Cirkeln nr 4/2014 - Tema Ledarskap

L E DA R S K A P

u Träd & tankar u Irriterad på hen u Flashmob

& O E L C A S S E VAN STIC PÅ F E M TA URNÉ T P P E P

Hitta självkänslan FÅNGA PUBLIKEN vi guidar dig som ska arrangera

FRAMTIDENS

cirkelledare går på kurs

KOM I GÅNG

en studiehandledning gör det enklare

4.2014

tummen ned …

FÖR HOPPLÖSHET Varken livet eller

cirkeln

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 20 000 cirkel­ ledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 35. redaktör

Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se art director

Ninni Oljemark ninni@kombinera.se ansvarig utgivare

Johnny Nilsson, Studiefrämjandet redaktionsråd

Katarina Kjerfve Marcus Pehrsson Thomas Östlund Ninni Oljemark omslagsfoto

Anna Molander postadress

Cirkeln Kombinera Holländargatan 8B 111 36 Stockholm

internet

cirkeln.nu tryck

Norra Skåne Offset, Hässleholm

Där ingen är bäst, är ingen sämst som gått i studiecirkel anser att de ”blivit säkrare som person”. Det visar forskningen. Det är alltså deras egen subjektiva upplevelse det handlar om.

Vad betyder denna siffra, som ju är förvånansvärt positiv? Hur kommer det sig att en studiecirkel kan få så många att känna sig säkrare? Och inte bara i ämnet som cirkeln handlar om. Utan säkrare som person. Som människa. Det går väl inte att veta, men däremot att spekulera. Jag tror att en del av svaret ryms i ett enda ord: Bekräftelse.

SJU AV TIO

ATT DELTA I studiecirkel är, när den är som bäst, att försätta sig själv i en socialt bekräftande miljö. Där det inte handlar om att mäta, väga och rangordna. Inte om att någon ska behöva känna sig sämst – just för att någon annan utnämns till bäst.

Kanske beror det på att cirkeln ofta rymmer de där små men vik­ tiga elementen av bekräftelse, inte för vad du har åstadkommit – utan för den du är. Att det i själva verket är just detta som är det centrala, ”omsorgen i gruppen”, som en klok cirkelledare uttryckt det.

Självkänslan kan se stark ut på ytan, men dess hinna är ofta skör.

Ett enda ord av bekräftelse kan faktiskt göra skillnad. Något att tänka på i och utanför studie­ cirkeln.

FO TO : JAR I KO IVI ST O

e - post cirkeln@studiefram­ jandet.se

jorden blir mer hållbar för att vi går omkring och inbillar oss att loppet är kört. Svante Axelsson, general­ sekreterare i Naturskyddsförening­ en, har en befriande syn på saken.

Förändring är möjlig. Och rolig.

Mer handling och hoppfullhet, med andra ord. Vi instämmer.

THOMAS ÖSTLUND REDAKTÖR

papper

issn

0282-135 annonsera i cirkeln

Annonskontakt Bo Eriksson E-post: bo.eriksson-­ media@telia.com

Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan.

Detta nummer är presslagt i november 2014.

2

cirkeln

FÖR PATRICK MODIANO Det är

alltid med viss bävan man tar sig an en nobelpristagare i litteratur.

Men, oj vad lätt det gick och vad bra det var. Försök själv och upptäck!

Till exempel med den 128 sidor korta romanen Lilla smycket. tummen upp …

FÖR DEN SOM VÅGAR Alice Bah

Kuhnke, utskälld kulturminister, förklarade i Cirkeln nr 2.2014 att det ”kanske är lite feghet” som gjort att hon inte gett sig in i partipolitiken.

Nu är det gjort, och drevet går…

Cirkeln säger i alla fall hurra till den som vågar – och inte fegar.

Statistiken kommer från ”Studiecirkeldeltagare 2008”, Folkbildningsrådet FOTO: STEFAN ED

Skandia 2000 White Tillverkat vid Lessebo Bruk

tummen upp …

Innehåll

4 Självkänsla – självförtroende

8 Framtidens cirkelledare

12 Träd & tankar

14 Närbild: Cleo och Vanessa 18 Kom i gång med en studiehandledning

19 Krönika: Hen gjorde mig irriterad

2 0 Din guide till lyckat arrangemang 2 2 Nominera! Ugglestipendiet 2015

12

Träd & tankar

Krönika

19

hej

CIRKEL LEDARE

NAMN: Elliot McGee ÅLDER:

18 BOR: Tranås Mamma, pappa, bror och syster GÖR: Går tredje året på gymnasiet, Handel och administration FRITID: Mycket musik FAMILJ:

Trummor är lite galet – och galet är kul Vad gör du på fritiden?

Jag spelar trummor. Har också plockat upp gitarren på sista tiden. Musik är roligt! Rent allmänt kan man säga att jag ägnar min fritid åt att lära mig nya saker. Jag går väldigt djupt in i de intressen jag har. Läser på mycket, så jag förstår allt som kretsar kring det. Jag vill fatta till 100 procent.

Varför är du cirekelledare?

Jag är ingen cirkelledare ännu, men jag kanske ska bli. Jag hamnade i Studiefrämjandet genom att jag träffade Lelle på Kraftverket i Tranås och fick en lokal att spela trummor i. Jag försöker få ihop en cirkel, men vi är bara två och man måste väl vara tre? Den tredje personen har inte fallit på plats ännu.

Vad är det för musik du gillar?

Jag har väldigt bred musiksmak, allt från rap till metal. Men jag har olika perioder. Ett tag var det mycket skrikmusik, typ Slipknot. Nu är det sextiotal som jag har gått djupt in i, speciellt The Doors.

Vad är det för speciellt med trummor?

Jag gillar ju inte att sitta still, vilket man ju i och för sig när man spelar trummor. Men man rör sig hela tiden. Efter en halvtimme är man helt slut.

Trummor är också lite galet. Och galet är kul.

Vad händer i framtiden för dig?

Plugga vidare inom entreprenörskap eller resa.

Jag skulle vilja resa till USA, Indien och Jamaica.

Jag försöker få ihop en cirkel, men vi är bara två och man måste väl vara tre? Den tredje personen har inte fallit på plats ännu.

Hur ska en bra ledare vara?

Någon som är bättre än vad jag är. Som kan sin grej. En bra ledare ska också kunna läsa av personen och skräddarsy sitt sätt att leda så det passar mig. Ledaren ska kunna prata och beskriva saker på ett strukturerat sätt. Ska man sammanfatta det kan man väl säga att en ledare ska vara en förebild. Någon att se upp till.

TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: LARS ANDERSSON

cirkeln 3

h Självkänsla oc grepp be å Tv e. självförtroend när vi tänker på som virvlar runt r h människor i vå oss själva – oc de r de ty vad be omgivning. Men vi förändra vår n Ka n? ge egentli va? Och hur bild av oss själ ärka andras gör vi för att st än självk sla?

I’M GOOD ENOUGH

SJÄLV… …FÖRTROE NDE A L S N Ä …K

FOTO : NINNI O L J E M ARK

vet att du är bra på. Våga ge dig på okända utmaningar.

Låter det som en motsägelse? Inte alls, menar psykologen Magnus Lindwall.

Att stärka sin självkänsla är möjligt, men då gäller det att både kunna hantera misslyckanden – och tillåta sig att lyckas. Det går också att stärka självkänslan hos andra. Det vet folkhögskolläraren Patric Danielsson, som mött massor av elever med strulig uppväxt och dålig självkänsla.

Vad som krävs är fingertoppskänsla och personligt engagemang. gör något du

»

Jag duger som jag är.

Jag gillar att vara jag.

Jag är värdefull.

Visst är meningarna vackra och rogivande.

Enligt populärpsykologin är jagstärkande affirmationer av det här slaget väl värda att upprepa, även om man inte tror på dem, efter­ som de antas vara en utmärkt bot mot svag självkänsla.

Men det är de inte. Det menar i alla fall Magnus Lindwall, forskare och docent i psyko­ logi vid Göteborgs universitet. I sin bok ”Själv­ känsla, bortom populärpsykologi och enkla sanningar” går han igenom aktuell forskning inom området.

