ANNA MOLANDER

FOTO : PE R RO SE NDAHL

år. Det sporrar, även om det viktigaste är dansgruppernas utveckling. – Dans är ju faktiskt en scenisk konstform och i Danskarusellen finns möjlighet att utveckla dans, uttrycksformer och berättande. Att vara med i en dansgrupp ger också träning i att skapa något tillsammans. Fortfarande är det flest tjejer i grupperna, men killarna är på gång. – Vi jobbar på det, säger Pernilla Andersson. l

Om Dansens hus

• Nordens största scen för samtida danskonst. Ligger vid Norra Bantorget i Stockholm.

• Bildades 1991 som en stiftelse där bland •

annat Riksteatern och Kungliga Operan ingår. Nötknäpparen hade premiär 8 september och spelas under hösten.

Naturligt

skapande i kork!

Kork är ett miljövänligt och återvinningsbart material som kommer från barken på korkträdet. Barken kan skördas vart nionde år utan att träden tar skada. KORK I ALLA UPPTÄNKLIGA FORMER FÖR KREATIVA ÄVENTYR HITTAR DU I VÅR STORA WEBSHOP, KATALOG OCH BUTIKER.

NYHET

39:-/st KORKPAPPER 20x25 cm

NY

NYHET

/st 129:KORKTEXTIL 45x35 cm

NYHET

39:-/fp NYHET

ska parglad ka talog!

KORKKULOR Ø 15/20/25 mm

129:-/st

BESTÄLL DITT EX I WEBSHOPEN

KORKARK 50X300 CM TJ. 2 MM

KUNDTJÄNST: 0511-267 67. WEBSHOP: www.slojd-detaljer.se BUTIK SKARA, Axvallagatan 10

BUTIK STOCKHOLM, Mäster Samuelsgatan 56

BUTIK MALMÖ, Triangelns köpcentrum

cirkeln 15


Våldsamma cirklar

EGIL JOSEFSON, 36. BOR Gudhem. FAMILJ

Fru och två barn. GÖR Arkeolog och verksamhetsledare på Ekehagens forntidsby.

VARFÖR CIRKLAR MED STUDIEFRÄMJANDET?

Cirklarna är föreningens ryggrad. Och Studiefrämjandet är fint på nåt sätt. En vacker idé!

16

cirkeln

ÅSA JOSEFSON, 24. BOR Gökhem.

Sambo med Henrik. GÖR Jobbar på Försäkringskassan. VARFÖR VIKINGATID? Jag behövde ett fritidsintresse och hittade Västgöta hird och en hel hop trevliga människor som tog en för den man är. FAMILJ

HENRIK SJÖBERG, 24. BOR Gökhem.

FAMILJ Sambo med Åsa. GÖR Jobbar i receptionen på Ekehagens forntidsby. VARFÖR STUDIECIRKEL? Ett bra sätt att få struktur på det man gör. VARFÖR VIKINGA­ TID? En slump som kopplades till mitt intresse för fäktning och historia.


FÖRENINGSCIRKEL blanka vapen. Det handlar om härkamp. – Vi vill lära oss vikingarnas krigskonst, säger Egil Josefson i Västgöta hird, föreningen som använder studiecirkelmodellen i allt från teater och smide – till härkamp.

våldsamma bataljer med

»

VÄSTGÖTA HIRD I Falköping sysslar med mycket, allt med en gemensam näm­ nare: Vikingatiden, alltså åren 700– 1100. När tre medlemmar dyker upp på Studiefrämjandet i Falköping, är det med sköl­ dar, vapen och tidstypiska dräkter. – Vi är väl lite nördiga, ursäktar sig Åsa Jo­ sefson. Västgöra hird bildades för femton år se­ dan och har i dag ett sjuttiotal aktiva medlem­ mar. Kärleken till vikingatiden tar sig många uttryck. Vapen- och dräkttillverkning, strids­ konst, teater, matlagning… Intresset styr och genom att bilda en studiecirkel när någon får en idé kan idén snabbt bli verklighet. – Vi lär oss nya saker hela tiden, från växt­ färgning till hur man hugger i en slaktad gris, säger Åsa. Som sagt, stor bredd på lärandet. – Det här är ett smygsätt att få ungdomar att intressera sig för historia, menar Egil Josef­ son som själv är arkeolog och egentligen mer intresserad av perioden före vikingatiden och vad som ledde fram till denna mytomspunna epok.

