9789151110615

Svenska 6 Å rskurs

Svante Skoglund

Svenska TILLSAMMANS

Å rskurs

Svante Skoglund 6

Gleerups Utbildning AB

Box 367, 201 23 Malmö

Kundservice tfn 040-20 98 10 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se

Bildförteckning

Bilderna visas första gången i boken på följande sidor:

20 ”Alfred Nobel” Emil Österman/The Nobel Foundation, 26-1–2 Ur Sydsvenskan 240211, 29 Eva Edsjö/SVT/TT, 31-2 Viet Nguyen/iStock (jeans), 31-3 inchic/Shutterstock (hängselbyxor), 31-6 Taek-sang Jeong/iStock (luvtröja), 34-1 Svetlana Zibrova/iStock, 34-8 Lidiya Buzuevskaya/iStock, 38 ”Adolf Fredrik” Lorens Pasch d.y./Nationalmuseum/Wikimedia Commons (CC0), 41 Lennart Nilsson/ Mostphotos, 42 Mickaël Delcey/Wikimedia Commons (CC BY-SA 4.0), 73-1 Gleerups Utbildning AB, 73-2 Katarina Weström/Gleerups Utbildning AB, 83-1 Jorge Villalba/iStock (solförmörkelse), 83-5 Dimitris M. Stephanides/iStock (måne), 117 Maja Argakijeva/iStock, 122-1 Daniel Prudek/iStock, 122-2 Igor Kovalchuk/iStock, 125 Tommy Alvén/iStock, 129-2 AB Photostudio/Mostphotos, 168-1–5 flagpedia.net, 169-1–3 Omelchenko Andril/iStock, 170 Sametinget

Övriga bilder iStock

Svenska tillsammans årskurs 6 bok 2 – Texttyper & Språklära

© 2024 Författaren och Gleerups Utbildning AB

Gleerups grundat 1826

Redaktör: Marina Walker

Bildredaktör: Katarina Weström, Rebecca Weiger

Illustratör: Sanny Thor

Formgivning: Helena Alvesalo

Layout: Karin Österlund

Första upplagan, första tryckningen

ISBN 978 - 91- 511- 1061 - 5

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk om skolkopieringsavtal finns mellan skolhuvudmannen och Bonus Copyright Access. För information om skolkopieringsavtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Prepress: Bording Pureprint AB, Borås 2024. Kvalitet ISO 9001/Miljö ISO 14001 Tryck: OÜ Print Best, Estland 2024.

Välkommen till Svenska tillsammans åk 6 bok 2!

Svenska tillsammans är ett läromedel i svenska för dig som går i årskurs 6. Läromedlet består av två böcker, bok 1 och bok 2 (som du håller i din hand just nu).

I bok 2 fortsätter du arbetet med olika texttyper. Du får sammanfatta, beskriva, argumentera, förklara och berätta.

I boken ingår även ett kapitel om språklära, vilket innebär att du kommer att arbeta med grammatik, språkriktighet, minoritetsspråk och språken i Norden.

Till Svenska tillsammans finns också en digital elevträning. Där kan du repetera och träna extra på det som du har arbetat med i böckerna. Det finns också extrauppgifter till några kapitel som du kan be din lärare att få göra.

I Svenska tillsammans träffar du oss. Vi heter Neo, Amal, Ella, Maya, Jing och Charlie, och vi går precis som du i årskurs 6. Vi är här för att guida dig genom boken. Vi ses!

Neo, Amal, Ella, Maya, Jing och Charlie.

Innehåll

1 Sammanfatta s. 7

Hej! Jag heter Jing. När man sammanfattar en text är det framför allt två saker som man ska tänka på. Det första är kanske självklart och inte så svårt: sammanfattningen ska vara kortare än originalet (ursprungstexten.) Det andra är svårare: sammanfattningen ska innehålla det viktigaste i originalet.

Men hur vet man vad som är det viktigaste? Det kräver att man läser originaltexten mycket noga, och flera gånger.

2

Beskriva s. 31

Hallå där! Mitt namn är Maya. När man beskriver något, skriver eller säger man hur det ser ut, låter, luktar och är. Det kan till exempel vara en person, ett djur eller en plats. En beskrivning innehåller fakta, och därför kallas beskrivande texter ofta faktatexter.För det mesta ska en beskrivning vara sann, till exempel en text om grävlingar i ett läromedel eller i ett uppslagsverk. Men man kan förstås också beskriva något som bara finns i ens fantasi. Till det här kapitlet finns det en extrauppgift som handlar om att beskriva ett djur som inte finns.

3 Argumentera s. 51

Tjena! Jag heter Charlie. När man argumenterar presenterar man sin åsikt i någon fråga. Det kan till exempel gälla bygget av en ny simhall. Man försöker få den som läser eller lyssnar att tycka samma sak. (Eller i alla fall förstå ens åsikt.)

Det gör man genom att lägga fram argument, fakta som stödjer åsikten. I mitt kapitel samlar du argument, deltar i ett mötesrollspel och diskuterar ordspråk.

4 Förklara s. 71

Hejsan! Amal här. När man skriver en förklarande text nöjer man sig inte med att beskriva något.

Istället förklarar man hur något fungerar, till exempel växternas fotosyntes. Man kan också förklara varför något händer, till exempel varför det blir krig, att ett parti vinner valet, isarna vid nordpolen smälter eller en ny lag införs. I det här kapitlet arbetar du mycket med orsaker och andra samband.

6 Språklära s. 113

5 Berätta s. 85

Hallå där! Jag heter Neo. När man berättar gör man det för att den som läser eller lyssnar ska tycka att det är intressant, spännande eller roligt. Man behöver inte hålla sig till sanningen. Däremot är det viktigt att berättelsen hänger ihop. Den måste till exempel ha en inledning och en avslutning. Karaktärerna –personerna – är viktiga i en berättelse. Precis som miljön. I mitt kapitel finns det många uppgifter där du tränar på att berätta.

I bokens sista kapitel träffar du inte bara mig, Ella, utan också alla mina vänner. För vi vill vara med allihop när du repeterar skiljetecken och ordklasser och läser om minoritetsspråken i Sverige och

Bok 2 innehåller sex kapitel. De första fem kapitlen handlar om olika texttyper. Du läser och skriver sammanfattande, beskrivande, argumenterande, förklarande och berättande texter. Du arbetar också muntligt med de här texttyperna. I varje kapitel finns uppgifter på tre olika nivåer. Du arbetar först med uppgifterna på basnivå och fortsätter sedan med ”gå vidare”-uppgifterna. På den tredje nivån hittar du utmaningar, det vill säga uppgifter som ställer lite högre krav.

Prata med din lärare om vilka uppgifter som du ska göra.

Bokens sjätte och sista kapitel handlar om språklära – och som i den här boken består av tre delar; grammatik, språkriktighet, språken i Norden och minoritetsspråk. Vill du repetera stavningsregler, så finns det extrauppgifter som du kan be din lärare att få göra.

I Svenska tillsammans finns symboler som förklarar vad du tränar på när du gör uppgifterna:

Pennan visar att det är en skrivuppgift.

Boken står för läsuppgifter.

I loggboken skriver du vad du har lärt dig.

Verktygslådan hittar du vid tipsrutorna som hjälper dig med uppgiften.

Munnen med pratbubblan betyder att du ska samtala och diskutera.

Jing Ella Amal Charlie Maya Neo

1

Sammanfatta

Hej! Jag heter Jing.

När man sammanfattar en text är det framför allt två saker som man ska tänka på. Det första är kanske självklart och inte så svårt: sammanfattningen ska vara kortare än originalet (ursprungstexten.) Det andra är svårare: sammanfattningen ska innehålla det viktigaste i originalet. Men hur vet man vad som är det viktigaste? Det kräver att man läser originaltexten mycket noga, och flera gånger.

BAS

I det här kapitlet

• Tränar du på att skriva sammanfattande texter och på att sammanfatta muntligt.

• Lär du dig att hitta och använda nyckelord.

• Läser du notiser och skriver sammanfattande rubriker.

• Arbetar du med tankekartor.

• Skriver du en sammanfattande ingress till en nyhetsartikel.

Idag arbetade vi med att sammanfatta. När man sammanfattar plockar man först ut det viktigaste ur en text och sedan förkortar man den. Vi började med att läsa en skräckberättelse tillsammans. Den handlar om en kille som tar tåget hem efter en fest. Du kanske minns den texten från årskurs 4 …

Varför sammanfatta?

För det mesta sammanfattar man en text för att någon som inte har läst den ska få veta vad den handlar om. Man kan också göra en sammanfattning för att lära sig innehållet i till exempel en lärobokstext. Nästan alla texter kan sammanfattas. Många tidningsartiklar inleds med en sammanfattning som kallas ingress.

Tips! T änk på det här när du sammanfattar

• En sammanfattning ska vara kortare än originalet (ursprungstexten). Hur mycket kortare den ska vara beror på sammanhanget.

• Sammanfattningen innehåller det viktigaste. Därför måste alla oviktiga detaljer (”småsaker”) tas bort.

• För att kunna sammanfatta en text måste du läsa den noga.

• Nyckelord kallas de ord i texten som är viktigast. När du arbetar med att sammanfatta en text är det ofta smart att ringa in eller stryka under nyckelorden.

• Du ska inte blanda in dina egna åsikter i sammanfattningen.

Spöktåget

Peter hade det riktigt roligt på kontorets julfest , ända tills han insåg att det sista tåget hem skulle gå om bara fem minuter.

Han ropade ett hastigt hejdå till arbetskamraterna och rusade bort till tågstationen. Plattformen låg tyst och öde. Tåget måste ha hunnit gå redan, och dessutom hade det börjat regna. Peter svor högt för sig själv. Om han bara inte hade bott så långt utanför stan! Vad skulle han göra nu?

Då skymtade han ett ljus längre bort på spåret och hörde det typiska vinande ljudet från rälsen. Det var tåget som kom. Det var försenat alltså, han hade inte missat det trots allt!

Tåget stannade och Peter klev ombord. Det fanns inga andra i den dunkelt upplysta vagnen och han sjönk ner på ett säte med en suck av lättnad. Tjugo minuter, sedan skulle han vara hemma.

Tåget började rulla. Det var mörkt utanför fönstren och allt man kunde se var ljuspunkter som svischade förbi, suddiga av regnet på rutorna. Men Peter åkte den här sträckan två gånger om dagen, så han visste exakt var han befann sig. Det var bara två stopp före hans station. Inte långt alls.

Efter ett tag rynkade han pannan och sneglade på sin klocka. Det hade gått tio minuter sedan han klev ombord. De borde ha nått det första stoppet vid det här laget. Varför gick tåget så långsamt?

Han tittade ut genom det regniga fönstret igen. Konstigt … Järnvägen löpte längs motorvägen, så han borde kunna se de gula ljusen från vägens gatlyktor. Men det var bara mörkt ute. Beckmörkt. Kompakt mörker.

Vad var det här?

Peter, huvudpersonen i novellen Spöktåget bankar hårt på dörren till tågförarens hytt, men ingen hör honom.

Peter började känna sig ordentligt illa till mods. Han flög upp från sin plats, sprang bort till vagnens främre del och öppnade dörren till nästa vagn. Den var också tom. Han sprang vidare till nästa. Tom. I änden av den vagnen fanns den låsta dörren till tågförarens hytt.

Peter bankade hårt på dörren och ropade: ”Hallå?”

Inget svar. Kanske kunde föraren inte höra honom.

”Hallå? Var är vi?” ropade han. Fortfarande inget svar.

Tåget rullade vidare. *

Ett gift par körde på motorvägen bredvid järnvägen när kvinnan plötsligt ryckte till.

”Åh!” sa hon. ”Vad konstigt! Jag tyckte precis att jag såg ett tåg på rälsen. Men sedan försvann det bara.”

”Det går inga tåg så här sent på kvällen”, sa hennes man. ”Är du säker?” Så skrattade han till. ”Ja, såvida det inte var ett spöktåg, förstås!”

”Äsch, var inte fånig”, sa hon. ”Det är klart att det inte var.”

Men när hon lutade sig tillbaka i sätet igen kunde hon inte låta bli att rysa till …

Rättigheter: Louise Cooper: ”Spöktåget” ur Spöktåget och andra rysare. Argasso.

Gör så här:

1 Arbeta i par och läs novellen Spöktåget tillsammans.

2 Diskutera: Vad är viktigast i berättelsen? Ta hjälp av följande frågor:

• Vad har Peter gjort den här kvällen?

• Varför rusar han till stationen?

• Vad gör han när tåget kommer?

• Hur ser det ut ombord på tåget?

• Hur ser det ut utanför tåget?

• Vad gör Peter till sist?

• Hur slutar berättelsen?

3 Flera av nyckelorden är markerade i början av berättelsen. Ringa in resterande nyckelord.

4 Novellen Spöktåget innehåller 435 ord. Skriv tillsammans en sammanfattning som innehåller 70–90 ord. Skriv sammanfattningen med verben i preteritum (dåtid), som till exempel ”ropade” och inte ”ropar”. Ta hjälp av nyckelorden.

Peter hade varit på julfest ...

5 Förkorta sammanfattningen. Skriv nu en sammanfattning av novellen Spöktåget som innehåller 35–45 ord. Skriv sammanfattningen med verben i preteritum (dåtid).

6 Byt sammanfattningar med ett annat par. Läs och ge respons. Se tipsrutan på sidan 13.

Tips! T änk på det här när du ger och får respons

När man ger respons – kommer med synpunkter – på en text som en kompis har skrivit, finns det en del att tänka på:

• Fråga din lärare om du ska ge respons på något speciellt sätt.

• Ta upp minst en sak som du tycker är bra i texten. Det kan vara en tanke eller en formulering.

• Ta upp minst en sak som du tycker kan bli bättre i texten. Det kan handla om innehållet eller om språket.

• När det gäller en sammanfattning ska du förstås dubbelkolla att det viktigaste är med.

Jag undrar vad som hände med Peter.

Jag undrar om jag verkligen vill åka tåg till mormor.

Jag undrar när ni fattar att jag vill gå ut.

SPÖKTÅGET – IGEN

Tänk dig nu att du ska återberätta skräcknovellen

Spöktåget på sidan 9 för en kompis, ett syskon en släkting eller en granne. Hur kan du förbereda dig?

Gör så här:

1 Läs novellen Spöktåget en gång till.

2 Skriv stödord som fångar in de viktigaste delarna i berättelsen.

Stödord

Peter julfest

tågstationen

3 Återberätta historien om Peter och tåget så väl du kan. Spela in berättelsen.

4 Lyssna på en kompis som återberättar, och ge respons. Ta upp minst en sak som du tycker är bra och minst en sak som du tycker kan bli bättre. Läs mer om hur du ger respons på sidan 13.

SPÖKTÅGET – SOM SERIE

Tänk dig att novellen Spöktåget ska bli en tecknad serie. Tecknaren (illustratören)

har redan gjort sitt jobb, men ditt uppdrag är att fylla i prat- och tankebubblorna.

VILKEN RUBRIK?

En rubrik är en kort sammanfattning av innehållet i en text.

Välj det rubrikalternativ som du tycker passar bäst för följande notiser. (En notis är en kort nyhetstext.)

Text 1

Sedan i onsdags kväll är det problem med trygghetslarmen i Åkeby.

Larmoperatören Goodlarm har tekniska problem, och en del av trygghetslarmen kopplar inte upp sig mot trygghetscentralen. Enligt operatören beror problemen på att ett telefonföretag har en driftstörning.

– Vi har 400 larm ute, och det är inte alla som berörs av problemet, säger Siv Söder, socialchef i kommunen.

Ringa in den rubrik som passar bäst.

Trygghetslarmen kopplar inte upp sig

Siv Söder har larmproblem

Problem med trygghetslarm i Åkeby

Jings mormor är en av de drabbade. Hennes trygghetslarm var ett av de larm som inte fungerade när det inte kopplade upp sig mot trygghetscentralen.

Skriv i pratbubblan vad du tror att hon tycker om det.

Text 2

Under onsdagskvällen försökte en 16-årig yngling råna flera personer i centrala Östköping. Pojken använde en pistol. Han kunde gripas på plats av polisen.

– Skott ska ha gått av, men ingen är skadad, säger Markus Andreasson, befäl vid polisen i Östköping.

Ringa in den rubrik som passar bäst.

16-åring sköt i Österköping

Beväpnad rånare gripen i Österköping

Ingen skadad, säger polisen

Text 3

Det 150 år gamla ångloket Lisa flyttades idag från järnvägsmuseet i Köping till utställningen ”På räls genom Sverige” i Värsla. Lisa väger över sex ton och har inte flyttats på över 80 år. Loket kommer tillbaka till museet i höst, när utställningen är klar.

– Lisa är kulturhistoriskt värdefull, så hon får absolut inte bli skadad, säger museichefen Lena Last.

Ringa in den rubrik som passar bäst.

Skada inte Lisa, säger Lena Last

Har inte flyttats på många år

Ångloket Lisa flyttas till Värsla

NYCKELORD OCH RUBRIKER

Viktiga ord i en text kallas nyckelord . Textens namn kallas rubrik .

En rubrik sammanfattar med ett eller några ord vad en text handlar om.

Gör så här:

1 Arbeta i par. Turas om att läsa notiserna.

2 Ringa i nyckelorden i notiserna.

3 Skriv rubriker som sammanfattar innehållet i notiserna.

Rubrik: Det brinner på Mariebergsskolan i Västhammar. En stor del av taket har fallit in. Branden startade vid tvåtiden i natt. Räddningstjänsten kom snabbt till platsen.

– Branden är nu under kontroll, och vi kommer att fortsätta med släckningen hela förmiddagen, säger räddningsledare Annika Alm.

En tredjedel av skolan är totalförstörd, bland annat matsalen.

Skolan är avspärrad. Polisen misstänker mordbrand.

Rubrik:

Konstnären Pablo Picassos målning ”Femme à la montre”, som föreställer en kvinna med armbandsur, såldes i helgen på auktion i New York. Priset blev knappt 140 miljoner dollar, vilket motsvarar cirka 1,5 miljarder kronor.

Det är det näst högsta priset hittills för en tavla av Picasso. Målningen gjordes 1932. Kvinnan på tavlan hette Marie-Thérèse Walter.

Rubrik: Nästan hälften av eleverna på Lilltomtaskolan i Torstuna är hemma på grund av magsjuka, skriver Torstunanytt. Även sju anställda på skolan har blivit sjuka.

Eftersom så många har samma symptom misstänker man att de matförgiftades i skolans matsal.

– Jag har varit i kontakt med smittskyddsenheten på Östersjukhuset.

Kommunens miljöenhet har varit här och tagit prover på maten och vattnet, berättar Sigfrid Larsson, som är rektor på skolan.

Provsvaren har ännu inte kommit.

På skolan går drygt tvåhundra elever. De första fallen upptäcktes under onsdagen.

Rubrik:

Den 1 november bildades en ny ö cirka tusen meter från den japanska ön

Iwo Jima. Det rapporterar den amerikanska nyhetskanalen ANN. På bilder som den japanska flottan tagit kan man se hur ön bryter genom vattenytan.