– Affirmationer verkar fungera för personer som redan har en god självkänsla, säger han.

Men för alla som inte har det skorrar mening­ arna falskt och kan snarast få motsatt effekt.

Det är svårt att lura sig själv.

Det du gör – den du är

En vanlig definition av självförtroende är att det är kopplat till det du gör och tilltron till den egna förmågan i olika situationer. Om du lyckas med något höjs det, om du misslyckas faller det och avslöjar då den underliggande självkänslan, som bestämmer vad du tycker om dig själv för den du är, oberoende av vad du gör och hur du lyckas.

Enligt den här modellen påverkar de två storheterna inte varandra. Magnus Lindwall vill modifiera bilden.

– Att älska sig själv, utan att bry sig om vad man gör och hur man lyckas är en vacker, men naiv tanke. I själva verket hör självkänsla och självförtroende tätt ihop. Är du bra på något,

särskilt om det är viktigt för dig, så växer både självförtroendet, som i sin tur påverkar själv­ känslan positivt.

Övervinna motstånd

Att med hjälp av olika tekniker och jagstär­ kande övningar jaga den åtråvärda självkäns­ lan är enligt honom lika kontraproduktivt som att jaga lyckan – båda tillstånden är undfly­ ende som tvålar i ett badkar.

– Hög självkänsla är snarast en bieffekt av något annat. Det bästa du kan göra för att få den att växa är att ägna dig åt sådant du tycker är roligt och viktigt.

Men att enbart välja det enkla och roliga, är ändå inget att rekommendera. Avgörande för självkänslans stabilitet är förmågan att över­ vinna motstånd och att stå ut med att miss­ lyckas.

Det finns två grundläggande, helt olika, sätt » att se på meningen med att anstränga sig.

Att älska sig själv, utan att bry sig om vad man gör och hur man lyckas är en vacker, men naiv tanke.

Så kan du arbeta med självkänsla • SLÄPP en överdriven fokusering på dig själv.

• IDENTIFIERA OMRÅDEN som är viktiga

för dig och försök öka din kompetens där.

• GÖR SAKER du tycker är roligt, gärna

tillsammans med andra. Overksamhet och isolering leder lätt till stukad självkänsla.

• SE PÅ ANSTRÄNGNING och misslyck-

anden som sammanflätade fenomen, nödvändiga för utveckling.

• VAR REALISTISK och acceptera dina begränsningar.

• VAR MEDVETEN om att överdrivet och ogrundat beröm kan skapa skamoch skuldkänslor hos personer med låg självkänsla.

cirkeln 5

FOTO: THINKSTOCK

För självkänslans del är det en klar fördel att ha en realistisk upp­ fattning om sina egna färdigheter. »

De som har fått lära sig att talang och intelligens är något medfött man inte kan göra något åt, tenderar att välja säkra kort och enkla lösningar och ger upp om det inte går bra med en gång. Ett misslyckande skulle ju vara ett kvitto på att de var dum­ ma och utan talang.

Den andra uppfattningen är att övning ger färdighet. Det finns ingen anledning att ge upp bara för att man misslyckas en gång, eller två, eller tre...

– Vi är alla olika och har olika förutsätt­ ningar, men misslyckanden är en naturlig del i utvecklingen för oss alla. De som är bäst i världen inom sitt område har miss­ lyckats hur många gånger som helst – och tagit lärdom av det.

– För självkänslans del är det en klar fördel att ha en realistisk uppfattning om sina egna färdigheter.

MISSLYCKANDEN ÄR EN naturlig del i utveckling för oss alla. De som är bäst i världen har ofta misslyckats många gånger för att nå dit.

Det är viktigt att föräldrar, lärare och tränare uppmärksammar de ungas an­ strängning och inte bara berömmer ett bra resultat. Även om erfarenheter i barndomen är grundläggande för självkänslan, så är Magnus Lindwall övertygad om att ut­

veckling och förändring är möjlig hela livet.

Det menar också Patric Danielsson som har lång erfarenhet av pedagogiskt arbete med människor med stukat självförtroen­ de. Han har arbetat som grundskolelärare både i vanlig skola och på skol- och familje­

Vid ratten är mannen kung – tror han…

Män ligger fortfarande lite före, men skillnaden i själv­ känsla mellan könen minskar sakta med säkert. decennierna har till exempel lön och yrkesmässig status blivit allt viktigare för kvinnor, medan betydelsen har minskat för män. Men när det gäller bilkörning är skillnaden i självkänsla oförändrat bråddjup.

– Män överskattar sin

UNDER DE SENASTE

6

cirkeln

förmåga och anser sig vara fullfjädrade artister. Kvinnor underskattar sin förmåga och kan sitta och gråta efter en lektion, fastän det har gått utmärkt, säger Gunilla Teljfors, som tillsammans med sin make driver Eriksdals trafikskola i Stockholm.

Aldrig under sina dryga 30 år i yrket har hon tagit emot en man för fortbildning. Däremot ger hon ofta några lektioner till kvinnor som vill slipa sin

kompetens och bli ännu bättre bilförare.

Ur trafiksäkerhetssynpunkt är det riskabelt både att överskatta och att underskatta sin skicklighet. En chaufför med uppblåst självkänsla kör ofta för fort utan att ta hänsyn till medtrafikanter, medan en chaufför med förkrympt självkänsla undviker utmaningar och ger oklara signaler.

– För mig som pedagog är det lättare att få osäkra kvinnor

att växa och våga, än att få kaxiga män att coola ner sig och se mer realistiskt på sin förmåga, säger Gunilla Teljfors.

Rent faktiskt är kvinnor bättre bilförare än män, i alla fall enligt olycksstatistiken – och då är hänsyn tagen till att fler män än kvinnor sitter vid ratten.

Den allra största skillnaden mellan självförtroende och skicklighet finns hos män mellan 18 och 24 år.

FOTO : M ASKOT

Hur gör du?

Cirkeln frågade tre chefer i Studiefrämjandet: 1. Hur stärker du dina medarbetares självförtroende?

2. Hur stärker du ditt eget?

• Det är nu som gäller

VÅGA MISSLYC K AS !

– Mina elever är sorgligt vana vid att bli dömda innan de vare sig har läst en bokstav eller skrivit en siffra. Jag bryr mig inte om vad de har gjort eller inte gjort tidigare och tar aldrig reda på något om dem i förväg. Det låter som en klyscha, men jag möter dem här och nu.

• Hitta intresse

– Först av allt försöker jag luska ut vad varje elev är intresserad av. Det finns inte någon som inte tycker att något är roligt även om det sitter långt inne.

Djur, graffiti, musik... Det tråkiga måste man ha, men man ska inte ta det först. Och om man bara hittar motiva­ tionen kan även det jobbiga och svåra bli lustfyllt.

• Skapa en relation hem. Han har också varit studiecirkel­ ledare. Sedan två år ansvarar han för den studiemotiverande kursen, SMF, på Eskilstuna Folkhögskola.

Vingklippta

– Mina elever har så gott som all­ tid haft en strulig uppväxt, utan vux­ enstöd. De är vingklippta och osäkra, övertygade om att de är dumma i huvudet. Deras misslyckade skolgång har gjort dem allergiska mot papper och penna. När kursen är slut väljer mellan 75 och 80 procent att fortsätta att plugga för att få grundskole- eller gymnasiekompetens.

Han tar de unga vuxna på Eskilstu­ na folkhögskola som exempel, men strategin för att vända en negativ själv­ bild till en positiv är i grunden den­ samma oberoende av vilka han möter.

Strategin är enkel att formulera, men kräver pedagogisk fingertopps­ känsla och personligt engagemang för att den ska fungera i praktiken. Den kan sammanfattas i fyra punkter:

– Det går inte att lära ut något väsent­ ligt, om man inte är genuint intresse­ rad både av ämnet och av sina elever.

Att lära känna varandra tar tid, men den tiden måste man ta sig. Det är först när vi har en relation som det är meningsfullt att ställa krav – och att prata om livets stora frågor. De lär mig lika mycket som jag lär dem. När jag jobbar med invandrare försöker jag vara hyfsat påläst om deras kulturella historia och frågar om det jag inte vet.

