9789144161457

KRUMELURKUL 2

Lärarpaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA

LÄRARPAKETETS

SAMTLIGA DELAR

KRUMELURKUL 2

Lärarpaket – Digitalt + Tryckt

I Krumelurkul får vi följa vännerna Otis och Luna som bor i samma hus, Otis på första våningen och Luna på nionde. De går i samma klass och är kompisar. Torsten Bengtssons underfundiga texter förvandlar vardagliga händelser till spännande äventyr med mycket värme och stor igenkänning.

Lärarpaketet består av en tryckt lärarhandledning med digitala resurser.

LÄRARBOK

Den tryckta lärarhandledningen inleds med ett förslag på hur man organiserar arbetet med läsutveckling och skrivande. En text om ett forskningsförankrat arbetssätt, en text om kooperativt lärande i läsunder visningen samt en text om kreativt skrivande ger grund för undervisningen. Därefter följer konkreta lektionsplaneringar. Till varje kapitel finns det aktiviteter, inspirerade av kooperativt lärande som gör det lätt att variera och anpassa undervisningen utifrån din elevgrupp. Dessa aktiviteter är språkutvecklande, multimodala, kan genomföras utomhus samt innehåller kooperativa strukturer. Aktiviteterna presenteras i en översiktlig sammanställning. Det finns också skapande aktiviteter till kapitlen. Lärarhandledningen innehåller även förslag på terminsplaneringar samt konkreta lektionsplaneringar.

Interaktiv version av lärarmaterialet, i vilken det går att söka, stryka under, anteckna och länka

DIGITALA RESURSER

De digitala resurserna innehåller lärarhandledningen som e-bok. De förberedda genomgångarna sparar planeringstid och erbjuder bildstöd. Här finns också elevpaketet med alla tre läseboksnivåer tillgängliga. Slutligen finns ett stort antal kopieringsunderlag för nedladdning.

Här hittar du filmer, presentationer, kopieringsunderlag och mycket mer.

Studentlitteratur AB

Box 141

221 00 LUND

Besöksadress: Åkergränden 1

Telefon 046-31 20 00

studentlitteratur.se

Bildkällor: Lärarhandledning

Foton sidorna 50–57: Camilla Hyrefelt, fotbollsspel sidan 89: Pernilla Rosander, Tove Berggren, sidan 106: Niklas Eriksson/Ingemar Media, månen och planeterna, sidan 123: NASA, ortoceratit sidan 217: shutterstock

Illustration karta sidan 248: Anders Lagerdahl, illustrationer ur läsebok till respektive lektionsplanering: Veronica Ljunglöf

Digitala resurser

Anders Lagerdahl: kopieringsunderlag 2, 20, 24, 35

Shutterstock.com: kopieringsunderlag 6 (händer), 21 (stjärna), 36

Transportstyrelsen: kopieringsunderlag 19

Förberedd genomgång kapitel 7, fullmåne: NASA

Förberedd genomgång kapitel 9, bollplank: https://www.tress.com/sv-se/lekplats-sport-och-park/bollsport/vaggen-bollplank-603652

Förberedd genomgång kapitel 13, kapprum: Mike van Schoonderwalt/Shutterstock.com

Förberedd genomgång kapitel 15, pulkabacke: ShapikMedia/Shutterstock.com

Förberedd genomgång kapitel 16, gupp: Giorgio Rossi/Shutterstock.com

Förberedd genomgång kapitel 16, mål: FashionStock.com/Shutterstock.com

Förberedd genomgång kapitel 17, linbana: kikpokemon/Shutterstock.com

Förberedd genomgång kapitel 20, gap (hajkäke): Mulevich/Shutterstock.com

Förberedd genomgång kapitel 21, lager: Silver Wings/Shutterstock.com

Förberedd genomgång kapitel 21, kassa: Vereshchagin Dmitry/Shutterstock.com

Förberedd genomgång kapitel 21, sängavdelning: Fishman64/Shutterstock.com

Förberedd genomgång kapitel 23, sovplatser: ABC Photo/Shutterstock.com

Förberedd genomgång kapitel 23, camping: Martin Charles Hatch/Shutterstock.com

Extratext Författarporträtt Kerstin Lundberg-Hahn: Nypon och Vilja förlag (porträtt samt bokomslag)

Extratext Advent i skolan: Jul i Bullerbyn: Rabén & Sjögren, adventsljusstake, elljusstake: Sjöberg Bild

Extratext Earth Hour: Eiffeltornet: Stephane de Sakutin/AFP/TT, Stockholms slott: Maja Susli /TT Extratext En röd dag i kalendern: Avalon/Sjöberg Bild

Övriga illustrationer: Veronica Ljunglöf

Övriga foton: shutterstock.com

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Grafisk form: Helena Alvesalo

Art.nr 45467

ISBN 978-91-44-16145-7

© Författarna och Studentlitteratur AB 2023

Upplaga 1:1

Printed by Eurographic Group, 2023

Kooperativt lärande i läsundervisningen

NICLAS FOHLIN, JENNIE WILSON

VAD ÄR KOOPERATIVT LÄRANDE?

