Issuu on Google+

IN T R A M S Ä N E EMT ÅKRYP TILL SM F RÅ N ROCK HÅRD

cirkeln VÄSSA DIN FÖRENING här finns hjälp att få

I N S P I RAT IO N

HITTA DIN

u Bli lite mer

hållbar

LÄRSTIL

u Vad händer u Cirklar för

i replokalen föräldrar i nytt land

Drivkraft Nyfikenhet SKRATT & ALLVAR i akvarellcirkeln dags för en kurs

BLIVIT MED VALP 3.2014


tummen ned … FÖR POLITISKA DEBATTER. Vi gillar

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 20 000 cirkel­ ledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 35. redaktör

cirkeln

När soffan fick vänta EN GOD VÄN RINGER

Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se art director

Ninni Oljemark ninni@kombinera.se ansvarig utgivare

Johnny Nilsson, Studiefrämjandet redaktionsråd

en varm kväll i augusti: ”Jag hämtar dig i bilen om en kvart”. Har just kommit från jobbet, trött och hungrig. Soffan står där och bara lockar. Vad jag ville? Tacka nej och stanna hemma. Vad jag gjorde? Kastade i mig maten och följde med. Vi åkte till en strand utanför Stockholm. 23 grader i vattnet. Klorofyll. Kvällssol. Tur att jag inte följde första instinkten och tackade nej, tänker jag där hemma i soffan två timmar senare.

politik men folkbildarhjärtat tycker att valdebatterna faktiskt tar fram det allra sämsta hos våra politiker. Mer verbal tårtkastning än framåtsyftande meningsutbyten. Och dessutom, en liten gnutta humor och självdistans hos våra folkvalda skulle inte skada.

Katarina Kjerfve Marcus Pehrsson Thomas Östlund Ninni Oljemark omslagsfoto

Fredrik Larsson postadress

Cirkeln Kombinera Holländargatan 8B 111 36 Stockholm e - post cirkeln@studiefram­ jandet.se internet

DET HÄR MED VILJA är svårt. Ofta säger min första bekvämlighets­ instinkt nej. Men med den övervunnen ångrar jag mig sällan efteråt. Ibland kan viljan också spela oss ett spratt. För hur ofta döljer sig inte ett ”jag vågar inte” bakom ett ”jag vill inte”? Så här skriver en kvinna som gått på kurs i Studiefrämjandet: ”Har gått balett för vuxna nybörjare och det har varit helt underbart roligt! Man tror inte att man kan efter en viss ålder men det går faktiskt. Att våga pröva nåt nytt och (i alla fall nästan) lyckas är en grym känsla.” ATT INTE REFLEXMÄSSIGT

tummen upp … FÖR DEN GAMLA hederliga anslags-

tavlan, med lappar om loppisar, trubadurkvällar, yogakurser och begagnade trädgårdsmöbler till salu – allt ditnitat i en anarkistisk röra. Omodern glesbygd, tänker du kanske nu. Inte alls, den här anslagstavlan hittade vi mitt på Södermalm i Stockholm. tummen upp … FÖR TOVE JANSSON. Hon skulle ha fyllt 100 år i år men känns fortfarande väldigt ung. © MOOMIN CHARACTERS T M

www.cirkeln.nu tryck

Norra Skåne Offset, Hässleholm

säga nej till nya idéer. Att våga pröva det okända. Två egenskaper att utveckla vidare. Varje dag.

FO TO : JAR I KO IVI ST O

THOMAS ÖSTLUND REDAKTÖR

papper

Skandia 2000 White Tillverkat vid Lessebo Bruk issn

FOTO: MASKOT

0282-135 annonsera i cirkeln

Innehåll 1 1 Lyckliga karusellvinnare 12 Process i replokalen 1 8 Vässa din förening 8 Skratt och allvar i akvarellcirkeln 4 Hitta din lärstil

Annonskontakt Bo Eriksson E-post: bo.eriksson-­ media@telia.com

Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan. Detta nummer är presslagt i september 2014.

14 Närbild: Martin Emtenäs 19 Blivit med valp?

2 0 Älskade barn – föräldracirklar 2 2 Bli lite mer hållbar

Blivit med valp?

19

Älskade barn

20

2

cirkeln


CIRKEL LEDARE

hej

Lägenhet i Stockholm FAMILJ: Mamma, pappa och bror. JOBBAR: Frilansar som coach, personlig tränare, fotograf. Jag är personalvetare och skriver nu min masteruppsats GILLAR: Ödmjukhet och människor som utmanar sina rädslor OGILLAR: Trångsynthet BOR:

NAMN: Setareh Seydalzadeh ÅLDER: 27

Inte så fyrkantigt Vilken cirkel leder du? Vi har en cirkel som heter Mov’Em med kroppen som verktyg och uttryck. Allt från yoga, dans, akrobatik… you name it. Vi utmanar oss själva och testar allt vi är intresserade av. Vi ses ibland på Studiefrämjandet och ibland på andra ställen i stan. Hur många är ni? Vi är tre i grunden, men ibland har vi workshops öppna för alla som vill. Vi ingår i en bredare grupp som heter Urban Street Expression, ett nätverk med många olika kulturella uttrycksformer. Varför gör ni det här? Alla människor har behov av att skapa på ett eller annat sätt. Jag vill uttrycka mig, men inte i en enda fyrkantig form. Vi är mångsidiga personer, vilket även tar sig uttryck rent kreativt. Hur går det till när ni träffas? Det bygger på lust och inspiration. Vi sätter på musik och ser vad som händer med våra kroppar. Ibland leder det till att vi fördjupar oss och gör en koreografi. Har ni något mål? The journey is the goal, som man brukar säga. Målet i det stora hela är att inspirera fler att våga uttrycka, utmana och utveckla sig själva. Vad är bra ledarskap för dig? En bra ledare är inkluderande. Du måste ta in olika perspektiv och inse att det finns många sätt att se och tänka om saker och ting. Inbjud och uppmuntra och tänk inte ”mitt sätt” eller ”det bästa sättet”. Folk som inte vågar då, hur ska man möta dem? Rädsla känner vi alla, frågan är om man vill bemöta den. Ledarens roll är att se, lyssna och sträva efter att förstå. Men det måste finnas en egen gnista hos dig! Du har ett eget ansvar, ingen kan tvinga dig. TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: ANNA MOLANDER

Vi sätter på musik och ser vad som händer med våra kroppar.


HITTA DIN Läsa, lyssna, titta eller göra? upp? Ensam eller i gr on pers liga sätt Lärstilen är ditt kunskap. att tillägna dig reda på ta t Det gäller at bäst ar ss pa vad som g. di r fö st ju

lärstil a E

R epea t C d F

B

ILLUSTRATION: NINNI OLJEMARK


nya saker hela livet. Men på olika sätt. Om du blir medveten om din egen lärstil, har du större chans att erövra ny kunskap. Och bli inte bedrövad om kunskapen inte får fäste. Kanske befinner du dig i en lärmiljö som helt enkelt inte alls passar dig. vi människor lär oss

»

EN BEKANT BERÄTTADE en gång om sin bror. Hans värsta ämne i skolan var språk, medan hans storasystrar var verkliga stjärnor. När andra världskriget kom slapp brodern skolan. I stäl­ let ryckte han in som fallskärmsjägare, och försvann sedan spårlöst. Men efter kriget dök han upp igen – nu som en av landets främsta tolkar. Vad hade hänt? Ett underverk? Nja, snarare något högst naturligt. Den skoltrötte tolken hade hamnat i interneringsläger och där börjat experimentera med språk på sina egna villkor. Det passade honom bättre än när han styrdes av lärare, klassrum och skolböcker. Tolken hade – precis som vi alla har – en egen lärstil, alltså ett personligt sätt att tillägna sig kunskap på.

Mest självklart är kanske att de fysiska förutsätt­ ningarna spelar in – alla använder vi våra sinnen, men på olika sätt. Vissa av oss har mer utvecklad syn, hörsel eller känsel. Våra hjärnor föredrar också skilda sätt att

”Lite av poängen med lärstilar är att de ska ge insikter som gör att man snabbare kan befästa kunskaper.” arbeta på, med detaljer eller helhetsbilder. Medan nå­ gon glatt murar sten för sten tills katedralen står fär­ dig, vill andra ha en ritning av byggnaden först för att kunna förstå vad varje sten ska vara bra för. Miljöfaktorer spelar också roll. Alla vill inte ha samma ljus- och ljudsättning, temperatur eller möb­ ler. Rent känslomässigt är vi olika uthålliga och krä­ ver mer eller mindre motivation och struktur. Och den sociala sidan av oss styr om vi föredrar att lära oss en­ samma eller tillsammans med andra, och hur stort be­ » hov vi har av vägledning.

