9789144097329 by Smakprov Media AB

RAPPORT ER OCH UPPSATSER JARL BACKMAN

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 6513 ISBN 978-91-44-09732-9 Upplaga 3:1 © Författaren och Studentlitteratur 1998, 2016 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin Omslagsbild: Balazs Justin/shutterstock.com Printed by Interak, Poland 2016

INNEHÅLL

Förord 13 1 Den vetenskapliga rapportens uppgifter 17

Typer av vetenskapliga dokument 19 Vetenskaplig tidskriftsartikel 19 Forskningsrapport 21 Rapport/uppsats 22 Populärvetenskaplig framställning 22 Anvisningarnas målsättning 23 Olika slag av vetenskapliga förhållningssätt 23 Litteratursökning 24 2 Den traditionella forskningsprocessen 27

Forskningsprocessen 27 Fråga 30 Litteraturgranskning 30 Problemformulering 31 Hypotesformulering 32 Frågeställning 32 Observation 33 Analys 33 Tolkning 34 Rapportering 34 Forskning – en självkorrigerande process 35 Kvantitativ och kvalitativ metodik 35 © F ö rfattaren och S tudentlitteratur

Innehåll

3 Rapportens innehåll och disposition 37

Generella karakteristika i en vetenskaplig rapport 37 Rapportens huvudsektioner 38 Pärm, omslag eller titelsida 39 Titel 39 Abstrakt 40 Grafiska rekommendationer 41 Introduktion 41 Metod 43 Försökspersoner 43 Material 44 Procedur 44 Databehandling 44 Resultat 45 Diskussion 46 Referenser 47 Bibliografi 49 Bilaga (appendix) 49 Dispositioner 50 Speciella stilistiska rekommendationer 50 Tempus 50 Pronomen 51 Fotnoter 51 Speciella grafiska rekommendationer 51 Satsyta 51 Rubriksättning 52 4 Det kvalitativa perspektivet 55

Fallstudier 57 Den kvalitativa forskningsprocessen 58 Fråga 59 Litteraturgranskning 59 Val av analysenhet 59 Problem-/frågeformulering 60 Observation 60 4

Innehåll

Analys 62 Tolkning 63 Rapportering/dokumentation 63 5 Den kvalitativa rapporten 65

Olika kvalitativa rapporteringsformer 65 Den kvalitativa rapportens innehåll 66 Karakteristika hos den kvalitativa rapporten 66 Bestämning av fokus 67 Målgrupp 67 Disposition 69 Revision 71 Den föredömliga rapporten 71 6 Forskningsöversikter och litteraturgranskningar 73

Litteraturgranskning, forskningsöversikt och meta-analys 73 Litteraturgranskning 74 Forskningsöversikt 74 Meta-analys 75 En liten varning 75 Översiktens framväxt 76 Översiktens forskningsprocess 76 Fråga 76 Problemformulering 77 Litteratursökning 78 Evaluering och urval 79 Analys 80 Tolkning 81 Rapportering 81 Typer av översikter 83

Innehåll

7 Översiktsrapporten 85

Disposition av forskningsöversikten 85 Introduktion 85 Metod 86 Resultat 87 Diskussion 89 Sammanfattning och slutsatser 89 Referenser 90 Abstrakt 90 8 Konstruktion av tabeller 91

Terminologi 91 Numrering 91 Tabellrubrik 92 Tabellhuvud 93 Ledspalt 94 Datafält 94 En icke rekommenderad tabellutformning 95 En rekommenderad tabellutformning 96 Reproduktion av tabeller från andra källor 97 9 Utformning av figurer 99

Terminologi 99 Stapeldiagram 101 Histogram 104 Boxdiagram 105 Cirkeldiagram 106 Linjediagram 107 Spridningsdiagram 108 Reproduktion av figurer från andra källor 110 Underskatta inte tabeller och figurer! 110

Innehåll

10 Referenser i löpande text – parentessystemet (APA) 111

Tre huvudsystem 111 Parentessystemet 112 En författare 112 Samma författare – flera arbeten 112 Flera författare 113 Flera författare – samma namn 113 Flera arbeten – samma referenstillfälle 114 Myndighet, organisation, grupp etc. som författare 114 Tabell- eller figurreferens 114 Ingen eller okänd författare 115 Personlig kommunikation 115 Citat 116 11 Upprättande av referenslista i parentessystemet 117

Tidskrifter (periodica) 118 Tidskriftsartikel, nummervis paginering 121 Tidskriftsartikel under tryckning 121 Fackpress 122 Tidningsartikel, signerad 122 Tidningsartikel, ingen författare 122 Böcker 123 Bok, en författare 124 Bok, reviderad, ny upplaga 124 Samlingsverk, antologi, ”reading” 125 Enskild artikel eller enskilt kapitel i samlingsverk 125 Bok i serie 126 Encyklopedi, lexikon, ordbok 126 Bok, översättning 126 Bok utgiven av myndighet, organisation eller motsvarande 127 Sekundärkälla 127 Avhandlingar 128

