Detta verk är ſkyddat av lagen om upphovſrätt. Kopiering utöver lärareſ rätt att kopiera för underviſningſbruk enligt Bonuſ Copyright Acceſſ, är förbjuden. Sådant avtal tecknaſ mellan upphovſrätt ſorganiſ ationer och huvudman för utbildningſ anordnare, t.ex. kommuner/univerſitet. För information om avtalet hänviſ aſ till utbildningſ anordnareſ huvudman eller Bonuſ Copyright
Acceſſ Den ſom bryter mot lagen om upphovſrätt kan åtalaſ av allmän åklagare och dömaſ till böter eller fängelſe i upp till två år ſ amt bli ſkyldig att erlägga erſ ättning till upphovſman/ rätt ſinnehavare.
Tryck: Interak, Polen 2025
FÖRORD
Företagsekonomi genomsyrar praktiskt taget all verksamhet i ett företag och dagligen fattas beslut som innebär ekonomiska konsekvenser. Oavsett var i företagets organisation du arbetar har du nytta av att kunna företagsekonomins grunder. Det blir mycket lättare och roligare att fatta förnuftiga beslut och göra ekonomiska bedömningar med kunskap om de olika företagsekonomiska begreppen.
I Företagsekonomi för icke-ekonomer beskrivs företagsekonomi från början. Boken behandlar allt från företagets affärsidé, marknadsföring, inköp och försäljning till skatter, bokföring, kalkyler och budgetering. Sist i boken återfinns även ett avsnitt om avveckling, konkurs och rekonstruktion.
Till faktaboken finns en uppgiftsbok med ett stort antal övningar med utförliga lösningar.
I denna, femte upplaga har exempel förnyats och statistiska uppgifter och texter uppdaterats.
Företagsekonomi för icke-ekonomer vänder sig till dig som vill lära dig företagsekonomins grunder och kräver inga förkunskaper i ämnet. Boken är avsedd för kurser i grundläggande företagsekonomi, men kan också användas vid självstudier. Min förhoppning är att den också ska kunna fungera som ett stöd för yrkesverksamma som vill få fördjupade kunskaper i ämnet.
Stockholm i maj 2025
Wolfram Trostek
5. KUNSKAP
1. EGET FÖRETAGANDE – ATT STARTA OCH DRIVA FÖRETAG 6
Starta eget – ett sätt att leva 7
Driva företag 10
Engagemang – men också planering 12
2. FÖRETAGANDE – EN DEL AV SAMHÄLLSEKONOMIN 14
Från jordbruk till informationssamhälle 15
Det ekonomiska kretsloppet 16
Cirkulär ekonomi 17
Marknadsekonomi – utbud och efterfrågan 18 Fri konkurrens en förutsättning 19
Ägande ger inflytande och makt 22
Arbete åt alla 23
Ekonomisk tillväxt 28
Tillväxt på människornas och 29 naturens villkor 29
Konjunktursvängningar 31 Den svenska modellen 32
3. FÖRETAGETS AFFÄRSIDÉ ÄR GRUNDEN 35
Produktutveckling – resultat av ett målmedvetet arbete 36
Affärsidén – företagets ansikte utåt 37
Vad kännetecknar en bra affärsidé? 38
Den nya tekniken ger nya affärsidéer 39
Affärsidé – lösning på kundens ”problem” 41
Källor till affärsidéer 42
Olika slags produkter 45
Eget företagande – risker och möjligheter 46
Ditt eget kunnande – vägen till framgång 48
4. ATT SKYDDA FÖRETAGETS VARUMÄRKE
7. FÖRETAGETS INTÄKTER OCH KOSTNADER
8.
9.
och utgifter måste periodiseras
10. FÖR ATT DRIVA FÖRETAG KRÄVS KAPITAL
11.
12. KALKYLERA MED RÄTT PRIS
EGET FÖRETAGANDE – ATT STARTA OCH DRIVA FÖRETAG 1
”Idag vet jag att jag valde rätt. I början var det svårt. Många i min omgivning var skeptiska. Bankerna tvivlade i det längsta på min affärsidé. Jag gjorde allt själv, städade, besökte kunder och skrev offerter. Det var så mycket jag inte kunde. Och många kvällar och nätter satt jag uppe framför skärmen. Sökte kontakt med andra som just startat företag. Räknade och planerade. Det är lättare nu. Nu kan jag mer. Men en sak vet jag. Jag gjorde rätt. Och jag skulle göra det igen …”
Den som berättar det här heter Johan. Men det kunde nästan vara vem som helst av alla Sveriges entreprenörer. Det är många som känner igen sig i Johans beskrivning. För andra blev det aldrig något eget företag. Men drömmen att starta eget tycks ändå leva kvar hos många.