Sinnena spelar roll

Är du till exempel en sådan som gärna klottrar ner geometriska figurer på ett papper medan du lyssnar? Tänker du bäst i löparspåret, eller känner du dig extra taggad när du får associera fritt på ett stimmigt kafé? Då vet du redan lite om din lärstil. Men den rymmer väldigt mycket mer. En lärstil är nämligen uppbyggd av en massa olika faktorer.

Nyfiken i en strut

– vad och hur vill du lära nytt? Hur lär du dig nya saker? Genom att härma. Jag är egentligen musiker, och redan när jag fick min första gitarr 1964 var min metod att lyssna på skivor och ta efter. Vad var det senaste du lärde dig? Köra bil. Inget väsentligt har hänt sedan dess. Vad skulle du vilja lära dig? Gå på lina. Nej, skämt å sido – att använda en dator. Fast egentligen saknar jag nog mer det kunnandet än jag vill lära mig det.

ALISA SIDORENKO

23 BOR: Uppsala YRKE: Student, Hållbar utveckling ÅLDER:

Hur lär du dig nya saker? Försöker och försöker om igen, rent praktiskt. Det är också viktigt för mig att prata med kunniga personer som jag litar på. Vad var det senaste du lärde dig? Att umgås med små barn. Den senaste veckan har jag umgåtts med en familj med tre små barn – jag trodde att de skulle bli rädda, men det gick till och med att få dem att skratta. … Vad skulle du vilja lära dig? Hur jag rent praktiskt skulle kunna bidra i frågor som jag tror på, som till exempel permakultur.

TROLLE RHODIN

60 Malmö YRKE: Cirkusdirektör ÅLDER: BOR:

cirkeln 5


Nyfiken i en strut – vad och hur vill du lära nytt?

EDINA

”Alla kan vi ta till oss både nya och svåra saker – till och med nya lärstilar.” » Lena Boström är docent i pedago­ gik vid Mittuniversitetet och har lärsti­ lar som sin specialitet. Hon guidar oss genom lärstilsdjungeln – för det är en djungel. Det finns hur många modeller som helst, men bara ett tio­ tal av dem har utretts ordentligt. De faktorer som vi just räknade upp är hämtade från de amerikanska forskarna Dunn och Dunn, som Lena Boström gärna an­ vänder sig av. Totalt räknar de med 21 olika faktorer som påverkar lärandet. Men det finns ingen anledning att fast­ na i teorin. flexibla. Lite knepigare är det förstås att tillgodose önskemål om när på dyg­ net 25 deltagare på en kurs vill jobba. Däremot föredrar många att lyssna, snarare än att läsa, och ungefär hälf­ ten brukar också ha behov av att röra på sig medan de lär sig. – Det gör att vi får fundera en del på vårt arbetsmaterial. Det textbaserade kan behöva göras om så att det går att lyssna till. Och så får man skicka ut vis­ sa på promenad eller till träningslokal, för där lär de sig bäst. Naturligtvis behöver man inte ta sig till Runö för att testa sig fram till sin lärstil. Bernt Nilssons råd är att tän­ ka efter hur du egentligen gör när du ska lära sig något nytt där hemma. I full frihet väljer vi nämligen, mer el­ ler mindre medvetet, att försätta oss i en lärsituation som passar oss.

VÁRNAGY ÅLDER: 42 BOR: Eskilstuna

YRKE: Trädgårds-

mästare

Hur lär du dig nya saker? Läser och gör anteckningar, skriver av och nöter. Vad var det senaste du lärde dig? Michael Jacksons sångtext ”Bad”. Sångtexter till kören som jag sjunger i och latinska namn på växter lär jag mig hela tiden – däremot fastnar inte recept och siffror. … Vad skulle du vilja lära dig? Segla. Det verkar så otroligt häftigt.

Snabbare till kunskap

MONA ÅLDER:

SELDINGER

55

BOR: Falun

YRKE : Barnskötare

Hur lär du dig nya saker? Vågar fråga, och om ingen finns att fråga prövar jag mig fram rent praktiskt. Vad var det senaste du lärde dig? Hur internetbanken fungerar. Det kräver mycket upprepning för att lära sig. Vad skulle du vilja lära dig? Språk. Och det vore roligt att lära sig att tova.

ÖRJAN

ANDERSSON ÅLDER: 36 BOR: Kräklingbo,

Gotland YRKE: Kock och

grönsaksodlare

Hur lär du dig nya saker? Jag härmar och går vid sidan om folk som kan. Vad var det senaste du lärde dig? Att koppla in fiber i huset där jag bor. Vad skulle du vilja lära dig? Simma.

– Lite av poängen med lärstilar är att de ska ge insikter som gör att man snabbare kan befästa kunskaper, säger Lena Boström. Utifrån sin lärstil kan man bygga upp strategier som gör att det blir lättare att lära sig saker. Genom att till exempel ändra olika fysiska för­ utsättningar i omgivningen kan den fås att passa ditt starkaste sinne bättre, och då kan du triggas igång. Hur får man då reda på vad som är ens starkaste sinne, och vilken lärstil man har? För dem som gillar att trixa med mobilen rekommenderar Lena Boström en lärstilsapp som hon själv har varit med och utvecklat. Ett annat sätt är att helt enkelt testa sig fram. På Runö folkhögskola uppmuntrar läraren och kurssamordnaren Bernt Nilsson deltagarna att fundera över sin lärstil redan vid kursstart. – Men vi krånglar inte till det i onö­ dan, säger Bernt Nilsson. I stället ställer vi helt enkelt olika frågor till deltagarna, och så får de placera sig i olika hörn av rummet beroende på vil­ ket svar de väljer. Vill de jobba enskilt eller i par? Lyssna eller läsa? Och så vi­ dare.

Bredda din lärstil

Lära och röra sig

De rent miljömässiga faktorerna är enligt Bernt Nilsson de enklaste att anpassa utifrån olika lärstilar. På Runö är ljud, ljus, temperatur och möblering

Det är förstås inte alltid man själv har möjlighet att styra över alla lärstilsfak­ torer. Tänk dig en morgontrött person som helst vill lära sig i ensamhet under rörelse i ett nedsläckt rum. Är den per­ sonen då helt obildbar när det kommer till teamutbildning i lysrörsbelysning på jobbet en förmiddag? Nej, även om vi i grunden har en viss lärstil är den inte orubbligt kon­ stant. Den som är medveten om sin lärstil har stora möjligheter att utveck­ la och bredda den under hela livet. Un­ gefär hälften av de faktorer som vi har i våra personliga lärstilar har vi faktiskt redan själva varit med och utvecklat utifrån den kultur, miljö och skoltradi­ tion som vi har vistats i. De övriga fak­ torerna är visserligen mer eller mindre medfödda, men det behöver inte vara något hinder. En vänsterhänt person kan ju träna upp sin högerhand, och tvärtom. Fast alla de vänsterhänta som har tvingats skriva, klippa och spela ping­ is med högerhanden vet att inlärning som strider mot ens naturliga fallenhet ofta gör att man lätt känner sig ned­

6

cirkeln


VILKEN LÄRTYP ÄR DU?

Re pe Härmaren

at

Testaren PAKETET FRÅN IKEA

står mitt på köksgolvet. Testaren kliar sig bekymrat i huvudet när han ser monteringsanvisningen med sina siffror, bokstäver och pilar. Vad ska det där föreställa? Irriterat knycklar Testaren ihop pappret och slänger bort det. Här ska byggas, inte läsas. Skivor, skruvar och pluggar åker fram i rasande fart, passas ihop och antar skepnaden av en missbildad bokhylla. Aha – nu fattar jag, tänker Testaren och börjar om från början igen. Och snart står mästerverket där. Bokhyllan Billy är redo att pryda sin plats.

HÄRMAREN HAR UTAN framgång betat av alla kurser i ryska. Uppgiven sätter den dystra Härmaren på musik och sjunker ned med gitarren i knäet. Då händer något. Favorit­ poeten Vysotskijs hesa och känslomättade röst kommer både från högtalaren och Härmarens mun. Bort med ordböcker och gram­ matikkompendier och fram med resväskan. Härmaren har fått en idé. Redan på flyget österut fastnar fraser som ”temperaturen i S:t Petersburg är minus fem grader”. Och efter en vecka på plats har Härmaren sett alla turistattraktioner från baksätet på en taxi. Bättre och billigare språklektioner finns inte för en Härmare. Snacksaliga chaufförer att ta efter och bilstereons popmusik att nynna med i.

