__MAIN_TEXT__

Page 1

cirkeln

D E M O KRAT I

KOM IGEN MÄN

u

FRIA FANTASIER

PÅ SPELENS HUS

u

DAGS ATT PRATA OM ALLT VI INTE PRATAR OM

8 BAND SOM SYNS

PÅ SWEDEN ROCK MISS INTE ION: G RA TION

MUS PAN TAFA SHIR I

FOLKBILDNINGENS

PIONJÄRER

Demokratispaning TANGO & MÅNSKENSTUR På gång i Västernorrland

HIPHOP

Lailas passion

LÅT ALLA SÄGA SITT I studiecirkeln

1.201 8


cirkeln

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 17 000 cirkel­ ledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 39. redaktör

Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se art director

Ninni Oljemark ninni@kombinera.se ansvarig utgivare

Gustav Öhrn, Studiefrämjandet redaktionsråd

Theo Hammar Marcus Pehrsson Thomas Östlund Ninni Oljemark omslagsfoto

Anna Molander postadress

Cirkeln Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm

internet

cirkeln.nu tryck

Norra Skåne Offset, Klippan

tummen upp … … FÖR APPEN KARMA

Har någon mer än jag fått den uppmaningen? Att vilja veta är inte alltid så populärt. I Svenska Akademiens Ordbok från 1947 (det år hade ordboken kommit till bokstaven N) står det om nyfikenhet: ”Benägenhet att opåkallat, närgånget söka få kännedom om sådant som icke angår honom.” Just det, inse din plats och lägg dig inte i det som inte angår dig. Nu ser jag i rapporten Bildningstrender att nyfikenhet är den största drivkraften för viljan att lära sig mer. Utvecklingen går framåt! VAR INTE SÅ NYFIKEN!

viljan att förstå är egentligen en djupt mänsklig egenskap. Ett samhälle som begränsar nyfikenheten är illa ute, i alla fall på lång sikt. Har nyfikenhet med demokrati att göra? Jag tror det. I kontrast till nyfikenheten står tvärsäkerheten. Den självgoda hållning som alltid tror sig veta bäst. Nyfikenhet – och demokrati – förutsätter ett öppet sinne, att inte ha svaret på allt. Ett förhåll­ ningssätt man kan hoppas vin­ ner terräng, inte minst under kommande valrörelse.

Massor av mat slängs varje dag. Nu går det att köpa mat som blivit över genom appen Karma. Så här går det till: 1. Restauranger, caféer och matbutiker laddar upp sin osålda mat till Karma-appen. 2. Karma-användare beställer och betalar för maten direkt i appen. 3. Användarna hämtar upp maten som take-away på plats inom angiven tid. Mer än 1 000 butiker och restauranger är med i Karma. Cirkeln gillar!

LUSTEN ATT TA REDA PÅ,

tummen ned … … FÖR FRÅGETERRORISTER

Cirkel har bott på hotell, och innan vi ens checkat in får vi frågan från bokningssajten: Hur var incheckningen? Väl inne på rummet kommer nästa fråga: Hur var rummet? Och sen när vi lämnat: Hur var din vistelse? Det finns säkert ett enkelt sätt att tacka nej till dessa frågor. Men vi skulle gärna vilja fråga frågeställaren hur hen egentligen tänker.

FO TO : JAR I KO IVI ST O

e - post cirkeln@studiefram­ jandet.se

Nyfiken eller tvärsäker?

MED ANDRA ORD: Fler nyfikna frågor. Färre tvärsäkra svar.

THOMAS ÖSTLUND REDAKTÖR papper

Munken Kristall Tillverkat på Munkedals pappersbruk issn

0282-135

Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan. Detta nummer är presslagt i mars 2018.

Innehåll

20

9 Demokratisera studiecirkeln 12 Närbild: Mustafa Panshiri 15 Hårdrocken lever 16 Fria fantasier på Spelens hus

20 Folkbildningspionjärer

cirkeln

ELLEN KEY

4 Demokratispaning

19 Kom igen män

2

SPELENS HUS

1619

Älskade barn


NAMN: Laila Josefin Johansson. ÅLDER: 20

BOR: Lägenhet i Gävle. FAMILJ: Mamma och två syskon. GÖR: Har pluggat djurvård. Söker jobb just nu. GILLAR: Katter. OGILLAR: Vad ogillar man egentligen? Jo, en sak jag verkligen ogillar är kaviar.

Läget för raparen Laila: Stressigt men sjukt kul Vilken är din passion? Musik! Så länge jag kan minnas har det varit musik. Mycket hiphop, men jag lyssnar på allt som är bra. Man kan väl säga att jag är ett överintresserat musikpretto.

Varför hiphop? Jag har alltid gillat att skriva och hiphopen är ju textbaserad. Rapen har blivit mitt uttryck. Vad spelar du för instrument? Inget alls, men jag gör en del beats på datorn. Just nu gör jag musik med en tjej som heter Claudia Berglund. Vi kallar oss LJ Clouds. Vad handlar dina texter om? Alltså, jag har varit med om mycket. Man kan säga att jag levt ett långt liv, fast på några få år. Texterna tar upp hur det är att vara ung i dag. Att många liksom bara glider runt och tror att de äger världen. Men det är inga deppiga texter, utan med sarkastisk humor. Sen vill jag också peppa den kvinnliga delen av världen med mina texter. Hur viktigt är det att nå ut till andra med det du gör? I tio år har jag bara hållit på för mig själv. Vi har precis börjat ge oss ut i offentligheten. Jag hoppas att folk kan relatera till och känna igen sig i mina texter. Att berätta om sig själv är som terapi, både för mig själv och även för andra, hoppas jag. Hur samarbetar ni med Studiefrämjandet? Vi har fått studiotid för att spela in vår första EP. Sen har vi ju Philip som jobbar där. Man kan säga att vi använder oss av Philip, nästan som en typ av manager. Det är bra. Vad händer nu närmast? Just nu är det lite stressigt men sjukt kul. Vi ska vara med i Studiefrämjandets Livekarusellen och ge ut EP:n. Jag vill fortsätta satsa på musiken, men mest av allt jobba med positiva människor och må bra. TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: PER-ERIK JÄDERBERG

cirkeln 3


ska ningen Folkbild ka och r l att stä il t atin”. a r id ”b demokr a k s n e v den s mt. n bestä utveckla iksdage r I år fyller den parlamentariska demokratin r a et håll? h k il t De ch åt v o t t ä s n t e e p k il m v e t å a Men p i Sverige hundra år. Och den kommer väl alltid är att t tpunkt ur står H En star . u n t et jus att finnas, eller..? I flera av våra grannländer på läg till ntligen det ege ? in t a r ok ed dem naggas nu de demokratiska fri- och rättigheterna m

möjli

gheter

i kanten. Uttrycket ”demokratin måste erövras varje dag” har fått förnyad giltighet. Kanske gäller det också i Sverige. Cirkeln tog hjälp av en panel tänkare och tyckare. Här är deras analys av läget för demokratin i Sverige i dag.

DEMOKRATI SPANING

DEMOKRATIN ÄR VÄL SJÄLVKLAR, ELLER..?

»

Tidskriften The Economist rankar Sverige som världens starkaste demokrati. Men nu visar attitydundersökningar att många unga tvekar inför demokratin som det bästa styrelseskicket. De folkvalda står inte högt i kurs och allt färre vill engagera sig i partipolitiken. Så hur står det då till med demokratin i Sverige? Är vi fortfarande trygga i ”världens starkaste demokrati” eller kan det som nu sker i länder som Ungern, USA, Ryssland eller Polen hända även här? För att bena ut frågan använder vi den så kallade SWOT-metoden (Strengths, Weaknesses, Opportuni­ ties and Threats). Egentligen skapades den som ett fö­ retagsekonomiskt hjälpmedel, men kan också vara ett sätt att bena ut vår svenska demokratis styrkor, svag­ heter, möjligheter och hot.

Styrkor

Grundbultarna på plats

Det låter betryggande: Sverige har en grundlag med rösträtt, yttrandefrihet, föreningsfrihet, pressfrihet och ett oberoende rättsväsende. Samtidigt är dessa grund­ bultar i demokratin något vi ofta tar för givet, på samma sätt som att bilen ska fungera och ta oss till jobbet, eller att elsladden ska leda ström till kaffebryggaren. 4

cirkeln

Liknelsen är inte helt illa vald, enligt professorn i miljöhistoria Sverker Sörlin: – Man kan faktiskt jämföra demokrati med infra­ struktur. Den kännetecknas av att vi använder den ru­ tinmässigt. Alla använder den. Och vi förväntar oss att den ska fungera. Så länge vägen är hel, reflekterar vi inte över den. Först när det blir tjälskador inser vi att vägen måste underhållas. Nu börjar allt fler oroas över demokratins tjälskador, både i Sverige och i länder i vår närhet. Kanske är oron i sig ett demokratiskt styrketecken? – För bara tio år sedan kunde jag inte före­ ställa mig annat än styrkor, säger Sverker Sör­ lin. Demokratin var robust och självklar. Det civila samhället fungerade bra med välutveck­ lade folkrörelser. Det fanns en slitstyrka i sam­ hällsväven. Banden som höll ihop människor var större. Sverker Sörlin talar i förfluten tid. Men han och många andra räknar fortfarande civilsamhället som en styrka i den svenska demokratin. Människor som frivilligt engagerar sig i föreningar – som inte styrs av staten eller näringslivet – är en grundläggande förut­ sättning för en vital demokrati. För när vi möts i by­ alaget eller studiecirkeln växer inte bara demokratins


styrkor §

t o h

svagheter

$

VÄRLDENS STARKASTE DEMOKRATI,

EGO

rotsystem. Vi håller också demokratins många små muskler i trim genom att träna oss i samarbete, samtal och problemlösning. Seher Yilmaz är ordförande i den ideella organisa­ tionen Rättviseförmedlingen. För henne personligen är grundbultarna i vår demokrati inte självklara. – Det är en styrka att vi har högt valdeltagande och ett tryggt system med val vart fjärde år. Mina föräld­ rar – som kom hit som politiska flyktingar – hamnade i fängelse i sitt hemland när de försökte bedriva politik. Seher Yilmaz upplever, precis som Sverker Sörlin, att det civila samhällets slitstyrka minskar. Samtidigt ser hon nya former av aktivitet växa fram. Rättviseför­ medlingen har ett nätverk med 130 000 personer. Och när det bränner till, som under flyktingvågen 2015, menar hon att man kan se hur resurserna i civilsam­ hället faktiskt mobiliseras och gör konkret skillnad.

