9789147122516 by Smakprov Media AB

Entreprenöriell fritidspedagogik

  har blivit centrala begrepp inom utbildningssektorn. Detta förhållningssätt till lärande och undervisning ska genomsyra alla barns och ungdomars skolgång och löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet.

Hur kan entreprenörskap tolkas i en utbildningskontext? Författarna till denna bok lyfter fram fritidshemmet som en arena för skolans arbete med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. De beskriver hur ett entreprenöriellt lärande kan förstås som en viktig del av fritidshemmets verksamhet. Boken utgår från projektet LegoTown på fritidshemmet Skeppsrevet i Kalmar och beskrivningen av projektet kopplas både till styrdokument och forskning. Författarna menar att ett entreprenöriellt förhållningssätt – som baseras på barns gemensamma utforskande och som främjar handlingskraft, mod, självtillit och motivation – kan illustrera exempel på en ”ny” fritidspedagogik.

ACKESJÖ / BERGGREN / DAHL / ELLBORG / FRIMAN / KOSKENKORVA

Genom att erbjuda läsaren rika exempel från verksamheten beskriver författarna innehållsliga aspekter som kan bidra till diskussionen om barns kunskapsmöjligheter på fritidshemmet. Varje praktiknära kapitel avslutas med ett didaktiskt och ett teoretiskt mellanspel, där lärarnas berättelser om och forskarnas analyser av projektet LegoTown återges. Boken riktar sig till såväl studenter på lärarutbildningen som till verksamma lärare i fritidshem och skola. Helena Ackesjö är fil.dr i pedagogik och verksam som forskare och lärarutbildare vid Linnéuniversitetet. Jonas Berggren är fritidspedagog och arbetar på fritidshemmet Skeppsrevet i Kalmar. Marianne Dahl är fil.dr i pedagogik och verksam som forskare och lärarutbildare vid Linnéuniversitetet. Katarina Ellborg är doktorand i företagsekonomi med inriktning mot entreprenörskap samt verksam som lärare vid Linnéuniversitetet. Peo Friman är fritidspedagog och arbetar på fritidshemmet Skeppsrevet i Kalmar. Kari Koskenkorva är fritidspedagog och arbetar på fritidshemmet Skeppsrevet i Kalmar.

Entreprenöriell fritidspedagogik – Att bygga handlingskraft, mod, självtillit och motivation

HELENA ACKESJÖ JONAS BERGGREN

Best.nr 47-12251-6 Tryck.nr 47-12251-6

MARIANNE DAHL KATARINA ELLBORG PER-OLA FRIMAN KARI KOSKENKORVA

47-12251_Entrepr_OMSLAG.indd All Pages

7/6/17 8:16 AM

ISBN 978-91-47-12251-6 © 2017 författarna och Liber AB Förläggare: Maria Granler Projektledare: Maria Emtell Produktion: Lars Wallin Redaktör: Carin Soussi-Engman Grafisk design och omslag: Sara Ånestrand Illustration: Jonny Hallberg Foto: s.103, 109, 126 Alexander Högberg, Ung företagsamhet i Kalmar Omslagsbild: Urban Anjar

Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: Interak, Polen 2017

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

E N T R E P R E N Ö R I E L L F R I T I D S P E DAG O G I K

Innehåll Förord

Inledning

Fokus i denna bok

Bokens disposition

Nya utmaningar för fritidshemmets verksamhet

Från aktivitetsstyrd verksamhet till målstyrd undervisning

Vad är en meningsfull fritid?

Frivillighet och styrning i allt större barngrupper

Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande

Entreprenörskap i utbildning

Att främja entreprenöriella kompetenser på fritidshemmet

Fritidshemmet Skeppsrevet

Årshjulet – att skapa en meningsfull fritid året om

LegoTown

Att följa processen i LegoTown

Ansvar och inflytande – att bygga vär(l)den

Demokratiska val i valkretsen Skeppsrevet

Bygglovsansökningar

Valresultaten offentliggörs

Byggstart!