Läsaren på middag i kväll. Biblioteket har tömts på kokböcker som har luslästs och försetts med post it-lappar. Och på kylskåpet sitter förbrukade inköpslistor med bockar i kanterna. Läsaren putsar glasögonen, men det är ögonen som är trötta – det kostar på att förbereda en meny. Så skrider Läsaren till verket. Kokböckerna ligger behändigt uppslagna på ett notställ bredvid spisen, och blicken far som en tennispubliks mellan spis och kokbok. Exakt 3/4 tesked salt står det. Och finhackad lök bör vara tre gånger tre millimeter. När vinet äntligen korkas upp vet Läsaren, utan att ha smakat det, att nu väntar: ”ett vin med inneboende komplexitet, med kryddiga och komplexa aromer som för tankarna till multna löv och exotiska kryddor”. LÄSAREN SKA BJUDA

Betraktaren UNDER MÅNGA ÅR

har Betraktaren tillbringat somrarna med att åka runt och titta på trädgårdar och planteringar. En häck med isop där, och en vackert klängande vägg av borlottibönor där. Bit för bit har bilden av en köksträdgård växt fram i Betraktarens huvud. Och bilden har fortsatt ner i händerna och ut i skissblocket. En blå och violett kryddram, små stenlagda gångar, höga avdelningar med majs och bönor. Men hur gör man egentligen? Betraktaren nonchalerar bokhyllans alla böcker, slår på datorn och tillbringar en hel kväll med att se säsong efter säsong med trädgårdsprogram. När spaden sätts i jorden nästa dag, grönskar trädgården redan i Betraktarens huvud.

tryckt i skorna. Detsamma gäller när man ska ta till sig en ny lärstil, enligt lärstils­ forskaren Lena Boström. – Tillåts man att lära sig saker utifrån ett sätt som fungerar, kan man också be­ hålla självförtroendet och glädjen. Då är det lättare att i nästa steg börja testa andra

lärstilar och ta till sig dem. Det optimala är att vara bred. För alla oss som har misslyckats med att lära oss något finns det alltså hopp. I stället för att stånga oss blodiga när det inte fung­ erar, kan vi ju söka oss till en annan miljö med faktorer som rimmar bättre med vår

egen lärstil. Alla kan vi ta till oss både nya och svåra saker – till och med nya lärstilar, om man får tro Lena Boström. l TEXT: MARIA KAPLA OCH JOHANNES STÅHLBERG

cirkeln 7


ELISABETH LINDQVIST ÅLDER: BOR: Lägenhet och kolonistuga

82

i Gävle.

FAMILJ: Två vuxna söner, fem

barnbarn och två barnbarnsbarn. GÖR: Aktiv och social pensionär med många intressen. Tidigare föreståndare på förskola. DET BÄSTA MED CIRKELN : Att uppleva att man faktiskt kan, fast man inte alls trodde det innan.

EN HELDAG MED PENSLARNA. Akvarellcirkeln är något man

sällan missar.

MAJ-BRITT STENMARK ÅLDER: BOR:

65 I hus utanför Gävle. FAMILJ: Barn och barnbarn. GÖR: Tidigare sjuksköterska, nu pensionär. Målar, sjunger i kör. DET BÄSTA MED CIRKELN : Gemenskapen och glädjen i att hitta sitt eget uttryck i konsten.

Skapande, att måla är livet .

» LILLEMOR EKLUND ÅLDER: Ointressant! BOR: Lägenhet i Gävle och hus

Men livet är mer än att måla. I akvarellcirkeln på Studiefrämjandet i Gävle förenas skapande och skratt med tillitsfulla samtal om livet och döden. vill veta, uppmanar Maj-Britt Stenmark, men i nästa sekund spinner samta­ let igång och de tre kvinnorna runt bordet börjar berätta, fnissa och avbryta varandra i ett virvlande flöde av ord. – I en kamratcirkel pratar och skrattar man mycket, om man har rätt kemi i grup­ pen vill säga, och det har vi, säger MajBritt. Tre av de sex kvinnorna i akvarellcirkeln har mött upp. De har målat tillsammans i fem år och ses en gång i månaden. Då äg­ nas hela dagen åt penslar, papper och färg. För det mesta ses de som nu i Studiefräm­ jandets lokaler men det händer att de träf­ fas hemma hos varandra eller i naturen. – FRÅGA NU ALLT du

i skärgården. FAMILJ: Ja. GÖR: En massa saker, skidor, skridskor, bygger hus, reser… Tidigare arbetat som rektor i Gävle. DET BÄSTA MED CIRKELN : Att måla och se glädjen av vad man själv kan åstadkomma med händerna.

Ibland gör gruppen utflykter, träffar konst­ närer och besöker utställningar. Maj-Britt är ledare, men ingen lärare utan en i gänget. En ledsagare som sköter det praktiska, ger goda råd och inspirerar. Ofta är motivvalen fria men ibland målar alla utifrån ett gemensamt tema, till exem­ pel en speciell blomma. De jämför och re­ sonerar sedan kring sina tolkningar. – Det blir spännande samtal. Så klart vi vill lära oss mer och utveckla oss hela ti­ den.

Ingen prestationsångest

Att kommentera varandras målningar är vanligt, men det sker i en vänskaplig ton, i ett resonerande om motiv, färger och


VRID LITE OCH PROVA…

• 1 HÄR FINNS LIVSERFARENHET –

Lindqvist och visar en av sina målningar för Lillemor Eklund.

”DET HÄR BLEV JU INGENTING”, säger Elisabeth

som man gärna delar med sig av.

skratt och en del allvar uttryck. All prestationsångest hålls på be– hörigt avstånd. – Just det är så fascinerande med kam­ ratcirklar. Det finns inga krav och jag tror faktiskt att det leder till att vi lär oss mer, säger Maj-Britt. – Fanns det prestationskrav skulle jag ha slutat för länge sen. Ibland kan man ju inte göra annat än att skratta åt det jag må­ lar, men det bjuder jag på, säger Elisabeth Lindqvist. Det pratas mycket i cirkeln. Men inte hela tiden. – Tystnaden är också en härlig form av samvaro, när vi går in i vår tankevärld och skapar, menar Maj-Britt. Fast tystnaden varar nog sällan så länge, anar man.

• 2

”MEN PROVA MED en passepartout och vrid lite”,

föreslår Lillemor.

Livsberikande

Tre kvinnors samlade livserfarenhet säger en sak: att vara utåtriktad och söka möten med andra människor berikar livet. – Sluta inte med en aktivitet för att du blir äldre. Anpassa i stället. Orkar du inte cykla längre, sätt en motor på cykeln, upp­ manar Lillemor Eklund. När hon själv blev änka för flera år se­ dan bestämde hon sig för att fortsätta sitt aktiva liv. – Sitter du och väntar på att någon ska knacka på din dörr är det stor risk att du blir sittande, säger hon. Förra vintern blev även Maj-Britt änka. En tung tid med sjukdom följt av sorg och saknad. Sjukhuspersonalen frågade om hon ville vara med i en anhöriggrupp. När

• 3

”JA, DU HAR KANSKE RÄTT , det där blev ju inte är så tokigt”, konstaterar Elisabeth efter att ha tittat och tänkt en stund.

de berättade vad det innebar stod det klart för henne att behovet inte fanns. – Jag hade ju cirkeln och förstod att det här var min anhöriggrupp. På frågan om hur personlig man får vara i gruppen, följer ett samtal som i sig är ett tecken på att, jo personlig får man vara. – Det betyder inte att vi sitter och vänder ut och in på varandra hela tiden. Vi är i för­ sta hand här för att måla, säger Lillemor. Men alla tre är ense om att om någon vill dryfta något personligt, få andras syn­ vinklar på det som sker i livet, eller kan­ ske en varm kram och ett lyssnande öra, då finns de till hands för varandra. Många »

cirkeln 9


”Sitter du och väntar på att någon ska knacka på din dörr är det stor risk att du blir sittande.” LILLEMOR EKLUND

INGA PRESTATIONSKRAV, men att kommentera och ge råd, det hör till.

» timmar av tankeutbyte kring stort och smått har inneburit att en stark samhörighet växt fram. Gruppen har sina gemensamma minnen och sin egen historia. Att komma in som ny nu skulle inte vara så en­ kelt, är alla tre överens om. – Men det finns ju plats för flera kamratcirklar, det är bara att starta en till i så fall, säger Maj-Britt.