• Ge hopp

– Det finns inget värre än att ständigt bli jämförd med andra och alltid vara sämre. När mina elever kommer hit är de ganska nedgångna både vad gäl­ ler självförtroende och självkänsla.

Jag försöker få dem att se till sin egen utveckling. Det är en ren fröjd att se hur de växer när de märker att det lönar sig att anstränga sig och att det inte är hela världen att misslyckas ibland. l TEXT: MARIA LEIJONHIELM

HANS JACOBSSON, Studiefrämjandet i Göteborg

1. För mig som chef handlar det om att kunna skapa goda förutsättningar för medarbetarna. De måste känna att det finns utrymme för nya idéer, men också ett klimat som gör att idéer kan förverkligas. Då växer deras självförtroende.

2. Jag har ganska bra självförtroende. Det kommer sig nog av att jag ser att vi gör skillnad, gör nytta och bidrar till samhällsutvecklingen.

PETHRA DAHLIN LARSSON, Studiefrämjandet Östergötland

1. Jag ger medarbetarna mandat, litar på dem och tror på dem.

De kan ju verksamheten. Det kanske låter livsfarligt, men jag tror att tilltro är det bästa sättet att få medarbetarna att växa. Vi måste våga göra fel!

2. Jag peppar mig själv genom möten med andra.

Att jag har tankar som jag ger uttryck för – som blir bekräftade av andra.

CICKI SPORRONG, Studiefrämjandet Västernorrland

1. Att få alla att känna en trygghet i teamet är det viktigaste. Det gäller också att ta vara på allas tankar.

Ha en dialog om vilka förutsättningar som behövs för att klara en uppgift. Mer kunskap kanske? Det kan handla om ganska konkreta saker för att stärka människor.

2. Jag går olika vägar. Söker upp människor som jag vet kan stötta mig. Jag går också tillbaka i tanken till erfarenheter och kunskaper som jag lärt mig av. Sen kan jag också titta i självhjälpsböcker, alltid hittar jag nåt som passar.

cirkeln 7

Framtidens cirkelledare

framtidens ideella ledare? Cirkeln åkte till Jönköping och träffade unga deltagare på ledarutveckling.

var hittar vi

»

ARMIDA HOVBRANDT FRÅN Tranås beskriver sig själv som ”en sån som alltid måste ha nåt att göra”. Att kunna ge och ta kritik på ett bra sätt är viktigt för en ledare, tycker hon.

8

cirkeln

På vandrarhemmet A6 sitter elva personer kring tre bord och sam­ talar lågmält. Vi har landat mitt i ett grupparbete om olika inlärningsstilar.

Kursen är Ledarutveckling steg 1, som Studiefrämjandets cirkelledarutbildning kallas. Den startade igår kväll med sam­ ling och presentationsövningar. På väggar­ na sitter blädderblocksblad från gårdagen.

Ett har rubriken ”Mina förväntningar” och där kan man bland annat läsa: ”Bli en bättre ledare” ”Kul att gå på kurs” ”Vill ha tips” Just den här kursen är lite speciell.

Många är unga, i tjugoårsåldern. Några har redan prövat på att vara cirkelleda­ re. Andra är aktiva på fritiden och ny­ fikna. Här finns folk som håller på med teater, ljudteknik, e-­sport, musik, odling och miljöarbete. De flesta är i tjugoårs­ åldern och hör hemma Jönköping eller orter däromkring.

En del känner varandra sedan tidiga­ re. För flera är det första gången på kurs med främlingar. ”Det känns lite vuxet”, säger en av killarna och han är nog inte ensam om den känslan. Det här är inte som hemma eller i klassrummet. Spän­ nande och skrämmande på samma gång.

Tillbaka till grupparbetet om inlär­ ningsstilar. Här utgår man från Howard Gardners sju intelligenser, olika karaktärstyper som speglar olika människors sätt

att ta till sig kunskap. Var och en av deltagarna har fått lotsa sig fram till ”sin” inlärningsstil.

Nu gäller det att i grupp funde­ ra hur de lär sig saker bäst – och hur en ledare ska hantera cir­ keldeltagare som har helt andra sätt att lära sig nya saker än vad de själva har.

I gruppen ”social intelligens” är det först lite förvirring vad övningen går ut på.

– Skulle vi gå igenom det här eller vad skulle vi egentligen göra, frågar en tjej och viftar med ett inplastat blad som beskriver den ”sociala intelligensens” kännetecken.

Så småningom klarnar det och diskus­ sionen kommer igång. Alla har tankar om vad en bra ledare är.

– Om man leder en grupp är det allra viktigaste att kunna kommunicera med alla, säger en kille.

De andra nickar.

– Och att man har roligt tillsammans.

Annars funkar det inte, menar en tjej.

– Jag lär mig på ett blandat sätt. Både genom att läsa, prata och få göra saker, sä­ ger en annan.

Kluriga frågor

När alla har pratat ett tag så tar ledaren Jennie Krafft över. Ställer lite kluriga frå­ gor om hur de tänker sig att leda en grupp där deltagarna lär sig på olika sätt.

LEDARUTVECKLING I TRE STEG LEDARUTVECKLING heter Studiefrämjandets utbildning för cirkelledare.

Varje år deltar ungefär 3 000 personer i ledarutvecklingen. Utbildningen är i tre steg, där varje steg omfattar ungefär en dags studier. Kursen handlar om pedagogik och förmågan att leda en grupp, alltså inte om cirkelämneskunskaper. I ledarutvecklingen varvas föreläsningar med grupparbeten och pedagogiska övningar. Ledarutvecklingen genomförs oftast under fredag–lördag, men endagskurser och kvällskurser förekommer.

L1 FOKUSERAR PÅ VAD

• Vad händer i en grupp?

• Vilka faktorer påverkar vår

UNGA DELTAGARE, många på kurs för första gången. Skrämmande och spännande. Jennie Krafft

• • •

har däremot lett många kurser. ”Jag lär mig minst lika mycket som deltagarna”, säger hon.

inlärning?

Vad är folkbildning?

Vad betyder det att leda en cirkel?

Om Studiefrämjandets idé och organisation.

L2 FOKUSERAR PÅ HUR

Sen är de dags för kort paus. Några gli­ der snabbt iväg med siktet inställt på fruktoch godisskålarna. Vid ett av borden sitter Armida Hovbrandt från Tranås. Hon sam­ manfattar kursen hittills som ”spännande”.

Armida beskriver sig själv som ”en sån som alltid måsta ha nåt att göra”. Hon har varit ljudtekniker i ett teaterprojekt och fick frågan om hon ville delta från en man som arbetar på Studiefrämjandet.

En bra ledare ska kunna ge och ta kritik på ett bra sätt, menar hon.

– Och ha lite koll på gruppen, så att det inte går utför...

Det roligaste

– Jag är nog uppe i hundra ledarutveck­ lingskurser. Det här är det roligaste i mitt jobb. Det säger Jennie Krafft, chef för Stu­ diefrämjandet Småland-Gotland.

På ledarutvecklingen möter hon fram­ tidens cirkelledare – och får själv impulser som hon har nytta av i jobbet, och i livet.

– Jag lär mig minst lika mycket som del­ tagarna.

Oavsett studiecirkelns ämne är ledarrol­ len central, menar Jennie.

– Att bli trygg och hitta sin egen ledarstil är nog viktigaste i den här kursen.

Ledarskapsfrågor blir lätt personliga och det händer att det uppstår laddade si­ tuationer, där olika värderingar blottläggs och deltagarna utmanar varandra.

– Kursen kan trigga igång heta diskus­ sioner, men det är bara spännande.

Mycket praktiska övningar och grupp­ samtal är Jennies recept för en bra ledar­ utveckling. Ett annat är att ha en grupp med blandade deltagare, vad gäller ålder, ämnesintresse och bakgrund. »

• Hur kan jag påverka gruppens dynamik?

• Hur kan jag bli bättre på att kommunicera?

• Vilken betydelse har feedbacken?

• Vad finns det för inlärnings­ processer?

L3 FOKUSERAR PÅ JAG

• Vem är jag och vilka sidor visar jag av mig själv?