Staden kommer till liv

Didaktiskt mellanspel – ett lärarperspektiv

Teoretiskt mellanspel – ett entreprenöriellt perspektiv

Innehåll

Problemlösning och omvärldsanalys – att b(r)ygga över

Stadens ekonomiska system

Flera sätt att skapa värden

Didaktiskt mellanspel – ett lärarperspektiv

Teoretiskt mellanspel – ett entreprenöriellt perspektiv

Intresse och drivkraft – att bygga upp

101

Tre perspektiv på drivkraft

101

Byggintresse

102

Fritidsintresse

104

Ekonomiska intressen

112

Didaktiskt mellanspel – ett lärarperspektiv

116

Teoretiskt mellanspel – ett entreprenöriellt perspektiv

118

Nytänkande och samspel – bygga nytt(a)

121

Två företag blir ett

121

Didaktiskt mellanspel – ett lärarperspektiv

132

Teoretiskt mellanspel – ett entreprenöriellt perspektiv

134

Fritidspedagogik i förändring

137

Entreprenöriella kompetenser och entreprenöriellt lärande i projektet LegoTown

138

Entreprenöriellt lärande – den nya tidens fritidspedagogik?

141

Referenser

148

151

Förord När jag som nyutbildad fritidspedagog i inledning av 1980-talet började arbeta på fritidshem var verksamheten inte en uttrycklig del i utbildningssystemet. Den i många delar unika fritidspedagogiken, som då och nu utmärker verksamheten, kom i skuggan av grundskolans organisation. Samverkan och samsynen med skolan var svag. Nu är året 2017 och fritidshemmen har fått ett helt annat erkännande. Tillsammans med förskoleklassen och skolan är den nu en tydlig och etablerad part i uppdraget att nå målen i en gemensam läroplan. Under de år som passerat har mycket förändrats. Antalet elever i fridshemsgrupperna har ökat, personaltätheten minskat. Fritidshemmen delar många gånger lokaler med skolan och kraven på personalens rörlighet och flexibilitet har ökat. Med ett förändrat uppdrag har begreppet undervisning accentuerats och i viss mån trängt undan det på fritidshemmet mer frekvent använda ordet lärande. Utifrån denna förskjutning är det många som kan oroas för att fritidshemmets verksamhet ska tappa sin specifika pedagogik som bland annat utmärks av situationsstyrt och upplevelsebaserat lärande. I detta läge känns det hoppfullt och inspirerande att läsa den bok du nu har framför dig, Entreprenöriell fritidspedagogik – att bygga handlingskraft, mod, självtillit och motivation. Boken illustrerar och stödjer arbetet med ett utvidgat och fantasifullt lärande, vilket fångar fritidshemmets syfte och centrala innehåll. Den vida tolkning av begreppet undervisning som förordas i fritidshemmets verksamhet åskådliggörs på ett tydligt och exempelrikt sätt och kan bli en hjälp att hantera de nya villkor som gäller för verksamheten. I den projektform som länge varit central i fritidshemmets planering beskrivs arbetet med LegoTown. Det har många gånger varit svårt att definiera och klargöra vad fritidshemspedagogik kan vara. Genom den teoretiska kopplingen till entreprenöriellt lärande blir det tydligt hur man kan omvandla fritidshemmets utbildningsuppdrag till konkret handling, där viktiga inslag som bygger entreprenöriellt lärande förenas med fritidshemmets pedagogik. Boken är ett bra exempel på mötet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet, vilket jag har saknat i litteraturen under min tid som student, fritidspedagog och lärarutbildare. De exempel som ges från entreprenöriellt lärande kan med fördel överföras till andra typer av projekt och verksamheter. 7