Starta eget – ett sätt att leva
Var tredje svensk drömmer om att starta eget visar en undersökning gjord av Sifo. Bland yngre personer är siffran än högre. Nära nog varannan vill bli företagare. Intresset är i princip lika stort oavsett utbildning och social bakgrund. Största hindret för att förverkliga drömmen är pengar, krångel och brist på information. Bristen på pengar, kapital, och en osäker framtid är en föreställning som gått i arv. Tidigare då de flesta företag sysslade med varuproduktion krävdes mycket kapital för att investera i de maskiner som behövdes. Idag är situationen en annan. De flesta företag som startas är service- eller kunskapsföretag och dessa går faktiskt att succesivt smyga igång.
En annan föreställning är att de som startar eget företag gör det enbart för att tjäna pengar. Så är det inte. Istället är det viljan att förverkliga sina idéer och att möta en utmaning som är den verkliga drivkraften. Starta eget är en livsform. Att det är så styrks också av dem som inte vill starta eget. De vill inte lägga ner så mycket tid som krävs. Familj, vänner och fritidsintressen är viktigare för den gruppen.
Även om Sifos undersökning visar ett stort intresse för att starta företag kommer Sverige långt ner på listan vid en internationell jämförelse. Global Entrepreneurship gör varje år en undersökning där de jämför nyföretagande i olika länder. År 2024 hamnade Sverige på plats 39 av 45 jämförda länder. Orsaken är främst att ”nödvändigheten” att starta företag i Sverige inte är lika stor som i andra länder. I exempelvis Pakistan där fattigdomen är utbredd är företagande nära nog enda möjligheten till försörjning. Samma sak gäller för många av jordens fattiga länder. I Sverige och i andra länder med hög ekonomisk standard är istället viljan att förverkliga idéer det som är drivkraften. Men även när Sverige jämförs med länder som har liknande ”ekonomiska standard” hamnar Sverige på den nedre halvan av listan. Kanada, USA, Nederländerna Schweiz, Grekland och Storbritannien är alla exempel på länder som har en högre andel nyföretagande.
I Sverige finns idag drygt 1,2 miljoner företag. De flesta är småföretag med färre än tio anställda. Lägger vi till medelstora företag (–249 anställda) så har vi ringat in 99,9 procent av alla företag i landet. Storföretagen utgör alltså en försvinnande liten andel av företagandet i landet. Men om vi istället ser till antalet anställda, omsättning eller förädlingsvärde så blir bilden en annan. En tredjedel av samtliga anställda återfinns i storföretag och så mycket som 40 procent av företagens totala omsättning och förädlingsvärde.
CHOKLADFABRIKEN – ETT FÖRETAG MED SINNE FÖR DET GODA
Handgjorda, omsorgsfullt packade, välsmakande chokladpraliner – det är kort och gott Åre Chokladfabriks affärsidé. Recepten bygger på gamla traditioner och smakerna är hämtade direkt från fjället – lingon, blåbär och hjortron. Men det finns också smaker hämtade långt från Åre – som chili och saffran.
Företaget startade år 1991 av Marie Söderhielm, EvaLena Grape och Marina Hansson. De startade i ett gammalt restaurangkök och utvecklingsmöjligheterna var små. Ganska snart insåg de att de var tvungna att söka sig till en bättre lokal. Antalet lämpliga lokaler i Åre var få, om inte, i praktiken obefintliga. Lösningen blev därför att bygga ett eget hus – en egen chokladfabrik.
Företaget har nu funnits i mer än 30 år. Men det är fortfarande Marie, EvaLena och Marina som leder verksamheten. Antalet anställda har vuxit till ett 20tal som tillsammans med grundarna ständigt skapar nya smakupplevelser. De numera så kända strutarna har fått sällskap av presentaskar, kolaaskar och bräcken. Idag säljs Åre Chokladfabrik
handgjorda praliner över hela Norden via cirka 1 000 återförsäljare och via deras egen webbshop. Fabriksboden i Åre omsätter lika mycket som återförsäljarna.
