Issuu on Google+

cirkeln

S A M TA L

u Schimpansen

putsar – vi pratar u Ny folkbildnings-

ALICE BAH KUHNK E LEDE R

proposition u Cirkel på distans

GUIDE TILL GODA SAMTAL

PERS

MED ONLIG HET

Mötas med ord

ETT LAJV BLIR TILL

ORDEN FLÖDAR FRITT

hemma hos Sofia cirkelprat under lupp

LINUS JAGAR det rätta soundet

2.2014


cirkeln

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 20 000 cirkel­ ledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 35. redaktör

Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se art director

Ninni Oljemark ninni@kombinera.se ansvarig utgivare

Johnny Nilsson, Studiefrämjandet redaktionsråd

Thomas Östlund Ninni Oljemark Katarina Kjerfve Marcus Pehrsson omslagsfoto

Anna Molander postadress

Cirkeln Kombinera Holländargatan 8B 111 36 Stockholm

internet

www.cirkeln.nu tryck

Norra Skåne Offset, Hässleholm

Yta och djup runt Årstaviken

Nej Vet ej Avsluta

så där tre gånger i veckan. Alltid samma väg. Genom Södermalm, ner till Årstaviken och bort mot Hornstull där vi skiljs åt. Vi går och vi pratar. Hela tiden. Det är film, barn, jobb, kärlek (eller brist på), resor, politik, föräldrar (levande och döda). Stort och smått, yta och djup. Ibland får en enda fråga breda ut sig i fyra kilometer, ibland bara några hundra meter. Det är högt i tak. Fritt fram för infall. Man får vara beredd att bli ifrågasatt och emotsagd, men alltid på tillitens grund. Så där har vi hållit på i två år. 230 timmars prat har jag räknat ut. Klart mycket går i repris, men vi tröttnar aldrig. Är vi unika? Självklart inte. Cirkelsverige är fullt av förtroliga samtal. I replokaler, hantverksateljéer, litteraturcirklar och brukshundklubbar. Ibland förs samtalen i cirkeln, men också utanför. Med människor som känt varandra i årtionen, eller i tio minuter. I det här numret av Cirkeln möter du Alice Bah Kuhnke. Hon reflekterar ständigt över sitt sätt att vara mot andra – och de beslut hon fattar. Det är det bästa råd hon vill ge alla led­ are. Att reflektera över sig själv, ledarskapet och livet kan var och en göra på egen hand. För min del är det lättare i samtal med någon annan.

VI TRÄFFAS ÅTTA PÅ MORGONEN,

FOTO: JARI KOIVISTO

e - post cirkeln@studiefram­ jandet.se

Ja

THOMAS ÖSTLUND REDAKTÖR

tummen ned… … FÖR ALLA ENKÄTER. Så fort

vi varit på nätet så kommer den – enkäten. Svara på några frågor om sajten, om servicen, om bemötandet… Vi vet att en del enkäter är viktigare än andra och behövs för seriös forskning. Enkätinflationen gör att vi till slut vägrar kryssa i en enda ruta.

tummen upp… … FÖR POLITIKERVECKAN I ALMEDALEN. Utskälld av en del,

älskad av andra. En sak är säker, för den som är samhällsintresserad finns inget bättre nöjesfält. Boendet är visserligen svindyrt, men all kunskap gratis.

papper

issn

0282-135 annonsera i cirkeln

Annonskontakt Bo Eriksson E-post: bo.eriksson-­ media@telia.com

Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna med ange källan. Detta nummer är presslagt i maj 2014.

2

cirkeln

Innehåll 4 Samtalets magi 8 Här föds ett lajv 11 Är det ok att inte bry sig? 12 Närbild: Alice Bah Kuhnke 15 Hur mår demokratin? 16 Samtalsguide 19 Krönika: Thomas Schiff 20 Orden flödar i cirklarna 22 Ny folkbildningsproposition

Samtalsguide

BILD: PER WESTERGÅRD

Skandia 2000 White Tillverkat vid Lessebo Bruk

16

t ygghe r t & t tilli Annica skapar ett lajv

8


hej

CIRKEL LEDARE

NAMN: Linus Andersson ÅLDER: 23 år. BOR: Skoghall FAMILJ: Flickvännen Mathilda och hunden Annie. INTRESSEN: Spelar bas och gillar tv-spel. PÅ VÄG MOT: Att lära känna min nya bandkompis Rikard och hitta ett sätt att göra musik tillsammans. DRÖMMER OM: Att beröra och väcka känslor med mina låtar. SPELAR: Olika musikgenrer men gillar mest glamrock som till exempel Mötley Crüe.

På jakt efter soundet Vilken cirkel i Studiefrämjandet leder du? – Jag har precis startat ett band tillsammans med en bekant. Vi fann varandra när jag skulle köpa en ny bas. Båda var i startgroparna till ett nytt projekt och vi bestämde oss snabbt för att testa att spela tillsammans. Nu är vi i en process där vi försöker hitta vårt eget sound. Hur är du som ledare? – Jag är ganska ny i den här typen av ledarroll men har testat på att ha huvudansvar för ett band tidigare. Då gick det inte så där jättebra, även om jag alltid försökte vara mån om de nya bandmedlemmarna. Nu har jag gått en musikledarutbildning som jag hoppas ska ge mig mer kött på benen. Bästa rådet till en ny cirkelledare? – Att vara lyhörd och lyssna på alla. Ta sig tid och ha förståelse för att alla är olika och behöver därför olika mycket stöd för att utvecklas. Tålamod är också jätteviktigt.

Förut drömde jag om pengar och tjejer, men nu för tiden vill jag mest skapa någon form av reaktioner hos min publik.

Vad betyder musik för dig? – Det är ett sätt att förmedla känslor. Typ av känsla spelar egentligen ingen roll, bara det känns. Förut drömde jag om pengar och tjejer, men nu för tiden vill jag mest skapa någon form av reaktioner hos min publik. Lyckas jag med det räcker det gott och väl. Vad är målet med er musikcirkel? – Att utmana gränserna och göra något som är kul. Och att skapa bra musik så klart. Vi känner inte varandra särskilt väl i mitt band ännu och det gör hela det här projektet jättespännande. TEXT: ELMA PASALIC FOTO: FREDRIK KARLSSON

cirkeln 3


s Att tillsamman yta tb U . tå försöka förs ga vå h oc na tankar, lyss v. äl sj g si na utläm agi handlar Samtalets m ri utan om inte om trolle lite mod träning. Plus si och in kt.

Samtalets magi


FOTO: KARI KOHVAKKA/JOHNÉR

gör vi hela tiden. Ett samtal är det mest grundläggande sätt vi kan använda språket på – så självklart att vi sällan reflekterar över det. Men tänk efter, du kan säkert minnas det där riktigt goda samtalet, där allting bara stämde… Frågan är bara, hur får du då till det? pratar med varandra

»

och de närmaste timmarna är du fast i din fåtölj. Inget arbete pockar på att bli gjort, inga barn kan hämtas på dagis, och tågtidningen är genom­ bläddrad redan efter den första kaffekoppen. Då bör­ jar plötsligt grannen bredvid att prata. När ni skiljs åt några timmar senare, är det med en positiv känsla av att ha klättrat längs spontana samtalstrådar till helt nya insikter. Det goda samtalet är något som alla stöter på – kanske främst när man är som minst beredd på det. Egentligen är det lite paradoxalt. Många gånger när vi är inriktade på samtal och förutsättningarna ver­ kar perfekta, så tänder det liksom inte till. Hur kan det komma sig att samtalet med främlingen på tåget lyck­ ades, när det bara blev pannkaka av alltsammans i fi­ karummet på jobbet? Jonna Bornemark är docent i filosofi vid Södertörns högskola. Hon menar att en av orsakerna ligger i ano­ nymiteten. Med en främling behöver man inte vakta på några positioner eller väga sina ord på våg. Där­ för kan samtalet bli mer intimt och renodlat. Men det finns också något stimulerande i att vara i rörelse, om man får tro Jonna Bornemark. – I dag har vi fått för oss att alla viktiga samtal ska ske kring ett bord, och att man ska titta varandra i ögo­ nen. Men det kan faktiskt i stället sätta krokben för samtalet. Är man däremot i rörelse blir också tanken mer rörlig jämfört med om man sitter inlåst i ett rum. DU SITTER PÅ ETT TÅG,

Samtal är ingen diskussion Det kanske kan kännas lite utopiskt att flytta mer for­ mella samtal till resor eller promenader, men Jonna Bornemark påpekar att det historiskt sett finns en tra­ dition av lärda samtal under rörelse. Förflyttning axel mot axel ger en gemensam riktning – att sitta öga mot öga kan lättare leda till att man blir kontrahenter och börjar diskutera. För det är ju faktiskt så att vi i ett samtal är ute efter något helt annat än i en diskussion. Det latinska ordet diskutera betyder direkt översatt att ”skaka isär”. Och för att kunna skaka isär en fråga går det utmärkt att

dissekera den helt opersonligt och rationellt med hjälp av fakta och argument. Man behöver i princip inte ens lyssna på någon annans erfarenhet. I samtalet däre­ mot involveras känslor, erfarenheter och lyhördhet för andra. Och språket blir därefter. Professorn i reli­ gionspsykologi, Owe Wikström, kallar samtalets språk för ”amatörens: sökande, trevande, lyssnande”. Använder vi ett sådant språk går vi på ett annat sätt in i varandras världar och blir en del av dem. Att se på samtal utifrån ett relationsperspektiv kan kanske där­ för göra samtalets förutsättningar tydligare. Jonna Bor­ nemark använder sig gärna av den judiske tänkaren Martin Bubers filosofi: vi kan möta en annan människa » som ett du, eller som ett det.