E N T R E P R E N Ö R I E L L F R I T I D S P E DAG O G I K

Fritidshemmets verksamhet har en viktig funktion för elevers omsorg, utveckling och lärande. I läroplanen markeras fritidshemmets utbildningsuppdrag som en viktig del i arbetet för att eleverna ska nå läroplanens mål. Dessutom beskrivs utbildningsväsendets uppdrag att främja entreprenöriellt lärande. Projektet LegoTown, som utgör grunden i boken, exemplifierar ett arbetssätt som ger eleverna möjlighet att pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Mål som innefattar ansvar, delaktighet och inflytande förenas i ett upplevelsebaserat, situationsstyrt och kreativt arbete, vilket präglas av dialog och samarbete. LegoTown som projekt startade 2006 och är fortfarande livfullt då det utvecklas efter tidsanda, elevernas intresse och lärarnas engagemang. Genom projektet får barnen begriplig kontakt med frågor som har betydelse för att delta, förstå och ta ansvar för demokratiska värden i samhället. I boken återfinns beskrivningar från en verksamhet som präglas av en genomtänkt pedagogik, struktur, fantasi och humor. Här ges också exempel och miljöbeskrivningar som kan inspirera pedagoger att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt. Entreprenöriell fritidspedagogik ger inspiration och stöd till en möjlig väg att planera och genomföra verksamheten utifrån de förändrade samhälleliga krav som ställs på verksamheten. Fritidshemmen kan med förändrade förutsättningar och omformat uppdrag behålla sin unicitet, tradition och kompetens. I en tid av omställning gäller det givetvis att hålla de kritiska ögonen öppna och försvara de värden och verktyg som kan gå förlorade i en fusion med den skoltradition som dominerat under många år. Peter Karlsudd Fritidspedagog och professor i pedagogik Fil.dr i industriell ekonomi och organisation

Inledning Talet om entreprenörskap har under det senaste decenniet tagit fart och fått en betydande plats inom politik, näringsliv och offentlig sektor. Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande har också blivit centrala begrepp inom utbildningssektorn. I läroplanen för förskoleklass, fritidshem och grundskola (Skolverket, 2016, s. 9) skrivs bland annat: En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Entreprenörskap beskrivs alltså som något som kan främja elevers kreativitet, självtillit, nyfikenhet, samarbets- och initiativförmåga. Ett entreprenöriellt förhållningssätt till lärande och undervisning ska genomsyra alla barns och ungdomars skolgång i Sverige. Entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom utbildningssystemet (Regeringskansliet, 2009). Dock har entreprenörskap och det entreprenöriella lärandet hitintills inte tagit någon stark position eller blivit detaljrikt definierat inom varken skolkontexten eller i lärarutbildningen. Det finns därmed ett behov av att tydliggöra hur entreprenörskap och entreprenöriellt lärande kan se ut och beskrivas i skolans värld. Vi menar att fritidshemmet kan spela en betydande roll i detta sammanhang. Fritidshemmet har en unik särställning i det svenska utbildningsväsendet. Det är en verksamhet i gränslandet mellan den obligatoriska, målstyrda skolan med krav på bedömning, och det samhälle i vilket barnen har sin vardagliga fritid. I denna bok tar diskussionen om ett entreprenöriellt lärande sin utgångspunkt i en specifik verksamhet hämtad från fritidshemmet Skeppsrevet på Vasaskolan i Kalmar. På detta fritidshem bedrivs sedan tio år en unik verksamhet för de cirka 170 inskrivna eleverna i årskurserna 3–6. Här läggs allt fokus på just denna åldersgrupp och deras intressen, vilket också gör att dessa barn väljer att behål9

E N T R E P R E N Ö R I E L L F R I T I D S P E DAG O G I K

la sin plats på fritidshemmet långt upp i åldrarna. Skeppsrevets verksamhet har blivit omskrivet både i lokalpress och i facktidningar, och lärarna på fritidshemmet har blivit inbjudna till nationella konferenser för att berätta om sitt arbete och sina erfarenheter av att arbeta med stora barngrupper och äldre skolbarn. I boken utgår vi främst från en av alla de aktiviteter lärarna bedriver, nämligen LegoTown, för att illustrera hur entreprenöriellt lärande och främjande av barns entreprenöriella kompetenser kan gestaltas på ett fritidshem.

