Cirkeln nr 2/2017 - Tema Hållbart

Page 1

cirkeln

H Å L L BA RT

R A M M SO

LIV

CH TIPS O ON AT I INSPIR

FREDSFORSKAREN HANS ABRAHAMSSON

MEDBORGARNA MÅSTE MED Steg för steg GÖR DIN FÖRENING LITE MER HÅLLBAR

Luleå bantar koldioxid

Hållbar vadå? Utveckling hurdå? FÖRBUNDSSTÄMMA I Studiefrämjandet

DANS & MUSIK

Glada Karusellvinnare!

TILLGÅNG FÖR SVERIGE Helin gillar folkbildning

2.201 7


redaktör

Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se art director

Ninni Oljemark ninni@kombinera.se ansvarig utgivare

Johnny Nilsson, Studiefrämjandet redaktionsråd

Mikael Strömstedt Marcus Pehrsson Thomas Östlund Ninni Oljemark omslagsfoto

Thinkstock postadress

Cirkeln Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm e - post cirkeln@studiefram­ jandet.se

tryck

Norra Skåne Offset, Hässleholm

Sapiens som diktator

SMAKA PÅ DETTA CITAT: ”De flesta rovdjur på planeten är majestä­ tiska uppenbarelser. Miljontals år av herravälde har fyllt dem med självförtroende. I jämförelse framstår sapiens mer som en dikta­ tor i en bananrepublik. Vi, som nyligen var underdogs på savan­ nen, är fulla av farhågor och ängslas över vår ställning, vilket gör oss dubbelt grymma och farliga. Mycket historiskt elände, från blodiga krig till ekologiska katastrofer, är en följd av detta alltför snabba språng.” Så skriver historikern Yoval Noah Harari i boken Sapiens – en kort historik över mänskligheten. Utan tvekan ett hisnande perspektiv på människans plats på planeten Jorden. Vi har helt enkelt varit högst i näringskedjan för kort tid för att inse att den positionen kräver ödmjukhet och stort ansvar. I stället beter vi oss som ”en diktator i en bananrepublik”.

med på mänsklighetens resa, från bör­ jan fram till i dag. Inte mycket av årtal och kungar. Desto mer av reflektioner och perspektiv – om människans mentalitet, varför vi tror på gudar, bygger imperier och ständigt jagar lyckan. Intelli­ gent, lättbegripligt, spännande, men med stimulerande tuggmot­ stånd. För dig som för en stund vill gå emot deckarstömmen, rekommenderas starkt boken Sapiens. Man känner sig helt enkelt lite klokare under och efter läsningen. Och det är ju aldrig fel.

tummen upp … … FÄR RUBEN ÖSTLUND. Ni som missat hans filmer Gitarrmongot, De ofrivilliga, Play och Turist har att göra regniga sommardagar. I väntan på att Guldpalmsvinnaren The Square har Sverigepremiär den 25 augusti.

BOKEN SAPIENS TAR OSS

FO TO : JAR I KO IVI ST O

internet

cirkeln.nu

FOTO : TO BIAS HE NRIKSSO N

cirkeln

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 20 000 cirkel­ ledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 38.

THOMAS ÖSTLUND REDAKTÖR

tummen ned … … FÖR KONSTIGA PRISER . Cirkeln

är verkligen ingen expert på reskostnader men undrar stilla varför tågbiljetten från Stockholm till Göteborg kostar mer än flyg­ biljetten till London.

papper

FOTO: ANN A MOLANDER

Munken Kristall Tillverkat på Munkedals pappersbruk issn

0282-135

Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan. Detta nummer är presslagt i juni 2017.

Innehåll

4 Hållbar utveckling

8 Koldioxidbantare i Luleå

11 Hållbarhetsfestival 12 Sommarliv 14 Närbild: Hans Abrahamsson 19 Det händer i Värmland 20 Gör din förening lite mer hållbar

2

cirkeln

Koldioxidbantare i Luleå

8 19

Älskade barn

HansAbrahamsson

14


Hon har en unik förmåga att beröra grupper och göra

hej CIRKEL LEDARE

NAMN:

Helin Ljungberg ÅLDER: 57 BOR: Linköping

den extra skillnad

FAMILJ: Emil Jian, 25 och Ellinor-Tara, 21

i människors liv som

asyl och samhälle på Studiefrämjandet Östergötland och cirkelledare. Utbildad folkhögskollärare.

visar på mänsklighetens styrka.” UR MOTIVERINGEN TILL VALET AV HELIN LJUNGBERG SOM ÅRETS STUDIECIRKELLEDARE I ÖSTERGÖTLAND

GÖR: Folkbildningssamordnare inom integration,

Tillgång för Sverige Vilka studiecirklar har du varit ledare för? Bland annat cirklar med Kurdiska kvinnofören­ ingen här i Linköping. Vi diskuterade allt möjligt. Vi bestämde vad vi skulle ta upp nästa gång och vem av deltagarna som skulle introducera. Det kunde handla om allt i samhället. Många spännande diskussioner. Vad är det du gillar med studiecirklar? Att alla kan komma till tals och säga sin mening i en mindre grupp. För mig är det grunden i demokratin. Du har din bakgrund i den iranska delen av Kurdistan. Finns det studiecirklar där? Inte på samma sätt som här. Där är det mest familjen som gäller efter skolan. Det fina med cirklarna är ju att man lär sig hela livet. Att det är fritt och frivilligt, och ändå så många som vill vara med. Jag tror inte infödda svenskar förstår vilken stor tillgång alla studiecirklar är. Du har blivit utsedd till årets studiecirkelledare 2016 av Bildningsförbundet i Östergötland. Hur kändes det? Det kändes jättefint. Jag är stolt. Vad gör dig till en bra ledare? Först och främst: En ledare ska inte bestäm­ ma allt. Jag tänker att alla deltagare kan berika gruppen, och jag försöker se till så att alla får göra det. Det gäller att kunna lyssna. Det får inte heller finnas någon rädsla i gruppen. Vi ska vara trygga och ha kul tillsammans. Varför är du så engagerad? Människor driver mig framåt. Jag blir så imponerad av alla som har en tuff historia i sitt liv, men som ändå ser framåt. Min vision är att alla som kommer till Sverige ska trivas här lika bra som jag gör. TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: ANNA MOLANDER

Helin Ljungberg i kurdisk dräkt och sjal med den kurdiska flaggan.


HÅLLBAR

hållbar utveckling 30 år. Utan tvekan ett succébegrepp som du hittar i tal och skrift världen över. Detta trots att – eller kanske tack vare – det är både luddigt och svårdefinierat. För vad menas egentligen med ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling? I ÅR FYLLER

»

Först tre citat om hållbar ut­veck­ ling: 1. ”Vi eftersträvar ett eko­ nomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle där näringsliv, medborgare och stat samarbetar och har ett gemensamt mål.” 2. ”Hållbarhet genomsyrar vår samhällssyn och inkluderas i all verksam­ het.” 3. ”Hållbar utveckling innebär att hus­ hålla med våra gemensamma resurser, nu och i framtiden.” Kan du gissa varifrån citaten kommer? Ett är hämtat från Studiefrämjandets strategiska mål, ett från Västerås Stads webbplats och ett

FOTO: THINKSTOCK

VAD MENAR DU MED DET

4

cirkeln

?


utveckling från Sverigedemokraterna i Västra Göta­ land (svaret finns i slutet av artikeln). De allra flesta gillar hållbar utveckling. Begreppet dyker upp både här och där. Snart sagt varje företag, organisation och kommun ska uttala sig om hållbar utveck­ ling, ofta som något positivt och eftersträ­ vansvärt. En som går mot strömmen är debattören Alexander Bard. ”Jag hatar det ordet”, säger han om håll­ barhet i tidningen Resumé. Han menar att det används så ofta att det mist all sin be­ tydelse. ”Det är som att tro på snällhet”, sä­ ger han. Drastiska formuleringar, men han är inte ensam om att påpeka vagheten i be­ greppet. Den som botaniserar bland ar­ tiklar och rapporter om hållbar utveckling upptäcker att nästan alla inleds med kon­ staterandet att begreppet har skiftande innebörd.

Föddes 1987

Ett sätt börja bena i begreppet hållbar utveckling är att gå till ursprunget. Det var den så kallade Brundtlandkommissionen, ledd av Norges förre statsminister Gro Harlem Brundtland, som 1987 i rappor­ ten Vår gemensamma framtid för första gången myntade begreppet hållbar utveck­ ling. Definitionen är välkänd. Med hållbar utveckling menas ”en utveckling som till­ fredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Få kan förneka begreppets framgång. Hur många uttalanden från internationel­ la kommissioner överlever i tre decennier?

EKONOMISK HÅLLBARHET

Tillgång eller brist?

Den som läser om hållbar utveckling kan ana en skiljelinje mellan två perspektiv, nämligen att betrakta vagheten i begrep­ pet som en tillgång eller en brist. En del framhåller att otydligheten bi­ drar till att hålla diskussionen levande, just för att det öppnar upp för olika perspek­ tiv och tolkningar. Göteborgsprofessorn Sören Olsson kallar det ett ”orienterande begrepp” – som förändrar innebörd i takt med att samhället förändras. Vagheten i hållbar utveckling är heller inte unik. Vad menas egentligen med ”alla människors lika värde”, ”demokrati” och ”mångkulturellt samhälle”? Sannolikt lite olika, beroende på var, i vilken tid och vem du frågar. Andra, likt Alexander Bard, menar att begreppets vaghet är en brist. Om alla lov­ ordar hållbar utveckling och kan stoppa ner lite vad som helst i ”hållbarhetskorgen” – vad är det då för vits att använda det? Frågan är berättigad, och kanske en upp­ maning till alla som lättvindigt pratar om

EKONOMISK HÅLLBARHET

HÅLLBAR UTVECKLING SOCIAL HÅLLBARHET

Brundtlandrapporten blev också ett centralt dokument vid den stora miljö­ konferensen i Rio de Janeiro 1992. Kon­ ferensen innebar ett globalt uppsving för hållbarhetsfrågorna och följdes av lokalt Agenda 21-arbete i många länder. FN:s Milleniemål och nu senast, FN:s Globala mål för hållbar utveckling (se ruta till hö­ ger), visar att begreppet behållit sin aktua­ litet. Cirka 90 miljoner träffar på google på det engelska ”sustainable development” sä­ ger också en del.