Det finns också en annan sida av cirkelns sociala betydelse. Den fungerar som en sambandscentral för tips och kommentarer om allt ifrån resor, utställningar, teater och film – till hantverkshjälp och häl­ sofrågor. – Vi har ju nätverk och har arbe­ tat inom olika områden, så vi kan dela mycket kunskap med varan­ dra, säger Maj-Britt. Studiefrämjandet är ett bra stöd för gruppen. Lokalen centralt i stan betyder mycket, liksom den hjälp cirkeln får med material. – Att ha riktigt konstnärsmate­

rial är viktigt, det blir mycket bätt­ re då, säger Maj-Britt och de andra två instämmer. För de här tre kvinnorna har da­ garna med akvarellmålning och gemenskap blivit något de ser fram emot och ogärna missar. Om man ska sammanfatta cirkeln i ett enda ord, kan kanske ”livskvalitet” vara ett förslag? Maj-Britt, Lillemor och Elisa­ beth nickar. – Precis så är det. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: PER-ERIK JÄDERBERG

Kamratcirkeln funkar till nästan allt BILD: THINKSTOCK

En kamratcirkel kan egentligen handla om vad som helst. Deltagarna kan känna varandra sedan tidigare eller förenas av ett gemensamt intresse. Här är några exempel på vanliga kamratcirklar: MUSIK Är ni ett gäng som vill spela tillsammans? Ni är inte ensamma! Musikcirklarna är den vanligaste formen av kamratcirkel. Här kan Studiefrämjandet hjälpa till med replokal, handledning, material etc. LITTERATUR Litteraturcirklar är mycket vanliga och uppskattade. De bygger oftast på att deltagarna läser samma bok och träffas för att diskutera sina läsupplevelser, hur de tolkar och uppfattar texten. Att se film och diskutera är en annan variant. KONST OCH HANTVERK Akvarell, keramik, luffarslöjd, träsnideri, vävning är vanliga cirklar. Här finns ofta en person som behärskar hantverket och kan vägleda de andra – men det är inte nödvändigt och inget krav. Ni kan lära er av varandra under cirkelns gång.

Starta en kamratcirkel – så här gör ni Grunden för en kamratcirkel är att ni är en grupp som vill lära er mer om något eller utveckla ett intresse.

SAMHÄLLSFRÅGOR Grekisk filosofi, miljöfrågor, feminism, rovdjurspolitik. Globalt, lokalt, nutid, framtid – här finns inga begränsningar. I en del cirklar väljer deltagarna i tur och ordning fritt temat för nästa träff. Andra borrar ner sig i en avgränsad fråga. Kanske bjuder man in gäster som ger ny näring åt samtalen. SPRÅK Många grupper träffas för att hålla ett främmande språk levande, helt enkelt genom att prata språket med varandra. Kanske utgår ni från en roman, till exempel på enkel engelska, och diskuterar innehållet. Ibland är någon i gruppen lite säkrare på språket och kan vägleda de andra. LOKALHISTORIA Att studera lokalhistoria är populärt. Här blir ofta deltagarnas egna minnen och erfarenheter studiematerialet, tillsammans med litteratur. Ibland dokumenterar man vad cirkeln kommer fram till.

• Ni ska vara minst tre personer över • Någon måste vara cirkelledare. Ledaren • • är en i gruppen, men har ändå ett visst ansvar för cirkeln. Ni ska ha en arbetsplan för vad ni ska göra i cirkeln. Planen gör ni själva eller tillsammans med Studiefrämjandet. Studiefrämjandet kan stötta er att komma igång och komma vidare. Ni kan även få hjälp med lokaler och material. 12 år och träffas minst tre gånger.

av varandra er ra lä n a k i ”N s gång.” under cirkeln

10

cirkeln


notiser 40 – DET HÄR KÄNNS JÄTTEROLIGT, vi hade

PROCENT av alla cirkeldeltagare instämmer helt eller till stor del i påståendet att de genom cirkeln har blivit bättre på att lyssna på andra.

MYCKET ATT GÖRA FRÅN A TILL Ö

Lyckliga Karusellvinnare inte räknat med detta! Det säger Fredrik Jordanius, sångare och gitarrist i Egonaut. Bandet kammade hem förstapriset i Studiefrämjandets stora rikstäckande musikturné Livekarusellen som avgjordes i Karlstad. Egonaut sammanfattar sin musikstil som hårdrock: – Vårt sound är en blandning av sjuttiotalets sväng, Stoner-rockens tyngd, nerven från metal och en stabil kasse modern attityd. Samtidigt med Livekarusellen avgjordes Danskarusellen, Studiefrämjandets dansturné som växer år efter år. Här vann Development Dance Crew från Malmö som dansar allt ifrån jazz, balett, street, funk till urban och dancehall. – Det har varit en fantastisk resa! Man utvecklas både som koreograf och dansare. Vi har repat så mycket, vi har blivit en familj – världens bästa familj, säger en lycklig Pernilla Allisson, ledare för Development Dance Crew.

Cirkeln har spanat in vad som är på gång i Studiefrämjandet. Här är ett litet urval av både kända och mer udda aktiviteter. Vill du veta vad som döljer sig bakom kursrubrikerna, kolla på www.studieframjandet.se. FOTO : THINKSTO CK

Allisson, Elin Liljenström, Linn Gutafsson, Sara Eklund, Louise Sandström, Ariel Svenningsson, Selma Rosendahl, Elsa Anderberg och Emma Persson.

DEVELOPMENT DANCE CREW består av Pernilla

EGONAUT består av Fredrik Jordanius, sång, gitarr; Mikael Bielinski, bas, sång; Dennis Zielinski, orgel, sång; Markus Johansson, trummor, sång.

AfroFlow Agility Areial Silks Aquaponics Bellydance Beskärningskurs Biodling Bokföring Bota din naturbrist Bollywooddans Bygg din egen robot Bygga växthus Chi Ball Dansa & må bra Data för seniorer DJ-kurs Dragspel Ekoproduktion Elgitarr EQ-painting Feng Shui Finska Flamenco Flugfiske Fornsök Fåglar som hobby Geocatching Glödritning Graffitikonst Hebreiska

Hundmassage Indesign Inspelningsteknik Jakthundslydnad Jägarskolan Kajak Kalligrafi Knivslöjd Korvkurs Kreativitet online Kroki Landskapsmåleri Lindy hop Läs & Res: Moldavien Manga Matlagning Mindfulness Mittiveckanvandring Mosscirkel Naturfotografering Novellkväll Nyckelharpa Odla i pallkrage Officepaketet Ordförandeutbildning Piano Porträttmåleri Prova på saxofon Qi gong Quiltning

Rallylydnad Rawfood Resursmat Showdans Silversmide Självhushållning Skriv en novell Släktforskning Sociala medier Sorgbearbetning Sota själv Stadsodling Stepp Stickning Svampcirkel Sångteknik Teater Tiodans Trädgårdsbetong Ung & kreativ Ungdomsskytte Valpkurs Vandring i Rosengård Vildsvinsskytte Yoga Zumba kids Ätliga svampar Öppen kroki 60+ än sen då

FO TO : BU RT VO N BO LTO N

cirkeln 11


Tusentals timmar tillbringas i landets replokaler. Vi tittade in på hos bandet Process i Norrköping. Och hittade en hel del… vad händer här då ?

1. OSKAR DRÖMMER om den perfekta inspelningen. ”Om en månad har vi stu­ diotid bokad. Det här riffet ska sitta som berget då!”

1

2. TEODOR ÄR TRUMMIS och

kallas för bandets ”ryggrad”. ”Fan, helt sjukt vad det svänger! Devil´s Water är den bästa låten vi gjort! När startar världsturnén?”

Proces 3. JENNIFER SKRIVER NÄSTAN alla bandets sångmelodier och texter. Hon brinner också för att kunna påverka sin egen karriär. ”Studiefrämjandets seminarium om musikbranschen och om hur man själv kan marknadsföra sin musik var jätteintressant!” 12

2

3

cirkeln


4. I VÅRAS VANN bandet Livekarusellen i Öster­ götland. Bland 600 deltagande artister fick man även en åtråvärd riksfinalplats i Karlstad. Vinnardiplomet har en given plats i replokalen – både för stoltheten över bedriften, men också för att peppa bandet inför kommande utmaningar.

5. STUDIEFRÄMJANDETS MUSIKHANDLÄGGARE Göran Hanning coachar bandet kontinuerligt och stödjer deras utveckling. Genom sin långa musikaliska erfa­ renhet har han många ovärderliga råd att ge. ”Jag är stolt över det här gänget. De är så målmed­ vetna och vill verkligen bli bättre hela tiden. Det ska bli kul att utbilda dem vidare på MCU:n nästa helg.” (MCU är Studiefrämjandets musikcirkelledarutbildning).