Ett problem med verksamheten är och har varit att den är så personalintensiv. Allt arbete kräver omsorg och varsamhet av en yrkesskicklig hand. Det har därför varit viktigt att hitta andra färdiga produkter som de kunnat foga till företagets affärsidé.
Att arbetet i chokladfabriken är viktigt för dem alla tre råder det inget tvivel om. Särskilt utvecklingsarbetet har varit det som lockat mest. Livet är dock inte bara arbete eller eget företagande. Under åren har också alla tre fått barn. ”Det är viktigt att vi alla har barn, vi är i samma situation. Det skulle inte gå om bara en av oss hade barn.” Under åren som gått har de blivit tvungna att minska på arbetsbördan. ”I och för sig kopplar man aldrig av helt från det egna företagandet. Man har alltid en viss oro för hur det ska gå. Men man lär sig. Barnen har också gett distans till jobbet och får en att inse att det är viktigt att vara helt ledig ibland.”
EN CAMPING MED HAVET SOM GRANNE
I vackra S:t Annas skärgård på ostkusten ligger Tyrislöt camping. Vid gästbryggan ligger flera båtar förtöjda. Några barn försöker fånga fisk med en håv och vid puben har gästernas samlats. Att få driva företag på en plats dit människor söker sig av egen fri vilja är inte alla förunnat.
Det hela började för drygt tjugo år sedan då Charlotte Rosell och AnnBritt Nilsson bestämde sig för att arrendera Tyreslöt camping av kommunen. Det var mycket att lära och ingen av dem hade drivit camping tidigare. De bestämde sig att starta försiktigt. Investeringarna fick tas pö om pö. Bokföringen lade de ut på en revisor som också kunde ge dem råd i olika ekonomiska frågor. De marknadsförde campingen i olika kataloger och kontaktade campingens gamla gäster med förhoppning om att de ville återvända. Resultatet blev snarare över förväntan och den oro som de hade känt för hur det skulle gå med språket när de skulle möta utländska gäster visade sig också överdriven.
Under åren har campingen successivt förändrats. Byggnader har rivits och nytt har byggts upp. Antalet gäster har ökat och servicen har blivit bättre. Marknadsföringen har skiftats från kataloger till sociala medier även om Charlotte gärna framhåller att den bästa marknadsföringen är nöjda gäster.
Sedan några år finns också en pub med fullständiga rättigheter – Sumpen. Den har fått sitt namn efter bardisken som är tillverkad av en gammal fisksump. Puben blev snabbt populär. Numera besöks också campingen av andra än de som bor där.
Första sommaren hade de två timanställda tjejer som hjälpte till. Nu när campingen blivit större är de åtta. AnnBritt har slutat, men Charlotte har bestämt sig för att fortsätta. Att driva camping ”… är ett sätt att leva och det passar mig bra”, säger Charlotte.
STÖD OCH TIPS
Bara för att man väljer att starta eget behöver man inte alltid lösa alla problem själv, det finns hjälp att få. Många myndigheter har idag bra hemsidor där de ger handfasta råd var man kan vända sig. Tillväxtverket, Bolagsverket, Verksamt och Skattemyndigheten är bara några exempel i mängden.
Engagemang – men också planering
Att starta eget och att driva företag kräver kunskap, engagemang, planering och framförhållning. På samma sätt är det med studier. Att vara väl förberedd är alltid viktigt. Stanna därför upp en stund innan du går vidare till nästa kapitel. Studera innehållsförteckningen. Bläddra i boken. Titta på figurerna och kapitelrubrikerna. Vilka områden behandlas? Fundera också igenom vilka områden som är viktiga för dig.
Ta råd och få tips
Företagsekonomi för icke-ekonomer ger dig många konkreta exempel och kunskaper som är viktiga för dig som vill starta och/eller driva företag. Du kommer att möta avsnitt som du tycker är lätta men också avsnitt som är svårare. Då kan det vara klokt att ta råd av någon som vet. Nalle Puh är en mycket klok björn. Han vet hur man löser problem.
I boken Problemlösning enligt Puh av Roger E Allan & Stephen D Allen möter vi Puh när han talar med ”Främlingen”.
”Är det viktigt att veta hur man löser problem?” frågade Puh. Han tyckte om att vara en Mycket Viktig Björn, och om det var viktigt skulle det kanske vara bra om han lärde sig hur det gick till. Att lösa problem alltså.