• Vilka är mina värderingar och vilka •

är andras?

Vad har mitt ledarskap för betydelse för gruppens processer?

Tid och plats för aktuella kurser i ledarutvecklingen hittar du på cirkeln.nu.

cirkeln 9

Tre på kursen LINN FRIDELL, 17,

Tranås. Går på gymnasiet, estet med teaterinriktning ”Jag har alltid hållit på med teater så det har blivit en del av mitt liv. Den här kursen lät intressant, som en bra grej att göra. Att lära sig nya sätt att jobba i grupp. En bra ledare ska lyssna på alla – så att alla känner sig delaktiga i de beslut som tas i gruppen.” »

– Jag minns en kurs där den yngsta var 12 och den äldsta 73. Och de lärde sig mycket av varandra. Häftigt!

Rita blomma

Kursen kan trigga igång heta diskus­ sioner, men det är bara spännande.

Nästa övning gäller samarbete. Varje grupp ska rita en blomma med en stor tuschpenna.

Det är bara det att alla ska hålla i pennan sam­ tidigt och inte prata med varandra. När alla ritat sin blomma förklarar Jennie att övningen visar hur vi tar olika roller i en grupp. Vem tog tag i pennan först? Vem styrde pennan?

– Det känns som vi har många viljor i vår grupp. Det var kanske därför vår blomma inte blev så snygg, säger en tjej och visar upp en nå­ got abstrakt teckning som med lite fantasi kan föreställa en blomma.

Jennie berättar om ett tillfälle när en grupp inte lyckades rita något alls. Alla slet i pennan åt olika håll och på papperet syntes till slut bara en prick.

Helt klart är att ledarutvecklingens övning­ ar väcker stor entusiasm och leder fram till liv­ liga diskussioner. ”Upplevelsebaserat lärande” står det i presentationen av ledarutvecklingen och det verkar fungera bra, i alla fall i den här gruppen. l

BIDISHA ROOS, 20,

Jönköping.

Jobbar på Greenpeace ”Jag är med här för att bli en bättre ledare. Få tips och råd, för jag har inte varit ledare så länge. Övningarna är bäst.

Jag leder vårt dörrteam i Greenpeace. Vi går och knackar dörr, för att engagera folk för miljön. Jag vill att folk ska se mig som en stark ledare med visioner, men som inte sätter sig över någon.”

PHILIP JOHANSSON, 17,

Tranås. Går på gymnasiet Jag halkade in här eftersom jag har hållit på med ett teater­projekt. Jag känner ganska många på kursen och än så länge har det varit bra.

En bra ledare ska anpassa sig efter alla. Det såg vi ju nyss när vi pratade om att olika sätt att lära.”

TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: LARS ANDERSSON

Här är en bra CIRKELLEDARE Elva unga deltagare på cirkel­ ledarutveckling listar egenska­ per på en bra cirkelledare:

• Bjuder på sig själv • Lättsam • Uppmuntrar till samarbete och diskussion

10

cirkeln

• Kan prata med alla • Kan ta kommandot när det behövs

• Är målinriktad • Bra på att lyssna • Har förståelse för andra • Säker i sig själv • Kan kommunicera

• Strukturerad • Framåttänkande • Vet om sina egna

svagheter och styrkor

• Ser gruppens olika styrkor • Kontrollerande, när det behövs • Bjuder in hela gruppen

notiser

BOKTIPS!

HOTET HETER PESSIMISM

Flashmob med dansande hundar

Flashmob förra året, och i år igen.

HÅLL UTKIK EFTER dansande hundar! För andra året i rad genomför engagerade hundägare från olika hundorganisationer tillsammans med Studiefrämjandet flash­ mobs för välgörande ändamål. De dyker upp på Sveriges Radios Musikhjälpen på

Stora torget i Uppsala (8-14 december) och på Stockholm Hundmässa i Älvsjö (13-14 december).

– Vi vill väcka uppmärksamhet och få fler att skänka pengar till Musikhjälpen – och visa att hundar också gillar att dansa, säger Märta Brandts på Studiefrämjandet Stockholm.

I flashmoben medverkar 100 hundar, hussar och mattar från Gävle, Uppsala och Stockholm. Alla pengar som samlas in går oavkortat till Musikhjälpen.

– En jättehäftig grej helt enkelt, säger Märta Brandts.

En flashmob är när en grupp som samlas på en offentlig plats och gör någonting oväntat.

Syftet med Musikhjälpen 2014 är att samla in pengar för att stoppa spridningen av hiv.

Läs mer om insamlingen på musikhjalphund.wordpress.com

• • •

VÄRLDENS STÖRSTA MUSIKFESTIVAL Den 5-11 oktober 2015 arrangerar alla studieförbund tillsammans Världens största musikfestival. Över hela landet blir det festivalscener där mängder av band, artister, körer och djs framför musik. Festivalen vill visa studieförbundens insatser för musik och lärande, och folkbildningens betydelse för ett lokalt kulturliv för alla.

Mer demokrati!

MER DEMOKRATI! heter slutrapporten från Studiefrämjandets utredning om interndemokratin i organisationen.

Med hjälp av enkäter, fokusgrupper och textanalys har utredningen lyft fram frågor om bland annat demokratiskt inflytande, maktfördelning mellan tjänstemän och förtroendevalda, chefernas roll samt formell och informell makt.

Vad kommer man då fram till? Jo, att Studiefrämjandet styrs demokratiskt – men att en hel kan förbättras.

Här är några av förslagen:

DET STÖRSTA HOTET mot klimatet är inte de globala utsläppen, utan den pessimism och uppgivenhet som sprider sig. Det är möjligt att skapa ett fossilfritt samhälle och bromsa den globala uppvärmningen. Men vi måste agera nu. Det menar Svante Axelsson, som i boken ”Vår tid är nu” (Ordfront förlag) ger sin bild av hur övergången till ett hållbart samhälle kan se ut. Svante Axelsson är generalsekreterare i Naturskyddsföreningen.

– Förbättra samarbetet med medlemsorganisationerna – och se till att deras inflytande i Studiefrämjandet kan öka.

– Lyft fram värdegrundsfrågor och normkritik.

– Jobba aktivt med rekrytering, för att öka mångfalden i styrelser och bland medarbetare.

NATURKÄRLEK, MÅNGFALD & NORMER I SVERIGE ÄLSKAR vi naturen. I boken ”Det gröna finrummet” (Carlssons) under­söks friluftsvanornas kulturella bakgrund.

• Finns det något givet sätt att • •

utöva friluftsliv?

Vilka normer gäller?

Existerar en ”svensk” natursyn som gör naturen till något av ett finrum?

I det mångkulturella samhället möts nya sätt att umgås med och i naturen. Författarna Ebba Lisberg Jensen och Pernilla Ouis, båda docenter vid Malmö Högskola, har intervjuat människor med bakgrund i olika länder. Många har starka upplevelser av och kunskap om naturen som ibland, men inte alltid, kan överföras till ett nytt landskap.

VILL DU VETA mer om demokrati­utredningen, kontakta tom.piha@studieframjandet.se

cirkeln 11

träd &tankar ” jag har försökt hitta likheter och paralleller

mellan folkbildning och träd”. Så skriver Maria Thunberg i sin egen bok Folkbildning och träd.

Här samsas tänkvärda texter om människa och lärande, med finstämda naturbilder, där träden står i centrum. Cirkeln ger här några smakprov från boken.

Om tillit

Att våga släppa taget om min sanning i vissheten om att det alltid kommer något nytt. Som trädet fäller sina löv om hösten och trotsar stormar och isande kyla för att åter blomma upp i något star­ kare och större när våren kommer. Att ha tillit att kunna ge mig ut på nya äventyr, sträcka ut mina grenar i det okända, men ändå känna att jag kan återvända till mina rötter. Att vila i ovissheten.

12

cirkeln

Om reflektion

Erfarenheter blir till kunskap genom reflektion. Genom reflektionen blir sambanden mellan orsak och verkan tydliga.

Det handlar då och då om att byta perspektiv och se sig själv utifrån.