Sagt om det goda samtalet en förening genom ordet mellan två eller flera personer. Betoningen ligger på närhet, aktivt lyssnande och kommunikation. Ett samtal innehåller inte bara det rationella och analytiska utan även det vardagliga, det paradoxala och det känslosamma. Framför allt inkluderar samtalet parternas personliga erfarenheter av frågan som avhandlas.” Axel Carlberg, organisationskonsult med inriktning på etik och ledarskap

”ETT SAMTAL ÄR

mening hör till varje samtal. I samtalet som sådant utlämnar man sig, vilket visar sig i, att det i själva tilltalet ställs ett bestämt krav på den andre.” K.E. Løgstrup, filosof och teolog ”TILLIT I ELEMENTÄR

”I DET GODA samtalet tvinnas gemenskapen samman med det trevande sökandet efter vem man själv är.” Owe Wikström, religionspsykolog ”DEN ALLRA MEST grundläggande användningen av språket är i samtal … Samtal bygger på samspel mellan människor och äger alltid rum i en bestämd situation.” Margareta Westman, språkforskare

cirkeln 5


FOTO: NICLAS ANDERSSON/NORDIC PHOTOS

ETT GOTT SAMTAL är ett möte utan baktankar – där vi utreder och undersöker tillsammans.

» Mingelparty Att möta någon som ett det är lite som att vara på ett mingelparty. Du riktar in dig på människor som du tror att du kan få nytta av, byter visitkort och små­ pratar med dem. Mötet blir i det här fal­ let ett medel för att uppnå något annat.

3 boktips

LÅNGSAMHETENS LOV av Owe Wikström. Om långsamheten, ett sätt att leva där samtalet kan få plats och utvecklas. SAM-TAL av Brita Salomon. Kort handbok i samtalsmetodik. DET FLERSTÄMMIGA KLASSRUMMET av Olga Dysthe. Om samtal och skrivande som pedagogisk metod i klassrummet.

6

cirkeln

Motsatsen – att möta ett du – är ett levande möte utan baktankar. Det är mer som Tove Janssons berättelse om det osynliga barnet Ninni. Hon bjuds in att bli en del av den fördomsfria och öppna muminfamiljen, och mötet med dem gör henne synlig igen. Båda typerna av relationer behövs, men för att ett gott samtal ska kom­ ma till stånd krävs enligt Jonna Borne­ mark att vi möter den, eller de, andra som du: – Ett samtal behöver inte vara mel­ lan bara två personer. Men en jag– du-relation måste finnas mellan alla som deltar. När det sker ett möte och jag ser de andra som levande personer, då är det ett gott samtal. I detta sam­ tal befinner vi oss tillsammans, mellan våra jag och du – vi utreder och under­ söker utrymmet mellan oss. Samtalssabotörer Samtalet med främlingen på tåget var uppenbarligen ett jag–du-möte. Men det hade inte behövt bli så. Väl­ digt många potentiella samtal, oavsett om man är på resa eller kanske träf­ fas i en studiecirkel, blir aldrig av. Man

kan fråga sig varför. Stämmer inte per­ sonkemin, eller kan det finnas andra felkällor eller ”samtalssabotörer” som snuvar oss på konfekten? Jonna Bornemark är misstänksam mot ordet personkemi, som hon men­ ar ofta fungerar som en praktisk bort­ förklaring, till exempel för att man inte har viljan till samma sak. – Vi är helt klart olika tillgängliga för varandra, och man måste zooma in den andre på något sätt. Snarare än personkemi handlar det nog om vart man är på väg i livet och om man vill samma sak. En grupp människor som umgås kring ett gemensamt intresse bor­ de alltså ha lättare för att nå fram till ett samtal. Om det sedan handlar om böcker, musik eller motorcyklar spe­ lar mindre roll. Men för att till exem­ pel litteraturpratet i en bokcirkel ska bli ett samtal krävs det, enligt Jonna Bornemark, att deltagarna blir berörda och att något i deras relationer föränd­ ras, utan att samtalet för den skull be­ höver handla om relationer. Egentligen är det helt logiskt utifrån ett jag–du-perspektiv. Befinner vi oss


Man lämnar ut sig till den man samtalar med. Den som tänker högt blottar sig. mellan våra jag och du är vi inte rik­ tigt på hemmaplan. Och då måste vi vara öppna för att något oväntat kan hända, med oss själva och med samta­ let. Det finns inget färdigt manus, för ”tankar och ord håller jämna steg i det goda samtalet”, som religionspsykolo­ gen Owe Wikström uttrycker det. Ett villebråd Men tillbaka till inledningens möte med främlingen på tåget. Ibland kan ett sådant möte avstanna bara för att man blir lite för ivrig när det väl tar fart – nyfikenheten tar liksom över­ handen. Man frågar en massa och driver den andre framför sig som ett villebråd som ska fångas. Med Martin Bubers terminologi är man då nära att reducera samtalspartnern till ett det som styrs och kontrolleras. Fast risken kan också vara den mot­ satta, att man är alltför intresserad av sig själv och pratar på om sitt. Den an­ dre släpps inte in, utan förvandlas till publik. Samma risk finns om alltför många deltar. Tänk dig att det osan­ nolika skulle inträffa att hela tågvag­ nen skulle engageras i samtalet – hur många skulle då kunna vara med på allvar, och hur många skulle bara lyss­ na? För Jonna Bornemark är tolv per­ soner en ungefärlig övre gräns. – Blir det fler kan det ske en upp­ delning i åhörare och pratare. Och när alltför många är tysta är det inte läng­ re ett samtal. Om det däremot bara är ett par som är tysta, kan de fortfarande uppleva sig som delaktiga. Tystnaden är över huvud taget en viktig ingrediens i samtalet. Tidsbrist och krav på effektivitet kan göra att tystnaden inte får plats. Men det kan också vara så att man inte riktigt litar på den andre och därför tvångsmässigt fyller tomrummen med småprat. Den danske etikern K.E. Løgstrup menar att ett samtal måste bygga på tillit, ef­ tersom man lämnar ut sig till den man samtalar med. Den som tänker högt blottar sig. För Løgstrup blir samtalet ett uttryck för att det finns ett outtalat

VI FRÅGADE TRE CIRKELLEDARE I STUDIEFRÄMJANDET:

Vad är ett bra samtal för dig?

etiskt krav på oss att i mötet ta vara på den andres liv. Samtalsträna Det verkar alltså som om samtal på många sätt är beroende av vår livssyn och människosyn. Men det går abso­ lut att träna upp sig till att bli en bättre samtalare, enligt Jonna Bornemark. – Paradoxalt nog måste man då glömma bort att man tränar, för an­ nars blir man en dålig samtalare. Om det ska bli ett gott samtal måste det ju finnas ett genuint intresse för det som händer mellan oss, annars ser man mindre av de andra och då kan det till och med bli jag–det-relationer. De an­ dra blir bara träningsobjekt. Efter ett samtal kan man däremot sätta in stöten genom att reflektera över det man just har varit med om. Det går att göra tillsammans med an­ dra, men Jonna Bornemark vill gärna också slå ett slag för skrivandet som en väg till ökad insikt. Genom att skri­ va, och sedan läsa det man har skrivit, skapas en möjlighet att möta sig själv i texten. Som en bättre samtalare öppnas nya möjligheter till både gemenskap och ny kunskap. Forskare vid två ame­ rikanska universitet har till och med kommit fram till att personer som an­ ser sig lyckliga i genomsnitt samtalar 70 procent mer än olyckliga. Men or­ saken till det kan ju lika gärna vara att lyckliga människor är mer benägna att samtala. Oavsett vad som är hönan och ägget, är det goda samtalet något som för oss vidare till nya insikter. Kanske borde vi alltså försöka skapa mer plats för tåg­ resans förutsättningar i vår vardag och öppna oss för att då och då färdas till­ sammans genom samtalets vindling­ ar. För i samtalets utrymme mellan jag och du får vi hjälp att bygga och upp­ täcka tankebanor hos oss själva som vi inte anade fanns. l TEXT: MARIA KAPLA

»

BODO ENDRES, 28 BOR: Linköping ARBETAR: Webbdesigner PÅ FRITIDEN: Är aktiv i föreningen Nuclear Nation där jag är dj, spelar i band och anordnar fester.

