9789127425415

GRUNDBOK

PULS Geografi Norden handlar om våra grannländer. I boken beskrivs hur landskapet i Norden har skapats från istid fram till nutid. De nordiska länderna presenteras på samma sätt, för att vi ska kunna jämföra och hitta likheter och skillnader. För varje land finns en tydlig uppdelning i kulturgeografi och natur-

PULS Geografi – Norden

Lgr 11

Geografi NORDEN

geografi. I boken finns dessutom kapitel om kartor, klimat och hållbar framtid med fokus på energifrågor. Varje kapitel har fördjupningsuppslag som har med framtid, forskning eller historia inom geografi att göra.

I PULS 4–6 ingår följande grundböcker: PULS Biologi – Naturen, Människan PULS Fysik och kemi PULS Teknik PULS Geografi – Sverige, Norden, Europa PULS Historia PULS Religion PULS Samhällskunskap

PULS Geografi 4–6 Norden består av följande komponenter: Lgr 11

I arbetsboken till PULS Geografi Sverige finns roliga och omväxlande

Geografi

uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand. Uppgifterna är

GRUNDBOK

Geografi Geografi

Geografi

SVERIGE NORDEN LÄRARBOK LÄRARBOK

NORDEN

direkt kopplade till innehållet i grundbokens olika kapitel och hjälper eleverna att träna de förmågor som finns beskrivna i kursplanen.

I varje kapitel finns rutor med Viktiga ord. Eleverna ska förklara orden

ARBETSBOK

och skriva in dem i en egen ordlista. Till kapitlet Kartor beskriver världen behöver eleverna en kartbok för att kunna lösa vissa av uppgifterna.

Arbetsboken PULS Geografi 4–6 Sverige innehåller:

SVERIGE

NORDEN

Vad är geografi?

Vår jord Jordytan förändras Kartor beskriver världen Vi bor i Sverige Sveriges natur Återanvändning Arbeta med Sveriges landskap

Geografi

I arbetsboken till PULS Geografi Sverige finns roliga och omväxlande

uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand. Uppgifterna är

1

SVERIGE

direkt kopplade till innehållet i grundbokens olika kapitel och hjälper eleverna att träna de förmågorna som finns beskrivna i kursplanen.

I varje kapitel finns rutor med Viktiga ord. Orden ska förklaras och skri-

ARBETSBOK

vas in i en egen ordlista. Till kapitlet Kartor beskriver världen behöver eleverna för att kunna lösa vissa av uppgifterna.

Arbetsboken PULS Geografi 4–6 Sverige innehåller:

Nordpolen

Sverige

0°

EUROPA

Haparanda AFRIKA 0°

EKVATORN

Umeå

0°

Arbetsbok 1

Sydpolen

Vad är fysik och kemi?

Material Ljud Vatten Blandningar Värme och kyla

Geogra grafi fi Geo GRUNDBOK

SVERIG E

Stockholm

I serien PULS Geografi 4–6 ingår även böckerna:

NORDEN

Göteborg

PULS Geografi – Norden PULS Geografi – Europa Malmö

1

GRUNDBOK

Geografi Geografi

9

SVERIGE

Ingrid Åsgård Katarina

SVERIGE

g

1

g

9

6

Olsson

ISBN 978-91-27-42226-1

För mer information om PULS se www.nok.se/puls

Ingrid Åsgård t Katarina Olsson 9 789127 422261

9

6

I serien PULS Geografi 4–6 ingår även böckerna: PULS Geografi Norden

g

6

PULS Geografi Europa

Katarina Olsson t Ingrid

Åsgård

GRUNDBOK

fi Geogra Geografi SVERIGE

NORDEN

1

g

9

6

Katarina Olsson

Katarina Olsson t Ingrid Åsgård

t Ingrid Åsgård

ISBN 978-91-27-42226-1

Katarina Olsson t Ingrid Åsgård

För mer information om PULS se www.nok.se/puls

Katarina Olsson t Ingrid Åsgård

9 789127 422261

Grundbok

Arbetsbok

Lärarbok

Grundbok med faktatexter och fördjupningsuppslag.

Finns även som digitalbok med inläst text.

Arbetsboken innehåller uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand.

Lärarbok i A4-format som innehåller kopierings- och bedömningsunderlag.

