a n n o n s
hela denna bilaga är en annons från smart media
annons
14
Överblick
trender
Logistikkedjan – trender och behov Vi har samlat experter inom olika logistikbranscher; sjöfart, postleverans, lager och distribution för att svara på frågor om aktuella trender och behov. Anders Brödje
Johan Holgersson
Martin Svedin
Hans Wachtmeister
biträdande projektledare för projektet MONALISA 2.0, Sjöfartsverket
kommersiell chef, Bring
marknadschef, Xter Logistics
försäljningschef, Nycopac
Vad är MONALISA-projektet? – Det är ett EU-projekt med det övergripande syftet att bidra till säkrare, mer miljövänliga och effektivare sjötransporter. Projektet är uppdelat i fyra aktiviteter; dynamisk och proaktiv ruttplanering, verifikationssystem för sjöbefälscertifikat, kvalitetssäkring av HELCOM-farlederna samt globalt utbyte av maritim information. Vad är MONALISA 2.0? – I MONALISA 2.0 är avsikten att vidareutveckla det koncept som vi skapade i MONALISA; Sea Traffic Managament. Konceptet har sin grund i den utvecklingen som sker på flygsidan, främst SESAR. Bland annat kommer vi att utveckla ett gemensamt tekniskt format för utbyte av ruttinformation mellan olika fartygs navigationsutrustning även om de är av olika fabrikat. Projektet har en budget på 24 miljoner euro och pågår mellan 2013 och 2015. Projektet omfattar 39 europeiska partners från akademi, näringsliv och myndigheter. Målet med projektet är att lägga grunden för ett system för stöd till sjöfarten som samtidigt effektiviserar logistikkedjan som helhet. Vad har ni uppnått hittills i projekten? – Ett viktigt syfte är att modernisera sjöfartsinfrastrukturen och vi har kommit en bra bit i det arbetet. Vi har lagt grunden för ett koncept för ökad sjösäkerhet och minskad miljöpåverkan samtidigt som vi höjer effektivitetsnivåerna. Vi har arbetat med att kvalitetssäkra djupinformation, vilket är en förutsättning för att kunna optimera rutter.
logistikkarlshamn.se
Vilka logistikkrav ställer den växande e-handelssektorn? – Konsumentkraven har ökat markant de senaste åren. Inte minst inom e-handeln. Kraven handlar om tillgänglighet och påverkningsgrad/valfrihet. Ett exempel på tillgänglighet är den ökade förväntan på handel via mobila plattformar, medan valfriheten bland annat handlar om logistiken, eller snarare leveransalternativen. Dagens konsument är vidare mycket upptagen med att få veta status på pågående leveranser, vilket ställer höga krav på logistikföretagens it/produktionssystem. Hur har kraven på logistikkedjan förändrats sedan e- handelssektorn började expandera i snabb takt? – Hälften av nätbutikerna i Sverige i dag erbjuder till exempel endast ett leveranssätt. Det är mitt antagande att logistikdelen inom e-handeln sågs initialt som ett nödvändigt ont i affärsmodellen och bidrog föga till dess konvertering eller intjäning. Över tid och fram till i dag har konsumentmakten ökat dramatiskt, vilket medfört högre och högre krav på valfrihet – inte minst när det gäller leveransalternativen. Vi brukar kalla det den konsumentära evolutionen. Hur kan e-handelsföretag effektivisera sina logistikkedjor? – Som alltid är det viktigt att ställa krav på sina leverantörer, men allra viktigast är att lyfta logistikfrågan högt upp på agendan. Vi är i ett läge i dag där just logistiken är ett väldigt viktigt konkurrensmedel. Med en stabil grundlogistik, kompletterad med flertalet leveransalternativ, kan en affärsmodell få helt andra konkurrensförutsättningar.
Vilka trender har du noterat inom tredjepartslogistik? – Kunder ställer allt högre krav på snabba flöden från order till levererad produkt. Allt gods ska ha full spårbarhet, och informationsutbytet mellan kund och logistikpartner är betydligt mer intensivt än tidigare. Det ställer höga krav på logistikföretag, inte minst utifrån ett it-perspektiv.
Vilka tips har du till logistikföretag som ska välja emballagelösning? – Analysera varuflödet. Valet står i allmänhet mellan engångsemballage som kasseras när det använts och returemballage, som återanvänds flertalet gånger. Det som avgör vad man väljer är om flödet är mellan två punkter, exempelvis centrallager och butik samt varuflödets intensitet.
Vilka krav tror du att framtidens kunder ställer på logistikleverantörer? – Vi får förmodligen se en fortsatt kostnadspress och mer transparenta kalkyler mellan logistikleverantör och kund. Fler kunder kommer förhoppningsvis att skärpa sina miljökrav och ta miljöinitiativ, även när de upphandlar logistikprocesser. Kraven på att få en miljöredovisning av logistikprocessernas samlade miljöpåverkan kommer starkt i framtiden. Att minska miljöpåverkan i logistikprocessen innebär en viss merkostnad, men en växande skara företag prioriterar de miljömässiga fördelarna framför renodlat kostnadsfokus.
När är returemballage att föredra framför engångsemballage? – Företag som har intensiva och dagliga godsflöden gör klokt i att i första hand välja returemballage. Företag vars logistikflöden har en något mindre intensitet kan med fördel välja engångsemballage. En livscykelanalys gjord i våras på Linköpings Universitet visade att fyllnadsgraden på lastbilen påverkar totalkostnaden fem gånger mer än kostnaden för själva emballaget och ett returemballage blir ju billigare ju fler ggr man kan använda det.
Vad har du för tips till företag som ska välja logistikpartner? – Analysera noga de alternativ som står till buds. Jämför logistikprocessens totalkostnad med de eventuella kvalitetsbrister som logistikleverantören kan hjälpa er att minska eller bli av med. Allt fler logistikföretag erbjuder tjänster som kompletterar grundtjänsten, exempelvis system som indikerar när färskvarors bäst före datum närmar sig.
Vilka trender har du identifierat på emballagemarknaden? – Returemballage i plast är en stark trend just nu. Allt fler företag väljer emballage av återvinningsbar plast framför emballage i trä och plywood. Det beror bland annat på att plastemballage överlag har en betydligt lägre vikt än träemballage, vilket bidrar till lägre frakt- och miljökostnader. Plast är ju också ett rent material som inte ger ifrån sig partiklar och som dessutom går att tvätta.
atsar K a r ls h a m n s es m es t ig r e v S a r d ö s V i s ka p a r a li s e r in g f ö r k lo a t t le p m ko h ete r! m a s k r e v e d n e transpor tbero
Y TA
Ö S TE R
S JÖ