Innehåll

Forskningsrapporter 128 Rapport utgiven av forskningsbedrivande institution, organisation (motsvarande) 129 Rapport, ERIC-registrerad 129 Rapport utgiven av myndighet, organisation eller motsvarande 130 Övriga dokument 130 Begränsad cirkulation 130 Opublicerat manuskript, institutionstillhörighet eller motsvarande 130 Opublicerat manuskript presenterat vid konferens 130 Opublicerat manuskript, personligt 131 Bokrecension 131 Konferenshandlingar (”proceedings”) 131 Opublicerat symposiebidrag 131 Specialarbeten, uppsatser, rapporter, fältarbeten etc. i utbildning 132 12 Referenser till elektronisk information 133

Internet och WWW 133 Vart vänder jag mig på webben? 134 URL – Uniform Resource Locator 134 DOI – Digital Object Identifier 135 CrossRef 136 Upprättande av referenslista 137 Elektronisk bok 137 Kapitel i bok 137 Encyklopedier, uppslagsverk 138 Avhandling hämtad från databas 138 Bibliografi 139 Tidskriftsartikel DOI 139 Tryckt artikel 139

Innehåll

13 Notsystemet i löpande text och referenslista 141

Not och referenslista (bibliografi) 142 Notens placering 142 Böcker 143 Upprepade bokreferenser 146 Tidskrifter (periodica) 146 Fackpress 147 Forskningsrapporter 147 Tidningar 148 Upprepade periodica- och tidningsreferenser 148 Elektroniska dokument 149 Intervjuer 149 Opublicerat material 150 14 Läsning och granskning av rapporter och uppsatser 151

Logisk precision 151 1 Problemets relevans och betydelse 152 2 Anknytning till tidigare kunskap 152 3 Problem – hypotesrelationen 152 4 Frågeställning 152 5 Sambandet problem/fråga–metod 153 6 Resultatredovisning 154 7 Diskussion 154 Kommunikativ precision 154 Titel 155 Abstrakt 155 Introduktion 155 Problem – hypotes 155 Frågeställning 156 Metod 156 Resultat 156 Diskussion 156 Referenser 157 Bilagor 157

Innehåll

Ventilering av rapporter/uppsatser 157 Korrigeringar (respondent) 158 Sammanfattning (opponent) 158 Genomgång (opponent – respondent) 158 15 Hur man söker litteratur 161

Former för vetenskaplig kommunikation 161 Sökmetoder 162 Konsultation 162 Manuell sökning 163 16 Hur man söker litteratur i elektroniska referensdatabaser 167

Sökstrategi 167 Vad innehåller en referensdatabas? 168 Hur söker jag? 169 Söktermer 169 Standardterminologi 170 Naturligt språk 171 Bruksspråk 171 Index 171 Referensdatabas 172 Söktjänst 172 Sökmotor 172 Fält 173 Operatorer 173 Trunkering (truncation) 175 Wildcards 175 Tesaurus 175 Söksyntax 176 Sökresultat 177 Slutligen 178

Innehåll

17 Elektroniska referensdatabaser och deras olika funktioner 179

Innehåll i ERIC 179 Sökstrategi i ERIC 181 Hjälpfunktioner 181 Tesaurus 182 Operatorer 187 Fält 188 Målgrupp 188 Sökresultat 189 Användning av ERIC på WWW via databasvärdar 190 CSA (Cambridge Scientific Abstracts)-ProQuest 190 Web of Science 190 Andra viktigare referensdatabaser 191 PsycINFO 191 Sociological Abstracts 191 Academic Search Elite 192 ScienceDirect 192 PubMed 192 CINAHL 192 LLBA 192 SPORTDiscus 192 ArtikelSök 193 DIVA 193 18 Referensdatabasen Artikelsök 195

Basens innehåll 195 Skolans artikelservice 196 Sökning i basen ArtikelSök 196 Boolesk sökning 198 Formulärsökning 198 Sökresultat (träfflista) 199

Innehåll

19 Hur man kommer igång 201

Forskningen om skrivprocessen 201 När ska jag börja skriva? 203 Några ”starters” 204 Fri skrivning 204 Brainstorming 205 Generativ skrivning 205 Mot organisation och struktur 205 Hierarkisk skrivning 207 Utkast/Skiss 208 Skriva abstrakt 209 Bilaga 1 Exempel på första sidan i en rapport 213 Bilaga 2 Förteckning över amerikanska stater och territorier 215 Referenser 217 Sakregister 219

