
Gudrun Arvidsson, Anna Hedlund Leijon & Christina Walldin
Gudrun Arvidsson, Anna Hedlund Leijon & Christina Walldin
Gudrun Arvidsson, Anna Hedlund Leijon & Christina Walldin
Innehållet i det här läromedlet bygger på Skolverkets centrala innehåll för ämnet Omvårdnad, nivå 1. Boken innehåller grundläggande kunskap som ska ge eleven möjlighet att utveckla förmågor i att ge omvårdnad och omsorg. Det innebär bland annat att kunna kommunicera och uppmärksamma personers olika behov av vård och omsorg. Läromedlet tar även upp hur du arbetar etiskt, hygieniskt och ergonomiskt samt hur du dokumenterar och rapporterar. Vård och omsorg vid vanliga sjukdomar som stroke, hjärt–kärlsjukdom och diabetes är ett centralt kapitel. Boken innehåller även kunskap om informationsteknik, palliativ omvårdnad och några av de lagar som reglerar arbetet inom vård och omsorg.
Varje kapitel innehåller verklighetsanknutna fallbeskrivningar med reflektionsfrågor och det finns exempel på hur du kan använda kunskapen praktiskt. Kapitlen avslutas med en sammanfattning och en ruta med tips på webbplatser och litteratur, följt av olika typer av övningar och uppgifter: Träna begrepp, Repetera, Tillämpa och Fördjupa. Det finns även förslag på APL-uppgifter.
2
Kommunikation och samarbete 6
Förhållningssätt i vården8
Personcentrerad vård8
Teamarbete10
Kommunikation12
Olika typer av kommunikation21
Samtala om känslor och upplevelser30
Bemötande och förhållningssätt34
Om en patient är arg35
Vad du triggas av och reagerar på38
Sinnesstimulering40
Biståndsbedömning och vårdplanering48
Vårdinsatser från olika vårdgivare50
Vårdplan52
Samordnad individuell plan (SIP)59
Biståndsbedömning63
Riskfaktorer och komplikationer67
Hur du arbetar hygieniskt84
Olika städmetoder90
Basal omvårdnad 94
Omvårdnad av grundläggande behov96
Personlig hygien96
Rengöring vid olika platser102
Sömn och vila104
Elimination107
Kost112
Måltiden och stimulerad matsituation116
Måltidsanpassningar121
Omvårdnadsåtgärder med ett pedagogiskt förhållningssätt126
Omvårdnad vid vanliga sjukdomar 136
Centrala begrepp138
Vård och omsorg138
Allmän och specifik omvårdnad138
Rehabilitering och habilitering139
Att uppmärksamma förändringar140
Hjärt–kärlsjukdomar142
Hjärtat142
Kärlkramp144
Hjärtinfarkt148
Hjärtsvikt151
Sjukdomar i hjärnan158
Stroke158
Epilepsi167
Endokrina sjukdomar170
Dokumentation212
Rapportering227
Informationsteknik och e-hälsa 236
Informationsteknik238 E-hälsa240
Palliativ omvårdnad 254
Omvårdnad i livets slutskede256
Etiskt förhållningssätt i livets slutskede262
Lagar och andra bestämmelser 270
Författningar272
Hälso- och sjukvårdslagen274
Patientlagen276
Patientsäkerhetslagen280
Patientdatalagen286
Smittskyddslagen287
Offentlighets- och sekretesslagen289
Arbetsmiljö298
Arbetsmiljölagen299
Ergonomi304 Tungt kroppsarbete307
Det här kapitlet handlar om hur vi bemöter och kommunicerar med varandra och vad som påverkar detta. Det är viktigt både när du samarbetar med kollegor och när du pratar med patienter. Du ska i din roll som undersköterska kunna läsa av patienternas kroppsspråk och känna till hur du bör bemöta och samtala med dem. Det kan du göra utifrån särskilda samtalsregler och förhållningssätt. För att kunna samarbeta krävs att vi kommunicerar. I det här kapitlet lär du dig om kommunikationsprocessen och vad som påverkar och stör vår kommunikation. Du lär dig också om personcentrerad vård, samarbete och sinnesstimulering.
