9789127137363

är typiskt vid emotionellt instabil personlighetsstörning (tidigare kallad borderline personlighetsstörning).

Omgivningen betraktar ofta den som inte kan styra sina känslor som besvärlig, överdramatiserande och manipulerande. Men tillståndet är inget påhittat lidande – det har biologiska orsaker.

Här visar forskaren och läkaren Predrag Petrović hur växlingar mellan extrema känslolägen kan studeras och förstås med modern hjärnforskning. Denna kunskap ger hopp om hur man bättre kan hjälpa dem som har problem med känslostormar.

Boken är skriven för studerande, verksamma inom psykiatri och vård, samt för alla som intresserar sig för känsloreglering och hjärnan.

PREDRAG PETROVIĆ är specialistläkare

i psykiatri och docent vid Karolinska Institutet. Han forskar inom kognitiv neurovetenskap, bland annat om emotionell reglering, och är även kliniskt verksam.

O MS L AG: SARA R . ACE DO FÖ RFAT TARFOTO: M IA CARLSSON

PREDRAG PETROVIĆ KÄNSLOSTORMAR

ÖVERVÄLDIGANDE, INTENSIVA OCH OKONTROLLERBARA känslor

Predrag Petrović

K Ä N S LO STORMAR Emotionell instabilitet och hjärnan

ISBN 978-91-27-13736-3

9 789127 137363

Petrovic_Kanslostormar_ORIG.indd 3

2015-06-09 16:12

”Äntligen! Alldeles för länge har emotionell instabilitet betraktats som ett personligt tillkortakommande – lidande människor har bestraffats och skuldbelagts för sina svårigheter. Den här boken sätter stopp för det – pedagogiskt och kunnigt visar författaren hur våra känslor uppstår och styrs genom hjärnans arbete.

Läs och njut – detta är revolutionärt, rykande färskt och högst angeläget för oss alla.” Åsa Nilsonne Senior professor, psykiater och leg. psykoterapeut, Karolinska Institutet

”Predrag Petrović tar med läsaren på en fascinerande resa genom hjärnans alla vindlingar. Vi får veta var lyckokänslorna, rädslan, förnuftet, missbruket och så vidare är lokaliserade. Och att det ständigt sker en samverkan mellan kropp och själ. Det här är populärvetenskap i dess bästa bemärkelse.”

Hugo Lagercrantz Senior professor vid Karolinska Institutet och Astrid Lindgrens barnsjukhus

978-91-27-13736-3_endpaper.indd 2

2015-06-25 09:01

INNEHÅLL

Förord 9 Vad är emotionell instabilitet? 12 En allvarlig folksjukdom 13 En omdebatterad term 14 Forskning om adhd och hjärnan ger nya svar 19

INLEDNING

K APITEL 1 Om känslor och hur de styr oss 20

Grundkänslor och komplexa känslor 20

Valens, intensitet och tid 23

Belöningar och faror styr våra beteenden 25

Inlärda beteenden 27

Kan känslor vara omedvetna? 28

Känslor är också beteenden 29

Känslobeteenden som social kommunikation 31

Neuroekonomi – känsloprocesser som styr våra beslut och val 33

Vikten av system i balans 36

Sammanfattning 38

Världen omkring oss 40

Kognitiv neurovetenskap 40

De primära sinnena kartlägger omvärlden 44

Storskaliga nätverk bearbetar intryck 46

Kontroll och reglering av hjärnans arbete 48

Främre cingulum – upptäcker och löser konflikter 52

Pannloben – härbärgerar regelverk och mål 54 K APITEL 2

978-91-27-13736-3_1-210.indd 5

2015-06-25 13:03

Basala ganglierna automatiserar beteenden 57

Neuromodulatoriska system kan påverka hela hjärnan 58

Sammanfattning 61 Försämrad kognitiv reglering vid adhd 62

Uppmärksamhetsproblematik i centrum 62

Adhd-symtomen i en experimentell miljö 64

Hur relaterar adhd-symtomen till hjärnans funktion? 67

Dopaminsystemet och adhd 69

Adhd-symtom är normalfördelade i befolkningen 71

Sammanfattning 73 K APITEL 3

Världen inom oss 74 Den yttre och den inre världen 74 Smärta signalerar hot mot kroppen 76 Insula – kroppens spegel 77 Främre cingulum och känslan av obehag 79 Abstrakta former av smärta 81 Från smärta till känslor 85 Smärta och emotionell instabilitet 88 Sammanfattning 91