FÖRORD

Den här boken är en omarbetning och utvidgning av min tidigare Att skriva och läsa vetenskapliga rapporter (Backman, 1985). Uppmuntrad av framgången med den tidigare versionen, inte minst kollegers och studerandes begäran om en komplettering och fortsättning, kan jag nu presentera föreliggande arbete. Den informations- och kunskapsexplosion som man tidigare kunnat iaktta har fortsatt och accelererar i en omfattning man knappast kunnat förutsäga. Detta har givetvis medfört ett ökat inslag av kommunikation i olika former av utbildning och lärande. Rapporterandet, dokumentationen av information och kunskap gör sig i samma accelererande omfattning tydligt gällande. Och det skrivna ordet, på papper eller bildskärm, dominerar fortfarande när vi ska meddela oss i en form som kan bevaras (lagras) och göras tillgänglig för andra. Det här gäller inte enbart där information och kunskap systematiskt levereras, förmedlas eller konstrueras, t.ex. vid utbildning och lärande. Det gäller också, och även här i ökad omfattning, i många yrkesfunktioner och arbetssituationer. Rådande strävanden mot ökad internationalisering har medfört att det inte längre duger med ”hemmabyggen” när det gäller utformningen av dokument, särskilt inte vetenskapliga sådana. I det här senare fallet finns det en nära halvsekellång tradition för hur man författar ett dokument. Dessa internationella regler, konventioner och rekommendationer har tillkommit för att underlätta såväl produktion som konsumtion (läsande) av vetenskapliga dokument och utgör grundstomme för skrivanvisningarna i föreliggande arbete. Boken kan sägas omfatta tre olika sektioner som täcker olika moment i forsknings- och utredningsarbete eller när man ska dokumentera sådant arbete. Först måste man läsa (på) vad som tidigare gjorts (dokumenterats) i © F ö rfattaren och S tudentlitteratur

Förord

det område man valt att arbeta inom. Man måste med andra ord söka fram tidigare dokument för att göra en litteraturgranskning i syfte att ta del av tidigare kunskap. Därför innehåller boken en avdelning som informerar om hur man genomför en (särskilt elektronisk) litteratursökning. En andra sektion kan sägas innehålla de regler som finns för traditionell rapportering i form av internationella vetenskapliga tidskriftsartiklar. Dessa anvisningar finner jag emellertid helt tillämpliga också på rapporter och uppsatser, men även alla slag av utredningar, specialarbeten, redovisningar och redogörelser, ”term papers”, laborationsredogörelser m.m. Det finns inga övertygande argument, inga rationella skäl att inte följa de internationella rapporteringskonventioner, som man sedan lång tid tillbaka utprövat och befunnit vara av utomordentlig hjälp vid vetenskaplig kommunikation. Den här sektionen handlar alltså om hur man skriver en rapport. Här finns nu, för första gången på svenska, också några mer generella rekommendationer för hur man rapporterar från ett icke-traditionellt förhållningssätt, det kvalitativa. En besvärande omständighet här är att man internationellt omfattar ett flertal olika skolbildningar, teorier och metoder (fenomenologiska, ”grounded theory”, fallstudier, biografiska dokumentoch arkivstudier, etnografiska studier m.m.), där man ännu inte kunnat enas om en gemensam regelsamling. Några anvisningar torde dock kunna formuleras, vilka vi återfinner i två separata kapitel. Jag introducerar vidare en ny forskningsgren (”research synthesis”), som bara har drygt ett decennium på nacken. Jag har valt att kalla denna inriktning för forskningsöversikt. Den motsvarar i stort vad vi kallar för litteraturgranskning, men genomförs med något annorlunda avsikter och annan systematik och har därför sin egen forskningsprocess. Den rapporteras följaktligen också med en annan utformning. Två kapitel ägnas åt denna nya forskningsinriktning, som kommer att få stor framtida betydelse och förekomst. Om man ska författa en kvalitativ rapport eller en forskningsöversikt, så kan man inte gå direkt på motsvarande kapitel. Båda typerna av rapportering kräver att man först konsulterat de kapitel som behandlar det traditionella författandet, dvs. kapitel 2 och 3. Flertalet anvisningar här är nämligen giltiga oavsett rapportform. Den tredje avdelningen, när man således sökt och skrivit dokument, omfattar anvisningar om hur man läser en rapport och fullständigar således 14