Umgås och slåss

En höjdpunkt är det årliga vikingamötet i Moesgaard i Danmark, då tusentals entusi­ aster från hela Europa samlas för att umgås – och slåss. Egil förklarar att härkamp har tyd­ liga regler, kräver mycket förberedelser och att skador är ovanliga. Inte så farligt som det låter, alltså. På hemmaplan har Västgöta hird ibland Några studiecirklar i Västgöta hird Studier i härkamp – vikingatidens stridskonst. Showfight – uppvisningsstrid. Lägerliv – att skapa ett vikingaläger. Tälttillverkning, matlagning med mera. Dräkttillverkning. Teatercirklar – allt från manus till färdig uppsättning. Föremålstillverkning – lära sig göra bälten, väskor, skedar, smidesarbete.

• • • • • • •

uppvisningsstrider och teaterföreställningar för allmänheten. Det handlar inte om att ro­ mantisera våld, utan ge en realistisk och för­ djupad bild av en historisk epok. – Det är kul att försöka återskapa något i verkligheten och även krigskonsten säger nå­ got om vikingarnas samhälle, menar Henrik Sjöberg som kom med i föreningen via sitt in­ tresse för Hema, historisk europeisk kamp­ sport. I härkamp kan både kvinnor och män delta på slagfältet. – Vi sysslar inte med rollspel och har ingen lust att återskapa vikingatidens könsmakts­ ordning, säger Egil. Det har tidigare förekommit att högerextre­ ma grupper har närmat sig vikingaföreningar­ na. – Den som har rasistiska åsikter känner sig nog inte hemma hos oss i alla fall, säger Egil och nämner att Västgöta hird är med i face­ bookgruppen Vikingar mot rasism.

Pusha-på-attityd

Västgöta hird samarbetar sedan länge med Studiefrämjandet i Falköping. Studiecirkelmo­ dellen fungerar perfekt för att lära sig nya saker. Vill några göra teater? Ok, då kör vi igång en cirkel. Vill andra lära sig bygga ett stort tält? Fint, gör det i en cirkel! Samarbetet gör att ungdomar kan delta utan att det behöver kosta så mycket. Det har även andra fördelar. – Studiefrämjandet är ett slags bakgrunds­ stöd för oss. Här finns en pusha-på-attityd som får oss att testa och våga nya saker, säger Egil. Cirklarna hjälper oss också att hålla fokus på det vi bestämt oss för att göra. Det är nyttigt för oss att formulera vår verksamhet och vad den går ut på. Här har vi vår bas, i ett sammanhang där vi kan lära känna andra föreningar. Intresset för vikingatiden växer, och Västgö­ ta hird har kontakt med liknande föreningar runt om i landet. De är även med i Sverok, men inte särskilt aktiva. Åsa som suttit tyst ett tag när vi pratat om föreningsformer, ekonomi och studiecirklar utbrister plötsligt: – Vi kanske ska tillägga att vi har kul ihop, det är ju det viktigaste, glöm inte det. l

EGIL JOSEFSON i tidstypisk dräkt. Han

gillar Studiefrämjandets pusha-påattityd som får föreningen Västgöta hird att våga testa nya saker.

INTRESSET FÖR VIKINGATIDEN är den gemensamma nämnaren i föreningen Västgöta hird i Falköping.

TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: DANIEL STRÖM

cirkeln 17


ATT LÄSA BÖCKER väcker tankar om livet. I bokcirkeln kan tankarna delas med andra, menar Marita Svensson.

FOTO: THINKSTOCK

Bokkärlek 70+

mogen ålder, med ett långt liv bakom sig, och med nyfikenheten i behåll. När bokcirkeln i Falköping träffas finns många källor av livserfarenhet att ösa ur. Nu har tio år gått sedan starten. ”Det finns inte på kartan att vi ska sluta, vi fortsätter tio år till.” sex kvinnor i

»

månaden träffas bokcir­ keln på Studiefrämjandet i Fal­ köping. Just i dag är fyra på plats för att berätta om sin cirkel. Gemenska­ pen och meningsutbytet kring böckerna är det viktiga. Så mycket privata samtal om makar, barn och barnbarn blir det inte. – Det är kanske just därför vi gillar det här så mycket, för att slippa allt sådant prat, funderar Margareta Mostafa, 71. Desto mer diskuteras livets gång och samhällsutvecklingen. – När man läser väcks tankar om livet, och det delar vi med oss av i cirkeln, säger Marita Svensson, 71. EN GÅNG I