ISBN 978-91-27-42541-5

För mer information om PULS se www.nok.se/puls

Katarina Olsson t Ingrid Åsgård 9 789127 425415

PULS 4-6 Geografi Norden_cover.indd 1

2012-06-29 09.25

38/6 %LRORJ LQGG

Innehåll Geografi betyder beskrivning av jorden 4 Jorden är ett klot 6 Våra liv påverkas av var vi bor 8

Kartor 10 Kartor är bilder av verkligheten 11 Kartor för olika användning 12 Bredd och längd 14 Olika kartor 16

Vi bor på norra halvklotet 18 Norden har ett milt klimat 19 Solen styr klimatet 20 Vatten finns i olika former 22 Olika typer av regn 24 Vatten – vårt viktigaste livsmedel 26

Danmark 50 Lågland men inte platt 52 Tätbefolkat land 54 Jordbruk och turism 56 Stora öar med självstyre 58 Norge 60 Höga fjäll och älvar 62 Ett glest befolkat land 64 Små jordbruk och fiske 66 Olja och naturgas 68 Fenomen på himlen 69 Finland 70 Stora skogar och många sjöar 72 Flest invånare i söder 74 Skogsbruk och industrier 76 Guld – en dyrbar metall 78

Kallt i Europa 29 Inlandsisen smälte sakta bort 30 Människan påverkar landskapet 32

Sverige 80 Täta skogar och öppna slätter 82 Nordens folkrikaste land 84 Industrier och tjänster 86 Vägar och transportmedel 88

Nordens länder 34

Hållbar framtid 90

Norden befolkas 28

Många likheter i Norden 36 Sápmi – ett land i andra länder 38

Island 40 Berggrund av lava 42 De flesta bor vid kusten 44 Fåruppfödning och fiske 46 Vulkaner och heta källor 48

Industriländerna förbrukar mest 91 Förnybara och icke-förnybara energikällor 92 Hållbar energi i Norden 94 Kläder och hållbar utveckling 96

Viktiga ord 98 Register 100

PULS_Geografi_Grundbok1.indd 3

2012-07-11 11.10

Nordens länder Till de nordiska länderna hör Island, Danmark, Norge, Finland och Sverige, samt de tre självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland. Ibland kallas de nordiska länderna för Norden och ibland för Skandinavien.

Alla de fem länderna hör till Norden, men till Skandinavien hör egentligen bara Norge, Sverige och de nordvästra delarna av Finland.

De nordiska länderna har långa kuster eftersom de ligger på halvöar eller öar. Och som du ser på kartan så har både Finland och Sverige många sjöar.

I Sverige, Norge och på Island är det stora höjdskillnader i landskapet. De högsta topparna i Norden finns i fjällkedjan Skanderna, som bildar gräns mellan Norge och Sverige. De högsta topparna på Island är vulkaner. Finland och Danmark består mest av lågland.

Kan du de nordiska ländernas flaggor?

I detta kapitel får du läsa om t vilka länder som hör till Norden t likheter och skillnader mellan de nordiska länderna t hur de nordiska länderna samarbetar t hur samerna lever.

34

PULS_Geografi_Grundbok1.indd 34

2012-07-11 11.14

Nordkap

Akureyri

REYKJAVIK

Tromsö

ISLAND

Halti 1365

Thingvellir Vatnajökull 2000

L

ATLANTEN

en ot f o

BARENTS HAV

äsk

Enare tr

Narvik Kebnekaise Torneträsk 2106

Stora Lulevattnet Hornavan ike

n

Luleå

Bo

tte

ms hei d n Tro rden jf o Trondheim Storsjön

SVERIGE Siljan

Mjösa

Gävle

Karlstad Örebro Mälaren

NORDSJÖN

gerr

ak

n jorde Ålborg

Limf

DANMARK Yding Skovhöj

Vät

Ska

Göteborg

Kattegatt

Århus

173

Tammerfors

Åbo

Åland

Uppsala

Lappeenranta

Kotka

HELSINGFORS en a vik k s n i F Esbo

STOCKHOLM

Norrköping

Jönköping

Gotland

Öland

Kan du de nordiska ländernas flaggor?

Norr

Väster

ÖSTERSJÖN KÖPENHAMN Malmö Odense Jylland Fyn Själland Bornholm Falster Lolland

Esbjerg

Lahti

Björneborg

Saima

Hjälmaren tern

Vänern Kristiansand

Jyväskylä

Bottenviken

OSLO Drammen

Kuopio

Vasa Sundsvall

2469 Galdhöpiggen Sognef jo rden

Stavanger

FINLAND

Umeå

NORGE

Bergen

Ule träsk

nv

K RS O N

AH

ET V A

9

Öster

Söder

Bergstopp över 2100 meter 1500 2100 meter 900 1500 meter

Bergstopp över 2100 meter 1500 2100 meter 900 1500 meter 600

900 meter

600 900 meter 300 600 meter 100 300 meter 0 100 meter över havet

35

300 600 meter 100 300 meter 0 100 meter över havet

PULS_Geografi_Grundbok1.indd 35

2012-07-11 11.14

Många likheter i Norden De nordiska länderna har under långa tider haft en gemensam historia. Under många hundra år var Norge och Danmark ett rike, och Sverige och Finland ett rike. Sverige och Norge har också varit ett rike. Därför har vi många liknande seder och traditioner i de olika länderna.