Om ledarskap

Pedagogiskt ledarskap går i grund och botten ut på att skapa så goda förutsättningar som möjligt för deltagarna att själva lära sig nya saker. Jag kan inte lära ut – bara väcka nyfikenhet och inspirera folk att vilja veta mer om saker och ting. En klok och livserfaren människa behöver inte vara någon som sitter inne med de rätta svaren, utan som i stället hjälper till att väcka de rätta frågorna.

Folkbildning och träd MARIA THUNBERG är utbildningsansvarig

på Studiefrämjandet i Skåne och Blekinge.

Boken folkbildning och träd (40 sid) kan beställas direkt från författaren, maria.thunberg@studieframjandet.se.

Priset för boken är 50 kr + frakt, rabatt vid beställning av flera ex. Vid beställning av större upplagor, kontakta Maria Thunberg.

cirkeln 13

N채rbild CLEO & VANESSA

14

cirkeln

j e r g n i d gör

Unga tjejer peppas

Missaoui och Vanessa Marko, grundare av nätverket Femtastic åker på en workshopturné i Studiefrämjandets regi. Tanken är att inspirera unga tjejer att hålla på med musik – och att våga göra sin grej!

rapparen nathalie ” cleo ”

»

Nathalie Missaoui kommer med andan i halsen till vårt möte högst upp på Drott­ning­gatan 110 i Stockholm. Det tog längre tid den här morgonen än hon räknat med att lämna sonen Elliott på dagis. Hon dimper ner bredvid Vanessa Marko i soffan och det märks genast att de känner varandra väl. De skämtar och fyller i svaren åt varandra.

– Vi har hängt i samma gäng länge, men lärde känna varandra på riktigt 2010, det året vi startade Femtastic, säger Nathalie Missaoui.

Tanken med kultur- och musiknätverket Fem­ tastic är att skapa scen och utrymme för sig själ­ va och andra samt att inspirera unga tjejer att ta plats med sin konstform. De är också två av initia­ tivtagarna till FATTA-kampanjen, som driver frå­ gan om en förändrad syn på sexualitet, våldtäkt och samsyn. Och under hösten och våren gör de en landsomfattande workshopturné för att stärka unga tjejer som vill syssla med musik.

Fittstim engagerade

På frågan varifrån de fått sitt feministiska enga­ gemang svarar Vanessa Marko att hon minns en enskild händelse, boken Fittstim som kom ut 1999.

– En moster gav mig Fittstim när jag fyllde 12 år.

Jag minns särskilt det andra kapitlet om sex. Jag tyckte det var sjukt att det var så stor skillnad på hur killar och tjejer beskrivs. Att en tjej är en hora om hon har sex med fler än en kille, medan en kille närmast är en hjälte, säger hon.

5 bästa …

HIPHOPLÅTARNA:

• Tupac - Changes • Lauryn Hill - Doo Wop (that thing) • Dead Prez - Hiphop • Looptroop Rockers - Looking for love • Janet Jackson - got ’Til it’s gone

3 bästa …

LÅTARNA VID 13 ÅRS ÅLDER:

• RENT - Seasons of love (musikalen) • Gilbert O Sullivan - Alone again • Montell Jordan - This is how we do it Nathalie nickar instämmande och säger att hen­ nes feministiska uppvaknande nog kom stegvis.

Inte minst genom Popkollo som hon jobbat på var­ enda sommar sedan hon var 18 år. Det är ett musik­ läger för unga tjejer med endast kvinnliga artister och musiker som handledare.

– Sedan är jag uppvuxen i Umeå, som är fylld av socialister, feminister och veganer. Det är en stad som är känd för att knyta näven i luften.

Just vikten av att våga ta plats och känna sig trygg med det, är något som återkommer flera » gånger under vårt samtal.

om

NATHALIE MISSAOUI FÖDD: 1987 BOR: Kristineberg

i Stockholm KARRIÄR: Svensk rappare,

sångerska och låtskrivare.

Sedan 2007 gör hon musik under artistnamnet Cleo.

Hon samarbetar ofta med andra artister, till exempel Syster Sol och Kristin Amparo.

AKTUELL: Workshopturné för Studiefrämjandet.

Ny platta och turné i vår.

cirkeln 15

VANESSA MARKO OCH Natalie

Missaoui startade Femtastic 2010 – ett sätt att skapa utrymme och scen.

»

om

VANESSA MARKO FÖDD: 1987 BOR: Malmö KARRIÄR: Grundare av

kollektivet Femtastic och driver det som PR-kvinna, arrangör och DJ. Utbildad retorikkonsult.

AKTUELL: Workshopturné för Studiefrämjandet.

16

cirkeln

– Jag är ensambarn och stått på scen och spelat teater sedan jag var sex år. Jag har också fått väl­ digt mycket kärlek och stöd av min mamma och familj. Att synas, ta plats och sedan få bekräftelse för det har fallit sig naturligt för mig, säger Natha­ lie.

Vanessa säger att ta plats och uttrycka sina åsik­ ter blev en medveten strategi för henne under upp­ växten.

– Vi flyttade mycket under min barndom. Att vara synlig och kritisk blev ett sätt för mig att ta plats i en ny stad. Jag var bland annat punkare med grönt hår, hippie med dreadlocks för att sedan upptäcka hiphop. Nathalie är den första kvinnliga rapparen som jag lärde känna, säger Vanessa.

Ju hårdare desto bättre

Nathalie säger att hon precis som Vanessa lyssnade mycket till punk under uppväxten.

– Ju hårdare musik desto bättre, säger Nathalie.

Sedan upptäckte jag hiphop som hade samma at­ tityd och ilska, men som var mycket bättre musi­ kaliskt!

Hon började göra låtar och spela in hemma i sovrummet, för att sedan börja uppträda med kill­ kompisarna i Random Bastards.

– Det var läskigt i början, men jag fick extremt mycket stöd. Killarna i crewet var i princip mina

bästa kompisar och peppade mig sjukt mycket. De sa alltid att jag var jättebra trots att jag var skitdå­ lig i början. Efterhand blev det ju också lite status i att vara enda tjejen på scen, och man fick mycket uppmuntran.

Just den känslan av att våga ta plats och göra sin grej, vill Nathalie och Vanessa överföra på de unga tjejer som ska delta i Studiefrämjandets workshop.

Det första steget är att skapa en trygg miljö.

Enbart tjejer

– Alla ska känna att de duger som de är. Tjejerna ska inte bli bedömda, utan får bara vara sig själva och göra sin grej. Därför är det på något vis enk­ lare att vi jobbar med enbart tjejer. Så fort du pla­ cerar en tjej och en kille i ett rum är det så lätt att det börjar handla om helt andra saker.

Pedagogiken går ut på att lära tjejerna att inte låta sig begränsas av de fördomar, föreställningar och ibland rena missuppfattningar som vi bär med oss i våra egna huvuden. Ett tema som Nathalie ofta återkommer till i sina egna låttexter.

– Jag jobbar mycket med begränsningar och de inbillade rädslor som vi alla går omkring och bär på. Många texter kommer ur frustration och ren ilska över de hinder som vi själva – eller samhället – lägger på oss. Till exempel är det en myt att tje­ jer har sämre självförtroende än killar. Det finns

helt enkelt en större förväntan på killar att ta plats i livet.

Större uppmuntran leder ju till att det är enklare att ta för sig även om de också självklart bär på rädslor och osäker­ het.

Vanessa påminner också om de faktiska begränsningar­ na som möter tjejer i musikbranschen. I dag är det bara drygt tolv procent tjejer i Studiefrämjandets musikcirklar.

Av alla bokade akter på festivaler och event är bara drygt tio procent kvinnor.

Det är en myt att tjejer har sämre själv­förtroende än killar.

– Musikbranschen speglar de patriarkala strukturer som finns i samhället i stort. När vi ser att det är så få tjejer som tar plats i ett kreativt rum som musiken kan det vara nödvändigt att ha ett separat rum där de kan våga skapa tillsammans. Vi vill få in både fler tjejer – och mer hiphop – i landets replokaler!

Kvinnlig hiphop-våg?

Två workshops i Linköping respektive Malmö är redan genomförda och Vanessa berättar att några av tjejerna redan har startat en musikcirkel och börjat repa. Härnäst väntar Stockholm och sedan Umeå, Växjö och Jönköping.