Klassiker och nytt

Vilka böcker som ska läsas i cirkeln be­ stäms allt eftersom. Det kan vara klassiker som Per-Anders Fågelström och Moa Mar­ tinsson, men också nutida författare som Lotta Olsson och Carl-Johan Wallgren. Gun-Britt Pettersson, 79, har en pärm där alla böcker cirkeln läst finns uppskriv­ 18

cirkeln

na. Det är gott om romaner, reseskildring­ ar och biografier. – Deckare är det vi läser allra minst av, det känns på något sätt lite passé för oss, säger Marita. Det är inte alltid deltagarna läser sam­ ma böcker, ibland bestämmer gruppen sig för en författare och deltagarna väljer själ­ va bland titlarna. – När vi läste Strindbergs Fröken Julie så spelade vi till och med upp vissa delar för varandra, vem av oss var det som spela­ de Jean egentligen…? försöker Marita dra sig till minnes. Det här är kvinnor med bestämda upp­ fattningar. Ibland går åsikterna på tvärs och engagerade diskussioner utbryter. Ibland är de överens. Som med Lena An­ derssons kritikerhyllade roman Egenmäktigt förfarande. – Den gillade vi inte alls, konstaterar Be­ rit Johansson, 76. – Väldigt bra språk visserligen, men oj vad huvudpersonen trånade efter den där


KAMRATCIRKEL

FYRA LIVSERFARNA KVINNOR i bokcirkeln, från vänster Berit Johansson, Gun-Britt Pettersson, Margareta Mustafa och Marita Svensson.

”Jag går faktiskt och väntar på det här tillfället då vi ska ha bokcirkel.” karlen hela tiden. Tröttsamt, konstaterar Marita.

Brinner för böcker

Snart övergår samtalet till att kommen­ tera böcker de läst och skulle vilja läsa. Gunn-Britt börjar berätta om handlingen i Marianne Cedervalls roman Svinhugg och de andra faller in i samtalet. Snart över­ går intervjun till att mer likna en cirkel­ sammankomst och kommentarerna flyger genom rummet. – Du ser så här är det ofta, vi brinner för böcker, säger Marita. Studiefrämjandet bjuder bokcirkeln på lokal, kaffe och uppmuntrande kommen­ tarer. Ibland får de bidrag till en liten resa. Gruppen har bland annat besökt Akvarell­ museet på Tjörn och Växjö domkyrka.

BOKCIRKELN I FALKÖPING har träffats regelbun-

det en gång i månaden i tio år. – Det är skönt att vara aktiv och tillhöra olika grupper, menar Gun-Britt Pettersson.

Till Lars Lerins museum i Karlstad har de inte hunnit ännu, men det står högt på önskelistan.

Vi ställer upp

Den sociala gemenskapen är viktig, är de överens om. När man blir äldre lurar ensamheten bakom hörnet. – Det är skönt att vara aktiv och tillhöra olika grupper, menar Gun-Britt. – Jag går faktiskt och väntar på det här tillfället då vi ska ha bokcirkel, säger Mar­ gareta. – Vi är måna om varandra i cirkeln. Vi ställer upp på varandra, säger Marita. Några män finns inte i den här bokcir­ keln. – Vi pratar liksom inte på samma sätt, kanske beror det på att män är lite trögare, säger en av bokcirkelns deltagare som för säkerhets skull får förbli anonym. l

BOKCIRKELN DOKUMENTERAR sitt arbete. Alla

böcker man läst finns uppskrivna i en pärm.

TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: CRISPIN ANDERSSON

cirkeln 19


VILKEN

upplevelsetyp

kick

komfort ILLU STR ATI ON :

t k a t n ko

NIN NI OLJ EM ARK

kompetens

att simma med hajar. Andra om att lära sig måla akvarell. En del kan göra nästan vad som helst, bara de får omge sig med trevliga människor. Vi har olika drömmar om livets höjdpunkter. En lagom mix av allt, föredrar nog de flesta. Men det finns faktiskt olika upplevelsetyper? Vilken typ är du?

några drömmer om

4 UPPLEVELSE TYPER

20

cirkeln

Kicki Kick

Kalle Komfort

ADRENALINET PUMPAR .