EKOLOGISK HÅLLBARHET

SOCIAL HÅLLBARHET EKOLOGISK HÅLLBARHET

17

GLOBALA MÅL

FÖR HÅLLBAR UTVECKLING VÄRLDENS LEDARE HAR i FN förbun­ dit sig till 17 Globala mål för hållbar utveckling som ska uppnås till 2030. DE 17 GLOBALA MÅLEN ÄR:

Ingen fattigdom Ingen hunger Hälsa och välbefinnande God utbildning för alla Jämställdhet Rent vatten och sanitet Hållbar energi för alla Anständiga arbets­ villkor och ekonomisk tillväxt Hållbar industri, innovationer och infrastruktur Minskad ojämlikhet Hållbara städer och samhällen Hållbar produktion och konsumtion Bekämpa klimatförändringen Hav och marina resurser Ekosystem och biologisk mångfald Fredliga och inkluderande samhällen Ge­ nomförande av globalt partnerskap

Läs mer på www.globalamalen.se

hållbarhet, att försöka förklara innebörden och bli mer konkreta.

Tre dimensioner

Ett sätt att få lite klarhet i hållbarhetsfrå­ gan gjordes från start, i Brundtlandkom­ missionen, genom att tala om ekologisk, »

Ekologiskt, socialt och ekonomiskt – på två sätt DET FINNS ÅTMINSTONE två sätt att beskriva hur den ekologiska, sociala

och ekonomiska hållbarheten hänger samman. Det ena görs i form av tre cirklar där de tre dimensionerna ges lika stor betydelse. Målet är att ytan där de överlappar varandra ska vidgas. I den andra modellen, pyramiden, är den ekologiska hållbarheten fundamentet. Om inte den fungerar rycks förutsättningarna undan för att uppnå social och ekonomisk hållbarhet.

cirkeln 5


Om alla lovordar hållbar utveckling och kan stoppa ner lite vad som helst i ”hållbarhetskorgen” – vad är det då för vits att använda det? » social och ekonomisk hållbarhet. Numera är det tre vedertagna dimen­ sioner av hållbar utveckling.

• DEN EKOLOGISKA DIMENSIONEN är den som människor i allmänhet förknippar med hållbar utveckling. Många tänker direkt på miljöfrågor. Den ekologiska dimensionen handlar om jordens ekosystem och dess bärförmåga, det vill säga naturens för­ måga att återhämta sig från de ingrepp som vi människor gör. Det gäller allt från föroreningar och klimatförändring­ ar till grundvattennivåer och biologisk mångfald. Ytterst få förnekar miljöproblemens realitet, däremot

finns skilda uppfattningar om omfattning och konsekven­ ser. Massor av forskning görs på området. Ett sätt att definiera miljöproblemen har gjorts i ett forskningsprojekt vid Stockholm Recilience Centre. Nio miljöproblem orsakade av människor beskrivs, och ”pla­ netära gränser” anges, alltså vad jorden klarar av utan all­ varliga konsekvenser. Fyra gränser har redan överskridits, varav de två allvarligaste gäller klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald.

• DEN SOCIALA DIMENSIONEN. Vad är socialt hållbart? Inte heller här råder någon gemensam uppfattning. Professor Sören Olsson lyfter fram två aspekter av soci­ al hållbarhet. Den första utgår från ett välfärdsperspektiv och handlar om individens välbefinnande; bostad, utbild­

– Begreppet hållbar utveckling är problematiskt. Det ger en illusion om att vi kan fortsätta som i dag, bara utvecklingen blir lite mer hållbar. Det säger Pella Thiel, föreläsare, skribent och aktiv i omställningsrörelsen.

»

Pella Thiels kritik rör i första hand ordet ”ut­ veckling”. Automatiskt kopplas det samman med fortsatt eko­ nomisk och materiell tillväxt, och just det är problemet. – Utvecklingsperspektivet utgår från att vi människor ska ta makt över och kontrollera naturen. Miljöproblemen är ett symptom på det synsättet, säger hon. Inte heller ordet ”hållbar” fungerar bra. – En bro kan ju vara mer eller mindre hållbar. Hållbarhet känns väldigt statiskt. Pella Thiel föredrar begrep­ pet ”omställning”.

6

cirkeln

– Det signalerar en process från ett tillstånd till ett annat. Riktningen på förändringen är det intressanta. Att hålla på och dissekera begrepp kanske kan verka över­ kurs, men Pella Thiel menar att orden har betydelse. – Det är viktigt att ifråga­ sätta de antaganden som finns bakom ett begrepp som hållbar utveckling. OMSTÄLLNINGSTANKEN tving­

ar oss överge den bekväma men, som Pella Thiel menar, falska tron att vi kan fortsätta som förut. I stället behöver vi fundamentalt förändra vårt sätt att se på människans plats på jorden. – Vi kan inte längre låtsas som att vi kan få allt vi vill. Att säga till människor att de ska cykla och panta flaskor är väl bra, men lite naivt. Vi lever alla i ett system som bygger på sys­ tematisk förstörelse av naturen.

FOTO: LISABETH UBBE

Begrepp med brister

PELLA THIEL ÄR ordförande i Omställningsnätverket, den svenska

delen av Transicion network. Det är en gräsrotsrörelse som jobbar för att göra samhället mer hälsosamt för människa och natur (www.omstallning.net). Hon är även aktiv i Naturskyddsföreningen och har varit med och arrangerat Framtidsveckan i Värmdö, där hon bor.

Omställningsrörelsens civilisationskritiska tänkande behövs och vinner terräng, menar Pella Thiel. Och det är när samtalen närmar sig de existentiella frågorna som det blir verkligt intressant. – Nutidsmänniskans tro på ständig materiell tillväxt har gjort oss både rädda och vill­ rådiga för vad som ska komma i stället. Att skaffa oss redskap för att möta det nya är en del av

omställningsrörelsens arbete i dag, säger hon. Men att på allvar ifrågasätta grunderna för vårt nuvarande samhällssystem, innebär inte det att vända ryggen åt det vardagliga arbetet för bättre miljö? – Absolut inte! Vi måste arbeta politiskt och påverka makten. Men det långsiktiga lokala folkbildningsarbetet är kanske ännu viktigare. l


ning, arbete, vård, omsorg etc. Enkelt uttryckt, att kunna leva ett gott liv och få stöd när svårigheter uppstår. Den andra aspekten handlar om ett samhälles problemlösningskapacitet, alltså i vilken grad ett samhälle förmår möta förändringar och påfrestningar utan att sluta fung­ era. Folkbildning och ett livskraftigt civilsamhälle brukar framhållas som sätt att skapa tillit och stärka banden mel­ lan människor, vilket har betydelse för denna aspekt av den sociala hållbarheten. Flera försök görs att mäta social hållbarhet. De flesta använder olika indikatorer som vägs samman i ett index. Ett av de mer kända är FN:s Human Development Index, som bland annat mäter förväntad livslängd, utbildning och köpkraft i olika länder. Även här finns skilda uppfatt­ ningar – om vilka indikatorer som ska ingå och hur de ska mätas. Den sociala dimensionen av hållbar utveckling har på senare tid fått större aktualitet, möjligen som en följd av segregation och ökade klyftor i samhället. Sociala hållbar­ hetsplaner börjar nu dyka upp i svenska kommuner. Sä­ ters Plan för social hållbarhet från 2016 betonar allas rätt till en bra start i livet, förutsättningar för egen försörjning samt hälsofrämjandet och hållbara miljöer. Vagt formule­ rade mål visserligen, men ett belägg för den sociala håll­ barhetens inträde i den kommunala planeringsprocessen.

• DEN EKONOMISKA DIMENSIONEN av hållbarhet är utan tvekan

den snårigaste – och mest kontroversiella. Här handlar det mindre om forskning, och mer om att politiska och ideolo­ giska föreställningar krockar med varandra. Begrepp som ”grön ekonomi” och ”skatteväxling” visar att diskussio­ ner om ekonomisk hållbarhet snabbt tenderar att övergå i dagspolitisk debatt. Inte minst gäller det frågan om beho­ vet av ekonomisk tillväxt – och i vilken utsträckning den kan fortsätta utan att ännu mer tära på jordens resurser. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder just ”läran om hushållning av knappa resurser”, vilket i någon mån sätter fingret på vad den ekonomiska hållbarheten handlar om.

Ord är billiga – handling kostar

Forskare och debattörer må ha olika uppfattningar om innebörden av hållbar utveckling. Ett annat spännings­ fält går mellan teoretiker och praktiker. För utanför kon­ ferensanläggningarna pågår över hela världen konkret utvecklingsarbete för ökad hållbarhet – i olika former och sammanhang. Kanske är det här som begreppet hållbar utveckling får sin verkliga innebörd. I allt från klimats­ marta tips för ekologisk hållbarhet, via studiecirklar för social hållbarhet över till humanitärt arbete för ökad eko­ nomisk hållbarhet. Orden har visserligen betydelse, men betyder inte allt. Eller som författaren Wilhelm Moberg uttryckte saken: Ord är billiga – det är handling som kostar. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

Om de inledande citaten i artikeln: Det första kommer från Sverige­ demokraterna, det andra från Studiefrämjandet och det tredje från Västerås stad.