4

5

ss 7 7. BANDET SPELAR IN stora delar

6

6. MUSIKAKUTEN.SE är en sajt med många bra tips samlade på ett och samma ställe. Här visas bland annat hur man kan bygga upp den där ultimata strukturen på en hitlåt samt hur man grep­ par varje ackord på gitarren.

9

av repet på en smartphone. Ett barnsligt enkelt knep för att spara de bästa tagningarna och därige­ nom minnas hur man spelade.

8. EN REJÄL KANNA gott kaffe är naturligtvis ett måste på varje rep!

9. ULRIKA ÄLSKAR ATT stå på scenen. ”Hoppas vi får gigga på Bråvalla nästa år, eller som förband till vårt favoritband, Graveyard! Någon annan Nemis-scen ute i landet vore också grymt coolt att spela på!”

8 10 10. PÅ STUDIEFRÄMJANDET finns både

förstärkare och ljudanläggningar att låna. Perfekt när man ska ut och spela och inte äger en komplett utrustning själv.

(bas), David Karlsson (gitarr), Oskar Skagervik (gitarr) HEMSTAD: Norrköping GENRE: Blues/retrorock MERITER: Vinnare av Livekarusellen i Östergötland 2014.

MEDLEMMAR: Jennifer Sirén (sång), Teodor Åman (trummor), Ulrika Skärlund

OM PROCESS

TEXT: DANIEL FORSBERG FOTO: ILARI BJUVANDER

cirkeln 13


Närbild MARTIN EMTENÄS

t e h n e k i f Ny MARTIN EMTENÄS ÅLDER: 37 FAMILJ: Sambon Millan

som gjort Martin Emtenäs till en av våra mest uppskattade programledare. I snart tio års tid har han tagit tittarna i handen och låtit oss möta allt från skalbaggar till krokodiler. Det är också en man med skarpa tankar om jordens framtid. – Valfrihet är bra men vi borde inte få välja det som förstör vår planet. Det är ungefär lika dumt som att låta barn välja att leka med knivar. kanske är det nyfikenheten

om

»

som går genom rutan ner Martin Emtenäs namn. Verkligheten mot­ säger inte TV-tittarnas bild. Med ett slags lågmäld entusiasm berättar han om kändis­ skapets fram- och baksidor. Många tittare minns också hans ”misslyck­ anden”, som en hel natt i väntan på en björn som aldrig dök upp. Själv tror Martin att hans upptäckarlust är hemligheten bakom fram­ gången i rutan. Den är inte spelad eller tillrät­ talagd, utan kommer från hjärtat. – Min nyfikenhet ska driva programmet framåt. Det är själva upplägget.

och två barn, Wille, 2 och namnlös son, 10 dagar. ”Wille tycker han ska heta Umpar, men vi håller inte med”. BOR: Bostadsrätt i Umeå. GÖR: Programledare på SVTs Mitt i naturen. GILLAR: Människor som är sig själva, inte för mycket fasad. Prestigelöshet och generositet. OGILLAR: Elitism och snålhet. Människor med ömma tår är inte heller nåt vidare.

SMÅKRYP OCH HÅRDROCK är Martin Emtenäs passioner. Redan som barn vände han på stenarna hemma i Oxelösund och spanade in tusenfotingar, grå­ suggor och andra småkryp. Rocken kom också tidigt in i livet. Som trummis i bandet Facelift repade han i Studiefrämjandets lokaler. I tju­ goårsåldern förde musiken honom norrut. – Umeå var hardcorehuvudstad och det var hit man skulle om man gillade sån musik. I Umeå blev det studier i molekylärbiolo­ gi, svenska och journalistik, sedan student­ radio och vidare in på SVT. Musiken har aldrig släppt taget om honom. Men som heltidsarbe­ tande, nybliven tvåbarnsfar fylls livet av myck­ et annat. – Fast just nu är jag faktiskt sjukt spelsugen. På sommaren borde man fara runt och spela för en back bärs.

Mycket vill ha mer

Björnen kom inte

När SVT 2005 frågade om han ville hoppa in och leda Mitt i naturen sa han efter viss tvekan ja. Att det skulle bli tio år hade han ingen tanke på. Inte heller på vad en miljon tittare faktiskt innebär. Nu har folks hejande på gatan blivit en vana. – Mitt i naturen är ju i och för sig en ganska soft grej att bli känd för, säger han med ett le­ ende. ”Charmig”, ”entusiastisk”, ”verkar vara en trevlig kille”, är några omdömen när man näm­

Ett liv fyllt av natur betyder också tankar om klimatförändringarna. Miljöfrågan kan aldrig göras till en fråga om privatmoral, menar Mar­ tin. – Mycket vill ha mer, så fungerar nog vi människor. Om man utgår från vår biologiska grund går det inte att lämna över ansvaret för miljön på enskilda människors beslut. Risker och hot som drabbar oss i närtid kan vi ofta förstå. Svårare är det när konsekvenser­ na uppenbaras om tjugo år. – Vi vanliga människor har fullt upp med att leva våra vardagliga liv och kan inte alltid greppa de långa perspektiven. Kruxet är att klimatfrågan kräver just det­ ta. Därför behövs gemensam insikt om att förändring är nödvändig – och kraft att ge­ nomföra förändringarna. Politik med andra »

14

cirkeln


KLIMATFRÅGAN KAN ALDRIG överlåtas på

enskilda människors beslut, menar Martin som suckar över politikens oförmåga att agera för en mer hållbar framtid.

Tre häftiga naturupplevelser Martin Emtenäs har skrivit boken Upplev Sveriges natur, där 96 platser värda att besöka presenteras. Här är tre av hans favoriter:

• Urskog Det är häftigt att gå omkring i orörd urskog. Tyresta är ett bra exempel nära Stockholm.

• Höga kusten En häftig plats som öppnar dina ögon.

• Karlsöarna utanför Gotland Man är i Sverige men det

I Skuleskogen finns Slåttdalsskrevan. Väldigt mycket wow! känns som nåt helt annat. Ett uttryck för bredden i vår natur.


”Använd din egen nyfikenhet för att väcka andras.” – Det är någon form av total dumhet som jag har svårt att förstå. Martin är inte partipolitiskt engagerad. SVT ska också vara opartiskt, men Mitt i naturen har fak­ tiskt inskrivet i sitt uppdrag att ”ta ställning för na­ turen”. Och trots att framtiden kan tyckas hotfull gäller det att inte fastna i uppgivenhet. Man mås­ te inte heller inleda med att beskriva alla hot och allt elände. – Gör vi ett program om fjällrävar behöver vi inte börja med att berätta att den är utrotningsho­ tad. Man måste först skapa en fascination för det man vill rädda.

Så får du ut mer av naturen MARTINS TRE TIPS:

Väck nyfikenheten

• Rätt kläder Går inte att överskatta. • •

Hur makalös din naturupplevelse än är, om du fryser så är det piss att vara ute. Se till att vara varm och torr. Fika Ta med lite bekvämligheter ut, nåt gott att äta och dricka. Ta det lugnt i början Är du ovan i naturen, undvik jättestrapatserna. Att kolla in kajorna i stadsparken med en fika är en bra början.

MARTIN EMTENÄS aktar sig för att moralisera, men förundras över att ytan betyder så mycket i vårt samhälle. Inredning, mode, kroppsfixering… att detta ska ge livet mening har han svårt att förstå.

» ord. Tyvärr, menar Martin, är forskarna alldeles för lågmäl­ da, lobbyisterna för högljudda och politikerna för fega. Redan i dag finns tekniska möjligheter att vända utvecklingen. Men då krävs politiker som har mod att fatta tuffa, impopulära beslut. – Forskningen säger vad vi borde göra. Men po­ litikerna lyssnar bara på det som passar deras kort­ siktiga syften. De flesta verkar tycka att det blir för dyrt att rädda planeten, säger Martin och skakar uppgivet på huvudet.