Fokus i denna bok Vår avsikt med denna bok är att försöka identifiera och beskriva hur ett entreprenöriellt lärande kan se ut i fritidshemmet. Upprinnelsen till boken är ett mångårigt samarbete mellan fritidshemmet Skeppsrevet på Vasaskolan i Kalmar och Linnéuniversitetets grundlärarprogram med inriktning mot arbete i fritidshem. Samarbetet har bland annat bestått i att forskare från universitetet har följt fritidshemmets verksamhet under flera år och lärarna på Skeppsrevet har föreläst för studenterna på lärarutbildningen. Under hösten 2015 följde och dokumenterade forskarna lärares och barns arbete med det specifika projektet LegoTown på Skeppsrevet. Fältarbetet innebar att forskarna tillbringade mycket tid på skolan under de fem veckor projektet pågick. Datamaterialet, vilket består av många timmars film, mängder med foton samt intervjuer med barn och lärare, har analyserats och ligger till grund för denna bok. Materialet till boken har också utökats och kompletterats med lärarnas egna dokumentationer, som de har samlat under cirka tio års tid. Vi vill genom boken bidra till såväl lärarutbildningens som grundskolans arbete med entreprenöriellt lärande. Genom att erbjuda läsaren rika empiriska exempel vill vi beskriva innehållsliga aspekter som kan bidra till diskussionen om barns kunskapsmöjligheter på fritidshemmet. Vi vill också bidra till en beskrivning och definition av en samtida fritidspedagogik där yttre villkor som lokaltillgångar och personalbrist riskerar att begränsa verksamheten. Boken kan dessutom ses som ett exempel på hur arbetet i och med stora barngrupper kan hanteras.

Inledning

Boken är skriven i ett samarbete mellan lärarna på Skeppsrevets fritidshem och forskare och lärarutbildare på Linnéuniversitetet. Vår gemensamma förhoppning är att boken både inspirerar och provocerar. Vi hoppas också att bokens innehåll kan ge avtryck i skolans verksamhet, såväl inom som utom fritidshemmet.

Bokens disposition I kapitel 1 ges en beskrivning av några av de nya utmaningar och samhällsförändringar som får betydelse för fritidshemmets verksamhet. Här diskuteras skiftet från aktivitetsstyrd till målstyrd verksamhet utifrån den nya läroplanstexten, en meningsfull fritid samt frivillighet och styrning. I kapitel 2 ges en beskrivning av entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i relation till undervisning i fritidshem samt främjande av entreprenöriella kompetenser på fritidshemmet. I kapitel 3 ges en beskrivning av fritidshemmet Skeppsrevets verksamhet i allmänhet och det specifika projektet LegoTown i synnerhet. I kapitlet beskrivs fritidshemmets årshjul utifrån den nya läroplanstextens syftesskrivningar. I kapitel 4–7 ges praktiknära beskrivningar av projektet LegoTown i termer av de entreprenöriella kompetenserna Ansvar och inflytande, Problemlösning och omvärldsanalys, Intresse och drivkraft respektive Nytänkande och samspel. Varje kapitel avslutas med ett didaktiskt och ett teoretiskt mellanspel. I de didaktiska mellanspelen ges lärarnas reflektioner och förklaringar i relation till det som sker i projektet. I de teoretiska mellanspelen görs analyser av de empiriska beskrivningarna utifrån begrepp hämtade från entreprenörskapsfältet och entreprenöriellt lärande. I kapitel 8 förs en avslutande diskussion kring entreprenöriella kompetenser och entreprenöriellt lärande i relation till den nya läroplanstexten för fritidshem samt undervisningen i fritidshemmet. Boken avslutas med en diskussion om hur detta skulle kunna bidra till definitioner av den nya tidens fritidspedagogik.