Ön har uppstått efter ett vulkanutbrott under ytan. På bilderna kan man se moln av aska över den nya ön.

Vulkaner har länge varit aktiva i området, men utbrottet som bildade ön ägde rum den 30 oktober.

Från ön är det omkring 120 mil till det japanska fastlandet.

NYCKELORD OCH MELLANRUBRIKER

Nyckelorden innehåller den viktigaste informationen i texten. Exakt vilka nyckelord man plockar ut ur en text beror på hur kort sammanfattningen ska bli. Till en kort sammanfattning behövs bara några få ord.

Gör så här:

1 Arbeta i par och turas om att läsa faktatexten om Alfred Nobel.

2 Skriv rubrik och mellanrubriker. En mellanrubrik är oftast mycket kort – ibland bara ett enstaka ord – och sammanfattar de stycken som följer fram till nästa mellanrubrik eller till slutet på texten.

Rubrik: Varje år den 10 december, på kvällen, hålls en stor fest i Stockholm. Tidigare samma dag har fina priser – diplom, medaljer och stora pengabelopp – delats ut till forskare i fysik, kemi, medicin och ekonomi samt till en författare.

Alfred Nobel.

Festen firas och priserna delas ut till minne av en av de mest berömda svenskarna genom tiderna. Han hette Alfred Nobel, levde 1833–1896 och var uppfinnare och företagare. Han tog patent på hela 355 uppfinningar och blev med tiden mycket förmögen. Det är tack vare hans pengar som Nobelfesten är så flott och Nobelpriserna så stora (tio miljoner kronor styck). Som nioåring fick Alfred flytta till den ryska staden Sankt Petersburg, där hans pappa byggde upp ett företag. Han lärde sig snabbt ryska och skulle komma att tala fem språk flytande.

Mellanrubrik:

Som sjuttonåring skickades Nobel på en lång studieresa. I Frankrike kom han i kontakt med nitroglycerin, en blandning av svavelsyra, salpetersyra och glycerin. Ämnet var mycket explosivt och känsligt för slag.

Alfred Nobel uppfann något som kallas tändhatt och som kunde användas för att spränga med nitroglycerin på ett säkrare sätt.

Nobel gick vidare med sina uppfinningar och blandade nitroglycerin med en sorts jord som heter kiselgur. Han fick på så vis fram ett slags deg med sprängkraft. Dynamiten var född.

År 1894 ägde eller ledde Alfred Nobel nästan 100 företag i Europa. Vid sin död två år senare hade han en förmögenhet på omkring 1,5 miljarder kronor (i dagens pengavärde).

Mellanrubrik:

Nobels testamente blev en stor överraskning. Det visade sig att han hade placerat alla pengar i en fond som sedan 1901 delar ut priser till duktiga forskare och författare. Dessutom delas ett fredspris ut varje år, av Stortinget (den norska riksdagen).

Alfred Nobel var under en stor del av sitt liv bosatt i Frankrike. Ragnar Sohlman, Nobels assistent, var därför rädd att de franska myndigheterna skulle kräva arvsskatt. Han fyllde en vagn med alla pengar från bankfacket, satte sig i vagnen med sin revolver och körde till svenska ambassaden i Paris. Där delades hans förmögenhet upp i små paket som skickades diskret till Sverige.

3

Texten om Alfred Nobel innehåller 339 ord. Tänk dig nu att Amal och

Jing ska skriva en sammanfattning som ska vara högst 75 ord lång.

Det här är deras listor på nyckelord. Vilken lista passar bäst för att sammanfatta, tycker ni? Jämför listorna med nyckelord och diskutera:

Amals nyckelord

10 december

Stockholm

Nobelfest

Nobelpriset

Alfred Nobel 1833–1896

svensk uppfinnare dynamit

1,5 miljarder kronor testamente fond

pengapaket från Frankrike

första priserna 1901

Jings nyckelord

stor fest i Stockholm fysik

kemi

medicin ekonomi

författare

Alfred Nobel patent på 355 uppfinningar

Sankt Petersburg

fem språk flytande sjuttonåring

nitroglycerin

kiselgur dynamit

förmögen

Sohlman vagn och revolver små paket med pengar

Nobelpris

Jag tycker att s nyckelord är bäst, för att

4 Skriv en egen sammanfattning av texten om Alfred Nobel.

Texten ska vara mellan 65 och 90 ord lång.

5 Fortsätt förkorta. Skriv en ny sammanfattning av texten om Alfred Nobel.

Texten får innehålla högst 30 ord och tre meningar.

TANKEKARTA OM ALFRED NOBEL

En tankekarta är en sorts karta över tankarna. Kartan kan användas för att sammanfatta innehållet i en text. Du kan också använda en tankekarta när du löser ett problem eller förbereder en text eller presentation.

Så här kan en enkel tankekarta se ut. Ämnet är digerdöden:

Guds straff råttor pandemi

Kung Magnus Eriksson pest från Asien loppor

digerdöden

Sverige 1350

en halv miljon döda

I mitten skriver du ämnet. Sedan bygger du på med ”grenar” eller ”vägar”.

Du kan rita pilar och använda andra symboler på kartan om du vill.

Det viktiga är att du själv förstår hur kartan är uppbyggd. Annars kan du gå vilse i dina tankar och det vill du ju inte.

Gör så här:

1 Läs texten om Alfred Nobel på sidan 20.

2 Gör en tankekarta över innehållet i texten. Du ska inte ta med allt i texten utan bara det som är viktigast.

Ingress

Ingress

Rubrik: Ingress:

Tolv av trettiofyra tatueringsfärger som Läkemedelsbyrån analyserat innehåller skadliga ämnen.

I en del färger finns något som kallas aromatiska aminer. Det är ämnen som forskarna tror kan ge cancer eller allergier.

Flera av färgerna har för höga halter av arsenik, kadmium, bly, barium, kobolt eller zink.

Många av dem är dåligt märkta och saknar varningstexter.

Endast elva stycken färger följer de regler som gäller.

Sammanlagt femton färger har nu tagits bort från den svenska marknaden.

Eva Larsson på Läkemedelsbyrån säger att det är viktigt att den som tänker att tatuera sig alltid frågar tatueraren om färgerna följer reglerna.

– Den som är tatuerarna ska kunna reglerna och måste kunna svara på kundernas frågor, säger Eva.

– Man ska inte gå till oseriösa tatuerare. Och om man får besvär efter att ha tatuerat sig ska man söka vård, fortsätter hon.

Det finns tusentals tatueringsfärger i Läkemedelsbyråns register.

Man har bara kunnat analysera en liten del av dessa. Fler färger kan innehålla skadliga ämnen.

LOGGBOK – VAD HAR DU ARBETAT MED?

Sätt kryss för det som du har arbetat med i det här kapitlet.

Jag har arbetat med att skriva sammanfattande texter.

Jag har sammanfattat muntligt.

Jag har arbetat med nyckelord och med tankekartor.

Skriv fritt om ditt arbete i kapitlet. Vad har varit svårast?

Vad har varit roligast? Vad behöver du arbeta mer med?

SAMMANFATTA NYHETER

Titta på teveprogrammet Lilla Aktuellt eller lyssna på nyhetsprogrammet Klartext och gör en tankekarta – eller skriv stödord – så att du kan sammanfatta nyheterna för någon som inte har tittat eller lyssnat. Spela in din sammanfattning.

Tankekarta:

SAMMANFATTA MUNTLIGT

Gör så här:

1 Arbeta i grupp (sex eller åtta elever i varje grupp). Utse någon i gruppen som letar upp en kort nyhetsnotis på nätet eller i en tidning. Personen som har nyhetsnotisen läser upp den för en kompis, gärna i ett annat rum eller i korridoren. De andra får inte höra uppläsningen.

2 Person två återberättar sedan nyheten (hen ska inte läsa upp den) för en tredje person.

3 Person tre berättar därefter nyheten för person fyra. Fortsätt tills att alla har deltagit och alla har fått återberätta.

4 Den sista personen berättar till slut nyhetsnotisen för hela gruppen. Den första personen läser sedan nyhetsnotisen för alla.

5 Diskutera: Hur mycket av historien har förändrats genom berättandet? Det här är ju lite som viskleken …

Till det här kapitlet finns det en extrauppgift där du arbetar med att sammanfatta en faktatext om elva dagar som försvann.

Beskriva BAS

Hallå där! Mitt namn är Maya.

När man beskriver något, skriver eller säger man hur det ser ut, låter, luktar och är. Det kan till exempel vara en person, ett djur eller en plats. En beskrivning innehåller fakta. Beskrivande texter kan därför också kallas för faktatexter. För det mesta ska en beskrivning vara sann, till exempel en text om grävlingar i ett läromedel eller i ett uppslagsverk. Men man kan förstås också beskriva något som bara finns i ens fantasi. Till det här kapitlet finns det en extrauppgift som handlar om att beskriva ett djur som inte finns.

I det här kapitlet

• Tränar du på att skriva beskrivande texter.

• Arbetar du med beskrivande adjektiv.

• Skriver du en faktatext om ett påhittat djur.

• Repeterar du styckeindelning.

Idag arbetade vi med beskrivande texter. Den här gången skulle vi arbeta med kläder. Vi skulle inte sy, det är inte så jag menar, utan vi skulle beskriva våra kläder så väl som möjligt. Det var kul.

Vi började med att samla ihop ord som man kan använda när man beskriver kläder. Jeans, hängselbyxor, leggings, polotröja, jeansskjorta, luvtröja …

Tips! H itta det exakta ordet

Försök att använda så exakta ord som möjligt när du beskriver, och gärna målande adjektiv om det passar.

Exempel: I stället för ”ett par gröna byxor” kan du skriva ”ett par pösiga, mossgröna manchesterjeans”.

Då ser läsaren byxorna framför sig!

Tips! T änk på det här när du beskriver

• En beskrivande text innehåller fakta om till exempel en plats, ett föremål, en person eller ett djur. Den kan därför också kallas för en faktatext.

• I en faktatext ska det som står vara sant. (Men om en beskrivning ingår i en berättelse kan den förstås vara påhittad.)

• Det är viktigt att en beskrivande text är lätt att förstå. Den som skriver måste tänka på i vilken ordning som saker kommer.

EXAKTA ORD

När du beskriver något är det viktigt att du använder så exakta ord som möjligt. Det är också viktigt att använda ”målande” adjektiv. I stället för ”en blå tröja” kan du till exempel skriva ”en tunn, ljusblå t-shirt av bomull”. Då ser läsaren tröjan framför sig.

Gör så här:

Läs igenom beskrivningarna och skriv om dem så att de blir mer exakta.

Se exemplet: en gul mössa

en gul, stickad yllemössa med orange tofs

ett par röda byxor

mörk skjorta

ORD OM KLÄDER

Arbeta i par och kom tillsammans på så många klädord som möjligt.

1 Vilka klädord kan ni? Lista så många som möjligt. Det ska inte vara ytterkläder och inte heller underkläder.

Däremot ska strumpor vara med (men inte skor).

2 Vilka klädmaterial kan ni? Lista så många som möjligt.

3 Vilka adjektiv kan ni som beskriver kläder? Tänk till exempel på fäger, passform, tjocklek och mönster.

Adjektiv

I ordklassen adjektiv finns ord som beskriver hur något eller någon är eller ser ut, till exempel röd, rolig, öde, ovanlig, blå, arg, glad, intressant, spännande, obehaglig.

BESKRIV VAD EN KOMPIS HAR PÅ SIG

Beskriv vad en kompis har på sig idag. Du ska inte beskriva ytterkläder eller underkläder, men strumpor.

Beskriv också detaljer som smycken, klockor, saker man har i håret eller på huvudet.

Gör så här:

1 Gör anteckningar om din kompis kläder. Vad är det hen har på sig?

Om du undrar något om ett klädesplagg, går det bra att ställa frågor. Men du får såklart inte slita och dra i hens kläder.

2 Beskriv nu vad din kompis har på sig. Tänk på att skriva så detaljerat som möjligt. I stället för ”en blå tröja” kan du till exempel skriva ”en tunn, ljusblå t-shirt av bomull”.

Då ser läsaren tröjan framför sig. Du ska inte skriva namnet på den du beskriver. Skriv istället Gissa vem?

3

Samarbeta med en kompis, läs varandras beskrivningar, gissa vem som beskrivs och ge respons muntligt. Se rutan nedan.

Tips! T änk på det här när du ger och får respons

När man ger respons – kommer med synpunkter – på en text som en kompis har skrivit, så finns det en del att tänka på:

• Fråga din lärare om du ska ge respons på något speciellt sätt.

• Ta upp minst en sak som du tycker är bra i texten. Det kan vara en tanke eller en formulering.

• Ta upp minst en sak som du tycker kan bli bättre i texten. Det kan handla om innehållet eller om språket.

• När det gäller en faktatext ska du förstås fråga dig: är de viktigaste fakta med i texten?

EN HUND ELLER EN STRÄVHÅRIG TAX

SOM HETER ALBERT?

I beskrivande texter är det ofta viktigt att använda exakta ord. Vad menas med det? Se exemplen:

INTE SÅ EXAKT

MER EXAKT

Gustavs hund åt upp maten. Gustavs strävhåriga tax Albert åt upp maten.

Paulo ville låna en bok.

Paulo ville låna romanen Mitt hjärta blöder.

Sus älskar sport. Sus älskar tresteg.

Byt ut de markerade orden mot ord som ger mer exakt information.

1 Jag älskar grönsaker.

2 På landet brukar jag plocka svamp.

3 Jag såg en fågel i trädet.

4 Vår granne Ursula har bott utomlands.

5 Jag ska laga middag ikväll.

ADOLF FREDRIK

Genom att dela in en text i mindre stycken gör du den lättare att läsa.

Följande text finns i ett läromedel i historia och handlar om den svenska kungen Adolf Fredrik. Tyvärr har styckeindelningen försvunnit.

Tänk dig att det är du som har skrivit texten. I vilka stycken skulle du vilja dela in den? Markera varje nytt stycke med en ring. Se exemplet. Det finns flera tänkbara lösningar. I originaltexten finns det nio stycken.

Adolf Fredrik

Den ryska tsarinnan hade lyckats få igenom att hennes släkting, tysken

Adolf Fredrik, blev svensk kung. Tanken var självklart att han skulle föra en ryssvänlig politik. Men han fick aldrig chansen. Adolf Fredrik var så gott som maktlös. I stället var det partierna i riksdagen som styrde landet. När kungen krånglade och inte ville underteckna riksd agens beslut, ja då skaffade riksdagen en stämpel som man använde i stället för kungens namnteckning. Det låter väldigt bra att partierna i riksdagen styrde landet. En målning av kung Adolf Fredrik.

Det är ju så vi har det idag. Men riktigt så fantastiskt var det inte. Någon allmän rösträtt fanns inte. Inga kvinnor fick vara med i riksdagen. Dessutom gick det inte särskilt schysst till i den svenska riksdagen. Det var vanligt att man mutade – betalade pengar – till politikerna för att få igenom sin sak. Hattarna fick dessutom pengar

av Frankrike, medan Ryssland och Storbritannien hjälpte mössorna ekonomiskt. Två saker kan vi ändå tacka frihetstidens riksdagar för:

För det första 1734 års lag, som ersatte de medeltida lagarna som gällt ända till nu. Lagen från 1734 är grunden till den lag som ännu gäller både i Sverige och Finland, även om det förstås gjorts massor

av ändringar. För det andra tryckfrihetsförordningen från 1766, världens äldsta lag för tryckfr ihet (att man får skriva och trycka –nästan – vad som helst) och yttrandefrihet (att man får föra fram – nästan – vilka åsikter som helst). Lagen ger också alla människor

rätt att ta del av myndigheternas dokument. Det här kallas offentlighetsprincipen och var något som Sverige var ensamt om i nästan 200 år. Hur gick det för Adolf Fredrik – kungen utan makt?

Idag är han mest känd för att han gillade semlor. Det ryktades länge att han åt ihjäl sig på en eller flera sådana bakverk. Men riktigt så gick det inte till. Kungen dog av en vanlig hjärnblödning, efter att ha njutit av surkål, kött med rovor, hummer, kaviar, böckling och champagne. Och så avslutade han måltiden med en semla med varm mjölk – det som kallas hetvägg.

Kung Adolf Fredrik gillade semlor väldigt mycket.

SAMMANFATTA MUNTLIGT

Arbeta med en kompis. Läs texten om Adolf Fredrik, skriv nyckelord och sammanfatta muntligt för varandra.

Nu ska jag berätta för er om en svensk kung som gillade hetvägg …

Jag vet vad hetvägg är: det är en semla i en skål med varm mjölk. Jag vill höra om semmelkungen!

Hetvägg? Har det något med sociala medier att göra? Är det en app?

Amal, Ella och Maya gillar också semlor.

PRESENTERA EN NATIONALPARK

Du ska hålla en muntlig presentation för dina klasskamrater. Presentationen ska handla om en av Sveriges trettio nationalparker. Den ska vara mellan tre och fem minuter lång.

Gör så här:

1 Välj först en nationalpark.

Ta hjälp av rutan på sidan 42.

Njupeskärs vattenfall i Fulufjällets nationalpark.

2 Samla och skriv sedan ned fakta om parken. Du kan till exempel använda dig av webbplatsen sverigesnationalparker.se. Bestäm också om du ska visa något – till exempel en bild – som har med parken att göra.

Stora sjöfallets nationalpark.

Sveriges trettio nationalparker

En nationalpark innehåller natur som är särskilt värdefull och därför måste

skyddas. Sverige var först i Europa med nationalparker. De första svenska nationalparkerna inrättades 1909.

Abisko

Björnlandet

Blå Jungfrun

Dalby Söderskog

Djurö

Fulufjället

Färnebofjärden

Garphyttan

Gotska sandön

Hamra

Haparanda skärgård

Kosterhavet

Muddus

Norra Kvill

Padjelanta

Pieljekaise nationalpark

Sarek

Skuleskogen

Sonfjället

Stenshuvud

Stora Sjöfallet

Store Mosse

Söderåsen

Tiveden

Tresticklan

Tyresta

Töfsingdalen

Vadvetjåkka

Åsnen

Ängsö

3 Använd dina anteckningar och skriv stödord.

4 Diskutera: vad ska man tänka på när man håller en presentation? Gör en lista.

5 Håll presentationen för dina kompisar. Vad är det som gör just ”din” nationalpark så fantastisk?

6 Ge respons på dina kompisars presentationer.

Tips! B ot mot talkramp

Det är många som tycker att det är jobbigt

att prata inför en grupp. Därför är det viktigt

att få träna på det här många gånger. Tänk på att alla är mer eller mindre nervösa när de ska hålla en presentation. Det är naturligt.

Här är några saker som kan hjälpa:

• Prata med din lärare om det känns väldigt jobbigt.

• Tänk på att andra för det mesta tänker mer på sig själva än på dig. Chansen är stor att de inte ens märker till exempel om du kommer av dig.

• Det går i de allra flesta fall att träna, så att man blir en säkrare talare.

Det är okej att komma av sig.

• Se till att du behärskar ämnet. Det ger en väldig trygghet att ”vara expert”.

Tips! S kriva en faktatext om ett djur

De här delarna ska ingå:

• Klassifikation – vad är det för slags djur?