Kooperativt lärande innebär att elever får rika möjligheter att stötta varandra att lära sig, förstå innehåll tillsammans och hjälpa varandra att utvecklas. Med hjälp av kooperativt lärande kan läraren skapa en undervisningsgemenskap där elever blir aktiva och delaktiga i undervisningen. Elever får möjlighet att över tid utveckla sin förmåga att samarbeta och lära tillsammans. Kooperativt lärande är baserat på forskning kring hur människor lär sig när de samarbetar. Metodiken bygger på principen om ömsesidigt beroende där elever ska känna att alla är viktiga i ett samarbete och att alla behövs (Johnson & Johnson, 2005). Eleverna strävar mot ett gemensamt mål tillsammans. Målet är att se till att de som ingår i paret eller gruppen förstår eller lär sig den kunskap de gemensamt arbetar med. Läraren kan strukturera samarbete i par eller smågrupper där eleverna:

1. får ett gemensamt mål de ska uppnå tillsammans 2. uppmuntras att samtala, tänka högt och stötta varandra att lära sig 3. får feedback av läraren och möjlighet att reflektera kring sitt samarbete.

Syftet med kooperativt lärande är inte att bli klar snabbt eller få en färdig produkt, utan att stötta varandra att förstå och lära sig. Läraren observerar och lyfter goda exempel på samarbete för att synliggöra för eleverna hur de ska stötta varandra på bästa sätt. Eleverna får också chans att reflektera kring sitt samarbete: Hur gjorde vi för att hjälpa varandra? Vad gjorde vi bra? Vad bidrog jag med? Vad kan vi göra ännu bättre nästa gång?

För en djupare förståelse för grunderna inom kooperativt lärande, läs om kooperativt lärande i Krumelurkul 1 Lärarhandledning.

KOOPERATIVA STRATEGIER FÖR LÄSNING OCH LÄSFÖRSTÅELSE

Det finns få saker kooperativt lärande passar så bra till som att läsa och förstå texter (Puzio & Colby, 2013). Genom att läsa och diskutera våra tankar kan vi tillsammans förstå innehåll och ställa frågor till varandra om texter och dess budskap. Grundtanken är att se eleverna som en lärresurs för varandra och att utnyttja deras olika erfarenheter och kunskaper när de läser och tänker kring texter. Så fort en elev får en egen tanke kring en text kan de få dela denna med någon annan. Då blir de närmsta kamraterna en mottagare för ens tankar, upplevelser och frågor. Eleverna kan ge varandra nya insikter och bli viktiga medspelare i varandras lärande. Detta är grunden i kooperativt lärande – att eleverna ska vara positivt ömsesidigt beroende av varandra (Johnson & Johnson, 2005). Det innebär att eleverna i ett samarbete känner att de alla sitter i samma båt och måste hjälpas åt för att komma framåt.Varje medlem i en grupp ska känna att de behövs och är viktiga i lärandet. Läraren kan strukturera det här beroendet på olika sätt i undervisningen, exempelvis genom att eleverna får olika information (t.ex. olika delar av texten, olika bilder) eller att eleverna får olika roller som båda behövs i uppgiften (t.ex. läsare och sekreterare). Eleverna kan även få ett gemensamt mål, att varje medlem ska klara av en färdighet eller utveckla en kunskap där gruppen är klar först när alla kan. Det ömsesidiga beroendet ska få eleverna att känna ett behov av att samtala, stödja och uppmuntra varandra att lära sig så mycket som möjligt.

Här följer olika exempel på kooperativa aktiviteter som kan användas i läsundervisningen, där elever blir viktiga för varandra och behöver varandra för att lyckas.

Arbetsgång i Krumelurkul

ETT KAPITEL

LÄSEBOKEN

• begrepp att förklara

• högläsning och frågor 1

ARBETSBOKEN

• alla

• par

• enskilt Hero/Siv övningar filmer 2

INDIVIDUELL LÄSTRÄNING

SKRIVANDE

• läsebokens innehåll bearbetas 3

LÄSLOGGEN

REFLEKTION

• reflektionsfråga 4

SPRÅKLIGA STRUKTURER OCH NORMER: ORDKLASSER, STAVNING

DIGITALT LÄROMEDEL

AKTIVITETER

Nu börjar vi

1. Vi rekommenderar att du antingen genomför Skolverkets bedömningsstöd eller låter eleverna läsa för dig innan du delar ut läseböcker för att välja rätt nivå till eleverna. Det är viktigt att det blir rätt nivå för var och en, så att läseboken varken är för lätt eller för svår. Läs mer på sidan 15.

2. Gör gärna något kul av introduktionen av materialet för eleverna (se förslag på nästa sida under rubriken Introducera läseboken).

3. Inled med att repetera vad som hände i Krumelurkul 1 innan ni påbörjar Krumelurkul 2.Visa sidorna 2–3 i läseboken på projektor och gå igenom alla karaktärer samt lyft några saker som Otis och Luna var med om i den första boken. Ni kan också göra en gemensam tankekarta om karaktärerna i Krumelurkul och vad ni minns om dem.

• aktivitet att presentera muntligt i par, grupp eller helklass 5

MUNTLIG AKTIVITET

4. Förslagsvis arbetar ni med ett kapitel i läseboken samt läslogg, arbetsbok och digitalt läromedel under 1–2 veckor. Kom ihåg att variera undervisningen med aktiviteter och kopieringsunderlag som du hittar i lärarpaketet.

5. I arbetsboken finns det fyra tillfällen då ni kan stanna upp och repetera samt reflektera över vad ni har tränat. Repetitionssidorna Kan du? används för att repetera alla moment som ni har arbetat med i de aktuella kapitlen.