K APITEL 4

Hot och faror har format hjärnan 92

Antilopen och passiv rädsla 92

Basolaterala amygdalakärnan hittar hot 94

Centrala amygdalakärnan svarar på hot 97

Varför är detta relevant för mig? 98

Överaktiva känsloprocesser vid emotionell instabilitet 100

Antilopen och aktiv skräck 101 K APITEL 5

978-91-27-13736-3_1-210.indd 6

2015-06-25 13:03

Aktiv skräck skapas i dorsolaterala PAG 102 Aktiv skräck i det moderna samhället 104 Känslan av rädsla och skräck 108 Sammanfattning 109

Belöningar och glädje 110

Viljan att ha och känslan av att få 110

Dopaminet skapar viljan att få belöningar 111

Kortsiktiga belöningar och basala ganglierna 114

Långsiktiga belöningar och orbitofrontala pannloben 116

Upplevelsen av en belöning 121

Kortsiktiga belöningar föredras vid emotionell instabilitet 123

Sammanfattning 125 K APITEL 6

K APITEL 7 Att reglera känslor 126

Känslokonflikter 126

Det emotionella Strooptestet 129

Emotionella konflikter och rostrala främre cingulum 131

Högre reglering vid betingning 132

Kognitiv omtolkning av känslointryck 135

Kognitiv omtolkning och orbitofrontala pannloben 135

Placeboeffekten består av förväntan och emotionell reglering 137

Kalla och varma exekutiva funktioner 141

Sammanfattning 141

Biologin bakom emotionell instabilitet 142 Likheter och olikheter med adhd 142 Stämmer modellen med symtomen? 144

K APITEL 8

978-91-27-13736-3_1-210.indd 7

2015-06-25 13:03

Hur är adhd relaterat till emotionell instabilitet? 147

Samma fynd ses bland friska 149

Minskad aktivering av emotionella regleringssystem 151

Minskad hjärnvolym i emotionella regleringssystem 154

Tendenser till emotionell instabilitet syns i den ”friska” hjärnan 155

Konkurrens mellan interoceptiv och exteroceptiv reglering 156

Minskad volym i hjärnstrukturer som bearbetar känslor 158

Förändrat dopaminsystem vid emotionell instabilitet? 160

Slutsats 164

Sammanfattning 164 166 Den kategoriska diagnosens problematik 166 Emotionell instabilitet och andra diagnoser 169 Emotionell instabilitet och personlighet 176

EPILOG

Appendix 180 Referenser 182 Register 202

978-91-27-13736-3_1-210.indd 8

2015-06-25 13:03

FÖRORD

Som student på läkarlinjen fick jag höra talas om en grupp patienter, oftast kvinnor, som manipulerade och skapade splittring bland personalen. De tog vårdresurser från and­ ra och låg ofta inne på sjukhuset fast de inte behövde. De kom till medicin- eller kirurgakuten för att de skadat sig själva – ibland i någon form av självmordsförsök. Samtidigt togs deras handlingar inte alltid på allvar; det destruktiva beteendet var liksom ”på låtsas” eller bara för att få någon oklar form av uppmärksamhet. Många gånger ansågs inte ens självmordsförsöken vara allvarligt menade – trots att dessa patienter ibland inte överlevde. De beskrevs inte sällan med nedlåtande kommentarer av frustrerad vårdpersonal. Och det var knappast konstigt: de upplevdes som friska unga människor som hade hela livet framför sig. Det var med andra ord svårt för en utomstående att förstå vad de gjorde på sjukhuset, där de trängdes med patienter som fått hjärtinfarkt eller varit med om bilolyckor. Dessutom beskrevs det hur de drog in behandlaren på ett personligt plan, och ofta ställde till med bråk och skapade konflikter.

Behandlaren ställdes långt ifrån sin vana och trygga objektiva roll – som en person som gärna hjälper till men samtidigt står utanför. Dessa individer tog därmed inte bara tid och plats. De tog också av känslomässiga resurser.