”Mycket viktigt. Och det blir allt viktigare. Vi lever i en föränderlig värld där teknologin spelar allt större roll och då uppstår många nya problem som måste lösas, problem av en typ som vi inte stött på tidigare. Det kan vara besvärligt, för vi kan inte bara säga: ’Å, det där är bara ett sånt där problem som vi löste förra året.’ Vi måste lösa dem utan att kunna dra nytta av tidigare
erfarenhet. Till exempel de som förekommer inom datateknologi och kommunikation och internet och DNA och –”
”Det är precis vad man kan vänta sig”, avbröt Ior.
”Förändringar orsakar nästan alltid problem. Jag kommer ihåg när mitt hus flyttades från ena sidan av tallskogen till den andra. Det var mycket upprörande. Särskilt som jag inte visste vart det hade flyttats och det hade börjat snöa.”
ATT FUNDERA PÅ
® Vilket syfte har en välformulerad affärsidé?
® Varför är det så viktigt med ett starkt engagemang när man ska starta ett företag?
® Vilka utmaningar ser du själv med att driva företag?
® Varför är det så viktigt att planera företagets verksamhet?
® Vilken typ av kunskap är generellt viktigt för att lyckas med sitt företagande?
® Hur lång framförhållning krävs, och i vilka avseende krävs framförhållning, för att till exempel driva en klädmodebutik för kvinnor?
Från jordbruk till informationssamhälle
Det tog drygt hundra år att omvandla Sverige från ett jordbrukssamhälle till ett högteknologiskt informationssamhälle. Idag är det bara cirka två procent av Sveriges befolkning som arbetar med jordbruk, skogsbruk, jakt eller fiske. För 150 år sedan var den siffran 80 procent och för 100 år sedan drygt 50 procent.
Sysselsättningsminskningen inom naturbrukssektorn fångades upp av den snabba industrialiseringen. Industrisamhället nådde sin topp på 1960-talet. Därefter har antalet sysselsatta inom industrisektorn stadigt minskat. I stället är det den offentliga och den privata tjänstesektorn som tagit över taktpinnen.
Numera beskrivs samhället ofta som ett informationssamhälle. Men även informationssamhället kommer att utvecklas steg för steg. Ibland mer språngartat. Det började med internet, sedan sociala medier och nu metaverse eller, mer svenskklingande, metaversum där användaren i 3D kan integrera med den virtuella miljön och kommunicera med andra.
Ett annat område som utvecklas snabbt är AI, artificiell intelligens. Redan idag kan datorer granska röntgenplåtar snabbare än läkare, granska ansökningar eller dela ut medicin till vårdbehövande. Uppgifter som tidigare krävde mänsklig närvaro. I andra fall har personer ersatt genom att lägga över arbetet på exempelvis konsumenterna själva. Idag löser vi de flesta bankärenden hemifrån. Resor och biobiljetter beställs digitalt. Vill vi ha en hamburgare knappar vi själva in beställningen hemma eller när vi kommit fram till restaurangen. Ökad e-handel är ett annat exempel som visar på hur samhället steg för steg förändras.
Men även om samhället ständigt förändras försvinner inte behovet av jordbruksprodukter eller industriprodukter. Snarare tvärt om. Konsumtionen ökar hela tiden. Skillnaden är att allt färre sysselsatta behövs för att klara behovet. På samma sätt kommer allt färre att behövas i tjänstesektorn i framtiden. Och sannolikt, med tiden, också i informationssektorn, IT.
FÖRETAGETS AFFÄRSIDÉ ÄR GRUNDEN
Om man vill förstå företagande måste man angripa dess absoluta kärna – företagets affärsidé. Företagets affärsidé är grunden till allt företagande. Ibland handlar det om nya uppfinningar, men oftare handlar det om kopior eller förädlade varianter av varor eller tjänster som redan finns på marknaden. Gemensamt är dock att de i de flesta fall måste konkurrera med produkter som redan finns på marknaden. Att sälja in en ny produkt är därför ofta ett hårt jobb som kräver mycket resurser och en hel del list.
Väl etablerad på marknaden uppstår nästa problem – att behålla kunderna och att ge produkten ett långt liv. Det sker bland annat genom utveckling av produkten. Funktion, design, förpackning, färg, service etcetera måste ständigt ses över för att i varje ögonblick svara upp mot de krav som kunderna ställer. Det räcker dock inte med att vara entreprenör och att ha en bra affärsidé för att lyckas som företagare – affärsmässighet, organisationsförmåga och en stor dos envishet måste också till.