E Kommunikation, bemötande och samarbete utifrån ett etiskt förhållningssätt och med hänsyn till kulturella aspekter.
E Personcentrerad vård och teamarbete.
Förhållningssättet i vård och omsorg vilar på en humanistisk människosyn med respekt för personers integritet. Varje patient är unik och har unika behov. Du som vårdpersonal ska bemöta alla patienter med värdighet och respekt, och ta hänsyn till deraspersonliga integritet. Det betyder att alla människor har rätt att bestämma över sin egen kropp och över sina tankar och känslor. Det är viktigt eftersom det kan bidra till ett minskat lidande för patienten.
Personalen ska genom sin kommunikation låta patienterna vara delaktiga och själva få bestämma över sin vård. Ingen får behandlas sämre på grund av ålder, kön, könsöverskridande identitet, sexuell läggning, funktionsnedsättningar, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning. Det står i diskrimineringslagen.
Personcentrerad vård
Vården utvecklas till att bli alltmer personcentrerad. De flesta människor är patienter vid olika perioder av livet, och många är patient ofta. Men även när man är patient är man först och främst en person. Ibland har man en tydlig patientroll och fokuserar på sjukdom, vård och behandling, men man slutar ändå inte att vara en person. En person har förmågor och vill ta ansvar för sitt liv. Det är grunden till begreppet personcentrerad vård.
I den personcentrerade vården har man en ömsesidig respekt för varandras kunskap. Patienten och närstående har kunskap om hur det är att leva med sjukdomen. Personalen har kunskap om vård, behandling eller rehabilitering vid den aktuella sjukdomen.
förhållningssätt synsätt som påverkar hur vi tänker och agerar humanistisk mänsklig värdighet att ha ett eget värde ömsesidig som gäller båda personerna i t.ex. ett samarbete närstående kan vara nära släktingar eller vänner, kallas ibland anhörig hänsyn respekt, omtanke
Personcentrerad vård bygger på ett partnerskap mellan vårdpersonal, patient och närstående.
Det mest centrala i personcentrerad vård är partnerskapet.
Det innebär att det ska finnas en relation mellan patienten, närstående och personal inom vård, omsorg och rehabilitering. Vård och omsorg ska ske i överenskommelse mellan patienten och vårdpersonalen. Den som söker vård är en aktiv partner. Patientens kunskap är nödvändig för att kunna utforma den vård som behövs. Det innebär att patienten inte ska ses som en ”kund” som sjukvården ska leverera vård till. Partnerskapet mellan den som ger vård och den som tar emot vård innebär ett gemensamt ansvar.
förtroende tillit, att man kan lita på någon
När man arbetar personcentrerat ser man patienten som en medmänniska med förmågor och behov. Det måste finnas ett förtroende mellan patient och personal. Personalen måste också vara medveten om att relationen till en patient alltid är ojämlik. Att ha professionell kunskap innebär att ha ett kunskapsöverläge och mer makt. Därför har vårdpersonal ett större ansvar.
Att arbeta i team med olika kompetenser behövs för en patientsäker vård.
kompetens tillräcklig kunskap och förmåga
I ett team samverkar personer med olika kompetens för att ge patienten bästa möjliga vård. Det kan till exempel vara läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och fysioterapeuter. Patienten och närstående kan också ses som medlemmar i teamet.
Teamarbete ska präglas av ett öppet och tillåtande klimat. Teammedlemmarna ska lära sig av varandras kunskaper. De ska tillsammans formulera målet och involvera patienten och närstående så mycket som det är möjligt. Arbetet i teamet ska vara engagerande, utvecklande och öka trivseln. För att teamarbete ska bli effektivt behövs kunskap och förståelse för varandras roller. Det krävs även kunskap om betydelsen av en tydlig kommunikation. Alla i teamet är beroende av varandra och ska behandla varandra med respekt. Om medlemmarna i ett team behandlar varandra på ett nedsättande sätt kan patienter känna sig otrygga och tappa förtroende för vården.