Flera av de nordiska språken har skapats ur urnordiskan och de liknar varandra. Men finskan och samiskan hör till en annan språkfamilj. Och grönländskan är släkt med inuitspråken i Kanada.

Vardagsliv Livet för människorna i de nordiska länderna är ganska lika. Skola, sjukvård och omsorg om de gamla fungerar på ungefär samma sätt. De allra flesta invånarna bor i välbyggda hus med värme, vatten och avlopp. I affärerna finns det gott om mat, kläder och annat som behövs. Transportsystemen är väl utbyggda med vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser.

Inkomster från industrier De nordiska länderna räknas till de rika länderna i världen. Inkomster kommer till exempel från industrier, där man tillverkar varor som sedan säljs.

Varorna görs av råvaror som finns i det egna landet eller av råvaror som man importerar. Man tillverkar möbler och papper av trä, bilar av olika metaller och plaster och tyg av ull och bomull. Det är också vanligt att man exporterar själva råvaran. Norge exporterar olja, och Sverige och Finland exporterar trä.

I Norden firas midsommar. I Danmark, Norge och Finland tänder man bål och i Sverige dansar man kring midsommarstången.

Vad heter du?

Hvad hedder du?

Hva heter du?

Hva heitir du?

Mikä sinun nimesi on?

Kan du gissa språken?

36

Importera är att köpa från andra länder.

Exportera är att sälja till andra länder.

PULS_Geografi_Grundbok1.indd 36

2012-07-11 11.14

Nordiskt samarbete De nordiska länderna samarbetar inom många områden som till exempel forskning, miljöarbete och hälsofrågor. Samarbetet ska göra att man vill bo, arbeta och ha företag i Norden. Det ska också visa andra länder i världen att de nordiska länderna har mycket gemensamt.

Nordiska rådet är ett exempel på samarbete i Norden. Två gånger varje år träffas de nordiska ministrarna i olika möten.

Man arbetar med att ta fram förslag och ge råd till de olika ländernas regeringar. År 1962 skrevs Helsingforsavtalet. I det beskrivs hur de nordiska länderna ska samarbeta och stötta varandra i Nordiska rådet.

Svanen är en symbol för Nordiska rådet. De åtta vingpennorna symboliserar de fem nordiska länderna med de tre självstyrande områdena.

Svanen är en symbol för Nordiska rådet.

Föreningen Norden Det finns också en svensk organisation som heter Föreningen Norden. Föreningens mål är att vi ska lära oss mer om vardagslivet och kulturen i de nordiska länderna.

Därför ordnas resor för medlemmar där man får bo en kortare tid i ett annat nordiskt land. Städerna i de olika länderna som samarbetar på detta sätt kallas för vänorter.

Man har också olika aktiviteter som studiecirklar och föreläsningar för familjer, skolor och andra föreningar.

En skolklass kan också skaffa sig en vänskapsklass i ett annat nordiskt land. Om man har en vänskapsklass kan man skicka brev eller e-post till varandra, för att lära sig förstå språket i ett grannland och berätta vad man gör i skolan.

Vad skulle du vilja fråga en elev som går i skola i ett annat nordiskt land?

Vänort är en ort i ett annat land som man har ett kulturellt samarbete med.

Kultur är levnadssätt, seder och traditioner inom en större folkgrupp.

PULS_Geografi_Grundbok1.indd 37

37

2012-07-11 11.14

Sápmi – ett land i andra länder Renarna är viktiga Girkonjárga Kirkenes Romsa Tromsö Inari Enare Giron Kiruna Dálvvadis Jokkmokk

Måahvie Mo i Rana

NORGE

RYSSLAND

SVERIGE

Tråante Trondheim

FINLAND Östersund

Oslo

Helsingfors Stockholm

0

150

300 km

Det gula på kartan visar området som kallas Sápmi.

Samerna är ett ursprungsfolk som i många tusen år levt i ett område som i dag sträcker sig över fyra länder – Kolahalvön i Ryssland, nordligaste Finland, norra Norges kust- och inland och norra delen av Sverige. Området kallas Sápmi (Sameland). Här bor ungefär

108 000 samer.