• Utseende – hur ser djuret ut?

• Utbredning – var lever djuret?

• Speciella egenskaper – vad skiljer ditt djur från andra?

• Bon och föda.

• Parning och ungar.

FEM SAKER ATT TA MED – VARFÖR DÅ?

Här kommer tips på fem saker som kan vara bra att ta med sig när man besöker en nationalpark. Men varför är just de här sakerna bra att ha?

Arbeta i par. Diskutera först och skriv sedan förklaringar.

• Vatten och mat. Varför är det bra att ta med sig till nationalparken?

• Bra skor och kläder. Varför då?

• En fulladdad mobiltelefon. Varför då?

• En kikare. Varför då?

• En tom påse. Varför då?

Jag skulle nog också ta med mig en karta.

BESKRIV ETT DJUR

Läs texten om grävlingen och skriv en egen beskrivande text om ett djur.

Sök fakta på nätet.

Grävlingen

Grävlingen heter Meles meles på latin och hör till familjen mårddjur. Några andra djur i samma familj är utter, mård och järv. Den grävling som finns i Sverige heter egentligen europeisk grävling men kallas ofta bara bäver.

Utseende

Kroppen (utan svans) är mellan 75 och 100 centimeter lång. Svansen är cirka 15 centimeter lång. Grävlingens päls är silverfärgad på översidan och svart på undersidan. Ansiktet är vitt med en svart rad från nosen till öronen.

Klassifikation

Beskrivningen börjar med en klassifikation.

Den är viktig, för den berättar vilken klass (sort, familj och så vidare) som djuret tillhör. Läsaren får veta att bävern är en gnagare.

Siffror

Siffror och mått är vanliga i faktatexter.

Utbredning

Grävlingen finns i hela Sverige förutom den allra nordligaste delen.

Speciella egenskaper

Grävlingen är mycket skygg och aktiv på nätterna. Därför kan den vara svår att upptäcka. Ungarna är helt vita. och blinda, när de föds.

Grävlingen har dåligt rykte i vissa kulturer. I Frankrike är det en förolämpning att kalla någon för grävling.

I Kina föder man upp grävlingar för att kunna tillverka borstar av grävlingens hår.

Grävlingen har dålig syn med en välutvecklat luktsinne.

Bon och föda

Grävlingens bon kallas gryt. De byggs ofta i sluttningar. Ett gryt kan innehålla gångar med flera våningar. Ofta bor flera grävlingsfamiljer i samma gryt. Gryten blir ofta mycket gamla.

Grävlingen är allätare. Den äter bland annat daggmask, insekter, ägg, möss och säd.

Parning och ungar

Grävlingarna parar sig under våren och sommarenoch ungarna föds i februari eller mars följande år.. De får mellan en och fyra ungar i en kull. Ungarna stannar i grytet i upp till ett år.

Mellanrubrik 2

Mellanrubriker gör texten lättare att läsa. Här får läsaren veta var bävern finns.

Mellanrubrik 3

Mellanrubriker gör texten lättare att läsa. Här får läsaren veta några saker som är speciella för just bävern.

Fackord

I faktatexter är det vanligt med fackord (facktermer) som är speciella för ämnet.

Mellanrubrik

5

Mellanrubriker gör texten lättare att läsa. Här får läsaren veta lite om bäverns ungar.

Be nu din lärare om extrauppgiften som handlar om att skriva en faktatext om ett påhittat djur.

LOGGBOK – VAD HAR DU ARBETAT MED?

Sätt kryss för det som du har arbetat med i det här kapitlet.

Jag har arbetat med att skriva beskrivande texter.

Jag har tränat på att använda exakta ord.

Jag har arbetat med styckeindelning.

Jag har presenterat en nationalpark muntligt.

Skriv fritt om ditt arbete i kapitlet. Vad har varit svårast? Vad har varit roligast? Vad behöver du arbeta mer med?

INBJUDAN TILL PRESSMÖTE

På det här fotot ser du tre personer. De är väldigt glada. Det beror på att de har gjort något fantastiskt tillsammans. Nu har de bjudit in journalister till ett pressmöte för att berätta om vad de har gjort.

Gör så här:

1 Arbeta i par och diskutera tillsammans: Vad är det för fantastisk insats som den här trion har gjort? Spåna fritt och skriv ner era idéer.

2 Skriv en inbjudan till pressmötet. Beskriv insatsen utan att gå in på detaljer. Glöm inte att ta med tid och plats.

BAS

Argumentera

Tjena! Jag heter Charlie.

När man argumenterar för man fram man sin åsikt i någon fråga. Det kan till exempel gälla bygget av en ny simhall. Man försöker få den som läser eller lyssnar att tycka samma sak. (Eller i alla fall förstå ens åsikt.) Det gör man genom att lägga fram argument, fakta som stödjer åsikten. I mitt kapitel samlar du argument, deltar i ett mötesrollspel och diskuterar ordspråk.

I det här kapitlet

• Repeterar du vad tes, argument och motargument är.

• Skriver du en debattartikel och (kanske, för det är en utmaning) gör en film om dig själv.

• Deltar du i en debatt och i ett rollspel.

• Lär du dig några viktiga mötesord. Och läser ett protokoll.

Idag spelade vår lärare Ellen kommunpolitiker för oss. Hon berättade att kommunen äntligen bestämt sig för att bygga en ny simhall. Den gamla börjar bli sliten, så det behövs en ny. Nu har man avsatt 250 miljoner kronor till bygget. Men det finns en del som vill använda pengarna till annat …

Tips! Te s, argument och motargument

Tre ord är viktiga att kunna när man argumenterar:

• Tes är detsamma som åsikt. Ett exempel: Fyrverkerier borde förbjudas!

• Argument är sådant som talar för (stödjer) tesen. Ett exempel: Många hundar blir rädda när det smäller.

• Motargument är sådant som talar mot (ifrågasätter) tesen. Ett exempel: Fyrverkerier är en fin och festlig nyårstradition som många gillar.

Tips! Tänk på det här när du skriver argumenterande text

• En argumenterande text presenterar en tes (åsikt) och argument för tesen.

Den som läser ska kunna förstå vilken din tes är och vilka dina argument är.

Och helst ska personen övertygas av din text.

• Det är viktigt att du tänker igenom ämnet ordentligt innan du skriver.

Skriv en lista med stödord eller gör en tankekarta.

• Tänk igenom motargumenten och hur de kan bemötas.

DEN NYA SIMHALLEN – EN ARGUMENTTÄVLING

Den här uppgiften går ut på att komma på så många argument som möjligt för eller emot kommunens nya simhall. Alla argument behöver inte vara bra – här är det mängden som räknas.

Gör så här:

1 Er lärare delar in er i två lag: A och B. A-laget vill att kommunen bygger en ny simhall. B-laget vill inte det.

2 Båda lagen får fem minuter på sig att lista sina argument. Ta hjälp av tipsrutorna på sidorna 52 och 55.

3

Lagen säger ett argument i taget. Argumenten måste inte finnas med på listorna. Det lag som säger det sista argumentet vinner.

Jag tycker mer om att bada i havet …

Tips! O lika slags argument

Oftast finns det fler argument för eller emot en tes än dem som man kommer på direkt. Ta hjälp av de här tipsen när du listar argument:

• Tänk på att ekonomi, miljö, hälsa och jämställdhet kan vara viktiga ingångar när man argumenterar.

Vilka tjänar/förlorar ekonomiskt på förslaget?

Hur påverkas miljön/hälsan?

Är förslaget bättre för män än för kvinnor?

• En del argument är sakliga (har med fakta att göra), men man kan också spela på känslor när man argumenterar.

Sakargument: Simhallen kostar 250 miljoner kronor. Känsloargument: Jag mår dåligt när jag tänker på de fattigaste i kommunen, att vi bygger en lyxig simhall samtidigt som det finns de som inte alltid har råd att köpa mat.

• Ibland kan man hänvisa till en expert eller känd person. Professor Eva Nilsson säger att simning är bra för hälsan. Tjejerna i landslaget simmar varje dag.

• Siffror och statistik är ofta användbart när man argumenterar.

Vilka tjänar på förslaget? Hur påverkas miljön?

OLIKA SLAGS ARGUMENT

Ta hjälp av tipsrutan på sidan 55 och lista olika argument. Arbeta i par.

Gör så här:

1 Skriv en tes (en åsikt) överst på ett pappersark i A4-format. Det kan vara något som ni själva kommer på, eller så använder ni en tes i rutan här bredvid.

2 Skicka arket till ett annat par.

3 Skriv fyra argument för tesen på den övre halvan av arket.

Det första ska vara ett sakargument.

Det andra ska vara ett känsloargument.

Förslag på teser

Gör lokaltrafiken gratis för alla

Ät mer grönsaker

Dela ut gratis godis på lördagar

Låt skoldagen börja klockan sju

Mer idrott i skolan

Ge alla barn högre månadspeng

Låt eleverna bestämma mer i skolan

Inför skärmfria onsdagar för alla barn

Förbjud alla bensinbilar

Köp bara kläder tillverkade i Sverige

Förbjud mobiler för alla under 13 år

Förbjud semesterresor med flyg

Det tredje ska hänvisa till en expert eller kändis. (Ni får hitta på!)

Det fjärde ska bygga på siffror eller statistik. (Ni får hitta på!)

4 Skicka arket till ett annat par.

5 Skriv fyra argument mot tesen på den nedre halvan av arket.

Det första ska vara ett sakargument.

Det andra ska vara ett känsloargument.

Det tredje ska hänvisa till en expert eller kändis.

(Ni får hitta på!)

Det fjärde ska bygga på siffror eller statistik.

(Ni får hitta på!)

6 Diskutera: vilken typ av argument är svårast att komma på?

Ni kan hänvisa till mig som expert på sovmorgnar!

RECENSERA EN FILM (ELLER EN TEATERPJÄS)

En recension är en personlig, argumenterande text om en bok, en film eller en teaterpjäs. Recensionen ska inte bara vara en sammanfattning av handlingen. Dina åsikter är minst lika viktiga.

Tips!

Ta hjälp av tipsen här när du recenserar en film som du har sett:

• Skriv anteckningar (stödord) medan du ser filmen (om det går) eller direkt efteråt.

• Beskriv genren (typ av film). Är det till exempel en deckare? En rysare? En komedi?

• Beskriv karaktärerna. Vilka är de viktigaste karaktärerna?

Vad har de för relation till varandra?

• Beskriv miljön. Var utspelar sig filmen?

• Beskriv handlingen – men låt inte beskrivningen ta för stor plats.

Finns det en konflikt, en gåta eller ett problem som driver handlingen framåt?

• Sätt in filmen i ett sammanhang. Liknar den något annat som du har sett eller har läst?

• Våga vara personlig. Skriv om de tankar och känslor som filmen väcker.

• Ge filmen ett betyg om du vill, till exempel fyra stjärnor av fem.

• Förklara varför du tycker som du gör. Om du skriver att filmen är ”intressant” så säger inte det så mycket. Förklara istället vad det är som gör filmen intressant.

Gör så här:

1 Ta hjälp av tipsen i det här verktyget och skriv en riktigt bra filmrecension. Glöm inte att det är dina åsikter (tankar, känslor) som är det viktiga. Försök att förklara varför du tycker som du gör om filmen.

2 Läs en kompis recension och ge respons.

ARGUMENTATIONSORD

Det finns en del ord och uttryck som är bra att kunna när man argumenterar. Vet du hur man använder dem?

Arbeta tillsammans med en kompis.

Gör så här:

1 Skriv först orden i rutan på lappar. Lägg lapparna i en hög med baksidan upp.

2 Diskutera sedan vad som kan förbättras på er skola. Medan ni diskuterar drar ni, en i taget, en lapp. Den som drar lappen ska använda uttrycket i diskussionen.

3 Diskutera: vilka uttryck är svårast?

För det första …

För det andra …

Dessutom …

Jag menar absolut inte att …

Visserligen …

Många tycker nog som jag att …

Jag vill också säga …

Fast …

Enligt min uppfattning …

Jag håller inte med om att …

Därför …

Jag håller med om att …

Det är min bestämda åsikt att …

För det första

Dessutom

Å andra sidan

Jag menar absolut inte att

Men tänk så här …

Jag tänker att …

Även om …

Å andra sidan …

Visserligen …

Men tänk så här …

FAVORITORDSPRÅKET

Har du hört uttrycket ”den som gapar över mycket mister ofta hela stycket”? Det är ett ordspråk. Ett ordspråk är en fras eller mening som ofta är mycket gammal och som uttrycker en tanke om livet. Just det här ordspråket säger att man inte ska vara för girig.

Gör så här:

1 Välj ett av ordspråken i rutan (eller ett annat ordspråk som du kan).

2 Fundera över ordspråket. Berätta sedan för en kompis om ”ditt” ordspråk.

Svara till exempel på de här frågorna (du måste kanske hitta på lite):

• Vad betyder ordspråket?

• Vem har lärt dig ordspråket?

• Hur brukar du använda ordspråket?

• Varför tycker du att det är ett så otroligt bra ordspråk?

3 Skriv en argumenterande text, där du förklarar varför du gillar ordspråket.

Rubrik: ”Mitt favoritordspråk”.

4 Läs en kompis text och ge respons.

Förslag på ordspråk

Borta bra, men hemma bäst.

Den som spar han har.

Det man inte har i huvudet får man ha i benen.

Ensam är stark.

Ju fler kockar, desto sämre soppa.

Lagom är bäst.

Efter regn kommer solsken.

MÖTET – ETT ROLLSPEL

Varje dag fattas en massa beslut på möten. Därför är det viktigt att kunna delta i möten och lägga fram sina synpunkter. I klass 6b på Skogsskolan diskuterar eleverna hur skolgården kan göras roligare och trevligare. Delta i mötet och träna på att lägga fram dina åsikter.

Gör så här:

1 Arbeta i grupp på åtta personer (din lärare delar in er).

2 Utse någon i gruppen som skriver följande roller på kort, se rutan nedan.

3 Alla i gruppen drar en lapp var.

4 Håll mötet. Agera utifrån din roll.

5 Låt alla i gruppen få testa på de olika rollerna.

Ordförande – du ska försöka se till att mötet löper så bra som möjligt.

Sekreterare – du ska skriva ned de olika förslagen, men problemet är att du är väldigt vimsig och hela tiden blandar ihop vad som sägs.

Mötesdeltagare 1 – du har många bra förslag, men problemet är att du inte räcker upp handen utan pratar rakt ut. Dessutom avbryter du de andra hela tiden.

Mötesdeltagare 2 – du tycker att ALLA förslag är dåliga, men du har inga egna idéer. Du gör vad du kan för att det ska bli riktigt dålig stämning.

Mötesdeltagare 3 – du tycker att ALLT som mötesdeltagare 1 föreslår är helt underbart.

Mötesdeltagare 4 – du är blyg och vill helst bara prata (eller snarare viska) med mötesdeltagare 3.

Mötesdeltagare 5 – du tycker att mötet tar alldeles för lång tid. Hur man märker att du tycker det? Det både hörs och syns att du är otålig.

Mötesdeltagare 6 – du har ett och annat förslag, men verkar själv tycka att de är rätt dåliga. Du kritiserar dig själv hela tiden. Därför får du heller inget stöd för dina idéer.

PROTOKOLLET

I den här uppgiften läser du ett mötesprotokoll och ser till att det inte innehåller några fel.

Gör så här:

1 Läs först följande fakta.

Vad heter föreningen? Kaprifolen

När hölls mötet? Ett medlemsmöte hölls den 11 november 2023

Vilka var där? Tom Granath (ordförande), Kalle Karlsson (sekreterare), Selma Petrovic (justerare), Lisa Lund, Pernilla Persdotter, Amir Rezai och Annika Modig.

Vilka beslut fattades? Att ha en julfest den 17 december kl. 18. Annika och Amir ska arrangera.

Något mer? Lisa Lund berättade att föreningen fått erbjudande att hyra en lokal på Lillgatan 5. Lisa återkommer med tid för visning av lokalen.

Nästa möte? Den 11 december klockan 18.

2 Läs sedan protokollet på nästa sida (sidan 64) och svara på frågorna på sidan 65.

Protokoll fört vid föreningen Kapsylens medlemsmöte den 11 november 2023

Närvarande: Tom Granath, Selma Petrovic, Lisa Lund, Pernilla Persdotter, Amir Rezai och Annika Modig.

1. Ordföranden förklarar att mötet har öppnat.

2. Dagordningen godkänns.

3. T ill sekreterare väljs Kalle Karlsson.

4. Till justerare väljs Selma Petrovic.

5. Föreningen beslutar att ordna julfest den 17 december kl. 18. Annika och Tom arrangerar.

6. Lisa Lund berättar att föreningen fått erbjudande om att hyra en lokal på Lillgatan 4. Lisa återkommer med tid för visning av lokalen.

7. Nästa möte äger rum den 11 december kl. 18. Då pratar vi mer om festen.

8. O rdföranden avslutar mötet.

Vid protokollet

Kalle Karlsson

Kalle Karlsson

Justeras

Tom Granath

Tom Granath

Selma Petrovic

Selma Petrovic

KOLL PÅ TEXTEN

Läs meningarna och ringa in rätt svar.

1 Har föreningsnamnet blivit fel kanske?

Japp.

Nej.

2 Saknas det någon i förteckningen över de närvarande?

Nej.

Ja. Kalle Karlsson glömdes bort.

3 Stämmer datumet för julfesten?

Nej. Det är fel månad.

Ja. Det ser rätt ut.

4 Kan det ha blivit fel i en gatuadress?

Nä, vadå?

Ja. Det ska ju vara Lillgatan 5. Slarvigt!

5 Hittar du fler fel?

Ja. Det är fel datum på nästa möte.

Den som skriver mötesprotokoll måste vara noga med fakta.

Och även den som justerar protokollet måste ha ögonen med sig.

Ja. Amir och Annika ska arrangera festen. Inte Annika och Tom.

Vilka är det nu som ska ansvara för julfesten?

MÖTESTEKNIK

För att ett möte ska bli bra måste förstås alla deltagare känna att de får vara med och yttra sig. Det är ju det som demokrati bygger på. Men det blir inte så bra om alla pratar i mun på varandra. Därför måste man följa en del regler, det som kallas mötesteknik . I mötesteknik ingår viktiga ord som alla mötesdeltagare behöver kunna.

Tips! L är dig mötesorden

• Ordförande kallas den som leder mötet. Det är hen som ger ordet åt personerna som vill säga något. Om det är många som vill prata kan hen skriva en lista. Ordföranden är också den som öppnar och avslutar mötet.

• När man vill säga något räcker man upp handen.

• Till mötet hör en dagordning. Där står det vilka frågor som ska tas upp och i vilken ordning det ska göras. Man kan också ta upp frågor som inte finns med på dagordningen. De kallas övriga frågor.

• För att man ska veta vilka beslut som har tagits under mötet skrivs ett protokoll. Den som skriver protokoll kallas sekreterare.

• När protokollet har skrivits klart ska det justeras. Det betyder att det godkänns. Det är ofta ordföranden och en eller flera justerare som justerar protokollet.