6. Efter repetitionssidorna finns en instruerande, beskrivande eller förklarande text att modellera för eleverna och arbeta gemensamt med. Det finns även en skrivmall med en tillhörande checklista att använda för textproduktion i par eller enskilt.

7. I läsloggen finns det uppgifter som är kopplade till innehållet i arbetsboken eller läseboken. Du väljer själv om du vill använda läsloggen i skolan eller ha den som en hemuppgift.

8. Till varje kapitel finns även förslag på en muntlig aktivitet. Den hänger ihop med något som händer eller något som tränas i kapitlet.

Introducera läseboken

Bygg upp en förväntan innan Krumelurkul presenteras. För att väcka elevernas intresse kan man placera ut ödlefotspår och/eller små skålar med mosad frukt och vatten i klassrummet som eleverna får fundera över. Alternativt kanske du har tillgång till ett leksaksdjur i form av en ödla eller skriver ut en bild på Örjan (Krumelurkul 2 bildkort eller kopieringsunderlag 1 ) som du lägger i klassrummet när eleverna inte är där. Plötsligt finns han bara där i klassrummet en morgon eller efter en rast.

Innehåll

Det är viktigt att eleverna får en förförståelse för vad de ska arbeta med i samband med det aktuella kapitlet. Detta kan man göra genom att titta på målrutan i arbetsboken och/eller synliggöra kapitlets innehåll, genom att ha en plats i klassrummet där det aktuella innehållet visas både i text och bild. Att diskutera detta med eleverna, exempelvis vid genomgången av vad som ska hända under veckan, gör att de får en tydlighet i vad de ska träna på.

Läseboken

BEGREPP ATT FÖRKLARA

Innan texten presenteras behöver ord och begrepp presenteras för eleverna. Detta blir en del i att arbeta med förförståelse av texten samt en viktig del i att öka elevernas ordförråd, som är av stor betydelse inte minst för flerspråkiga elever. Ju mer man övar på orden, desto större är sannolikheten att de befästs som ordbilder. Då är det också troligt att orden både läses och skrivs rätt. I lärarpaketet presenteras nya begrepp inför varje kapitel.Vissa ord har bildstöd i förberedda genomgångar medan andra ord/uttryck förklaras muntligt. Till de ord som behöver förklaras muntligt finns det förslag på synonymer/förklaringar i kopieringsunderlag 61 .

MÅL

• Mening

• Läsförståelse

ARBETSGÅNG

1 Läseboken

• Begrepp att förklara

• Högläsning och frågor

• Individuell lästräning

2 Arbetsboken

• Alla

• Par

• Enskilt Hero

• Enskilt Siv

• Digitala läromedlet

3 Läsloggen

4 Reflektion

5 Muntlig aktivitet

Det finns flera olika sätt att arbeta med begreppen:

• Använd de förberedda genomgångarna och ta upp ett begrepp i taget. Diskutera betydelsen och innebörden av begreppet tillsammans. Att diskutera när begreppet används, och i vilket sammanhang, är en del i att fördjupa och befästa kunskapen kring begreppen.

• Låt eleverna träna på ord och begrepp i elevpaketets digitala övningar. Det finns två övningar till varje kapitel, med och utan bildstöd.

• Hitta synonymer till begreppet. Skriv begreppet på tavlan och skriv synonymerna under. Då får eleverna syn på att det finns flera olika sätt att uttrycka samma sak. En återkommande aktivitet kan vara att skriva begreppet på en lapp, synonymen på en annan och eventuellt ha en tillhörande bild på en tredje lapp. Låt eleverna parvis para ihop rätt ord med rätt synonym och rätt bild. När alla är klara kan du låten paren redovisa något exempel var.

• När eleverna har arbetat ett tag med begreppen kan du skriva dem på kort och låta eleverna i grupp/par diskutera dem, ett i taget, samt lägga dem i två högar: en hög för de begrepp som de inte kan och en hög för de begrepp som alla i gruppen vet innebörden av. Gå igenom alla begreppen, ett i taget, i helklass och låt grupperna/paren tillsammans förklara orden för övriga klasskompisar.

• Skriv begreppen på kort och dela ut dem till eleverna som arbetar i par eller enskilt. Låt eleverna rita och måla bildstöd till begreppet. De kan också skriva en synonym/förklaring till begreppet alternativt när begreppet kan användas. Elever med svenska som andraspråk kan gärna skriva begreppet på sitt modersmål med hjälp av en studiehandledare.

• Arbeta med begreppen med hjälp av den kooperativa övningen Hör vi ihop?. Använd korten med begreppen och elevernas bilder. Dela ut ett begreppskort eller en bild per elev. Låt eleverna gå omkring och leta efter det begrepp/bildstöd som matchar deras eget. När två klasskompisar har hittat varandra går de åt sidan och väntar på att övriga klasskompisar blir klara. När alla är klara får paren berätta för övriga i klassen om sitt begrepp samt visa ord och bild. Sätt upp begrepp och bildstöd som hör ihop och låt eleverna skriva av orden.

• Använd begreppen i en mening. I de första kapitlen är det en fördel om du modellerar och repeterar hur du gör när du kommer på en mening som begreppet skulle passa i. Därefter kan eleverna komma på meningar till begreppen i par, för att slutligen skriva meningar självständigt.