När jag inom ramen för min specialistutbildning i psykiatri fick träffa dessa personer under längre tid och verkligen lyssna till deras egna berättelser fick jag en helt annan bild än jag tidigare fått som läkarstudent. Deras livshistorier påminde påfallande ofta om varandra. De berättade FÖRORD

978-91-27-13736-3_1-210.indd 9

9

2015-06-25 13:03

hur de under samma dag kunde uppleva en enorm lycka i den ena stunden och en timme senare känna en så kraftig ångest att de inte längre ville leva. Allt blev då svart, meningslöst och en enorm tomhet bredde ut sig. Ibland kunde de relatera känslosvängningarna till yttre omständigheter, men ibland kunde de inte identifiera någon orsak alls. Just det konsekventa i deras berättelser, att de var så tydliga och sakliga i sin beskrivning, rimmade illa med föreställningen att de bara manipulerade och hittade på. Själv hade jag då under en längre tid forskat om hur känslor och smärta kan styras av olika system i hjärnan. Långsamt började en tanke gro inom mig, där jag adderade min kunskap om hjärnans känsloprocesser och känsloreglering till den kliniska bild jag såg framför mig. Patienternas okontrollerade stormar mellan extrema känslolägen måste kunna ha sin förklaring i biologi och kognition (hur hjärnan bearbetar och tolkar information). Och det är något som vi kan studera och förstå med dagens moderna hjärnforskning.

En sådan forskning skulle kunna förklara dessa individers upplevelser och beteenden. En ökad kunskap om de bakomliggande orsakerna till dessa tvära svängningar mellan känslolägen skulle kunna hjälpa de drabbade individerna i sin självbild. Dessutom skulle forskningen kunna hjälpa samhället att hitta nya framgångsrika behandlingar.

Kunskapen om den mänskliga hjärnan och de processer som skapar och reglerar beteenden har ökat i mycket snabb takt det senaste årtiondet. Vetenskapen kan i dag förklara varför vi har känslor, hur de är representerade i vår hjärna och hur de styrs. Det finns med andra ord goda möjligheter att också förstå varför vissa personer har svårt att reglera känslor.

Jag vill i den här boken förmedla hur modern hjärnforskning kan bidra till förståelsen av emotionell instabi10

K ÄNSLOSTORMAR

978-91-27-13736-3_1-210.indd 10

2015-06-25 13:03

litet. Vi kommer att göra en djupdykning i hjärnans och känslornas fantastiska värld. Vi kommer att försöka förstå känslornas evolutionära grund och varför de faktiskt har ökat vår chans att överleva sedan urminnes tider. Denna fascinerande kunskap om hjärnan och våra känslosystem kommer sedan att följas av en modell om vad emotionell instabilitet är utifrån ett hjärnperspektiv samt hur vi kan studera tillståndet med modern hjärnavbildningsteknik och teorier om hjärnfunktion. Förhoppningsvis kan en ökad kunskap om biologin bakom emotionell instabilitet leda till ett bättre bemötande och behandling av personer med emotionell instabilitet.

Predrag Petrović Stockholm, maj 2015

FÖRORD

978-91-27-13736-3_1-210.indd 11

11

2015-06-25 13:03

INLEDNING

Vad är emotionell instabilitet?

Tillståndet som beskrivs i förordet klassas som en personlighetsstörning, nämligen borderline personlighetsstörning. Det har under lång tid förekommit en hård debatt både om namnet borderline personlighetsstörning och om hur man ska definiera själva diagnosen (se faktarutan på sidan 15). Jag kommer i denna bok att bestämt argumentera mot diagnosbenämningen borderline personlighetsstörning. Samtidigt vill jag slå fast att tillståndet existerar och bestrida uppfattningen att de drabbade bara ”hittar på” och ”manipulerar” när de uttrycker sina problem. Jag kommer att visa att det finns ett biologiskt underlag för det beteende och lidande som de uppvisar. Med andra ord är det inget ”påhittat” lidande, utan jämställt med vilken annan kroppslig sjukdom som helst. Om kopplingen till biologi blir mer uppenbar blir det också svårare att vifta bort deras problematik, som många tidigare tyvärr ofta gjort, med hänvisning till att lidandet bara är fabricerat.