I Studieförbunden finns många ledare som vill inspirera till naturupplevelser, ibland för rena nybörjare. Martins råd är att använda sin egen nyfikenhet för att väcka andras. Men det gäller att inte bli fånge i sitt eget intresse. Mitt i Naturen får inte bli ett program för de redan frälsta, men inte heller för barnsligt och elementärt. – En svår balansgång som vi sliter med hela ti­ den. Samband är ett nyckelord för Martin. En natur­ upplevelse kan visserligen stå för sig själv, men allt blir mer spännande om den kryddas med kunskap om hur saker och ting hänger ihop. Martin spanar in några kajor som kretsar kring papperskorgarna i Rådhusparken i Umeå där vi sitter. – Kajor är otroligt smarta, visste du det? Bara att sitta här och titta på deras beteende är fascine­ rande. Hur de agerar och kommunicerar med var­ andra. Och ju mer man vet om deras beteende, ju mer spännande blir det. Och då är vi tillbaka i barndomen, under stenar­ na i Oxelösund. – För mig var varje djur som gömde sig där exo­ tiskt och spännande. Men jag visste inget om dem. Det var bara att läsa på och lära sig mer. Nyfiken­ heten fanns där redan då. Den har jag fått gratis. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: FREDRIK LARSSON

HÅRDROCK I SKOGEN i lurarna. Ute i skogen är det perfekt, men då är det för att gå in i mig själv och mina tankar, som en form av meditation.

Martin lyssnar inte så ofta på musik i naturen. Men om han gör det är det mest tung rock som gäller: rock. Kanske svårt att lyssna på om man inte är van. De flesta manus till Mitt i Naturen har jag skrivit med Primus i lurarna.

• Rage against the machine har jag ofta • Dave Matthews band har jag alltid • Primus är ett märkligt band, otroligt stökig varit svag för. Inte alls tung rock, väldigt mycket mer välpolerat. Men grymt bra trummor.

16

cirkeln


notiser Ännu nyare svampbok PELLE HOLMBERGS och Hans Marklunds

Vindkraft? Ja, men var? NU SATSAR STUDIEFRÄMJANDET och Naturskyddsfören-

Nya svampboken kom ut för femton år sedan och har sedan dess guidat tusentals svampplockare bland soppar och skivlingar. Nu har boken blivit ännu nyare, i en upplaga med reviderade texter och enklare symboler, allt för att fler ska våga ta steget ut i svampskogen. Pelle Holmberg har i flera år lett svampkurser i Studiefrämjandet.

• •

ingen på kurser om vindkraft, och hur den ska kunna byggas ut med hänsyn till biologisk mångfald och naturvärden. – Sverige är ett stort land och vindkraft behövs, men det finns lämpliga och olämpliga platser för utbyggnad. Det är just den frågan vi vill diskutera, säger Isak Isaksson på Naturskyddsföreningen. Kursen arrangeras i höst på sex platser i landet. Mer info på naturskyddsforeningen.se/vindkraft Är du intresserad av att diskutera och lära dig mer om vindkraft, kontakta Studiefrämjandet på din ort.

Huvud, Hand, Hjärta, Hälsa LÄRA GENOM ATT göra, står det högst

teter. 4H är en av Studiefrämjandets 19 upp på Sveriges 4H:s sajt www.4h.se. medlemsorganisationer. Vad står då 4H Där kan du läsa att 4H är en bred ungför? Jo det är: Huvud för kunskap domsorganisation som finns i 80 länder. Hand för färdighet Fokus är djur och odling, men annat finns Hjärta för medkänsla också. Webbplatsen lotsar dig bland Hälsa för ett sundare annat fram till de 4H-gårdar som finns ko l l e n levnadssätt över hela landet, med massor av aktivi-

• • • •

webb

Träbestick sid. 297

Allt roligt på ett ställe! knivslöjd * tyg & garn * verktyg * konstnärsmaterial * bakning * möbeltapetsering * pyssel & mycket annat Concho sid. 146 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 0 1 2 3 4

Slöjd-Detaljer 2014/2015

Quiltpack sid. 165

Millifioripärlor sid. 250

Schablonmålning sid. 19

Dekorvinyl sid. 29

ny katalog ute nu! Metallvisare sid. 187

Spana in några av årets nyheter!

El-verktyg sid. 88-100

Mönstrad dekorfilt sid. 168-169

Katalogen gäller t.o.m. juli 2015.

Duck Tape sid. 262 Lyktlampor sid. 134

Kantstansar sid. 228-229 Kundtjänst 0511/267 67 Fax 0511/186 20 order@slojd-detaljer.se

Besök vår hemsida för fler tips, idéer & inspiration

Handla snabbt och enkelt på www.slojd-detaljer.se

Följ oss på facebook

www. s l oj d- de t a l j e r.s e cirkeln 17

SKARA * STOCKHOLM * MALMÖ

Dödskallepärlor sid. 241

Katalog 2014/2015 för Dig med skaparlust!

Sverige


Vässa din förening eller starta en ny! • Behövs ny energi i din förening? • Vill ni bilda en ny förening eller ett FOTO : THINKSTOCK

nätverk, men inte riktigt vet hur ni kommer igång? – Studiefrämjandet är en bra partner till både nya och gamla föreningar, säger Agneta Fleischer på Studiefrämjandet.

Föreningsstöd i alla former Agneta Fleischer ger en provkarta på vad föreningar får stöd med från Studiefrämjandet: STARTA EN FÖRENING STUDIECIRKLAR

IDROTTSFÖRENINGAR,

hundklubbar, teater­ grupper och etniska föreningar. Listan kan göras hur lång som helst. Och nya fören­ ingar föds hela tiden. De flesta svenskar är med i fler än en förening. En del med­ lemmar är inte särskilt aktiva men stödjer föreningens idé. Andra tillbringar hela sin fritid i föreningslivet. Bra gemenskap är en nyckelfaktor i en förening. Det gäller att vara en mötesplats där det händer spännande saker, där man trivs och vill lägga sin tid. Nya impulser är ibland nödvändiga för att föreningen ska utvecklas åt rätt håll. Klubbar för inbördes beundran i all ära, men på sikt mår de flesta föreningar bra av nya aktiva medlemmar och idéer utifrån. Det är här studieförbunden kommer in i bilden. – Vi samarbetar med tusentals fören­ ingar över hela landet. Varje dag har våra medarbetare kontakt med föreningar, sä­ ger Agneta Fleischer på Studiefrämjandet. För dig som är med i en förening – el­ ler ligger i startgroparna för att starta en – kan det därför vara en god idé att kontakta Studiefrämjandet. l

Ni är ett gäng som vill göra något tillsammans? Att bilda en ny före­ ning är inte särskilt svårt. Vi kan lotsa er framåt. STYRELSEUTBILDNING

Bra studieverksamhet gör föreningen spännande och attraktiv. Genom att ordna studiecirklar kan ni få fler intresserade och aktiva i föreningen. Cirklar för allmänheten har visat sig vara en bra inkörsport för nya medlemmar. FIXA ARRANGEMANG

Vad gör en kassör, ordförande och revisor…? Vi anordnar föreningsutbildningar för styrelseledamöter. FÖRENINGSUTVECKLING

Vill ni komma vidare i er förening men vet inte riktigt hur? Vi hjälper till med föreningsutveckling. Upplägget styrs av era behov – men målet är ofta en konkret handlingsplan för er förening. LEDARUTVECKLING

Utställning, konsert, festival, föreläsning… Utåtriktade arrangemang ger uppmärksamhet åt föreningen och gör att fler ser att ni finns. Vi kan hjälpa till med planering och praktiska saker. LOKALER

På många orter har Studiefrämjandet lokaler som föreningar får låna eller hyra till ett rimligt pris – för studiecirklar, möten etc. MARKNADSFÖRING

Många föreningsaktiva deltar i ledarutveckling, som är vår utbildning för cirkelledare. Läs mer på www.cirkeln.nu.

Vi kan hjälpa till med marknads­ föring – och ge tips om hur ni själva kan nå ut.

MEDLEMSMODELLEN

”Hur ska vi få fler, aktivare och nöjdare medlemmar?” Den frågan ställer sig många föreningar. Medlemsmodellen är en bok som utgår just från medlemmens perspektiv. Studiefrämjandet har tagit fram en studieplan till Medlemsmodellen. Finns på www.studieframjandet.se.

• • •

FÖRENINGSFAKTA

Det finns cirka 130 000 ideella föreningar i Sverige (SCB) Åtta av tio svenskar över 16 år är med i minst en förening (SCB) Fyra av tio unga 16–25 år uppger att de varit på ett föreningsmöte senaste året. (MUCF)

DÄRFÖR STÖDJER STUDIEFRÄMJANDET FÖRENINGSLIVET

Studiefrämjandet tror på idén att ett starkt föreningsliv är bra – både för enskilda människor och för samhället i stort. Studiefrämjandet får stöd av stat och kommun för att anordna studieverksamhet i föreningar och på olika sätt stödja föreningslivet.