DUBBEL BOKFÖRING
Den dubbla bokföringen utvecklades för mer än 500 år sedan av köpmännen kring staden Venedig i Italien. Dit kom en dag den unge munken Luca Paciolo. Nyfiket studerade han det system som köpmännen använde sig av för att hålla reda på sina inkomster och utgifter. Senare kom han att nedteckna dessa principer i en bok som han kallade för ”Summa”. Boken utkom år 1494. Fortfarande, mer än 500 år senare och trots moderna datorer, använder vi oss av samma grundläggande principer som köpmännen då använde sig av.
Dubbel bokföring på konton
Principen med den dubbla bokföringen bygger på att alla affärshändelser bokförs minst två gånger – dels på ett kontos debetsida, dels på ett annat kontos kreditsida. Beloppet eller beloppen som bokförs på debetsidan är alltid lika stort som det eller de som bokförs på kreditsidan. Därigenom kan man alltid genom så kallad tvärkontroll kontrollera bokföringen – summan av alla debetposter ska vara lika stor som summan av alla kreditposter.
Ett konto kan liknas vid ett T (T-konto). Kontots vänstra sida kallas debet och dess högra sida kredit.
När ett belopp skrivs på kontots debetsida, säger vi att vi debiterar kontot. På motsvarande sätt säger vi att kontot krediteras om vi skriver ett belopp på kontots kreditsida. Genom att summera alla debetposter respektive kreditposter på ett enskilt konto och därefter räkna fram mellanskillnaden får man fram kontots saldo.
Ett bokföringsprogram är konstruerat efter principen med debet och kredit på Tkonton. Så för att lära sig att bokföra kan man inte hoppa över avsnittet dubbel bokföring.
”BOKFÖRINGENS FADER”
Luca Pacioli (f. 1445) kommer för alltid att kallas ”bokföringens fader” trots att det inte var han som uppfann den dubbla bokföringen. Luca Pacioli levde under renässansens guldålder. Det var en period då konst, vetenskap och handel hyllades och tillhörde livets stora njutningar. Luca Pacioli var djupt religös och mycket lärd. Han undervisade på fem universitet och behärskade skilda ämnen såsom matematik, teologi, arkitektur, militär strategi, sport och senare – får vi förmoda – också bokföring. Han kände personligen både Leonardo da Vinci och Michelangelo.
”Den som gör affärer utan att ha full insikt ser snart sina pengar försvinna.”
Luca Pacioli
Den moderna civilisationen kommer alltid att stå i skuld till dessa ”renässansens mästare”. Inte minst bör alla som arbetar med bokföring sända Luca Pacioli en tanke då de debiterar respektive krediterar sina konton. För tack vare denna man och hans verk ”Summa”, som kom ut 1494, kunde världen ta del av hur köpmännen i Venedig höll reda på sina inkomster och utgifter respektive tillgångar och skulder. Och visst är det minst sagt märkligt att vi än idag använder oss av bokföringsmetoder som togs fram för mer än fem hundra år sedan – långt innan några tekniker hade hunnit ha synpunkter på hur siffermaterialet skulle matas in i moderna datorer.
Luca Pacioli skrev i sitt testamente att han ville bli begravd i Borgo San Sepolcro och att en sten skulle resas till hans minne. Önskningen uppfylldes aldrig. Orsaken var att det inte fanns någon sådan tradition i staden eller i det franciskanerkloster där Luca Pacioli bodde och verkade.
Långt senare, år 1878, reste folket i Borgo San Sepolcro en minnestavla till minne av Luca Pacioli. På tavlan skrev de:
”Till Luca Pacioli som var vän och rådgivare åt Leonardo da Vinci och Leon Battista Alberti, och gav vetenskaplig röst och struktur åt algebran. Han var den stora grundaren av dess tillämpning i geometrin. Han uppfann dubbel bokföring och skrev matematiska arbeten som blev fundament i framtida tänkande. På uppmaning av Företagarnas sällskap, efter 370 år av skamlig glömska, har folket i San Sepolcro rest denna tavla till minne av dess stora medborgare.”
Fortfarande idag kan minnestavlan och Luca Paciolis verk ”Summa” beskådas i staden Borgo San Sepolcro i norra Italien.