Förord

”paketet” söka–skriva–läsa. Den här sektionen är givetvis också tillämplig efter sökfasen. Man måste ju läsa den litteratur man sökt fram! Olika förhållningssätt och rapporttyper gör att man också finner specifika läsrekommendationer i andra kapitel i boken. Slutligen, käre läsare, om Du har kommentarer till eller synpunkter på denna bok (gärna förslag till förbättringar), tar jag tacksamt emot dem under adress: jarl.backman@pedag.umu.se Med hopp om att Du bättre och effektivare ska kunna söka, skriva och läsa rapporter och uppsatser på vetenskaplig grund har denna bok tillkommit. Bettnesand, Umeå i juni 1998 Jarl Backman

Förord till andra upplagan Den andra upplagan har avsevärt moderniserats i tillämpliga avseenden. Det gäller exempelvis parentessystemet som mall för referenser i löpande text och i referenslista. Detta system tycks också växa i popularitet bland författare av skilda slag. De elektroniska dokumenten ökar fortfarande explosionsartat i antal och omfattning, varför två kapitel är nyskrivna. Ett flertal nya referensdatabaser har också tillkommit, andra har bytt ägare och några få är nedlagda. Databasen Artikelsök har skrivits om i ett nytt kapitel och Hur man kommer igång är ett helt nytt kapitel. Fortfarande gäller, som i första upplagan, min förhoppning att Du bättre och effektivare ska kunna söka, skriva och läsa rapporter och uppsatser på vetenskaplig grund. Umeå i juni 2008 Jarl Backman

Förord

Förord till tredje upplagan I den tredje upplagan har förändringar mestadels koncentrerats till uppdateringar av innehållet. Några radikala förändringar i de processer som karakteriserar olika förhållningssätt, vid genomförande av vad vi kallar forskning, kan man inte notera under den sjuåriga period, som förflutit sedan den andra upplagan av föreliggande bok utgavs. Påtaglig är emellertid det ökade användandet av elektronik i publicering och tillgänglighet av vetenskaplig information. Här finns också de möjligheter som erbjuds i analysfasen där mjukvara nu omfattar förutom statistisk behandling också analys av intervjudata. Lägg härtill konstruktion av figurer och tabeller, som ingår som standardingredienser i vissa dataprogram. Det krävs nu mera kunskap om hur och var man finner de olika möjligheterna för åtkomst av vetenskapliga dokument. Man kan således säga att elektroniken i stort skiljer mellan de två senaste upplagorna av denna bok. Umeå i oktober 2015 Jarl Backman

KAPITEL 1

Den vetenskapliga rapportens uppgifter

En av våra mest framstående vetenskapsmän genom tiderna, Michael Faraday hävdade i början av 1800-talet att det finns tre nödvändiga steg i vetenskaplig forskning. Det första är att påbörja den, det andra att avsluta den och det tredje att publicera den. Föreliggande skrift handlar bland annat om det tredje steget, som jag här ska benämna dokumentation eller rapportering. Ett dokument är ett medium som innehåller information, t.ex. papper, film, band, skivor, disketter etc. och framställningen här begränsas till det vetenskapliga dokumentet eller forskningsdokumentet. För sådana dokument finns det ibland internationella mer eller mindre etablerade föreskrifter för hur de ska utformas med hänsyn till disposition, stil, typografi m.m. Dessa föreskrifter bör man följa, om man vill uppnå det tredje steget, publiceringen. Man brukar nämligen också påstå, att ingen forskning egentligen är avslutad förrän den är rapporterad eller publicerad. Det finns en rad olika skäl till att det är så viktigt att lära sig de internationella spelregler som råder vid utformning av vetenskapliga dokument. När det gäller producerandet av en vetenskaplig tidskriftsartikel eller forskningsrapport är det självklart att man måste känna till de konventioner som internationellt anammats. Men också enklare arbeten av typ uppsatser, rapporter, utredningsuppgifter, fältarbeten, laborationsredogörelser etc. är betjänta av att följa de regler som är förhärskande. Det är vidare inte bara i utbildningssammanhang som olika slag av rapporteringsskyldighet föreligger. I flertalet fall tvingas man också i en senare yrkesverksamhet att dokumentera t.ex. ett genomfört uppdrag eller en utredning. Och den här typen av arbetsuppgifter ökar starkt. Genom att följa internationell praxis för dokumentutformning underlättar man kommunikationen – det är just därför reglerna tillskapats. © F ö rfattaren och S tudentlitteratur