Ett bra samtal är givande för bägge parter. Du träffar en människa och pratar, efteråt känner du dig tillfredsställd för att du har fått nåt och samtidigt kunnat ge nåt. I bästa fall vill man träffas igen. Gemensamma intressen underlättar, men det behövs inte.

»

BIRGITTA ANDERSSON, 64 BOR: Skärblacka ARBETAR: Har slutat lönearbeta PÅ FRITIDEN: Leder cirklar i Jordens Vänner. I en vängrupp har vi också en filosoficirkel.

Det goda samtalet behöver inte leda fram till nåt. Det har ett egenvärde. Alla ska få göra sin röst hörd. När en cirkel börjar måste man först tala om varför man är där. Det är viktigt att alla får delge gruppen sina personliga tankar. I alla samtal är det någon som dominerar, därför är det bra att gå rundor i cirkeln där alla får uttrycka sig.

»

NIKLAS ALMQVIST, 29 BOR: Norrköping ARBETAR: Försöker överleva på musik PÅ FRITIDEN: Spelar i band

Bra samtal är givande och tagande. Att prata och lyssna lika mycket och att lära sig nåt. Bra samtal hänger ihop med frihet. Att man kan säga precis vad som helst utan att bli dömd. Ett bra samtal utmanar en lite. Man måste vara vilsen för att hitta nya vägar. Det där lät väl lite klyschigt, men det kan nog stämma på ett gott samtal. Det ska röra på sig. TEXT OCH BILD: THOMAS ÖSTLUND

OCH JOHANNES STÅHLBERG

cirkeln 7


EN PORTION FANTASI är bra att ha. Lika viktigt är att vi kan hålla sams när olika idéer krockar, menar Sofia Stenler och Annica Strand, båda aktiva i lajvföreningen Ursula och skapare av lajvet ”Last will”.

Här föds ett lajv en dimmig skog. En hobbit med spetsiga öron. Så föreställer de flesta av oss ett lajv. Den bilden stämmer, men inte alltid. Varför inte ett lajv där deltagarna är slavar? I ett Sverige som snart kan vara verklighet. Följ med hem till Sofia Stenler där lajvet Last will blir till. medeltida riddare i

8

cirkeln


ETT BRA LAJV får gärna ha beröringspunkter med vår vardagliga värld. För att

det ska lyckas måste allt kännas trovärdigt. Sofia Stenler, Frida Gamero och Annica Strand lägger därför ner stor möda på att ge karaktärerna egenskaper som driver spelet framåt. För att hålla ordning på vem som är vem, har de skapat ett invecklat system där post-it-lappar har en avgörande betydelse.

»

I den lilla lägenheten i Gröndal i Stockholm är bordet översållat med färgglada post-itlappar. På en står det ”kämpe med drogpro­ blem”, på en annan ”läkare med lust till någon annans hustru”. Runt bordet står Sofia, Annica och Frida. Diskus­ sionen är intensiv, lusten och viljan att skapa är tydlig. Det lajv som nu växer fram handlar om Sveriges fram­ tid. Den stora skillnaden mot i dag är att alla sociala skyddsnät är borta. Är du en vanlig arbetare finns of­ tast bara två alternativ. Antingen väljer du att vara fri men utan garantier för mat på din tallrik. Eller så skri­ ver du på ett slavkontrakt. Det ger dig mat och husrum men absolut inget annat. Du offrar alla dina personliga rättigheter för att överleva. Rajtantajtan – De flesta tror att lajv bara är troll och rajtantajtan, säger Sofia Stenler med ett leende. Samtidigt är hon

noga med att säga att det inte är något fel med de tra­ ditionella lajven. Hon gillar dem, den nya typen av roll­ spel som hon just nu är med och skapar är inte i stället för utan ett komplement.

”Att skapa en helt ny värld är inte helt lätt.” – Här är leken lika viktig som i ett traditionellt lajv, skillnaden är att vi utnyttjar rollspelet som en spegel för att ta oss an frågor som är mer politiska, utan att för den skull ta ställning för ett parti eller idé. Det kan, som i det här fallet, vara en oroande fram­ tid eller som i ett tidigare spel, en historisk berättelse om kvinnors kamp för rösträtt. Att skapa en helt ny värld är inte helt lätt. Sofia, Annica och Frida som gemensamt driver föreningen »

cirkeln 9


”Vi bygger vårt spel runt en tanke om att slavar utnyttjas som gladiatorer.”

ANNICA STRAND menar att delar

av deras dystopiska framtidsskildring redan är verklighet i många länder runt om i världen.

FRIDA GAMERO vill att alla som

ska delta i lajvet ska förbereda sig väl. Helst genom att anordna en studiecirkel om modern slavhandel.

Ursula har i studiecirkelns form ägnat snart ett år för att få fram sitt dystopiska lajv som nu­ mera går under namnet ”Last will”. Under året har gruppen träffats regelbundet för att lära sig mer om den verkliga världen där slavhandel och trafficking är ett faktum. – Enbart i Asien finns lika många människor som lever under slavliknande förhållande som det finns svenskar. Det enda som är annorlunda här är att vi har koncentrerat många olika verk­ ligheter till en enda plats, menar Frida Gamero. De som vill arrangera ett lajv kan inte bara fokusera på leken. Lika viktigt är rätt lokal, bra mat och någonstans där fyrtiotalet deltaga­ re kan vila några timmar under den förlängda helg spelet pågår. – Vi har lyckats hyra en lokal som normalt används för kampsport, det är en perfekt plats för oss eftersom vi bygger vårt spel runt en tanke om att slavar utnyttjas som gladiatorer som ska strida på liv och död, berättar Annica Strand. Rollskelett Ett bra lajv måste vara intressant och lock­ ande för alla deltagare att ge sig in i. Därför är utvecklandet av spelets karaktärer en av de viktigaste delarna av förberedelserna. Det är här post-it-lapparna kommer in. Med hjälp av dem skapar de olika rollskelett. – Det innebär att vi bestämmer vilka aktörer som behövs, vilka egenskaper de ska ha och vil­ ka relationer de har till andra personer i spelet. Det är spelets grundförutsättningar som delta­ garna sedan kan utnyttja efter eget huvud, sä­ ger Annica. Det är alltså inte ett färdigt manus de skri­ ver. Här finns inga repliker, inga givna steg som måste tas. Sätter en arrangör upp samma lajv flera gånger kommer spelet att utvecklas åt olika håll varje gång. För att lavjet ändå ska

bli kvar i den slavvärld som föreningen Ursula bygger, kommer alla deltagare att få i uppgift att läsa på så mycket som möjligt om hur da­ gens slavar lever. – Allra helst ser vi att de olika lagen star­ tar egna studiecirklar för att lära sig så myck­ et som möjligt. Tanken är att Annica, Frida och Sofia ska sätta upp ”Last will” en gång i augusti och en gång nästa vinter. Sedan släpper de allt mate­ rial fritt vilket innebär att vem som helst kom­ mer att kunna sätta upp ett eget spel om hur arbetare utnyttjas. – Med tanke på hur mycket tid och möda som vi har lagt ner på spelet skulle det vara kul om lajvet sätts upp fler gånger. Kanske även i andra länder. l TEXT & FOTO: PER WESTERGÅRD

OM SVEROK • Föreningen Ursula är en del av Sveroks cirka 1 100 föreningar. • Sverok har 110 000 medlemmar. I Sverok startar och driver ungdomar sina egna föreningar och skapar verksamhet tillsammans. • Spel om pengar är inte en del av Sveroks verksamhet. • Sverok är medlemmar i Studiefrämjandet. År 2013 genomfördes drygt 700 studiecirklar och 1 800 kulturprogram i samarbete med Sverok.

SNABBKURS I SPELKULTUR

En bra bok kan vara fantastisk men om man i stället för en stund får en chans att leva i den fantasivärlden blir upplevelsen än starkare, menar SOFIA STENLER.