HÅLLBAR UTVECKLING – VAD TÄNKER DU PÅ DÅ? Cirkeln frågade tre ombud på Studiefrämjandets förbundsstämma 3–4 juni 201 7.

GOURMAND OCH MILJÖ­KÄMPE – INTE SÅ ENKELT ZABINA LUNDSTEDT, 28, HÄGERSTEN. ORGANISATIONSUTVECKLARE PÅ SPORTFISKARNA.

Jag bor med en miljövetare och jobbar med bland annat miljöfrågor på Sportfiskarna, därför har jag hållbar utveckling omkring mig hela tiden. För mig handlar det om att tänka till, vad en köper och hur en lever. Mindre slit och släng. Det kommer nog inte gå så bra för mänsklig­ heten om vi inte tänker mer hållbart. Jag är en livsnjutare som gillar gott och snyggt. Det är inte alltid enkelt att vara gourmand och miljökämpe. Fast å andra sidan, mycket som är gott och snyggt är ju också hållbart.

ÅNGEST OCH HOPP NINA ALDÉN, 30, STOCKHOLM. AKTIV I 4H OCH STUDERAR MILJÖ OCH UTVECKLING.

Mina tankar är en blandning av ångest och hopp. I dagsläget har vi en galen konsumtion, och det kommer inte att hålla i längden. Att alla använder hållbar utveckling kan leda till en viss urvattning av begreppet. Jag vet ju vad jag menar med det, men någon annan kanske menar något helt annat. Därför är det bra om vi diskuterar innebörden. I grunden är jag hoppfull. Jag ser bevis för att så mycket bra händer nu. 2015 var ett viktigt år med Parisavtalet och FN:s Globala mål. Nu när Trump lämnar Parisavtalet är han ganska ensam. Andra säger ”vi tar på oss ansvaret”. Det visar att världen börjar få ett omställt synsätt.

MIKROKURSÄNDRINGAR I VARDAGEN FREDRIK LUNDSTRÖM, 47, VÄSTERVIK. AKTIV I SVEROK OCH VÄSTERVIKS BRÄDSPELSFÖRENING. UPPHANDLARE I OFFENTLIG SEKTOR.

Hur jag tänker om hållbar utveckling, hjälp vilken svår fråga! För mig är det något slags samlingsbegrepp för att göra långsiktiga medvetna val, både för mig som individ och i hela samhället. Att hushålla med de resurser vi har. Jag tänker också att det handlar om hur vi människor är mot varandra. I mitt eget föreningsengagemang vill jag att ungdomar och nya medlemmar ska kunna ta plats och ställa vilka frågor som helst. Det blir lätt stora ord när man pratar om hållbar utveckling. Men det går att göra små hållbara mikrokursändringar i vardagen, både för miljön och för de människor du har omkring dig.

cirkeln 7


BANTA fast ersätt intag av kalorier med utsläpp av koldioxid. Det är projektet BeChange i ett nötskal. Cirkeln var med när ett gäng koldioxidbantare testade elcyklar och laddhybridbilar i Luleå.

TÄNK VIKTVÄKTARNA,

»

– Häftigt, du måste prova. – Oj vad lätt det gick att trampa uppför backen. – En sån här måste man ju skaffa sig. Första gången på en elcykel väck­ er känslor av frihet och fart. Alla som provar får något saligt i blicken efter

För ny livsstil och bättre miljö

de första tramptagen. Backen uppför Hermelinsgatan i Luleå går lekande lätt med lite batterihjälp. Cykelhandlaren Roger Blomqvist får konka ut fler cyklar från butiken, samtidigt som han svarar på frågor om allt från batteriernas livslängd till garantier och stöldrisk. – Det finns inget mer miljövänligt sätt att transportera sig på än cykel, förutom att gå förstås, säger han.

Test av elcyklar

Sju koldioxidbantare har mött upp vid butiken Cykelstället i Luleå denna torsdagseftermiddag i maj. Förutom elcyklar kan de även testa laddhybrid­ bilar.

Träffen ingår i projektet BeChange, som drivs av Studiefrämjandet i Norr­ botten. I nära ett år har ett trettio­ tal personer träffats regelbundet, med målet att minska sin klimatpåverkan i vardagen. Deltagarna har pratat mat, bostad och transporter, och även fått personlig coachning, som stöd i den mentala omställning som alla livsstils­ förändringar innebär.

Inte moralisera

Att koldioxidbanta tillsammans är ett utmärkt sätt att göra något konkret för miljön, är den samstämmiga kommen­ taren från deltagarna. Att inte fördöma, utan visa på möjligheter i vardagen är ett uppskattat förhållningssätt.

LITE BATTERIKRAFT GÖR cyklingen

till ett fartfyllt äventyr.

8

cirkeln


NU VÄXER INTRESSET för laddhybridbilar i Norrbotten.

Maria Hannerfors är nyfiken.

HÅKAN LARSSON GILLAR att cykla, gärna med hunden Blixten i cykelkorgen.

– Ledarna Stina och Ann har lärt oss att inte moralisera, säger Maria Hannerfors, en av deltagarna som till vardags är sjuk­ sköterska på Sunderby sjukhus. – Naturen har alltid varit viktig för mig. Ibland känns det här med klimatet ångest­ laddat, och politikerna har inte förmågan att fatta beslut som får oss att göra rätt. Då måste man göra något själv. Maria känner sig lite som en pionjär. De flesta människor hon möter blir nyfiket po­ sitiva när hon berättar om koldioxidbant­ ningen, även om en och annan skakar på

huvudet. Det här med miljöfrågor kan vara känsligt, särskilt när man närmar sig var­ dagsbeteenden. När bilåkandet kommer upp kan det hetta till. – ”Det går väl inte att bo i Norrbotten utan bil”, det har man fått höra flera gång­ er, säger Maria och pekar på en av elbi­ larna, en Toyota Prius Plug-in hybrid.

Räckviddsångest

Men även i bilburna Norrbotten har det hänt saker på senare tid. Daniel Nils­ son på Burlin motor har varit bilförsäl­

Hoppfullt & hållbart Hoppfulla människor i ett hållbart samhälle. Det är mottot för Studiefrämjandets satsning BeChange i Luleå. I snart ett år har ett trettiotal deltagare bantat koldioxidutsläpp.

»

– Vi säger aldrig ”så här får du inte göra”. Vi ger förslag till vad man kan göra i stället, säger Stina Sund­ qvist som tillsammans med Ann Murugan leder BeChange. Många tror att mindre ut­ släpp per definition innebär ett tristare liv. Så resonerade säkert några av de som förra hösten anmälde sig till koldioxidbant­ ningen i Luleå. Stina Sundqvist och Ann Murugan hade redan innan bestämt sig för att möta den

inställningen med en positiv attityd, utan krav och pekpinnar. – Om en förändring inte ger dig bättre livskvalitet, så låt bli att göra den, säger Ann. Både hon och Stina har ett långt miljöengagemang bakom sig. På var sitt håll har de sökt en plattform för konkret föränd­ ringsarbete.

Vändpunkt i Tibet

Ann berättar om den klimat­ ångest hon bar på i ungdomen. Ju mer hon lärde sig, desto fler

jare i många år och tror att BeChange helt klart ligger i tiden. Självklart vill han vara med och visa upp deras laddhybridbilar. För några år sedan pratade alla bilköpare säkerhet. Nu har fokus skiftat till miljö. – Norrbotten är stort och räckviddsång­ esten finns kvar. Men fler och fler inser att i den dagliga körningen fungerar en laddhy­ brid mycket bra, säger han. Håkan Larsson från Luleå är en an­ nan av deltagarna. Han arbetar med ar­ betsmarknadsfrågor på Luleå kommun. Liksom Maria Hannerfors gillar han det »

fel såg hon i vår nuvarande livsstil. Frustrationen växte. Vändpunkten kom när hon träffade en nunna i Tibet, som under lång tid suttit fängslad på grund av sin kamp för ett fritt Tibet. Hos denna kvinna fanns varken hat eller bitterhet. – Av henne lärde jag mig att ilska och frustration inte förändrar någonting. Stina som är utbildad ekolog hade länge velat hitta ett sätt att omsätta sin kunskap i prak­ tiskt arbete i hemstaden Luleå. När Stina och Ann träffades för två år sedan föddes tankarna på BeChange. De beskriver sig som en perfekt kombination. – Stina står det yttre, med mycket praktisk kunskap. Jag

står för det inre, med kunskap om hur vi människor hanterar förändringar.

Omställning krävs

I BeChange träffas deltagar­ na varannan vecka. Ibland hela gruppen och mellan det i studiecirklar i mindre grupper. Själva grundtanken är föränd­ ring i vardagen. I dag släpper medelsvensken ut elva ton kol­ dioxid per år. Målet till 2030 är fem ton. Alla inser att det krävs omställning för att klara detta. – Vi visar att det går, säger Stina. Det speciella med BeChange är den mentala coachningen. Ann är egen företagare inom klimatpsykologi, en ny disciplin »

cirkeln 9


FAKTA:

BeChange

– Koldioxidbantning • BeChange har tre teman, alla med

målet att diskutera och hitta konkreta möjligheter till minskad miljöpåverkan i vardagen:

– Biffen – om vår matkonsumtion – Bostaden – om energianvändning i våra hem – Bilen – om hur vi reser

• Deltagarna, ett trettiotal personer,

träffas varannan vecka, dels i stor­ grupp, dels i mindre studiecirkelgrup­ per med 7–10 personer.

ATT KOLDIOXIDBANTA tillsammans är ett bra sätt att göra något konkret för miljön, menar deltagarna i

BeChange.