12

K ÄNSLOSTORMAR

978-91-27-13736-3_1-210.indd 12

2015-06-25 13:03

En allvarlig folksjukdom Borderline personlighetsstörning (motvilligt använder jag mig av det uttrycket nu inledningsvis) är ett allvarligt tillstånd. Det är dessutom en folksjukdom som drabbar individer redan i en ung ålder, runt 2 procent av befolkningen beräknas ha diagnosen. Och just detta faktum gör det till en folksjukdom – en definition på en folksjukdom är att minst 1 procent av befolkningen har sjukdomen. De flesta som har fått diagnosen borderline personlighetsstörning är kvinnor, vissa studier anger att tillståndet är hela tre gånger vanligare bland kvinnor än bland män. Det kan finnas flera anledningar till denna snedfördelning bland könen, vilket vi kommer att ta upp i sista kapitlet. Upp till 80 procent av de drabbade har utfört självmordsförsök och, vad värre är, upp till cirka 10 procent har lyckats. Det här betyder att tillståndet kan jämställas i dödlighet med ett flertal elakartade cancerformer. Man kan till exempel jämföra det med bröstcancer, som också oftast drabbar kvinnor och som dessutom är den vanligaste cancerformen bland kvinnor, med en dödlighet på cirka 20 procent. Men till skillnad från bröstcancer är de flesta kvinnor som får diagnosen borderline personlighetsstörning unga, medan medelåldern för insjuknandet i bröstcancer är cirka 60 år.

Om de dör på grund av sin sjukdom så dör de i mycket yngre åldrar än de som får bröstcancer. Deras lidande är dessutom både intensivt och kroniskt under en stor del av livet och livskvaliteten skattas som mycket låg. Trots detta är väldigt lite forskning inriktad på att försöka förstå de bakomliggande biologiska orsakerna.

Om man betraktar frågan ur ett ekonomiskt perspektiv är tillståndet förknippat med enorma samhällsförluster. I en nederländsk studie har man beräknat att varje individ VAD ÄR EMOTIONELL INSTABILITE T?

978-91-27-13736-3_1-210.indd 13

13

2015-06-25 13:03

med borderline personlighetsstörning kostar samhället hundra­tusentals kronor per år enbart i vårdkostnader. Till det ska läggas uteblivna arbetsresurser och färre arbetsår på grund av för tidig död. Det är alltså en ganska dyster bild som kan målas upp – samtidigt bär ingen rosa band för dessa kvinnor. Trots de enorma kostnaderna lägger sam­hället mycket begränsade medel på att försöka förstå vilka biologiska processer som skapar sjukdomstillståndet.

Forskningsfinansieringen kommer inte i närheten av de resurser som läggs på olika former av cancerforskning.

En omdebatterad term Och så var det här med själva begreppet ”borderline personlighetsstörning”. Varför skulle det vara fel? Ja, för det första är ordet ”borderline” helt missvisande ur ett vetenskapligt perspektiv. Det bygger på föråldrade psykoanalytiska idéer som helt enkelt inte stämmer. När psykiatrin för många decennier sedan började intressera sig för dessa individer hade man svårigheter med att klassificera tillståndet. Man tyckte sig se att det hade både element av en ångeststörning (neuros) och en psykos och trodde att det därför rörde sig om ett slags mellanläge i gränslandet mellan dessa två tillstånd, det vill säga ett ”gränstillstånd” eller ett ”borderlinetillstånd”. I dag klassificerar vi psykiska tillstånd på ett annat sätt och vet att det inte finns någon tydlig koppling mellan emotionell instabilitet och psykossjukdomar som schizofreni. Visserligen kan dessa individer i extremt stressande situationer få en del psykotiska symtom. Problemet är att de flesta människor kan få psykosliknande symtom efter extrem stress eller trötthet.

Order ”borderline” stämmer helt enkelt inte med den kunskap som vi har i dag.