Gemensamt för ursprungsfolken är att de levt i samma område genom historien, långt innan andra människor kom dit. De har en egen kultur, eget språk och egna traditioner som är viktiga att bevara.

I alla tider har samerna levt av renskötsel, jakt och fiske. Trots att många samer nu har flyttat till andra delar av de nordiska länderna, bevarar de sina traditioner och sin kultur.

I Sverige, Norge och Finland finns det 250 000–300 000 renar i varje land.

Det bara samer som får äga renar och använda mark till renbete. Ungefär 10 procent av samerna lever på renskötsel.

Renarna strövar fritt i stora hjordar mellan sommarbete i fjällen och vinterbete i skogen nedanför. De rör sig till områden där det bästa betet finns.

Flera samebyar kan ha renar i samma hjord. För att kunna avgöra vem som äger en ren behöver den märkas. Det görs i örat på kalvarna.

Av renarna får man kött som äts upp eller säljs vidare till andra. Av huden gör man skinnfällar, skor och väskor. Av renarnas horn tillverkas redskap, prydnadsföremål och smycken.

Sápmi har en egen flagga t Cirkeln är en symbol för både solen och månen. Solringen är röd och månringen är blå.

t Den gröna färgen betyder naturen och det som samerna lever av.

t Den blå färgen står för det livsviktiga vattnet.

t Den röda för eld, värme och kärlek. t Den gula för solen och ett långt liv.

38

PULS_Geografi_Grundbok1.indd 38

2012-07-11 11.14

Förr i tiden bodde samerna i kåtor. En kåta kunde vara fast eller flyttbar.

Snöskotrar och GPS

Turism i sameland

Samerna har alltid följt sina renars vandringar.

Men moderna hjälpmedel gör det lättare att ta ta sig fram och ta reda på var renarna finns.

Med snöskotrar på vintern och fyrhjulingar, terrängbilar och motorcyklar på sommaren tar renskötarna sig fram snabbare än man gjorde förr på skidor eller till fots.

Förr i tiden hade vissa renar pinglor kring halsen för att man skulle höra var de fanns.

Problemet var att man måste vara ganska nära för att höra dem. I dag kan renar ha en GPSsändare och ägaren en digital karta i mobilen som tar emot signalerna. Ibland används helikopter för att övervaka renarna.

Eftersom renskötarna i dag lättare och snabbare kan ta sig till sina renhjordar behöver de inte följa renarna hela tiden. De kan pendla mellan hemmet och platsen där renarna finns.

Många samer arbetar i dag med att sprida kunskap om samernas sätt att leva förr i tiden och i dag. Att ta emot turister ger samebyarna nya inkomster. Flera sameföretag låter turister följa med på vandringar med packrenar eller vid vårflyttning med renarna.

Sameslöjd är också omtyckt av turister.

De köper smycken och knivar med skaft av renhorn, tyger i vackra färger och varor av läder.

Roligt att veta I de samiska språken finns flera hundra ord som beskriver renens ålder, färg, kroppsbyggnad eller hur hornen ser ut. Mer än hundra ord beskriver snö och rimfrost.

39

PULS_Geografi_Grundbok1.indd 39

2012-07-11 11.14

Island Island är en stor ö i norra Atlanten. Här finns gott om vulkaner, glaciärer och varma källor. Island är en del av en bergskedja som till största delen ligger under vatten.

Huvudstaden på Island heter Reykjavik.

På Island finns en egen hästras, islandshästen. Den är inte större än en ponny, men orkar ändå bära vuxna ryttare.

Isafjördur

Akureyri

REYKJAVIK Thingvellir Keflavik

Thingvallavatn

ISLAND

sa

Thjor

2000

Vatnajökull

Surtsey

Under vikingatiden bosatte sig många nordbor på Island.

Höfn

Vik 0

250 km

FAKTA OM ISLAND Huvudstad

Reykjavik

Befolkning (2011)

3 18 4 00 invånare

Yta

103 000 km2

Största insjö

Thingvallavatn

Längsta flod

Thjorsa (237 km)

Högsta berg

Hvannadalshnúkur (2 119 m ö.h.)

Naturresurser

fiskevatten, värme från berggrunden, forsande vatten, betesmark

Viktiga näringar

fiskeindustri, turism, aluminiumframställning

40

PULS_Geografi_Grundbok1.indd 40

2012-07-11 11.14

Det isländska landskapet skiljer sig från det övriga Norden.

Här finns vulkaner och heta källor.

En stor ö i norra Atlanten Island är Europas näst största ö, bara Storbritannien är större.

