a n n o n s
hela denna bilaga är en annons från smart media
annons
17
beroendet – länder emellan – inom ISS som sunt och viktig för stabiliteten.
» Risken för att en rymdfärd skulle sluta olyckligt är ungefär en på hundra.
tenläckage på insidan av visiret på rymddräkten. Även en av Christer Fuglesangs rymdpromenader blev onödigt spännande när han var på väg ut genom slussen. – Man är alltid omgiven av en massa ljud i en rymdfarkost. Men plötsligt blev det helt tyst. Jag tänkte ’shit, nu dog min rymddräkt!’. Jag hann börja tänka på hur jag skulle dra igång batteribackupen i dräkten innan det upptäcktes att en kollega ombord av misstag stängt av min rymddräkt. skillnader i amerikansk respektive rysk rymdteknologi svarar han: – Ryssarna har alltid legat efter ’amrisarna’ gällande elektronik och data, men har varit duktiga på att bygga robusta konstruktioner. Soyuzkapseln och raketerna är i grunden 60-talsteknologi som gradvis moderniserats. Man hade två olyckor i början, men man har inte haft något dödsfall sedan 1971. En nackdel med det amerikanska rymdfärjeprogrammet har varit att man haft nyttolast och personal i en och samma farkost, vilket har gjort rymdfärderna dyrare på grund av högre säkerhetskrav. På frågan om
rymdteknologi och planera för resor till mars ser han som viktigt och väl investerade pengar. Han tror att en permanent bas på månen skulle kunna vara verklighet inom tio år och vara ett viktigt steg mot Mars. De politisktekonomska utmaningarna är dock betydligt större än de tekniska. – Jag håller inte med om att
Att satsa på
rymdfart skulle vara dyrt. Det bidrar till att pusha mänskligheten framåt rent tekniskt och även framtida spinn-off-effekter är viktiga. kommunikationsoch navigationssatelliter - som vi i dag ser som fullständiga självklarheter i vardagen, så är till exempel även vissa vaccin indirekta resultat av rymdteknik. Förutom väder-,
det cirka 100 kronor per person och år på rymdteknik. – Det handlar ändå om spetsteknik som det är viktigt att våra företag och universitet är en del av. Jag tror att rymden är viktig för ungas intresse för naturvetenskap, vare sig de blir mattelärare, läkare eller astronomer, säger Christer Fuglesang som själv skrivit fyra barnböcker om rymden och nu själv är professor på KTH. I Sverige satsas
intresserade av rymden, menar han. – Ja, en av de vanligaste frågorna jag får av barn är hur många planeter jag varit på.
Och barn är
Smart fakta Christer Fuglesang, 56, från Stockholm är en svensk astronaut och kosmonaut. Han arbetar till 80 % sedan våren 2013 på KTH som adjungerad professor bland annat med ansvar för masterprogrammet "Aerospace Engineering" och till 20 procent för Rymdstyrelsen.
Foto: NASA
pro filint ervju
ESAB partner i NASA-projekt ESAB AB har av Boeing valts som partner för tillverkningen av bränsletanksystemet för NASA:s nya tunglyftarraket, Space Launch System (SLS). SLS blir den största amerikanska raket som byggts och kommer att vara 61 meter längre än hela den enhet som rymdfärjeraketen utgör. Att konstruera en enhet av denna omfattning kräver helt nya sätt att tillverka, montera och svetsa. Ingenjörer och experter från ESAB har därför arbetat med Boeing och NASA i mer än ett år för att utveckla det nya Vertical Assembly Center (VAC). Det är ett gigantiskt orbitalsvetssystem som klarar av att stödja den enorma raketbränsletanken när den svetsar ihop de runda sektionerna med friktionssvetsning. Vid friktionssvetsning används ett roterande verktyg vilket långsamt skjuts in mellan två plåtar som ska sammanfogas. Enkelt förklarat är det friktionsvärmen som gör att en hållbar fog bildas. ESAB:s VAC-konstruktion kommer att vara den starkaste svetsmaskinen i sitt slag genom tiderna, och är den mest exakta delen i monteringsarbetet. VAC designas, utvecklas och byggs i ESAB:s fabrik i Laxå och stöds av ESAB:s nordamerikanska automationsdivision. Resten av raketen byggs i USA av stål och komponenter som är tillverkade i USA.