Svagheter

Demokratin krymper – tilliten minskar

Trots vår solida demokratiska tradition lurar systemets svagheter i kulisserna. De vi talat med lyfter fram tre faktorer, som lite förenklat kan sammanfattas så här: Makt i samhället har förskjutits från politiken till marknaden.

stämmer fortfarande den bilden av Sverige. Eller är demokratin sakta men säkert på väg att förlora sin kraft?

• Tilliten till förtroendevalda har minskat samtidigt som klyftorna mellan väljare och valda har ökat.

• Vi agerar inte längre kollektivt utan vänder oss till

oss själva för att lösa problem. För den enskilda medborgaren kan effekterna av maktförskjutningen bli synliga genom tågkaos el­ ler vårdköer. Det är visserligen inte demokratins fel att jag får vänta på vård och tåg, men det faktum att beslutsfattarna inte riktigt har makten över proble­ met försvagar demokratin. Allt fler beslut har flyttats från kommunfullmäktige och riksdag till en global och marknadsstyrd arena. Kristina Persson, ekonom och fram till 2016 soci­ aldemokratisk framtidsminister, menar att denna ut­ veckling har pågått de senaste 40 åren. – Globalisering, informationsteknologi, avregle­ ringar och privatisering av offentlig välfärd har sam­ verkat till att försvaga nationalstatens förmåga. Under 1960- och 1970-talen ledde politikerna utvecklingen och det fanns en framtidstro. Sedan verkade det som om politiken tappade självförtroendet – de hävdade sig inte längre i utvecklingen utan överlät den åt mark­ naden. Kopplingen mellan maktförskjutningen och en minskad tilltro till partier och politik blir uppenbar: kan inte politikerna leverera bra lösningar, förlorar vi »

cirkeln 5


FOTO : CARO L INE TIBE L L

DEMOKRATI SPANING » förtroendet för dem. Är det dessutom så att varken po­ litiker eller väljare inser att makten förskjutits, är det förstås en ännu allvarligare svaghet. Vårt demokratis­ ka system har helt enkelt inte följt med i samhällsut­ vecklingen, enligt Kristina Persson. – Varken politik eller individ greppar de komplexa processer som drivs fram av den tekniska och ekono­ miska utvecklingen. Politiken är organiserad på ett gammaldags sätt som gör det svårt att hantera framti­ den, helheten och långsiktigheten. Olle Wästberg, som ledde 2014 års Demokratiut­ redning, menar att tilliten till det demokratiska sys­ temet har varit stark i Sverige, just för att politikerna klarat av att lösa konkreta sakfrågor. Men så är det inte alltid längre. Och klyftan mellan valda och välja­ re späds på genom att antalet förtroendevalda minskat drastiskt. – Från 1970 har vi gått från 200 000 förtroendeval­ da till 36 000. Det gör att vi mer sällan träffar dem i vardagen. Partierna har också blivit svagare. De har mist en miljon medlemmar sedan 1980-talet och bli­ vit mer slutna. Mellan valen känner sig hela 80 procent av väljar­ na utan politiskt inflytande. Samtidigt agerar vi sällan kollektivt för att få inflytande eller bli stärkta. Kanske för att många frågor känns för stora och komplicerade, som juristen och komikern Dilan Apak uttrycker det: – Vi medborgare drabbas av existentiell ångest. Varifrån kommer världen? Hur skapar vi ett demokratiskt samhälle? Att i stället söka svaren hos sig själv ser Dilan Apak som ett tecken i tiden. Det är fokus på individen i dag. Vi ska hjälpa oss själva för att stärka oss själva. Det blir ett cirkelresonemang, och det avspeglas också i vårt förhållande till politiken.

1

4

2

Hot

FOTO: KARIN GUSTAVSSON

Hotet – att inte se att demokratin är hotad

Å ena sidan ligger alltså demokratins problem, i och med maktförskjutningen, ogripbart långt från den lilla människan. Å andra sidan finns problemet hos var och en av oss – om vi tänker att ”någon annan” ska fixa det. Ett uppenbart hot mot demokratin är därför att både individ och samhälle kör på som vanligt, utan att uppmärksamma att gnisslet i samhällsmaskineri­ et faktiskt är ett demokratiskt problem. Statsvetaren Stig-Björn Ljunggren formulerar det kärnfullt: – Det faktum att demokratin inte levererar upp­ fattas inte som ett demokratiskt problem.

3 FOTO: SOFIA RUNARSDOTTER

DEMOKRATIPANELENS förebilder och bästa medicin SEHER YILMAZ 32 Ordförande Rättviseförmedlingen. BÄSTA DEMOKRATIMEDICINEN: Tillgänglighet och sänkta trösklar för engagemang. DEMOKRATISK FÖREBILD: En av dem är Lina Thomsgård som startade Rättviseförmedlingen och därigenom skapade en enkel plattform för många att vara med och bidra till ett mer jämställt samhälle.

1

6

cirkeln

KRISTINA PERSSON 72 Ordförande för Frejas Fond, Social entreprenör i fyra viktiga sammanhang: Integration, Demokrati, Kvaliteten i offentlig sektor och Kamp mot segregation. BÄSTA DEMOKRATIMEDICINEN: Att vara med små barn och tänka på deras framtid. DEMOKRATISK FÖREBILD: Nelson Mandela, för hans kärlek, tolerans och tro på människan.

2

SVERKER SÖRLIN 61 Professor i miljöhistoria, författare. BÄSTA DEMOKRATIMEDICINEN: Att känna sin historia – och att inte ta frihet och trygghet för givna. DEMOKRATISK FÖREBILD:  Folkrörelserna. Jag tror på civilsamhället. Att arbeta tillsammans med andra fungerar som en fostran i demokratiska värderingar.

3


FOTO: ARKIV

CIRKELNS panel ser

6

både hot och möjligheter för demokratin. Att vara med små barn och tänka på deras framtid är den bästa demokratimedicinen, enligt Kristina Persson.

Lägger vi samman dessa hot – att demokratin inte levererar i konkreta vardagsfrågor, att diskussionen om detta inte förs, att strukturerna förblir oförändra­ de och att allt fler ställer sig vid sidan om – framträ­ der ett annat hot. Då uppstår en grogrund för till synes enkla lösningar som kan locka massorna av besvikna medborgare. Det ligger nära till hands att söka efter en stark ledare eller börja peka ut syndabockar. Det har hänt tidigare i historien. Olle Wästberg tar upp Ung­ ern och Polen som exempel: – Där har vi sett hur auktoritära partier röstats fram. De har kunnat utnyttja gällande lagar för att ta kontroll över domstolar och public service. Vi bör lära oss att skapa trösklar för den typen av snabba föränd­ ringar. Domstolar, public service och skolors läro­ planer ska inte kunna få förändras från en dag till en annan.

Möjligheter

Det öppna samtalet – där alla kan delta

5 FOTO: OLLE ENQVIST

Det är ett allvarligt hot. Om ingen protesterar, ifrå­ gasätter eller diskuterar, fortsätter utvecklingen mot centralisering och toppstyrning, som Olle Wästberg ti­ digare talade om. Budskapets kärna är att om våra demokratiska strukturer inte är levande, hotas demokratin inifrån. Vi kan redan se att alla inte deltar – eller förmår del­ ta – i vår representativa demokrati. Det skiljer 40 pro­ cent i valdeltagande mellan Stockholmsstadsdelarna Bromma och Tensta, som ligger fyra kilometer från varandra. Arbetslösa och nyanlända hör till de grupper som har lägst valdeltagande.

OLLE WÄSTBERG 72 Styrelseproffs, samhällsaktivist. BÄSTA DEMOKRATIMEDICINEN: Alla måste känna sig lyssnade på. Reformer för detta, samt att skilja nationella och lokala val så vi inte längre har längst mellan valen av demokratier. DEMOKRATISK FÖREBILD: I år är det hundra år sedan demokratin infördes i Sverige. Därför är årets idol Nils Edén, Sveriges liberale statsminister som lyckades genomdriva demokratin.