Island ligger i norra Atlanten väster om Norge och öster om Grönland. Med alla fjordar och vikar som går in i landet får Island en kust som är 500 mil lång. Utanför den stora ön ligger också många mindre öar.

Längs kusterna är det lågland. Längre in i landet finns stora områden som är högre än 1 500 meter. Där är det kallare och där ligger de stora glaciärerna.

Klimat Klimatet på Island brukar beskrivas som mycket omväxlande och fuktigt. Det beror på att det bildas kraftiga lågtryck ute till havs med mycket regn som drar in över ön. Under ett år kan det regna 800 mm i Reykjavik.

Uppe i bergen och på norra Island blir det kallt på vintern. I de södra delarna och vid kusten är det mildare. Det beror på att den varma Golfströmmen drar fram i havet utanför Islands sydkust.

Golfströmmen värmer också luften som blåser in över ön. Den gör att de flesta hamnarna är isfria året runt.

Glaciär är ett område på land med tjock is som är större på vintern och mindre på sommaren.

PULS_Geografi_Grundbok1.indd 41

41

2012-07-11 11.14

Berggrund av lava Island ligger i ett område där två plattor i jordskorpan sakta håller på att glida isär. I sprickan mellan plattorna kommer det upp het lava från jordens inre. Lavan stelnar och bygger på så sätt upp ny berggrund. Hela Island är en lavaplatå med flera hundra vulkaner.

Eftersom det finns vulkaner som fortfarande får utbrott, så fortsätter marken att formas om. Landskapet är till stora delar kargt och taggigt av all lava. Det är inte många växter och djur som trivs i sådana områden.

De vita områdena på kartan är glaciärer.

Drangajökull

Stora glaciärer och många vattenfall Ungefär 11 procent av Islands yta är täckt av glaciärer. Den största glaciären på Island heter Vatnajökull, som också är den största glaciären i hela Europa.

På våren och sommaren smälter vinterns snö. Även en hel del is från glaciärerna smälter. Det gör att många vattendrag som bäckar, åar och större floder fylls på med både smältvatten och regn.

ISLAND Langjökull

REYKJAVIK

Akureyri

Hofsjökull 2000

Vatnajökull Myrdalsjökull

ATLANTEN

0

125 km

I det bergiga landskapet på Island bildas vattenfall när smält- och regnvattnet rinner fram. Stora vattenfall är omtyckta turistmål på Island.

42

PULS_Geografi_Grundbok1.indd 42

2012-07-11 11.14

Nästan ingen skog Innan vikingarna kom till Island på 800-talet, fanns det träd och andra växter på ungefär halva ön. Men när vikingarna bosatte sig på Island högg de ner skog, för att få betesmark till får och andra husdjur, och för att kunna skörda gräs till vinterfoder. De behövde också virke för att bygga timmerhus och ved att elda med. Nästan all skog på Island försvann och har inte växt upp igen.

Nu växter det bara skog på en procent av öns yta. I dag planterar man ny skog med trädarter från Sibirien och Alaska, som anpassar sig till den isländska naturen och kan växa bra här.

Eftersom den isländska sommaren är kort och klimatet är fuktigt är det svårt att odla säd, men gräs växter bra. Man kan få två höskördar om året. Höet blir bra vinterfoder åt djuren.

Thingvellir var en plats för viktiga möten redan på vikingatiden. I dag är det ett skyddat naturområde.

Stenig mark På många ställen är marken karg och stenig. Där är det svårt för träd och andra växter att trivas. Växterna behöver ett jordtäcke där rötterna kan fästa och suga upp näring och vatten, för att kunna gro och växa. Jordar som inte täcks av växter kan lätt blåsa bort. När marken ligger bar kan även rinnande vatten ta med sig jorden. Och då blir det ännu svårare för växterna att överleva.

43

PULS_Geografi_Grundbok1.indd 43

2012-07-11 11.14

Akureyri

Keflavik REYKJAVIK

Thingvellir

Befolkningstäthet på Island

ISLAND

Invånare per km 2

2000 Vatnajökull

2

1

4 inv/km

5

25 inv/km

25

2

249 inv/km

2

250 - 999 inv/km

2 2

mer än 1000 inv/km

0

250 km

De flesta bor vid kusten På Island bor större delen av befolkningen i städer och byar.

De flesta bor längs kusten på västra delen av ön. Där ligger också huvudstaden Reykjavik. På hela Island bor drygt 300 000 människor.

En tredjedel av dem bor i huvudstaden Reykjavik.

För 700 år sedan byggde man hus av torv. Sådana hus bodde man i ända in på 1900-talet. I dag byggs husen av moderna byggnadsmaterial.