Alla team arbetar under olika villkor. En del verksamheter kan ha större möjlighet att planera vården och sitt teamarbete, exempelvis en vårdavdelning eller ett område inom hemsjukvård. Andra verksamheter får ofta arbeta i tillfälliga och mer akut sammansatta team.
Teamarbete kräver god kommunikation och att man kan föra över information på ett korrekt sätt. Det går att träna på kommunikation och informationsöverföring. Ett sätt att öva på det är teamträning enligt en metod som kallas crew resource management (CRM). Metoden används till exempel i akutsjukvård, vid situationer som hjärtstopp och olycksfall, och man fokuserar på kommunikation, ledarskap och följarskap. En annan metod som kan användas i det dagliga arbetet är korta avstämningar före, under och efter en arbetsuppgift eller ett arbetspass.
Det finns många anledningar till att vi människor vill kommunicera med varandra. Vi vill mötas, ge råd eller information, berätta om våra tankar, känslor och upplevelser eller försöka förstå någonting. För att vi ska kunna kommunicera behöver vi
1. ha ett gemensamt språk
2. kunna prata eller skriva, alternativt använda kroppsspråk, röstläge, ögonkontakt, beröring eller teckenspråk
3. kunna lyssna
4. kunna observera
5. kunna analysera och utvärdera det som sägs.
När vårdpersonal kommunicerar med patienterna kan de tala om vad de tänker, känner och upplever. På så vis kan patienterna vara med och påverka sin vård. Genom samtal skapas relationer, och goda relationer leder till att patienterna känner sig trygga.
anpassa förändra något så att det passar bättre
Vad är en kommunikationsprocess?
I en kommunikationsprocess skickar sändaren ett budskap som en eller flera mottagare tar emot via en kommunikationskanal. När vi samtalar växlar vi mellan att vara sändare och mottagare. Personal och patient kan alltså både vara sändare och mottagare. Sändaren måste anpassa budskapet, så att det passar den kommunikationskanal som hen väljer. Det kallas för kodning. Exempel på kommunikationskanaler är samtal när man är i samma rum, telefon, sms, mejl, sociala medier, tv och radio. Mottagaren tolkar budskapet och kan ge en respons (svar). Det finns alltid en risk för missförstånd när mottagaren tolkar budskapet. För kommunikationsprocessen behövs alltså
1. en sändare
2. en kommunikationskanal
3. ett budskap
4. en mottagare.
Personlighet Erfarenhet
Sinnesstämning Värderingar Förväntning
En osynlig mur
Vår kommunikation fungerar inte så enkelt att vi bara för över ett budskap från en person till en annan. Föreställ dig att det finns en osynlig mur mellan dig och den du kommunicerar med. Muren är faktorer som påverkar kommunikationen eller till och med stör den. Du behöver vara medveten om dessa störande faktorer. När vi människor kommunicerar påverkar vi också varandras känslor, tankar och beteenden. Det beror på att vi
◆ har olika personligheter och erfarenheter
◆ ser på oss själva på ett sätt som kan skilja sig från hur andra ser på oss
◆ är i ett visst sinnestillstånd när vi tar emot budskapet, exempelvis arga, glada, ledsna eller rädda
◆ har åsikter och värderingar om den andra personen eller det samtalet handlar om
◆ förväntar oss en särskild reaktion på vårt budskap.
Om man ger samtalet tid och försöker förstå varandra kan man lära sig mycket.
sinnestillstånd det humör vi är på värdering uppfattning, åsikt
2. KANALEN ORSAKAR BRUS
Även själva kommunikationskanalen kan orsaka brus. Exempel
på hur kommunikationskanaler kan orsaka brus är:
◆ en dålig mikrofon i telefonen
◆ e-post som inte fungerar
◆ tekniska problem eller dålig internetanslutning när till exempel en PowerPoint-presentation ska visas
◆ dålig mobiltäckning.
3. MOTTAGAREN ORSAKAR BRUS
Även mottagaren kan orsaka brus. Exempel är när hen
◆ fastnar i detaljer som är oviktiga
◆ ogillar sändaren och är negativt inställd till vad hen ska säga
◆ tappar koncentrationen och tänker på annat
◆ reagerar negativt och/eller känslomässigt på budskapet
◆ tror att hen vet vad sändaren ska säga och slutar lyssna
◆ är så ivrig att få prata själv att hen inte lyssnar utan försöker avbryta och prata högre än sändaren.