4

5

Så var finns då möjligheterna att göra vår demokrati bättre? Stig-Björn Ljunggren drar sig inte för att citera Karl Marx: ”Traditionen från alla döda släktled trycker som en mara på de levandes hjärna.” Med andra ord: vi behöver en ny generation som inte är fast i gamla tankefigurer. Han tar som exempel hur man poäng­ löst använde ny teknik till att skanna in gamla over­ head-föreläsningar, innan en ny generation kom med helt oväntade möjligheter. Ny teknik och sociala medier kan vara hot, men ock­ så bära på möjligheter. Mest konkret är Seher Yilmaz. Utgångspunkten är Rättviseförmedlingens arbete som bygger på nätverk via sociala medier. – Hur ser vi till att folk får engagera sig lagom, li­ tegrann, under kortare tid? Det är bättre att hitta små saker som alla kan bidra med, och som kan det bli in­ körsporten till något mer. Rättviseförmedlingen arbetar just så. Människor kan delta hur mycket eller lite de vill. – Vi tar bort gränser. Och när vi arbetar med sociala medier handlar det om att lyssna, ta in åsikter och för­ »

DILAN APAK 26

Frilansande skådespelare, manusförfattare och komiker. Utbildad jurist. BÄSTA DEMOKRATIMEDICINEN: Jätteklyschigt, men att i alla fall försöka förstå sina politiska motståndare för att därigenom förstå sina egna åsikter och hur de båda kan och kanske behöver existera samtidigt. DEMOKRATISK FÖREBILD: Det har jag nog ingen. Däremot är jag väldigt intresserad av att följa den demokratiska utvecklingen i Rojava (västra Kurdistan i Syrien). Ett globalt sett säkert kontroversiellt projekt, men det är

spännande med en så etniskt och kulturellt varierad region som arbetar med demokrati ner på kvartersnivå mitt under brinnande inbördeskrig. STIG-BJÖRN LJUNGGREN 60 Fil Dr statsvetenskap, frilansskribent och egen företagare i politikbranschen. BÄSTA DEMOKRATIMEDICINEN: Folkrörelser. DEMOKRATISK FÖREBILD: Perikles. Tidigt ute som försvarare av någon slags demokratisk princip. Men visst, pesten tog honom ändå …

6

cirkeln 7


notiser

TEXT: JOHANNES STÅHLBERG MARIA KAPLA

8

cirkeln

Mer jämställdhet i folkbildningen på att lyfta jämställdhetsfrågan i folkbildningen. En ny handlingsplan tar bland annat upp frågan om könsstereotypa ämnesval och folkbildningens roll bland nyanlända kvinnor i asyloch etableringsverksamhet.

NU SATSAR FOLKBILDNINGSRÅDET

Läs mer på www.folkbildning.se

Ladda för Tusen Trädgårdar VÅREN ÄR HÄR. Tid att börja tänka trädgård – och särskilt i år. Den 1 juli är det återigen dags för Tusen Trädgårdar. Då öppnar trädgårdsentusiaster över hela Sverige sina trädgårdar för besökare. Vem som helst kan vara med; villaägare, kolonister och balkongodlare. Tusen Trädgårdar startade 2010 och genomförs vart annat år, i år alltså för femte gången. Initiativtagare är Gunnel Carlsons Trädgårdsriket och bakom arrangemanget står även Studiefrämjandet och Riksförbundet Svensk Trädgård. – Tack vare Tusen Trädgårdar tänker jag att vi blir klokare trädgårdsmänniskor. Alla möten ger oss ny kunskap, mer inspiration och en större insikt om varför vi har

trädgård. Så öppna din grind du också och släpp in alla glada trädgårdsmänniskor, säger Gunnel Carlson. På många håll i landet genomför Studiefrämjandet cirklar och andra arrangemang om trädgård och odling. – Tusen Trädgårdar är ett jättebra tillfälle att samlas och utveckla odlingsintresset. Ta kontakt med Studiefrämjandet där du bor och hör efter vad som är på gång eller kom med förslag, uppmanar Lisa Malmgren på Studiefrämjandet. På www.tradgardsriket.se kan du läsa mer och anmäla din trädgård till Tusen Trädgårdar.

FOTO: THI NKSTOC K

» ändra metoder, för i sociala medier ligger de inte fast. Det här sättet att arbeta skulle kunna anam­ mas mycket mer i politiken. Olle Wästberg berättar att han undersökte hur 150 slump­ mässigt utvalda riksdagsledamöter använde Facebook och Twitter: som anslagstavla – inte för att föra dialog med medborgarna, visade det sig. Ett annat område där informationstekno­ logi skulle kunna utveckla demokratin är om­ röstningar på nätet, något som Olle Wästberg var inne på i sin demokratiutredning. Där fö­ reslog han till exempel ett slags system med folkmo­ tioner för att öka med­ borgarnas inflytande mellan valen. Idén kommer från Finland, och går ut på att om en procent av väljarna stäl­ ler sig bakom ett förslag väcks det i kommunfullmäk­ tige, landsting eller riksdag. Men det är trots allt i det öppna sam­ talet och diskussionen som demokratins möjligheter finns. I intervjun med Dilan Apak blev det en diskussion om inte de var­ dagsnära frågorna kanske kan bilda bas för ett ökat demokratiskt engagemang. Att människor inte ska behöva drunkna i de stora existentiella och globala pro­ blemen. Men Dilan Apak vänder på det: – Varför får det inte vara en normal, in­ tegrerad del av samhället att diskutera de stora frågorna utan att komma fram till ab­ soluta svar? Diskussionens värde har glömts bort. Kristina Persson och Sverker Sörlin är inne på samma spår. De är under våren med om att lansera en demokratisatsning tillsammans med folkbildningen: #vimasteprata. Sats­ ningen grundar sig i samtal och dialog – om livet, samhället, världen och framtiden. Och går samtalet trögt, eller fastnar i invanda per­ spektiv, behöver man faktiskt inte vänta på nästa generation. Dilan Apak och hennes kol­ legor i humorbranschen finns där med sina skrattspeglar: – Humorn kan hjälpa folk att tänka på po­ litiska frågor genom oväntade perspektiv som öppnar dörrar. Den rollen kan humorn absolut ha när det gäller demokrati, just för att demo­ kratin betraktas som så fullständig och helig, men är så ofullständig.. l

FOTO : STU D IE FRÄM JAND E T

DEMOKRATI SPANING


FOTO : THINKSTO CK

Demokratisera studiecirkeln Någon har kallat studiecirkeln för mikrodemokrati. Ni lär tillsammans, alla är delaktiga och får göra sin röst hörd. Det låter fint – men stämmer det i verkligheten? Här är några tips för att göra studiecirkeln mer demokratisk.

»

Varje grupp har sin egen kul­ tur. Deltagarna har sina roller. Det gäller i skolklassen, i pro­ jektgruppen på jobbet – och i studiecirkeln. Ni måste helt enkelt fundera själva hur just er grupp kan bli mer demo­ kratisk. Här är några tanketrådar:

• Samtalen

Hur ser era samtal ut i cirkeln? Är det heta diskussioner, där argumenten visslar i luf­ ten (tänk politiska debatter på teve). Eller en mer stillsam dialog där ni försöker för­ stå varandra och gå lite på djupet. I en studiecirkel är nog det senare att föredra. Olika åsikter ska inte sopas under mat­ tan, men det finns en tanke med att vi människor har två öron och bara en mun. I en dialog finns större chans till nya per­ spektiv och fördjupad kunskap. Att fundera över hur samtalen förs i cir­ keln, varför de ser ut som de gör, och hur de kan förbättras hos er – det är en bra startpunkt för att ett mer demokratiskt cir­ kelklimat.

• Makten i cirkeln

Makt är ett ord som många ryggar tillbaka för. Men demokrati handlar ju om att fatta beslut – och därmed om makt. Det behö­ ver inte betyda att ni ska rösta, det sker sällan i studiecirklar. Att kompromissa, jämka sig samman, ge och ta hör till demo­ kratins viktigaste beståndsdelar. Studiecir­ keln är en plats att öva på detta.

• Studiecirkeldemokrati

Statens stöd till studieförbunden ska ”bidra till att stärka och utveckla demokra­ tin”. Olof Palme kallade en gång Sverige för en ”studiecirkeldemokrati”. Kanske tänkte han på betydelsen av att människor möts och umgås, samtalar och lär sig. Att demo­ krati inte enbart är en fråga för politiker och partier, utan för alla. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

• Prat om annat än ämnet …

Flera undersökningar visar att det faktiskt pratas om mycket mer i en studiecirkel, än om bara själva cirkelämnet. Allt från det djupt personliga till de stora världsproble­ men kan avhandlas. Studiecirkeln kan bli en ”ventil” för deltagarna att prata om vik­ tiga saker – och därmed en betydelsefull beståndsdel i samhällets demokrati.

• Är alla med – på riktigt?

I en studiecirkel deltar alla frivilligt. Den som inte trivs, hoppar ofta av. Små saker kan göra stor skillnad. Att ibland prata två och två, i stället för hela gruppen, kan få de tystlåtna att trivas bättre. Övningar, pau­ ser och fika stärker sammanhållningen. Den som dominerar och pratar mycket kan också behöva få hjälp att släppa fram andra. Helst på ett sätt som inte sårar.

120 DEMOKRATITIPS Demokratihandboken – prata, lyssna, förändra från Arvsfonden innehåller 120 kortfattade tips om praktiskt demokratiarbete, i föreningar eller studiecirklar. Här hittar du till exempel: 5 tips om tillgängliga möten. 9 tips om hur ni skapar delaktighet. 3 tips om hur ni hittar nya tankar. 10 tips om hur ni startar en förening. 4 tips om digitalt vett och etikett.

• • • • •

Boken finns på på www.arvsfonden.se. 120 tips Så påverkar du genom en förening.

• Delat ansvar!