10

cirkeln

BORDSSPEL: Spel där pjäser, pluppar, pennor, tärningar eller kort är en viktig del av spelandet och deltagarna samlas för att spela tillsammans. Till exempel brädspel, figurspel och rollspel. DIGITALA SPEL: Spel där datorer eller annan elektronisk utrustning ingår. Till exempel E-sport, LAN och TV-spel.

LEVANDE SPEL: Spel där deltagarnas inlevelse är en förutsättning för spelet. Varje person utgör en del i spelet. Till exempel airsoft, lajv, laserspel, paintball och asiatisk populärkultur. KÄLLA: WWW.SVEROK.SE


notiser

744

Ett ögonkast på www.friluftsfrämjandet.se och du vill garanterat kasta dig ut i naturen. Bakom klicket ”Hitta din aktivitet här” döljer sig allt om kajak, vandringar, skidor, stavgång, geocaching och mycket mer. Du hittar aktiviteter och får tips och fakta om hur du som nybörjare kommer igång. Inget skäl att stanna kvar inomhus med andra ord. Friluftsfrämjandet är en av Studiefrämjandets 19 medlemskollen organisationer.

webb

STUDIECIRKLAR STARTADE VARJE DAG 2013. TOTALT 291 719.

984

KULTURPROGRAM VARJE DAG GENOMFÖRDES AV STUDIEFÖRBUNDEN 2013. TOTALT 359 089.

Är det ok att inte bry sig? • Brukar du rösta när det är val? • Känner du någon som inte röstar?

Varför inte? Vad göra? • Finns det demokrati i er cirkel? I FÖRRA NUMRET av Cirkeln fick du ett kort med dessa tre frågor att ta upp i din cirkel oavsett ämne. Nu närmar sig valen och det är hög tid att ställa frågorna – till dig själv och till människor du möter. Läs mer om valen och Studiefrämjan­ dets arbete inför dessa på: www.studie­ framjandet.se/aktivtval2014

VILL DU TRIMMA DIN RETORIK inför alla valdebatter? Då rekommenderar vi en titt på Utbildningsradions Tema retorik:www. ur.se/tema/retorik. En guldgruva, oavsett om du lyssnar på politikerna eller själv vill kasta dig in i diskussionerna.

VILL DU INSPIRERA? er! m t e k c y m Hos oss hittar du materialet och Knivblad

125:-/m

89:-

99:-

BESTÄLL NU!

FRAKTFRITT vid order över 600:-

Uppge kod Cirkeln0515 Gäller t.o.m 15/6

Tempera Color

38:-

Lergods 10 kg

149:-

Dukpannå flerpack från

99:135:-

39:-

SKARA Axvallagatan 10 STOCKHOLM Mäster Samuelsgatan 56

www.s lo jd - d etaljer. s e Kundtjänst: 0511-26767

cirkeln 11


Närbild ALICE BAH KUHNKE

r ö t k e r i D med ideellt hjärta

12

cirkeln


För Alice Bah Kuhnke är förening något vackert. Det är demokrati på riktigt. Hennes liv är kantat av ideellt engagemang, från scouterna i barndomens Småland och framåt. Nu är hon generaldirektör på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. En ovan roll för en fritänkare som är van att skjuta från höften med åsikter och infall. en medlem en röst . makt att förändra .

TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: ANNA MOLANDER

»

Vi ses på ett café i Stockholms city. Efter lite inställt och uppskjutet finns äntligen tid. Klockan 7 på morgonen var Alice för­ slag i ett sms skickat 05.20 några dagar tidigare. Morgonpigg alltså. Alice Bah Kuhnke håller ett högt tempo genom livet. Några kanske minns henne som programle­ dare för Disneyklubben. Det blev en del tv-jobb på nittiotalet innan karriären tog en annan vändning. Nu följde en rad uppdrag i den idéburna sektorn, Fair Trade, KFUK-KFUM, Svenska kyrkan och den numera nedlagda tankesmedjan Sektor 3. Ef­ ter ett mellanspel i näringslivet blev hon för ett år sedan generaldirektör för den statliga myndighe­ ten Ungdomsstyrelsen, som nu har bytt namn till det tungvrickande Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Alice beställer in kaffe Inferno, det starkaste som finns. Hon berättar att steget till statsbyråkra­ tin inte var helt enkelt. – Först kunde jag inte alls se mig själv som just generaldirektör. Det kändes som ett helt annat sorts ledarskap. Men så tänkte jag att jag har ju i stort sett alltid varit chef tidigare och gillar det, så varför inte? Ungdomsfrågor och civilsamhälle ligger nära hennes hjärta. Och knappast någon som mött Ali­ ce tvivlar på hennes engagemang. Orden kommer snabbt, tillsammans med gester och skratt. Men här finns också eftertänksamhet och lust att vrida och vända på frågorna. Se saken från flera håll. Så är det med jobbet också. Spännande, utmanande och kanske lite nervöst. – Det gäller ju att jag lyckas. Ansvar och krav du vet… Du lovordar ofta föreningslivet. Men känns inte förening lite mossigt…?

Det är nya tider och människor hittar nya sätt att organisera sig. En instagrambild kan få hundratu­

sen likes, och det kan gälla något viktigt. Men hur åstadkommer vi varaktig förändring i samhället? Där har föreningsdemokratin – med stadgar, års­ möte och val – faktisk en innebörd. Det handlar om alla medlemmars rätt att driva en fråga. Så du tror på föreningslivets framtid?

Absolut. Vi måste anpassa oss när samhället för­ ändras. Men det finns en grund i föreningsengage­ manget som jag är beredd att försvara och slåss för. Det behövs också lite mer stolthet och självförtro­ ende i den idéburna sektorn. Och mera debatt om den roll som föreningslivet kan ha nu och framöver. Du har tre döttrar och arbetar själv med ungdomsfrågor. Vad är det viktigaste du som vuxen kan förmedla till barn och ungdomar?

Oj, en stor fråga… Det är att ta vara på livet. Få dem att komma underfund om vad som är viktigt på riktigt. Min man säger att jag är lite morbid, men jag pratar mycket om att leva här och nu, för nuet är det enda vi vet. Den som högaktar nuet gör det bästa av livet. Det är lite sjukt när tioåringar blir stressade för framtiden, av alla val de ska göra och skolor de ska komma in på. En annan sak jag vill säga till barn och ungdomar är att man inte ska gå runt och vara sur i onödan. Att gå omkring och vara sur är inte att ta vara på livet.

om NAMN: Alice Bah Kuhnke ÅLDER: 42 BOR: Villa i Nacka FAMILJ: Gift med skådespe-

laren Johannes Bah Kuhnke. Tre döttrar, 3, 7 och 10 år. LÄSER: Rapporter och

utredningar. VILL BLI BÄTTRE PÅ:

Mycket! Att snabbt kunna sammanfatta och dra slutsatser. Hitta kärnan i vad jag läser och hör.

Du har sagt att du har bestämt dig för att vara samhällsengagerad – ett mycket tydligt och medvetet beslut. Vad kommer det ifrån?

Från min familj. Mina föräldrar var väldigt enga­ gerade i samhällsfrågor. Att tycka, tala och lyssna har alltid uppmuntrats. Jag fick tidigt med mig att världen var mycket större än den lilla by jag växte upp i. Jag hittade också tidigt min kristna tro. Den hade inte mina föräldrar, och det ledde till mas­ sor av diskussioner och konflikt, men i en positiv mening. »

cirkeln 13


BRA LEDARSKAP SÅ HÄR SÄGER ALICE BAH KUHNKE:

Jag är dålig på att ge råd, men det här fungerar för mig: • Grunden i mitt ledarskap är självreflektion. Att jag jobbar med mig själv hela tiden. Jag reflekterar över mitt sätt att vara mot andra, och över de beslut jag fattar. • Jag sätter upp egna tydliga mål för hur jag vill vara som person, och hur jag vill agera gentemot andra. • Ledarskapet är inte en kostym jag tar på mig. Det måste vara grundat i hela min person. Jag behöver inte vara privat, men att vara en personlig ledare är avgörande för att lyckas. Men då måste jag själv vara medveten om min personlighet. Vem är jag?

DET HÅRDA TEMPOT har sitt pris. Alice somnar tidigt och fort, gärna i soffan.

» Du har varit friidrottare, vad betyder tävlande för dig?

Jag älskar att tävla. Vi spelade alltid spel hemma. Jag har svårt för att förlora, men har övat mig. Men jag går igång på allt som har med tävlingar att göra.

Jag har lärt mig av bitter erfarenhet att vänta in och lyssna.