• Om man tycker att en diskussion har pågått tillräckligt länge kan man sätta streck i debatten. Därefter får ingen komma med nya inlägg i just den frågan.

• Om man tycker att en fråga ska diskuteras på ett senare möte kan man bordlägga den.

• Om mötesdeltagarna tycker olika i en fråga kan man ha en votering, det vill säga en omröstning. Ofta röstar man genom att räcka upp handen. Om man har en sluten votering röstar man i stället med lappar, så att ingen kan se vad de andra röstar på.

• I föreningar och företag finns en styrelse. Det är den som är ansvarig till exempel för ekonomin (pengarna). I en styrelse brukar det finnas en ordförande, en sekreterare och en kassör. Kassören är den som sköter ekonomin. En styrelse kan ha suppleanter (ersättare), som är som en typ av vikarier; de deltar om någon ordinarie (fast) ledamot inte kan vara med.

Jag för protokoll.

Jag fördelar ordet.

Jag vill säga något.

Vad står det på dagordningen?

SANT ELLER FALSKT?

Läs följande påståenden och skriv S eller F i r utan.

1 På dagordningen kan man se vilka beslut som har tagits.

2 Det är ordföranden som ger ordet till dem som vill prata.

3 Sekreteraren har hand om pengarna.

4 När man voterar använder man alltid lappar.

Vem har hand om pengarna?

5 En justerare ska se till att protokollet stämmer innan hen skriver på.

6 I en styrelse måste man alltid tycka samma.

7 När man tycker att en fråga en färdigdiskuterad kan man sätta streck i rabatten.

8 När man bordlägger en fråga bestämmer man sig för att ta upp den på ett senare möte.

9 Suppleanter kan också kallas ersättare

Till kapitlet finns det extrauppgifter: du skriver en debattartikel, debatterar i lag och pratar i en hel minut. Debattartikeln kan du skriva på papper eller i den digitala elevträningen.

LOGGBOK – VAD HAR DU ARBETAT MED?

Sätt kryss för det som du har arbetat med i det här kapitlet.

Jag har repeterat vad tes, argument och motargument är.

Jag har arbetat med att skriva argumenterande text.

Jag har tränat på argumentationsord och mötesord.

Jag har argumenterat muntligt.

Skriv fritt om ditt arbete i kapitlet. Vad har varit svårast?

Vad har varit roligast? Vad behöver du arbeta mer med?

MANGO, KIWI OCH DU

Du läser på nätet att familjen Farofläng vill ha hjälp en kväll i veckan med att passa barnen Mango (4 år) och Kiwi (6 år).

De vill inte ha några skriftliga ansökningar utan bara filmade presentationer.

Filma dig själv när du berättar varför just du är rätt person för det här uppdraget.

Berätta så övertygande som möjligt om dina erfarenheter och din personlighet.

(Det du säger måste inte vara sant.) Säg vad du vill ha i ersättning.

Skriv gärna stödord i pratbubblorna.

Förklara 4

Hejsan! Amal här. När man skriver en förklarande text nöjer man sig inte med att beskriva något. Istället förklarar man hur något fungerar, till exempel växternas fotosyntes. Man kan också förklara varför något händer, till exempel varför det blir krig, att ett visst parti vinner valet, isarna vid nordpolen smälter eller en ny lag införs.

I det här kapitlet arbetar du mycket med orsaker och andra samband.

I det här kapitlet

• Tränar du på att skriva förklarande texter.

• Illustrerar du förklarande texter.

• Arbetar du med sambandsord.

Idag arbetade vi med förklarande texter. Förklarande texter är den typ av faktatexter som till exempel finns i läroböcker, alltså texter som förklarar hur olika saker hänger ihop. Men det är rätt lurigt att skriva förklarande. Man måste verkligen sätta sig in i det man skriver om. Vi fick i uppgift att förklara hur fotosyntes fungerar, eftersom vi har läst om det i SO.

FOTOSYNTES

Vi började med att samla fakta tillsammans:

• De gröna växterna utnyttjar ljusenergin i solens strålar.

• De fångar in ljusenergin med hjälp av ett ämne som heter klorofyll.

• Klorofyllet gör växterna gröna.

• Med hjälp av ljusenergin gör växterna om koldioxid och vatten till druvsocker och syre. Den här processen kallas fotosyntes.

• Koldioxiden tar växterna från luften. Det gör de genom ”hål” på bladen som kallas klyvöppningar.

• Vattnet suger växterna upp ur marken med rötterna.

• Med druvsockret bygger växterna upp kolhydrater, fetter och proteiner.

• Fotosyntesen ger människor och djur syre för att kunna andas.

Så här blev min förklarande text om fotosyntes:

Så fungerar fotosyntes

Växterna använder solenergi, vatten och koldioxid för att bilda druvsocker och syre. Det här kallas fotosyntes. Solenergin fångar växterna in med ett ämne som heter klorofyll. Eftersom klorofyllet är grönt blir växterna gröna.

Samtidigt som växterna tar upp koldioxid från luften genom något som kallas klyvöppningar, suger de upp vatten ur marken med rötterna.

Med hjälp av druvsockret bygger växterna upp kolhydrater, fetter och proteiner.

Fotosyntesen ger dessutom oss människor det syre som vi andas in.

Därför är växterna livsviktiga.

Tips! T änk på det här när du skriver förklarande texter

• En förklarande text är en faktatext. Den finns till exempel i läromedel och fackböcker. Också i tidningar finns det förklarande texter.

• Som hörs på namnet förklarar en förklarande text hur saker hänger ihop. Exempel: vad blodet har för uppgift i kroppen eller hur en fjäril blir till.

• I en förklarande faktatext ska det som står vara sant. (Men ibland kan man behöva förenkla en del.)

• Det är viktigt att en förklarande text är lätt att förstå. Den som skriver måste tänka på i vilken ordning saker ska komma.

• Sambandsord är viktiga i förklarande texter (se nästa sida).

Tips! D e viktiga sambandsorden

När man skriver en förklarande text använder man ofta sambandsord. De binder ihop meningarna i texten. Några exempel på sambandsord:

och, men, även, dessutom, därför, eftersom, så att

VÄLJ RÄTT SAMBANDSORD

Arbeta i par. Läs meningarna, diskutera och skriv det sambandsord som saknas.

därför för att eftersom men för det andra

1 De ökade halterna av växthusgaser gör att en större del av värmen strålas tillbaka.

2 den globala uppvärmningen fortsätter, kommer översvämningarna att bli värre.

3 Vi måste arbeta tillsammans stoppa klimatförändringarna.

4 Problemen är stora, om vi verkligen vill kan livet på jorden räddas.

5 För det första måste politikerna ta problemen på allvar.

Och måste de börja fatta rätt beslut.

HITTA SAMBANDSORDEN

Sambandsorden är viktiga när man skriver förklarande texter.

Utan sambandsord blir texten lätt rörig.

Gör så här:

1 Arbeta i par. Läs meningsparen här nedanför.

2 Ringa in sambandsordet i den andra meningen. Se exemplet.

Exempel:

Försäljning från bakluckan på bilen är inte vanligt längre. I stället är det valpar som kommer till gränskontrollerna fullt synligt med förfalskade intyg och pass.

a. Handeln med smugglade hundar fortsätter så länge det finns efterfrågan. Därför är det oerhört viktigt att man kontrollerar varifrån hunden kommer.

b. Att stava fel på ett namn kan upplevas som en förolämpning mot den personen. Det visar dessutom att du inte har riktig koll.

c. Artificiell intelligens är inte det hot mot livet på jorden som många tycks tro. Däremot är människan själv det främsta hotet mot mänskligheten.

d. Fyrtio procent av alla över 75 år klarar inte att använda en internetbank utan hjälp. Vad det också handlar om är att tillgången till manuella betaltjänster hela tiden minskar.

e. Ta hjälp av debattartiklar som andra har skrivit, pressmeddelanden och andra källor. Men använd egna formuleringar.

VARFÖR HAR VI ÅRSTIDER?

Gör så här:

1 Arbeta med en kompis och ta tillsammans reda på hur det kommer sig att vi har årstider i Sverige.

Hur ska jag förklara det här?

Det har med jordklotet att göra –så mycket är säkert.

2 Skriv en förklarande text.

3 Rita fyra förklarande bilder:

Vinter Vår

Sommar

Höst

Innan du arbetar vidare i boken kan du be din lärare om en extrauppgift som handlar om att skriva en förklarande text som ett svar på en fråga. Du kan få uppgiften utskriven eller så gör du den i den digitala elevträningen.

FLER SAMBANDSORD

Skriv meningar som innehåller de här sambandsorden:

även

eftersom

dessutom

för det första

därefter

TALSPRÅK OCH SKRIFTSPRÅK

Det är skillnad mellan talspråk och skriftspråk. Man kan inte skriva som man pratar. Om alla gjorde det skulle skriftspråket se olika ut i Skåne, Stockholm och Skellefteå.

Lär dig använda de skriftspråksformer som finns i tidningar och fackböcker.

I meningarna nedan finns talspråksformer som inte ska användas i skrift. Läs och ändra. Skriv meningarna med skriftspråk.

1 På våran skola går det 300 elever.

Skriftspråk Talspråk

mig/dig/sig mej/dej/sej

vår/vårt våran/vårat er/ert eran/erat de/dem dom medan medans något nåt några nåra blivit blitt

tagit tatt för honom för han förrän förns läraren lärarn förstod förstog

2 Jag såg han på torget igår.

3 Vad gjorde du medans de andra spelade volleyboll?

4 Eran pappa verkar vara så rolig.

5 Jag förstog inte vad vi skulle göra.

6 Dom hittade inte godisbutiken.

7 Jag har inte med mig nåra badkläder.

8 Alla måste skynda sej.

Man kan inte skriva som man talar.

Men kan man tala som man skriver?

LOGGBOK – VAD HAR DU ARBETAT MED?

Sätt kryss för det som du har arbetat med i det här kapitlet.

Jag har läst och skrivit förklarande texter.

Jag har tränat på sambandsord.

Jag har arbetat med att illustrera faktatexter.

Jag har arbetat med talspråks- och skriftspråksformer.

Skriv fritt om ditt arbete i kapitlet. Vad har varit svårast?

Vad har varit roligast? Vad behöver du arbeta mer med?

DEFINITIONER

I förklarande texter är det vanligt med definitioner av ord och begrepp.

Så här definieras ordet klorofyll i ordboken Svensk ordbok (som finns på webbplatsen svenska.se):

”växternas gröna färgämne som spelar en central roll i fotosyntesen”.

årstid solförmörkelse jordbävning norrsken måne atom

Vilka ord tror du är definierade här? Skriv ordet före definitionen.

Du hittar orden i rutan på sidan 83.

”en himlakropp som kretsar runt jorden och särskilt nattetid syns som (ett segment av) en kallt lysande skiva”

”tillfällig avskärmning av solen genom att månen för en stund hindrar solljuset att nå fram till jorden”

”minsta del av ett grundämne som har ämnets kemiska egenskaper och som kan sönderdelas ytterligare bara med extraordinära metoder”

”kraftig, relativt kortvarig skakning eller serie skakningar i marken orsakad(e) av bristningar i jordens inre”

”längre period av året som kännetecknas av viss, enhetlig genomsnittstemperatur och viss utveckling av växtligheten”

”ett ljusfenomen på natthimlen i form av lysande bågar, strålar eller slöjor som ständigt förändrar form”

Berätta 5

Hallå där! Jag heter Neo.

När man berättar gör man det för att den som läser eller lyssnar ska tycka att det är intressant, spännande eller roligt. Man behöver inte hålla sig till sanningen. Däremot är det viktigt att berättelsen hänger ihop. Den måste till exempel ha en inledning och en avslutning. Karaktärerna – personerna – är viktiga i en berättelse. Precis som miljön. I mitt kapitel finns det många uppgifter som handlar om att berätta.

I det här kapitlet

• Skriver du berättande texter.

• Arbetar du med synvinklar (alltså vem som berättar), gestaltning och genrer.

• Beskriver du ords värdeladdning.

• Bygger du ut meningar.

Idag arbetade vi med att berätta ur olika perspektiv. Vår lärare hade med sig många bilder på människor och hundar. Först fick vi para ihop människorna med hundarna och sedan gav vi alla namn. Därefter började vi diskutera vad människorna och hundarna kunde tänkas fundera på … Det kom en hel del förslag, både bra och ganska knäppa …

Tips! T änk på det här när du skriver berättande text

• En berättande text ska vara spännande eller intressant, så att läsaren vill fortsätta läsa.

• Man delar in berättelser i sorter som kallas genrer (uttalas ”sjanger”). Några exempel på genrer är sagor, skräck, fantasy och deckare.

• En berättelse utspelar sig på en eller flera platser. Det här kallas för miljön i berättelsen.

• Berättelser handlar ibland om djur och ibland om zombier men oftast om vanliga (eller ovanliga) människor. De kallas för personerna eller karaktärerna i berättelsen.

Har du någon favoritgenre?

• I berättelsen händer det flera saker efter varandra. Det kallas för handlingen. Ofta finns det något som liksom driver handlingen framåt. Det kan vara ett problem av något slag.

• En berättelse ska ha en rubrik, en indelning och en avslutning.

• En berättelse har alltid ett perspektiv – det är alltid genom någons ögon som vi får ta del av händelser. Det här kallas också synvinkel.

VEM TÄNKER VAD?

Fyll pratbubblorna med meningar som du tycker passar. Se exemplen i rutan.

Jag heter Barbro. Jag längtar ut!

Jag heter Kristoffer. Jag fryser! Och är hungrig!

Jag heter Lina. Jag vill inte hem! Jag vill leka.

Jag heter Sofia. Jag kan gå fort och länge!

HUNDPROMENADEN

Du ska skriva om en hundpromenad ur två olika synvinklar: hundens och människans.

Gör så här:

1 Arbeta tillsammans med en kompis. Föreslå tillsammans minst tre olika hundar och tre olika personer som kan tänkas vara ute och rasta en hund. Beskriv hundarna och människorna på varsin lapp, så att ni har sammanlagt minst sex lappar. Ta hjälp av följande frågor:

• Namn?

• Ålder?

• Utseende?

• Humör just idag?

• Intressen?

2 Skriv HUND på baksidan av hundlapparna och PERSON på baksidan av människolapparna.

Hunden heter Moltas och

är väldigt intresserad av leverpastej.

Det luktar hav!

3 Gå vidare genom att föreslå minst två olika platser.

Beskriv dessa miljöer på varsin lapp, så att ni har minst två lappar.

Ta hjälp av följande frågor:

• Var ligger platsen?

• Hur ser det ut där?

• Vad är det för väder?

• Vilken årstid är det?

• Hur luktar det där?

• Hur låter det på platsen?

4 Skriv PLATS på baksidan av platslapparna.

5 Lägg klassens alla HUND-lappar i en hög.

Även PERSON- och PLATS-lapparna ska ha varsin hög.

Blanda lapparna i de tre högarna.

6 Dra en HUND-lapp, en PERSON-lapp och en PLATS-lapp.

HUND

Jag ska föreslå en plats.

PERSON PLATS

7 Skriv nu om en hundpromenad med hunden, personen och platsen som ni har dragit. För uppgiften gäller vissa regler: Berättelsen ska heta ”Hundpromenaden”. Den ska börja med att hunden tänker i jag-form. Exempel:

Äntligen! Så fort husse kommer hem från jobbet, är det dags att gå ut. Jag är nära att kissa på mig, så glad blir jag när han tar fram kopplet. Vi går som vanligt till ...

Därefter ska personen tänka i jag-form. Exempel:

Herregud, vad Buster drar i kopplet! Det var ju bara några timmar sedan vi var ute. Jag kan fatta att han vill komma ut och kissa och bajsa, men i det här vädret vill i alla fall jag helst vara hemma. Sitta i köket och mysa med levande ljus. Kanske jag ska göra potatismos till fiskpinnarna ... vore inte det gott?

Avsluta berättelsen med att hunden tänker i jag-form.

Tips! T änk på det här när du ger och får respons

När man ger respons – kommer med synpunkter – på en text som en kompis skrivit, så finns det en del att tänka på:

• Fråga din lärare om du ska ge respons på något speciellt sätt.

• Ta upp minst en sak som du tycker är bra i texten. Det kan vara en tanke eller en formulering.

• Ta upp minst en sak som du tycker kan bli bättre i texten. Det kan handla om innehållet eller om språket.

Hundpromenaden

8 Byt hundpromenadberättelser med varandra. Läs och ge respons. Se tipsrutan på sidan 90.

RITA EN SERIE

I den här uppgiften ska du rita en seriestripp med tre rutor:

I den första rutan får läsaren ta del av en av hundarnas tankar.

I den andra rutan får läsaren ta del av en av personernas tankar.

I den tredje rutan får läsaren ta del av en av de andra hundarnas tankar.

SKICKA VIDARE

Du har säkert ritat en ”vikgubbe” någon gång. Då börjar en person rita huvudet på en figur, viker sedan papperet och skickar vidare till den som ska göra halsen.

Den här skrivövningen är lite i samma stil. Men den här gången är det inte en ”gubbe” som ska skapas utan en berättelse.

Gör så här:

1 Arbeta i grupp med tre kompisar. Var och en börjar på en berättelse (alla i gruppen behöver ett skrivpapper). Den första raden får ni här:

Det var en vacker sommardag Skriv fortsättningen under två minuter.

2 Skicka berättelsen vidare till nästa person i gruppen. Fortsätt skriva i två minuter.

3 Låt berättelsen gå två varv i gruppen.

4 Läs sedan högt för de andra grupperna i klassen. Ni kan också låta er lärare läsa berättelserna högt. Hur blev berättelserna? Vill ni testa med en annan inledningsmening?

5 Skriv sedan en ny berättelse, men vik nu ned den övre delen på papperet så att bara den sista meningen syns innan nästa person skriver.

TA EN MENING

En mening är en rad med ord som avslutas med en punkt, ett frågetecken eller ett utropstecken. En mening kan vara början på något spännande – men vad? Det kan vara precis vad som helst.

Gör så här:

1 Arbeta i par och hitta en kort mening i en tidning eller en bok.

Läs den högt för varandra.

2 Samtala. Vad handlar meningen om? I vilket sammanhang passar den?

3 Hjälp varandra med att lägga till ord före och efter meningen. Pröva er fram.

Läs orden högt för varandra. Skriv sedan ned orden.

Exempel: En mening som Neo hittar i en bok: Det började regna.

Så här bygger Neo ut:

1. De var på väg till landet. Det började regna.

2. Det var fredagskväll. De satt i bilen på väg till landet. Det började regna.

3. Det var fredagskväll. De satt i bilen på väg till landet. Det började regna.

Sara hade inte velat följa med.

4. Det var fredagskväll. De satt i bilen på väg till landet. Det började regna.

Sara hade inte velat följa med. Men de sa att hon måste.

5. Det var fredagskväll. De satt i bilen på väg till landet. Det började regna.

Sara hade inte velat följa med. Men de sa att hon måste.

– Jag vill inte åka till torpet, sa hon tyst.

4 Fortsätt tills ni känner er klara.

LADDADE ORD

Ord kan ha olika laddning. Positivt laddade ord används ofta om personer eller saker som vi gillar: ett geni , en  kanonkompis , en underbar resa. Negativt laddade ord uttrycker i stället ogillande: ett misslyckande, en kass film, en svikare, en avskyvärd restaurang.