18

cirkeln


FOTO : HE L E NA G U STAVSSO N

? p l a v d e m t Blivi s! Satsa på en kur – om du skaffat hund blir livet aldrig mer sig

riktigt likt, säger Nina Christoffersson. Hon har lett hundratals kurser för nyblivna hundägare och rekommenderar starkt att alla som skaffat valp går en kurs. Varför ska jag gå kurs med min valp? Det är roligt och nyttigt för dig och din hund. Ni ska ha ett långt liv tillsammans och då gäller det att du och din hund kan kom­ municera med varandra. Hur då kommunicera? Hundar är villiga att lära, men de måste förstå vad det handlar om. Ni behöver hitta ett gemen­ samt språk. Det ser inte lika ut för alla hundar och hund­­ ägare. Det är ett individanpassat rela­

tionsbygge. På valpkursen får du stöd att stärka just er unika relation. Det låter mer som en kurs för hundägaren än för valpen? Det stämmer. Det här med sitt, ligg, fot, hit och stanna. Får hunden lära sig det? Det finns några grundläggande saker varje hund bör kunna. Att gå fint i kopplet, ligga och stanna kvar. Det tränar man på valpkursen och vi lär hund­ ägarna hur de ska fortsätta på hemmaplan. För en liten valp är det inte särskilt bra förut­ sättningar att lära sig saker på själva kursen. Allt är ju tok­ spännande, med nya hundar och nya människor. Det är väl bra för valpen att lära sig att umgås med andra hundar? Ja absolut! Det är även bra för dig som har hund att få träffa andra hundar och hundägare. Hur lång är en valpkurs? Det varierar, men man brukar ses 6–10 gånger. Var hittar jag kurserna? Det bästa sättet är att kontakta närmaste Brukshundklubb eller Studiefrämjandet där du bor. Är alla hundraser välkomna till Brukshundklubben? Javisst. Du har levt ett liv med hundar, vad har de betytt för dig? Oj, allt! Jag skulle inte vara samma människa utan hundar. Jag hade inte haft min sambo

NAMN: Nina Christoffersson BOR: Leksand FAMILJ: Sambo och tre utflugna barn. En strävhårig vorsteh och snart en liten schäfertik. GÖR: Hundinstruktör på halvtid. Har tidigare jobbat på Studiefrämjandet.

om jag inte haft hundar. Sen är det vardagen. När jag kommer hem är det alltid någon som är lika glad varje gång. Det är ett klassiskt svar, men ändå fan­ tastiskt. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

Det finns många kurser för dig och din hund, förutom valpkurser. Här är några exempel: Allmänlydnad Spår Agility Rallylydnad Hundens sjukdomar Hundmassage

FLERA KURSER FINNS…

• • • • • •

www.musikakuten.se

färg & fiber

KONSTNÄRSMATERIAL

INRAMNING • GALLERI & HOBBY WWW.FARGOCHFIBER.SE

0707-47 03 24, S:A KUNGSGATAN 8, FLEN ÖPPET: MÅND–ONSD 10–17

cirkeln 19


Stor satsning på studiecirklar för föräldrar i nytt land

DET HÄR ÄR ÄLSKADE BARN Materialet lotsar deltagarna fram i samtalen – med frågor, bilder och tips på filmer och läsning. Varje träff har ett tema. Här är upplägget för de sex studiecirklarna: CIRKEL 1

n r a b e Älskad 330 000 barn upp till 14 år är födda

BARNEN OCH VI

1. Barns behov 2. Familj i Sverige 3. Barns rättigheter CIRKEL 2

BARN I FAMILJEN

»

utomlands eller har föräldrar födda utanför Sverige. Och varje dag anländer nya barn­ familjer från jordens alla hörn. Nu storsat­ sar Studiefrämjandet på studiecirklar med föräldrar som är nya i Sverige. FÖRÄLDRARNA har efter­

1. Växa upp i Sverige 2. Leva tillsammans 3. Flera språk – blandspråk CIRKEL 3

BARNS VARDAG

1. Barnomsorg 0–6 år 2. Grundskolan 6–12 år 3. Fritiden CIRKEL 4

frågat det här, säger Karin Ekermann på Studiefrämjandet, som leder arbetet med Älskade barn. Att det finns behov av att diskutera föräldrafrågor är inte särskilt underligt. – Föräldrar i ett nytt land står inför en massa utmaningar. En del i den nya kulturen kan

TONÅRING I FAMILJEN

1. Växa upp i Sverige 2. Leva tillsammans 3. Dubbla liv – blandliv CIRKEL 5

vara okänt och det kan saknas trygghet i vardagen. Det kan gälla barnomsorg, skola, sjuk­ vård och andra saker som är självklara för den som bott här hela livet. Älskade barn omfattar sex studiecirklar om vardera tre träffar, där varje cirkel har ett tema. Föräldrarna kan välja den eller de cirklar som pas­ sar dem bäst. Till varje område finns bildkort med frågor. Den som leder cirkeln har stöd av en handledning. Det ska vara enkelt att komma igång.

FOTO : M ASKOT

ÄLSKADE BARN PÅ SOMALISKA

Många somaliska föreningar runt om i landet har visat intresse för föräldrautbildningar. Det har lett till att Älskade barn nu översatts till somaliska.

Inga pekpinnar

TONÅRINGENS VARDAG

1. Högstadiet och gymnasiet 2. Fritiden 3. Framtiden CIRKEL 6

NORMER OCH VÄRDERINGAR

1. Att må bra 2. Heder och skam 3. Bryta mot lagen

ÄLSKADE BARN

är uppbyggt kring ett antal lösa kort med samtalsfrågor och illustrationer av Eva Thimgren.

Den som bläddrar i materialet hittar mest frågor – och inte så många svar. Det är en medve­ ten tanke. – Vi har verkligen inte velat komma med pekpinnar, men däremot ställer vi frågor kring kontroversiella ämnen. Det är samtalen som är det viktiga, säger Karin Ekermann. Kanske gäller det framför allt frågor som rör tonårsti­ den. För det är då det kan börja knaka i fogarna ordentligt i fa­ miljerna.

– Barnen växer upp och bör­ jar leva sitt eget liv, och influe­ ras av normer och värderingar som kan gå på tvärs med för­ äldrarnas. Det här gäller verkligen inte bara familjer i ett nytt land, men i dessa familjer kan kultur­ krockarna bli mer tydliga. Att träffa andra föräldrar i samma situation kan vara första steget att hitta fram till lösningar. Vad har varit svårast med att ta fram materialet? – Oj, du anar inte hur mycket vi har funderat för att hamna rätt. Vi har verkligen vägt ord och bilder. Många har bidragit.

20

cirkeln


Många färger på renskinn och tråd mm.

Kan du motstå det här?

NU 10% rabatt vid nästa beställning. Uppge kod 1409 Gäller t.o.m 31 oktober

Här kan du hitta mer inspiration www.tjaderlader.se

Sveriges bredaste sortiment av läder, tillbehör, litteratur för allt läderhantverk samt kursverksamhet.

Tjäder Läder AB Tele: 0297-45220 Info@tjaderlader.se

Vad hoppas du att materialet ska bidra till? – Jag tror att vi möjliggör för människor att diskutera vik­ tiga vardagsfrågor. Tanken är att föräldrar ska kunna delta, utan att det behöver vara ett krisläge i familjen.

Hitta nyckelpersoner

En knäckfråga är hur man ska nå föräldrarna. Att annon­ sera eller sätta upp lappar i centrum räcker inte. Person­ liga kontakter och uppsökande arbete måste till. Erfarenhet­ erna från tidigare föräldrasats­ ningar är att det är en fördel att gå via etniska föreningar. Att hitta nyckelpersoner är viktigt för att skapa förtroende. –Vi ordnar inspirationsföre­ läsningar och utbildar våra an­

ställda i Studiefrämjandet. De personer som ska leda cirklar­ na får också utbildning. Karin Ekermann hoppas att Älskade barn ska leda till sam­ arbeten. Frivilligorganisationer som Röda Korset och Rädda Barnen är två möjliga partners. Hon tror att många kommu­ ner kan vara intresserade av att stödja verksamheten. – Vi som studieförbund har ett stort kontaktnät och större möjligheter än kanske någon annan att nå ut. Vi vill sprida materialet över hela Sverige för vi vet att behovet är stort. TEXT: THOMAS ÖSTLUND

spräng En

Intresserad av materialet? Kontakta Studiefrämjandet där du bor för mer information.