Engagemang och tävlingsinstinkt. Varför inte partipolitik?

På senare tid har jag blivit uppvaktad av i stort sett alla partier. Men jag har aldrig gett mig in i det. Jag tänker att det skulle begränsa mina möjlighe­ ter. Kanske är det lite feghet också, för jag beund­ rar mina vänner som är partipolitiskt engagerade. Du verkar full energi hela tiden. Finns det någon annan sida av dig?

Nej… ingen sådan där mörk hemlig sida. Men det finns en Alice som somnar klockan nio i soffan. Det är av eller på för mig. Och så väljer jag bort mycket. Det är jobbet och mina barn som gäller.

Folkbildning – vilka associationer får du?

Historiska bilder, hur vi har byggt upp vårt land och utbildat vårt folk. Men jag tänker också att folkbildningen i dag måste hävda sin plats, bety­ delse och status. Det gäller att visa på andra sätt att lära och en annan syn på kunskap än vad som syns i Pisa-undersökningarna. Ni måste bli tuffare, stå på er och driva debatt och diskussion om det här. Har du själv gått studiecirklar?

Ja, många. Senast var det franska på Studiefräm­ jandet här i Stockholm. Du har fem år framför dig som generaldirektör. Vad vill du ha åstadkommit när du slutar?

Jag vill utveckla myndigheten i alla delar som är kopplat till vårt uppdrag. Vi tar fram mycket bra kunskap och jag vill att vi når ut mycket bredare med den. Om vi lyckas kommer vi att göra större skillnad. l

Hur är det med otåligheten, orkar du lyssna och vänta in?

Nej, nej… jag orkar inte alls vänta. Det är en av mina dåliga sidor. Men jag skärper mig för mitt tempo är snabbare än vad omgivningen ser. Jag har lärt mig av bitter erfarenhet att vänta in och lyssna. 14

cirkeln

MYNDIGHETEN FÖR UNGDOMS- OCH CIVILSAMHÄLLESFRÅGOR (tidigare Ungdomsstyrelsen) tar fram

kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. De ger bidrag till föreningsliv, kommuner och internationellt samarbete.


NY FILM!

– Tillvaratagande av klövvilt. En ny Dvd med instruktiva filmer om hur hjortvilt och vildsvin tas tillvara efter skottet. Flera avsnitt behandlar hur vilt passas och flås på ett hygieniskt och effektivt sätt. Speltid: 2 timmar 38 minuter. Läs mer om filmen och köp den på www.jagareforbundet.se/butik

Pris: 185 kronor

Ta jägarexamen! Jägarskoleboxen innehåller lättlästa läroböcker som på ett enkelt sätt förmedlar de teoretiska kunskaper som krävs inför Jägarexamen. Läs mer om boxen och köp den på www.jagareforbundet.se/butik

Pris: 745 kronor

Telefon 0771-83 03 00, medlem@jagareforbundet.se, www.jagareforbundet.se

Hur mår demokratin? då och då fråga sig: Lever vi som vi lär? Nu drar ett stort demokratiprojekt igång i Studiefrämjandet. Det handlar om att titta på vilka som har makten, om öppenheten är tillräcklig, om de normer och värderingar som styr, på och under ytan… Tom Piha, nyanställd på riksförbundet, leder arbetet under två år. VARJE ORGANISATION BEHÖVER

Vart vill ni komma? Vi vill vara säkra på att Studiefrämjandet är en öppen organisation. Demokrati är inget statiskt tillstånd, utan kan alltid utvecklas. Hur ska ni jobba? TNS-Sifo ska göra en stor undersökning med enkäter och intervjuer. Vi ska även ha seminarier och föreläsningar. Vi vill involvera många i arbetet. Du som har tankar om demokrati i Studiefrämjandet kan höra av dig till mig. Vad betyder demokrati för dig själv? Om jag ska välja ett ord så blir det öppenhet. Det är grunden för att kunna var med och påverka. Vad har du gjort innan? Jobbat i Nacka kommun med kvalitetsutveckling av fritidsgårdar. Jag är också musiker sedan nittiotalet.

V I F I N N S PÅ F Ö L J A N D E F E S T I VA L E R :

SWEDEN ROCK FESTIVAL SÖLVESBORG PUTTE I PARKEN KARLSTAD / MAKE MUSIK STOCKHOLM PEACE & LOVE BORLÄNGE / UMEÅ OPEN UMEÅ

GETAWAY ROCK FESTIVAL GÄVLE / METALSVENSKAN ÖREBRO KULTURKALSET GÖTEBORG / ÖRESUNDSFESTIVAL MALMÖ METAL PÅ BRUKET GÖTEBORG / SEASIDEFESTIVALEN FALUN / SHESIDE FALUN LAKESIDE FESTIVAL GNESTA / FITTJA IS PEACE ORTENS FAVORITER HÄSSELBY / FOLK O ROCK SEGMON / ARVIKA HAMNFEST LÖRDAG I TRÄGÅR’N LIDKÖPING / VÄXJÖ VISFESTIVAL / ORSAYRAN POPEGOJA MALMÖ / VIKSHOLMSFESTIVALEN ARVIKA SEASIDEFESTIVALEN FALUN / KARL-OSKAR DAGARNA VÄXJÖ PARKFESTEN NORA / HELLDORADO ROCKFEST ESLÖV VÅRSKRIK PÅ HILLSTREET LINDESBERG / BOLLNÄS METAL RULES BOLLNÄS PARKFESTIVALEN FALKÖPING / JÖNKÖPINGSFESTEN KAOS FESTIVALEN MELLERUD / ROCK ON THE DOCKS FESTIVAL ÖRNSKÖLDSVIK ESCAPE FROM THE STOCKHOLMSVECKA TOFTA, GOTLAND KILLEBOM SÖLVESBORG / KULLENFESTIVALEN SKARA / POP I GAPET TRANÅS LIDKÖPINGS KULTUR & PORSLINSFESTIVAL LIDKÖPING DISCOURAGED FESTIVAL UMEÅ / KULLAR & KLANG FESTVALEN VÄNNFORSBÄCK VICIOUS ROCK FESTIVAL TROLLHÄTTAN / BIG BAY ROCK STORVIK EARGAZM SANDVIKEN / MASSPSYKOS SANDVIKEN / TORSJÖ LIVE HÄSSLEHOLM MAGLEHEMSFESTIVALEN MAGLEHEM/BRÖSARP / TRYCKERIFESTIVALEN TORSÅS INGBOFESTIVALEN INGEBO / UNGDOMSYRAN FLEN BALSTAFESTIVALEN ESKILSTUNA / BONDEBACKA ROCK N´DANS MOTALA HAMNROCK MOTALA / AUGUSTIFESTEN NORRKÖPING / PARKFESTEN KLIPPAN MUSIKFEST ÅSTORP / HELSINGBORGSFESTIVALEN HELSINGBORG KÄRLEKSFESTEN HELSINGBORG / THE REAL SHIT FESTIVAL HELSINGBORG KORVGRYTAN HELSINGBORG / SALAFESTIVALEN SALA / GRUVPUNKEN NORBERG UDDEVALLAKASSETTFESTIVALEN / THE REAL SHIT FESTIVAL HELSINGBORG UDDEVALLA SOLID SOUND / KÄRLEKSFESTEN HELSINGBORG

Vill du också utvecklas på scenen? Kontakta Studiefrämjandet på din ort idag!

nemis.se

studieframjandet.se/musik

cirkeln 15


tillit

het g g y r &t

samtals alla trivs och där tankarna flödar fritt. Det är ett mål för de flesta cirkelledare. Oavsett cirkelns ämne är samtalet en nyckelfaktor för bra gemenskap. Här är din guide till ett gott samtalsklimat.

en grupp där

1

TILLIT OCH TRYGGHET Att alla känner sig trygga och litar på de andra i gruppen är en grundförutsättning för ett gott samtal. Det handlar om att vi vågar ”pröva” olika tankegångar utan att riskera att bli utskällda, misstänkliggjorda eller utskrattade. I en ny grupp tar det så klart lite tid att nå den trygghetskänslan. Samarbetsövningar och presentationsövningar kan underlätta i början, liksom ditt sätt att föregå med gott exempel.

3

HÅLL RESPEKTEN HÖGT Som ledare har du chansen att ange tonen i grup­ pen, genom ditt sätt att bemöta andra. Fundera över vad du menar med respekt och gott bemötande – och försök praktisera det. Undvik att förutsätta en massa saker om deltagarna och ge akt på dina egna fördo­ mar (ingen är fri från fördomar, även om det kan vara smärtsamt att upptäcka dem).