Skriv orden under plus- eller minustecknet.

modig bakslug pålitlig feg svekfull manipulativ konstruktiv lojal smart falsk vänfast enkelspårig

Du kan behöva använda en ordlista om det är ett ord som du är osäker på.

Vet du vad orden betyder?

Gå igenom dem tillsammans i klassen och skriv förklaringar.

modig bakslug

pålitlig

feg svekfull manipulativ konstruktiv

lojal

smart falsk vänfast enkelspårig

Kan en människa vara framslug? Eller mångspårig?

BYGGA UT SUBSTANTIV

Ofta kan man bygga ut substantiv till längre fraser. Se exemplet:

Före: Kaninen Ozzy ät er hö.

Efter: Den alldeles underbart gråspräckliga och väldigt busiga kaninen

Ozzy äter hö från stora balar som Anna beställer på nätet.

Läs och bygg ut meningarna:

1 Hästarna betar.

2 Fred älskar bilar.

3

Kari ser en film.

SKRIVA TILL EN BILD

En bild säger mer än tusen ord, brukar det heta. Men ibland blir det ännu bättre om man kombinerar bild och ord …

Gör så här:

1 Arbeta i par och titta på bilden. Diskutera:

Vad är det som har hänt, tror ni?

Vad tänker personen på?

2 Skriv tillsammans en text som fångar personens tankar. Det kan vara en berättelse, en dagbokssida eller ett brev. Eller varför inte en dikt?

GENRER, ORD OCH TITLAR

Genre (uttalas sjanger) är ett svårt ord som betyder ”sort”. Berättelser och filmer kan delas in i olika genrer. Några exempel är fantasy, kärleksberättelser, deckare och rysare.

Gör så här:

1 Arbeta i par och gå igenom en genre i taget.

2 Lista ord och uttryck som ni tycker passar den genren. Använd rutorna.

3 Föreslå minst tre titlar som en film eller bok i den här genren skulle kunna ha. Se exemplen.

FANTASY

Ord: magisk, trollkarl

Titlar: Landet Iragorns hemligheter, Drakborgen

KÄRLEKSBERÄTTELSE

Ord: bultande, pirr

Titlar: Den första kyssen, Nelly och svartsjukan

DECKARE

Ord: spår, ledtrådar

Titlar: Diamantstölden, Deckarklubben

RYSARE

Ord: ödehus, spegel,

Titlar: Den blodiga dockan, Hämnden är ljuv

SKRIVA TILL MUSIK

Välj ett musikstycke eller en låt som du gillar – med eller utan text. Den ska inspirera ditt skrivande.

Gör så här:

1 Vilka känslor väcker musiken? Vilka ord dyker upp i ditt huvud?

Gör anteckningar.

2 Skriv en dikt med musikstycket som startpunkt. Du ska inte beskriva musiken. Använd istället den som inspiration. Ämnet är valfritt, men du får några tips här. Läs också rutan med förslag på olika typer av dikter.

• En årstid

• En plats

• En person

• En känsla

• Ett djur

Tips! F örslag på dikter

Jag-dikt – börja varje versrad med ordet jag.

Du-dikt – börja varje versrad med ordet du.

Haiku – tre rader med 5 + 7 + 5 stavelser.

Cirkeldikt – första och sista versraden är likadan.

Bilddikt – skriv dikten så att den ser ut som det den handlar om.

Länkdikt – sista ordet på raden blir det första ordet på nästa rad.

Utklippta ord – skriv ord som passar ämnet på lappar, blanda och sätt ihop till en dikt.

Slumpordet – öppna en bok och peka på ett ord. Börja dikten med det ordet.

GESTALTA

I stället för att bara skriva att en karaktär i en berättelse är förtvivlad kan du försöka gestalta det. Då beskriver du vad personen gör på grund av sin känsla, till exempel håller händerna för ansiktet, suckar djupt eller vankar av och an i rummet.

Hur skulle man kunna gestalta att en karaktär är följande? Vad gör personen?

Vad gör någon som är arg?

Hen

Vad gör någon som är ledsen?

Hen

Vad gör någon som är överlycklig?

Hen

Vad gör någon som är förälskad?

Hen

Vad gör någon som är stressad?

Hen

Vad gör någon som är orolig?

Hen

Vad gör någon som är kaxig?

Hen

LOGGBOK – VAD HAR DU ARBETAT MED?

Sätt kryss för det som du har arbetat med i det här kapitlet.

Jag har skrivit berättande texter.

Jag har arbetat med synvinklar, gestaltning och genrer.

Jag har beskrivit ords värdeladdning.

Jag har byggt ut meningar.

Skriv fritt om ditt arbete i kapitlet. Vad har varit svårast?

Vad har varit roligast? Vad behöver du arbeta mer med?

EFTER SKEPPSBROTTET

Det här är ett lite längre skrivprojekt.

Du ska skriva en berättelse i fyra delar eller ”kapitel”.

Gör så här:

1 Skriv en berättelse i jag-form om en person som simmar i land på en ö.

Berättelsen ska skrivas med verb i presens (springer, hoppar, dansar, simmar, äter, dyker) och innehålla fyra kapitel:

• I det första kapitlet får läsaren veta hur det går till när berättaren simmar i land på ön och hur det ser ut och låter och luktar där.

Beskriv miljön så levande som du kan.

• I det andra kapitlet utforskar berättaren ön. Det visar sig att hen inte är ensam. Beskriv mötet med en annan person.

• I berättelsens tredje del förstår läsaren att berättaren inte kan stanna på ön, på grund av ett problem eller hot. Är det våld eller sjukdom?

Hunger eller törst? Eller något annat som du hittar på?

• Historien slutar med att berättaren räddas. Men hur går det till?

2 När du är klar dubbelkollar du följande:

• Har berättelsen en rubrik?

• Innehåller berättelsen fyra kapitel?

• Är orden rätt stavade?

• Används stor/liten bokstav och skiljetecken på rätt sätt?

• Är texten indelad i stycken?

3 Byt berättelse med en kompis och ge respons.

KORTFILM MED VOICE-OVER

Arbeta i grupper om tre.

Ni ska tillsammans hitta på en kortfilm och spela in den. Kortfilmen ska spelas av två karaktärer. De ska inte prata med varandra. I stället använder ni voice-over , det vill säga en röst som säger vad en av karaktärerna (rollfigurerna) tänker.

(Det här kallas ibland berättarröst.)

Gör så här:

Bestäm vad det är för situation och miljö som filmen skildrar. Här kommer några förslag:

• En ensam person på ett kafé

• Ett barn som gungar

• Två främlingar på ett tåg

• Två kompisar på en strand

• En äldre kvinna som sitter och läser på en bänk

Skriv ner handlingen.

2 Skriv manus till karaktärens voice-over.

3 Spela in filmen.

Språklära – del 1 6

I bokens sista kapitel träffar du inte bara mig, Ella, utan också alla mina vänner. För vi vill vara med allihop när du repeterar skiljetecken och ordklasser, lär dig satsdelar och läser om språken i Norden.

Del 1 – Språkriktighet

Kapitlets andra del handlar bland annat om förkortningar och skiljetecken och om stor och liten bokstav. Du tränar även på skillnaden mellan de och dem och mellan var och vart. Och arbetar med sammansättningar.

Punkt, frågetecken och utropstecken

Punkt, frågetecken och utropstecken kallas för stora skiljetecken.

De används (mest) för att avsluta meningar. Små skiljetecken – som komma, kolon och streck – används i stället inne i meningar.

Punkt

• Punkt används efter påståenden (”vanliga” meningar):

Alla ville bada.

• Punkt används också i många vanliga förkortningar:

m.m. med mera t.ex. till exempel

• Tänk på att det inte ska vara punkt i rubriker.

Mora förlorade stort

Frågetecken

• Frågetecken används efter frågor:

När går bussen till Värnamo?

• Tänk på hur frågetecken sätts ut i dialoger:

– Vad heter du? frågade pappa.

Utropstecken

• Utropstecken används efter utrop och hälsningar:

Hej, Beate! Nej! Grattis på namnsdagen!

• Tänk på hur utropstecken sätts ut i dialoger: – Kom in och ät! ropade Ralf.

Ibland måste man sätta punkt.

Ibland kan man se ut som ett frågetecken.

FIXA TEXTEN

Maya har skrivit ett brev till sin kompis Melker.

Tyvärr har alla skiljetecken och stora bokstäver försvunnit. Skriv om brevet så att allt blir rätt.

hej melker

hoppas att allt är bra med dig är ni kvar i norge jag är hos min moster och morbror i malmö mamma, pappa och jag kom hit igår vi stannar en vecka tror jag rut har åkt till göteborg idag ska vi åka till ett ställe som heter ekberget där man kan bada kan du ses när jag är tillbaka i stan kram maya

Den 24 september är det skiljetecknens dag. Hur firar du den?

Kommatecken, kolon och streck

Små skiljetecken används inne i meningar. Några vanliga små skiljetecken

är kommatecken och kolon. Här följer en genomgång i hur de används.

Du repeterar också de olika strecken i svenskan.

Komma

Komma kallas också kommatecken.

• Kommatecken används för att göra en paus i längre meningar.

På våren det året flyttade Marc till Chicago, där hans mamma arbetade som sjukgymnast.

Även du som vuxen kan vaccinera dig, om du inte har gjort det som barn.

I morgon är det tio år sedan orkanen svepte in över staden, och i samband med tioårsdagen kommer en minnesceremoni att ordnas.

• Komma används i uppräkningar. Lägg märke till att det inte ska vara kommatecken före och eller eller i uppräkningar.

Tåget stannar i Halmstad, Båstad, Helsingborg och Malmö.

Du kan få en ny tid på måndag, onsdag, torsdag eller fredag.

• Kommatecken används när man lägger till något i en mening. Det kan vara i mitten eller i slutet.

Det är ganska vanligt med skolk, tyvärr.

Min bror Ludde, som nyss fyllde tjugotre, bor kvar hemma.

• Kommatecken används efter utropsord och liknande inuti en mening.

Nej, där vill man inte bo.

Herregud, sitter du här?

Det finns en del som tror att man inte får ha komma före det

lilla ordet och. Så är det inte!

Kolon

• Kolon används före uppräkningar, förklaringar och exempel:

Det ligger tre stora sjöar i Tiveden: Viken, Undern och Skagern.

• Kolon används ibland före repliker:

Då sa Pari:

– Jag vill också ha en hamster.

Bindestreck är kortare än tankstreck.

Bindestreck

Bindestreck, ett kort streck, används så här:

En replik är det som någon säger.

• I avstavningar, alltså när man inte får plats med hela ordet på raden utan måste dela upp det:

pojk- hundarna sim

Det bästa är att undvika avstavningar.

• I en del sammansättningar:

45-åring FN-soldat Karl-Petter

Tankstreck

• Tankstreck används (på samma sätt som komma) när man lägger till information i en mening. Det går ofta lika bra att använda komma.

Det är ganska vanligt med skolk – tyvärr.

Min bror Ludde – som nyss fyllde tjugotre – bor kvar hemma.

• Tankstreck används i vissa uttryck med siffror:

Vi har öppet 9–18.

Kriget pågick 1914–1918.

• Tankstreck används före repliker i dialoger. Strecken kallas då talstreck eller pratminus – Vad blir det till middag? frågade Ella.

– Ugnspannkaka, svarade hennes pappa.

Snedstreck

Snedstreck används också i webbadresser.

Vad blir det till middag?

• Snedstreck används som tecken för division och i en del förkortningar:

1/4 = en fjärdedel

c/o = care of (boende hos)

KOMMATECKEN

Läs meningarna och ringa in rätt alternativ.

1 Sveriges fem mest folkrika kommuner är Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, och Linköping.

Sveriges fem mest folkrika kommuner är Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Linköping.

2 Han missade, bussen, hem förstås.

Han missade bussen hem, förstås.

3 Jag har träffat både Frille och Frodo.

Jag har träffat både Frille, och Frodo.

4 Gudrun Gråsiska, en akrobat från Abisko, kommer inte att medverka.

Gudrun Gråsiska, en akrobat från Abisko kommer inte att medverka.

5 Jösses vad mätt, jag blev!

Jösses, vad mätt jag blev!

Jösses, vad jag

älskar semlor!

Jag känner både Amal och Ella.

VEM STÄNGDE DÖRREN?

Kan du förklara skillnaden mellan följande meningar? Läs och skriv.

Läraren tittade på eleven som kom för sent och stängde dörren.

Läraren tittade på eleven som kom för sent, och stängde dörren.

KLURING

VILKET STRECK?

Vilket streck används i meningarna? Läs och sätt kyss framför rätt svar.

1 – Hur mår du? frågade Ella.

Bindestreck.

Talstreck.

2 Tillsätt 1/4 dl socker.

Snedstreck.

Talstreck.

3 Bettan är världens friskaste 90-åring.

Talstreck.

Bindestreck.

4 Han önskade sig ett piano – och fick ett munspel.

Tankstreck.

Talstreck.

SÄTT IN KOMMATECKEN

Läs först och skriv sedan meningarna med kommatecken på rätt ställen.

1 Han köpte pennor papper kuvert och frimärken.

2 Benny Barsk den nya polischefen vill inte kallas BB.

3 Nej det var ingen som gillade den nya tapeten.

4 Man måste tänka framåt sa spådamen.

5 I de största städerna inte minst London har det blivit väldigt svårt att hitta en bostad.

6 Ju fler som köper lotter på festen desto mer pengar får föreningen in.

Citattecken och parenteser

Citattecken ser ut så här: ”

• I böcker används ibland citattecken i dialoger:

”Vem är du?” undrade grodan.

”Jag heter Benji”, svarade skalbaggen.

• Men det är lättare att använda talstreck.

– Vem är du? undrade grodan.

– Jag heter Benji, svarade skalbaggen.

• Citattecken används till exempel när man citerar, det vill säga skriver exakt det som någon annat sagt eller skrivit:

Ella skrev så här:

”Av alla djur är hamstern sötast”.

Parenteser ser ut så här: ( )

Så skrev jag.

Och det står jag för!

• Parenteser används när man gör tillägg i en mening. Det kan till exempel vara att man vill förklara något:

MS (multipel skleros) är en sjukdom som påverkar nervsystemet.

Muhammed Assi (64 år) har aldrig känt sig så frisk som nu.

SKRIV OM MED TALSTRECK

Skriv om den korta dialogen med talstreck i stället för citattecken.

”Var bor du?” frågade trasten.

”Två holkar bort”, svarade talgoxen.

”Får man titta in en stund?” undrade trasten.

”Helst inte”, sa talgoxen.

”Nu är du väldigt mesig”, sa trasten.

Många fåglar har roliga namn. Som vitstrupig fnittertrast. Eller samurajmes.

– Var bor du?

VILKEN MENING ÄR RÄTT?

Läs och ringa in den rätt skrivna meningen.

1 ”Jag tror på sommaren! gastade faster Francis.

”Jag tror på sommaren!” gastade faster Francis.

2 Berättelsen slutar med följande ord: ”Hon hade förlorat allt.”

Berättelsen slutar med följande ord: Hon hade förlorat allt.”

3 På eftermiddagen 15–18 serverar vi enklare rätter.

På eftermiddagen (15–18) serverar vi enklare rätter.

4 Momsen är 25 procent (400 kronor).

Momsen är 25 procent (400 kronor.

Jag med!

Jag tror på sommaren!

Samma här!

Stor eller liten bokstav?

Här finns det två viktiga regler:

A a

1. S tor bokstav (kallas också versal) används för att visa att en ny mening börjar:

Här kommer en ny mening. Det här är också en ny mening.

2. S tor bokstav används för att visa att ett ord är ett namn:

Anna och hennes flickvän Marion bor i Mora.

Kom ihåg att veckodagar, månader, årstider och högtider inte är namn. Därför skrivs de med små bokstäver (gemener). Det gäller också språk/dialekter, djur och växter.

• Jag ska spela basket på torsdag.

• Terminen börjar i mitten av augusti.

• Jag längtar till midsommar.

• Det är så härligt att sommaren är här.

• Otto känner sig tysk och pratar nästan flytande tyska.

• Jag såg flera blåsippor igår.

• Nu har stararna kommit.

Om man kan sätta en/ett framför ordet är det oftast inte ett namn.

Då ska det skrivas med liten bokstav (kallas också gemen):

• En hallänning och en skåning åkte tåg tillsammans.

NAMN ELLER INTE?

Läs meningarna och ringa in rätt alternativ.

1 Erik och maja / Maja tränar judo en gång i veckan.

2 Ellen har pluggat norska / Norska i Oslo.

3 Jag tycker att det är tråkigt att vi måste åka hem på Fredag / fredag.

4 Många stockholmare / Stockholmare åker tunnelbana varje dag.

5 Min farbror fyller år på samma dag som jag: den 10 Februari / februari.

6 Julia råkade ut för en skidolycka i norska fjällen / Fjällen.

7 Jag brukar inte göra något särskilt på Påsk / påsk.

8 Vad ska du göra på höstlovet / Höstlovet?

HITTA FELEN

Läs först och sätt sedan ett kryss framför meningarna som innehåller ett fel.

Min syster heter Banin.

Vad gör du på tisdag?

Min pappa kommer hem veckan före jul.

Många hallänningar bor nära havet.

När är det fars dag?

Vi ses väl på Midsommar?

Det Japanska uttalet är svårt.

Det låter som ett Skånskt ord.

Den bästa månaden är ändå April.

Har du simmat i Svarta havet?

De träffades på Juldagen.

SKRIV ETT ORD

Välj själv hur meningen ska sluta.

1 Heter din kanin A

VARFÖR LITEN BOKSTAV?

Titta på följande ord som alla innehåller ett namn och ändå skrivs med liten bokstav i början. Kan du hitta en bra förklaring?

falukorv

eriksgata

Förkortningar

Förkortningar används för att spara plats när man skriver. Några exempel är t.ex., dm och FN.

T.ex. betyder ”till exempel!”, dm betyder ”decimeter” och FN står för ”Förenta nationerna”. Men det visste du nog redan.

Många gånger är det bäst att inte använda förkortningar, eftersom de kan göra texten svår att läsa.

Några vanliga förkortningar

De allra flesta vanliga förkortningar skrivs med punkter. Det gäller inte ca, som alltid skrivs utan punkt.

bl.a. bland annat

ca cirka (skrivs utan punkt)

dvs. det vill säga

e.Kr.  efter Kristus (alltså efter år 0)

etc. etcetera (betyder ”och så vidare”)

fr.o.m. från och med

f.Kr.  före Kristus (alltså före år 0)

m.m. med mera

o.s.v. (eller osv.) och så vidare

p.g.a. på grund av

s.k. så kallad

t.ex. till exempel

t.o.m. till och med

Det här är en s.k. hälsning.

Jag blir lite förvånad.

Bl.a.

Några måttenheter

Måttenheter skrivs utan punkter.

mm millimeter

cm centimeter

dm decimeter

m meter

km kilometer

ml milliliter

cl centiliter

dl deciliter

l liter

s sekund

h timme

min minut

mg milligram

g gram

kg kilo(gram)

Några initialförkortningar

Initialförkortningar består av de första bokstäverna i de ord som förkortas. De skrivs utan punkt.