Den italienska renässansmatematikern Luca Pacioli var avbildad på det gamla italienska 500 liresmyntet och kommer för alltid att kallas för ”bok föringens fader”.
Det finns inget i vare sig bokföringslagen eller årsredovisningslagen som säger att företag måste använda sig av bas-kontoplanen. Det står varje företag fritt att snickra ihop sin egen kontoplan inom ramen för sitt eget redovisningssystem och inom ramen för bokföringslagen och årsredovisningslagens krav. De flesta företag har dock inte sett någon anledning att utforma egna kontoplaner. I stället utgår man från baskontoplanen, eller om det finns, från en branschkontoplan och anpassar den sedan till den egna verksamheten. Exempelvis kan kontot 3010 Försäljning/Arvoden i bas-kontoplanen verka något anonymt för vissa företag. I ett fastighetsbolag är kanske Hyresintäkter ett mer precist och lämpligt namn och i ett transportföretag kanske Transporter med egna fordon säger mer om vilken typ av intäkt som det är frågan om. På detta sätt kan bas-kontoplanen genom små justeringar lätt anpassas till det enskilda företagets verksamhet.
1. Tillgångar BALAN SKONTON
2. Eget kapital och skulder
3. Rörelsens inkomster/intäkter RE SULTATKONTON RESULTATRÄKNING Nettoomsättning
4. Utgifter/kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster – Rörelsens kostnader
5. Övriga externa rörelseutgifter/ kostnader (utgifter för kontorsmaterial, tele, post, försäkringar)
6. Övriga externa rörelseutgifter/ kostnader (utgifter för kontorsmaterial, tele, post, försäkringar)
8. Finansiella och andra inkomster/ intäkter och utgifter/kostnader (räntor, utdelningar, extraordinära poster, bokslutsdispositioner, skatter, årets resultat)
= Resultat från finansiella poster = Resultat efter finansiella poster +/– Extraordinära poster +/– Bokslutsdispositioner – Skatt = Årets resultat
Ver: 2
Kontot 1910 Kassa, har debiterats med 1 000 kronor, kassan har ökat. Kontona 2610 Utgående moms och 3010 Varuförsäljning, har krediterats med 200 kronor respektive 800 kronor. Även dessa konton har ökat men denna gång på kreditsidan. Skuldkonton och inkomstkonton ökar på kreditsidan. Summan av debet- respektive kreditsidan ska alltid vara lika, vilket den också är i vårt exempel.
Varuinköp
Anta att samma företag nu köper varor för 8 000 kronor inklusive moms. Företaget gör inköpet hos en grossist och betalar kontant. Affärshändelsen kan sammanfattas i följande punkter:
• Företaget betalar totalt 8 000 kronor kontant
• I beloppet ingår moms med 1 600 kronor (0,2 · 8 000 kronor)
• Företaget har köpt varor till ett värde av 6 400 kronor.
Den ifyllda konteringsstämpeln får följande utseende:
KONTERING
Konto Debet Konto Kredit
4010 Varuinköp
2640 Ingående moms
kont:
6 400 1910 Kassa
1 600
bokf: att:
8 000
Vi har krediterat kassakontot 1910. Kassan har minskat med 8 000 kronor. Utgiftskontot 4010 Varuinköp har ökat – utgiftskonton ökar alltid på debetsidan. Kontot Ingående moms 2640, som i bas-kontoplanen är ett skuldkonto, har debiterats. En debitering på ett skuldkonto innebär en minskning av skulden. Eller så kan vi uttrycka det som om företaget fått en momsfordran.
Vi kan åter se att summan av debet- respektive kreditsidan är lika.
NÅGRA VIKTIGA BOKFÖRINGSREGLER
• Tillgångskonton ökar på debetsidan och minskar på kreditsidan.
• Skulder och Eget kapital minskar på debetsidan och ökar på kreditsidan.
• Inkomster minskar på debetsidan och ökar på kreditsidan.
• Utgifter ökar på debetsidan och minskar på kreditsidan.
• Alla affärshändelser bokförs alltid på minst två konton.
• Summan av debet och kreditsidorna blir alltid lika.