Inga tåg – men vanligt med flyg Island har inga järnvägar, utan man reser med bil eller buss. Runt Island finns en huvudväg som kallas ringvägen. Men stora områden i öns inland är helt utan vägar.

Av de vägar som ändå finns där är flera stängda under vintern. När snön är borta öppnar vägarna igen.

Det är också vanligt att flyga när man ska resa en längre sträcka inom landet.

Det finns ett tiotal flygplatser på ön.

Bilvägen går genom det karga vulkanlandskapet.

44

Torv är en jordart som bildas av växtdelar som bara delvis har förmultnat.

Befolkningstäthet är hur många människor det bor inom ett visst område.

Km² uttalas kvadratkilometer. Det är ett område som är en kilometer långt och en kilometer brett.

PULS_Geografi_Grundbok1.indd 44

2012-07-11 11.15

I Reykjavik finns en gammal stadsdel med enkla, låga hus och en modern stadsdel med hotell, restauranger och fina butiker.

Reykjavik Huvudstaden på Island fick sitt namn av norska vikingar som letade efter nya boplatser. Nybyggarna tyckte att vattenångor från de varma källorna såg ut som rök i luften. Därför kallade de sin nya boplats Reykjavik, som betyder Rökviken.

I dag är Reykjavik centrum för kultur, handel och den viktiga fiskeindustrin. Fisketrålarna kommer in med sina fångster till stadens fiskehamn. Där ligger stora fabriker som djupfryser och konserverar fisk och skaldjur, främst räkor.

Sångernas och sagornas land Många islänningar går på teater, konserter och bio. Om man inte vill titta på när andra uppträder, kan man sjunga och spela själv.

För att vara ett så litet land finns det ovanligt många sångkörer.

De isländska sagorna är berättelser från medeltiden. De innehåller bland annat sagor om hjältar och gudar i fornnordisk religion. Författaren Halldór Kiljan Laxness som levde 1902–1988 fick nobelpriset i litteratur 1955.

Björk är en isländsk sångerska och kompositör. Hon fick Nordiska rådets musikpris 1996.

45

PULS_Geografi_Grundbok1.indd 45

2012-07-11 11.15

Fåruppfödning och fiske Det finns inte så mycket uppodlad mark på Island. På åkrarna odlar man mest foder till djuren. Det är också vanligt att odla potatis. Stora ytor i naturen används som betesmarker för får och kor. Det finns faktiskt fler får än människor på Island.

Från fåren får man ullgarn, skinn och lammkött som är viktiga exportvaror.

Det finns många stora växthus på ön. De värms med hjälp av värme från jordens inre. I växthusen odlar man gurka, tomater, vindruvor, apelsiner och bananer.

På Island finns fler får än människor.

Det viktiga fisket Island har en av världens modernaste fiskeflottor. Fisk och fiskprodukter är den viktigaste inkomstkällan för islänningarna. Ungefär en fjärdedel av landets inkomster kommer härifrån. Ändå är det bara en liten del av befolkningen som arbetar med fiske.

Havet nära kusterna är grundare. Där kan mindre fiskebåtar ta upp fångster. Till djuphavsfisket längre ut, används stora trålare som klarar hårt väder och kan vara ute flera dagar. På de här båtarna kan man sortera fisken, rensa den och sedan förpacka och djupfrysa fisken direkt.

Aluminium På Island tillverkar man aluminium. Vid tillverkningen går det åt mycket energi och det finns det gott om på ön. Den stora tillgången på energi gör det lönsamt att ha fabriker här.

Energi som kan driva maskinerna i fabrikerna får man från vattenkraftverk och från värmen i berggrunden.

När man tillverkar aluminium används råvaran bauxit.

Bauxit importeras bland annat från länder i Afrika och från Australien. Det mesta av aluminiumen exporteras sedan till andra länder. Aluminium används bland annat vid tillverkning av flygplan, båtar, bildelar och förpackningar.

46

Fiskeindustrin är mycket viktig på Island. Den ger arbetstillfällen och goda exportinkomster.

Inkomstkälla är något som man tjänar pengar på, den ger inkomster.

PULS_Geografi_Grundbok1.indd 46

2012-07-11 11.15

Sverige Norge

2% jordbruk, skogsbruk, fiske

2% jordbruk, skogsbruk, fiske

21% industri

20% industri

77% tjänster 78% tjänster

Finland 4% jordbruk, Islandshästen har använts som transportmedel på Island i överfiske tusen år. skogsbruk, Nu är det vanligt att man rider för nöjes skull.

Vad arbetar islänningarna med?