SOLNEDGÅNG I KARIBIEN?

Kicki och hennes kom­ pisar tillhör kategorin äventyrare, alltid på väg till nästa stora utmaning. Ofta hand­ lar om att ge kroppen vad den tål, och helst lite till. Men kicken behöver inte alltid ske i form av fysiska utmaningar. Att våga sig på huvudrollen i amatörteaterföreningens upp­ sättning av Hamlet är också en kick. Omgiv­ ningen kan både förfasas och förundras över dessa kick-människors våghalsiga strapatser. Själva har de svårt att förstå hur någon kan nöja sig med att stillsamt lunka fram genom livet. Urtrist!

Barfota på en för­ sommaräng? En espresso på piazza Na­ vona i Rom? Kalle komfort är på jakt efter det perfekta tillståndet – det som passar just honom. Känslan är alltid viktigare än tid och plats. När Kalle drömmer sig bort (och drömmer gör han ofta) är det alltid en viss atmosfär han vill uppleva. Roman­ tisk verklighetsflykt, skulle nog många invända. Men sådana kommentarer stör inte Kalle. Han vandrar vidare genom livet i sökandet efter den perfekta sinnesstäm­ ningen.


Då trivs jag allra bäst

ÄR DU?

»

på fritiden? Vilka upple­ velser drömmer du om? För ”upple­ velseindustrin” och besöksnäringen är dessa frågor centrala. Det borde den kan­ ske också vara för studieförbund och fören­ ingar. Det handlar om att fundera över vad människor vill uppleva – och hur man kan möta deras behov. För att försöka förstå vad för slags upple­ velser som människor längtar till, kan man tänka i termer av två dimensioner: RO ELLER RISK. Den första dimensionen går mellan ro och risk. En del människor eftersträvar lugn och harmoni, medan andra drömmer om det riskfyllda även­ tyret. FLYKT ELLER FÖRANKRING. Den andra di­ mensionen går mellan flykt och förank­ ring. De som eftersträvar flykt längtar sig bort från vardagen och vill uppleva det annorlunda. De som tvärt emot dras till förankring, söker fördjupad kunskap och nära relationer till människor.

Vilken upplevelsetyp är du? Cirkeln frågade tre anställda i Studiefrämjandet.

VAD GÖR DU

• •

VAR SÄTTER DU DIN PRICK?

1. ARSILA ATAI, 42

Risk eller ro – flykt eller förankring? Här ser du hur tre medarbetare i Studiefrämjandet placerade sig själva i diagrammet. Var befinner sig du? FLYKT KICK

KOMFORT

RO

RISK 3

2 1

KOMPETENS

KONTAKT

FÖRANKRING

Typerna säger alltså inte hela sanningen, men kan ändå ge näring åt var och en av oss som vill reflektera över vårt eget sätt att an­ vända vår tid. Vad det är som triggar igång vår lust och längtan. l

Om dessa två dimensioner kombineras i en fyrfältstabell går det att urskilja fyra ”upp­ levelsetyper”: kick, komfort, kompetens och kontakt. ”Men jag vill göra allt, fast inte samtidigt”, kanske någon invänder. Ja, visst, det går inga vattentäta skott mellan dessa ”typer” – och de kan också ha olika stor betydelse under olika skeden i livet.

ARTIKELN BYGGER PÅ

Klara kompetens

Kurre kontakt

KLARA ÅTERFINNS OFTA i Studiefrämjandets studiecirklar. Hennes högsta lycka är att utvecklas som människa och nå nya insikter eller färdigheter. Det kan handla om kreativt skapande eller intellektuella djupdykningar. Klaras drömresa går knappast till en strand (om inte Dostojevskij eller akvarellblocket är med i strandväskan). Inte heller till Kebne­ kaises topp. Slappna av någon gång, kanske många tänker vid åsynen av Klaras jakt på nya insiktsfulla upplevelser. ”Man lär sig så länge man lever”, kontrar Klara.