» vardagsnära upplägget i BeChange. Särskilt bra är den mentala coach­ ningen och den positiva grundtonen i projektet. – Man känner sig som nöjd, när man gör små insatser. Lite mindre kött och lite mer fisk, det är ju ingen tung sak att förändra, säger han. På samma sätt är det med bilåkan­ det. Luleå är ingen stor stad och att ta cykeln vid kortare resor är inget problem för Håkan. – Det finns massor av små steg du

kan ta som egentligen inte innebär någon uppoffring. Och att cykla är enligt Håkan ut­ märkt även för den inre miljön. Att trampa ut i skogen med dvärgsch­ nauzern Blixten i cykelkorgen är en njutning. – Du blir fantastiskt kreativ när du cyklar. Får bra idéer och löser en massa problem. Testa själv! l

• Mental coachning – individuellt och i

grupp – är en central del i satsningen.

• BeChange dokumenteras och er­

farenheter ska spridas så att andra kan lära och inspireras.

• Projektet BeChange i Luleå drivs av

Studiefrämjandet i Norrbotten med stöd av Naturvårdsverket och Luleå kommun.

TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: JIM SANDSTÉN

Stina Sundqvist, 32

Bälinge, en by utanför Luleå Man, ett barn och en bortsprungen katt GÖR: Mental coach inom hållbar utveckling MITT KLIMATSMARTASTE TIPS: Ligg i gräset i sommar lyssna på fåglar och lukta på blom­ morna

BOR: Lägenhet i Luleå FAMILJ: Dotter, 4 år GÖR: Ekolog, klimatrådgivare och projektledare i BeChange på Studiefrämjandet i Luleå MITT KLIMATSMARTASTE TIPS: Åk mer tåg, minska köttmängden, byt till grön el

FAMILJ:

» som kretsar kring hur tankar och känslor påverkar vår förmå­ ga att göra förändringar i livet. – Vi uppmuntrar deltagar­ na att fundera över vad som egentligen är viktigt i deras liv. Över själva kärnan. Många har aldrig tidigare formulerat det för sig själva, men vi har märkt att det är nyttigt.

cirkeln

vägning) av deltagarnas individuella koldioxidförbrukning på webbplatsen www.klimatkontot.se. Under projektet görs regelbundna mätningar för att se vilka förändringar som skett.

Ann Murugan, 43 BOR:

10

• Projektet inleddes med en analys (in­

Biff, bostad, bil

BeChange är uppbyggt kring tre teman – biffen, bostaden och bilen. De började med biffen, alltså vad vi äter. – Det kändes mest naturligt, eftersom du varje dag väljer själv vad du stoppar i munnen, säger Stina. BeChange avslutas i sommar med prisutdelning till deltagar­

na. Tävlingsmomentet – vem bantar mest? – har inte spelat huvudrollen, men triggar så klart igång deltagarna, några mer än andra. Projektet täcker inte in all klimatpåverkan. Offentlig kon­ sumtion och var våra pensions­ pengar är placerade är ett par områden som inte finns med. Men att inte göra allt på en gång

är inget skäl till att inte göra det man kan, resonerar Stina och Ann. Den tanken genomsyrar hela BeChange. Och det som förvånat dem mest av allt är deltagarnas entusiasm. – De springer förbi oss med alla sina idéer och förändringar i vardagen. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: JIM SANDSTÉN


notiser

FOTO: AM ANDA L IND HO L M

EMIL JENSSEN

Ny studie: FOLKBILDNING

MED ASYLSÖKANDE

nära 80 000 personer i studieförbun­ dens och folkhögskolornas verksamhet med asylsökande. Regeringen har gett extra pengar åt satsningen som gällt kunskaper i svenska språket och om det svenska samhäl­ let. Nu har verksamheten följts upp och i rapporten Folkbildning med asylsökande 2016 konstateras att: Deltagarna har kommit igång med att lära sig svenska och fått en ”meningsfull väntan” på asylboendet. Insatserna kan innebära en kortare väg in i samhället, eftersom de asylsökande bygger ett kontaktnät med människor och sammanhang i studieförbund och folkhögskolor. Folkbildningsorganisationerna har stort engagemang. Verksamheten har dock, på gott och ont, varit spretig och okoordinerad. Mer samverkan behövs Folkbildning med framöver. asylsökande 2016 Psykisk ohälsa och osäkerhet om man får stanna gör att en del asylsökande avstår eller avbryter sitt deltagande.

UNDER 2016 DELTOG

FOTO: M . AXE LSSO N/AZOTEA

JOHAN ROCKSTRÖM

Poesi, musik, workshops, debatter och massor av spännan­ de möten. Den 21–27 augusti genomförs hållbarhetsfesti­ valen Stockholm Act. Mottot är samma som för de Globala

»

målen, Agenda 2030 – ”Leave no one behind”. Festivalen vill foku­ sera på möjligheter till förändring och på alla krafter som redan i dag gör gott. – Vi är nyfikna på hur man kan underlätta för ett bättre liv, inte bara vad gäller klimatet utan också socialt och resurs­ mässigt, säger Julia Björne från Stockholm Coordination Initiative, den ideella förening som står bakom Stockholm Act. Hjärtat för festivalen blir Kulturhuset Stadsteatern, men aktiviteter planeras över hela staden. – Vi hoppas att många nyfik­ na ska haka på. Allt är öppet för nya initiativ, säger Julia Björne. Festivalen sker parallellt med Stockholm Resilience Conference, som samlar ett tusental av världens främsta klimat- och hållbarhetsforskare. Tillsam­ mans blir det en manifestation kring ”varför vi nu, en gång för alla, måste transformera oss till att bli sanna planetsköta­

re”, som Johan Rockström från Stockholm Resilience Centre uttrycker det. Samma vecka hålls även Östersjöfestivalen, ett stort musikarrangemang i Stock­ holm. Mycket på en gång – och en mix av forskning, kultur, politik och näringsliv. Bob Hund, José Gonza­ les och Emil Jensen är artister som redan är klara för Stock­ holm Act. Studiefrämjandet är en av samarbetsparterna och inbju­ der föreningar och grupper att vara med och aktivera sig under veckan. Stockholm Act har karak­ tären av pilotsatsning och initiativtagarna vill inspirera till liknande arrangemang på andra orter – Sala Act, Kiruna Act, Sidney Act… Programmet växer fram på www.stockholmact.se

• • • •

Svenska från dag ett och Vardagssvenska i studieförbund och folkhögskolor

Studien bygger på intervjuer med deltagare och ansvari­ ga i studieförbunden. Kan läsas i sin helhet på www.folkbildningsradet.se

”Spelhobbyn har en självklar ställning som kulturform och metod för folkbildande verksamhet.” Ur den nya samarbetsplanen 201 7–2018 för Studiefrämjandet och Sverok

cirkeln 11


Backsvalesafari

Bo på vandrarhem

INTRESSET FÖR FÅGLAR VÄXER. Ge dig ut med kikaren på egen hand eller ännu bättre, gör det tillsammans med andra. Många fågelklubbar i SOF/Birdlife har aktiviteter under sommaren. Du som befinner dig i Blekinge den 1 juli kan till exempel hänga med på Backsvalesafari. Mer info på

boendeform för dig som vill upptäcka Sverige. Bra, billigt boende och ofta massor av tips om vad som händer och är värt att se i närhe­ ten. År 1933 öppnade Svenska Turistför­ eningen, STF det första vandrarhemmet i Gränna. I dag driver STF 320 vandrar­ hem över hela landet. VANDRARHEM ÄR EN SUVERÄN

www.studieframjandet.se www.birdlife.se

www.svenskaturistforeningen.se FOTO : KARIN GREIN

Sommarliv Hängmattan har sin charm, javisst. Men sommaren är lång. Varför inte en skön kombination av vila, upplevelser och lärande. Här är lite inspiration.

Vilt, grönt & gott VÄXTER KAN AVNJUTAS på många sätt. Att titta på naturligtvis, men även i matlagning och för bättre hälsa. Boken Vilda växter beskriver ett femtiotal nyttoväxter i den svenska naturen. Malört, Maskros, Sommargyll och Kärleksört. Det är bara att plocka, tillreda och njuta. ”Vilda Väster till mat, krydda och bättre hälsa” (Norstedts) av Pelle Holmberg, Marie-Louise Eklöf och Ingrid Holmberg

Laitauredeltat i Sareks nationalpark

BLI JÄGARE I SOMMAR

29

med Studie­ främjandet. Kurser finns under sommaren på flera håll i landet. Hitta din kurs på

GÅ JÄGARSKOLAN INTENSIV

www.studieframjandet.se

NATIONALPARKER

29 nationalparker känner du till – och hur många har du besökt? På www.sverigesnationalparker.se kan du läsa om Djurö i Vänern, Skuleskogen i Ångermanland, Söderåsen i Skåne och alla övriga nationalparker. Du får också tips om hur du kommer dit och vad som är värt att se när du är framme. Du som inte möjlighet att åka till en nationalpark kanske kan välja att besöka ett naturreservat. Det finns 4 500 i Sverige.

HUR MÅNGA AV SVERIGES

12

cirkeln

SOMMARKURS PÅ FOLKHÖGSKOLA Ny unskap och nya vänner. Sommarkurs på folkhögskola är ett suveränt och prisvärt sätt att spendera några sommardagar. Serietecknarkurs, havskajak, mindfullness, seniorkollo… På www.folkhogskola.se hittar du hundratals kurser.


FOTO : KAJSA GREBÄCK

FOTO: TOMAS ÄRLEMO

koloni KOLLA

Många kolo­ nister gillar att visa upp sina trädgårdar. I de flesta koloniträdgårdsområden finns gångvägar där du kan vandra runt och njuta av blomsterprakten.

SOMMARTID ÄR TRÄDGÅRDSTID.