USA FN

DN

SJ

UD

Många initialförkortning skrivs med små bokstäver om de inte är namn:

sms vd

mc

adhd ufo hbtq

Vet du vad det stod i världens första sms? Merry Christmas!

VILKEN FÖRKORTNING?

Läs meningarna och ringa in rätt alternativ.

1 Det bor ca / ca. 370 personer på ön.

2 Skrivbordsskivan är 34 m.m. / mm tjock.

3 Dubbelpanera skivorna, dvs. / t.o.m. vänd dem först i mjöl därefter i uppvispat ägg och sist i ströbröd.

4 Hon levde på 200-talet e.Kr. / e.J. i en liten stad utanför Rom.

5 Är det 194 km. / km mellan Örebro och Stockholm?

6 När gick Danmark med i eu / EU?

7 I dn / DN finns alltid en kulturbilaga.

8 Vi säljer kaffe, te, smörgåsar, bullar m.m. / mm till bra priser.

9 Om du vill söka jobbet måste du skicka in ditt dna / cv.

Du vet väl skillnaden?

Mellan m.m. och mm? Gör du det?

Mm. Klart jag gör.

VAD BETYDER INITIALFÖRKORTNINGARNA?

Läs och skriv rätt förkortning efter förklaringen.

personal

8 svenska för invandrare 9 portable document format (ett dokumentformat)

10 multipel skleros (en sjukdom)

Ja, min morfar fick göra ett EEG på sjukhuset förra veckan.

Läkare verkar gilla initialförkortningar.

Det har med hjärtat att göra väl?

KORTORD

En del förkortningar är så bra att ha de blir vanliga ord. Vad är de här kortorden förkortningar för? Läs och sätt kryss framför det rätta svaret.

1 Jag skulle vilja ha en ljuslila moped.

Motorpedagog.

Motorpedal.

2 Jag undrar vem som har skrivit detta fantastiska manus.

Manuskript.

Manuell musik.

KLURING

3 Är du med i a-kassan?

Arbetslöshetskassa.

Arbetsgivarkassa.

4 De svenska e-handeln växer. Handel med Europa. Handel över internet.

KLURING

Svenska kronor förkortas kr eller SEK. En del andra valutor har egna symboler. Läs frågorna och välj rätt alternativ.

1 I vilket land köper man misosoppa med valutan ¥?

Japan

Australien

2 Vilken valutasymbol ser man på många håll i delstaten New Hampshire?

€ $

3 Symbolen för brittiska pund är inte ett p utan …

€ £

De eller dem?

I många delar av Sverige (men inte alla) uttalas de och dem på samma sätt: ”dom”. När man skriver måste man däremot kunna skilja mellan de och dem. Hur ska man tänka?

• Den som som utför en handling i en mening kallas subjekt .

Man säger att de är subjektsformen.

De åker tunnelbana.

• Den som är föremål för handlingen (den som handlingen påverkar) kallas objekt . Man säger att dem är objektsformen.

Han hämtade dem igår.

• Ett smart knep är att försöka byta ut de och dem mot vi eller oss.

Om det går bra med vi ska du använda de. Om det går bra med oss är i stället dem den rätta formen.

De åker tunnelbana. > Vi åker tunnelbana. FUNKAR. RÄTT.

Dem åker tunnelbana. > Oss åker tunnelbana. FUNKAR INTE. FEL.

Han hämtade de igår. > Han hämtade vi igår. FUNKAR INTE. FEL.

Han hämtade dem igår. > Han hämtade oss igår. FUNKAR. RÄTT.

• Är du bra på engelska? Då kan det hjälpa att tänka på följande: de = they dem = them

Det här handlar inte om den bestämda artikeln de, som i de tre gröna äpplena. Där skriver man alltid de.

DE ELLER DEM?

Läs meningarna och ringa in rätt ord.

1 De / dem åt upp alla bullarna och gick hem.

2 Malin skrev brev till de / dem varje vecka.

3 De / dem äter mest smörgåsar, tror jag.

4 Dem / de små kycklingarna var supersöta.

5 Kan du berätta för de / dem om staketet?

6 Jag vill inte att de / dem följer med.

ÖVERSÄTT TILL SVENSKA

Vilken är den rätta översättningen? Ringa in den.

1 They bought a house in Bristol.

Dem köpte ett hus i Bristol.

De köpte ett hus i Bristol.

2 Did you hear them?

Hörde du de?

Hörde du dem?

3 Have you met the new neighbours?

Har du träffat de nya grannarna?

Har du träffat dem nya grannarna?

Vi äter upp alla semlorna och går hem.

KLURING

Du kan inte höra oss.

Sin/sitt/sina eller hans/hennes/deras?

Det är stor skillnad mellan meningarna Emo älskar sin partner och Emo älskar hennes partner. I den andra meningen älskar Emo en annans partner. Huvudregeln – som inte är så lätt att förstå och följa alltid – är att sin, sitt och sina ska användas när de syftar tillbaka på subjektet i satsen. Kolla exemplen:

• Emo älskar sin partner. Emo är subjekt. Eftersom sin i sin partner syftar tillbaka på subjektet Emo, uppfattas det som att partnern är Emos.

• Emo älskar hennes partner. Emo är subjekt. Eftersom hennes i hennes partner inte syftar tillbaka på subjektet Emo, uppfattas det som att partnern är någon annans.

SIN/SITT/SINA ELLER HANS/HENNES/DERAS?

Läs meningarna och ringa in rätt ord som saknas. Skriv också ordet.

1 Sara och kompisar tänker inte gå på festen. deras sina hennes

2 Min mamma har just blivit ovän med chefen på jobb. sitt hennes deras

3 Det var gårdagens bråk som låg bakom dåliga humör. sin hans sitt

4 Kevin är bara ordentlig med egna saker. hans sina hennes

5 I nya bok skriver Ursula Binge om hur hon växte upp i Argentina. deras hans sin

Var eller vart?

Vet du skillnaden mellan frågeorden var och vart?

• Var använder man när man vill veta var något finns.

Det handlar alltså inte om någon riktning eller rörelse.

Personen (saken, platsen och så vidare) är liksom fast.

Var bor din faster?

Var i Småland ligger Södermåla?

Var stannar bussen?

TIPS: om svaret skulle kunna vara där ska du använda var

• Vart använder man när man vill veta vart något är på väg.

Det handlar alltså om en riktning eller rörelse. Personen (saken, platsen och så vidare) är inte fast utan flyttar på sig.

Vart ska ni åka på semester?

Vart går den här bussen?

Vart flyttade faster Karin?

TIPS: om svaret skulle kunna vara dit ska du använda vart

?

Kan svaret vara där?

Kan svaret vara dit

VAR ELLER VART?

Läs meningarna och ringa in rätt ord.

1 Var / vart är du på väg?

2 Var / vart brukar ni ses?

3 Vart / var träffade pilen?

4 Jag vill gärna veta var / vart du stack i lördags.

5 Kan du inte säga var / vart du har köpt tröjan?

6 Jag vet inte vart / var Julian skulle åka efter matchen.

VAD BETYDER WHERE?

KLURING

Det engelska ordet where kan betyda både var och vart. Vilken översättning är den rätta? Läs meningarna och sätt ett kryss efter den!

1 I know where Naomi lives.

Jag vet var Naomi bor.

Jag vet vart Naomi bor.

2 Where did you meet Fay?

Var träffade du Fay?

Vart träffade du Fay?

3 Where did your sister move?

Var flyttade din syster?

Vart flyttade din syster?

No! Her name is Amara. Heter din syster Naomi?

Sammansatta ord

I svenskan är det lätt att bilda nya ord med hjälp av något som kallas sammansättningar. Man tar då helt enkelt två ord och sätter ihop dem så att man får ett nytt ord. (Ibland får man ändra lite på orden eller kanske stoppa in en bokstav.) Här kommer några exempel på sammansättningar:

polis + station = polisstation

mörk + hårig = mörkhårig

sjuk + gymnast = sjukgymnast

Ett problem är att ganska många skriver isär sammansättningar. Då blir det kanske sjuk sköterska i stället för sjuksköterska och skum tomte i stället för skumtomte.

Om man är osäker ska man alltid läsa orden/ordet högt. Om det låter som ett ord, ja då ska det också skrivas som ett ord, utan mellanrum.

BILDA SAMMANSATTA ORD

Bilda sammansatta ord genom att göra tillägg till följande ord, siffror och förkortningar.

1 morgon

2 mag

3 SJ

7 kärlek

8 arbete

VILKET ALTERNATIV ÄR RÄTT?

Läs meningarna och ringa in rätt svar.

1

Getingar har en gift blåsa.

Getingar har en giftblåsa.

2

Välkommen till Svantes nioårskalas.

Välkommen till Svantes nio års kalas.

3 Mormor hade en halvsyster som hette Hildur.

Mormor hade en halv syster som hette Hildur.

4 Här är parkering för bjuden.

Här är parkering förbjuden.

5 Gillar du kul glass?

Gillar du kulglass?

6

Emil pluggar till sjuksköterska.

Emil pluggar till sjuk sköterska.

RÄTTA FELEN

Ibland blir det fel. Läs meningarna och rätta felen. Skriv meningarna rätt.

1 Vi har stängt på grund av kassa problem.

2 Matt rea hela december!

3 Svensk kyckling lever.

4 Sjuk gymnast söker jobb.

5 En skum tomte är gott.

6 Jag söker extra knäck till sommaren.

7 Amals pappa arbetar som sjuk gymnast.

8 Skylten säger: Parkering för bjuden.

9 Bränn bara sopor här tack!

Språklära – del 2 6

I bokens sista kapitel träffar du inte bara mig, Ella, utan också alla mina vänner. För vi vill vara med allihop när du repeterar skiljetecken och ordklasser, lär dig satsdelar och läser om språken i Norden.

Del 2 – Grammatik

I språklärans andra del läser du om – och jobbar med – grammatik. Du repeterar ordklasserna –från substantiv till prepositioner – och läser om satser och satsdelar. Glöm inte att du hittar fler övningar i den digitala elevträningen.

Ordklasser – repetition

I svenskan finns det nio ordklasser:

Substantiv

Substantiv är ord för personer, djur, saker, ämnen, känslor och liknande. Namn är också substantiv:

lärare, katten, äpple, bomull, glädje, Sverker, Indonesien, kärlek, luft, stol

Man kan ofta sätt en, ett, flera eller all/allt framför substantiv (funkar inte alltid med namn):

ett äpple, flera äpplen, all bomull

Adjektiv

Adjektiv är ord som beskriver hur något eller någon är eller ser ut:

röd, rolig, öde, ovanlig , blå , orolig, spännande, intressant

Man kan ofta komparera adjektiv med ändelserna -are och -ast eller med mer och mest: rödare, roligast, mer öde, mest ovanlig

Verb

Verb är ord som beskriver handlingar: äta, köpte, sjunga, springer, blev, var

Verb finns i olika tidsformer: jag spelar nu, jag spelade igår, jag har spelat, jag ska spela

Pronomen

Pronomen är vanliga korta ord som används för att ersätta substantiv så att man slipper upprepa dem.

Utan pronomen:

Kalle tycker att Ingela är dum.

Ingela slår Kalle i huvudet.

Då blir Kalle arg på Ingela.

Med pronomen:

Kalle tycker att Ingela är dum.

Hon slår honom i huvudet.

Då blir han arg på henne.

Några vanliga pronomen är:

Ibland blir jag arg på dig!

du, din, våra, man, deras, en, sin, hen, deras, som, vars, några, varje, andra, alla, ingen, samma.

Pronomen brukar delas in i grupper, som personliga, reflexiva och frågande pronomen. Här följer några av de viktigaste grupperna:

Personliga pronomen

jag, mig, du, dig, han, honom, henne, hen, den, det, vi, oss, ni, er, de, dem

Possessiva (ägande) pronomen min, mitt, mina, din, ditt, dina, hans, hennes, dess, vår, vårt, våra, er, ert, era, deras

Reflexiva (tillbakasyftande) pronomen sin, sitt, sina, sig

Indefinita (obestämda) pronomen någon, flera, många , alla, några

Adverb

Adverb är den knepigaste ordklassen. Man kan lite förenklat säga att adverb ger mer information om verb och adjektiv – och ibland om hela satser.

En del vanliga adverb kallas satsadverb för att de ändrar betydelsen på en hel sats (en sats är en mening eller en del av en mening.):

Han visste inte var Sara bodde.

Många adverb svarar på någon av frågorna När? Var? och Hur?:

Jag såg dem igår.

Kalle var aldrig hemma.

Jag fräste ilsket.

Interjektioner

Interjektioner är utrop, hälsningar, svarsord, svordomar med mera: aj, fy, hoppsan, nej, nja, ja, jo, goddag, fan, tjenixen, pang, usch, adjö, tusan, vov, mjau

Konjunktioner

Konjunktioner är småord som används för binda samman ord och satser:

Amal och Ella dansar och Maya spelar gitarr.

Det är i Malmö eller Göteborg som de brukar gå på konsert.

Jag vet inte om han kommer.

Räkneord

Räkneord används för att ange antal eller ordning.

Grundtal: ett, två, sjuttio, åttiosju

Ordningstal: första, andra, sjuttionde, åttiosjunde

Prepositioner

Prepositioner är småord som ofta står framför substantiv för att ange plats och liknande:

av, bakom, bredvid, efter, framför, från, genom, hos, i, inom, mellan, mot, på, kring, till, under, vid, över, på grund av, i stället för

VILKEN ORDKLASS ÄR ORDET?

grönare

De nio ordklasserna substantiv adjektiv verb pronomen adverb preposition interjektion räkneord konjunktion

snabbtåget

femtonde

läsa

VAD SAKNAS?

Vilken ordklass saknas i meningarna? Läs och skriv.

1 Har du sett

Verb. Pronomen. Substantiv. Är det mig du saknar?

?

2 Jag vet

Substantiv.

Verb. Adverb.

3 Det här var

om jag vill fortsätta med dansen.

gången som de träffades hemma hos honom. Han var supernervös.

Räkneord.

Substantiv.

Verb.

4 Vi kanske kan ses

Konjunktion.

Preposition.

Verb.

5 Jag tycker mest om den där

Substantiv.

Pronomen. Adjektiv.

6 Jag har träffat

Pronomen.

Konjunktion.

Verb.

ishallen.

karamellen.

syskon på kalas en gång.

HUR ÄR ORDEN GJORDA?

Läs och ringa in rätt svar.

1 storstäda

adjektiv + verb

adjektiv + substantiv

2 ljusgul

adjektiv + verb

adjektiv + adjektiv

3 matglad

substantiv + adjektiv verb + adjektiv

4 hörslinga

adjektiv + substantiv

verb + substantiv

5 tretiden

adjektiv + verb

räkneord + substantiv

6 jättearg

adjektiv + substantiv substantiv + adjektiv

Konkret eller abstrakt? Eller egennamn?

Man skiljer ibland mellan konkreta och abstrakta substantiv. Man brukar

säga att konkreta substantiv är sådant ”som man kan ta på”, men då får man inte ta det för bokstavligt. En regnmoln är ett konkret substantiv även om det är svårt att ta på.

Exempel: smågodis, müsli, mygga, skådespelare, guld, tandrad.

Abstrakta substantiv står för egenskaper, känslor och tillstånd.

Exempel: kärlek, glädje, sorg, trötthet, huvudvärk, omstart.

Egennamn är helt enkelt namn. De skrivs med versal (stor bokstav) i början: Love, Grängesberg, Ottosson, Kalihari.

KONKRET ELLER ABSTRAKT? ELLER EGENNAMN?

Läs substantiven och dela in dem i rätt grupper.

Skriv K för konkret, A för abstrakt och E för egennamn.

GÖR MENINGAR

Skriv meningar som består av följande:

1 Ett pronomen + ett verb i presens (nutid) + ett substantiv i singular bestämd form. Substantivet ska vara ett n-ord.

2 Ett substantiv i singular och genitiv + ett substantiv i plural obestämd form + ett verb i preteritum (dåtid) + adverbet ofta.

VAD BETYDER UTTRYCKET?

I stället för att använda adjektivet tokig om någon kan man säga att hen har tomtar på loftet. Det är ett så kallat idiomatiskt uttryck. Vad betyder följande idiomatiska uttryck? Läs och skriv. Välj bland adjektiven i rutan.

Initiativrik Pratsam

Aggressiv

Stresstålig

Erfaren

Misstänksam

Smart Rädd

1 Ha huvudet på skaft.

Ana ugglor i mossen.

3 Kan ha många bollar i luften.

Bestämd Uppmärksam

Orolig/Nervös

Har du huvudet på skaft?

Hjälpverb

De allra flesta verb – som spela, köpa och dansa – är huvudverb. Men det finns

också hjälpverb. Det är småord som används för att bilda tempus eller som förändrar betydelsen på huvudverbet.

Bildar tempus:

Hen har spelat.

Hen hade spelat.

Hen ska spela.

HJÄLPVERB

Förändrar betydelsen:

Hen bör spela.

Hen får inte spela.

Hen kan spela.

Hen måste spela.

Är det understrukna verbet ett huvudverb eller ett hjälpverb?

Läs meningarna och sätt kryss om det understrukna verbet är ett hjälpverb.

1 Du måste lyssna på mig.

2 Han får aldrig dansa tango mer.

3 Ska du besöka faster Thea i Borås?

4 Man får inte störa på lektionen.

5 Maten har lagats av en mästerkock.

Passiv form

Med hjälp av verbets s-form och det lilla ordet av kan man göra en aktiv sats passiv:

Aktiv: Erik köpte väskan.

Passiv: Väskan köptes av Erik.

PASSIV FORM

Läs och skriv om de aktiva satserna till passiva satser.

1 Morbror Samir har målat staketet.

2 Sara köpte en påse saltgodis.

3 Zeke Larson skrev romanen Kattguld.

4 Min kusin kommer att anmäla cykelstölden.

5 Läraren hade gjort ett stort misstag.

Adjektiv eller adverb?

Biet surrar ilsket. Ilsket är adverb.

Biet är ilsket. Ilsket är adjektiv.

Det kan vara svårt att skilja mellan adverb (svarar på frågan hur) och adjektiv i meningarna om biet som är och surrar ilsket. Orden ser likadana ut (ilsket och ilsket), så man måste ta till ett knep.

Skriv den första meningen med subjektet (Biet) i singular och sedan i plural:

Biet surrar ilsket. (Singular)

Bina surrar ilsket. (Plural)

Gör sedan samma sak med den andra meningen:

Biet är ilsket. (Singular)

Bina är ilskna . (Plural)

Om ordet inte ändrar form när man skriver subjektet i plural har vi med ett adverb att göra.

Om ordet ändrar form när man skriver subjektet i plural har vi med ett adjektiv att göra.

Singular eller plural?

Helst inga bin alls.

ADJEKTIV ELLER ADVERB?

Läs meningarna och sätt kryss framför rätt ordklass.