Demokrati är rättigheter – men också skyl­ digheter. Så är det i ett land, och i studie­ cirkeln. Cirkelledaren känner i allmänhet lite extra ansvar för att få till en bra stäm­ ning i gruppen. Men cirkel är grupparbete, och alla kan tänka på vad de bidrar med för gruppens bästa.

Demokratihandboken − prata, lyssna, förändra!

1

cirkeln 9


notiser

webb ko l l e n

NÅGOT DU VILL VETA om jakt? Starta i så fall med ett besök på www.jagareforbundet.se. Några av rubrikerna på webbplatsen är: Jägarexamen, Vilt & vetande, Viltvård och JAQT – jagande aktiva kvinnor. Du hittar även nyheter och aktualiteter. När Cirkeln besöker webbplatsen berättas om Viltvecka i Riksdagens lunchmatsal, med kött från Öster Malmas Viltslakteri. Receptet på vildsvinskarrén låter läckert.

Svenska Jägareförbundet är en av Studiefrämjandets 19 medlemsorganisationer. Förra året genomförde organisationerna nästan 600 studiecirklar och 2 900 kulturprogram tillsammans.

271 596

ordnar Studiefrämjandet i Östergötland Grrrls Rock Camp, ett femdagars musikläger för alla som identifierar sig som tjejer och är mellan 12 och 18 år. – Det är ett separatistiskt arrangemang. Vi tror det är viktigt med trygga rum, där du kan testa allt som har med musik att göra, utan att vara rädd för att göra fel. Det säger Josephine Magnusson på Studiefrämjandet. På daglägret, som äger rum på Kulturhuset Elsas Hus i Linköping, kan deltagarna lära sig spela olika instrument, bilda band och skriva låtar. Det blir också workshop i scenspråk, DJ:ing, spela live och massa andra aktiviteter.

PÅ PÅSKLOVET, 3-7 APRIL

Läs mer på www.studieframjandet.se/ostergotland

(KÄLLA: SCB)

FOTO: THINKSTOCK

Studiecirklar genomfördes i Sverige 2017

Grrrls RockCamp

FOTO: TH INKSTOC K

Klimatriksdag Klarar du bröllopsvalsen? och drömmer om en romantisk brudvals som höjer stämningen på bröllopsfesten och blir ett minne för livet? Det är Studiefrämjandet i Malmö som ställer frågan på sin webbplats.

GÅR DU I GIFTASTANKAR

10

cirkeln

De vill att du ska vara väl förberedd och anordnar workshop i Bröllopsvals under ledning av Sven Olle Svensson. Drygt tre timmar en lördag i april – sedan är du redo att dansa dig rakt in i äktenskapets trygga hamn …

i Stockholm. Alla som vill kan skriva förslag om en hållbar framtid. Förslagen diskuteras under Klimatriksdagen och de bästa skickas vidare till politikerna. Läs mer på www.klimatriksdagen.se.

DEN 4-6 MAJ BLIR DET KLIMATRIKSDAG

Klimatriksdagen anordnas av föreningen Klimatriksdagen. Bland samarbetspartnerna finns Alternativ stad/Jordens Vänner i Stockholm.


AND RRL RNO UIV ÄST E &N HÄR

1

Tango & månskenstur

Boktips

Händer det nåt spännande på Studiefrämjandet i Västernorrland? Cirkeln kollade läget, och hittade 10 spännande händelser.

ÄLSKADE BARN I TIMRÅ

Den omtyckta cirkeln Älskade barn startar upp i allaktivitetshuset Pangea i Timrå. Kursen ges i ett projekt med Rädda Barnen och vänder sig till föräldrar med rötter i annan kultur än den svenska.

2

PROVA PÅ LÄNGDSKIDOR

På Hågestaön i Sollefteå kan alla som vill prova på längdskidåkning under en lördag i mars. En chans för alla, inte minst för de många nyanlända som upplever sin första riktiga vinter i Sverige. Utrustning finns att låna och om intresse finns blir det framöver cirklar i konsten att åka skidor.

6

NATURFOTO VID HÖGA KUSTEN

För alla fotoentusiaster ges en kurs i naturfoto i Ullånger. Steg ett blir att gå igenom kamerans alla inställningar för att sedan ge sig ut i vackra Höga Kusten för praktiska fotoövningar och tips på hur naturen fångas på bästa sätt.

7

ODLA GRÖNSAKER

Fem tillfällen att lära sig mer om grönsaksodling, betydelsen av rätt jord och gödsling med Sundsvalls trädgårdsförening. Allt med sikte på att njuta en härlig skörd till hösten.

8 3

MINIMÄSSA OM FISKE OCH HÅLLBAR FRAMTID

Storöringens fiskeklubb i Timrå arrangerar en minimässa i två dagar med deltagande från studieförbund och natur- och miljöorganisationer. Utställningar, försäljning, underhållning och samtal om en hållbar framtid.

4

MED FÅGLAR I FOKUS

Våren är fåglarnas tid och i Sollefteå och Örnsköldsvik märks det hos Studiefrämjandet. Cirkeln Fåglar från början ges på båda orterna. I Sollefteå ordnar Ångermanlands ornitologiska förening fågelutflykter under fyra vårkvällar.

5

TANGOCAFÉ

Hos Tant Anci & Fröken Sara i Sundsvall är det tango för hela slanten. Sven Eriksson är kursledare i argentinsk tango och finns på plats för att visa såväl nya som gamla dansare sina kunskaper.

SNÖSKOTRÄNING

Det blev den snörikaste vintern på länge och den som söker ett alternativ till skidor kan motionera med snöskor i Sidsjöskogen utanför Sundsvall. Friluftsfrämjandet arrangerar och snöskor och stavar finns att hyra.

9

Myt och sanning om hunden TILLHÖR DU DEM som tror att hundar

inte kan tänka i flera steg och att de inte har någon tidsuppfattning? Eller att hunden lyssnar mer på ditt tonfall än på själva orden när du pratar med den? Mycket av det man trott om hur hundar fungerar har visat sig vara helt fel. I Den missförstådda hunden (Natur Kultur) berättar Per Jensen med saklighet, humor och värme om hur forskarna avlivat den ena myten efter den andra. Per Jensen är professor i etologi, läran om djurens beteende, vid Linköpings universitet.

UNIVERSUMS LIV OCH DÖD

Föreläsare KG Karlsson tar oss med på en fascinerande rymdresa, från alltings början via materiens uppkomst, galaxer och stjärnors bildande och universums expansion. Med avslut i den spännande frågan: Vart är vi på väg? Arrangeras i samarbete med STF i Härnösand. Den 21 mars äger rymdresan rum.

10

MÅNSKENSTURER

Månsken och marschaller lyser upp vintermörkret på STF:s månskensturer i Sollefteå och Örnsköldsvik. Turen går till fots eller på skidor.

HÄR & NU är Cirkelns spanavdelning där vi rapporterar om Studiefrämjandets folkbildning i någon del av Sverige.

Närsyn på fåglar RÖDHAKENS BLICK och koltrastens

sång en majkväll. I Nära fåglar (Bonnier fakta) möter du våra flygande vänner på ett sätt du nog aldrig gjort förut. Fotografen Roine Magnusson skildrar fåglar vi har omkring oss i fascinerande närbilder. I texten får varje art får sin egen presentation. Mats och Åsa Ottosson har skrivit – både faktamässigt och poetiskt.

cirkeln 11


Närbild MUSTAFA PANSHIRI

integration MISSION:

12

cirkeln


där människor gärna rör sig i flock. Mustafa Panshiris beskrivning av Sverige kan verka drastisk, men vilar på egna erfarenheter. – Vi måste våga prata med nyanlända om vad som gäller i Sverige, både om lagarna och om våra värderingar, säger han. Själv har han knappast gjort något annat de senaste två åren.

ETT ÄNGSLIGT LAND

»

– Varför säljer staten alkohol? – Hur kan ni tillåta homosexuella att gifta sig? – Hur fungerar en kondom? Många frågor dyker upp för den som nyss kom­ mit till Sverige från Afghanistan, eller för den de­ len Somalia eller Syrien. – Du har ju landat i en helt ny värld, klart att du har frågor, säger Mustafa Panshiri. Precis så var det för honom själv, när han för 20 år sedan kom hit från Afghanistan. Han var visser­ ligen bara 11 år, men frågorna fanns där. För två år sedan jobbade Mustafa som polis i Linköping. Den stora flyktingvågen väckte liv i hans egna minnen. – Jag satte mig och skrev ner allt jag själv tyckte var konstigt med Sverige när jag kom hit. Frågorna – och hans svar – ledde till det första samtalet med ensamkommande flyktingar. Då i polisuniform som en del av det brottsförebyggande arbetet. Det första mötet har följts av hundratals. Mustafa är efterfrågad i hela landet, har uppmärk­ sammats i media och fått pris som årets folkbilda­ re. – Ungdomarna vill till och med ta selfies med mig, säger han och skrattar. Vi träffas mitt i Stockholm, ett stenkast från Riksdagshuset. I går var han i Täby och föreläste och om ett par timmar väntar nästa möte, med Eli­ sabeth Svantesson, ekonomiskpolitisk talesperson för moderaterna. – Jag vet inte riktigt vad hon vill, det var hon som ville träffa mig, säger han och tillägger att han inte är med i något politiskt parti. – Jag har fått frågan, men det är befriande att vara fri.