FOTO : THINKSTOCK

PLOCKA PLAST

FESTIVALER

och på land hotar växtoch djurlivet. Håll Sverige Rent har massor av aktiviteter för en renare natur. Varför inte samla intresserade i din när­ het till en skräpplockardag? Kanske inte världens mest upplyftande sommarak­ tivitet. Men ni kommer garanterat att känna er som hjältar. Och naturen säger tack. Kolla även in Studiefrämjandets material kring marin nedskräpning på www.studieframjandet.se/marinbildning PLAST I HAVEN

I ALLA FORMAT

av små och stora musikfestivaler. På många upp­ träder inte bara megakändisarna utan även mindre kända band och artister. Kolla in sista sidan i tidningen och du hittar alla festivaler där band som har studiecirkel i Studiefrämjandet medverkar.

SOMMARSVERIGE ÄR FYLLT

FOTO: THINKSTOCK

VÄLJ LOPPIS

I STÄLLET FÖR KÖPLADA NÅT SOM SAKNAS HEMMA? Varför köpa nytt när du kan återanvända? Loppis är spännande – och klimat­smart. För många är loppis-hopping ett kärt sommarnöje. Haka på du också, eller varför inte ha vindsröjning och sälja själv? Det mesta kan återbrukas!

96 500 KILOMETER GRUSVÄG Finns i Sverige.

Det motsvarar 2,5 varv runt jorden. Till detta kommer ett okänt antal kilometer skogskörvägar. I vårt snabbsamhälle är grusvägen en underskattad färdväg. Att cykla eller vandra längs en krogig grusväg innebär närhet till naturen och kulturlandskapet. Du vet aldrig vad som väntar bakom nästa krök.

Vilda blommornas dag DEN 18 JUNI är De vilda blommornas dag, med mängder av blomstervand­ ringar i alla nordiska länder. Hitta vandringar på

www.svenskbotanik.se/dvbd

FOTO: THINKSTOCK

Vad händer nära dig? Studiecirklar, kurser, kultur och mycket mer på www.studieframjandet.se


I HUVUDET PÅ HANS

Närbild HANS ABRAHAMSSON

» 14

cirkeln


Medborgarna måste med – men hur? Social hållbarhet kan inte skapas uppifrån, varken av sociala ingenjörer eller politiska ledare. Folket måste med på färden, annars är vi illa ute. Att hitta nya former för samtal där människor själva uttrycker sina behov av säkerhet, frihet och rättvisa – det är freds- och utvecklings­ forskaren Hans Abrahamssons stora mission. – Människan har skapat samhällets strukturer, då kan hon också förändra strukturerna, säger han.

»

– Med ålderns rätt har jag nu fått ett livslångt forskningsstipendium. Det är Hans Abrahamssons sätt att tala om att han numera är pensionär. Och en ytterst aktiv sådan. För när demokratin och den sociala hållbarhe­ ten hotas, då går det inte att luta sig tillbaka. – Jag har aldrig varit så efterfrågad som nu och aldrig haft så mycket att göra, säger han. Cirkeln fångar Hans Abrahamsson mitt i en fö­ reläsning, där han med lätthet rör sig mellan den västerländska civilisationens vagga och förenings­ livets betydelse i Nybro kommun. Allt hänger ihop. Det som sker i svenska småsamhällen speglar den globala utvecklingen – och tvärtom. Det är andra dagen på kursen ”Omvärldskun­ skap, samhällsförändring och medborgardialog”,

3 BOKTIPS

FRÅN HANS ABRAHAMSSON

• Susan Abulhawa (2012) Morgon i Jenin (Norstedts)

• Nina Björk (2012) Lyckliga i alla sina dagar •

(Bonnier Pocket) Per Brinkemo (2014) Mellan klan och stat - Somalier i Sverige (Timbro)

som genomförs på uppdrag av Sveriges Kommu­ ner och Landsting. Hans Abrahamsson har redan lärt sig namnet på de knappt trettio deltagarna. – Ett sätt att snabbt få ihop gruppen, kommen­ terar han i en paus.

Kryptiska titlar

Kursdeltagarna kommer från kommuner runt om i landet och bär kryptiska titlar som ”processle­ dare” ”utvecklingsstrateg” och ”dialogutvecklare”. Kursen har fyra träffar om vardera två dagar, och tanken är att den framöver ska kunna ges som dis­ tanskurs. Varför sysslar en nybliven pensionär med detta? Svaret vilar i Hans Abrahamssons övertygelse att dagens globala samhällsutmaningar kräver loka­ la lösningar. Då måste man möta människor med fötterna i den kommunala vardagsverkligheten. Och kursdeltagarna är med på noterna: – Hans får en att tänka i en annan dimension, bortom en själv. – En teoretiker som kan konsten att koppla teo­ rierna till vår verklighet i kommunerna. Ett par röster från dem som uppmärksamt lyss­ nar till Hans Abrahamsson.

om

HANS ABRAHAMSSON ÅLDER: 67

BOR: Lerum

FAMILJ: Gift, fyra vuxna barn

och en hund

GÖR: Tidigare freds- och

utvecklingsforskare vid Göteborgs universitet. Numera flitigt anlitad föreläsare och utbildare.

Lätt gå vilse

Flyktingkris, terrorhot, populism, Brexit, Trump… Det är lätt att gå tankemässigt vilse i samtiden. » Hans Abrahamsson hjälper till att sortera.

cirkeln 15


Donald Trump har inte ramlat ner från himlen.

FOLKBILDNING och studieförbund har en viktig samhällsroll, menar Hans Abra­ hamsson. Han är dock rädd att studieförbun­ den håller på att förlora sin fria och sökande roll.

»

Att demokratisera demokratin • Den sociala oordningens kreativitet • Kan dialogen i Angered stärka den

sociala hållbarheten Behövs Falköpings kommun? Det är några rubriker från Antologin Att demokratisera demokratin, 12 berättelser om samhällsomdaning och dialog. Här ger praktiker – tjänste­ personer i några kommuner – sin syn på lokalt förändringsarbete och med­ borgardialog för att stärka den sociala hållbarheten. Hans Abrahamsson har skrivit förordet.

Boken är utgiven av Sveriges Kommu­ ner och Landsting och kan laddas ner på webbutik.skl.se

16

cirkeln

För att vi ska förstå dagens sociala och politiska utveckling tar han avstamp i tre värdegrunder, alla med stark koppling till social hållbarhet, ett begrepp han ofta återkommer till. De tre värdegrunderna är betydelsefulla i de flesta människors liv: 1. Säkerhet – ordning handlar om skydd för vårt liv och vår egendom. 2. Frihet – utveckling handlar om våra frioch rättigheter som individer. 3. Rättvisa handlar om behovet av jämlik fördelning av pengar och makt i samhäl­ let. Värdegrunderna kan kopplas till 1900talets stora ideologiska strömningar; kon­ servatism, liberalism och socialism. Det som nu händer är att värdegrunderna finns kvar – de flesta vill fortfarande ha säkerhet, frihet och rättvisa – men att förutsättning­ arna för att upprätthålla dem förändrats radikalt. Det beror, enligt Hans Abrahams­ son, på tre globala utvecklingstendenser som mycket kortfattat kan beskrivas så här: 1. Globalisering – med frihandel och trans­ nationell varuproduktion. Detta med­ för att arbetsmarknaden i de ”gamla” industriländerna förändras, många jobb försvinner, och att nationalstatens betydelse och politiska handlingskraft urholkas.

2. Migration – med folkomflyttningar och ökad rörlighet innebär kulturella och ekonomiska möjligheter, och spän­ ningar. 3. Urbanisering – allt fler människor dras till allt större städer där de ser möjlig­ heter till ett bättre liv. Följden kan bli ökade klyftor mellan stad och land, lik­ som växande sociala och miljömässiga påfrestningar, i städer från Norrkö­ ping och Södertälje till Mumbai och Los Angeles.

Möjligheter och hot

Poängen är alltså att var och en av dessa tre utvecklingstendenser rymmer både möj­ ligheter och hot. Vi ser det tydligt i dag, med ökad politisk polarisering och vidgade klyftor i samhället. – Donald Trump har inte ramlat ner från himlen. Man kunde förutse att förr el­ ler senare kommer en motreaktion på tron på den självreglerande marknadens för­ måga att komma tillrätt med orättvisor och ojämlikhet, konstaterar Hans Abrahams­ son. Det gäller dock att inte bara blint pro­ testera, utan se och försöka begripa orsa­ kerna till vad som sker. – Den som vill stärka den sociala håll­ barheten i samhället måste fråga sig: vad


Demokrati underifrån

En annan nyckel är civilsamhället – alltså den del av samhället som finns vid sidan om sta­ ten, näringslivet och den rent privata sfären. Här finns allt från de etablerade folkrörelserna till ett myller av nya rörelser och nätverk. Här finns också folkbildningen. – Studieförbunden har en mycket viktig roll för att involvera människor i frågan hur vi byg­ ger demokrati underifrån. Samtidigt är han rädd för att studieförbun­ den håller på att förlora sin fria och sökande roll i samhället. Bli alltför lierade med staten och lägga sig till med ett marknadstänkande som rimmar illa med folkbildningens grund­ ton. Under flera år bodde och verkade Hans Ab­ rahamsson i södra Afrika. Han har arbetat med väpnade konflikter mellan olika falang­ er i Angola och Moçambique. Sett hur tankar kunnat omsättas i praktiskt förändringsarbete och, som han säger, ”gjort nytta i verkligheten”. Sådant har alltid tilltalat Hans Abrahamsson. Och nu är det alltså dags igen. En strid ström svenska kommuner hör av sig och ber honom förklara vad som händer i världen – och på deras egna orter. – Folk säger ”du behöver inte åka över oce­ aner för att hitta konflikter. Kom till vår kom­ mun i stället för här händer det saker som vi inte begriper.” Vad svarar man då? Hans Abrahamsson svarar för det mesta ja. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

FOTO: STU D IE FRÄM JAND E T

betyder de tre värdegrunderna säkerhet, frihet och rättvisa för människor i dag. Och hur ska de upprätthållas i en ny tid av globalisering, ökad migration och urbanisering? Stora frågor och Hans Abrahamsson är helt på det klara med att några enkla svar inte finns. – En sak är i alla fall säker. Den sociala in­ genjörskonstens tid är förbi och fungerar inte längre. Och då är vi plötsligt tillbaka i lokalsamhäl­ let och de svenska kommunerna. – Samhället kan inte längre byggas för människor, utan med människor. Därför mås­ te vi hitta nya former för medborgardialog. Här framhåller Hans Abrahamsson de nya globala målen för hållbar utveckling, antagna av FN, som en möjlig utgångspunkt. – De kan vara en nyckel och ett instrument för att skapa en sådan dialog. Och vi ska inte tro att små steg saknar betydelse. Det vi gör lokalt kan slå igenom och få betydelse globalt.

notiser w e b b ko l l e n

Svenska Brukshundklubben INTRESSERAD AV HUND, eller av att

bli en mer aktiv hundägare? Då rekommenderar vi ett besök på www.brukshundklubben.se. Här kan du läsa om allt spännande du och din hund kan göra tillsammans – rallylyd­ nad, agility, lydnad, kurser, utbildning av tjänstehundar och mycket mer. Brukshundklubben har 60 000 medlemmar i närmare 300 lokala klubbar. Brukshundklubben är en av Studiefrämjandets 19 medlems­ organisationer.