14

K ÄNSLOSTORMAR

978-91-27-13736-3_1-210.indd 14

2015-06-25 13:03

Emotionellt instabil (borderline) personlighetsstörning Emotionellt instabil personlighetsstörning eller borderline personlighetsstörning kallas i den nya svenska utgåvan av DSM (DSM-5, den nya diagnosmanualen för amerikanska psykiatriska föreningen som kom ut 2014) för personlighetssyndrom, borderline. I den äldre versionen (DSM-IV som de flesta som har diagnosen har diagnostiserats efter) kallas den för borderline personlighetsstörning. Intressant nog har således ett namnbyte skett i den svenska versionen där personlighetsstörning ersatts med personlighetssyndrom – ett namnbyte som inte är avspeglat i den engelska originalutgåvan av DSM-5 (där namnet Borderline personality disorder är kvar sedan DSM-IV).

Enligt definitionen i DSM-5 är detta ett tillstånd som omfattar impulsivitet, instabilitet i relationer, självbild och affekter. Dessutom ska man uppfylla fem av nio olika kriterier som omfattar undvikanden av separationer, instabila sociala interaktioner, instabil självbild/identitet, impulsivitet (här menar man ofta en emotionell impulsivitet), självskade- eller självmordsbeteenden, instabila affekter, kronisk tomhet, onormalt intensiv ilska samt paranoida idéer eller dissociation. Som man enkelt kan räkna ut kan en person alltså få samma diagnos som en annan individ även om denne överlappar endast med ett symtom.

Det här är således en kategorisk diagnos som man bedöms antingen ha eller inte ha. Det gemensamma är att det finns en emotionell dysreglering som leder till funktionsförlust eller kliniskt signifikant lidande och som är stabilt sedan tidig vuxenålder eller dessförinnan.

Det officiella diagnossystemet i Europa och Sverige heter ICD-10.

Här kallas samma tillstånd för emotionellt instabil personlighetsstörning. Den indelas i två varianter: en impulsiv och en borderlinetyp. Även i ICD-10 är den emotionella dysregleringen grundproblematiken.

K ÄNSLOSTORMAR

978-91-27-13736-3_1-210.indd 15

15

2015-06-25 13:03

För det andra tycker jag att ordet ”personlighetsstörning” är kränkande. I vårt vardagsspråk används ”störd” ofta som ett skällsord. Men vad menas med ”störd”? Vad betyder det egentligen? Visst kan man ha mentala problem av olika orsaker, men betyder det att man är ”störd”?

Framför allt blir det problematiskt om man kombinerar ordet personlighet med störning. Det ger intrycket av att det finns vissa personligheter som är rätt och andra som är fel. Så är det naturligtvis inte. Att personligheter ska vara stöpta enligt fördefinierade former, och att man har ett sjukligt tillstånd om man inte håller sig inom dessa ramar, är ett farligt resonemang. I stället bör man fokusera på vilket individens upplevda problem är. I det här fallet handlar det inte om personligheten i sig utan om problem som har att göra med förmågan att reglera känsloupplevelser. Samtidigt som man kan och bör kritisera termen personlighetsstörning är det en term som vi måste använda så länge de internationellt vedertagna officiella diagnos­ systemen använder sig av den för att vi över huvud taget ska ha ett språk för det vi utreder, behandlar och forskar på. Man kan dock notera att ett av de två vanligaste dia­ gnosverktygen som används i Sverige har ändrat ordet personlighetsstörning till personlighetssyndrom (se ovanstående faktaruta).

Däremot tycker jag att ordet ”personlighet” passar bra in i definitionen. Modern psykiatrisk forskning har i allt högre grad kunnat visa att de flesta tillstånd inom psykiatrin inte är svartvita. Det är inte så att man antingen har ett tillstånd eller inte. Snarare finns det tendenser till sådant som kan klassas som psykiatriska symtom även hos individer som inte uppfyller kriterierna för någon psykiatrisk diagnos. Man kan till exempel se att vissa särdrag bland patienter även finns hos deras närstående utan 16