Bokslut
Det är främst årsredovisningslagen (årl), som reglerar hur företagets bokslut ska se ut för de flesta företag. Av lagtexten nedan framgår att årsredovisningen ska bestå av bland annat en balans- respektive resultaträkning och av en förvaltningsberättelse. Den ska dessutom ge en ”rättvisande bild” av företagets ställning och resultat. Därför innehåller också årsredovisningslagen detaljerade anvisningar för hur exempelvis tillgångar och skulder ska värderas.
ÅRSREDOVISNINGSLAG (1995:1554)
2 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisning
1 § En årsredovisning skall bestå av 1. en balansräkning,
2. en resultaträkning,
3. noter, och
4. en förvaltningsberättelse.
I årsredovisningen för ett större företag eller en bostadsrättsförening ska det även ingå en kassaflödesanalys.
Lag (2022:1028).
2 § Årsredovisningen skall upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed.
3 § Balansräkningen, resultaträkningen och noterna skall upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Om det behövs för att en rättvisande bild skall ges, skall det lämnas tilläggsupplysningar. Om avvikelse görs från vad som följer av allmänna råd eller rekommendationer från normgivande organ, skall upplysning om detta och om skälen för avvikelsen lämnas i en not.
Förvaltningsberättelsen ska bland annat innehålla upplysning om sådant som inte ska eller kan redovisas i företagets balans- eller resultaträkningar men som har betydelse för värderingen av företaget. Vidare ska förvaltningsberättelsen innehålla en beskrivning av ”sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut”. I förvaltningsberättelsen ska också styrelsen lämna förslag på hur företagets vinst eller förlust ska fördelas.
Vissa större aktiebolag och ekonomiska föreningar ska också upprätta en kassaflödesanalys. Kassa flödesanalysen ska visa varifrån bolagets likvida medel kommer och hur detta har använts.
Ett bokslut ska omfatta ett räkenskapsår. Enligt bokföringslagen ska räkenskapsåret normalt omfatta tolv månader. Normalt ska också räken skapsår vara lika med kalenderår, det vill säga omfatta perioden januari–december.
Balansräkningen
I företagets balansräkning redovisas företagets tillgångar, eget kapital och skulder. Balansräkningen sammanställs genom att man läser av alla saldon på företagets ställningskonton – i baskontoplanen alla konton i klass 1 och klass 2. På det sättet får vi en detaljerad bild av vilka tillgångar som finns i företaget och hur de har finansierats, det vill säga var pengarna kommit ifrån.
I en bilaga till lagen visas hur balansräkningen ska se ut.
ÅRSREDOVISNINGSLAG (1995:1554)
3 kap. Balansräkning och resultaträkning
1 § Balansräkningen ska i sammandrag redovisa företagets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på balansdagen. Lag (2015:813)
ATT ANALYSERA BOKSLUT
En orienterare som springer i skogen måste då och då kontrollera riktningen och att kartan överensstämmer med terrängen. Samma sak gäller för företag. Företagets verksamhet måste då och då kontrolleras och synas i sömmarna. Detta sker vanligen löpande under året genom en aktiv och systematisk budgetuppföljning. Efter loppet kan orienteraren jämföra sin prestation med konkurrenternas och jämföra med tidigare genomförda lopp. Även företag kan och bör göra motsvarande analys.
För företag sker denna analys vanligen i samband med bokslutet då arbetet med balans och resultaträkningarna är avslutat. Företagets lönsamhet kan då analyseras och jämföras med branschens genomsnitt och konkurrenter. Lönsamheten kan också ställas i relation till satsat kapital eller antalet anställda. På samma sätt kan posterna i balansräkningen analyseras och ge företaget viktig information för framtiden.
Företagets lönsamhet
Företagens lönsamhet, eller oftare – företagens vinster, är då och då ett brinnande ämne i samhällsdebatten. Ibland har det handlat om dålig lönsamhet och ibland om hög eller alltför hög lönsamhet. Det är dock inte alltid ordet lönsamhet nämns. Emellanåt kretsar debatten kring begrepp som konkurrenskraft, infrastruktur och utbildningsnivå.
” Svenska företag klarar inte konkurrensen mot företag som finns i låglöneländer.”
” Bredbands- och mobilnätsutbyggnaden går alltför långsamt – staten måste ta ett större ansvar.”
” Svenska skolor klarar inte av att utbilda kvalificerad arbetskraft.”
” Ungdomar är bortskämda och kräver för mycket betalt.”
” Svenska löner är alltför höga.”
Eller tvärt om:
” Lönerna är för låga – kvalificerad arbetskraft flyttar utomlands.”