624 111

PERSONER ÖVER 13 ÅR DELTOG 2016 I MINST EN STUDIECIRKEL I STUDIEFÖRBUNDEN. DET ÄR DRYGT 4 000 FÄRRE ÄN ÅRET INNAN. MÅNGA DELTOG I FLERA CIRKLAR OCH DET TOTALA ANTALET DELTAGARE I STUDIECIRKLAR VAR HELA 1 664 000 PERSONER.

POP-IT

– bli en arrangör NU STARTAR POP-IT – Mentors­ program för unga arrangörer. Det är MoKS/Livemusik Sverige som vill fylla landet med kunniga arrangörer, främst inom musik. Deltagarna som söker har en idé om ett arrangemang de vill genom­föra på sin hemort. Mentors­ programmet löper över ett år och deltagarna får handledning av erfarna arrangörer. Det hela börjar

med ett arrangörs­kollo på Gotlands Folkhögskola den 8–11 juli. Tanken är att deltagarna under året som kommer ska planera och genomföra sitt arrangemang, med stöd av sin mentor. Intresserad? Vill du veta mer? Kolla på www.moks.se Moks/Livemusik Sverige är en av Studie­ främjandets 19 medlemsorganisationer.

FOTO: ANNA MOLANDER

cirkeln 17


notiser Svenska i naturen

– Ett annorlunda och roligt

JURYNS MOTIV ERI NG

NAVYZ från Örebro,

Three Dead Fingers

vinnare i Danskaru­ sellen 201 7. Gruppen består av Naomi Nzau, Gabriella Kodia, Megan D›Mello, Cheryl Ingabire, Sarah Nzau, Sisi Csor­ bova, Elisa Muduga, Amanda Eyob-Isaac (ej med i Karlstad), Mikaela Csorbova (ej med i Karlstad).

”Fyra energiknippen från Västerås som verkligen kan skriva och kan framföra hårda och svängiga låtar!”

FOTO : ERIK HAN SEN

Bb blåbär

THREE DEAD FINGERS från Västerås, vinnare i Livekarusellen 201 7. Medlemmar är Oliwer Bergman, elgitarr och sång, Alexander Lindgren, trummor, Kryddiga basisten (Gustav Jakobsson), elbas och körsång samt Isak «Fiskis» Strandberg, elgitarr och körsång.

sätt att lära sig svenska. Det säger Karin Ekermann på FOTO: ERIK HANSE N

Studiefrämjandet om studie­ materialet Svenska i naturen, som nu lanseras över landet.

»

har en rela­ tion till den svenska naturen. Så är det knappast för dem som nyligen kommit hit. Studiematerialet Svenska i naturen kom­ bi­nerar språkträning med naturupplevel­ ser. – Det är ett bra sätt att utveckla språket, eftersom deltagarna övar sig i verkliga situ­ ationer utomhus, säger Karin Ekermann. Materialet lämpar sig för studiecirklar och är uppbyggt som en studieplan och le­ darhandledning, med konkreta råd för den som ska leda gruppen. Svenska i naturen är uppbyggt kring tre träffar: Att benämna vad vi ser Att benämna det vi upplever Att benämna det vi gör Materialet kompletteras med ett antal bilder samt en lista med ord och begrepp om det man ser, upplever och gör i natu­ ren. – Genom Svenska i naturen kan fören­ ingar, särskilt inom natur- och friluftsom­ rådet, möta de nya svenskarna för att lära ut – och lära sig själva, säger Karin Eker­ mann. l NÄSTAN ALLA INFÖDDA

• • •

Svenska i naturen är skrivet av Mats Wejdmark och Robert Lättman-Masch, Nynäshamns Naturskola. Är du intresserad av materialet, kontakta Studie­ främjandet där du bor. www.studieframjandet.se 18

cirkeln

JURY NS MOTI VERI NG

Navyz

”För att ni levererar med kraft, uttryck, explosivitet och sensibilitet. Ni bjöd på en show fylld med attityd och hjärta. You brought the african vibe!

Three Dead Fingers och Navyz

– glada vinnare när Livekarusellen och Danskarusellen avgjordes riksfestivalen Liveka­ rusellen och Danskarusellen 201 7 i Karlstad. Vinnare i Livekarusellen blev årets yngsta deltagare, Three Dead Fingers från Västerås, som alla är 12–13 år. – Tack alla som röstade på oss. Det här är fruktansvärt roligt, om du har ett band eller vill spela, ansök till Livekarusellen, säger en av killarna i bandet. Vinnarbandet kommer nu att få framträda på Studiefrämjandets scen Nemis på festivalen Putte i Parken i Karlstad. I Danskarusellen segrade gruppen Navyz från Örebro. – Vi är jätteglada och jag tror att det syns att vi har kul på scen. En otrolig upplevelse att vara med här och träffa människor som brinner för samma sak, säger en av dansarna i Navyz. Totalt deltog 1 7 dansakter och 11 musikakter från hela landet i riksfestivalen. l

DEN 27 MAJ AVGJORDES

LIVEKARUSELLEN & DANSKARUSELLEN

• Studiefrämjandets Livekarusellen •

och Danskarusellen är ett av Sve­ riges största livearrangemang. Det är en turné i tävlingsfor­ mat, där alla band/artister och dansgrupper får uppträda ett antal gånger i sitt hemlän. Några går vidare till riksfestivalen, där vinnare utses. Tanken är att peppa unga musiker och dansare att utvecklas och möta en publik. För många sker deras första scenframträdande någonsin på Livekarusellen & Danskarusellen.


D LAN UIV ÄRM &N HÄR

1

Nytt dragspelsmuseum och picknick med cosplay Händer det nåt spännande på Studiefrämjandet i Värmland? Cirkeln kollade läget, och hittade 10 spännande händelser.

Forskning om Älskade barn

VÄRMLAND + NORGE = MUSIKINNOVATION

Studiefrämjandet utvecklar musiklivet i Värmland i EU-projektet MiNS (Music Innovation Network Inner Scandinavia). Projektägare är Karlstad Universitet och Högskolan i Hedmark, Norge.

2

3

ARVIKA ARRANGERAR Arvika kryllar av hung­

riga unga kulturarrangörer. Studiefrämjan­ det ger support för att vässa stadens kulturliv. Navet är arrangörsföreningen Ställwerket. 11 arrangemang med 135 medverkande + mas­ sor av idéer för framtiden är resultatet hittills.

4

Flera band som har studiecirkel i Studiefrämjandet syns på stora scener i sommar. Bland annat spelar bandet Vulkan på INmusic i Zagreb och Knogjärn på Sweden Rock. BAND PÅ STORA SCENER

Special Ragnar Sundquists museum. Ragnar Sundquist föddes 1892 och är en förebild i dragspelsvärlden. Han turnerade flitigt i USA och tillverkade dragspelet Raggie Special. Entusiasten Roger Snäll ligger bakom denna stora dragspelshändelse. Studiefräm­ jandet samarbetar med studiecirklar och workshops.

7

COSPLAYPICKNICK Intresserad av Cosplay – eller nyfiken på vad det är? Vid tre tillfällen i sommar anordnas Cosplaypicknick på Sandgrundsudden i Karlstad. Mer info på studieframjandet.se/varmland.

8

”Jägare gillar att döda och gillar inte vargar”. Många har fördomar om jägare och jakt. Filmen Jag är Jägare vill slå hål på fördomarna och visa vad jakt innebär. Filmen, som nu sprids nu över landet är gjord av Helene Tivemark på Studiefräm­ jandet i Värmland. Läs mer och se klipp på www.studieframjandet.se/jagarjagare.

9

JAG ÄR JÄGARE

MUSIKALLÄGER MED SÅNG OCH SPEX

Studiefrämjandet och Kulturverkstan i Karlstad anordnar två fyradagars sommar­ läger med musikaltema.
 För barn i låg- och mellanstadiet som gillar att spexa, spela teater, sjunga och dansa. Det blir också pyssel och utflykter om vädret tillåter.

KNOGJÄRN

5

FÖRENINGSUTVECKLING Studiefrämjandet

satsar hårt på att stötta och utveckla föreningar över hela Värmland. I maj genom­ fördes föreningsutveckling med Hagfors Jaktvårdskrets och koloniträdgårdsfören­ ingen Steffens Minne i Karlstad. Allt sker på föreningarnas villkor, utifrån deras behov.