K ÄNSLOSTORMAR

978-91-27-13736-3_1-210.indd 16

2015-06-25 13:03

att dessa har något handikappande psykiatriskt problem, vilket tyder på att det kan finnas en biologisk sårbarhet i släkten. Många av dessa egenskaper följer en så kallad ”normalfördelning” i befolkningen – något som kommer att diskuteras vidare i boken. Det betyder att vi alla, även du och jag, befinner oss någonstans på en skala när det gäller en viss egenskap. De mest uppenbara exemplen på en biologisk normalfördelning i befolkningen är kroppsliga egenskaper, till exempel längdskillnad mellan olika individer. Men även olika komponenter av personlig­heten tycks vara normalfördelade, exempelvis hur inåt- eller utåtvända vi är i sociala sammanhang. För de flesta av oss blir det här en del av vårt sätt att vara. De olika egenskaperna bygger tillsammans upp den personlighet vi faktiskt har. Om man däremot hamnar för långt ut i ytterkanten av normalfördelningen, och uppvisar alldeles för mycket eller alldeles för lite av en viss personlig egenskap, kan det leda till svårigheter. Det är bland dessa extremer i fördelningen som man kan skönja att personlighetsegenskapen kan bli ett verkligt psykiatriskt problem. För att något ska klassas som ett psykiatriskt tillstånd måste egenskapen leda till problem som påverkar möjligheterna att leva ett fungerande liv. Om svårigheterna blir så stora att individen till exempel inte längre klarar av sitt arbete eller studier och inte fungerar i sin sociala omgivning, då kan egenska­perna klassas som ett psykiatriskt problem. Inom psykiatrin brukar man tala om funktionsförlust.

Orsaken till att dessa egenskaper ofta är normalfördelade i befolkningen är komplex och innefattar ett samspel mellan arv och miljö. Man vet att den genetiska komponenten vid borderline personlighetsstörning är stor, cirka 60 procent. Samtidigt tycks ett antal yttre faktorer förvärra tillståndet. Ofta tillkommer trauman eller missbruk som VAD ÄR EMOTIONELL INSTABILITE T?

978-91-27-13736-3_1-210.indd 17

17

2015-06-25 13:03

skickar in personen i en negativ spiral. Om man då redan har en dålig emotionell reglering blir man än mer drabbad av det man utsatts för. Man kan därför tala om en biologisk sårbarhet i denna grupp.

Gäller då resonemanget om normalfördelning även förmågan till emotionell reglering? Finns det en spridning bland friska personer när det gäller förmågan att reglera känslor? Representerar extremen i denna spridning det vi kallar för emotionell instabilitet? Senare i boken kommer jag att visa resultat från modern hjärnforskning som direkt stödjer denna idé. Därför anser jag också att termen ”personlighet” har en plats i definitionen av det tillstånd vi diskuterar.

Vad kan man då använda för ord i stället för ”borderline personlighetsstörning”? Vad ska man kalla det här emotionella tillståndet? Ibland kallas det officiellt även för ”emotionellt instabil personlighetsstörning” (se ovanstående faktaruta). De flesta individer med diagnosen upplever att deras känsloliv är instabilt och varierar alldeles för snabbt och för kraftigt, utanför deras kontroll. Däremot kan man fortfarande ha samma invändning som tidigare angående ordet ”personlighetsstörning”. Kanske ”emotionell instabilitet” skulle vara ett bättre begrepp? Det är dessutom en term som kan inkludera även dem som har liknande problem, men inte så omfattande att de får en diagnos. Fördelen är att man då kan problematisera individers upplevda symtom, även om de inte uppfyller alla kriterier som krävs för en klinisk diagnos. Nackdelen är att definitionen kan urvattnas och att man inte skiljer ut dem som har de största problemen. I den här boken kommer jag hädanefter använda ”emotionell instabilitet” när jag talar om den generella problematiken och ”emotionellt instabil personlighetsstörning” när jag talar om det spe18

K ÄNSLOSTORMAR

978-91-27-13736-3_1-210.indd 18

2015-06-25 13:03

cifikt definierade psykiatriska tillståndet (den alternativa officiella diagnostiska beteckningen). Ordet borderline kommer jag inte att nämna längre.

Forskning om adhd och hjärnan ger nya svar Emotionell instabilitet uppvisar påtagliga likheter med ett tillstånd som har diskuterats flitigt de senaste åren, nämligen adhd (Attention Deficit/Hyperactivity Disorder).

Ett centralt tema för både adhd och emotionellt instabil personlighetsstörning handlar om svårigheter att reglera och kontrollera informationsbearbetning. Symtom som är kännetecknande för adhd tycks också vara normalfördelade på ett liknande sätt som vid emotionell instabilitet.