KURRE ÄR FLOCKDJURET

TEXT: THOMAS ÖSTLUND

rapporten Upplevelser i världsklass från Kairos Future AB på uppdrag av Parks and Resorts Scandinavia AB. I rapporten har personer tillfrågats om deras bästa upplevelser i livet.

personifierat. Höjdpunkterna i livet handlar alltid om lyckade mänskliga möten. När Kurre går studiecirkel är ämnet sekundärt. Om bara folk är trevliga och Kurre får vara med i gemenskapen, då är chansen stor att han blir nöjd och belåten. På resor (nu pratar vi gruppresor) är han en till­ gång, som snabbt skapar ett socialt kitt i gruppen. Visst, en del suckar och drar sig undan för att på egen hand upptäcka res­ målet. Synd för dem, tänker Kurre och pratar vidare…

Verksamhetsutvecklare på Studiefrämjandet i Borås. Arbetar med asylsökande. Ensamhet är inget för mig, jag trivs bäst bland folk. Ser mig som en stöttepelare som får andra att växa, och gillar verkligen den rollen. Jag behöver inga kickar, då är det bättre med jordnära upplevelser tillsammans med människor. 2. MALIN LOURIÉ, 46

Chef för ekonomicentralen, Studiefrämjandets riksförbund, Stockholm. Jag behöver inte uppleva nytt hela tiden, men däremot vill jag ha koll på det jag sysslar med – att lära mig saker inom mitt område. Någon längtan att fly från verkligheten har jag inte. Då söker jag nog mer harmoni i vardagen. 3. ANTON PETTERSSON, 28

Bor i Malmö och arbetar med omställningsfrågor på Studiefrämjandet Skåne– Blekinge. Oj, det här var svårt, jag är nog lite av varje. Jag brukar vara med på öppen scen i Malmö och testa mina egna nya låtar för publik. Det är ju både risk och kick i det. Jag jobbar med omställning och gillar nya perspektiv. Jag vågar och vill vara lite vilse i mina tankar. Det är ofta en början till förändring.

cirkeln 21


notiser FOTO: M ARCU S PE HRSSO N

SAKNAS: Livescener för musiker på väg fram na har väldigt lite att hämta när det kom­ mer till statligt, regionalt och kommunalt stöd. I 184 av landets 290 kommuner finns det inga satsningar på popmusik, säger Linnea Kant, ordförande för MoKs – Mu­ sik- och kulturföreningarnas samarbetsor­ ganisation.

Nedlåtande syn på pop

Varför är det så här? Rapportens förklaring är den nedlåtande synen på populärmusik inom svensk kulturpolitik. Alla förutsät­ ter att popmusiken ska vara kommersiellt gångbar, vilket inte stämmer alls, enligt Joppe Pihlgren på Livemusik Sverige. – Musikaliska uttryck som tillkommit efter 1950 tas fortfarande inte på allvar. Att popmusik inom kulturpolitiken ska likställas med andra kulturformer – klas­ sisk musik, teater, dans – borde vara själv­ klart. Men så är det inte, säger han. Rapportens slutsats är att en ökad sats­ ning på popmusikarrangörer och livesce­ ner skulle få sektorn att växa och utvecklas. Musiken skulle ge ekonomiska mervärden till kommunerna, utveckla och bilda människor, skapa social sam­ varo och inte minst bredda kulturutbudet.

NEMIS är Studiefrämjandets

kvalitetsscen för artister på väg framåt. Men det behövs fler.

Bristen på liveställen är ett hot mot det lokala musiklivet – och kan på sikt betyda slutet för det svenska musikundret. Det visar en ny rapport från Studiefrämjandet, MoKs och Livemusik Sverige.

»

De flesta musikintresserade ung­ domar börjar spela i ett studie­ förbund eller i en kulturskola. Här får också många chansen att för för­ sta gången stå på scen, till exempel genom Studiefrämjandets turné Livekarusellen. Men vad händer sedan, för de musiker som kommit en bit på väg? I den nya rap­

porten Vi fortsätter spela pop (men vi håller på att dö) beskrivs verkligheten för de artister som inte har nått toppen, men som bidrar till att bygga upp ett rikt lokalt musikliv. Rap­ porten konstaterar att det finns alldeles för få scener för popu­ vi fortsätt er spela po [men vi hå lärmusik – ett stort och tomt ller på att p dö ] glapp mellan fritidsgårdssce­ nen och den stora festivalen där bara några få platser. – En anledning till bristen på scener är att popmusikarrangörerna och livescener­

VAD BETYDER FOLKBILDNINGEN? VAD BETYDER DEN verksamhet som studie-

folkbildningsrådet utvärderar

no 2 2016

Folkbildningens frihet och värde Metaperspektiv på folkhögskolor och studieförbund

22

cirkeln

förbunden och folkhögskolorna bedriver – för enskilda människor och för samhällsutvecklingen? Rapporten Folkbildningens frihet och värde innehåller ett antal samhällsanalyser av folkbildningen i samhället. Läs rapporten på www.folkbildning.se

Om popu lärmusike betydelse n som kultu n av lives rform och cener för pop i hela landet.