– Den första halvtimmen kan det vara lite spänt och en del är blyga, men sedan är det häftigt att se hur tjejerna växer under de här två dagarna. Sedan är det förstås fett om en massa fler tjejer börjar hålla på med hiphop också, säger Nathalie.

Men på frågan om vi upplever en ny kvinnlig hiphopvåg med artister som hennes själv, Syster Sol, Linda Pira, Kumba och Rosh, blir Nathalie nästan lite irriterad.

– Det är många som säger det, särskilt sedan vi uppträd­ de tillsammans på Dramaten i våras. Men herregud, jag och flera av de andra har ju hållit på att göra låtar och spela in musik i över tio år. Då känns det lite konstigt att beskri­ vas som ett nytt fenomen. Samtidigt som det förstås är kul att det skrivs om oss! l

Arbetsglädje Det ska vara roligt att jobba.

Det blir det om du har rätt hjälpmedel. Då blir dessutom resultatet bättre.

I vår katalog hittar du 500 produkter riktade till dig som på ett eller annat sätt arbetar med textila produkter – från producent till detaljist. Tro oss, du hittar alltid något som gör ditt arbete lättare och roligare. Beställ ditt exemplar redan idag på:

www.bergman-johansson.se eller ring 033-13 64 80.

Välkommen till:

Bergman & Johansson i Borås aB

Katrinedalsgatan 15 · Borås · Tel 033 -13 64 80 · Fax 033 -12 66 97 info@bergman-johansson.se · ww.bergman-johansson.se

TEXT: CARINA JÄRVENHAG FOTO: ANNA MOLANDER

Kom igång med musik CLEOS BÄSTA TIPS

• FÖRSÖK SYNA dina tankar och lita på att det du tycker om är det du ska göra.

• OM DU NJUTER av att göra något så kan inte tankar och påhittade sanningar påverka dig.

• ATT VARA RÄDD och nervös är naturligt, men varje gång •

man utmanar sig själv och kliver över sina trösklar gör man det enklare för sig själv.

ALLA ÄR SÄMST i början, alla. Även dina idoler har varit det!

cirkeln 17

7 38 39 51

av filmerna finns studiehand­ ledningar som garanterat får igång diskussionerna i jaktla­ get. Ni kan låna filmerna och få studieplan från Studiefräm­ jandet.

DEL 1 – tillvaratagande av klövvilt DEL 2 – styckning av klövvilt DEL 3 – tillredning av klövvilt (studieplan kommer 2015) Svenska Jägareförbundet har tagit fram filmerna och Studie­ främjandet studiematerialet.

Studieplan och ledarhandledning

Kvalitet

52

Konsthantverk och material

53 54

sid X

Studieplan

GIFTFRI VARDAG Hållbar livsstil

Kom igång

VÄLKOMMEN TILL TROLLSLÄNDORNAS VÄRLD

De giftiga kemikalierna i vår vardag är skrämmande många.

Kunskapen ger dig makten att förändra.

med hjälp av en studiehandledning MB

1

En bra studiehandledning lotsar en studiecirkel framåt. Ger infallsvinklar och idéer, men är inget ni behöver följa slaviskt.

Ett bra sätt att komma igång, helt enkelt. Studiefrämjandet har studiehandledningar i många olika ämnen. Nytt just nu är ”Kvalitet – konsthantverk och material” som är kopplad till en programserie från Utbildningsradion. Här tipsar vi om några studiehandledningar som kanske väcker lusten att lära mer…

Miljödiplomering för din förening

1

Studieplan till

KVALITET – KONSTHANTVERK OCH MATERIAL

MILJÖDIPLOMERING FÖR DIN FÖRENING

UTBILDNINGSRADION GÖR NU en stor satsning på textil kvalitet. Det handlar om material, hantverk, kläder och kemikalier. Program­ men sänds både i TV och radio och finns på www.ur.se.

UR:s satsning följs upp av Stu­ diefrämjandet med en studieplan och ledarhandledning som kom­ pletterar programmen. Kvalitet – konsthantverk och material ger en inblick i åtta olika hantverks­ tekniker, bland annat broderi, lä­ der, virkning, rotslöjd och batik.

Till varje hantverk finns en stu­ dieplan, uppdelad i flera samman­ komster, med tips på aktiviteter i gruppen, litteratur och webbplat­ ser. Handledningen beskriver även olika material, till exempel silke, ull, lin och läder.

EN HANDLEDNING SOM leder till en större miljömedvetenhet i fören­ ingen. Materialet – som finns på svenska, spanska och arabiska – passar alla slags föreningar och tar upp frågor om resor, avfall, vatten med mera. Det hela går ut på att ni i en studiecirkel formulerar er egen miljöpolicy i föreningen. Handled­ ningen är indelad i fyra avsnitt: Vad gör vi idag?

Vad vill vi göra i framtiden?

Föreningens miljöpolicy Policyn antas

18

cirkeln

• • • •

DEN VILDA MATEN Styckning av klövvilt

är en serie dvdfilmer som handlar om viltkött, från det att djuret skjuts till hur vi lagar lyxig mat av köttet. Till två

PÅ VÄG MOT EN GIFTFRI VARDAG VI MÖTER MÄNGDER av kemika­ lier i vår vardag. Inte lätt att känna till allt, och inte heller hur man ska förhålla sig till de larmrapporter som med jämna mellanrum dyker upp. Stu­ diehandledningen Giftfri var­ dag bygger på fakta från fem böcker. Den är uppdelad i fyra träffar med olika teman: Maten Plaster Hygienartiklar och rengöringsmedel En giftfri vardag – går det?

Ni kan även välja till före­ läsningar med Naturskydds­ föreningens Kemikalienätverk och studielitteratur till riktigt bra pris. l

• • •

sid X

Studieplan till

TROLLSLÄNDOR i Sverige

DEN VILDA MATEN – TRE FILMER OM JAKT

INGET ÄMNE ÄR för udda för en cirkel. Trollsländornas värld är fascinerande. Studieplanen till boken Svenska trollsländegui­ den är uppdelad i nio träffar.

Det handlar om fortplantning, trollsländans livscykel och art­ bestämning. Ni får tips på hur och var man tittar på trollslän­ dor, för den här cirkeln kan med fördel förläggas i fält. Här finns även tips på litteratur och webbplatser.

•

TEXT: THOMAS ÖSTLUND ILLUSTRATION: NINNI OLJEMARK

DEN VILDA MATEN

sid X

För mer information om studiehandledningarna och hur du kommer igång med en cirkel, kontakta Studiefrämjandet där du bor.

Linnéa ”Lenny” Renholm-Persson om sitt livs första pronomenrunda

Hen gjorde mig irriterad

»

förstå det, har uttryckt mig för­ domsfullt om transpersoner.

Eller i mitt jobb använt ett hete­ ronormativt språk som gjort att någon inte vågat vara sig själv.

De här frågorna var startskot­ tet på en process som innebur­ it att jag behövt frigöra mig från mycket av det jag fått inlärt om kön. Ordet ”hen” handlar inte om att ta bort kön ur samhäl­ let, utan om att inkludera alla de som inte passar in i de konstru­ erade kategorierna kvinna el­ ler man. För vi människor är så mångfacetterade att två kön inte räcker. Var och en ska dessutom själv få definiera sin könsidenti­ tet och uttrycka den hur en vill. tacksam att denna person tog mod till sig och ini­ tierade en pronomenrunda med tre människor hen aldrig hade träffat förut. Det var en stor risk.

Hen hade kunnat bli avfärdad eller illa bemött. Att känna sig vilsen när en hamnar i situatio­ ner som vi inte är vana vid är helt okej. Eller som jag kände mig; skamsen i min okunskap. Bara vi stannar upp, synar oss själva och inte låter stoltheten stänga den dörr som öppnats; dörren till nya perspektiv på livet. l

JAG ÄR IDAG

krönika LINNÉA LENNY RENHOLMPERSSON

Älskade barn

NAMN: Linnéa

– en succé

”Lenny” Renholm-Persson ÅLDER: 27 GÖR: Utbildad eventkoordinator.