Slarvigt skrivna brev i e-posten orsakar störningar i kommunikationen. ivrig otålig
Det finns också andra faktorer som kan orsaka brus. Exempel är:
◆ kön och ålder
◆ höga ljud
◆ annat som händer och som stjäl uppmärksamhet.
Det kan finnas skillnader mellan hur män och kvinnor kommunicerar. En persons ålder kan påverka hur man uttrycker sig och tolkar budskap.
FALLBESKRIVNING
Keijo, 85 år, sitter i dagrummet och tittar ut över parken utanför boendet.
– Vad förfärligt, utbrister han till undersköterskan Isolde, 23 år. Där sitter ungdomarna och stirrar ner på telefonen fast solen skiner! De borde skaffa sig ett jobb i stället.
– Chilla Keijo! Jag känner dem. De är mina polare. Jag skulle dö för dem. Asså, de drar in sjukt mycket cash! De gör reklam för supercoola toppar och tajts. Dom är influencers. Fatta vilket drömliv!
1. Hur kan åldersskillnad påverka kommunikationen?
2. Kan du komma på fler exempel när ålder kan vara en faktor som påverkar kommunikationen?
Kommunikationshinder som stör kommunikationen
Förutom brus finns andra faktorer som försvårar vår
kommunikation. Sådana faktorer kallas sociala och kulturella kommunikationshinder. Exempel på sådana kommunikationshinder är
1. språkliga skillnader
2. sociala förhållanden
3. kulturella skillnader.
1. SPRÅKLIGA SKILLNADER
Vi lär oss olika språk beroende på var vi växer upp i världen.
Det finns också olika dialekter inom ett och samma språk. Det kan göra att vi människor har svårt att förstå varandra.
Vi kan också använda kroppsspråket på olika sätt. Det kan leda till att vi missförstår varandra.
2. SOCIALA FÖRHÅLLANDEN
Vi växer upp i olika miljöer. Det innebär att vi bor i olika typer av bostäder, har olika ekonomi, familjeförhållanden, livsstil och syn på hälsa. Även dessa olikheter påverkar vår kommunikation.
3. KULTURELLA SKILLNADER
Vi växer upp i olika kulturer och med olika traditioner. Det gör att vi förstår vår omvärld och oss själva på olika sätt. Det kan leda till missförstånd när vi kommunicerar.
Dessa skillnader gör att vi kan uppfatta samma ämne på olika sätt. Det är därför viktigt att vi försöker förstå vad den andra personen menar och vilken betydelse hen ger olika begrepp. Ibland behöver vi förklara i detalj vad vi menar för att den andra ska förstå. Det kan till exempel finnas skillnader
du vara tydlig med ditt motiv, till exempel: ”Jag behöver att du lyssnar på mig. Vi kan prata om din dag sedan.” Försök att få uppmärksamhet genom att ändra hur du talar och hur du använder ditt kroppsspråk och ansiktsuttryck.
Det kan vara svårt att kommunicera med en person som känner starka känslor, exempelvis ilska. Känslolägen kan lätt smitta av sig. Kom ihåg att ilska hos patienter ofta beror på andra saker än dig. Det finns ingen anledning att bli arg tillbaka. Det är ofta bättre att du bekräftar och uppmanar den du pratar med att berätta mer. Du kan i stället prata mer när personen har lugnat ner sig.
Ibland kan det handla om att det helt enkelt finns för lite tid för ett ordentligt samtal så att man inte hinner förstå allt. Andra gånger är det svårt att förstå det som sägs eller den jargong som används.