6

NYTT DRAGSPELSMUSEUM I TORSBY

30 juni–2 juli blir det stor dragspels­ festival i Torsby. Samtidigt invigs Raggie

FOTO: THINKSTOCK

Studiefräm­ jandet och volontärcentret LivÅLust har startat träffpunkt Landa i bostadsområdet Najaden i Kristinehamn, med massor av aktiviteter – vandringar, föreläsningar, musik med mera. Fokus är på daglediga, men alla är välkomna. Verksamheten fortsätter i höst. VOLONTÄRER PÅ NAJADEN

INOM KORT PRESENTERAS en kvalitativ forskningsstudie om Älskade barn Studiefrämjandets cirkelmaterial för föräldrar i ett nytt land. Älskade barn har de senaste tre åren genomförts på många platser i landet. Studien bygger på intervjuer och görs av fil dr Gunnel Mohme vid Stockholms universitet.

10

KARLSTAD SPELKONVENT 2017 7–9 juli på Tingvallagymnasiet i Karlstad blir en helg fylld till bredden av spelkultur. Här kan man prova på spel, möta föreningar och lyssna på föreläsningar. Ett samarbete mellan Studiefrämjandet och Karlstad spelkultur­ förening. Gratis och för alla åldrar.

HÄR & NU är Cirkelns spanavdelning där vi rapporterar om Studiefrämjandets folkbildning i någon del av Sverige.

Vi gillar våra cirklar! DELTAGARNA I STUDIEFRÄMJANDETS

cirklar är nöjda. Det visar den senaste undersökningen bland cirkeldeltaga­ re. På en skala från 1–5 ger så här många betyget 4 eller 5, på frågan: Hur nöjd är du med

• Cirkeln/kursen: . . . . . . . . . 86% • Upplägg/studie• •

och arbetsplan . . . . . . . . . . . 79% Ledaren. . . . . . . . . . . . . . . . . 86% Din egen insats. . . . . . . . . . . 76%

En stor majoritet instämmer dessut­ om i påståendet att diskussionerna i cirkeln har gett ett mervärde och att deltagandet fått dem att må bättre och känna ökad trivsel. I studien har drygt 1 200 cirkeldeltagare i Studiefrämjandet svarat på en digital enkät.

cirkeln 19


eko

rek

o

Men hur är det i föreningen? Det flesta av landets 200 000 ideella föreningar köper prylar, värmer

HÅLLBAR HEMMA, HÅLLBAR PÅ JOBBET.

lokaler och reser till aktiviteter. Många vill göra föreningen mer ekologiskt hållbar. Frågan är bara hur?

STEG FÖR STEG GÖR DIN FÖRENING LITE MER HÅLLBAR

FYRA FÖRENINGSSTEG FÖR ÖKAD HÅLLBARHET 1. PRATA OM VAD NI GÖR i föreningen –

hur ser er miljöpåverkan ut? göra och vad är möjligt? Fundera över era förutsättningar för förändring. Hur många i föreningen är med på tåget? 3. SKRIV NER NÅGRA RIKTLINJER , i form av en policy eller handlingsplan. Lite visionärt är ok, men glöm inte att bli konkret. Börja med att förändra det som är enkelt och ta inte i för mycket, i alla fall inte från start. 4. TA UPP FRÅGAN REGELBUNDET och kolla hur det gick. Kanske en stående punkt på ert årsmöte? 2. VAD VILL NI

20

cirkeln

»

Pauline Göthberg är nationell samordnare för hållbar upp­ handling inom Sveriges alla landsting/regioner. Sjukvården hand­ lar för 120 miljarder kronor varje år, och politikerna har bestämt att det som köps ska vara tillverkat på ett schysst sätt. Ingen liten uppgift, eftersom inköp görs över hela världen. – Vi använder både piskor och moröt­ ter för att påverka leverantörerna, säger Pauline Göthberg. Hon menar att föreningar har bra förutsättningar att jobba aktivt med hållbarhet. I många företag krockar am­ bitionen att göra gott för miljön med drivkraften att göra vinst. – Ideella organisationer har ofta håll­ barhet i sin själ, så de har nog ett mentalt försprång jämfört med andra.

Börja rätt

”Vi måste ha en miljöpolicy.” Så tänker många och sätter igång att skriva regler. Inte alltid så bra, menar Pauline Göth­ berg. – Börja i stället med att prata om vad ni gör i föreningen, och hur det påverkar miljön. Det blir ett slags ”intern hälso­ kontroll” som är en bra utgångspunkt för förändring. Det andra steget är att på allvar fun­ dera över vad ni förmår att förändra, hur det ska göras och av vem. Pauline Göthberg kallar det för att ”resurssätta hållbarhetsarbetet”. Många vackra mil­ jöpolicyer vilar tryggt i undangömda mappar på datorn, till ingen nytta. Ofta beror det på att man glömt att svara på frågorna ”hur?” och ”av vem?”. Nu kan det vara läge att beskriva vad


Svenska Kennelklubben

Koloniträdgårdsförbundet

Miljöpolicy finns – och mer finns att göra SVENSKA KENNELKLUBBEN, SKK antog en miljöpolicy 2009. Ulf Uddman, VD på SKK, anser att det är ett bra grund­ dokument med övergripande mål. Det är dock en utmaning att hålla policyn levande. – Det finns nog en del mer att göra på det området, säger han. SKK:s miljöpolicy har ett särskilt avsnitt om målkonflikter. Där anges att miljöhänsyn inte alltid är enkelt. – Det går inte för oss att ha strikta regler för alla våra medlemmar, säger Ulf Uddman. Ett dilemma är transporterna. För

Miljödiplom från grund till guld

många hundägare är bilen ett nödvän­ digt färdmedel. Flyget gör att personer från alla delar av landet kan ta ideella förtroendeuppdrag. Andra åtgärder, som minskad pappersförbrukning och att alltid välja kranvatten, är enklare att genomföra, vilket SKK också gjort. – Jag vet ändå inte om vi är något direkt föredöme, säger Ulf Uddman. Föredöme eller inte. SKK:s vision ut­ trycker i alla fall en tydlig viljeinriktning om hållbarhet. Sannolikt speglar de svårigheter som Ulf Uddman beskriver något som många kan känna igen sig i. Att omsätta ord i handling är sällan en enkel sak. Svenska Kennelklubben är en av Studiefrämjandets medlemsorganisationer med cirka 300 000 medlemmar. Deras miljöpolicy finns på www.skk.se

ni ska göra i en policy eller handlings­ plan. En del miljöpolicyer är fyllda av tydliga regler, typ ”vi ska alltid välja eko­ logiska och rättvisemärkta alternativ”. Andra är mer vaga och visionära. Båda delarna kan fylla sin funktion, menar Pauline Göthberg. – Visionen visar riktningen men det blir lätt stora vackra ord. Konkreta och tydliga riktlinjer är bra. Pauline Göthberg nämner transpor­ ter, elförbrukning och inköp som tre om­ råden där det ofta går att bli mer hållbar.

BÖRJA HÅLLBARHETSARBETET

med en ”intern hälsokontroll”, rekommenderar Pauline Göthberg.

Men ingen förening den andra lik, så det är svårt att generalisera. Det som inte ska underskattas är för­ eningens roll som opinionsbildare. – Fråga när ni handlar vad varorna kommer ifrån och hur de är tillverka­ de. Ju fler som gör det, desto bättre, sä­ ger hon.

Hur gick det

Det allra viktigaste kommer sist: Titta hur det gick. Utvärdera! – Att ställa krav är hur enkelt som helst, men om de aldrig följs upp vet man ju inte hur det gick. Kanske glöms utvärderingen bort för att man inte riktigt levt upp till de goda föresatserna. – Ni som inte når målen kan trösta er med att ni inte är ensamma. Skäms inte, men se till att lära er något av det! l

– KOLONITRÄDGÅRDARNA ÄR STADENS

gröna lunga. För oss är det viktigt med ett aktivt miljöarbete, säger Helena Westerling, organisationssekreterare på Koloniträdgårdsförbundet. Koloniträdgårdsförbundet har tagit fram materialet Miljödiplomering för koloniträdgårdsföreningar. Det har fyra steg, en grundnivå följd av brons-, silveroch guldnivå. Varje steg innehåller krav som föreningen ska uppfylla för att få diplom. – För de flesta av våra föreningar är det enkelt att nå upp till grundnivån, de odlar ekologiskt och komposterar, säger Helena Westerling. Materialet har funnits i flera år och fungerar. En studiecirkel i föreningen är ett bra sätt att komna igång med miljödiplomeringen. Helena Westerling berättar att de föreningar som kommit igång gärna går vidare till högre nivåer. – Jag var ute i en av våra koloni­ trädgårdsföreningar igår, och de hade uppnått bronsnivån och frågade genast ”vad ska vi göra för att få silver?” Materialet Miljödiplomering för koloni­ trädgårdsföreningar kan laddas ner på www.kolonitradgardsforbundet.se. Förbundet har cirka 240 medlemsföreningar med ungefär 25 000 kolonister. Koloniträd­ gårdsförbundet är en av Studiefrämjandets medlemsorganisationer.

1

TEXT: THOMAS ÖSTLUND BILD: NINNI OLJEMARK

cirkeln 21


notiser Förbundsstämma i Studiefrämjandet • Nya stadgar. • En förbundsstyrelse med fyra nya namn och Tommy Winberg som omvald förbundsordförande. Oförändrade strategiska mål. Det var några beslut på Studiefrämjandets förbundsstämma i Värmdö den 4–5 juni.

»

Förbundsstämman är Studie­ främjandets högsta beslutan­ de organ och hålls vart annat år. Ombuden utses av medlemmarna – Studiefrämjandets 19 medlemsorga­ nisationer och 11 distrikt. Årets stämma hölls på Djurönäset och inleddes med att Deshira Flankör, kommunstyrelsens ordförande i Värm­ dö, hälsade ombuden välkomna. Stämman antog nya stadgar, med nya inledande paragrafer som tydliggör Studiefrämjandets ändamål, grund och verksamhetsinriktning.