ya utmaningar för fritidshemmets verksamhet

Fritidshemmet är en viktig och högst central plats där barn tillbringar mycket tid både före och efter den obligatoriska skoldagen. Fritidshemmet är en verksamhetsform med fler inskrivna elever än gymnasieskolan. Detta gör denna arena till en viktig plats, ett gränsland mellan hem och skola och en plats för både lärande och samvaro. Samtidigt står fritidshemmet inför en mängd samhälleliga utmaningar. Barngrupperna blir allt större, lärartätheten allt lägre och andelen utbildade lärare minskar vilket ställer nya krav på de lärare, och de barn, som tillbringar tid i verksamheten. Dessutom har ett nytt läroplansavsnitt för fritidshemmet införts, vilket kräver en förskjutning från en aktivitetsbaserad verksamhet till en mer målstyrd undervisning. Därför krävs ett nytänkande i fritidshemmet. Det finns relativt lite forskning om fritidshemmet att luta sig emot när man som lärare vill utveckla verksamheten i linje med vetenskaplig grund. Få studier har behandlat de kunskapsmöjligheter som fritidshemmet erbjuder utifrån dessa nya villkor för undervisning och lärande. Det saknas också kunskap som tar utgångspunkt i barnens perspektiv, där barn får göra sin röst hörd. Balansen mellan lärande och undervisning, frivillighet och delaktighet samt meningsfullhet och dess eventuella förskjutning är en utmaning både för det framtida fritidshemmet och för fortsatt forskning. Som exempel har inte fritidshemmet, på samma sätt som exempelvis förskolan, tagit till sig och problematiserat lärandebegreppet och än mindre beforskat det (Lager, 2015). Innehållet i fritidshemsverksamheten är därför ett viktigt fokus för samtida forskning. Här kan denna bok fylla en kunskapslucka, då vi vill synliggöra ett specifikt lärandeinnehåll bland fritidshemmets många meningserbjudande. I detta kapitel presenterar vi några av de samhällsutmaningar som fritidshemmet står inför. Vi diskuterar undervisningen i fritidshemmet utifrån det nya läroplansavsnittet och de allt större barngrupperna i relation till frivillighet och styrning av barns fria tid samt skapandet av en meningsfull fritid. 13

E N T R E P R E N Ö R I E L L F R I T I D S P E DAG O G I K

Från aktivitetsstyrd verksamhet till målstyrd undervisning Utbildningssystem påverkas hela tiden av samhälleliga trender som skapar nya förväntningar och villkor för skola och fritidshem. I spåren av en global marknadsekonomi och en ökad konkurrens mellan olika skolor har kraven på barns prestationer ökat (Liedman, 2011). För att beskriva utbildningssystemet idag kan två olika bilder vara till hjälp. Dessa kan benämnas som den socialt orienterade och den kunskapseffektiva skolan (Aspelin & Persson, 2011). Den socialt orienterade skolan har en lång tradition inom det svenska utbildningssystemet och kan relateras till fritidshemmet där värden som ”likvärdighet, demokrati och betoning på sociala relationers betydelse” (2011, s. 39) är centrala. Den kunskapseffektiva skolans värden illustreras genom ”valfrihet, konkurrens och decentralisering” (2011, s. 33) och strävar efter att stärka svensk konkurrenskraft genom en hög kunskapsnivå. Fritidshemmet befinner sig numera i korsdraget mellan den socialt orienterade och den kunskapseffektiva skolan. Fritidshemmets traditionella fokus på omsorg och rekreation förväntas att omvandlas till en målstyrd (undervisnings-)verksamhet. Fritidshemmet har nu fått krav på att barnen ska utveckla förmågor i fritidshemsverksamheten. Dessa nya krav kan på sikt förändra och förskjuta kärnan i fritidshemmets verksamhet. I detta avseende kan även fritidshemmet betraktas som en bedömningspraktik där individen står i centrum framför gruppen (Andersson, 2013). Även synen på barn och barndom påverkas av samhälleliga förändringar. Idag omfattas vi allt mer av en tankefigur där barn betraktas som självständiga och kompetenta. Dock finns det forskare som varnar för att sådana tankefigurer kan bli normerande. Barn bör betraktas som både och, både sårbara och beroende samt aktiva och kompetenta (Johansson & Emilson, 2010). Andra forskare framhåller att det självständiga och kompetenta barnet passar in i en ideologi av konkurrens och individualism och att politiska reformer kan bidra till att barn görs mer ansvariga för att hantera sin egen utsatthet (Ellegaard, 2004; Tallberg Broman, 2011).