Andra faktorer som försvårar kommunikationen är olika kroppsliga tillstånd. Exempel är personer som har en demenssjukdom eller går igenom en krisreaktion. En person som har talproblem kan tänka: ”De tror att jag har problem bara för att jag stammar.” Andra kommunikationshinder kan vara att vi har koncentrationsproblem, syn- eller hörselproblem.
ilska vara arg
jargong språk typiskt för en viss grupp
demenssjukdom samlingsnamn för sjukdomar som ger försämrat minne, tänkande och gör det svårt att förstå omvärlden
krisreaktion reaktion på omvälvande livshändelse såsom ett dödsfall eller arbetslöshet
koncentration skärpt uppmärksamhet, förmåga att rikta uppmärksamheten mot någonting
En väl utprövad hörapparat underlättar kommunikationen.
För att bli medveten om sig själv kan man ställa sig frågor som:
◆ Vad känner jag?
◆ Vad tänker jag?
◆ Varför reagerar jag som jag gör?
◆ Vad kan jag göra för att agera professionellt?
Om samtalet går dåligt kan man alltid reparera situationen genom att erkänna att det blev fel och säga att man är ledsen för det: ”Jag missförstod dig förut när vi pratade om ditt ben.
Jag är ledsen att jag inte förstod vad du menade. Har jag uppfattat det rätt att …”
Alla har rätt att få information och kommunicera. Ibland behöver patienterna hjälp med att kommunicera. Personalen kan hjälpa
◆ genom att upprepa information
◆ genom att använda text, bilder och symboler
◆ via hjälpmedel som röstförstärkare om patienten pratar för tyst eller samtalsapparater som läser upp en text som patienten skrivit
◆ via bild- och texttelefoner.
reparera här: ordna upp
Bildstöd är ett hjälpmedel för patienter som har svårt att kommunicera verbalt.
gestikulera att röra på händer och armar, ofta för att visa vad man säger
Det finns stora risker att det blir missförstånd när vårdpersonal talar med varandra. Det gäller särskilt när det är många som är inblandade i vården av en patient. Det kan leda till allvarliga konsekvenser. Personalen måste arbeta patientsäkert och undvika vårdskador. För att vara säker på att patienten förstår informationen kan vi ställa kontrollfrågor och låta patienten återberätta vad som sagts:
◆ Kan du återberätta vad vi pratade om?
◆ Kan du återberätta vad vi kom överens om?
Icke-verbal kommunikation
Det som inte sägs i ord kan man avläsa i kroppsspråket. Med icke-verbal kommunikation kommunicerar man bara här och nu. Vi är oftast inte medvetna om vårt ickeverbala kroppsspråk, men andra personer påverkas av det. Personalens kroppsspråk kan göra att patienterna antingen känner sig sedda och välkomna eller avvisade. Även om skriftspråket ingår i det verbala kroppsspråket räknas vår handstil och användandet av emojis som icke-verbalt kroppsspråk. Det är mycket svårt att ändra kroppsspråket. Icke-verbal kommunikation handlar om:
◆ Hur vi använder vår kropp, vilken kroppshållning vi har och hur fysiskt nära vi står varandra.
◆ Våra gester och hur vi använder våra händer. Vi kan exempelvis gestikulera intensivt eller gömma våra händer i fickorna.
◆ Beröring av den man kommunicerar med. Många känslor kan väckas i beröring. Det är viktigt att beröringen känns trygg och att man inte rör någon på ett olämpligt sätt.
Symbolisk kommunikation
Icke-verbalt kroppsspråk handlar också om symbolisk kommunikation. Ett exempel kan vara att vi använder olika gester medvetet. Andra exempel är att vårt val av kläder eller frisyr signalerar vilka vi är – eller vill vara.
Ytterligare symboler kan vara vilken bil vi kör, vilka smycken vi bär eller tatueringar vi har.
En tatuering kan vara en symbol för vem man är.
Kroppsspråk i olika kulturer
Hur kroppsspråk används och hur man visar känslor kan skilja sig åt mellan olika kulturer. I en del länder visar många tydligt och öppet med ansiktet och kroppen vad de känner. Människor som lever i samhällen där befolkningen kommer från olika länder visar sina känslor större och tydligare. Man vet inte riktigt vad det beror på. En förklaring kan vara att man behöver använda kroppsspråket mer när man inte talar samma språk.