1 Den vetenskapliga rapportens uppgifter

Under de senaste åren har en bredare allmänhet demonstrerat ett tydligt växande intresse för forskningsfrågor. Man avsätter allt oftare särskilda medel för att främja kontakten allmänhet – forskning. I högskolelagen återfinner vi formuleringar som att högskolor och universitet skall samverka med det omgivande samhället (Utbildningsväsendets författningsböcker [UFB], 2007/2008). Man talar ibland också om forskningsinformation som en samlingsbeteckning för populärvetenskap och forskningsjournalistik. Ett flertal populärvetenskapliga tidskrifter har för övrigt uppträtt på marknaden de senaste åren. Vi har alltså ett starkt omvittnat intresse för den här typen av information, och detta tycks inte avta, snarare tvärtom. Om vi nu ska följa intentionerna att informera målgruppen allmänheten, en rimlig begäran, hamnar vi i en besvärlig ”översättningssituation”. Fackspråket är ju som bekant inte allmänhetens språk. Vi har anledning att tro att transformation av vetenskapligt stoff till ett för allmänheten tillgängligt språk är en uppgift som kommer att öka i omfattning. Det förefaller inte heller osannolikt att sådana översättnings- eller transformationsuppgifter kan komma att bli reguljära inslag i högskoleutbildningen. En sådan uppgift måste självfallet bli lättare att utföra om man besitter en viss kompetens i hur vetenskapliga dokument utformas. Men man är vanligtvis inte bara ”producent” av dokument, man ”konsumerar” ju också. Det är fortfarande så att merparten av all undervisning eller utbildning förmedlas via det skrivna ordet; tryckt eller elektroniskt. Utbildningen inom högskolan ska alltjämt bygga på vetenskaplig grund. Denna vetenskapliga grund är produkten av forskning eller vetenskapligt arbete och finns dokumenterad i den vetenskapliga tidskriftsartikeln eller forskningsrapporten, som i sin tur kommuniceras till de studerande via läroboken. En övervägande del av den information som delges oss av läroböcker har alltså det vetenskapliga dokumentet som källa – som vetenskaplig grund. Där vi alltså inte direkt studerar eller konsumerar originalartiklar eller originalrapporter, bör vi känna till att det vanligen är dessa som utgör basdokumenten för läroboken. Studier av original- eller primärdokument, dvs. vanligen tidskriftsartiklar eller forskningsrapporter, är givetvis det önskvärda. Det är i sådana situationer knappast nödvändigt att påpeka nyttan av att ha kännedom om de regler eller konventioner som gäller för vetenskaplig kommunikation.

1 Den vetenskapliga rapportens uppgifter

Typer av vetenskapliga dokument Om vi undantar bokverk av skilda slag kan vi med en något grov indelning skilja mellan fyra olika slag av vetenskapliga dokument: • vetenskaplig tidskriftsartikel • forskningsrapport • rapport/uppsats

• populärvetenskaplig framställning

De olika dokumenttyperna skiljer sig åt med hänsyn till vilken funktion de har, och med avseende på vem som är konsument eller mottagare av informationen. Den från vetenskaplig synpunkt viktigaste skillnaden mellan olika dokument är emellertid graden av granskning och kontroll, som ett dokument underkastats före publicering. Med detta menas den utsträckning i vilken ett bidrag granskats och bedömts av någon utomstående formell instans t.ex. en redaktionskommitté eller liknande. Denna kontrollfunktion ger då ofta en garanti för det vetenskapliga dokumentets kvalitet och vetenskapliga status. Den typ av dokument som man väljer får också konsekvenser för utformningen av bidraget. Vi kan urskilja skillnader mellan dokument i termer av stringens i utformningen, i kravet på att följa internationellt accepterade konventioner. I det följande ges en kortfattad beskrivning av de olika vetenskapliga dokumenttyperna.

Vetenskaplig tidskriftsartikel Vetenskapliga tidskrifter tillhör gruppen periodica (serials), som innebär att en publikation utges successivt i delar, som har en numerisk och/eller kronologisk beteckning. De deltar, liksom böcker, i ett internationellt standardsystem för numrering av seriella publikationer (ISSN = International Standard Serials Number, och för böcker ISBN = International Standard Book Number), och har bland vetenskapsmän och forskare högst status bland vetenskapliga dokument. Man räknar för samhällsvetenskapernas del med att det finns omkring 50 000 olika seriösa vetenskapliga tidskrifter, och att dessa svarar för över 20 procent av den totala vetenskapliga tidskriftsfloran. Det finns alltså en oerhörd kvantitet forskningsinformation