2 Undvik att förutsätta en massa saker om deltagarna och ge akt på dina egna fördomar.

SAMTAL OCH ANNAT PRAT Ett gott samtal är ingen tävling. Argumentation och diskussion kan ha sin plats i cirkeln, men om du vill nå fram till de nära samtalen, är det bra att und­ vika värderande uttryck som ”dum”, ”fel” ”dålig” eller ”rätt”. Det finns ingen som kan ”vinna” ett samtal. Det här är egentligen en tanke som sträcker sig ända till­ baka till Platon. För honom var dialogen, samtalet, en källa till att nå större kunskap och insikt.

4

DEN RÖDA TRÅDENS DILEMMA Låt samtalet vara öppet för infall och associatio­ ner – men se till att det inte far iväg åt vilket håll som helst. Att ha en röd samtalstråd är vettigt, utan att för den skull hämma samtalets vindlingar. Det här kan vara en svår balansgång, där du som ledare kan kor­ rigera och styra, utan att för den skull begränsa för mycket.

5

LÅT ALLA TA PLATS – MEN INTE FÖR MYCKET I ett gott samtal är alla i gruppen delaktiga. Så är det inte alltid. Det är en utmaning för dig som ledare att få den tysta att delta – och pratkvarnen att ibland stänga munnen. Det här kräver en dos social fingertoppskänsla. Den som är fåordig vill ju inte bli utpekad och tvingad att prata. Och att få tyst på en pratkvarn är inte lätt. Du måste helt enkelt känna av stämningen i grup­ pen och anpassa ditt agerande därefter.

16

cirkeln


guide 6

FRÅGA GÄRNA – OCH LYSSNA PÅ SVARET Att ställa frågor som lockar till reflektion och eftertanke är ofta ett sätt att fördjupa ett samtal. Tänk på att det är skillnad mellan att fråga och ifrågasätta. Och glöm inte att lyssna. Att fråga utan att intres­ sera sig för svaret är ingen bra idé. Inte heller avbryta eller ta över. Men ställ gärna följdfrågor kopplade till dina egna tolkningar av svaret, så det ges möjlighet att utveckla och förklara.

Brain

storm

9

TA EN NY VÄNDNING Ibland kör det fast. Samtalet går i baklås. Dela upp gruppen i mindre grupper, eller i par. Gör en övning som laddar gruppen med intel­ lektuell energi. Uppsluppna brainstorms kring olika teman kan också få igång kreativiteten och fylla ett avsomnande samtal med ny spänst.

10

SAMTALA MED DIG SJÄLV Att samtala med sig själv är en underskattad sysselsättning. Fundera över vad ett gott samtal bety­ der för dig, och hur du kan ”plantera” dina tankar i gruppen. Ta också tid att själv reflektera över samtalen i gruppen. Vad var bra och vad kan förbättras?

Det är på rasterna eller på promenaden efter lunch som samtalen tar fart.

7

BLODSOCKRET Lågt blodsocker och goda samtal är ingen bra kombination. Kaffe, frukt och lite godis kan vara ett effektivt botemedel.

8

VAR HÅLLER NI TILL? Vad har du haft dina bästa samtal? Kanske inte i en möteslokal runt ett bord. Alla som varit på konfe­ rens vet att det är på rasterna eller på promenaden efter lunch som samtalen tar fart. Som ledare kan du fundera över hur du skapar miljöer för goda samtal.

VARIFRÅN KOMMER RÅDEN? Råden kommer från olika böcker om samtal och inte minst från en workshop med tolv cirkelledare på Studiefrämjandets ledarutveckling steg 2 i Linköping. Där deltog: Niklas Almqvist, Birgitta Andersson, David Axelsson, Anton Brunberg, Bodo Endres, Joel Gruvaeus, Lucas Helmersson, Filip Härnbro, Rebecca Lundahl, Abbas M Sharif Mohamed, Amir Siadat, Carolina Yrvelind samt ledarna Ulrika Vesterlund och Anna Ahlstedt.

cirkeln 17


FOTO: PER WESTERGÅRD

Festivaler NEW ORLEANSFESTIVALEN 25-27 JULI 2014 Bluegrass Cajun NewOrleansblues Tradjazz 10 ORKESTRAR MED

JAM & PARAD

DIGITAL FOLKBILDNING

Cirkel via nätet Visste du att även träffar via internet kan ingå i er studiecirkel? Om det passar deltagarna bättre kan ni själva välja att träffas helt eller delvis via nätet. Ni kan också välja att diskutera eller sköta vissa moment i cirkeln via nätet.   SKYPE ELLER FACEBOOK? Vilken plattform eller verktyg ni använder är inte så viktigt. Det kan exempelvis vara Skype, en sluten grupp på Facebook eller både och. Det viktiga är att momenten som sker via nätet beskrivs i planen för er cirkel. Ni kan även ta hjälp av oss och få tillgång till Folkbildningsnätet. Där kan ni fritt använda videokonferenser eller andra verktyg för gruppens dialog och utbyte. Läs mer på www.folkbildning.net   FYLL TRÄFFARNA MED INNEHÅLL Ibland kan cirkeln behöva fyllas på med kunskaper eller samtalsunderlag. På Folkbildningsnätet hittar du mängder av material i form av artiklar, tv och radio inom alla ämnesområden. Mycket är tillgängligt direkt på webben, surfa gärna in på www.folkbildning.net och kika runt. Bakom en inloggning som du kan få via Studiefrämjandet kommer du som är cirkelledare eller deltagare åt mycket mer, bland annat Utbildningsradions hela programutbud.   ANVÄND DATOR ELLER MOBIL FÖR ATT RAPPORTERA TRÄFFAR De flesta av Studiefrämjandets avdelningar kan nu erbjuda sina studiecirklar rapportering av träffar via internet. Blir du nyfiken på allt detta och vill veta mer, kontakta Studiefrämjandet på din ort.

BILJETTER: www.hogakusten.se Häggvik, 870 30 Nordingrå tel 0613-202 90 www.mannaminne.se

Korrö www.korrofestivalen.se

I år är det 30-årsjubileum av Korrö Folkmusikfestival! Den stora lilla festivalen med närhet till musiken, vännerna och naturen. Ett gediget program utlovas med artister i toppklass, kurser, ungdomsläger och mycket mer! Se festivalens hemsida för det senaste!

Arangeras av

Vi finns på

EKSJÖ STADSFEST

29-30 AUGUSTI 2014

FLERA SCENER, MASSOR AV ARTISTER,

ET MER!

KULTUR, DANS, BARNLÖRDAG OCH MYCK

Weeping Willows D-A-D, The Fooo, Alcazar, Markoolio, och många många fler Läs mer på www.eksjostadsfest.se

MARCUS PEHRSSON

Med båda fötterna på jorden kommer man inte långt loesje

STUDIEFRÄMJANDETS SHOWCASESCEN PÅ NEMIS.SE

18

cirkeln


FOTO: IVAN FIDDIES

krönika Schimpansen THOMAS SCHIFF

Här får gamla cyklar nytt liv VARFÖR SLÄNGA NÄR det går att laga? Allt fler inser att saker och ting faktiskt går att reparera. Studiefrämjandet i Göteborg har en lokal på Vegagatan med namnet Omställningsverkstan. Här finns Cykelköket, där gamla och trasiga cyklar får nytt liv. – Vi omsätter tankar om hållbarhet i praktisk handling, säger Kristina Eberth på Studiefrämjandet i Göteborg. Omställningsrörelsen bygger på lokalt engagemang för att ställa om till en mer hållbar livsstil. Studiefrämjandet i Göteborg är spindeln i ett stort nät som förenar människor och initiativ. – Vi har blivit en samlande kraft för omställningsarbetet här i stan, säger Kristina Eberth.

»

putsar – vi pratar

Och varför pratar inte vår närmast nu levande släkting schimpansen, vars DNA-sekvens är identisk med vår till cirka 98,5 pro­ cent? När jag tittar närmare på forskning om det mänskliga språket kan jag konstatera att det alltid främst används för att finkalibrera våra sociala förhållanden. Alltså det kitt som håller oss samman som grupp. Schimpanserna putsar varandra dagligen för att gene­ rera de endorfiner som håller samman gruppen. För det­ ta ändamål evolverade människan i stället språket. Precis som synen, lukten och hörseln är av särskild betydelse för vissa djurgrupper i deras konstruktion av sin mentala världsbild, är språket människans nyckelkomponent. I samtalet med andra mejslar vi ut vår identitet och ut­ vecklar våra tankar om världen. VARFÖR DETTA EVIGA PRATANDE?