I Sverige upplevs många vara försiktiga med att visa starka känslor med kroppsspråket. De kan därför upplevas som stela och känslokalla av personer från en annan kultur. Personer med tydligt kroppsspråk kan i sin tur upplevas som aggressiva av personer som är vana vid ett mindre uttrycksfullt kroppsspråk. Ibland betyder samma gest olika saker. I svensk kultur betyder att nicka att man svarar ”ja”.
I vissa andra länder visar man samma sak genom att skaka på huvudet. Vi kan också uppleva ögonkontakt på olika sätt. En del upplever ögonkontakt som ärligt och inbjudande. Andra tycker att det är påträngande. Riskerna för att missförstå varandra är stora. Det är därför viktigt att lyssna både på det patienten säger och det hen visar med kroppsspråket.
Vilka är människorna på bilden? Var befinner de sig? Vad pratar de om? Genom att läsa in personernas kroppsspråk kan vi dra vissa slutsatser om situationen.
läsa av tolka
bekräfta att känna att någon ser dig och bryr sig som dig lyhörd att vara uppmärksam på hur andra reagerar
Hur vi använder kroppsspråket
Du behöver träna på att läsa av andra personers kroppsspråk och bli medveten om hur du använder ditt eget kroppsspråk.
Det är ganska enkelt att se om någon är arg, glad eller ledsen även om personen inte säger det med ord.
Här följer några exempel på hur vi människor ofta använder vårt kroppsspråk:
◆ Vi lägger handen bakom örat för att höra bättre.
◆ Vi tittar upp till vänster när vi tänker.
◆ Vi slappnar av när vi hör något vackert.
◆ Vi rycker till och kryper ihop när vi blir rädda.
◆ Vi grimaserar om vi eller någon annan äter citron.
◆ Vi imiterar omedvetet varandras kroppsspråk när vi gillar varandra.
◆ Vi sträcker upp händerna i luften om vi vinner något.
• Hur kan du se på kroppsspråket att patienten är fundersam?
Patienten kanske stryker sig över hakan, tittar åt ett annat håll och ögonen rör sig utan att vara fokuserade. Du kan också märka att patienten rycker till, som att personen tänker efter.
• Hur kan du se på kroppsspråket att patienten är misstänksam?
Patienten har ofta korslagda armar och ben, lutar sig bakåt, rynkar ögonbrynen och gnider sig i nacken.
Vinsterna med ett vänligt kroppsspråk
En patient känner ofta sig sedd och bekräftad genom beröring när den sker på rätt sätt. Det är viktigt att vara lyhörd för hur patienten upplever beröringen. Beröring kan verka lugnande på personer med demenssjukdom. Att hålla patientens hand eller
lägga en arm runt axlarna kan vara både tröstande och lugnande. Ord behövs inte alltid. När personalen tar sig tid att lyssna och vända kroppen mot den hen pratar med och skapar ögonkontakt känner sig patienten ofta trygg, sedd och mindre ensam.
Att vara närvarande kräver att man lyssnar och visar att man förstår. Patienter brukar titta på vårdpersonalens ansiktsuttryck för att se att hen är närvarande. Att lyssna aktivt skapar relationer och patienterna mår bättre. De känner också att de kan bli av med jobbiga känslor. Relationen stärks mellan vårdgivaren och patienten när de har en god icke-verbal kommunikation. Det är därför viktigt att man är medveten om hur man använder kroppsspråk, ögonkontakt, tonfall, gester och ansiktsmimik. Det gör att patienterna har lättare att känna sig trygga och bekräftade.
När vårt kroppsspråk och orden vi säger stämmer överens kan vi göra ett starkt intryck på andra personer. Men om vi säger en sak och kroppen signalerar en annan kallas det för dubbla budskap. När vi tolkar en annan människas känsla läser vi till största delen in kroppsspråket. Näst viktigast är tonläget och orden övertygar oss minst. För att vi ska lita på vad en person säger måste alltså såväl kroppsspråk som tonläge och ord kommunicera samma sak.
EXEMPEL
Patienten: ”Är du irriterad på mig?”
Undersköterskan: ”Jag är INTE irriterad!” (Undersköterskan vänder bort blicken, har stelt kroppsspråk och låter upprörd på rösten.)