1 Den vetenskapliga rapportens uppgifter

att tillgå. Observeras bör också att ”facktidskrifter” av typ ”Lärarnas Tidning”, ”Psykologtidningen” eller ”Sociologisk forskning” etc. inte räknas som vetenskapliga tidskrifter. Förutom att de sällan har någon internationell spridning, de skrivs ju på svenska, är de mera att beteckna som specifikt yrkesinriktade och företrädande mestadels fackliga intressen. Målgruppen eller läsekretsen för dokumentkategorin vetenskaplig tidskriftsartikel är i första hand forskare/experter. Vad beträffar innehåll i en vetenskaplig artikel kan det vara av olika slag. • Teoretisk artikel, där uppgiften är att komplettera en redan etablerad

teoretisk formulering eller påvisa brister eller felaktigheter i den. Ibland presenteras ny empiri som stöder nya teorier. • Metodologisk artikel. Här introduceras nya metoder eller föreslås förbättringar och tillägg till rådande metoder. Här uppträder ibland dataanalytiska diskussioner och argumentationer för valda metoder. • Empiriska metoder. Avsikten här är att presentera nya analytiska tekniker för analys av data i egen eller andras empiri. Här ingår även reanalys av tidigare förbisedda studier. • Fallstudier, som berör individer, grupper, organisationer eller samhällen. Avsikten är ofta att påvisa brister eller lösningar på problem, och är således ofta av tillämpad karaktär. • Forskningsöversikten, som ibland benämns litteraturgranskning. Man vill här summera tidigare forskning, påvisa likheter och olikheter i problemformulering, i metodologi och resultat och slutsatser. Publiceringen av en vetenskaplig tidskriftsartikel föregås av en mycket sträng granskningsprocedur. Redaktören eller redaktörerna för en tidskrift omger sig vanligen med en ”editorial board”, en slags redaktionskommitté, ofta bestående av de internationellt sett mest framstående forskarna inom det område som tidskriften täcker. Några av dess medlemmar, vanligen två eller tre, får till uppgift att granska inkomna manuskript och avge bedömningar av vetenskaplig kvalitet, formell utformning etc. Ibland tillkallas granskare (lektörer, ”referees”) utanför redaktionskretsen för bedömningarna. Det är viktigt att notera att bedömarna vanligtvis är de internationellt kanske allra främsta experterna på det aktuella forskningsområdet. Att få ett manuskript antaget för internationell publicering i en vetenskaplig tidskrift är för det 20

1 Den vetenskapliga rapportens uppgifter

stora flertalet forskare den avgjort största forskningsmeriten. Forskaren har då så att säga fått kvitto på sin kompetens. Nu ska det emellertid sägas att tidskrifterna kan ha mycket skiftande kvalitet och därmed åtföljande anseende. Vissa tidskrifter har så hög refuseringsprocent som 90, ibland över, medan andra (ett fåtal dock) publicerar snart sagt alla insända bidrag. Den erfarne professionelle forskaren håller emellertid noga reda på dessa skillnader mellan olika periodica. De vetenskapliga tidskrifterna brukar betraktas som det vitalaste mediet för upprätthållandet av kontinuitet i forskning och vetenskap. Det är inte bara i kommunikationen mellan forskare som detta gäller, utan även i bevarandet eller ”lagringen” av vetenskaplig kunskap. Tidskrifternas betydelse framgår inte minst av att de ibland kallas för ”the output of science”. Bidrag till denna output kräver emellertid att man känner till och följer de regler som gäller för utformning av ett vetenskapligt dokument.

Forskningsrapport En forskningsbedrivande institution, myndighet, företag etc. utger i regel en eller flera rapportserier i så att säga egen regi. I de flesta fall strävar man efter och uppfyller också de krav som gäller vid internationell publicering. Skillnaderna mellan artikeln och rapporten är bl.a. att den senare utsätts för en mindre rigorös granskning, har en mindre upplaga med begränsad, oftast endast nationell spridning, och en enklare (billigare) tryckteknik i pappersformen. Forskningsrapporten har emellertid den uppenbara fördelen att den utgör den snabbaste publiceringsformen. Ett färdigt manuskript kan utan större fördröjning gå direkt till publicering, något som värdesätts högt av forskare. Detta ska jämföras med den tid som vanligen gäller för den internationella tidskriften. Här varierar tiden mellan färdigt manuskript och slutlig publicering från 6 till 18 månader. En fördröjning på över ett år kan ibland göra ett publicerat bidrag mer eller mindre inaktuellt. Med dagens elektroniska publiceringsformer har dock denna tid avsevärt reducerats. Kategorin forskningsrapporter bland vetenskapliga dokument är en relativt heterogen grupp. Ibland inrättas rapportserier för enskilda, ofta tillfälliga projekt, speciellt vid utrednings-, uppdrags- eller beställningsarbeten. I sådana rapporter kan avvikelser från internationella rapporteringskonventioner förekomma. De är oftast inte heller formellt granskade i © F ö rfattaren och S tudentlitteratur

1 Den vetenskapliga rapportens uppgifter

samma utsträckning som den av institutionen (motsvarande) auktoriserade forskningsrapporten. En annan undergrupp till forskningsrapporten är arbetsrapporten (”working paper”). Den är till sin karaktär mindre definitiv och slutgiltig, och ställer följaktligen lägre krav på korrekt formell utformning. Arbetsrapporten tjänar syftet att snabbt föra ut forskningsresultat för att t.ex. fånga in synpunkter och kritiska frågor från läsekretsen. Dessa bildar ibland underlag för fortsatt arbete och för en slutlig integrering och publicering i en forskningsrapport eller tidskriftsartikel. Arbetsrapporten är, liksom den ovan relaterade rapporten för tillfälliga projekt, vanligen inte externt eller formellt granskad, varför den oftast utges under personligt, ej institutionellt (motsvarande), ansvar.