Jag kommer att visa att de troligen är syskontillstånd som är mer biologiskt relaterade till varandra än vad många tidigare trott. Kanske borde emotionellt instabil personlighetsstörning snarare klassas som ett känslomässigt neuro­ psykiatriskt tillstånd, en emotionell variant av adhd. Det finns redan företrädare för idén att det förekommer en emotionell adhd-variant vid sidan om klassisk adhd. Jag tänker visa att de har rätt och att emotionellt instabil personlighetsstörning är en mer extrem variant av emotionell adhd! Om vi antar att adhd och emotionell instabilitet är biologiskt besläktade kan vi lära oss mycket om emotionell instabilitet utifrån den gedigna forskning som redan finns om adhd.

VAD ÄR EMOTIONELL INSTABILITE T?

978-91-27-13736-3_1-210.indd 19

19

2015-06-25 13:03

KAPITEL 1

Om känslor och hur de styr oss Vi tar ofta våra känslor för givna – vi upplever dem hela tiden och de har en stark påverkan på vårt medvetande. Trots detta är det svårt att hitta en vetenskaplig förklaringsmodell för vad känslor är, som motsvarar vår subjektiva upplevelse av dem.

Men varför har vi känslor och vad är de bra för?

Sådana frågor passar bättre att studera utifrån ett vetenskapligt perspektiv. Frågorna är dessutom viktiga om vi ska förstå hur känslor regleras och varför denna reglering ibland inte fungerar.

Grundkänslor och komplexa känslor Känslor utgör en så stor del av vår upplevelsevärld att de knappast finns där av en ren tillfällighet. Som forskare är det också svårt att tro att de skapats av en nyckfull natur eller av en gud som lagt lite färg till en annars tråkig mänsklig tillvaro. Nej, snarare finns det något i känslor och känsloprocesser som förstärker de beteenden som är viktiga för vår överlevnad och vår fortplantning. Idén om 20

K ÄNSLOSTORMAR

978-91-27-13736-3_1-210.indd 20

2015-06-25 13:03

att känslor har en evolutionär grund framfördes redan av Charles Darwin i hans bok The Expression of Emotion in Man and Animals (fritt översatt Känslornas uttryck hos människa och djur) 1872. En annan forskare som tidigt intresserade sig för det mänskliga psyket var den amerikanske filosofen och psykologen William James. Han verkade något senare under 1800-talet och hans teorier kring känslor utgör fortfarande bas för många forskare. En av hans idéer var att våra känslor är nära sammankopplade med kroppen och dess tillstånd – att vi känner genom kroppen. I kommande kapitel ska vi på ett mer grundläggande sätt studera denna relation. Men för att vi ska förstå känslornas funktion och på vilket sätt de gynnar männi­ skans överlevnadsmöjligheter kan det vara bra att ta reda på vilka känslor som egentligen finns – något som inte är så lätt som man skulle kunna tro.

Det är sedan länge välkänt att det finns ett antal basala grundkänslor som är likadana hos människor över hela världen, ja, till och med i isolerade samhällen som inte haft någon kontakt med andra civilisationer. Detta visade psykologen och forskaren Paul Ekman (även han amerikan), som under 1960-talet reste runt i olika världsdelar och studerade känslouttryck. Han fann att vissa ansiktsuttryck var förknippade med specifika känslotillstånd som kunde förstås i alla kulturer. Utifrån detta drog han slutsatsen att en del ursprungliga känslor finns hos alla människor, och han kallade dem därför för grundkänslor. I dessa basala känslor ingår glädje, förvåning, rädsla, ilska, sorg/ledsamhet och äckel. Till dessa grundkänslor har Paul Ekman och andra forskare senare även lagt till känslor som intresse/ nyfikenhet, avsky och skam. Det faktum att igenkänningen av känslor så starkt bygger på ansiktsuttryck visar också att känslor inte bara angår den individ som upplever OM K ÄNSLOR OCH HUR DE ST YR OSS

978-91-27-13736-3_1-210.indd 21

21

2015-06-25 13:03

känslan utan även är ett socialt kommunikationsmedel.

Det är med andra ord viktigt för individen att dela med sig av vad som pågår inom honom eller henne till sina medmänniskor.