Argumenten har varit många och debatten har ofta svängt beroende på vem som tagit initiativet eller vems intressen debattörerna företrätt. Debatten har oftast följt konjunktursvängningarna. Vid högkonjunkturer då företag gått för fullt har krav på högre löner, vinstdelning och högre beskattning av företag framförts. Vid lågkonjunkturer har istället oron för jobben och utländsk konkurrens varit i blickfånget.
Finns det då ingen objektiv lönsamhetsnivå som står ovanför slagduellerna på debattsidorna? Nej knappast! Lönsamheten kommer alltid att väcka känslor och i grunden formas av olika politiska värderingar. Ur ett företagsekonomiskt helikopterperspektiv kan vi ändå dryfta oss att säga att alla företag på lång sikt måste vara lönsamma. Det innebär att de måste gå med vinst. Vinsten måste också vara tillräckligt stor. På lång sikt måste vinsten vara så stor att nödvändiga nyinvesteringar kan göras, att de anställda kan få marknadsmässiga löner och ägarna tillräcklig utdelning på satsat kapital.
Räntabilitet
Först när vi sätter företagets vinst i relation till något kan vi på allvar tala om lönsamhet eller räntabilitet. Beräkningarna kan ske på många olika sätt. Gemensamt är att man utgår från företagets resultat och sätter det i relation till till exempel antalet anställda, totalt kapital eller eget kapital.
NYCKELTAL
Resultat (sid 95)
Intäkter – Kostnader = Resultat
Räntabilitet på eget kapital (RE) (sid 95, 258) = Reſultat
Eget kapital = Reſultat efter finanſiella poſter Eget kapital
Räntabilitet på totalt kapital (RT) (sid 95, 259) = Reſultat
Totalt kapital
= Reſultat efter finanſiella poſter + räntekoſtnader
Totalt kapital
Genomſnittligt kapital (sid 260) =
Ingående kapital vid året ſ början + utgående eget kapital vid året ſ ſlut 2
Rörelsemarginal (sid 260) = Reſultat efter avſkrivningar Omſ ättningen
Nettovinstmarginal (sid 260) = Reſultat efter finanſiella intäkter och koſtnader Omſ ättning
Bruttovinstmarginal (sid 261) = Bruttovinſt (marginal) i kronor Omſ ättning
Resultat per anställd (sid 265) = Reſultat efter finanſiella poſter Antal anſtällda
Omsättning per anställd (sid 265) = Rörelſenſ intäkter Antal anſtällda
Arbetskraftskostnad i % = Perſonalkoſtnader
Rörelſenſ intäkter av omsättningen (sid 265)
Arbetskraftskostnad i % = Perſonalkoſtnader
Totala koſtnader av totalt kapital (sid 265)
Företagſekonomi för icke-ekonomer är preciſ vad titeln ſäger. Det vill ſäga företagſekonomi från grunden. Med Företagſekonomi för icke-ekonomer blir företagſekonomin intreſſant och ger en bra grund till att lära ſig ännu mer. Företagſekonomiſka begrepp och ſamband förklaraſ på ett lättförſtåeligt ſätt och den täcker upp alla relevanta delar av företagſekonomin. Boken behandlar allt från företagetſ affärſidé, marknadſföring, inköp och förſäljning till ſkatter, bokföring, kalkyler, budgetering och avveckling av företag. Boken innehåller deſſutom flera exempel från verkligheten.
Företagſekonomi för icke-ekonomer paſſar utmärkt i kuſer där grundläggande företagſekonomi ingår. Boken kräver inga förkunſkaper. Boken kan med fördel även användaſ vid ſjälvſtudier och fungerar bra ſom en introduktionſbok för den ſom funderar på att ſtarta företag. Till Företagſekonomi för icke-ekonomer finnſ en utförlig uppgiftſbok med löſningar. Böckerna tillſammanſ utgör en utmärkt grundkurſ i företagſekonomi.
I denna femte upplaga har nya exempel tillkommit och ſtatiſtik och andra aktuella uppgifter har uppdateratſ
Wolfram Troſtek författare till boken med tillhörande uppgiftſbok har mångårig erfarenhet av underviſning på olika nivåer, gymnaſieſkola, komvux och utbildningar för yrkeſverkſamma bl.a. på Företagſekonomiſka inſtitutet i Stockholm.