1 Ditt hår är så vackert, sa Bella.

Adjektiv

Adverb

2 Du arbetar väl inte för hårt, Peter?

Adjektiv

Adverb

3 Arbetet har varit mycket svårt, sa silversmeden.

Adjektiv

Adverb

VILKEN PREPOSITION?

Läs meningarna och fyll i rätt preposition.

4 Lejonet springer snabbt.

Adjektiv

Adverb

5 Olga svettades rejält efter träningen.

Adjektiv

Adverb

6 Du måste äta en rejäl frukost.

Adjektiv

Adverb

1 Jag är arg hur dåligt det gick på provet.

2 Det går ingen nöd honom.

3 Ingen rök eld.

4 Du är välkommen i mån plats.

5 sin förvåning upptäckte han att flickan grät.

6 Han är här nu alla fall.

7 Vi ses en gång året. i av över på till utan om

ÄNDRA ORDFÖLJDEN

Läs först meningarna och skriv sedan om dem så att det markerade adverbet kommer först.

1 Jag har faktiskt redan köpt en tågbiljett till Umeå.

2 Peter och Filip kommer troligen inte till festen.

3 Hanna skulle inte vilja ha en orm tatuerad på armen.

Inte ska väl vi sluta vara kompisar?

Inte ska vi det!

Satser och satsdelar

När man pratar om ordklasser handlar det alltid om ett ord i taget. Ett ord hör till en viss grupp – en ordklass – och kan inte vara något annat. Ta till exempel en mening som Barnet skriker . Om du har koll på ordklasserna vet du direkt att Barnet hör till ordklassen substantiv och att skriker hör till ordklassen verb.

Satsdelar

Men man kan analysera orden i meningen Barnet skriker på ett annat sätt.

Då tittar man på hur orden fungerar tillsammans. Då pratar man inte om ordklasser utan om satser och satsdelar . Läs samma mening:

Barnet skriker.

I den här meningen är det någon som gör något.

De ord som beskriver det kallas predikat. Predikatet är alltid ett eller flera verb. Nu stryker vi under satsdelen predikatet i meningen:

Barnet skriker.

Men det finns ett ord till i meningen. Det finns någon som gör det som predikatet beskriver. Den satsdelen kallas

Vi stryker under subjektet.

Barnet skriker.

Sats och mening

Kan ingen trösta barnet som skriker?

I en sats finns alltid ett predikat och ett subjekt. Barnet skriker är en sats.

Men vad är då en mening, undrar du kanske. Är sats och mening samma sak?

Nej. En mening kan nämligen innehålla flera satser. Barnet skriker när pappa går hemifrån är ett exempel på det. En mening avslutas alltid med punkt, utropstecken eller frågetecken och kan som sagt innehålla en eller flera satser.

Predikat och subjekt

I en sats finns alltid ett predikat och ett subjekt. Men hur känner man igen de här två viktiga satsdelarna?

Predikat

Man kan säga att predikatet är det som händer eller det som någon eller något gör. Några exempel är skriver, sjöng, finns, blir, har bläddrat och bör försvinna.

• Predikatet är alltid ett eller flera verb.

• Talar om vad någon gör eller vad som händer.

• Svarar på predikatfrågan: Vad gör någon/något? eller Vad händer?

När man analyserar satser börjar man alltid med att ”ta ut predikatet”, alltså ställa predikatsfrågan.

Subjekt

När man hittat predikatet är det dags att leta upp subjektet.

• Subjektet är ofta ett substantiv eller pronomen.

• Talar om vem, vad eller vilka som gör det som predikatet beskriver. Vem skriver? Vad bör försvinna? Vilka sjunger?

• Svarar på subjektsfrågan: Vem/vad/vilka + predikatet

Vad gör du?

Jag svarar på din predikatsfråga.

BILDA MENINGAR

Läs och sätt ihop orden till meningar. Det finns flera lösningar.

Glöm inte stor bokstav (versal).

1 har förut luftballong jag har inte åkt.

2 kanske torsdag simma kommer att vi på.

3 spännande väldigt den boken nya är.

4 smakar kallas och curry min favoritglass Bombay.

5 på du har att hänga med bio lust?

FÖRESLÅ ETT SUBJEKT

Skriv subjekt som du tycker passar med predikaten.

Subjekt Predikat

kommer att smälta. har slutat skälla. sken. luktar.

känner varandra.

FÖRESLÅ ETT PREDIKAT

Skriv predikat som du tycker passar med subjekten.

Subjekt Predikat

Vad är det som skiner?

Min moster Lisa inte.

Regnet . Jag Peter och Lisa.

Vem bilen där?

Att koka gröt så vilsamt.

SUBJEKT ELLER PREDIKAT?

Vilken satsdel är de understrukna orden? Läs och kryssa för.

1 Grodan bräker i dammen.

Predikat

Subjekt

2 Har Carlo kommit hem än?

Predikat

Subjekt

3 Du måste köra mig till återvinningsstationen.

Predikat

Subjekt

4 De har väl inte börjat spela än?

Predikat

Subjekt

5 Mauritz och de andra hundarna på hunddagiset gläfsar glatt.

Predikat

Subjekt

Vad har du i handen?

Fler satsdelar

Jag har ett objekt.

Det finns fler satsdelar än predikat och subjekt. Här kan du läsa om dem.

Objekt

Objektet hänger nära ihop med predikatet. Man brukar säga att objektet är föremål för den handling som predikatet beskriver. Det låter kanske obegripligt. Läs exemplet: Amal köper lakritskolor.

Om du först ställer prediktatsfrågan: Vad är det som någon gör?

Predikatet är köper.

Om du sedan ställer subjektsfrågan: Vem är det som + predikatet?

Det vill säga: Vem köper? Subjektet är Amal.

Det finns ett ord kvar i satsen – lakritskolor – vilket svarar på objektsfrågan: Vad + predikatet + subjektet? Då blir det så här: Vad köper Amal? Svaret är förstås lakritskolor. Lakritskolor är objekt i satsen.

Adverbial

Kommer du ihåg ordklassen adverb? Att den var liksom en skräphög …

Så är det också med satsdelen adverbial. Om du minns vad adverb är klarar du också av adverbialen. De har många likheter.

• Adverbial svarar på frågorna När? Var? och Hur?. Se exemplen.

(När)

Hen flyttade igår.

Jag honom förra året.

(Var)

Hen bor i Stockholm.

Där borta bor jag.

(Hur?)

De sprang snabbt.

Jag dör av törst.

• Adverbial är ofta adverb eller en fras som börjar med en preposition.

• Ord som inte, egentligen, faktiskt, kanske och också kallas satsadverbial.

De påverkar hela satsens betydelse.

Attribut

Attribut bygger ut subjekt och objekt. Alla de understrukna orden i exemplen är attribut:

Min faster Frida i Norrköping fyller snart år. (Frida är huvudord.)

Kan du köpa fem riktigt färska bananer? (Bananer är huvudord.)

Predikativ

Predikativ kallas de satsdelar som står efter (bland annat) verben vara, bli, heta och kallas i olika former. Se exemplen:

Min svärfar heter Bo men kallas Bosse.

Du är jättesnäll

Jag kunde ha blivit generad.

VILKEN SATSDEL?

Läs meningarna och kryssa vilken satsdel det kursiverade ordet i meningen är.

Ta hjälp av tipsrutorna på sidorna

1 Kan du hjälpa mig med cykeln?

subjekt

predikat

objekt

2 Har barnen inga badkläder med sig?

subjekt

predikat attribut

3 Min röda halsduk är borta.

subjekt attribut objekt

Kalla mig inte Plutten.

4 Du måste läsa tidningen idag.

subjekt predikat objekt

5 Jag vet egentligen ingenting.

subjekt adverbial predikativ

6 Du kan kalla mig Plutten om det känns bra för dig.

predikat predikativ

attribut

Jag vet egentligen en hel del.

Huvudsatser och bisatser

I en sats finns det (nästan alltid) ett subjekt och en predikat.

Vi tar den enkla satsen Barnet skrattar som exempel.

I satsen är det något som händer. Det ord som beskriver det kallas predikat.

Predikatet innehåller minst ett finit verb. Vad är ett finit verb? Jo, det är ett verb som står i presens, (nutid) eller preteritum (dåtid). Vi stryker under satsdelen predikat i meningen:

Barnet skrattar.

Men det finns ett ord till i meningen. Det finns någon som gör det som predikatet beskriver. Den satsdelen kallas subjekt. Vi stryker under subjektet.

Barnet skrattar.

Huvudsatser

och bisatser

De satser som kan stå för sig själva, alltså på egen hand bilda en mening, kallas huvudsatser. Satsen Barnet skrattar är en sådan huvudsats. Men det finns också satser som inte kan stå för sig själva. De kallas bisatser. Se exemplet:

Barnet skrattar när pappa sjunger.

”när pappa sjunger” är en bisats. I den satsen är pappa subjekt och sjunger predikat.

Biffregeln

Det finns ett smart sätt att testa om en sats är bisats: man sätter in inte . Om inte hamnar före det finita verbet är det en bisats. Om det hamnar efter det finita verbet är det en huvudsats.

Du kanske minns att ett finit verb är ett verb som står i presens (nutid) eller preteritum (dåtid).

Titta på satsen Barnet skrattar och sätt in inte: Barnet skrattar inte.

Inte hamnar efter det finita verbet skrattar. Barnet skrattar är alltså en huvudsats.

Titta på satsen när pappa sjunger. Är det en huvudsats eller en bisats?

Du kan ta reda på det genom att peta dit ett inte: när pappa inte sjunger.

Inte hamnar före det finita verbet sjunger. när pappa sjunger är alltså en bisats.

Regeln kallas biffregeln – i en bisats kommer inte före det finita verbet.

BISATS ELLER INTE?

Vilka av de kursiverade satserna är bisatser? Testa med biffregeln.

Läs meningarna och sätt kryss framför det rätta svaret.

1 Filmen är barnförbjuden.

Bisats. Inte bisats.

2 Pella har gått hem till grannen.

Bisats. Inte bisats.

3 Jag vet inte när flyget landar.

Bisats. Inte bisats.

4 Sebastian tänker sälja sin eka.

Bisats. Inte bisats.

5 Eftersom det snöar tycker jag att du ska ta bilen.

Bisats. Inte bisats.

6 Barnet gråter om det inte får leka med dockan.

Bisats. Inte bisats.

7 Jag hör att de lagar mat i husvagnen.

Bisats. Inte bisats.

AVSLUTA MENINGEN

Läs och skriv bisatser efter huvudsatserna. Använd biff-regeln för att kolla att det verkligen är en bisats som du har lagt till.

1 De hade just kommit hem till Shakira

2 Elsa sjunger bara

3 Han visste inte

5 Paul hörde

Du hade visst några frågor …

Finns det getingsatser också?

Humlesatser? Fotsatser?

Språklära – del 3 6

I bokens sista kapitel träffar du inte bara mig, Ella, utan också alla mina vänner. För vi vill vara med allihop när du repeterar skiljetecken och ordklasser, lär dig satsdelar och läser om språken i Norden.

Del 3 – Språk i Norden

Kapitlets sista del handlar om språken i Norden. Du läser bland annat om danska och norska – och om minoritetsspråk som meänkieli och romani chib.

Språk i Norden

I Norden ingår följande fem länder (stater):

• Danmark – med ca 5,8 miljoner invånare och huvudstaden Köpenhamn.

• Finland – med ca 5,5 miljoner invånare och huvudstaden Helsingfors.

• Island – med ca 370 000 invånare och huvudstaden Reykjavik.

• Norge – med ca 5,5 miljoner invånare och huvudstaden Oslo.

• Sverige – med ca 10,4 miljoner invånare och huvudstaden Stockholm. (Invånartalen gäller år 2020.)

I Norden ingår även följande tre självstyrande områden:

• Färöarna (tillhör Danmark) – med ca 50 000 invånare och huvudstaden Torshamn.

• Grönland (tillhör Danmark) – med ca 56 000 invånare och huvudstaden Nuuk.

• Åland (tillhör Finland) – med ca 30 000 invånare och huvudstaden Mariehamn.

Att Färöarna, Grönland och Åland är självstyrande betyder inte att de är självständiga stater, men invånarna bestämmer en hel del själva över området. Ett exempel på detta är att varken Färöarna eller Grönland är med i EU.

Skandinavien

Danmarks flagga

Finlands flagga

Islands flagga

Norges flagga

Ofta blandar man ihop Norden och Skandinavien. Det är förvirrande. Skandinavien är Danmark, Norge och Sverige, och inte Finland och Island. Ibland kallar man danska, norska och svenska för skandinaviska eller fastlandsnordiska språk. Sveriges flagga

Officiella språk

Det här är de officiella språken i Norden (ibland kallas de nationalspråk eller huvudspråk):

Danmark: danska

Finland: finska och svenska

Island: isländska

Norge: norska (två skriftspråk: nynorsk och bokmål)

Sverige: svenska

Färöarna: färöiska och danska

Grönland: grönländska

Åland: svenska

Hur är språken släkt?

Danskan och svenskan är nära släkt och kallas östnordiska språk. Isländska, färöiska och norska ingår i den västnordiska gruppen. Tillsammans kallas de nordiska språk.

Finskan och samiskan är inte släkt med de andra språken i Norden. De ingår stället i den finsk-ugriska språkfamiljen.

Inte heller grönländska är släkt med de andra språken i Norden.

Minoritetsspråk

i Sverige

Enligt svensk lag finns det fem så kallade kulturella minoriteter i landet (ordet minoritet betyder här ungefär ”mindre grupp”): samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar.

Lagen säger att de här gruppernas språk ska stödjas så att de kan hållas levande.

I en del norrländska kommuner har de som talar finska, samiska och meänkieli (tornedalsfinska) rätt att använda sitt språk i kontakten med olika myndigheter. De ska också kunna få både förskola och äldreomsorg på språket.

Färöarnas flagga

Grönlands flagga

Ålands flagga

Vilken av flaggorna tycker du är snyggast?

Jag gillar den grönländska!

Och den samiska förstås. Så cool!

Samiska

Samiskan är släkt med finskan. Vi vet faktiskt inte hur många som uppfattar sig som samer i Sverige och inte heller hur många som talar någon av de samiska dialekterna. Den största dialekten är nordsamiska. Cirka 15 000 personer i Sverige, Norge och Ryssland talar nordsamiska.

Meänkieli

Meänkieli kallas också tornedalsfinska. I Sverige uppfattas det som ett eget språk, medan man i Finland ser det som en variant av finskan. Meänkieli talas framför allt i Norrbotten. Man räknar med att cirka 30 000 kan tala eller förstå meänkieli, som har ett eget skriftspråk.

Jiddisch

Det judiska språket jiddisch bygger på tyska, men är påverkat av hebreiskan. Det brukar skrivas med hebreiska bokstäver (som man läser från höger till vänster). Så här kan det se ut:

Samernas flagga

(På svenska: Du som tillhör en nationell minoritet har i vissa fall rätt att få använda ditt språk i kontakt med vården. Se här vad som gäller i olika situationer.)

Jiddisch är ett mycket litet språk i Sverige med några tusen talare.

Tornedalen har också en flagga. Jag ska ta reda på hur den ser ut. Vill du hjälpa mig?

Det är stor risk att jiddisch kommer att dö ut. Man kanske borde lära sig det …

Romani

Romernas språk kallas romani chib eller romska. Det finns i flera varianter eller dialekter. Det grundläggande ordförrådet har indiskt ursprung. I Sverige har romani talats sedan 1500-talet. Idag räknar man att mellan 10 000 och 50 000 personer i Sverige kan tala romska.

Här kommer ett smakprov på den romska dialekten arli:

Savo mobilno broj isi tut?

(På svenska: Vad har du för mobilnummer?)

Danska och norska

Danska är officiellt språk i Danmark och talas av nästan 6 miljoner danskar. I Sydslesvig i norra Tyskland är danskan minoritetsspråk. Danska talas också av många på Island, Grönland och Färöarna. Språket har många dialekter.

Talad danska är ofta svårt att förstå för svenskar. Det beror bland annat på att uttalet förändrats mycket så att det har kommit att skilja sig mycket från både det svenska och det norska uttalet. Många ändelser och ljud uttalas så svagt att de knappt hörs. Det här gör det faktiskt svårare för danska barn att lära sig läsa och skriva.

Danskt uttal

Om du tänker på de här sakerna blir det genast lättare att förstå vad till exempel Josefine, Anker, Lauge eller Lærke försöker säga till dig:

• Bokstaven u uttalas som ett svenskt långt o. Försök med hus (hus).

Savo mobilno broj isi tut?

Vad är det Lærke säger?

• Bokstaven a uttalas ofta som ä. Testa med ane (ana).

• Stj- och skj- uttalas inte sj som i svenskan. I stället säger man varje bokstav för sig. Pröva med skjule (dölja) och stjerne (stjärna).

• Efter vokal uttalas d läspande som th i engelska there. Försök läspa i ordet gade (gata).

• I danskan används bakre (skorrande) r-ljud. (Fördel alltså om du kommer från södra Sverige.)

• I början av ord uttalas g och k ”hårt”, som i svenska ”gammal” och ”kall”. Hur uttalar du alltså danska give och køre?

Luriga danska ord

Det finns en del danska ord som svenskar ofta missförstår. Här kommer några av de vanligaste:

blød mjuk by stad

dreng pojke frokost lunch

frø groda hurtig snabb is glass lide tycka om

pige flicka rolig lugn

slange orm

slem dålig

snor snöre

sommerfugl fjäril

spøg skämt

uge vecka

værelse rum

Norska

Norska talas av cirka 5,5 miljoner personer. Dialekterna har en starkare ställning i norskan än i svenskan och danskan.

Det som är lite speciellt med norskan är att den har två varianter av skriftspråket: bokmål (som de flesta använder) och nynorsk Bokmål liknar danskan mycket, medan nynorsk bygger på dialekter i den västra delen av landet.

Testa med stjerne!

Sommerfugl ... ett så smukt ord.

För en svensk kan vissa mycket vanliga ord i nynorsk kännas främmande. Se följande exempel:

Bokmål Nynorsk Svenska

hvem kven vem hvordan korleis hur hvorfor kvifor varför se sjå se

Skolbarn får välja vilken variant som de vill ha som sitt huvudspråk. Cirka tio procent av befolkningen skriver främst på nynorsk.

Typiskt för norskan är att stavningen av många lånord förnorskats:

statsjon, sentrum, sjack

I norskan är det vanligt med diftonger. Så kallas det när två eller flera vokaler kombineras till ett ljud. Se exemplen:

Bokmål Svenska hei hej

øye ögon haug hög

du om sjampinjonger?

Tycker

Hei!

Luriga norska ord

Även om det norska uttalet inte brukar vara så svårt för

svenskar att förstås, så finns det en del norska ord som många missförstår. Här kommer några av de vanligaste:

akkurat precis

kino bio

kunstig konstgjord latterlig löjlig

lukket stängd

pen vacker

rolig lugn

skjønne förstå sulten hungrig

tyttebær lingon

uke vecka

varelse rum

åpen öppen

LURIGA DANSKA OCH NORSKA ORD

Det finns en del danska och norska ord som svenskar ofta missförstår.

Kan du de här orden? Läs frågorna och kryssa för rätt svar.