Tommy Winberg omvaldes enhäl­ ligt till förbundsordförande. För första gången – och enligt de nya stadgarna – utsåg stämman även en vice förbunds­ ordförande. Det blev Stina Lindblad, som tidigare suttit i förbundsstyrelsen och även är vice ordförande i Natur­ skyddsföreningen. Vid stämman 2015 beslutande Stu­ diefrämjandet om långsiktiga strate­ giska mål som ska gälla fram till 2021. De fem målen är starkare demokrati, ökat miljöansvar, ökad mångfald, bättre folkhälsa och mer kultur till fler. Årets stämma fick en rapport om hur målen ska följas upp, och en presentation av hur de uppfyllts hittills. Stämman beslutade att de strategiska målen ska vara oförändrade. Vid stämman avtackades även Johnny Nilsson som efter fyra år som förbundschef för Studiefrämjandet slutar den 30 juni. l

Jennifer Wallace och Helene Tivemark

UNGDOMSLÄGER OCH FILM OM JAKT

Ugglestipendiater 2017 Helene Tivemark, som gjort filmen Jag är jägare och Fältbiologernas ungdomsläger Utsikt framtiden får Studiefrämjandets Ugglestipendium 2017. Stipendiet på 50 000 kronor delas mellan pristagarna.

FOTO: THOMAS ÖSTLUND

STUDIEFRÄMJANDETS NYA FÖRBUNDSSTYRELSE. Från vänster: Bertil Jonsson, Lidköping

(ny), Inger Grape Burns, Stockholm (ny), Tommy Winberg, Uppsala (ordförande), Tore Hjorth, Haparanda, Linnéa Kant, Gotland, Petra Malmgren, Linköping, Andreas Brodin, Lund, Stina Lindblad, Knivsta (vice ordförande), Kent-Ova Hvass, Värsås, Zlatko Avdagic, Motala (ny), Ulrika Norell, Gävle (ny, ej med på bilden)

På plats på bokmässan BILDNING ÄR TEMA för årets bokmässa i Göteborg den 28 september – 1 oktober. Studiefrämjandet finns på plats och bjuder på föreläsning­ ar och upplevelser, med trädgårdsjournalisten Gunnel Carlson som ciceron. Det mesta kretsar kring trädgård, odling och hållbarhet.

22

cirkeln

man kan göra in röst hörd och öka självförtroendet hos unga, säger Jennifer Wallace som tog emot Fältbiologernas pris. Lägret genomfördes för första gången 2016 och körs i år i början av augusti. Deltagarna har ett starkt miljöintresse, vilket betyder många workshops, föreläsningar och diskussioner. – Den stora frågan på lägret blir nog Trumps avhopp från Parisavtalet och den gasledning som planeras på Västkusten, säger Jennifer Wallace. Den andra halvan av Ugglestipendiet gick till Helene Tivemark som gjort filmen Jag är Jägare. Det var Helene Tivemarks första egna film, och även hennes första närkontakt med jägare. Hon bar själv på många fördomar om jakt innan filmarbetet startade. – Jag trodde jägare var en flock trångsynta oh burdusa män. Visst finns väl en och annan sådan, men alla möjliga människor jagar, säger hon. Hon mötte framför allt personer med stor kunskap om och kärlek till naturen. – Jag har velat visa jakten i ett större perspek­ tiv, sedd utifrån de människor som jagar, säger Helene Tivemark som numera själv blivit jägare.

– VI VILL VISA

Vad ska då stipendiepengarna gå till? – Till resebidrag för våra deltagare på lägret, säger Jennifer Wallace. – Till min nästa film som också är på temat fördomar, men mer avslöjar jag inte, säger Helene Tivemark. l Studiefrämjandets Ugglestipendium inrättades 1985 och delas ut av förbundsstyrelsen för en framsynt folk­ bildningsinsats inom natur- och miljöområdet.


Därför är årsmöten vackra

FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET

• Ett av Sveriges största studieförbund. • Finns över hela Sverige. • Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang.

För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.

• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.

• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.

• Har 19 medlemsorganisationer. STUDIEFRÄMJANDETS VISON

Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.

ledare

STUDIEFRÄMJANDET HAR JUST avslutat sin förbundsstämma. Viktiga beslut och dis­ TOMMY WINBERG kussioner under två intensiva dagar. Jag har fått förtroendet att som förbundsordförande vara med och forma Studiefrämjandet under de kommande två åren. Det ska bli spännande! Förbundsstämma, kongress, årsmöte… för vissa kanske det låter torrt och tråkigt? Jag tycker motsatsen. För det är fak­ tiskt demokrati vi utövar. För mig är det något vackert. Och vad är alternativet? Hur skulle minsta kulturförening och hela riket Sverige styras om inte demokratiskt? Vem ska i så fall bestämma? Och kunna avsätta den som missbrukar makten? För mig är demokratin, där medlemmar och med­ borgare har ett avgörande inflytande, det bästa alternativet. Jag är förste att erkänna den representativa demokra­ tin sina brister och risker. Ibland blir det onödigt hierarkiskt. Emellanåt frodas taktik och spel bakom kulisserna.

utveckla våra demokratiska former och sin­ nen. Så att fler kan påverka, säga sin mening, bli lyssnade på. Så att fler kan lära sig kompromissandets konst och ta ansvar för svåra beslut. För även detta hör till demokratin. Det gäller inte bara i Studiefrämjandet. Det gäller i alla föreningar – och i hela landet.

VI BEHÖVER ALLTID

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Musik & Kulturföreningar­ nas Samarbetsorganisation – MoKS, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turist­föreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiske­ vårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

FO TO : PE R SA ND BE RG

FREDS- OCH UTVECKLINGSFORSKAREN Hans Abrahamsson, som intervjuas i detta nummer av Cirkeln, säger att samhället inte längre kan byggas för människor, utan med människor. Därför, menar han, måste vi hitta nya former för medborgar­ dialog. Kloka ord. Och något att ta till oss, alla vi som tror på folkbildning. Och demokrati! En fin sommar önskar jag Cirkelns alla läsare.

TOMMY WINBERG FÖRBUNDSORDFÖRANDE I STUDIEFRÄMJANDET

PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefrämjandet där du bor. Övriga prenumerations­ärenden, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

cirkeln på webben

På vår webbplats cirkeln.nu hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 23


POSTTIDNING B Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

STUDIEFRÄMJANDET MUSIK PRESENTERAR

2017 FINNS VI OCH VÅRA ARTISTER PÅ:

BORÅS PRIDE | INMUSIC FESTIVAL KROATIEN LULEÅ HAMNFESTIVAL | PUTTE I PARKEN KARLSTAD STOCKHOLM JAZZ FESTIVAL | SWEDEN ROCK FESTIVALSÖLVESBORG UMEÅ OPEN | WE ARE STHLM | WHERE´S THE MUSIC NORRKÖPING AUGUSTIFESTEN NORRKÖPING | BOB MARLEY MINNESKONSERT SKÄRBLACKA BLUE VELVET SOMMARFEST BORÅS | C60-FESTIVALEN UDDEVALLA ELINORSPELEN UDDEVALLA | FALKENBERGS ROCKFEST | FEST I FLEN FÖRSLOVE FÖRSLÖV | GEFLE METAL FESTIVAL | HALMSTA’PUNKEN HOWL FROM THE COFFIN ÖLSTA | HX-FESTIVALEN HELSINGBORG HÄSSLEHOLMSFESTEN | INGBOFESTIVALEN | KARL-OSKARDAGARNA VÄXJÖ KARLSLUNDSFESTIVALEN BOLLNÄS | KEEP IT LOUD LINKÖPING KLUBBFESTIVALEN VÄXJÖ | KRISTIANSTAD ROCKFEST | KULTURNATTEN NORRKÖPING KULTURNATTEN UPPSALA | LAKESIDE GNESTA | LINKÖPINGS STADSFEST LIVE & JIVE KATRINEHOLM | LIVET PÅ LANDET NITTA | MAJ GENERATION BOLLNÄS MALMÖFESTIVALEN | MUSIKFEST ÅSTORP | NIPYRAN SOLLEFTEÅ PARKFESTEN 40 ÅR KLIPPAN | PARKFESTEN 10 ÅR NORA | PARKFESTIVALEN FALKÖPING PICKNICKFESTIVALEN SKÖVDE | ROCKABILLY RUMBLE BJÖRKVIK ROCK IM STADSPARK ARVIKA | ROCK MOT CANCER HJO SEASIDE PÅ ÅFESTEN FALUN | SOMMARFESTEN STRÄNGNÄS STRANDKALASET MELLBY STRAND | STREET MUSIC FESTIVAL NYKÖPING STRÄNGNÄS SOMMARFESTIVAL | SWEDEN ROCKABILLY FESTIVAL LERDALA TRYCKERIFESTIVALEN TORSÅS | UDDEVALLAKALASET UDDEVALLAKASSETTFESTIVALEN | UPPÅNER TIBRO | VINTERFESTIVALEN ESKILSTUNA VICIOUS ROCK TROLLHÄTTAN | WORLD CULTURE FEST UDDEVALLA ÅRBYFESTIVALEN ESKILSTUNA | ÄSKEBERGAFESTIVALEN HÄSTVEDA ÖRNSKÖLDSVIK-KALASET | ÖSTGÖTA ROCKFESTIVAL NORRKÖPING

VILL DU OCKSÅ SPELA PÅ FESTIVAL? ELLER PÅ NÅGON AV VÅRA ANDRA SCENER? LÄS MER PÅ NEMIS.SE OCH STUDIEFRAMJANDET.SE/MUSIK