23% industri

Island

Danmark

Mer än hälften av alla islänningar arbetar 73% medtjänster tjänster av olika slag, till exempel inom vård och omsorg, i affärer eller på kontor. Det 2% jordbruk, skogsbruk, fiskesom arbetar med IT. Något som ökar mycket är är också många landets export av dataprogram.

Många känner 20% till Islands spännande historia, de isländska industri sagorna och landets framgångsrika författare. Men mest är det nog den annorlunda naturen med glaciärer, vulkaner och varma källor78% somtjänster lockar så många besökare till ön. Det byggs hotell och restauranger och det ordnas aktiviteter av olika slag för turisterna.

Allt detta skapar många arbetstillfällen och turismen är nu den näst största näringen på Island.

Det har blivit vanligt att ta emot turister på de isländska gårdarna. Då låter man turister få komma till den egna gården och kanske bo kvar där några nätter. Många ordnar också ridturer på islandshäst för turisterna.

Näring kan vara arbeten som man kan försörja sig på, till exempel inom fiskenäring eller turistnäring.

PULS_Geografi_Grundbok1.indd 47

6% jordbruk, skogsbruk, fiske 18% industri 76% tjänster

47

2012-07-11 11.15

Vulkaner och heta källor Man kan dela in vulkaner i två stora grupper: sköldvulkaner och skiktvulkaner. De olika vulkanerna bildas av olika slags lava. Lavan kan vara lättflytande eller trögflytande, det beror på vilken bergart den innehåller.

Sköldvulkaner Många av Islands vulkaner är så kallade sköldvulkaner. En sådan bildas när lättflytande lava rinner ut från kratern och breder ut sig åt alla håll. Sluttningarna är inte alls branta och formen på vulkanen blir platt och rund, som en sköld.

Sköldvulkaner finns också i andra delar av världen. Ett exempel är Mauna Loa på Hawaii, som är världens största vulkan.

Skiktvulkaner Du har kanske sett vulkaner på bilder med riktigt toppiga berg och branta sidor? Sådana vulkaner bildas när lavan är mera trögflytande och inte sprider ut sig på samma sätt som i en sköldvulkan.

I dessa vulkaner bygger den upp berget på höjden och på sidorna. De kallas för skiktvulkaner för de bildas när flytande lava varvas med stenar och grus från vulkanen.

Dessa vulkaner finns på många ställen på jorden, till exempel vid Medelhavet.

Den italienska vulkanen Vesuvius är en skiktvulkan.

Den isländska vulkanen Eyjafjallajökull hade flera utbrott under våren 2010.

Surtsey Lite över tre mil utanför Islands sydkust ligger ön Surtsey. Det är en ganska ny ö som bildades genom en serie vulkanutbrott mellan 1963–1967.

På den här nya ön kan forskare följa hur växter och djur kommer till en ny plats.

Växter kan till exempel komma dit med hjälp av havsvattnet eller med fåglar som kommer flygande.

Många vulkaner Man brukar räkna med att det finns 200 till 300 vulkaner på Island och Hekla är en av de mest kända. Ungefär 30 av vulkanerna har fortfarande utbrott.

48

PULS_Geografi_Grundbok1.indd 48

2012-07-11 11.15

Heta källor På många platser i världen finns det varma vattenkällor som ångar i luften. Vattnet värms av den heta berggrunden i jordens inre. På Island finns det omkring 800 sådana källor.

När man är ute i det isländska landskapet kan det vara så att man stöter på en fjällbäck som ser helt vanlig ut, men så bränner man sig när man sticker ner foten i vattnet. Det är alltså riktigt varmt!

Islänningarna tar vara på värmen från källorna. Det varma vattnet ger både varmvatten och bra uppvärmning av bostäder och växthus. Islands största varma källa, Deildartunguhver, producerar över 150 liter kokande vatten per sekund.

Blå lagunen är en konstgjord sjö med varmt vatten. Det varma vattnet pumpas upp från berggrunden och används i ett värmekraftverk innan det får rinna ut i den Blå lagunen, som är ett populärt turistmål.

Blå lagunen finns mitt i ett lavafält på sydvästra Island. Vattnet är alltid 36-39 grader varmt.

Gejsrar En särskilt sorts varma källor kallas gejsrar.

En gejser bildas när vatten i sprickor i berggrunden värmts upp av det heta berget under. Då ökar trycket och till slut skjuts vattnet ut med stor kraft. Sedan börjar processen om. Nytt vatten rinner till i sprickorna, värms upp och skjuts ut i ett nytt, fantastiskt utbrott!

Ur en gejser slungas med jämna mellanrum kokande vatten och vattenånga högt upp i luften, ända upp till 100 meter i de största gejsrarna.