1 Nya utmaningar för fritidshemmets verksamhet

Nytt läroplansavsnitt För att förtydliga fritidshemmets kunskaps- och undervisningsuppdrag har ett nytt kapitel utformats och infogats i läroplanen under 2016. Det nya läroplansavsnittet har fokus både på fritidshemmets uppdrag att skapa en meningsfull fritid och på fritidshemmets undervisningsuppdrag. Därmed får fritidshemmet en dubbel roll i utbildningssystemet. Denna positionering innebär att fritidshemmet har flera olika förväntningar och varierade villkor för sitt uppdrag; verksamheten ska erbjuda eleverna andra erfarenheter och kunskaper än skolan, därutöver ska fritidshemmet bidra till att eleverna uppnår läroplanens kunskapsmål för den obligatoriska skolan (Falkner & Ludvigsson, 2016). Fritidshemmet har med det nya läroplansavsnittet fått ett mer specificerat uppdrag. Verksamheten ska betraktas som undervisning, och denna ska ta sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen och erfarenheter men samtidigt också utformas så att eleverna hela tiden utvecklas och utmanas ytterligare genom att möta nya erfarenheter (Skolverket, 2016). I undervisningen ska omsorg och lärande integreras. Till hjälp för att utforma undervisningen anges i läroplanen olika byggstenar i form av centralt innehåll: språk och kommunikation, skapande och estetiska uttrycksformer, natur och samhälle, samt lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse. Med hjälp av dessa olika centrala innehåll ska eleverna i undervisningen ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling,

ta hänsyn till personliga behov av balans mellan aktivitet och vila,

skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt,

kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften,

skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer,

utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, och

röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande. (Skolverket, 2016, s. 25)

E N T R E P R E N Ö R I E L L F R I T I D S P E DAG O G I K

Intentionen med det nya läroplansavsnittet är sammanfattningsvis att fritidshemmets verksamhet blir målstyrd, att undervisningsbegreppet får fäste i verksamheten samt att fritidshemmets verksamhet ska bidra till att eleverna utvecklar särskilda förmågor som i sin tur kan leda till ökad måluppfyllelse inom ramen för den obligatoriska skolans undervisning. Det finns forskare som har uttryckt farhågor för att dessa förändringar i beskrivningen av fritidshemmets verksamhet innebär mer fokus på kvalitet och lärande för att anpassa fritidshemmet till skolans övergripande kunskapsuppdrag (se exv. Haglund, 2016). En uppfattning är att skolans kultur och språkbruk nu förs över till den icke skolförlagda delen av fritidshemmet. Samtidigt skapas möjligheter till statushöjning av lärares arbete i fritidshem och en kvalitetshöjning av elevernas viktiga fria tid inom ramen för skolsystemet. Lager (2015) menar att förskola, fritidshem och grundskola har ett gemensamt uppdrag som huvudsakligen består av två delar; dels demokratiuppdraget att fostra samhällsmedborgare och dels kunskapsuppdraget att förmedla kunskaper och utveckla förmågor. Genom det nya läroplansavsnittet vävs nu fritidshemmet in i utbildningssystemet på ett tydligt vis, i stället för att placeras i marginalen eller i gränslandet mellan den obligatoriska skolan och den fria tiden.

Vad är en meningsfull fritid? Ett av fritidshemmets uppdrag är att erbjuda barnen en meningsfull fritid. Pihlgren och Rohlin (2011) beskriver barns fria tid som den tid där barnen inte sitter i skolbänken. Detta innebär i sin tur att begreppet kan ställas i relation till någon form av icke-bedömningsrelaterade aktiviteter. Fokus här blir frivillighet; att fritt få välja aktiviteter, att få välja när och var aktiviteterna ska genomföras och att få slippa bli bedömd. Dahl och Ackesjö (2011) har studerat vad det är som gör att barn väljer att sluta på fritidshemmet respektive vad som gör att de väljer att behålla sina fritidshemsplatser allt högre upp i åldrarna. Behovet av fritidshemsplats är självklart ytterst föräldrarnas beslut, men samtidigt kan också barnen själva påverka detta beslut ju äldre de blir. Resultaten från studien kan med enkelhet kopplas till diskussionen om en meningsfull fritid. I studien framkom att fri16