JAG KAN INTE PÅMINNA MIG om att någon av mina kun­ skaper och erfarenheter enbart emanerar ur mitt eget tänkande. Jag har läst många böcker och deltagit i ett otal seminarier och föreläsningar, men utan samtal med andra hade jag inte utvecklat kunskaper av all den information jag inhämtat. Kunskap är information som har tolkats, värderats och satts i ett sammanhang i mötet med andra. När vi talar med varandra försöker vi sammanfatta en mängd information i mycket korta budskap. Varje bud­ skap har en lång historia av händelser och erfarenheter i bagaget. Alla har nog varit med om känslan att orden inte riktigt räcker till. Det är inte alltid vårt budskap når fram, tolkas på ett sätt som var vår avsikt. Vi får leva med dessa språkets begränsningar. Och trösta oss med att det minst intressanta i ett bra samtal är det som sägs, utan alla de tankar och känslor som under samtalets gång rör sig i huvudet och kroppen på de samtalande.

I samtalet med andra mejslar vi ut vår identitet och utvecklar våra tankar om världen.

av att det framkallar besläktade associationer hos de som deltar. Och då har vi nytta av våra, ganska nyupptäckta, spegelneuron – hjärn­ celler, belägna alldeles intill vårt språkcentrum. Dessa spegelneuron har som specialuppgift att skapa resonans mellan oss när vi möts. För närvaro, för­ ståelse och identifikation är nyckelkom­ ponenter i det skapande samtalet. Tillbaka till frågan varför våra när­ maste släktingar inte pratar med var­ andra. Förmodligen för att dom inte behöver!

ETT GOTT SAMTAL KARAKTERISERAS

Att ha till hands… Det lilla Eget förlag fortsätter ge ut spännande, korta och användbara handböcker. • Skriv så någon bryr sig av Joakim Hedström. Ingen mirakelkur, men gör dig garanterat till en bättre skribent, utlovar baksidestexten. • Nätverka med hjärtat av Helene Engström – för dig som får rysningar av ord som nätverks– träffar och mingel, men som ändå inser att relationer ofta leder till framgång.

THOMAS SCHIFF

Folkbildare, designer och fotograf med ett omättligt behov av att förstå Homo sapiens.

cirkeln 19


K BILD: NINNI OLJEMAR

då, Som jag sa numm 01 lektionen er t 02 timme numm ? M 03 dag Birgit 04 holiday as 05 holiday ye t i g r i B day 06 holiday to a 7 0 i får prat N s a m o h ng 08 T att få igå vi 09 är därför nn 10 ä nån som k 11 börja? eh 12 hahahahheh n a M ( 13 minnesvärd s a m o h T å 14 varit på n 15 ja ja 16 Birgit ja i 17 Man du han ju s a m o h T d 18 neej just t i g r i B 9 1 var har du 20 Kvinna - Where ha 21 hahahaha h 22 Många Shoot Majs a m o h T 23 Thomas

Orden flödar – det jag slogs mest av var att cirklarna verkade så

givande för deltagarna. Det säger forskaren Anita Nordzell som analyserat 30 timmars samtal i studiecirklar. Det som mer än något annat präglar samtalen i cirklarna är viljan att förstå varandra. Så ser det inte ut i alla samtal Anita Nordzell lyssnat till i sin forskning.

»

Anita Nordzell är universitetslek­ tor vid Institutionen för pedago­ gik och didaktik vid Stockholms universitet. I rapporten Samtal i studiecirkel har hon spelat in och analyserat sam­ tal från tre studiecirklar, i litteratur, filosofi och engelsk konversation. Den som någon gång lyssnat på inspelat prat i en grupp kan förstå utmaningen. Det är många halva ord, hummanden och oavslutade meningar. – Det är faktiskt så vi pratar, även om vi kanske inte tror det, säger Anita Nordzell. Orden kan också få helt annan innebörd i tal och i skrift. Ett ironiskt tonfall kan ge den vänligaste kommentar motsatt bety­ delse. Ett enda litet ”hmm” bekräftar att den som lyssnar har förstått eller håller med. I samtalsforskning skrivs allt ut. Ton­ fall, hummanden och suckar anges i pro­ tokollen. Till och med tystnaden mäts och noteras. Transkription kallas det. Det blir forskarens underlag för analyser av samta­ len där de klarlägger relationer, roller och samspelet i en grupp. 20

cirkeln

– Ord är också en form av handling. Den här forskningen har lärt mig att vara lite mer varsam med orden, säger Anita Nordzell. Hur går det till? Vad händer då i cirklarna? Hur går samta­ len till? Här är några iakttagelser utifrån rapporten:

ses sällan som konkurrens, utan som ett sätt att förstå och klarlägga. Ofta uttrycker deltagarna sig uppskattande om öppenhe­ ten i gruppen. Så här säger en: ”Skönt att få nån, att man kunde säga precis … fråga precis vad som helst och ni var beredda att svara.” • Öppet för livserfarenheter

• Ett starkt ”vi”

Cirklarna karakteriseras av en stark inre gemenskap. Man deltar för att göra något tillsammans. I de här tre fallen är själva samtalet huvudingrediens i cirkeln. Man pratar om litteratur, filosofi och konverse­ rar på engelska. Samtalen är det som ska­ par mening och sammanhållning. • Bekräfta och försöka förstå

Samtalsklimatet i cirklarna är ofta inten­ sivt, men samtidigt ömsesidigt och bekräftande. Deltagarna försöker förstå varan­ dra. Däremot är det inte mycket till argu­ mentation och debatt, snarare uttrycks respekt för olika synsätt. Inlägg från andra

I cirklarna rör sig samtalen kring ett brett spektrum av teman – livsvillkor, religion, film, resor, sexualitet… ”Livsupplevelser i cirkelteman” kallar Anita Nordzell ett kapitel där hon lyfter fram att cirkeldelta­ garna ofta berättar om personliga livser­ farenheter, kopplat till cirkelns tema. Det här bekräftar vad flera studier tidigare visat, att studiecirklar, oavsett ämne, ofta utvecklas till ett slags ”frizoner”, där del­ tagarna vågar vara öppna och personliga, även om de inte känt varandra så länge – eller kanske just därför. • Ledare men inte lärare

I dessa tre cirklar har ledaren mer karaktä­


t , så är de ler (.) l e mer två a vi i två. Vad s .) morable (. My most me

morable my most me y Det gäller fritt nu. onen, det konversati (.) är det i är här. nad att ner sig ma

hehoho itt hade (.) Maj-Br a. ant tågres s s e r t n i n å

ången gt förra g inte färdi det varit nån been? ave you’ve hehehe tt ot Maj-Bri -britt Sho FORSKARNA skriver protokoll på allt som

sägs i cirklarna. Det ligger till grund för analyser av interaktionen i grupperna.

ren av samtalsledare än lärare. Över huvud taget finns ett motstånd mot att cirkeln ska utvecklas till en ”skollik” miljö, med lärare och elev. Det finns exempel på att delta­ gare lite ironiskt kommenterar situatio­ ner när någon styr och ställer för mycket. Det finns även en tydlig ambition att alla ska delta. Ibland är det cirkelledaren som ger ordet till någon, men det händer också att deltagare ”hjälper varandra” att fördela ordet emellan sig. • Cirkel och paus

Det finns en klar åtskillnad mellan vad som sägs i cirkeln och i pauserna. Trots att cirklarna är frivilliga och att samtalen ofta är personliga finns en disciplinering som skapar ordning och reda. Cirkeln blir på så sätt något mer än ett möte vilket som helst. På fikat pratar men om annat, men när cir­ keln är igång då är det ämnet för dagen som gäller.