Nu projektledare på Studiefrämjandet Västra Skåne, stationerad i Helsingborg. Genomförde 2014 förstudien ”Ung HBTQ/HBG” som mynnade ut i en rapport om bland annat unga hbtq-personers situation, tankar, erfarenheter och behov i Helsingborg.

FÖRRA CIRKELN SKREV vi om

Älskade Barn, det nya studiematerialet för föräldrar i ett nytt land. Många har blivit inspirerade.

Cirklar, utbildningar och föreläsningar genomförs nu på flera håll i landet. Nu finns även Älskade barn på somaliska.

Utbildning ger färdighet – bildning ger värdighet.

GUNNAR HIRDMAN

FOTO: STEFAN ED

personer som till­ sammans ska utgöra juryn i en tävling för unga, lokala kul­ turutövare. Alla känner inte var­ andra. När vi träffas och ska presentera oss säger någon: ”Jag tänker att vi kanske kan ta en pronomenrunda. Vi säger våra namn och pronomen; hon, hen, han eller den. Så att vi är trans­ inkluderande.”

Jag minns så väl hur överrum­ plad jag blev, men ville inte låta det märkas när jag gjorde mitt livs första pronomenrunda. ”Jag heter Linnéa och mitt pronomen är hon.” Personen som kom med förslaget om rundan har prono­ men hen.

Inombords kände jag mig för­ lägen och påkommen. En dov ir­ ritation bubblade. Kände mig på något vis satt på plats. Då visste jag knappt vad ”pronomen” och begreppet ”transperson” innebar.

Ordet ”inkludering” kändes ock­ så främmande i min tankevärld.

Jag vet nu att irritationen bara var ett tecken på min egen skam­ senhet. Jag menar, jag tycker mig vara en person med hyfsad koll på saker som bemötande, hbtq och tillgänglighet. Jag ser mig själv som öppen och vill värl­ den och alla i den väl. Och jag är dessutom själv en hbtq-person, precis som hen som initierade denna pronomenrunda. Men att jag lever med en kvinna innebär inte automatiskt att jag kan nå­ got om könsöverskridande iden­ titet och uttryck, det vill säga trans (t:et i hbtq). Och att vilja väl räcker inte alltid hela vägen.

Vissa saker behöver en helt en­ kelt lära sig.

Detta här hände för mindre än ett år sedan. Det får mig att undra hur många gånger jag ti­ digare felaktigt har utgått från att en person är av ett visst kön utifrån dess utseende. Eller hur många gånger jag, utan att ens VI ÄR FYRA

Linnéa ”Lenny” Renholm-Perssons rapport är en del av en satsning som Studiefrämjandet Västra Skåne gör på hbtq-ungdomars situation, i samarbete med Helsingborgs stad.

DET MESTA OM FISKE PÅ SPORTFISKARNA.SE blir du lätt kvar ett tag, om du har det minsta intresse för fiske.

Webbplatsen innehåller mycket!

En bra ingångssida för dig som är nyfiken på fiske är sportfiske­ webben.se. Här finns korta texter om fiskemetoder, fiskar och fiske­ vatten. Visste du till exempel att en abborre kan väga fyra kilo och kan bli upp till sextio centimeter lång.

Sportfiskarna – Sveriges Sportfiske- och Fiske-­ vårdsförbund är en av Studiefrämjandets ko l l e n 19 medlemsorganisationer.

webb

cirkeln 19

DIN GUIDE TILL

Ett lyckat arrange

akvarellutställning på det lokala caféet?

Kanske en trubadurkväll eller en festival med femton liveband? Hur ska du tänka, vad behöver planeras?

Oavsett arrangemangets innehåll och storlek finns flera gemensamma nämnare. Här är din guide för att lyckas. ska du ordna en

TEKNIK

PLATS OCH INNEHÅLL Välj den lokal där du tror arrangemanget gör sig bäst. Tänk på att ett litet intimt ställe ofta överglänser de större, för att få till en attraktiv inramning.

Visst är det viktigt att förpacka arrange­ manget i rätt ”färg och form”, men i slutän­ den är det alltid innehållet som lockar besökarna. Vem vill se och höra? Är ar­ rangemanget av intresse även för andra än er själva? Fråga dig själv hur många besö­ kare du kan förvänta dig och sätt ribban därefter.

FÖRBERED ER VÄL Förberedelser är A och O. Det mesta av jobbet görs i förväg. Planera noga hur du vill forma innehåll och upplägg. Vilka personer behövs på ditt arrangemang?

Kanske tekniker, scenchef, entrévärdar, artistvärdar, cafépersonal etc.

Gör en realistisk budget och sätt rätt person på rätt plats och med tydliga ar­ betsuppgifter.

En sak många går bet på är att göra ett alldeles för tajt och optimistiskt tidsche­ ma. Undvik korvstoppning och låt pro­ grammet andas. Samtidigt är det oerhört viktigt för både ordning och trivsel att tider hålls enligt plan.

20

cirkeln

Anpassa ljud, ljus och övrig teknik efter lokalen. Det är inte alltid det krävs de dyraste och största anläggningarna. Ha en ansvarig ljudtekniker. Är du medverkande? Ha respekt och tålamod inför att teknikinställ­ ningar ibland tar tid. Om alla skri­ ker efter tekniksupport samtidigt, likt fågelungar efter mask, minskar knappast stressnivån.

BEMÖTANDE OCH SERVICE Var generös här! Att göra det där lilla extra höjer stäm­ ning­en enormt. Många är ofta väldigt nervösa innan det drar igång. De medverkande är nervösa inför sitt upp­ trädande och arrangörerna själva kan vara nervösa för att det inte ska komma tillräck­ ligt med besökare.

Var alltså positiv och trevlig, peppa alla inblandade, bjud gärna på något gott att äta eller ställ fram en extra godisskål. Var­ je liten sak gör sitt för atmosfären, däm­ par nervositeten och höjer energinivån på arrangemanget. Så enkelt egentligen. Alla vill ju samma sak – att arret ska blir lyckat.

Man kan aldrig informera för mycket. Sätt upp tydliga skyltar och scheman och se till att finnas till hands när besökare och med­ verkande har frågor.

MARKNADSFÖRING Samordna marknadsföringen med alla inblandade och låt alla ta ansvar. Om inte de medverkande hjälper till att dra besö­ kare kommer förmodligen inte så många, framför allt vid mindre arrangemang.

I dag har sociala medier, främst Face­ book, blivit den mest populära marknads­ föringskanalen. Affischer på anslagstavlor kan vara komplement. En del tidningar och kommuner bjuder också på gratisan­ nonsering för föreningar. Ägna tid åt att hitta det där speciella ny­ hetsvärdet som bara ert arrangemang har.

Skicka ett välskrivet pressmeddelande och få de lokala journalisterna att känna att de hittat ett rejält scoop.

Fyra av Studiefrämjandets

mang

arrangörer ger sina BÄSTA TIPS för lyckade arr: NICKLAS HOVBERG musikhandläggare Västmanland:

IL LU STRATIO N: NINNI O L J E M ARK

TILLSTÅND OCH SÄKERHET För samtliga utomhusarrangemang och för vissa inomhusarrangemang med alko­ holservering behöver du söka ett polistill­ stånd. Ta reda på vad som gäller just där du vill arrangera. Vid alla arrangemang som rapporteras genom Studiefrämjan­ det finns en deltagarförsäkring i händelse av olycka. Kolla upp exakt vad som gäller med Studiefrämjandet på din ort. Tänk också på ljudvolymen vid konserter. Soci­ alstyrelsen har bestämt att medelljudnivån får vara max 90 dB för arrangemang där det finns barn under 13 år. Är det enbart vuxen publik är 100 dB tillåtet. Myndig­ heten för samhällsskydd och beredskap har tagit fram skriften ”Säkerhetsguide för arrangemang”. Ladda hem den gratis från webben. Framförs musik måste du rap­ portera till Stim och betala en avgift så att upphovsmännen får sin ersätt­ ning.

DETALJERNA RÄKNAS

”Att göra det där lilla extra höjer stämningen enormt.

Många är ofta väldigt nervösa innan det drar igång.”