Patienten: ”Okej, men varför verkar du så irriterad då?”
närvarande att patienten känner att du har fokus på hen och inte är någon annanstans i dina tankar aktivt med engagemang
Vi känner oss ofta sedda och bekräftade när beröring används som en del i kommunikationen.
Många av oss tycker att det är svårt, stressande eller obehagligt att prata om andras känslor. Vi kanske tror att vi måste lösa andra personers problem. Det kan leda till att vi lär oss att avleda eller distrahera personer som upplever starka känslor för att de ska kunna tänka på något annat och inte känna efter.
Du som vårdpersonal behöver lära dig att inte undvika andras känslor. I stället kan du vara nyfiken och vilja förstå hur patienten känner, tänker och upplever olika situationer. För att lyckas nå en annan människa är det viktigt att du försöker förstå personen. Du behöver lyssna aktivt. För att lyckas med det underlättar det att lära sig att följa vissa samtalsregler.
1. Börja samtalet med att berätta hur lång tid du kan prata med patienten. Det kan hjälpa patienten att hinna prata om ”rätt saker”. Om du inte har tid precis där och då så bestäm en tid då du kan komma tillbaka.
EXEMPEL
Du: ”Jag har 15 minuter att sitta ner och prata nu.”
Patienten: ”Jag är upptagen just nu, men kan komma tillbaka klockan 9.30 – fungerar det?”
2. Början av ett samtal kan ofta gå trögt. Det kan hända att personen till en början inte pratar så mycket men plötsligt börjar berätta massor och dela sina tankar, känslor och upplevelser. Det är viktigt att du i din roll som undersköterska visar att du lyssnar genom att bekräfta det patienten eller den närstående berättar. På så sätt hjälper du personen att berätta vidare.
Närstående: ”Jag är så rädd att mamma ska dö när jag är borta, men jag behöver verkligen genomföra den här resan. Familjen har jobbat så hårt och längtat så länge. Men tänk om hon blir dålig och så finns ingen här. Då skulle jag aldrig förlåta mig själv. Jag har haft det så stressigt på jobbet och har svårt att sova. Min man är också trött. Barnen skulle verkligen bli ledsna om vi inte åkte. Alla skulle hata mig om mamma dog … Ingen skulle förlåta mig.”
3. Var empatisk när du lyssnar. Empati innebär att du kan uppfatta och förstå vad patienten känner.
Fas 1: Var sympatisk
Första fasen innebär att du behöver visa sympati, att du känner in patientens känsla. Om patienten är ledsen, försök minnas hur det känns att vara ledsen. Om patienten är orolig, behöver du känna igen samma känsla i dig själv. På så sätt kan du visa äkta närvaro.
4. Prata inte om dig själv. Spegla i stället det patienten säger. Det kan du göra genom att sätta ord på det patienten berättar och visar det. Säg till exempel: ”Berätta mer om din oro.”, ”Kan du beskriva vad din känsla beror på?”, ”Du säger att du är orolig, på vilket sätt?” sympati känna delaktighet i en annan människas problem distansera skapa känslomässigt och tankemässigt avstånd till patienten
Fas 2: Distansera dig
För att inte fastna i sympatifasen, behöver du därefter distansera dig känslomässigt från patienten.
Fas 3: Använd din kunskap
Först när du har distanserat dig kan du fundera över vilken kunskap du har om det patienten behöver hjälp med.
Fas 4: Hjälp patienten
I sista fasen kan du hjälpa patienten. Du kan exempelvis samtala med patienten om vad du eller annan vård- eller omsorgspersonal kan hjälpa till med.