Rapport/uppsats Kategorin rapporter och uppsatser innefattar dokument som företrädesvis förekommer i undervisnings- och utbildningssammanhang. Exempel här är specialarbeten, uppsatser, fältarbeten, ”term papers”, utredningar, laborationsredogörelser etc. Här är uppgiften inte alltid att bidra till en ökad samlad kunskap. En rapport eller uppsats är ibland snarare att betrakta som en redovisning av ”färdighetsträning”, en demonstration av att man tillägnat sig (”läst på”) viss redan existerande kunskap eller enbart en träning i skriftlig dokumentation eller bådadera. Detta får ibland konsekvenser för innehåll och utformning av rapporten. Till rapporter och uppsatser hör generellt även arbeten som är av undersöknings- och utredningskaraktär, vilka inte behöver ha med utbildning att göra. I många yrkesfunktioner krävs skriftlig dokumentation i form av rapporter, där man är betjänt av att följa internationella konventioner.

Populärvetenskaplig framställning Den tydligaste skillnaden mellan en populärvetenskaplig framställning och de övriga tre är den att läsekretsen vid popularisering i första hand utgörs av allmänheten. Skribenten måste här således bemöda sig om att språket i framställningen blir sådant att informationen verkligen ”går fram”. Man har sedan lång tid tillbaka anklagat forskarna för en obenägenhet att sprida 22

1 Den vetenskapliga rapportens uppgifter

forskningsinformation till en bredare allmänhet. Den tendensen börjar nu emellertid brytas genom att en viss samverkans- och informationsplikt gjort sig gällande. Tillkomsten av nya populärvetenskapliga tidskrifter vittnar också om en förändrad attityd till populariseringen.

Anvisningarnas målsättning Utgångspunkten i föreliggande anvisningar är att en forskningsrapport i allt väsentligt bör följa de rekommendationer som gäller för internationell publicering i etablerade vetenskapliga tidskrifter. Härom torde man i forskarsamhället vara ganska överens. Likaså bör rapporten eller uppsatsen i en utbildning följa de internationella överenskommelser som finns, varför skillnader mellan dessa tre dokumentkategorier då formellt endast återfinns i graden av granskning och kontroll, i nationell och internationell räckvidd (upplagestorlek) och ibland i publiceringsform. I fortsättningen kommer jag således endast att använda begreppet rapport, alternerande med begreppet uppsats. Mellan dessa två görs ingen åtskillnad. Populärframställningen avviker, som tidigare konstaterats, från de tre övriga dokumenttyperna och vi bortser i fortsättningen från denna dokumenttyp.

Olika slag av vetenskapliga förhållningssätt De anvisningar eller rekommendationer som ges i fortsättningen gäller tre olika slag av rapporter med hänsyn till förhållningssätt: • den traditionella rapporten • den kvalitativa rapporten • forskningsöversikten

Den traditionella och den kvalitativa rapporten emanerar ofta från två olika huvudsakliga förhållningssätt till hur man betraktar en omgivande verklighet. I det traditionella synsättet är verkligheten mer eller mindre objektiv, medan den i det kvalitativa fallet är huvudsakligen subjektiv; en individuell och ibland sociokulturell konstruktion. Dessa synsätt ges en orienterande beskrivning i var sitt kapitel före anvisningarna för respektive rapporteringstyp. Jag behandlar således i tur och ordning den traditionella © F ö rfattaren och S tudentlitteratur