DU HITTAR HELA rapporten Vi fortsätter spela pop (men vi håller på att dö) på www.cirkeln.nu

1

FRAMTIDSKONFERENS

• Vilka är framtidens deltagare? • Hur ser framtidens folkbildningspedagogik ut ? • Hur kommer människor att organisera sig i framtiden? Det var några frågor i fokus på Studiefrämjandets framtidskonferens i slutet av augusti som samlade cirka 400 förtroendevalda och anställda. RÄTTA SVA R PÅ FÖ RENINGSQ U IZ SIDAN 11 : 1:B, 2:C, 3:A, 4:A, 5:B, 6:A, 7:C, 8:B, 9:B, 10:A


Håll balansen!

FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET

• Ett av Sveriges största studieförbund. • Finns över hela Sverige. • Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang.

För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.

• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.

• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.

• Har 19 medlemsorganisationer.

jämfört med andra studieförbund, en stor andel kamratcirklar. Det ska vi vara stolta över. I det här numret kan du läsa om några av dessa kamratcirklar TOMMY WINBERG – och få tips om hur du kan starta en egen. Det var just i kamratcirkelns form som allt började en gång i tiden, för över 100 år sedan. Då samlades man i föreningar och små grupper för att dis­ kutera, lära sig mer, utvecklas som människor och samhälls­ medborgare. Den tid vi nu lever i blir allt mer polariserad, vilket inte minst de senaste månadernas händelser vittnar om. Åsikter, grupper, religioner och till och med nationer ställs mot var­ andra. Svart eller vit, för eller emot. Gråskalorna försvinner. Folkbildningens idé om ett nyanserat tankeutbyte, med re­ spekt för olika åsikter, vilja att lyssna och förstå – är lika angelägen nu som tidigare. I STUDIEFRÄMJANDET HAR VI,

ledare

STUDIEFRÄMJANDETS VISON

Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.

stort mått av frihet, och det är en av poängerna. Ni avgör det mesta själva i gruppen! Samtidigt vill jag vara tydlig med att en studiecirkel är något mer än att bara umgås och ha kul i största allmänhet. ”Studiecirkeln är en mindre grupp som genom samtal och diskussion bedriver studier. Deltagaren söker kunskap till­ sammans med andra och utvecklar färdigheter utifrån sina behov och intressen.” Så står det i villkoren för statsbidrag till studieförbunden, de regler som varje studieförbund – varje studiecirkel – ska följa. Budskapet är tydligt: i studiecirklarna bedriver ni studier och söker kunskap, men det är deltagarnas behov och intressen som styr. Jag har tidigare i cirkeln skrivit om balansen mellan folk­ bildningens frihet och ansvar för att reglerna följs. Du som är cirkelledare har en nyckelroll för att hålla den balansen!

KAMRATCIRKELN HAR ETT

Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Musik- och kulturföreningarnas samarbetsorganisation – MoKs, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turist­föreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

TOMMY WINBERG FÖRBUNDSORDFÖRANDE I STUDIEFRÄMJANDET

ANNONSERA I CIRKELN Du når cirka 15 000 cirkelledare över hela Sverige. Annonskontakt Bo Eriksson, e-post: bo.erikssonmedia@telia.com PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat

FO TO : PE R SA ND BE RG

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER

adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefräm­ jandet där du bor. Övriga prenumerationsärenden, kontakta Studiefräm­ jandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

cirkeln på webben

På vår webbplats cirkeln.nu hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 23


POSTTIDNING B Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

Jägarskolan ➤ Ta din jägarexamen med hjälp av

Sveriges största utbildare inom jakt.

Jagarskolan_190x260.indd 3

2016-04-05 17:31

L%c3%a4s+Cirkeln  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you