Illustrationer:
Anna Hild Design s. 13
Jonny Hallberg s. 55, 160, 308
Typoform: s. 143, 144, 148, 158, 162, 171
Foton:
Omslag Maskot/Getty Images
7 Elliot Elliot/Johnér
9 Maskot/Johnér
11 Plattform/Johnér
14, 16 Maskot/Getty Images
19 Fredrik Sandberg/TT
20 Rawpixel/Getty Images
22 Västra Götalandsregionen CC-BY-NC. https://www.vgregion.se/ov/dart/ fardigt-material/vard/
24 Anders Andersson/Johnér
25 Robert Ekegren/TT
26Maskot/Getty Images
29 Maskot/Johnér
36 Ulf Huett Nilsson/Johnér
38 Maskot/Getty Images
41 Elvira Pihl/AB/TT
49, 50 Maskot/Johnér
52 Plattform/Johnér
59 Maskot/Getty Images
61 Plattform/Johnér
63 Jan-Åke Eriksson/TT
74 sukanya sitthikongsak/Getty Images
90 Maria Annas/TT
95 Paco Navarro/Tetra Images/Getty Images
100 FredFroese/Getty Images
102 Jupiterimages/Getty Images
114 Plattform/Johnér
116 Kentaroo Tryman/Getty Images
119 Pontus Johansson/Johnér
122 Maskot/Johnér
124 (2) Marie Linnér/Scandinav/Johnér
127 Maskot/Johnér
129 Maskot/DigitalVision/Getty Images
137, 139 Plattform/Johnér
147 Krister Hansson/AB/TT
149 Jens Lindström/Johnér
155 Thomas Barwick/Getty Images
156 Francesco Carta/Getty Images
166 Västra Götalandsregionen CC-BY-NC. https://www.vgregion.se/ov/dart/ fardigt-material/vard/
169 Svenska Epilepsiförbundet
176 Maskot/Johnér
183 Fredrik Nyman/Johnér
187 Pontus Lundahl/TT
201 Stefan Löwstedt/SvD/TT
205 Ruobang Wang/ Getty Images
211Maskot/Johnér
215 Ali Lorestani/TT
218 Janerik Henriksson/TT
223 Naina Helén Jåma/TT
237 Scandinav/TT
240 Jens Lindström/Johnér
241 Jessica Gow/TT
243 Plattform/Johnér
245 360You Photography/Scandinav/Johnér
247 Plattform/Johnér
255 Jakob Fridholm/Getty Images
257 SPL/TT
259 Scandinav/Johnér
263 ingwervanille/Moment/Getty Images
271 Camilla Svensk/Sveriges riksdag
ISBN 978-91-47-15655-9
© 2025 Gudrun Arvidsson, Anna Hedlund Leijon, Christina Walldin och Liber AB.
Text- och datautvinning ej tillåten.
Förläggare: Marika von der Lancken
Projektledare: Theres Lagerlöf
Textredaktör: Lisa Grafström
Bildredaktör: Marie Olsson
Formgivning: Anna Hild Design
Omslag: Anna Hild Design
Produktionsspecialist: Lars Wallin
Första upplagan 1
Repro: Exakta Print AB
Tryck: Graphycems, Spanien 2025
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm www.liber.se/kundservice www.liber.se
Omvårdnad, nivå 1 bygger på Skolverkets ämnesplan för Gy25 och ger de teoretiska och praktiska kunskaper inom området som är grundläggande i en yrkesroll som vårdbiträde eller undersköterska. Varje kapitel behandlar ett eller era centrala innehåll i kursen.
Bokens elva kapitel lyfter vårdplanering och biståndsbedömning, grundläggande omvårdnad och omsorg vid vanliga sjukdomstillstånd, hygienrutiner, ergonomi, dokumentation, etik och omvårdnad i livets slutskede samt bemötande, kommunikation och pedagogiska arbetssätt.
Läromedlet har ett tillgängligt och konkret språk. Svåra ord förklaras i marginalen. Den faktabaserade texten kompletteras med en mängd illustrationer och bilder som ytterligare beskriver processer och händelser inom vård och omsorg. Genomgående nns fallbeskrivningar med re ektionsfrågor som syftar till att förankra kunskaperna i ett sammanhang och ge fördjupade insikter.
Varje kapitel avslutas med en sammanfattning, repetitionsfrågor och fördjupande uppgifter som befäster kunskapen och väcker vidare intresse.
Omvårdnad, nivå 1 nns i såväl tryckt som digitalt format och vänder sig till elever som läser Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet eller inom vuxenutbildning. På liber.se nns information om övriga titlar till Vård- och omsorgsprogrammet.