1 Är Stockholm en by om man pratar danska eller norska?

Nej.

Ja.

Ja, för både Oslo och Köpenhamn är större.

Ska du med på kino? rolig – på danska?

2 Om du är i Danmark och Norge och får höra att du är rolig – vad menas då?

Att du är lugn.

Att du är en skojig prick.

Att du ser trött ut.

3

Du är i Köpenhamn eller Oslo och ska besöka ett museum.

På dörren står det att det är lukket. Vad tänker du då?

Wow! Det är gratis.

Så jag ska trycka för att komma in?

Nej! Det är stängt.

4 Du är ett i skandinaviskt grannland och får höra att du gärna kan gå lite hurtigere. Vad är det de vill att du ska göra?

Sakta av.

S luta slänga med benen.

Öka farten.

5 I Danmark säger de dreng och i Norge är det en gutt. På svenska?

Dräng.

Gummiboll.

Pojke.

6 I Danmark säger de pige och i Norge är det en jente. På svenska?

Flicka.

Piga.

Gummiboll.

Slänger jag med benen?

Gummiboll?

Groda? Dräng?

DANSKA LÅNORD – VAD SÄGER VI PÅ SVENSKA?

Danskan har precis som svenskan lånat in en hel del ord från engelskan, men inte riktigt samma ord. Vad säger man på svenska?

Läs meningarna och sätt kryss framför rätt svar.

1 Computerne overtager så meget arbejde nu.

Kommunerna.

Datorerna.

Cheferna.

2 Mere fleksible arbejdstider har gjort det almindeligt at køre på lang weekend til sommerhuset.

Semester.

Bilresa.

Helg.

3 Teenageren i Paris forstår teenageren i London.

Tonsättaren.

Tonåringen.

Tolvåringen.

4 Hun åbner døren til elevatoren.

Skafferiet.

Dissen.

Hissen.

5 Søren lænede sig frem med lighteren.

Tändaren.

Fyrtornet.

Stearinljuset.

Förstår tonsättare varandra?

DANSK LÄSNING

Läs texterna och svara på frågorna. (Texterna är hämtade från www.visitdenmark.dk.)

Dinosaurland – en nyhed af gigantiske dimensioner

Dinosaurland er et fantastisk, nyt temaland med hele 25 dinosaurer i fuld størrelse, 2 store og vildt sjove forlystelser og en fossilfyldt legeplads for små og store dinojægere. Spring på den 400 meter lange familierutschebane, T-Rex Family Coaster, og sus tæt forbi kæmpestore kødædere og imponerende langhalse.

1 Vad betyder størrelse?

Stor.

Större.

Storlek.

Imponerende langhalse?

Vad är det?

2 I Dinosaurland utlovas sjove forlystelser. Vad är de alltså?

Roliga. Farliga.

Många.

3 Vad är det kaempestore kødædere sätter i sig?

Vegobullar. Kött.

Långhalsar.

Test balancen oppe blandt trækronerne

Spænd selen og klatre gennem skoven på en af landets udendørs aktivitetsbaner. Her kan du hoppe, springe og svæve fra trætop til trætop. Du kan udfordre dine balanceevner og nyde udsigten fra fugleperspektivet. Det er et garanteret hit for børn i alle aldre.

4 Vad är det man får klättra genom?

Stranden.

S tora skor.

Skogen.

5 Vad kan man göra med sitt balanssinne?

Fordra.

Trötta ut.

Utmana.

6 Vilka gillar den här upplevelsen?

B arn i alla åldrar. Vuxna.

Fåglar.

Ska vi klatre?

Udendørs? Var ligger det?

En social vandsport

Surfing er ikke kun en vandsport. For mange er det også en livsstil. En livsstil, der gennem årene har fået mange mennesker til at flytte permanent til Hvide Sande, så de altid kan gå ned til stranden og surfe. Samtidig er surfing en social vandsport. Mange padler ud i selskab med deres surf-buddies, venter på bølgerne sammen og

rider ofte på de samme store bølger. Vil du hurtigt i gang med at dyrke vandsport, er surfing ved Hvide Sande et godt sted at starte.

7 Icke kun en vandsport … Vad kan kun betyda, tror du?

Bara.

Kund.

Skön.

8 Mange venter på bølgerne sammen.

Vad är det som de väntar på tillsammans?

Solnedgången.

Vågorna.

B ättre tider.

Vil du hurtigt i gang?

9 Vad har den som hurtigt vil i gang med at dyrke vandsport?

Muskler. Bråttom.

En kristen tro.

NORSK LÄSNING

Läs texterna och svara på frågorna. (Texterna är hämtade från visitnorway.no.)

Telemark

Telemark passer perfekt for energifylte barnefamilier. Det aller største trekkplasteret er Bø Sommarland, Skandinavias største vannpark, hvor hele familien kan boltre seg i bassenger og fartsfylte rutsjebaner.

Rett ved, i Høyt & Lavt Klatrepark Bø i Telemark, kan dere ta familieferien til nye høyder i 70 ulike klatreapparater i skogen.

1 Bø Sommarland är största trekkplasteret här förstår läsaren. Vad kan det betyda?

Anläggningen.

Dragplåstret.

Plastbadet.

2 Vad kan familjer göra i bassängerna? (Vad betyder boltre seg?)

Äta godis.

Busa.

Vältra sig.

Boltre seg?

Vad gör man då?

3 Dere kan ta familieferien til nye høyder. Hur översätter du dere till svenska?

De.

Ni.

Deras.

4

Skøytebanen i Spikersuppa

Gratis skøytebane mellom Stortinget og Nationaltheatret, midt i Oslo sentrum. Skøytebanen i Spikersuppa kan benyttes av alle, og er åpen hver dag hele vinteren, som regel fra slutten av november til mars. Ta med egne skøyter, eller lei skøyter for 150 kroner i paviljongen ved siden av banen.

Vad är det egentligen man gör på en skøytebane?

Å ker skridskor.

Å ker skidor.

Tränar curling.

5 Banan är åpen hver dag hele vinteren. Vad är den?

Öppen.

Täckt med tak.

Dyr.

6 Det verkar som om man kan lei skøyter.

Vad gör man då med dem?

Slipar.

Hyr.

Leker.

Kan det vara curling?

Ska du med till Spikersuppa

Helt vilt

Barn elsker dyr! Og i landets fine dyrehager, fjellgårder og viltparker kan dere komme tett på dem. Mange steder har eksotiske nordiske dyr som bjørn, ulv (i Namsskogan familiepark kan du sove med dem!) og gaupe. I elgparkerna kan dere også treffe skogens konge. Kanskje får dere til og med klappe en? Hvis dere ønsker å se dyrene i det fri, kan dere bli med på en guidet safari og se elg, moskus, ørn eller bever. Eller bli med på hvalsafari i for eksempel Vesterålen eller Tromsø. Kanskje får du et glimt av kjendishvalen Glenn?

7 Vad är det som barn älskar?

Dyrt.

Städer.

Djur.

8 Vad är det som man kan göra i Namsskogan?

Träffa kändisvalen Glenn.

Sova med björnar och vargar.

Säga hej till ett lodjur.

9 Två djur som inte är så lätta att känna igen på norska är gaupe och moskus. Vad gissar du på?

Ren och bäver.

Val och valross. L odjur och myskoxe.

Vad betyder gaupe och moskus?

Ren och bäver?

Val och valross?

Eller lodjur och myskoxe?

RÄKNA PÅ DANSKA

De danska räkneorden fungerar inte på samma sätt som i svenskan. Det är särskilt de här orden som ställer till det: Varför heter det som det gör?

I danskan använder man ett gammalt system med tjugo som bas. Så man kan tänka så här:

halvtreds = 50

tres = 60

halvfjerds = 70

firs = 80

halvfems = 90

halvtreds = halvtre (2,5) gånger tjugo = femtio

tres = tre gånger tjugo = sextio

halvfjerds = halvfyra (3,5) gånger tjugo = sjuttio

firs = fyra gånger tjugo = åttio

halvfems = halvfem (4,5) gånger 20 = nittio

Läs talen och skriv dem med siffror.

syv ni seksten

fire og halvtreds

tres

seks og halvfjerds

fem og firs en og halvfems

Lyssna på nyheter

På nätet är det lätt att hitta nyhetssändningar på danska och norska.

Public service-kanalerna hittar du på www.nrk.no och www.dr.dk.

Lyssna på en nyhetssändning – gärna två-tre gånger – och anteckna det som du uppfattar. Är det mycket som du inte förstår?

Isländska och färöiska

Förutom svenska, dansk och norska ingår två ”öspråk” – isländska och färöiska i den nordiska språkfamiljen.

Isländska

De första islänningarna seglade dit från Norge. Därför är det inte så konstigt att språket bygger på de dialekter som en gång talades i västra Norge. Lite mer speciellt är att isländskan inte ändrats särskilt mycket.

Varför har då isländskan förändrats så lite? Här kommer tre förklaringar:

• Landet ligger isolerat ute i Atlanten. Islänningarna har inte haft så många kontakter med andra.

• I det isländska språket vimlar det av böjningar och ändelser (precis som det gjorde i svenskan för tusen år sedan). Därför är det svårt att få lånord att passa in i isländska.

• Invånarna har aktivt arbetat för att inte förändra språket. Man har till exempel försökt låta bli att låna in ord från engelskan – även om yngre personer kan höras säga saker som kúl (cool), beibí (baby) och plís.

En annan sak som skiljer isländskan och färöiskan från de skandinaviska språken är att de har behållit de två ”vikingabokstäverna” þ och ð. De betecknar läspljud som i engelskans thing och there. Beibí.

Plís.

Kúl.

Så här kan isländska se ut:

(Texten är hämtad från Islands universitets webbplats.)

Innan líf- og læknavísinda leita vísindamenn sífellt nýrra leiða til þess að takast á við

þá ótal sjúkdóma sem geta herjað á manninn og á hverju ári verða til nýjar aðferðir og leiðir til þess að varpa skýrara á ljósi á þá ferla sem stýra sjúkdómum í líkamanum.

(På svenska: Inom medicinen letar forskarna alltid efter nya sätt att behandla de många sjukdomar som människor kan drabbas av, och varje år utvecklas nya metoder som ger en djupare förståelse för de processer som styr kroppens sjukdomar.)

Färöiska

Färöiska – språket på Färöarna – är det minsta av de nordiska språken. Man räknar med att cirka 75 000 personer talar språket. Färöiska liknar isländska, men grammatiken är inte lika ”gammaldags” och språket har fler lånord, framför allt från danska och engelska.

Namnet Färöarna betyder Fåröarna. Den äldsta texten på färöiska är passande nog en lagbok som handlar om fårskötsel i landet.

Färöiska är inte så lätt att förstå för svenskar som inte har studerat språket. Men ordet práta finns faktiskt och dessutom orka. Så du kan ju alltid säga att du inte orkar prata … fast det blir ju lite trist i längden.

Så här ser färöisk text ut:

Orka prata? Jo, det gör jag faktiskt.

Øll menniskju eru fødd fræls og jøvn til virðingar og mannarættindi. Tey hava skil og samvitsku og eiga at fara hvørt um annað í bróðuranda.

(På svenska: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.)

KAN DU ISLÄNDSKA?

Vad kan de här isländska fraserna betyda?

Det kan du säkert räkna ut.

Läs meningarna och skriv en passande svensk översättning.

Välj bland översättningarna i rutan.

1 Hvað heitir þú?

2 Ég er frá Svíþjóð.

Kan du upprepa det?

Ett ögonblick.

Vad heter du?

Var ligger toaletten?

Tack så mycket!

Jag är från Sverige.

3 Hvar er snyrtingin?

4 Takk fyrir!

5 Gætirðu endurtekið þetta?

6 Augnablick.

PÅHITTIGT PÅ ISLAND

Islänningarna har inte varit så pigga på att låna in ord från andra språk.

I stället har de hittat på egna, ofta smarta översättningar.

Läs orden och skriv rätt siffra framför.

 gluggaveður (fönsterväder)

 skrifstofa (skrivstuga)

 bókavörður (bokvakt)

 leikhús (spelhus)

 vegabréf (vägbrev)

 loftvog (luftvåg)

1. teater

2. pass

3. barometer

4. kontor

5. regn och rusk som är trevligare att titta ut på än att vara i

6. bibliotekarie

Igår var min pappa på spelhus. Är det fönsterväder?

Känner du någon

Finska och samiska

Finska och samiska hör till samma språkgrupp, den finsk-ugriska. En nära släkting till finskan är estniskan. Däremot skiljer sig finskan mycket från svenskan och de andra nordiska språken.

Finska

Finska talas framför allt i Finland och är modersmål för mer än 5 miljoner personer. Det är också minoritetsspråk i Sverige och i Ryssland. En särskild variant av finska – meänkieli eller tornedalsfinska – talas i svenska Norrbotten.

Som du ser på följande textexempel – om Rödluvan – är finskan inte det minsta lik svenskan:

Olipa kerran pieni tyttö, joka oli saanut hienon punaisen hilkan isoäidiltään. Siksi tyttöä sanottiin Punahilkaksi. Eräänä päivänä äiti pyysi Punahilkkaa menemään isoäidin luo, sillä tämä makasi sairaana mökissään metsän siimeksessä.

(På svenska: Det var en gång en liten flicka, som hade fått en fin röd huva av sin snälla mormor. Därför kallades flickan Rödluvan. En dag bad mamman att flickan skulle gå till mormor, som låg sjuk i sin stuga djupt inne i skogen.)

Grammatiskt skiljer sig finskan mycket från svenskan. Substantiven har en rad olika ändelser. Däremot saknas obestämd och bestämd form, och man har heller inte genus (skillnaden mellan n-ord och t-ord i svenskan, alltså mellan en bok och ett hus)

Visst är orden längre i

De har bokstäverna ä och ö i finskan … men hur är det med å?

Medan vi i svenskan använder många prepositioner (som på, i och av) sätter man i finskan ihop orden så att de kan bli mycket långa. Ett exempel är Juoksentelisinkohan? som betyder ”Jag undrar om jag möjligen skulle springa omkring lite.”

Svenska i Finland

Under många hundra år var Finland en del av det svenska riket.

Därför är det inte så konstigt att det fortfarande talas svenska i landet. Det finns knappt 300 000 finländare som har svenska som modersmål. De kallas finlandssvenskar. Alla finländare läser både finska och svenska i skolan. (Fast på Åland är finskan frivillig.) Det finns svenskspråkiga utbildningar, medier, tidningar, teatrar osv.

Meänkieli

Meänkieli kallas också tornedalsfinska. I Sverige uppfattas det som ett eget språk, medan man i Finland ser det som en variant av finskan. Meänkieli talas framför allt i landskapet Norrbotten. Man räknar med att cirka 30 000 kan tala eller förstå meänkieli, som har ett eget skriftspråk.

Samiska

Samiskan är släkt med finskan – men också med estniskan och ungerskan. Vi vet faktiskt inte hur många som uppfattar sig som samer i Sverige och inte heller hur många som talar samiska.

När man säger samiska menar man ofta nordsamiskan, som är det största samiska språket. Man räknar med att omkring 15 000 personer i Sverige, Norge och Ryssland talar nordsamiska. Övriga samiska språk är bland annat sydsamiska, lulesamiska och umesamiska.

Som du ser i tabellen på nästa sida är de samiska språken hyfsat lika varandra. Man kan kanske jämföra med likheterna och skillnaderna mellan svenska, danska och norska.

Juoksentelisinkohan?

Flaggan är verkligen snygg! Cirkeln ska visst föreställa både solen och månen.

Svenska Nordsamiska Lulesamiska Umesamiska Sydsamiska

jag mun mån mådna manne

du don dån dådna datne

han/hon den/det son sån sådna dihte

Så här kan nordsamiska se ut:

Dus gii gulat nationála unnitlohkui, lea muhtun oktavuođain vuoigatvuohta geavahit iežat giela dearvvašvuođabálvalusas. Dás sáhtát lohkat mii gusto iešguđet oktavuođain.

(På svenska: Du som tillhör en nationell minoritet har i vissa fall rätt att få använda ditt språk i kontakt med vården. Se här vad som gäller i olika situationer.)

Mun, mån, mådna, manne …

Räkna på nordsamiska

1 okta

2 guokte

3 golbm

4 njeallj

5 vihtta

6 guhtta

7 gieža

8 gávcci

9 ovcci

10 logi

För två år sedan var jag logi år gammal.

VAD VET DU OM FINSKA OCH SAMISKA?

Läs meningarna och sätt kryss framför rätt svar.

1 Vad är typiskt för substantiven i finska?

De skrivs alltid med versaler.

De kan ha en massa ändelser.

De måste innehålla bokstaven ä.

2 Ungefär hur många finländare har svenska som förstaspråk?

30 000.

80 000.

300 000.

3 Vilket av dessa språk är samiskan släkt med?

Finska. Tyska. Esperanto.

4 Var i Sverige är chansen störst att få höra meänkieli?

Västerbotten. Norrbotten. Mellansverige.

5 Vilket är det största samiska språket?

Nordsamiska.

Lulesamiska. Västsamiska.

6 Vad heter tre på nordsamiska?

Kolme. Golbm. Halvtreds.

Du får golbm alternativ. Esperanto? Låter inte det lite finskt?

LÅNAT FRÅN FINSKAN

Läs meningarna och kryssa för rätt ord.

1 Har du suttit i en sauna någon gång?

Karusell.

Sportbil. Bastu.

Sauna 2000 – ett elektrisk fartmonster från Helsingfors?

2 Du måste nog köpa nya pjäxor i år. Dina har vuxit.

Öron.

Fötter.

Händer.

3

Man kommer långt med sisu.

Kampvilja.

Klistervalla.

Broddar.

4 Jag tycker nog mest att det är rappakalja

Jättebra. Okryddat.

Struntprat.

Har mina öron

Svenska tillsammans är ett basläromedel i svenska för årskurs 4–6.

I Svenska tillsammans står det aktiva och gemensamma språkarbetet i centrum. Genom att läsa och samtala om engagerande texter – och skriva i olika genrer – utvecklar eleverna såväl sitt språk som sina tankar och känslor. Läromedlet genomsyras av cirkelmodellens grundtankar.

Varje årskurs består av två böcker: Bok 1 – Läsa, Skriva, Samtala och Bok 2 – Texttyper & Språklära

I läromedlet ingår också en digital elevträning med självrättande uppgifter och ett digitalt lärarmaterial.

I Bok 1 – Läsa, Skriva, Samtala för årskurs 6 tränar eleverna sin förmåga att läsa, förstå och arbeta med texter av olika slag, tillsammans och enskilt. Varje kapitel inleds med gemensam läsning av en text, till exempel en novell, en dikt eller en myt. Den gemensamma läsningen utgör sedan basen för både muntliga och skriftliga uppgifter.

I Bok 2 – Texttyper & Språklära för årskurs 6 ligger betoningen på att läsa, förstå och skriva texter av de typer som lyfts fram i kursplanen. Här tas beskrivande, argumenterande, berättande och förklarande texter upp. Eleverna tränar också på att sammanfatta.

I kapitlet Språklära behandlas grammatik, språkriktighet, minoritetsspråken i Sverige och språken i Norden.