1 Nya utmaningar för fritidshemmets verksamhet

tidshemmets attraktivitet, ur barnens perspektiv, ligger i aspekter som barns möjligheter till inflytande, meningsfulla och åldersanpassade aktiviteter samt en miljö som gynnar och stimulerar barns kamratskap. I resultaten framkommer det att de äldre barnen har andra behov än de yngre. De äldre barnen vill ha lugn och ro, de vill umgås och vårda sina kamratrelationer, samtidigt som de vill utmanas i nya aktiviteter. De vill leka och arbeta med svåra och avancerade saker. De vill möta nya upplevelser samtidigt som de vill kunna välja och kunna vara med och bestämma om sin fritid. Barnen lyfter även behovet av att de vuxna ser deras intressen och behov, och ett exempel är att de poängterar att de yngsta barnen i skolan tar för stor plats på fritidshemmet vilket kan innebära att de äldre barnen ”glöms bort” (Dahl & Ackesjö, 2011). I diskussionen om fritidshemmets attraktivitet spelar barnens ålder in, liksom huruvida lärarna organiserar för åldersindelade avdelningar på fritidshemmet. Barnen i studien ger uttryck för att de, på en avdelning som är anpassad för deras ålder, kan bli utmanade med svårare, mer inspirerande material och aktiviteter tillsammans med de kamrater de själva väljer. Dessutom menade de äldre barnen i studien att fritidshemmet upplevs som bäst när aktiviteterna är planerade och organiserade och när lärarna är delaktiga i det som genomförs. Det finns utvärderingar (t.ex. Skolinspektionen, 2010) som menar att barn på fritidshem ägnar för mycket av sin tid till fri lek. De anser att den fria leken har begränsad betydelse för barns utveckling och lärande. Dessa resultat har dock ifrågasatts av bland andra Evaldsson och Aarstrand (2011), som med stöd i sina egna och andra forskningsresultat anser att barn utvecklar både kognitiva, emotionella och fysiska kompetenser när de leker (Corsaro, 2005). Dock är dessa inte med självklarhet överensstämmande med de mål läroplanen betonar. Evaldsson och Aarstrand (2011) menar att kritiken mot fritidshemmens verksamhet i stället bör riktas mot vilka olika förutsättningar barn får till att utveckla kompetenser i de lekar och aktiviteter som genomförs på fritidshemmet. Kanske blir en skiljelinje mellan olika traditioner och synsätt tydlig här. Frågan handlar om vad en meningsfull fritid egentligen ska innehålla – och för vem fritiden ska vara meningsfull. En utgångspunkt kan vara att barns egenstyrda aktiviteter och lek ska vara det mest centrala i fritidshemmets verksamhet. En annan utgångspunkt kan vara att tiden på fritidshemmet ska innehålla vuxenstyrda och målstyrda aktiviteter. En tredje utgångspunkt skulle kunna vara att integrera dessa två. 17

E N T R E P R E N Ö R I E L L F R I T I D S P E DAG O G I K

Frivillighet och styrning i allt större barngrupper Fritidshemmet vilar mot en tradition av både frivilliga och obligatoriska meningserbjudande. Idag ställs allt mer krav på en organiserad verksamhet för att kunna erbjuda elever optimala kunskapsmöjligheter och bidra till skolans måluppfyllelse. Hur fritidshemmet försöker disponera den icke skolförlagda delen varierar mellan att erbjuda en planerad målstyrd verksamhet med fasta och återkommande vuxenledda aktiviteter och en verksamhet som är dess motsats (se exv. Skolinspektionen, 2010). Ett hinder för planering och organisation av verksamhetens innehåll kan vara att barn på fritidshemmet kommer och går på olika tider. Detta kan bidra till att lärare i fritidshem inte väljer att samla alla barn och erbjuda aktiviteter (Elvstrand, 2013). Ytterligare komplexiteter är att verksamheten ska vara meningsfull och samtidigt frivillig. Dessutom blir barngrupperna större, vilket påverkar lärarnas villkor och möjligheter att bedriva pedagogisk verksamhet. Det höga antalet barn i fritidshemmets grupper beror enligt Lager (2015) på att det inte finns några statliga begränsningar av antalet barn per grupp. Dock är det ökade barnantalet per grupp något som återkommande har uppmärksammats av myndigheterna. Att barnantalet stadigt ökar samtidigt som personaltätheten sjunker har beskrivits av både Skolinspektionen (2010) och Skolverket (2016). Dessutom minskar antalet högskoleutbildad personal i fritidshemmet. Det finns inga studier på vad allt större barngrupper kan få för konsekvenser för fritidshemmets verksamhet och dess meningserbjudande. För att få syn på kvalitet i pedagogiska verksamheter i stora barngrupper måste vi därför dra paralleller till forskning från förskoleområdet. Dessa studier visar att den pedagogiska kvaliteten hänger samman med ramfaktorer som läroplanens mål, förhållande mellan personal och barn, gruppstorlek, yta, material, innehåll, den pedagogiska processen, interaktion och kommunikationen mellan lärare och barn samt hur dessa aspekter samspelar (Sheridan, Williams & Pramling Samuelsson, 2014). För att nå kvalitet i verksamheten är bland annat lärares kompetens och didaktiska medvetenhet central (Sheridan, Pramling Samuelson & Johansson, 2009). Resultaten visar att kvaliteten i verksamheten främst handlar om aktivitetens art och inte om huruvida gruppen anses vara för stor 18