För en bra helhet krävs känsla för detaljer.

Ett i mitt tycke underbart exempel är festi­ valen Hamnrock i Motala där det erbjuds barhäng för personer i rullstol. Under­ skatta inte heller effekten av överrask­ ningar – de där detaljerna som kanske inte lockar besökare till själva arrangemanget, men ändå kan bli en av de största upple­ velserna. Det kan vara en fingerfärdig mingelpianist, den grymt goda vegetariska maten i fiket eller det begåvade men ännu okända förbandet. Passande bakgrunds­ musik är också en viktig detalj. l TEXT: DANIEL FORSBERG

Bestäm vem som gör vad och när

Information och kommunikation är det viktigaste – både gentemot besökare, personal och uppträdande akter. Bestäm tydligt vem som gör vad och när.

MOA KÄLLSTRÖM arrangör av ”Flashmob för hundsportens insamling till Musikhjälpen”:

Mun-till-mun Berätta för alla! Ingen kommer att hitta ert arrangemang om ni inte talar om när, var och hur det kommer att hända. Underskatta inte mun-till-mun-metoden. Delaktighet! Alla i arrangörsgruppen måste veta vad ni ska göra, varför ni gör det och hur ni tänker genomföra arrangemanget.

ANNA PALMER musikhandläggare Malmö:

Gör ett körscema – släpp kontrollen

Gör körscheman. Jag har arrangerat sedan tonåren och startade en egen klubb när jag var 18 år och körscheman är jättebra.

När är ”get in”, mat, soundcheck etc? Man kan förbereda sig mycket men sedan behövs också is i magen – att kunna släppa på kontrollen och delegera uppgifter till andra.

ELIN TUVKLINT rikskoordinator Danskarusellen:

Säg välkommen och småprata

Släpp in publiken i god tid och starta på utsatt klockslag. Ta dig tid att välkomna besökarna.

Jag brukar gå runt och småprata lite med dem.

Där finns ofta mycket värdefull feedback att hämta. Se till att konferencieren är informerad om vilken känsla som ska förmedlas och vilken värdegrund som råder. Tänk även på hur du marknadsför så att målgruppen känner sig välkommen. Marknadsför i tid!

cirkeln 21

notiser Uggles

tipendie

t

STUDIEFRÄMJANDETS UGGLESTIPENDIUM 2015

Var med och nominera!

UGGLESTIPENDIET

har sedan 1985 utdelats av Studiefrämjandets förbundsstyrelse för en framsynt folkbildningsinsats inom natur- och miljöområdet. Stipendiet, som är på 50 000 kronor, fördelat på två stipendiater, utdelas vid Studiefrämjandets förbundsstämma i maj 2015.

Ugglestipendiet utdelas till en förening, klubb, cirkelledare, studiecirkel eller ett projekt som i

samverkan med Studiefrämjandet gynnar en hållbar utveckling.

Förslag till kandidat/kandidater med kort motivering skickas till Studiefrämjandet, box 38184, 100 64 Stockholm. Märk kuvertet ”Ugglestipendiet”. Nomineringar kan även mejlas till eva.pettersson@studieframjandet.se.

För mer information om Ugglestipendiet, kontakta Annika Stigmark på Studiefrämjandet, riksförbundet, telefon 08-545 707 20.

Sista dag för inlämning av förslag 27 februari 2015.

UGGLESTIPENDIATER UNDER 2000-TALET 2001 Pelle Holmberg, Stockholm 2003 Bengt Sundström och

Carl-Eric Janlöv, Studiefrämjandet i Stockholm samt projekt Natur & Miljö Forum 2004 Ing-Marie Persson, Furuviksparken, Gävle samt Anna-Lena Hellman, Studiefrämjandet Gävle 2005 Ulf Lundwall, Studiefrämjandet Lund samt Isak Isaksson, Naturskyddsföreningen 2007 Gösta Frohms Skogsmullestiftelse samt Rigmor Rödin, Studiefrämjandet Falköping 2009 Ekocentrum i Göteborg samt Fältstationen Rördrommen, Eskilstuna 2011 Göran Jonzon, Vojmåns vänner samt Ingvar Fredriksson, Naturskyddsföreningen i Skövde 2013 Sara Wennerqvist, Studiefrämjandet i Sandviken/Ockelbo; Anders Persson, Studiefrämjandet Gävle Dala Norr samt Kent Ove Hvass, Sveriges Ornitologiska förening/Birdlife Sverige och Studiefrämjandet Norra Skaraborg.

JÄGARSKOLAN

Aida Hadžialić – ny folkbildningsminister

AIDA HADŽIALIĆ (s) har ansvar för folkbildningsfrågorna i regeringen. Hon är statsråd på Utbildningsdepartementet och ansvarar även för gymnasie- och kunskapslyftsfrågor. Aida Hadžialić är född i Bosnien, är jurist och har tidigare varit kommunalråd i Halmstad.

– Det kompletta bokpaketet för Jägarexamen

• Lättläst och illustrativ huvudbok • Ljudbok till huvudboken • Studiehandledning med över 450 frågor och svar • Jaktlagstiftningen i berättande form

Pris: 745 kr

Beställ Jägarskolan i Jägareförbundets butik www.jagareforbundet.se

22

cirkeln

FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET

• Ett av Sveriges största studieförbund.

• Finns över hela Sverige.

• Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang.

För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

•

Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.

• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.

•

Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.

• Har 19 medlemsorganisationer.

STUDIEFRÄMJANDETS VISON

Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.

Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Musik & Kulturföreningarnas Samarbetsorganisation – MoKS, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turistföreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

ANNONSERA I CIRKELN Du når cirka 15 000 cirkelledare över hela Sverige.

Annonskontakt Bo Eriksson, e-post: bo.eriksson-­media@telia.com PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefräm­ jandet där du bor. Övriga prenumerationsärenden, kontakta Studiefräm­ jandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

Så säger vi väl alla. Men glömmer ibland att demokrati inte är något enkelt projekt. Varken i stora nationer eller i den lilla föreningen.

TOMMY WINBERG Att föreningen – eller nationen – tittar sig i spegeln och förutsättningslöst granskar sin egen demokrati är därför ingen dum idé: Fungerar de demokratiska spelreglerna som det är tänkt?

Får alla komma till tals?

Vem bestämmer – egentligen?

Finns det jargong och outtalade regler som stänger ute och hindrar?

ledare

DEMOKRATI? JAVISST, SJÄLVKLART!

• • • •

Just sådana frågor har utredningen om interndemokrati i Studiefrämjandet ställt. Utredningen ”beställdes” av 2013 års förbundsstämma. En grupp har arbetat och nu har slut­ rapporten kommit, med en rad intressanta förslag. vara lite jobbigt att ställa sig frågor om demo­ krati i den egna organisationen. Helt plötsligt kanske vi upptäcker att något måste förändras. Att vi kanske inte lever riktigt som vi lär. Är det möjligtvis så att några måste lämna ifrån sig lite makt, för att andra ska få mer av den varan.

Men då måste vi påminna oss demokratins innebörd. Or­ det kommer från grekiskan och betyder folkstyre. Jag som ordförande måste alltid hålla det i minnet, i likhet med alla andra ordföranden i demokratiska organisationer. Vi har fått förtroendet att leda av medlemmarna – folket. Men det är medlemmarna – folket som styr.

Det här gäller i synnerhet en organisation som Studiefräm­ jandet. En av våra huvuduppgifter är ju att stärka och utveck­ la demokratin i Sverige. Om några i samhället ska fundera över demokratins innebörd och praktik, så är det vi.

Med dessa ord om en stor framtida fråga önskar jag er en God Jul och ett Gott Nytt år.

VISST KAN DET

FO TO : PE R SA ND BE RG

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER

Demokrati – inte så enkelt som man kan tro

TOMMY WINBERG FÖRBUNDSORDFÖRANDE I STUDIEFRÄMJANDET

cirkeln på webben

På vår webbplats cirkeln.nu hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 23

POSTTIDNING B Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

Visst blir det mesta roligare när vi delar det med andra?

Välkommen till spännande möten hos oss på Studiefrämjandet.

Studiecirklar, kurser, kultur & mycket mer …