HÖGLÄSNING OCH SAMTALSFRÅGOR

När du tillsammans med eleverna gemensamt läser en text är det ett bra tillfälle att tillsammans träna de förmågor eleverna behöver för att förstå vad de läser. Att samtala med eleverna om innehåll, ord och begrepp, grammatik och språkliga normer ger eleverna en stadig grund att bygga sin språk- och läsutveckling på. I Krumelurkul 2 Lärarhandledning finns ett stort utbud av frågor som kan användas för att skapa diskussioner och lärandesituationer vid högläsningstillfällena. Det finns många ord och språkliga uttryck i läseböckerna som det är värdefullt att stanna upp vid och arbeta med både före, under och efter läsningen. Det är dock omöjligt att stanna upp vid eller gå igenom alla ord i en text. Det är viktigt att inte hacka upp läsningen för mycket. När du planerarar din undervisning behöver du hitta en balansgång mellan diskussionerna

och lärandesituationerna och själva glädjen i att läsa en text. Det innebär att du som lärare måste läsa igenom texten som ska bearbetas och avgöra hur ni tillsammans tar er an texten så att den gör störst nytta för din grupp.

Frågor före läsning

Ett annat sätt att arbeta med förförståelse av texten och utöka elevernas ordförråd är att samtala om texten innan högläsning. Läs kapitlets titel, titta på bilderna och diskutera vad eleverna tror att kapitlet kommer att handla om. Ta hjälp av Frågor före läsning som finns till samtliga kapitel.

Högläsning och frågor under läsning

Den gemensamma läsningen utgår ifrån texten i Läsa vidare. Välj om ni ska lyssna på kapitlet eller om du själv ska läsa högt. Att lyssna på en förinspelad text ger fördelen att du kan sitta bredvid elever som av olika skäl kan behöva stöd under högläsningen. Det ger även fördelen, för de elever som behöver lyssna många gånger, att det blir samma röst som läser varje gång. Texten är inläst av en skådespelare som levandegör innehållet. Om man lyssnar på texten i den förberedda genomgången så växlar bilderna efterhand. Att själv läsa texten för eleverna gör att du utifrån texten kan variera ditt röstläge, tempo och använda gester när du läser. Detta kan på ett annat sätt levandegöra innehållet. Det blir även lättare att stanna upp vid behov.

Stanna gärna upp i texten under berättelsens gång. Ta hjälp av Frågor under läsning som finns till samtliga kapitel. Dels ger det eleverna en kort stund att reflektera över innehållet, dels får du som lärare möjlighet att modellera kring innehållet och knyta det till dina egna upplevelser. Detta hjälper eleverna att göra egna associationer utifrån texten men även att ge dem inre bilder och ytterligare levandegöra texten i kapitlet. Förr eller senare kommer det att komma sekvenser i berättelsen som någon elev inte har varit med om och då möjliggör modelleringen att skapa en förståelse och en kunskap som den eleven inte har. Tänk dock på att inte stanna upp och modellera i texten för ofta eftersom berättelsen då kan bli för osammanhängande för eleverna.Välj utifrån din elevgrupp vad som passar. För att få eleverna att lyssna aktivt kan du innan högläsningen be dem att fokusera på något speciellt. Det kan till exempel vara att komma på frågor till vad du läser, lyssna efter hur karaktären, miljön eller ett specifikt föremål beskrivs i boken, lyssna efter hur ett ord används i texten med mera. Eleverna kan även skuggläsa, det vill säga följa med i texten samtidigt som de får texten uppläst för sig. Detta gör att de på ett naturligt sätt får höra både intonation och betoning från den som läser.

Frågor efter läsning

Efter högläsningen fortsätter ni att bearbeta texten och bilderna utifrån frågor som handlar om innehållet i kapitlet. Här är det viktigt med varierande frågor där svaret antingen finns direkt i bilden, direkt i texten eller mellan raderna. Ta hjälp av Frågor efter läsning som finns till samtliga kapitel. I lektionsplaneringarna till arbetsboken arbetar ni vidare med Frågor till samtalsbilden samt läsförståelsefrågorna i arbetsboken. Uppmärksamma eleverna på var ni hittar svaret när ni diskuterar frågorna (kopieringsunderlag 62 ). Detta underlättar elevernas förståelse av innehållet i kapitlet. Läs mer på sidan 32.

Under berättelsens gång kan läsaren följa var ödlan Örjan håller hus, något som bokens huvudkaraktärer inte har en aning om. Låt eleverna leta efter ödlan i de kapitel där han dyker upp (i bilderna på sidorna 20, 21, 31 samt 33), och samtala om vart de tror att han tar vägen sedan, när de tror att han

kommer att dyka upp med mera. Detta blir ytterligare ett sätt för eleverna att förstå att man kan hitta information i en bild. Du kan även uppmärksamma dem på boktipsen om rymden i biblioteket i kapitel 6. Det kan väcka ett intresse inför nästkommande kapitel som handlar om rymdspaning.

Individuell lästräning

KOM I GÅNG EFTER SOMMARLOVET

För en del elever är det naturligt att läsa under sommarlovet men inte för alla. Det innebär att när eleverna kommer tillbaka efter sommarlovet kan det vara en god idé att snabbt komma i gång med olika läsaktiviteter för att få upp läskonditionen igen. Det kan vara att eleverna läser om de sista kapitlen från föregående läsebok alternativt läser andra korta sagor, berättelser eller lättlästa böcker för att komma i gång igen.