Nostalgisk dröm

Mustafa är uppväxt i en välutbildad sekulär mus­ limsk familj. När talibanerna kom till makten 1996 tvingades de fly hemlandet. – Vi har fortfarande starka band till Afghanis­ tan. Min pappa åkte tillbaka på besök för någ­

ra år sedan men det blev inte alls som han tänkt. Den nostalgiska drömmen om hemlandet krocka­ de med verkligheten. Redan i skolan hemma i Nacka ville Mustafa bli polis, trots att han inte kände till någon polis med afghanskt ursprung. Föräldrarna var tveksamma. – Pappa sa att jag aldrig skulle kunna göra karri­ är inom polisen, det får bara svenskar göra. Men polis blev han, och har inte ångrat sig. – Det behövs många fler med invandrarbak­ grund i blåljusyrken.

Lagarna först

Nu har Mustafa gjort uppehåll i polisyrket och ägnar sig på heltid åt att prata med nyanlända ung­ domar, och med vuxna som arbetar med invand­ rade. Han har koll på resorna och berättar (inte utan stolthet) att han de senaste två åren besökt 171 av Sveriges 290 kommuner. – Ungdomarna längtar efter att få ställa frågor. Att prata om skillnader och likheter. Att han själv är invandrare underlättar. Polis­ bakgrunden är också ett plus i kanten. Vilket budskap har då Mustafa till dem han mö­ ter? Lagar och värderingar är två nyckelord han återkommer till. » Först lagarna.

om

MUSTAFA PANSHIRI ÅLDER: 31

YRKE: Före detta polis,

numera föreläsare.

FAMILJ: Sambo och

bonusdotter. Mamma, pappa och lillasyster i Stockholm, lillebror i Berlin. BOR: Bostadsrätt i Linköping LÄSER: Just nu Dan Korns Kalle Anka på kräftskiva. Jättebra bok om svensk kultur. LYSSNAR PÅ: Mycket podcast. Gärna Sam Harris, en filosof från USA. All slags musik, har länge gillat Kent. Lyssnar inte på så mycket nytt längre, det är väl åldern … FÖREBILD: Amineh Kakabaveh i vänsterpartiet. Hon gör ett jättebra jobb mot hedersvåld.

BÄST OCH SÄMST BÄST OCH SÄMST MED SVERIGE: Oj, vad svårt… Bäst är friheten för varje individ. Sämst att Sverige är fredsskadat. Vi har haft fred, frihet och demokrati så länge så vi tar det för givet. Allt detta måste man kämpa för hela tiden. BÄST OCH SÄMST MED AFGHANISTAN: Bäst är maten och gästfriheten, sämst är att det är ett djupt patriarkalt samhälle.

cirkeln 13


Du måste inte älska lagen, men du måste följa den.”

– SKRÄCKEN FÖR ATT bli kallad rasist har gjort att många har undvikit att prata om utmaningarna med invandringen, menar Mustafa Panshiri. Själv har han pratat i 171 av Sveriges 290 kommuner.

»

– Vi måste vara tydliga och säga till alla som kom­ mer till Sverige: Är du muslim, kristen eller budd­ hist? Det skiter vi i. Homosexuell? Helt okej. Svart eller vit? Spelar ingen roll. Men! Det här är våra la­ gar. Vi har yttrandefrihet, tryckfrihet, diskrimine­ ringslag. Lagarna gäller alla i Sverige, även för dig! Du måste inte älska lagen, men du måste följa den.

Komplicerade kulturkrockar

Nästa punkt är värderingarna. Och här blir det genast mer komplicerat.

MUSTAFA PANSHIRIS DEBUTBOK:

Det lilla landet som kunde DET LILLA LANDET SOM KUNDE (Vulkan förlag) heter Mustafa Panshiris rykande färska debutbok som han skrivit tillsammans med journalisten Jens Ganman. Hur hantera vi integrationen i Sverige? Vad gör vi med dem som inte vill integreras? I sin boken ställer Mustafa Panshiri dessa och andra frågor till en rad personer – från Jimmy Åkesson till imamer och feminister. – Jag är mycket spänd på reaktionerna, säger Mustafa Panshiri.

14

cirkeln

– Jag upptäckte att det inte räcker med att be­ rätta om lagarna. När människor kommer hit från en helt annan kultur, måste vi inse att det är stora skillnader, och våga lyfta fram dem. Sexualitet, jämställdhet och yttrandefrihet är tre heta ämnen som nästan alltid kommer upp. – Alla är för jämställdhet och yttrandefrihet. Men när jag frågar om det är okej att din syster går ensam till badhuset eller om det är fritt fram att kritisera din religion, då säger många nej. Vad svarar han på det? – Jag talar om att vi har starka värderingar i Sverige om jämlikhet och om individens frihet. Vi måste våga säga att även ett mångkulturellt sam­ hälle behöver en gemensam värderingsbas. Hur den ska se ut är inte självklart, och just det ska vi prata om. Han tillägger lite syrligt att han sällan stöter på någon som klarar av att definiera vad ordet mång­ kulturellt samhälle betyder. – Alla verkar älska det, men ingen kan förklara vad det innebär i praktiken, inte ens våra politiker.

Shariapolis

Att hävda att alla som bor här måste följa svenska lagar, och att prata om de värderingar som lagarna vilar på, borde väl inte vara kontroversiellt? Mustafa skrattar, suckar och skakar på huvudet samtidigt. – I Sverige är vi så ängsliga och ovana att prata om kulturskillnader.


HEDDA HATAR FRÅN LUND

Bakom ängsligheten ligger rädslan för konflikter och för att bli misstänk­ liggjord, tror Mustafa. – Skräcken för att bli kallad rasist har gjort att många undvikit att prata om utmaningarna med invandringen. Han har själv fått utstå en del – från olika håll. – Vissa högerextrema tror att jag vill starta en shariapolis och de från vänster kritiserar mig för att predika svenska värderingar.

GAUPA FRÅN FALUN

Landet lagom – skitsnack!

Som så ofta i Sverige, menar Mustafa, svänger pendeln från den ena ytterlig­ heten snabbt över till den andra. Öppna era hjärtan ena dagen, stängda gränser nästa. – Man säger att Sverige är landet la­ gom. Vilket skitsnack! Nu är det plötsligt fritt fram att pra­ ta om svenskhet och att alla direkt ska anpassa sig till det nya landet. – Lika konstigt det! Det går inte att säga till en afghansk kvinna att kas­ ta av sig burkan, ta på sig bikinin och gå till simhallen. Vi behöver helt enkelt nyansera vårt sätt att tänka. Själv försöker han lugnt och sakligt förklara för ungdomarna vilka värde­ ringar som ligger bakom våra lagar, till exempel lagen mot barnaga. – Vi slår ju inte barn av rädsla för att hamna i fängelse eller för att soci­ altjänsten ska ta barnen, utan för att vi faktiskt anser att det är fel. Mest diskussion blir det kring frå­ gan om homosexualitet. För en del nyanlända är det obegripligt att två män kan gifta sig och ha möjlighet att adoptera barn. Då gäller det att för­ klara lagstiftningen och, återigen, vär­ deringarna bakom lagen. – Men glöm inte att Sverige på sjut­ tiotalet klassade homosexualitet som en sjukdom. Värderingar kan änd­ ras men ibland måste det få ta lite tid. Jag säger aldrig till ungdomarna att de tycker fel. Men jag frågar varför de tycker som de gör. Det är en bra bör­ jan. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: ANNA MOLANDER

Hårdrocken lever och frodas TUSENTALS MUSIKGRUPPER och artister har studiecirkel i Studiefrämjandet. Nu får åtta av dem chans att uppträda på Sveriges största hårdrockfestival, Sweden Rock, 6-9 juni i Sölvesborg. Det är trettonde året i rad som Studiefrämjandet ger unga musiker plats på Sweden Rock. – Många kompetenta band söker varje år. De som tycker att rocken är död borde rikta blicken och öronen mot hårdrocken, den lever och frodas rejält, säger Burt von Bolton på Studiefrämjandet. Studiefrämjandet har på senare år satsat hårt på en mer jämställd musikverksamhet. Det uppskattas av Martin

Forssman, vice vd på Sweden Rock: – Intresset för de nyaste banden bara blir större för varje år. Nemiscenen bidrar med både kvalitet och föryngring och till en ökad jämställdhet. Det känns superkul och viktigt inför framtiden.

• Nemis drivs av Studiefrämjandet och står

för New Music in Sweden. Nemis lyfter fram oetablerade band och artister på festivaler och andra scener. I år arrangeras Nemis på bland annat Where’s the Music i Norrköping, Umeå Open, Putte i Parken (Karlstad) och Sweden Rock Festival. www.nemis.se Sweden Rock Festival är en av Sveriges största musikfestivaler. Inriktningen är hårdrock i alla former.

8 BAND FRÅN STUDIEFRÄMJANDET PÅ SWEDEN ROCK GAUPA (Falun)

Gaupa har sina rötter i stonerrocken, med en egen stil med element av så väl tung doom som progressiva tongångar. Plus den högenergiska sångerskan Emma Näslund och surrealistiska texter.

COLDTEARS (Åstol)

Här handlar det om en blandning av aggressiva och tunga riff och hittiga refränger. Den kommande plattan stoltserar med flera kända gästartister.

HEDDA HATAR (Lund)

Hedda Hatar är fyra unga kvinnor från Lund vars sound har jämförts med såväl Led Zeppelin och Black Sabbath som Arctic Monkeys. Med andra ord riffbaserat, med punkig attityd. Aktuella med singeln ”No 1”.