Kursstart 20–50 % rabatt. 8 september – 28 oktober. Välkommen till Kreatima – mitt i city! Vi är sedan i våras återförsäljare för Cebex keramikexperterna. Välkommen att prata keramik med oss. Titta efter våra visningar och besök vår e-handel på www.kreatima.se. Fraktfritt vid köp över 500 kronor.(Gäller ej skrymmande varor eller keramiksortimentet.

f utik ld b fyl

lld

materia l med allt

y

r äre stn kon för

oc hh

obbymålare

.

Älskade barn är skrivet av Hetty Rooth, doktorand i folkhälsovetenskap. Erfarenheter från Studiefrämjandet Stockholms projekt Samordnat föräldrastöd i Järva har tagits tillvara. Här har över 2 000 personer de senaste två åren deltagit i föräldracirklar och föreläsningar. Projektet har letts av Abdibashir Hirsiguled och Sonia Sherefay. En annan viktig inspirationskälla för Älskade barn är FN:s Barnkonvention.

Kungsgatan 58 • T Hötorget • Stockholm • Tel: 08-545 15 560 •

www.kreatima.se

cirkeln 21


Bä bega re gnad e

notiser Bli lite mer hållbar Att prata om miljön är väl okej, men kanske är det smartare att göra något konkret. När det gäller miljöengagemang händer mycket just nu. Här är fem tips.

• Hur gör vi politik av klimatfrågan • Energifallet – Naturskydds• med Fältbiologerna föreningens skolsatsning Hur kan man vara en medveten klädkonsument?

HÅLLBART I ALMEDALEN

IL LU STRATIO N: NINNI O L J E M ARK

DET VAR NÅGRA

3. Byt kläder

1. Odla ekologiskt

Slit-och-släng-tiden verkar passé. Varför inte fixa en klädbytardag i kvarteret? Eller samla ett gäng för renovering av cyklar? Runt om i landet händer massor inom vintage och recycling.

Kurser och arrangemang om ekologisk odling finns på flera håll i landet. Ett annat spår är att lära sig förädla det man odlar. Mjölksyrejäsning är bara ett exempel.

4. En vecka med framtid

2. Miljödiplomera

På flera håll ordnas Framtidsveckor, bland annat i Alingsås, Umeå och Värmdö. En vecka med olika arrangemang på temat en mer hållbar framtid. Hur stort eller litet bestämmer ni själva. Läs mer på studieframjandet.se/framtidsveckan.

av sex välbesökta seminarier som Studiefrämjandet anordnade i Almedalen på temat #vrålkulframtid. Det hela avslutades med en vrålpromenad för klimatet genom Visby. – Vi lade tyngdpunken på miljöoch klimatfrågorna och mötte ett stort gensvar. Vi är i framkant i samhällsdebatten och det lyckades vi visa upp i Almedalen tillsammans med våra medlemsorganisationer, säger Johnny Nilsson, Studiefrämjandets förbundschef.

Bli mer klimatsmart med enkla medel. Med Studiefrämjandets ”Miljödiplomera din förening” får du koll på hur läget är i dag – och vad ni kan förbättra. Funkar även för mindre företag och andra grupper.

5. Urban trädgård

EN FILMAD RESUMÉ av Studiefräm-

Stadsodling är en trend. Folk går ihop och odlar här och där, på bakgårdar och i parker. Dra ihop ett gäng och planera nu, snart är det vår igen!

jandets alla aktiviteter i Almedalen kan du söka på Youtube eller via länken på cirkeln.nu.

DEN VILDA MATEN DEL 2 – De kompletta instruktionsfilmerna om kötthantering TILLVARATAGANDET AV KLÖVVILT Filmen handlar om passning och hygien, hängning och hantering i skogen och i slaktboden. STYCKNING AV KLÖVVILT Filmen handlar om styckning och tillvaratagande av vildsvin och älg, hjortar och rådjur

NY FILM! 22

Pris: 195 kr/st

Beställ filmerna i Jägareförbundets butik www.jagareforbundet.se

cirkeln


FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET

• Ett av Sveriges största studieförbund. • Finns över hela Sverige. • Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang. • Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga. särskilt på är natur, djur, miljö och kultur.

”Röstat? Än sen då…” har säkert röstat, detta supervalår. De allmänna valen är en sida av demokratin. Folkbildning är en annan, kanske minst lika viktig. För utan TOMMY WINBERG bildade medborgare riskerar demokratin till slut att bli ihålig och sårbar. Men vad menas då med bildning? ”Bildning har den fördelen jämfört med ut­ bildning att den syftar till att individen utvecklar en personlig relation till sina kunskaper.” Så står det i folk­ bildningens gemensamma idédokument Vägval & Vilja. En personlig relation till kunskapen? Vad innebär det? Som jag tolkar det, handlar det om att det vi lär oss blir en del av vår personliga identitet. Bildning vidgar vår ho­ risont och vår förmåga att se på saker från olika håll. Kan­ ske ingen kunskap du vinner frågesporter med, men som gör dig själv och världen runt omkring lite mer begriplig. DE FLESTA AV ER

För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

ledare

• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar • Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund. demokratiskt.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs • Har 19 medlemsorganisationer. STUDIEFRÄMJANDETS VISON

Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.

SAMTAL, REFLEKTION, INSIKT . De är ingredienser i de flesta studiecirklar. Precis som i akvarellcirkeln i Gävle du kan läsa om här i Cirkeln. Jag tror att just sådana bildande sammanhang gör oss bättre rustade för att ta del av det som händer runt omkring oss. Säga ifrån, uttrycka en åsikt, protestera – kanske mot de politiker vi just valt. Folkbildningen ska bidra till att utveckla demokratin. Det är ett ansvar för oss i Studiefrämjandet. Och Studie­ främjandet består ju främst av alla ledare och deltagare i våra studiecirklar. I VALEN ÖVERLÅTER vi en del av makten till folkvalda politi­ ker. Men uppgiften att utveckla demokratin och framför allt se till att den inte hotas, det ansvaret kan aldrig överlå­ tas på någon annan. Det är ditt och mitt.

FO TO : PE R SA ND BE RG

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Musik & Kulturföreningarnas Samarbetsorganisation – MoKS, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turistföreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

TOMMY WINBERG FÖRBUNDSORDFÖRANDE I STUDIEFRÄMJANDET

ANNONSERA I CIRKELN Du når cirka 15 000 cirkelledare över hela Sverige. Annonskontakt Bo Eriksson, e-post: bo.eriksson-­ media@telia.com PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefräm­ jandet där du bor. Övriga prenumerationsärenden, kontakta Studiefräm­ jandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

cirkeln på webben

På vår webbplats www.cirkeln.nu hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 23


POSTTIDNING B Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

Nu blir vår jakthundsförsäkring ännu bättre!

V

år jakthundsförsäkring är en paketlösning som ger ersättning för veterinärvård och livvärde vid olycksfall och nu även vissa sjukdomsfall som kan drabba jakthunden. Vi har också höjt livbeloppet. Försäkringen ger som tidigare även ersättning för rehabilitering och kostnader för medicin. En jakthund har ett viktigt men ibland också riskfullt uppdrag. Varje år inträ ar ett stort antal olyckor med jakthundar inblandade. Trafikolyckor är vanligast, angrepp från ilskna vildsvin är en annan fara och det finns fler. Vår jakthundsförsäkring kan tecknas för alla jakthundsraser och även blandraser av dessa. Nyheter • Höjt livbelopp – nu 15 000 kronor • Ersätter nu även lungödem och magomvridning • Har du fyra jakthundar eller fler kan du teckna jakthundförsäkringen till en lägre kostnad Vill du veta mer – kontakta ditt lokala jaktombud som du hittar på agria.se. Du kan också ringa på 0775-88 88 88.

Försäkr din jakt a h för min und dre 3 kr/dag än .

”Jag har i samarbete med Agria arbetat fram en riktigt bra och heltäckande försäkring för den vanliga jägarens bästa kamrat – jakthunden. Målet har varit att skräddarsy en jakthundsförsäkring som innefattar det mesta som din hund kan råka ut för. Agrias Jakthundsförsäkring täcker nu allt från veterinärvård för olycksfallsskador, magomvridning och lungödem till medicin, rehabilitering och liv. Allt i ett paket till en låg kostnad. Mina jakthundar är värda ett riktigt bra och tryggt skydd – är dina?” omas Ekberg Yrkesjägare

agria.se, 0775-88 88 88 Agria Djurförsäkring är länsförsäkringsgruppens specialistbolag för djur- och grödaförsäkring.


cirkeln3_webb.pdf