VARIERA LÄSTRÄNINGEN

Den individuella lästräningen sker sedan regelbundet efter att ett kapitel i den nya läseboken har introducerats och bearbetas. Lästräningen kan organiseras på många olika sätt men det viktiga är att få till en repetitiv lästräning för eleverna, med texter som är valda utifrån deras läsnivå. Tänk på att få till flera olika tillfällen med lässtunder under veckan, helst en stund varje dag. Vissa elever föredrar att läsa en stund varje morgon medan andra vill göra det efter första rasten alternativt en stund före rasten. En del elever kan behöva ett stöd för att orientera sig i texten. Även i årskurs 2 kan eleverna behöva hjälp av en läslinjal för att hålla kolla på var i texten de är. Detta gäller framför allt för de elever som ännu inte har fått upp flytet i sin läsning men även för de som läser mer, eftersom textmängden ökar i årskurs 2. Eleverna kan också göra egna varianter på läslinjaler, med eller utan hål för texten.

För att variera läsningen kan du använda dig av flera olika sätt att träna läsningen, som parläsning, gruppläsning eller läsning med en pedagog för att inspirera och motivera under dessa lässtunder. Andra sätt att variera läsningen är:

• stafettläsning i grupp, det vill säga att en elev börjar läsa och väljer hur långt hen vill läsa. När eleven tystnar tar en annan elev vid läsningen.

• att låta eleverna spela in när de läser för att sedan lyssna på inspelningen.

• att låta eleverna läsa ett stycke ur texten utifrån en speciell känsla. Du kan förbereda kort med olika känslor som glad, ledsen och arg. Sedan låter du eleverna dra ett kort och läsa texten utifrån känslan de får på kortet.

• dramatiserad uppläsning. Dela in eleverna i grupper och tilldela varje elev en karaktär som är med i kapitlet alternativt har berättarrollen. Eleverna får sedan läsa replikerna som sin roll.

Som hjälp att få till en repetitiv lästräning kan du låta läsparen fylla i alla tillfällen de läser för varandra (kopieringsunderlag 59, sidan 1 ) eller att respektive elev fyller i en läsjournal (kopieringsunderlag 59, sidan 2 ). Läsjournalen kan även användas om du vill ge eleverna läsläxa. I Brev till vårdnadshavare, (kopieringsunderlag 58 ), finns tips till vårdnadshavarna på hur de kan lästräna med sina barn. Lästräning hemma är fortsatt viktigt som komplement till, och en repetition av, den individuella lästräningen som sker i skolan.

LÄSKOMPIS

För att ge omväxling i lästräningen kan eleverna läsa tillsammans med en förutbestämd läskompis eller självständigt. Eftersom innehållet är detsamma i alla tre nivåerna kan du variera hur du parar ihop eleverna.Viktigt att tänka på när du bildar läspar är att eleverna ska hamna med någon som de känner sig trygga med. Det är lätt att jämföra sig med andra och få dåligt självförtroende när man inte behärskar det någon annan gör. Tänk därför på att:

• undvika att para ihop någon som läser på den svåraste nivån med någon som läser på den lättaste, eftersom skillnaden i textmängd blir för stor.

• undvika att dela in eleverna i fasta läsgrupper utifrån vilken nivå de har på läseboken, då det kan befästa elevernas upplevelse av sig själva och andra som goda/dåliga läsare.

Eftersom läseböckerna finns på tre nivåer är det viktigt att du förklarar hur inlärning fungerar och varför det är viktigt att få utmanas på rätt nivå. En tydlig liknelse för eleverna är att jämföra med simning. Har man aldrig i hela sitt liv simmat är det inte konstigt att man inte kan simma och när man ska börja lära sig kan man inte börja simma i den djupa bassängen.Variera redan från start läsparen och låta elever på olika nivåer bilda läspar ibland. Då signalerar man att oavsett läsnivå kan eleverna läsa tillsammans.

ATT VÄLJA RÄTT NIVÅ

För att eleverna ska fortsätta utmanas på rätt nivå kan det innebära att de behöver byta läsebok under läsårets gång. Detta byte sker i samspel mellan dig och eleven. Innan bytet sker har eleven möjlighet att provläsa en annan nivå digitalt, eftersom alla elever har tillgång till alla läseböcker i det digitala läromedlet. Skulle övergången till nästa nivå kännas som ett för stort kliv kan eleven till att börja med få i uppgift att till exempel läsa två av kapitlets fyra sidor i den nya boken. Ett annat förslag är att låta eleven läsa i båda nivåerna under en övergångsperiod. Eleven kan då läsa texten i den lättare boken tre gånger så att hen är förtrogen med innehållet innan hen läser den sista gången för veckan i den svårare boken. Sedan fortsätter man lappa över på samma vis tills eleven endast läser i den svårare och lämnar tillbaka den lättare boken. Det är viktigt att eleven är införstådd med att den nya textnivån innebär en större utmaning för att inte ge upp och tycka det är för svårt. Du behöver vara lyhörd för om utmaningen blir för stor eller om du i stället kan justera textmängden.

I den här filmen får du tips och råd om vad man kan tänka på när man väljer nivå på läsebok till sina elever.