49

PULS_Geografi_Grundbok1.indd 49

2012-07-11 11.15

GRUNDBOK

PULS Geografi Norden handlar om våra grannländer. I boken beskrivs hur landskapet i Norden har skapats från istid fram till nutid. De nordiska länderna presenteras på samma sätt, för att vi ska kunna jämföra och hitta likheter och skillnader. För varje land finns en tydlig uppdelning i kulturgeografi och natur-

PULS Geografi – Norden

Lgr 11

Geografi NORDEN

geografi. I boken finns dessutom kapitel om kartor, klimat och hållbar framtid med fokus på energifrågor. Varje kapitel har fördjupningsuppslag som har med framtid, forskning eller historia inom geografi att göra.

I PULS 4–6 ingår följande grundböcker: PULS Biologi – Naturen, Människan PULS Fysik och kemi PULS Teknik PULS Geografi – Sverige, Norden, Europa PULS Historia PULS Religion PULS Samhällskunskap

PULS Geografi 4–6 Norden består av följande komponenter: Lgr 11

I arbetsboken till PULS Geografi Sverige finns roliga och omväxlande

Geografi

uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand. Uppgifterna är

GRUNDBOK

Geografi Geografi

Geografi

SVERIGE NORDEN LÄRARBOK LÄRARBOK

NORDEN

direkt kopplade till innehållet i grundbokens olika kapitel och hjälper eleverna att träna de förmågor som finns beskrivna i kursplanen.

I varje kapitel finns rutor med Viktiga ord. Eleverna ska förklara orden

ARBETSBOK

och skriva in dem i en egen ordlista. Till kapitlet Kartor beskriver världen behöver eleverna en kartbok för att kunna lösa vissa av uppgifterna.

Arbetsboken PULS Geografi 4–6 Sverige innehåller:

SVERIGE

NORDEN

Vad är geografi?

Vår jord Jordytan förändras Kartor beskriver världen Vi bor i Sverige Sveriges natur Återanvändning Arbeta med Sveriges landskap

Geografi

I arbetsboken till PULS Geografi Sverige finns roliga och omväxlande

uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand. Uppgifterna är

1

SVERIGE

direkt kopplade till innehållet i grundbokens olika kapitel och hjälper eleverna att träna de förmågorna som finns beskrivna i kursplanen.

I varje kapitel finns rutor med Viktiga ord. Orden ska förklaras och skri-

ARBETSBOK

vas in i en egen ordlista. Till kapitlet Kartor beskriver världen behöver eleverna för att kunna lösa vissa av uppgifterna.

Arbetsboken PULS Geografi 4–6 Sverige innehåller:

Nordpolen

Sverige

0°

EUROPA

Haparanda AFRIKA 0°

EKVATORN

Umeå

0°

Arbetsbok 1

Sydpolen

Vad är fysik och kemi?

Material Ljud Vatten Blandningar Värme och kyla

Geogra grafi fi Geo GRUNDBOK

SVERIG E

Stockholm

I serien PULS Geografi 4–6 ingår även böckerna:

NORDEN

Göteborg

PULS Geografi – Norden PULS Geografi – Europa Malmö

1

GRUNDBOK

Geografi Geografi

9

SVERIGE

Ingrid Åsgård Katarina

SVERIGE

g

1

g

9

6

Olsson

ISBN 978-91-27-42226-1

För mer information om PULS se www.nok.se/puls

Ingrid Åsgård t Katarina Olsson 9 789127 422261

9

6

I serien PULS Geografi 4–6 ingår även böckerna: PULS Geografi Norden

g

6

PULS Geografi Europa

Katarina Olsson t Ingrid

Åsgård

GRUNDBOK

fi Geogra Geografi SVERIGE

NORDEN

1

g

9

6

Katarina Olsson

Katarina Olsson t Ingrid Åsgård

t Ingrid Åsgård

ISBN 978-91-27-42226-1

Katarina Olsson t Ingrid Åsgård

För mer information om PULS se www.nok.se/puls

Katarina Olsson t Ingrid Åsgård

9 789127 422261

Grundbok

Arbetsbok

Lärarbok

Grundbok med faktatexter och fördjupningsuppslag.

Finns även som digitalbok med inläst text.

Arbetsboken innehåller uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand.

Lärarbok i A4-format som innehåller kopierings- och bedömningsunderlag.

ISBN 978-91-27-42541-5

För mer information om PULS se www.nok.se/puls

Katarina Olsson t Ingrid Åsgård 9 789127 425415

PULS 4-6 Geografi Norden_cover.indd 1

2012-06-29 09.25