1 Nya utmaningar för fritidshemmets verksamhet

eller för liten. En del aktiviteter kräver många barn för att kunna genomföras. Barnens ålder får betydelse, samt hur aktiviteten organiseras. Dock visar forskningen att interaktionen mellan lärare och barn är svårare att upprätthålla i stora barngrupper och enklare att uppnå om grupperna är mindre (Sheridan, Williams & Pramling Samuelsson, 2014). I den tidigare nämnda studien (Dahl & Ackesjö, 2011) framkom hur viktiga kamrater och kamratskap är på fritidshemmet. Dessutom visar studien att kamratskap i stora barngrupper verkar vara en viktig aspekt av en meningsfull fritid ur barns perspektiv. Detta kan ställas i relation till ovan beskrivningar av stora barngrupper i pedagogisk verksamhet. Kan det också vara så att stora barngrupper med många kamrater och rika möjligheter till att knyta nya relationer tillsammans med flera betydelsefulla och omsorgsgivande lärare som ser, lyssnar och bekräftar barnen, kan vara något positivt i skapandet av en meningsfull fritid ur barns perspektiv? En meningsskapande verksamhet kan bidra till lärandesituationer och samspel som utvecklar barns förmågor i enlighet med läroplanens centrala innehåll. För att exemplifiera hur en meningsfull fritid kan skapas presenterar vi i kommande kapitel fritidshemmet Skeppsrevet och ett urval av alla de aktiviteter som bedrivs där under ett läsår.

bedömningspraktik 14

makro-perspektiv 25 meningserbjudande 13, 18 meningsskapande 19, 27, 28, 118 mikro-perspektiv 25 målstyrd undervisning 11, 13, 14 målstyrt tankesätt 78

C causation 26, 118

D divergent tänkande 27

N norm 126

effectuation 26, 118, 134 entreprenöriell process 118 entreprenöriellt förhållningssätt 9, 21, 144, 146 entreprenöriellt lärande 22 entreprenörskap 23

fritidspedagogik 137

self-efficacy 24, 78

global marknadsekonomi 14

tame problems 26, 118

händelsekort 89

undervisning 141

innovation 145 innovationsrymd 134

värdeskapande utbildningsfilosofi 25 värdeskapande verksamhet 99

konvergent tänkande 27 kunskapsmöjligheter 10, 13, 18 kunskapsuppdrag 16, 141

wicked problems 26, 118

omvärldsanalys 99, 139

R ramfaktorer 18

Å årshjul 30, 142

151

47-12251_entreprenoriellt_inlaga.indd 151

7/6/17 1:58 PM

Entreprenöriell fritidspedagogik

    har blivit centrala begrepp inom utbildningssektorn. Detta förhållningssätt till lärande och undervisning ska genomsyra alla barns och ungdomars skolgång och löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet.

ACKESJÖ / BERGGREN / DAHL / ELLBORG / FRIMAN / KOSKENKORVA

Entreprenöriell fritidspedagogik – Att bygga handlingskraft, mod, självtillit och motivation

HELENA ACKESJÖ JONAS BERGGREN

Best.nr 47-12251-6 Tryck.nr 47-12251-6

MARIANNE DAHL KATARINA ELLBORG PER-OLA FRIMAN KARI KOSKENKORVA

47-12251_Entrepr_OMSLAG.indd All Pages

7/7/17 1:44 PM