I Krumelurkul 1 Läsa lätt Läsebok fick eleverna stöttning genom att högfrekventa ord fanns i stödrutor längst ner på sidan samt att det fanns miniatyrbilder som visade vem som sa vad i texten. I Krumelurkul 2 Läsa lätt Läsebok har stödet för läsningen utvecklats vidare. Där finns det markeringar av två eller flera bokstäver som bildar ett ljud, av ord som är långa, sammansatta och/ eller ämnesspecifika samt av ord som kan uttalas på olika sätt (homografer). I kopieringsunderlag 5 finns även en sammanställning av utvalda ord som eleverna kan få träna på för att bli säkrare i sin läsning och öka läshastigheten. Det finns textkort (Krumelurkul 2 bildkort/kopieringsunderlag 60 med en till två meningar till varje bild som kan ges till de allra lässvagaste eleverna. Dessa kan exempelvis användas tillsammans med kopieringsunderlag 1 eller bara som ett stöd eller extra träning att ha i läseboken.

I Krumelurkul 2 Läsa mera Läsebok introduceras meningar med kommatecken. Därför är det viktigt att samtala om och modellera kommatecknets funktion vid högläsningen, det vill säga att man ska stanna upp vid kommatecknet innan man fortsätter läsa. Det introduceras även meningar med tre avslutande punkter som du behöver uppmärksamma eleverna på. Förklara att punkterna kan användas för att visa ett avbrott eller en paus. De kan också användas för att visa på en öppen fortsättning som läsaren själv får tolka. Berätta att punkterna innebär att man ska göra en paus i sitt läsande innan man fortsätter.

Läsloggen

Som ett komplement till arbetsboken finns i Krumelurkul 2 en Läslogg. I läsloggen bearbetar man innehållet i läsebokens olika kapitel med varierade uppgifter. Uppgifterna handlar bland annat om att eleverna ska reflektera över och svara på en fråga som är kopplad till kapitlet, att de ska träna olika grammatiska övningar som att leta verb, substantiv och adjektiv i läseboken eller att de ska sammanfatta kapitlets innehåll. Läsloggen kan användas på flera olika sätt. Du väljer om klassen arbetar gemensamt eller enskilt med uppgifterna. Läsloggen kan användas som en läxbok hemma eller som en del av undervisningen i skolan, till exempel som en startuppgift på morgonen eller efter en rast.

Skrivande

Att skriva texter och träna på hur en text byggs upp är något som du behöver fortsätta att arbeta med tillsammans med eleverna. Att använda sig av begreppen karaktär, miljö, inledning, handling och avslutning är fortsatt viktiga stödstrukturer för eleverna när de ska skriva egna berättande texter. I Krumelurkul 2 utvecklas detta genom att eleverna får träna på att göra miljöbeskrivningar med hjälp av sinnesschema, hur olika problem kan beskrivas och vilken lösning problemen kan få. Eleverna får även träna på att bygga ut meningar och beskriva olika föremål och karaktärer med hjälp av adjektiv.

När ni arbetar med att skriva egna berättelser fortsätter du att använda begreppen inledning, handling (problem och lösning) och avslutning som introducerades i Krumelurkul 1. Eleverna kan behöva fortsatt hjälp med kronologin, så det är bra att repetera strukturen i en berättelse. Ta hjälp av kopieringsunderlag 41 när du modellerar hur du planerar en text och skriv stödord under de olika rubrikerna. Använd dig av begreppen karaktär och miljö när du modellerar om inledningen på din berättelse. För de elever som behöver stöd i att planera sin berättelse, när de ska arbeta i par eller självständigt, används stödmallen där det finns förslag på vad de kan ta med i berättelsen. Du kan stötta dem genom att färgmarkera vilka av punkterna du vill att de börjar träna på att skriva stödord till, alternativt att du tillsammans med eleven väljer ett antal punkter som eleven ska skriva stödord till. När du modellerar handlingen kan du introducera begreppen problem och lösning. Förklara att det är genom att bygga handlingen kring ett problem som ska lösas som man gör en berättelse spännande. Även under rubrikerna problem och lösning finns punkter som stöd i planerandet. Under rubriken avslutning kan du resonera om att läsaren vill få svar på vad som hände sedan och hur det slutade. Skriv stödord till hur berättelsen ska avslutas. Enligt vår erfarenhet kan just slutet på en berättelse ställa till det för många elever, fast på

olika sätt. En del elever skriver en bra inledning och handling med något slags problem men sedan blir det ingen riktig lösning på det de inledde med. I kapitel 10 finns flera möjligheter för eleverna att på olika sätt träna både problem och lösning genom att först skriva stödord och sedan utifrån dem skriva meningar som leder problemet/handlingen framåt till en avslutning.

När du bygger upp din berättelse får eleverna repetera kronologin och hur de olika rubrikerna kan användas för att planera en berättelse. Repetera sedan hur du skriver ihop meningar med hjälp av stödorden till en färdig berättelse. Stryk över eller markera gärna dina stödord när du har använt dem för att visa hur du använder din textplanering till att skriva en berättelse.

Nästa steg blir att ni bygger en berättelse tillsammans i klassen. Här kan ni antingen hitta på fritt eller använda er av sekvensbilder (Krumelurkul 2 bildkort/kopieringsunderlag 1 ). Sekvensbilder brukar vara bra att använda då det ger er en gemensam plattform att utgå ifrån samt möjlighet att repetera det ni tidigare har tränat. Det är även ett stöd för de elever som har svårigheter med att skapa inre bilder eller för de som inte känner till den miljö som ni bygger er berättelse runt. Arbeta tillsammans med eleverna och låt dem skriva av texten som ni gemensamt har skrivit, i sin helhet eller delar av den. Exempelvis så kan de till att börja med skriva av inledningen. När de har tränat på detta några gånger kan de skriva av avslutningen.