FRONTBACK  (Växjö) Frontback har två album i ryggen och ett tredje under bearbetning, Sångerskan Anlo Front vann den rikstäckande tävlingen ”Årets rockröst 2016”. Ett band att se upp för.   GAIN ELEVEN  (Arvika) Gain Eleven spelar rock med smittsamma melodier, energi utöver det vanliga och glimten i ögat. Debutalbumet “All in” släpptes 2016 och kallas av sina beundrare för en ”spark i skrevet-skiva”. NALA  (Göteborg) Nala kallar sig själva ”ett alternativt rockband”. Influenserna är hämtade från 60- och 70men även 90-talet – spretigt, men spretigt kan vara ganska skönt (deras egna ord).

NEKROKRAFT (Linköping) Nekrokraft kör en hybrid av svart old school-thrash metal och diggvänligt manglande. Bandet är aktuellt med samlingen ”Witches funeral” och har utvecklat sin liveshow genom otaliga spelningar. SPIRAL SKIES  (Stockholm)

Spiral Skies anser sig kunna beskrivas som “on other planets kinda rock”. Både bandets liveframträdanden och ep:n ”A queendom to come” har fått mycket beröm. I maj släpps debutalbumet ”Blues for a dying planet”.

LYSSNA? ALLA 8 BAND FINNS PÅ NEMIS.SE

cirkeln 15


Fria fantasier ROLLSPELSSÄLLSKAPET INTAR SPELENS HUS glada budskap. Robert Wagner säger det lite skämtsamt, men det är ändå en bra beskrivning av den nya föreningen Rollspelssällskapet. Följ med på en spelkväll på Spelens hus i Malmö. – VI VILL SPRIDA ROLLSPELETS

Vad är spelkultur? NÅGON ALLMÄN DEFINITION av begreppet spelkultur finns inte. Rapporten Tärningen är kastad från Region Värmland ringar in spelkulturen utifrån tre olika perspektiv:

• SPELKULTUR SOM KONST

ROBERT WAGNER , 29 och ROGER JEPPSON , 31

16

cirkeln

ELLER KULTURUTTRYCK – Spel i någon form används som ett verktyg för att uttrycka sig kreativt, kulturellt eller konstnärligt, eller att ett kreativt, kulturellt eller konstnärligt uttryck används för att bättre utöva ett spel.

• SPELKULTUR SOM GEMENSKAP – Spel i någon form som en punkt kring vilken människor samlas och känner gemenskap och samhörighet.

• SPELKULTUR SOM SAMHÄLLS-

FENOMEN – Det sätt på vilket enskilda personer och hela samhället förhåller sig till spel i olika former.

Tärningen är kastad – en rapport om spelkultur i Värmland och Örebro län (201 7) ger en bra introduktion till spelkulturen. Finns att ladda ner på www.regionvarmland.se.


»

Måndagkväll på Spelens hus. Lokalen ligger i gatuplanet på Nobelvägen i Malmö. Förutom entrérum och kontor finns här ett stort öppet rum och flera mindre för smågrupper. Hela stället andas lite fritidsgård. Inte särskilt stylad, snarare stökigt informell med blandade möbler, datorer, spelprylar och en stor läskkyl. Skorna åker av vid entrén. Eftermiddagen har varit fylld av skollediga ungdomar som hängt, umgåtts och testat oli­ ka spel. Nu är klockan runt sex och föreningen Rollspelssällskapet tar över, för en kväll med det klassiska rollspelet Dungeons & Dragons. Robert Wagner, 29 och Roger Jeppson, 31 är väl förberedda, men ändå lite spända. Hur många som ska dyka upp vet man aldrig. Sak­ ta men säkert fylls lokalen och när det visar sig att ett trettiotal personer nappat på inbjudan är Robert och Roger mer än nöjda. Det är till och med fler än föreningens 27 medlemmar.

Lite kaotiskt

Lite kaotiskt är det första halvtimmen, men ganska snart grupperar sig deltagarna kring borden, och förbereder sig för kvällens spel. Det blir till slut fyra bord med runt sex perso­ ner plus en spelledare vid varje. Enda tjejen i sällskapet vill inte bli inter­ vjuad, men säger att hon faktiskt inte bryr ett dugg om ifall det är tjejer eller killar. – Det här är kul och det räcker för mig. Milton, 15 och Kurosh, 14 hör till de yngsta och var här första gången för några dagar se­ » dan.

SAMIR ARABI-ETER

SPELENS HUS

En mötesplats för alla som gillar spel. Så beskriver projektledaren Samir Arabi-Eter Spelens hus i Malmö.

»

– Här spelas det mesta utom hazardspel, säger Samir som delar sin tid mellan Spelens hus och jobbet som föreningsutvecklare på spelhobbyorganisationen Sverok. På Spelens hus ska det vara lätt för nyfikna nybörjare att pröva på. För inbitna spelare är det en fast punkt i tillvaron. Varje vardageftermiddag är det öppet hus och då kan vem som helst titta in. Runt trettio personer varje dag är det normala. Flest kil­ lar, men antalet tjejer inom spelkul­ turen ökar. – Det är bättre nu men inte bra. Det finns tjejsatsningar och de be­ hövs. Samir och hans kolleger kan visa nykomlingarna till rätta, svara på frågor och lotsa vidare. – Nästan alla ungdomar spelar, men många sitter för sig själva, säger Samir. På Spelens hus kan intresset få fas­ tare form. Du kan träffa likasinnade och delta i en större gemenskap. – Spelhobbyn växer och är en del av vår kultur. Vår öppna verksamhet är en bra rekryteringsbas för fören­ ingarna. På kvällstid tar föreningarna över. Totalt har ett tjugotal spelhobbyför­ eningar Spelens hus som bas. Många

av dem är små, och därmed sårbara. Samir berättar om en förening som tappade nästan hela styrelsen på en gång. – Då finns vi där, ungefär som en fallskärm och ett stöd till en nystart.

Gyllene regel

Låga trösklar och schysst bemö­ tande är viktigt, menar Samir. Det finns regler för språkbruk och uppfö­ rande. Regel nummer nio kallas ”den gyllene” och lyder: ”Fuska inte, luras inte och behandla alla med respekt”. – Vi har satt uppförandekoden på väggen. Det gör att ungdomarna kan ”skylla” på reglerna utan att de blir bad guys. Spelens hus har stöd av Malmö stad, som enligt Samir ”ser vikten av fysiska föreningsdrivna mötes­ platser, där människor kan träffas”. De har även ett nära samarbete med Studiefrämjandet i Malmö. Samir räknar upp flera kommuner som ny­ ligen har varit på studiebesök. – Tydligen inspirerar vi många och det är ju kul. Vad spelar då Samir själv? – Alla spel som är bra. De bästa fi­ gurspelen, de roligaste brädspelen och de mest avancerade kortspelen. En hängiven spelare, med andra ord. l

cirkeln 17


Några av föreningarna på Spelens hus rening pelsfö Stolt nörd! • Malmö Figurs ällskap • • Spelis • Malmö Mahjongs –Lund • lmö Ma Wasabi • Bordshockey t Scrabbleförbunde

»

– Vi är verkligen nybörjare men det är spännande. Lite mer socialt här än framför datorn, säger Kurosh. – Spelens hus är jättenice. Det finns inte så många ställen att träffas på, säger Mil­ ton samtidigt som han bläddrar i en bok med förslag på olika karaktärer, inför spe­ let som väntar.

Hängivet i ny förening

Innan allt drar igång på allvar berättar Robert och Roger lite om Rollspelssäll­ skapet. De två är initiativtagare till fören­ ingen, som ännu inte fyllt ett år. Robert jobbar på bibliotek och har roll­ spelat i drygt ett år. Roger är barnskötare och har alltid gillat dataspel, men nu har rollspelandet tagit över. – Jag tröttnade till slut på alla begräns­ ningar som finns i dataspelen, säger han. För några månader sedan samlade de några rollspelsintresserade och bildade föreningen. – Den som fanns innan var lite avsom­ nad. Vi ville göra något mer hängivet, sä­ ger Roger.

– Det var väldigt spontant, men gick bra, tillägger Robert. De tvekade aldrig inför föreningsfor­ men. – Att ha en förening är jättebra. Det är en extremt demokratisk process, om man sköter det på rätt sätt, menar Robert.

Ingen ska marginaliseras

Det ska vara lätt för nya att komma med i Rollspelssällskapet, därför blev ett av de första stegen att synas i sociala forum och starta en webbplats. Robert minns hur han var intresserad av rollspel redan som barn hemma i Överum i Småland, men hade svårt att komma med någonstans. – Grupperna som fanns där var etable­ rade och ganska exkluderande, jag fick lik­ som ingen plats. I Rollspelssällskapet ska alla känna sig välkomna. – Vi har redan en värdegrund. Alla ska vara trygga hos oss. Ingen ska marginalise­ ras, säger Roger. På det första medlemsmötet deltog hälf­ ten av medlemmarna, och siktet är inställt på fler. – Ju fler röster, desto bättre. Spelhobbyn är bred när det kommer till personligheter med starka viljor. Vi ser fram emot att växa och alla ska kunna påverka, säger Robert.