När grundkänslorna hade identifierats började forskare spekulera i att det utöver dessa även finns mer komplexa känslor. Komplexa känslor kan bestå av känslor som också har en kognitiv komponent (innefattande icke-emotionella tankeanalyser) eller av sammanslagna grundkänslor.

En del av dessa har ingen koppling till något specifikt ansiktsuttryck, medan andra utgår ifrån och är en vidareutveckling av grundkänslorna. Som exempel på en känsla som även har en tydlig kognitiv komponent har man diskuterat ånger, den negativa känslan av att man borde ha gjort något annat än det man faktiskt gjorde. Ett syfte med ånger kan vara att man ska lära sig ett nytt beteende när man har gjort fel. Man skulle kunna säga att ånger är en komplex känsla just eftersom den kräver en andra gradens bearbetning (så kallad metakognition) av de skeenden och handlingar som lett till den situation som man ångrar. Man måste alltså reflektera över det man tidigare gjort och nu ångrar. Detta gäller även till exempel avsky och skam. Möjligen skulle man därför kunna kategorisera också dem som komplexa känslor. Även till synes motstridiga känslor kan klassificeras som komplexa känslor. Den förantika grekiska poeten Sapfo ska exempelvis ha myntat uttrycket ”bitterljuv” som beskrivning av en känsloupplevelse. Vår förmåga till denna känsloupplevelse är säkert mycket äldre än den grekiska poeten, och många av oss förstår precis vad som menas med denna blandade känsla av ”bra” och ”dåligt” eller ”behag” och ”sorg”. Ordet uttrycker både komplexitet och motstridiga upplevelser. En förståelse av vårt känslo22

K ÄNSLOSTORMAR

978-91-27-13736-3_1-210.indd 22

2015-06-25 13:03

”En viktig bok som binder samman klinik och helt ny neurovetenskap med ett välformulerat och levan­ de tilltal. Känslostormar är en neurovetenskapens meteor­ologi som ger en djupare förståelse för var, när och ibland till och med varför de känslomässiga blixtarna slår ned, till hjälp för såväl klinikern som för den intresserade patienten.”

Göran Rydén Överläkare, leg. psykoterapeut och verksamhetschef vid Norra Stockholms Psykiatri

”Äntligen en kvalificerad beskrivning av känslo­ insta­bilitet – som därför utmanar psykiatrins diagnos­ system. Med en förklaringsmodell som sammanför beteende och biologi, kan sjukvårdens metoder bli bättre på att nå dem som behöver stöd.”

Martin Ingvar Professor vid Karolinska Institutet

”Känslostormar är ett tecken i tiden och fångar tren­ den att grundforskning på friska personers psykologi och hjärnprocesser i ökad utsträckning informerar klinisk forskning och praktik.”

Andreas Olsson Docent och universitetslektor vid Karolinska Institutet

978-91-27-13736-3_endpapers.indd 3

2015-06-25 09:01

är typiskt vid emotionellt instabil personlighetsstörning (tidigare kallad borderline personlighetsstörning).

Omgivningen betraktar ofta den som inte kan styra sina känslor som besvärlig, överdramatiserande och manipulerande. Men tillståndet är inget påhittat lidande – det har biologiska orsaker.

Här visar forskaren och läkaren Predrag Petrović hur växlingar mellan extrema känslolägen kan studeras och förstås med modern hjärnforskning. Denna kunskap ger hopp om hur man bättre kan hjälpa dem som har problem med känslostormar.

Boken är skriven för studerande, verksamma inom psykiatri och vård, samt för alla som intresserar sig för känsloreglering och hjärnan.

PREDRAG PETROVIĆ är specialistläkare

i psykiatri och docent vid Karolinska Institutet. Han forskar inom kognitiv neurovetenskap, bland annat om emotionell reglering, och är även kliniskt verksam.

O MS L AG: SARA R . ACE DO FÖ RFAT TARFOTO: M IA CARLSSON

PREDRAG PETROVIĆ KÄNSLOSTORMAR

ÖVERVÄLDIGANDE, INTENSIVA OCH OKONTROLLERBARA känslor

Predrag Petrović

K Ä N S LO STORMAR Emotionell instabilitet och hjärnan

ISBN 978-91-27-13736-3

9 789127 137363

Petrovic_Kanslostormar_ORIG.indd 3

2015-06-09 16:12