När ni har arbetat med gemensamt skrivande ett tag kan eleverna arbeta i par. Ge paren bilder på olika karaktärer och låt dem skriva stödord utifrån bilderna Därefter skriver de en text om de olika karaktärerna utifrån sina stödord. I kapitel 4 i arbetsboken tränar eleverna på att skriva karaktärsbeskrivningar genom att skriva efterlysningar.

När de har provat det kan ni gå vidare och träna på att skriva miljöbeskrivningar med hjälp av ett sinnesschema. Detta behandlas i kapitel 9 i arbetsboken. Eftersom det här är ett nytt moment för eleverna behöver det modelleras hur de kan använda sinnesschemat för att bygga ut sina berättelser. Du kan antingen visa filmen om sinnesschema eller själv modellera för eleverna hur du utifrån en bild skriver stödord i sinnesschemat om vad du ser, hör och känner. Låt eleverna sedan i par prova att skriva stödord i sinnesschemat utifrån en bild och till sist får de prova att göra det enskilt. Efter det kan ni tillsammans skriva miljöbeskrivningar utifrån de stödord ni har valt.

När eleverna har kommit så långt i sitt skrivande att de i par kan planera och skriva texter är det viktigt att hela tiden hålla deras skrivande i gång. Se till att alltid planera in någon form av skrivande under veckan. För att visa hur betydelsefulla elevernas egna texter är kan det vara bra att låta elever som vill läsa upp och presentera dem för sina klasskompisar, föräldrar eller någon annan målgrupp. Se till att dessa stunder ger möjlighet att dela med sig utan att bli bedömd.

Det är viktigt att du ger feedback på elevernas texter. Tänk dock på att fokusera på och i första hand lyfta fram det som är bra i texten för att bevara elevernas skrivlust. Ställ gärna nyfikna frågor om innehållet, både för att visa att elevernas texter väcker ditt intresse och för att få dem att själva reflektera över textens innehåll. I Krumelurkul 2 får eleverna arbeta med checklistor för att förbättra sina texter. Checklistorna fokuserar på några språkliga drag för berättande text samt att kunna använda stor bokstav och punkt, mellanrum mellan orden samt att ha en läslig handstil.

Eleverna kan skriva rent sina berättelser för hand eller på datorn. Båda dessa sätt är viktiga att träna på för att eleverna ska utveckla sitt skrivande och bli vana vid att använda datorn som skrivredskap. Skriver eleverna sina texter på datorn är det fortfarande viktigt att träna på stor bokstav, punkt och mellanrum mellan orden. En annan viktig del är att eleverna får illustrera sin text. Det levandegör texten och poängterar bildens betydelse. Som variation kan du låta eleverna först rita bilder som de sedan skriver en berättelse till enskilt, i par eller grupp. Eleverna kan även rita bilder som de byter med en klasskompis eller ett annat skrivpar.

BILDKORT

Genom att använda Krumelurkul bildkort som stöd kan du hjälpa många elever. När eleverna får ett visuellt stöd är det lättare för dem att fokusera på uppgiften och de får hjälp att bygga ut språket om det de ska säga eller skriva. För elever med annat modersmål är korten en fin hjälp när de arbetar med att bygga upp det svenska ordförrådet.

Korten kan användas på flera olika sätt:

• träna på den röda tråden genom att lägga korten i rätt ordning

• återberätta kapitlets innehåll, muntligt eller skriftligt

• träna på ord och begrepp och bygga ut ordförrådet

• skriva meningar till enskilda kort eller sekvenser

• skriva och berätta vad som hände före eller efter ett kort

• skriva ett nytt slut till kapitlet

• som stöd vid arbetet med ordklasser och stavning.

Stavning och ordklasser

I Krumelurkul 2 arbetsbok får eleverna arbeta med stavning i form av ljudenligt stavade ord, ng-ljudet, å-ljudet med o, k-ljudet med ck samt att kunna identifiera kort och lång vokal. Arbetsboken tränar även ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Detta gör att de elever som har kommit lite längre i sin skrivutveckling kan börja se över stavningen i sina egna berättelser. Det är emellertid viktigt att känna av när eleverna är mottagliga för denna form av respons. Fokusera på ljudenlig stavning och lägg till stavningsregler efterhand som eleverna har arbetat med dessa i arbetsboken. Tänk på att uppmärksamma eleverna på hur de stavar ord där slutet faller bort i talspråk, till exempel att de skriver jag i stället för ja och det i stället för de. I kopieringsunderlag 4 finns det läslistor med ord som kan vara bra att öva (kopieringsunderlag 4 ). Med kopieringsunderlag 53, sidan 5 får eleverna möjlighet att skriva utvalda ord en gång per dag.

I arbetsboken har vi valt att träna stavning utifrån ord som eleverna ofta använder och som ofta stavas fel. Gör eleverna uppmärksamma på ord med bokstavsljud som stavas med två eller fler bokstäver eller som inte är ljudenliga.Visa gärna exempel på detta i Läsa lätt-boken. Extra möjlighet att träna stavning finns även på kopieringsunderlag 2 samt med hjälp av bildkort som kan kombineras med ordkort (kopieringsunderlag 3 ). Ordklasserna substantiv, verb och adjektiv som tränas i arbetsboken behöver eleverna kunna både för att bygga hela meningar och för att kunna bygga ut meningarna. Dessa övningar och skrivregler är viktiga inte minst för elever med svenska som andraspråk för att de ska få ett metaspråk.