Stor frihet i spelet

I den stora lokalen börjar kvällens spel ta form. För en oinvigd kan det vara svårt att förstå hur det hela går till. Robert berättar att rollspelen föddes på sextiotalet och är ursprunget till dagens avancerade dataspel. Deltagarna kring varje bord väljer själva

sina karaktärer och styr i hög grad hur de ska agera. De ställs inför olika problem och utmaningar utifrån en ramberättelse som spelledaren skapat på förhand. Men det hela är oförutsägbart, även om det i Dung­ eons & Dragons – som funnits sedan sjut­ tiotalet – finns en uppsjö av karaktärer och berättelser som kan användas, eller inspire­ ras av. – Det är ändå väldigt fritt. Det är bara din fantasi som sätter gränser, och det är nog förklaringen till att så många lockas av den här formen av rollspel, säger Roger. Är det någon som vinner? Robert och Roger förklarar om vart an­ nat: – Har du sett Sagan om ringen? Det är en bra liknelse. Ingen enskild deltagare vinner, utan målet är att gruppen ska bese­ gra någon form av ondska. – Några är alltid tävlingsinriktade, men målet för mig som spelledare och deltagare är att ha kul. Rollspelet stimulerar fantasi, samarbete och improvisation. – Du kan faktiskt se med egna ögon hur människor förändras, blir trygga i gruppen och får energi. --Kanske stämmer beskrivningen. För sakta men säkert ändrar rollspelskvällen karak­ tär. Den stimmiga och lätt kaotiska inled­ ningen förbyts i ett nästan meditativt lugn. Inte tyst, men lågmält koncentrerat. Trots trafikens brus på Nobelvägen är som om världen och verkligheten utanför liksom tonar bort. Nu spelar alla sina roller. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND BILD: CAMILLA GEWING-STÅLHANE

Sverok

• Spelhobbyförbundet Sverok är Sveriges • • MILTON, 15 OCH KUROSH, 14, nya och

nyfikna besökare på Spelens hus i Malmö.

18

cirkeln

största ungdomsorganisation med 101 000 medlemmar i 3 600 föreningar över hela landet. I Sverok förekommer mängder av olika spelformer. Spel om pengar är inte en del av verksamheten. Sverok är en av Studiefrämjandets medlemsorganisationer. År 2016 genomfördes nära 800 studiecirklar och 1 800 kulturprogram i samarbete mellan Studiefrämjandet och Sverok. Mer på www.sverok.se.


FOTO: THINKSTO CK

KOM IGEN MÄN

MÅNGA INGÅNGAR TILL ALLT VI INTE PRATAR OM

• Podcasten Allt vi inte

– DAGS ATT PRATA ALLVAR! Fler män behöver tala öppet om hur de mår. Det är kärnan i Allt vi inte pratar om – en bred satsning för att få igång samtal mellan män – om sådant som män sällan diskuterar.

»

Modiga män som klarar det mes­ ta. Schablonbilden finns där, men stämmer den? – När det gäller att prata om känslor är vi män nog inte så modiga, säger Thor Rutgersson som tillsammans med Ida Östensson skrivit boken Allt vi inte pratar om. Nu vill de, med samtalet som metod, få män att våga och vilja ta sig an frågor som de flesta säkert funderar över – men mest i det tysta, för sig själva. Allt vi inte pratar om utgår från sex olika teman: kärlek, skörhet, flyktvägar, ego, sex och vänskap.

Börja enkelt

Thor Rutgersson hoppas att materialet ska locka även män som känner motstånd och är ovana att prata om känslor och relationer. Hans råd att börja i det enkla. – Lyssna själv på ett avsnitt av poden och testa att prata med några personer du känner dig trygg med.

Vad som behövs är alltså män som vågar ta initiativet på hemmaplan – på jobbet, i idrotts­ föreningen eller i studiecirkeln. Och här kom­ mer Studiefrämjandet in i bilden. De har kontakter med mängder av grupper och fören­ ingar i hela landet, och har tagit fram ett stu­ diematerial. – För den som vill starta en studiecirkel eller komma igång på något annat sätt finns hjälp att få hos oss, säger Jonas Kofod på Studie­ främjandets Riksförbund. För Studiefrämjandets del gäller Allt vi inte pratar om livskvalitet – för enskilda människor och i samhället i stort. Mäns isolering och brist på förtrolighet är roten till många problem. – Om inte människor mår bra kommer hel­ ler inte demokratin att göra det i längden. Där­ för måste folkbildningens organisationer ta den här problematiken på djupaste allvar, sä­ ger Jonas Kofod. l

• •

pratar om finns på Acast. I sju avsnitt träf­ far Thor Rutgersson och Ida Östensson kända och okända män och utmanar dem att prata om sådant de annars inte pratar om. Sänds 19 mars–30 april. Boken Allt vi inte pratar om finns som e-bok, ljudbok och pocket. Innehållet baseras på intervjuerna i podcas­ ten. Innehåller även samtalsguider och tips från män till män. Utgivningsdag e-bok och pocket 19 mars. Ett studiecirkelmate­ rial baserat på Allt vi inte pratar om finns på Studiefrämjandet. Mer inspiration finns även på killmiddag.se

TEXT: THOMAS ÖSTLUND

”Allt vi inte pratar om” görs av jämlikhetsstiftelsen Make Equal, i samarbete med Studiefrämjandet  och med IOGT-NTO, Bonnier Bookery,  Acast och Månpocket.

Ida Östensson, Thor Rutgersson och Jonas Kofod.

cirkeln 19


4 KVINNOR OCH 1 MAN SOM ÄNNU KAN INSPIRERA

folkbildnings hamnar männen i förgrunden. Det gäller även folkbildningens historia. I år är det 100 år sedan kvinnor fick rösträtt i Sverige. Kampen hade då pågått i många år, under hårt motstånd. Rösträttskämparna var även förgrundsgestalter för en progressiv pedagogik och skolundervisning. Den som bläddrar i historieböckerna hittar flera kvinnliga folkbildningspionjärer. Några ännu kända, andra på väg in i historiens dimma, men värda att minnas, och kanske inspireras av. Många av deras tankar och idéer är faktiskt rykande aktuella än i dag. NÄR HISTORIA SKRIVS

TEXT: THOMAS ÖSTLUND ILLUSTRATION: NINNI OLJEMARK

20

cirkeln

Ellen Key (1849-1926)

Anna Whitlock (1852-1930)

är kvar sedan vi glömt allt vi lärt oss.” Ellen Keys bevingade ord används än i dag för att beskriva skill­ naden mellan kunskap och bildning. Ellen Key föddes i ett medelklasshem i Västervik och arbetade som lärare, men är mest känd som författare. Hennes bok Barnets århundrade, kom 1900 och väck­ te uppståndelse för den radikala synen på uppfostran och utbildning. Som en röd tråd hos Ellen Key går tan­ ken att kunskap måste förankras hos männ­ iskan. Hon vänder sig mot att ensidigt mata elever med fakta. Inte så att hon föraktade kunskap, men hon betonar reflektion, sam­ tal och eftertanke – för att nå djupare insik­ ter och utvecklas som människa. ”En sådan människa kännetecknas inte primärt av sina stora ämneskunskaper utan snarare av sin övergripande och syntetiska helhets­ syn”, skrev hon. Ellen Keys tankar är ännu aktuella – och kontroversiella. Tänk bara på senare års skoldebatt om kunskapskrav, disciplin och betyg. Man skulle gärna höra Ellen Keys kommentarer… Ellen Keys hem Strand vid Vätterns öst­ ra strand är öppet för allmänheten.

Anna Whitlock Gym­ nasiet på Kungsholmen i Stockholm. Men vem var egentligen Anna Whitlock? ”Skol­ pionjär och kvinnosakskämpe”, säger Wikipedia. Faktum är att hon startade en skola i eget namn redan 1878, även den i hennes födelsestad Stockholm. Witlockska sko­ lan var först flickskola, men blev efter 15 år samskola, alltså för både flickor och pojkar, helt enligt Anna Whitlocks vilja. Whitlockska skolan hade fler radika­ la idéer, åtminstone med den tiden mått. Sy- och träslöjd och till och med sexual­ undervisning – både för flickor och pojkar. Många ckockerades! Anna Whitlock var liberal politiker och en stridbar förespråkare för kvinnlig röst­ rätt. Motståndet var starkt – även i radika­ la partier och folkrörelser. Anna Whitlock är förebild till rollfigu­ ren Dagmar Friman i teveserien Fröken Frimans krig. Likheterna med verklighe­ tens Anna Whitlock kan diskuteras, men det var i alla fall hon som 1905 grundade Konsumentföreningen Svenska hem, som skildras i seriens första del.

Hur kunskap blir till bildning ”BILDNING ÄR DET SOM

Syslöjd för pojkar – chockerande! TILL HÖSTEN ÖPPNAR


pionjärer

Valfrid Palmgren (1877-1967)

Emilia Fogelklou (1878-1972)

Oscar Olsson (1877-1967)

bibliotek för ”det vackraste uttrycket för sann demokrati”. Numera är det lätt att ta våra bibliotek för självklara. Så har det inte alltid varit. Val­ frid Palmgren är en av de stora pionjärerna i svensk bibliotekshistoria. Hon menade att biblioteken skulle vara en plats för folk­ bildning – öppna för alla och kostnads­ fria. Inspiration hämtade hon från resor till Tyskland, England och USA. Hon kom hem med nya idéer i bagaget och tog 1911 initiativet till Stockholms barn- och ung­ domsbibliotek, det första i Norden. Folkbibliotek och folkbildning hänger nära samman. För de tidiga folkrörelser­ na var litteraturen både en källa till bild­ ning, och ett medel i kampen för ett mer rättvist samhälle. Bokcirklarna är ett av de cirkelämnen som behållit sin popularitet genom decennierna. Valfrid Palmgren blev nittio år gammal. Hon föddes i Stockholm men tillbringade större delen av sitt liv i Danmark, där hon gifte sig. Genom hela livet fortsatte hon sitt arbete – som bibliotekskämpe och fe­ minist. Allt mer radikal ju äldre hon blev, sägs det.

får bestämma ditt livs inriktning mot nya rymder. Sådant är riskabelt. Alla oprövade vägar känns och är farliga.” Citatet från boken Form och strålning från 1958 säger en hel del om Emilia Fogelklou. Hon har beskrivits som en sökare och gränsöverskridare. Religiös, ja, till och med första kvinnan i Sverige att ta en teologie kandidatexamen 1909. Men hon var knappast dogmatisk utan mycket självständig i sitt tänkande. Emilia Fogelklou föddes i Simrishamn och var under en tid lärare vid Birkagår­ dens folkhögskola i Stockholm. Hon till­ hörde Fogelstadgruppen, en grupp radikala kvinnor som 1925-1954 anordnade kurser för kvinnor från alla samhälls- och yrkes­ grupper. De studerade samhällskunskap, politisk orientering, muntlig framställning, teater, musik med mera. Alltså mycket likt den folkbildningsverksamhet som studie­ förbund och folkhögskolor alltid bedrivit. Emilia Fogelklou var engagerad i freds­ rörelsen, men även praktiskt lagd. Efter andra världskriget var hon exempelvis ku­ rator på Visingsö, där 300 kvinnor från koncentrationsläger i Polen vistades.