1 Den vetenskapliga rapportens uppgifter

forskningsprocessen, den kvalitativa forskningsprocessen och slutligen översiktens forskningsprocess. Forskningsöversikten har som syfte att redovisa vad som tidigare gjorts inom ett område. Behovet av den här typen av rapporter har ökat starkt det senaste decenniet. Den explosionsartade kunskaps- och informationstillväxten kräver arbeten där man i skilda avseenden (t.ex. teorier, metoder, resultat m.m.) förr eller senare måste integrera eller sammanfatta vad tidigare forskning visat. Ett sådant behov har under senare år gett upphov till ett eget forskningsområde (research synthesis), som också beskrivs i ett särskilt kapitel med åtföljande anvisningar. Litteraturgranskningsrapporten är en typ av dokumentation som har stora likheter med forskningsöversikten, varför den behandlas i samma avsnitt. Den traditionella rapporten har fått det största utrymmet i boken. Orsaken är att den här typen av rapport har de mest stringenta och de klarast formulerade publiceringsreglerna. Den har också stått modell för de flesta vetenskaperna oavsett rapporttyp och tycks nu också bilda standard för elektronisk publicering. Detta betyder således att de traditionella anvisningar som här ges är tillämpliga på andra typer av arbeten. Många tekniska anvisningar t.ex. för referenser, tabeller, figurer, m.m. är generella över vetenskaper och över typ av arbete. Den huvudsakliga avvikelsen från traditionella rapporter torde återfinnas i dispositionen. Det bör åter påpekas att syftet med de ibland stränga och strikta anvisningarna är att underlätta vetenskaplig kommunikation. För en oinvigd tycks reglerna ibland väl petitessartade. Det finns dock en relativt lång tradition bakom dem (de kan alltid motiveras), och förtrogenhet med de internationella konventionerna underlättar såväl författande som läsande. Det var ju det som var avsikten bakom anvisningarna.

Litteratursökning I allt vetenskapligt arbete ingår att ”läsa på”. När man har en fråga, eller har formulerat en problem- eller frågeställning, är det ett självklart moment att ta reda på vad som tidigare gjorts och skrivits inom det berörda området i olika avseenden. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att göra ett bra jobb om man inte tar reda på tidigare samlad kunskap. Denna hjälper oss att inse betydelsen av en fråga, hur den attackerats (metod), vilka resultat 24

1 Den vetenskapliga rapportens uppgifter

man fått (vad man vet), vilka förtjänster och svagheter som vidlåder tidigare forskning i olika avseenden m.m. Kort sagt: momentet hjälper oss ju i det egna arbetet, och det kan inte hoppas över! I modern utbildning på alla nivåer borde det därför vara ett obligatoriskt inslag att lära sig att söka litteratur, särskilt när man idag med elektronikens och telekommunikationens hjälp kan genomföra en sökning t.o.m. i den egna bostaden. Även om vi inte har strikt vetenskapliga ambitioner, kan vi ändå via den svenska referens databasen ArtikelSök (svensk tidnings- och tidskriftspress) få viss kontakt med tidigare kunskap såsom den rapporterats i svensk press. Vi kan här åtminstone öva oss i att söka, då den svenska basen har principiellt samma huvudsakliga sökfunktioner som de internationella vetenskapliga baserna. Viktigare är emellertid de internationella referensdatabaserna, som ägnas särskilt intresse i separata kapitel. Avsikten i dessa kapitel är att ge en orientering i hur databaserad litteratursökning kan ske, men också att visa vilket utomordentligt (och omistligt) hjälpmedel datorn kan vara.

Jarl Backman är professor emeritus vid Umeå universitet och har lång erfarenhet av forskning och undervisning i beteendevetenskapliga ämnen. Boken har hittills sålts i över 100 000 exemplar och betecknas som ett standardverk.

RAPPORT ER OCH UPPSAT SER Den här boken är en klassiker som sedan länge har sin plats på olika utbildningars litteraturlistor. I denna tredje upplaga tar författaren hänsyn till det ökade användandet av elektronik i publicering och tillgänglighet av vetenskaplig information under de senaste åren och har genomgående uppdaterat bokens innehåll. Rapporter och uppsatser handlar om hur man söker efter, läser och skriver vetenskapliga dokument. Skrivmomentet behandlas ur tre perspektiv: det traditionella, det kvalitativa och det översiktliga (metastudier). Varje perspektiv har fått ett eget kapitel där även motsvarande forskningsprocesser beskrivs. Här ges dessutom internationella anvisningar och rekommendationer vad gäller • • • • •

disposition stilistik och grafisk utformning tabeller och figurer referensteknik i löpande text referenslista.

Läsaren får veta hur man söker litteratur i elektroniska referensdatabaser och vad en sådan bas innehåller. Författaren ger även exempel på hur man söker i en internationell och en svensk referensdatabas. De vanligaste internationella baserna för vetenskapliga dokument har samlats och beskrivs i en förteckning. Läsavsnittet ger detaljerade anvisningar för hur en rapport eller uppsats ska bedömas och värderas. Skrivprocessen respektive vetenskapligt tänkande behandlas i egna kapitel. Rapporter och uppsatser vänder sig främst till studerande i samhälls-, beteendeoch vårdvetenskapliga samt medicinska ämnen vid högskola och universitet. Den är också värdefull för dem som utformar rapporter och annan skriftlig dokumentation i sitt arbete. Tredje upplagan Art.nr 6513