”På fikat pratar men om annat, men när cirkeln är igång då är det ämnet för dagen som gäller.” Bättre på att uttrycka sig Det är uppenbart att de här tre cirklarna ger stora möjligheter för deltagarna att uttrycka sig verbalt. Ett slags träning i att samtala, kan man säga. Andra undersök­ ningar pekar i samma riktning. I Folkbild­ ningsrådets stora deltagarundersökning från 2008 fick cirkeldeltagare svara på frå­ gor om vad cirkeln betytt för dem. Ett av de påståenden som knappt 5 000 cirkel­ deltagare fick ta ställning till var: ”Genom cirkeln har jag blivit bättre på att uttrycka mig”. Över en tredjedel av alla deltagare, 36 procent, instämde helt eller till stor del. Det här bygger på självuppskattning och Anita Nordzell menar att det är svårt att säkert uttala sig om effekter av att delta i studiecirklar. – Men deltagarna får möjlighet att sam­ tala och uttrycka åsikter, och det bor­ de leda till att man har lättare att göra det även i andra sammanhang. Lägger locket på I ”Samtal i studiecirkel” studeras tre cirklar och några generella slutsatser finns inget stöd för. Däremot kan Anita Nordzell se en del skillnader mellan samtalen i cirk­

larna och i andra grupper hon har stud­ erat, till exempel bland skolpersonal och i ledningsgrupper. Här är det inte alltid lika idylliskt. Det förekommer att samtal kan befästa och till och med förstärka barriärer mellan människor. – Det finns många exempel på sam­ tal som inte leder någonstans och där led­ aren lägger locket på och därmed stänger samtalen. I många grupper är människor dessutom låsta i olika roller och kategorier, vilket försvårar konstruktiva samtal, säger hon. Nu är det viktigt att komma ihåg att ett möte på jobbet inte är samma sak som en studiecirkel, där själva utgångspunkten är att frivilligt söka kunskap tillsammans med andra. Men studiecirklarna och de samtal som förs där borde ge deltagarna kunskaper och erfarenheter som kan tas tillvara även i arbetslivets samtal. – I studiecirkelsamtalen uttrycker delta­ garna ofta glädje och tacksamhet över att de får vara med. Det finns en väldigt posi­ tiv kraft i dessa möten, säger Anita Nord­ zell. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

Handen & anden en klassiker i hantverkscirklar? En klassiker från nittiotalet, när det gäller forskning om studiecirklar, är ”Handen & anden” (Carlssons, 1994) av Louise Waldén. Hantverkscirklarna, ofta kvinnodominerade, var inte särskilt väl ansedda i folkbildningsvärlden. Vad Handen & anden slog fast var att samtalen i dessa grupper var gränsöverskridande och vidgade sig långt utanför hantverkets ram – vilket gav cirklarna ytterligare en dimension. VAD PRATAR MAN OM

I Handen & anden undersökte Louise Waldén ett antal textila studiecirklar. Hon beskriver att samtalen handlade om hantverket, men även om allt annat! Hon återger vad hon kallar ”samtalsspiraler”, det vill säga hur samtalen i cirklarna flödade fram mellan olika ämnen. Så här beskriver hon en sådan spiral, där samtalen rör sig framåt mellan ”bakning – äkta mäns humör vid bilkörning – onödiga hastighetsbegränsningar – fjällresor – benbrott – 90-åringars lårben”.

cirkeln 21


Ny Folkbildningsproposition • Regeringen vill införa ett mål för folk­

Ni är viktiga och gör ett bra jobb – men vi vill veta mer om vad ni gör. Så kan man sam­ manfatta den nya folkbild­ ningspropositionen ”Allas kunskap – allas bildning”. FÖRSLAGET INNEHÅLLER INGA dramatiska förändringar. Snarare en bekräftelse på att regeringen ser positivt på studieförbund och folkhögskolor. Några nyheter finns:

bildningspolitiken. Något sådant finns inte i dag. Målet ska vara: Folkbild­ ningen ska ge alla möjlighet att tillsam­ mans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. • Förslaget signalerar vikten av att folk­ bildningen når alla grupper i samhället. Ordet mångfald skrivs in i det andra syf­ tet med statens stöd till folkbildningen. • En ny modell för att utvärdera folkbild­ ningen föreslås. Den ska bli mer obero­ ende och samordnas av myndigheten Statskontoret. – Folkbildningen har hjälpt människor att komma vidare och få nya chanser. Det behövs mer än någonsin. Om folkbild­ ningen fortsätter göra det jobbet är jag både stolt och nöjd, säger Maria Arnholm (fp), den minister som ansvarar för folk­ bildningsfrågorna.

Staten bidrar varje år med cirka 3,5 mil­ jarder kronor till verksamhet i studieför­ bund och folkhögskolor. Propositionen kommer att behandlas av riksdagen. l STATENS FYRA SYFTEN – med mångfaldstillägg Statens fyra syften med stödet till folkbildningen – där regeringens förslag innebär att ordet ”en mångfald” förs till: • Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. • Bidra till att göra det möjligt för en mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhället. • Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. • Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.

– forum för hållbar utveckling sedan startade Café planet i Göteborg. Det blev snart en träffpunkt för många som är intresserade av hållbar utveckling. Café Planet handlar om att knyta kontakter, bygga nätverk och samordna miljöinitiativ och initiativ med social inriktning. Café Planet har nu spridit sig till flera håll i landet. Finns det ännu inte hos dig, kontakta Studiefrämjandet där du bor som hjälper dig att komma igång.

FÖR NÅGRA ÅR

spräng

fy utik ld b fyl

En

l

ld

o rer tnä ons rk fö

material med allt

ch h

obb ymål are.

Gerlesborgsskolan BOHUSLÄN OCH STOCKHOLM

Nybörjarkurs i måleri - olja & akryl Testa vår webshop till 15 % rabatt*. Använd kampanjkoden Cirkeln i webkassans kampanjfält på www.kreatima.se.

Här börjar äventyret!

Niklas Eneblom

Stina Wollter

BOHUSLÄN 5–8 juni

BOHUSLÄN 9–13 sept.

*gäller till och med 30 juni. Gäller ej kampanjvaror.

Kungsgatan 58 • T Hötorget • Stockholm • Tel: 08-545 15 560 •

22

cirkeln

www.kreatima.se

Gerlesborgsskolan 0523-517 10 www.gerlesborgsskolan.se


FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET • Ett av Sveriges största studieförbund. • Finns över hela Sverige. • Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang. För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting. • Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga. • Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på är natur, djur, miljö och kultur. • Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund. • Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt. • Har 19 medlemsorganisationer. Studiefrämjandets vison Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.

Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Musik & Kulturföreningarnas Samarbetsorganisation – MoKS, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turistföreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

Studiefrämjan­ det är du inte ensam. Du är en av 90 000. Det är faktiskt så att mer än 1 procent av alla svenskar över 13 år leder en studiecirkel. En im­ TOMMY WINBERG ponerande siffra. Den största delen av ledarskapet är ideellt. Andra drivkrafter än pengar får människor att bli cirkelledare. Det hand­ lar om att dela med sig av kunskaper och erfarenheter, att stödja lärandet i gruppen och om att ha roligt tillsammans med andra. Det framkommer i den nya rapporten Cirkelledare – fotfolk och drivkraft från Folkbildningsrådet. Titeln säger rätt mycket. Cirkelledarna är verkligen folkbildningens fotfolk. Inte alltid så uppmärksammade, men oerhört viktiga för att få cirklarna att komma igång, utvecklas och fortsätta. SOM CIRKELLEDARE I

ledare

”DU KAN VARA ofantligt ämneskunnig men saknar du social kompetens så är det en skrotcirkel i alla fall”, säger en ledare som intervjuas i rapporten. Lite drastiskt uttryckt kanske, men det ligger nog mycket sanning i den sociala kompetensens betydelse i ett gott cirkelledarskap. Men vad består då denna kompetens av? Jag tror att ett gott samtalsklimat i gruppen är helt avgörande. Där alla känner att det är högt i tak. Där inte bara den välformule­ rades röst räknas. Där ord och tankar kan flöda fritt. I STUDIEFRÄMJANDET GER 66 procent av 1 500 cirkeldel­ tagare som tillfrågats högsta betyget 5 till ledaren. Samma undersökning visar att 76 procent av alla deltagare till stor del eller helt och hållet instämmer i att diskussionerna och erfarenhetsutbytet gav dem ett mervärde. Där har du svart på vitt, det goda ledarskapet och vikten av samtalen i cirkeln. Du som tillhör folkbildningens fot­ folk kan sträcka på dig. Utan ledare – inga studiecirklar.

FOTO: PER SA NDBERG

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER

Du är en av 90 000!

TOMMY WINBERG Förbundsordförande i Studiefrämjandet

ANNONSERA I CIRKELN Du når 17 000 cirkelledare över hela Sverige. Annonskontakt Bo Eriksson, e-post: bo.eriksson-­media@telia.com PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat

adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefräm­ jandet där du bor. Övriga prenumerationsärenden, kontakta Studiefräm­ jandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

cirkeln på webben

På vår webbplats www.cirkeln.nu hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 23


POSTTIDNING B

brandbiz

Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

VI ÄR VALLA! #nyskapandefolkbildning

Aa

ALLMÄN LINJE

Sc

SCENKONSTUTBILDNING

Sp pråk

SPRÅK & SAMHÄLLE

Ff

FRITIDSLEDARUTBILDNING

Gg

GLOBALA RESKURSER

STUDS

STUDS

& SAMHÄLLE

VALLA FOLKHÖGSKOLA • Linköping • Besök www.valla.fhsk.se eller ring 013-35 55 80


Cirkeln2 14