FOLKRÖRELSEMÄNNISKAN personifierad. Det finns många kandidater, men Oscar Ols­ son hör nog till de främsta. I folkbild­ ningshistorien har han en evig plats, som den som startade första studiecirkeln. Det skedde på ett nykterhetscafé i Lund 1902. Han föddes i ett skomakarhem i Hel­ singborg och var socialdemokratisk riks­ dagsledamot 1913-1948. Arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen var Oscar Olssons förankring under ett långt liv. Det prägla­ de också hans samhällssyn. Idéhistorikern Ronny Ambjörnsson menar att Oscar Ols­ son förenade nykterhetsrörelsens strävan efter individuell skötsamhet med arbetar­ rörelsens betoning på kollektivets styrka. Men framför allt var det kampen för de­ mokratin som stod i centrum för Oscar Ols­ sons syn på folkbildning. Han var visserligen socialist, men ansåg att folkhögskolans upp­ gift inte var att göra deltagaren till höger­ man eller vänsterman, utan till en bildad högerman eller en bildad vänsterman. I Malmö finns nu ett litet museum om Oscar Olsson som drivs av NBV, Nykter­ hetsrörelsens bildningsverksamhet. En film från museet finns på Youtube.

Bibliotkeskämpe och feminist VALFRID PALMGREN KALLADE

En fritänkare i Fogelstadgruppen ”DU OCH INGEN ANNAN

Startade den första studiecirkeln

cirkeln 21


notiser

BILDNINGSTRENDER

FOTO : THINKSTO CK

2018

Stort intresse för att lära mer – språk mest populärt

• 95 procent vill lära sig mer – och

nyfikenhet är den viktigaste drivkraften.

• Språk är det mest populära ämnet. Bland •

Grattis! 4H och Brukshundklubben 100 år Två av Studiefrämjandets medlemsorganisationer fyller 100 år 2018. Svenska Brukshundklubben och Sveriges 4H.

»

ungdomsorganisation med bred verksamhet, från odling och djur till idrott och teater. I 4H står Huvud för kunskap, Hjärta för känsla, Hand för färdighet och Hälsa för ett sundare levnadssätt. 4H finns i dag i ett åttiotal länder och har sitt ursprung i brittiska Young Farmers. I Sverige har 4H nära samarbete med Jordbrukareungdomens förbund och Förbundet Skog och Ungdom, även de är medlemmar i Studiefrämjandet. Dessa två organisationer hänger också med på hundraårsfirandet. Jubileumsåret firas på många sätt, bland annat med ett jubileumsläger i juli 4H ÄR EN

och den nationella 4H-dagen den 15 sep­ tember med aktiviteter i hela landet. B R U KS H U N D K LU B B E N S J U B I L E U M SÅ R inleddes i januari med Tänk om hundar kunde prata, ett stort symposium i Stockholm med olika föreläsningar. I samarbete med Studiefrämjandet live­ sändes arrangemanget på 34 platser i landet. Lagom till jubileumsåret har Bruks­ hundklubben också renodlat sin logo­ typ. Ursprunget togs fram 1951, men nu har den g jorts mindre detaljrik. Hunden är fortfaran­ de i centrum och de tre kronorna visar att Brukshundklubben är en frivillig försvarsorganisation. l

12 MILJONER TILL RÖRELSEGLÄDJE i statsbidrag, 9 miljoner till basverksamheten och 3 miljoner för att utveckla ny verksamhet. – Statsbidraget ger pengar som går direkt in i hjärtat av vår verksamhet – rörelseglädje för alla. Vem som helst kan följa med oss ut, oavsett förkunskaper och utan krav på prestation, säger Lars Lundström, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet. Friluftsfrämjandet har 95 000 medlemmar, den högsta medlemssiffran på tio år.

FRILUFTSFRÄMJANDET FÅR 12 MILJONER KRONOR

Friluftsfrämjandet är en av Studiefrämjandets medlemsorganisationer.

22

cirkeln

ungdomar är det politik och samhälle. Brist på tid är det största hindret för att lära sig mer. Fler äldre än unga kan tänka sig att gå i studiecirkel.

DET ÄR NÅGRA AV RESULTATEN i Bildningstrender 2018, en undersökning från Studieförbunden i samverkan. Ett slumpmässigt urval på cirka 550 personer har svarat på en webbenkät. Studien genomförs för femte året och de senaste tre åren har språk varit populäraste ämne. Ett resultat som kanske förvånar är att politik och samhälle är det mest populära Bildning behöv ämnet bland unga s fö r en levande i åldern 16-29 år. demokrati – En positiv Bildningstrende r 2018 bildningstrend, enligt David Samuelsson, generalsekreterare för Studieförbunden i samverkan. På frågan ”hur skulle du vilja lära dig mer om saker som intresserar dig?” anger 43 procent studiecirkel, vilket är det populäraste alternativet. Bland unga toppar internet och endast 16 procent skulle vända sig till ett studieförbund för att lära sig mer. – Att en vikande andel unga väljer studiecirklar som ett alternativ för lärande är en utmaning för studieförbunden, menar David Samuelsson. Tidsbrist är det största hinder för att lära sig mer. Det gäller i alla åldersgrupper men särskilt för personer under 50 år, där mer en 60 procent uppger tidsbrist som ett hinder. Betydligt färre anger brist på pengar och utbud som ett hinder. 1

• Studien genomfördes i november 2017 genom •

1 003 webbenkäter till personer i åldern 16-79 år. Svarsfrekvensen var 56 procent. Studieförbunden i samverkan är studieförbundens intresseorganisation. Rapporten Bildningstrender finns på www.studieforbunden.se.


FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET

• Ett av Sveriges största studieförbund. • Finns över hela Sverige. • Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang.

För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.

• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.

• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.

• Har 19 medlemsorganisationer. STUDIEFRÄMJANDETS VISON

Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.

”Så här har vi alltid gjort!” – inte alltid det bästa Så säger Robert Wagner från Rollspelssällskapet i Malmö om att bilda en ny förening. Men han tillägger: ”om du sköter det på rätt sätt”. TOMMY WINBERG Det var just det. Demokratin sköter sig inte själv, utifrån någon given naturlag. Vi föreningsaktiva – jag gissar att många av er läsare tillhör den kategorin – vet vad det handlar om. En bra förening håller frågorna om delaktighet och inflytande levande. Demokratin kräver skötsel. ”EN EXTREMT DEMOKRATISK PROCESS.”

ledare

HUR GÖR VI DÅ våra föreningar mer demokratiska? Jag tror det till stor del handlar om att vilja och våga förändra. Att inse att ”så här har vi alltid gjort” inte är det samma som ”så här fung­ erar det bäst”. Sedan måste varje förening hitta sin egen väg. I Studiefrämjandet har vi på senare tid försökt demokrati­ sera våra förbundsstämmor. Vi har haft workshops som komplement till de formella mötesförhandlingarna. Talar­ listor som gynnar dem som inte talat tidigare. Små steg kan tyckas, men i rätt riktning. Det har i alla fall deltagarna på våra stämmor sagt. NU FORTSÄTTER VI. Förbundsstyrelsen har tillsatt ett Föreningsoch medlemsutskott för att ta nya steg i vårt interna demokra­ tiarbete – på alla nivåer i organisationen. Studiefrämjandets 19 medlemsorganisationer står självklart i fokus. Vi är deras studieförbund. Som medlemmar är det deras demokratiska rätt – och skyldighet – att bidra till att göra Studiefrämjandet ännu mera framgångsrikt. APROPÅ MEDLEMSORGANISATIONER. I år fyller Riksförbundet Sveriges 4H och Svenska Brukshundklubben 100 år. Stort grattis!

Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svensk Live, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turist­föreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

TOMMY WINBERG FÖRBUNDSORDFÖRANDE I STUDIEFRÄMJANDET

PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefrämjandet där du bor. Övriga prenumerations­ärenden, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

FO TO : PE R SA ND BE RG

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER

cirkeln på webben

På vår webbplats cirkeln.nu hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 23


POSTTIDNING B Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

Visst blir det mesta roligare när vi delar det med andra? Välkommen till spännande möten hos oss på Studiefrämjandet. Studiecirklar, kurser, kultur & mycket mer …

Profile for Studiefrämjandet

Cirkeln nr 1/2018 - Tema Demokrati  

Cirkeln nr 1/2018 - Tema Demokrati