VOKALER

OCH KONSONANTER

För att kunna stava rätt behöver eleverna också lära sig vokaler och konsonanter. Förklara att konsonanter inte kan bilda egna ord utan att det behövs minst en vokal för att det ska bli ett ord. I det svenska språket finns det nio vokaler (aouå eiyäö) som är uppdelade i hårda och mjuka vokaler. Detta får eleverna träna på i arbetsbokens kapitel 11 som en förberedelse inför att lära sig stava ord med j-ljudet, sj-ljudet och tj-ljudet. Konsonanten före en hård vokal uttalas hårt, till exempel i gå och gata medan konsonanten före en mjuk vokal uttalas mjukt, till exempel i ge och gäspa. En minnesramsa för att komma ihåg de hårda och mjuka vokalerna kan till exempel vara “Apan odlar utan åker” och ”Erik ifrån Ystad äter ödlor”.

Som eleverna känner till från årskurs 1 har alla vokaler två ljud, det vill säga lång och kort vokal. De långa vokalerna låter som i alfabetet medan de korta vokalerna inte låter som i alfabetet. I arbetsbokens kapitel 18 har vi valt att fokusera på att lyssna ut om en vokal är lång eller kort i ett ord. Huvudregeln är att när vokalen i ett ord låter som i alfabetet finns oftast bara en konsonant efter vokalen, till exempel glas. När den låter kort följs vokalen av två lika eller olika konsonanter, till exempel glass (kort vokal som följs av två lika konsonanter) och kvast (kort vokal som följs av två olika konsonanter). I kapitel 18 får eleverna endast möta ord som har en vokal. I Krumelurkul 3 arbetsbok presenteras dubbelteckning mer ingående.

NG-LJUDET

I kapitel 13 och 14 i arbetsboken får eleverna arbeta med ng-ljudet. De får lyssna ut ng-ljudet i ord, till exempel att ordet säng har tre ljud men fyra bokstäver. Kombinationen av bokstäverna n och g bildar ett gemensamt ljud. Eleverna får också lära sig att ng-ljudet kan stavas på tre olika sätt. Detta är den vanligaste stavningen av ng-ljudet.

Ng-ljudet stavas också med g framför n (ugn) och n framför k (bänk). Om eleverna är osäkra på stavningen och inte kan höra n eller k efter ng-ljudet så kan du tipsa dem om att stava med ng eftersom det är den vanligaste stavningen. De olika stavningsreglerna för ng-ljudet behöver tränas många gånger.

I Krumelurkul 2 Läsa lätt Läsebok är ng-ljuden och annan ljudstridig stavning markerade med lila bakgrundsfärg för att underlätta den enskilda läsningen.

Informationssökning och källor

Elever behöver redan från tidig ålder träna på att möta många olika slags källor via olika medier. En viktig del, både när det gäller läsning och skrivning, är att eleverna blir medvetna om vilken källa de använder sig av. De behöver även bli medvetna om att en text har ett tänkt syfte och att de skrivs av olika anledningar. En text som är skriven för att sälja något innehåller annan information än en text med syfte att informera. Det är bra att samarbeta med skolbibliotekarien och IKT-pedagogen på skolan eller i kommunen om det finns. De har ofta utbildningsmaterial och kan komma och undervisa om detta i klasserna, exempelvis som en introduktion till källor och informationssökning som sedan du sedan kan bygga vidare på. I Krumelurkul 2 arbetsbok finns efter varje förklarande eller beskrivande text uppgifter som tränar eleverna i vad begreppet källa innebär och vad syftet med kan vara. De får även ta reda på fakta med hjälp av en anvisad källa samt träna på skillnaden mellan fakta och åsikt.

Arbetsboken

Arbetsboken är upplagd utifrån cirkelmodellen. I fas 1 modellerar och presenterar du det nya stoffet i kapitlet. I fas 2 arbetar ni tillsammans med uppgifterna under rubriken Alla. I fas 3 arbetar eleverna i par med uppgifterna under rubriken Par. I fas 4 kan eleverna arbeta enskilt på två olika kunskapsnivåer.

Det första uppslaget i arbetsboken innehåller uppgifter som du modellerar och ni arbetar med gemensamt.

Mål

Alla kapitel i arbetsboken inleds med en förkortad version av det som eleverna ska träna i det aktuella kapitlet under rubriken Mål. I de förberedda genomgångarna finns en mer utförlig version av syftet med kapitlets uppgifter som du kan gå igenom tillsammans med eleverna.

Frågor till samtalsbilden

Om ni börjar arbetet i arbetsboken direkt efter att ni har läst texten i läseboken kan du väva ihop Frågor efter läsning med Frågor till samtalsbilden. Om du väljer att arbeta med läseboken och arbetsboken vid separata tillfällen blir Frågor till samtalsbilden ett bra sätt att repetera innehållet i texten innan ni modellerar och arbetar i arbetsboken.

Under rubriken Frågor till samtalsbilden i lektionsplaneringarna hittar du även underlag för modellering av innehållet i kapitlet. Du avgör utifrån din elevgrupp hur ingående modelleringen behöver vara och hur många exempel som du behöver ge för att eleverna ska kunna ta till sig innehållet. Ju svårare innehållet blir, desto mer grundläggande behöver modelleringen vara, framför allt när det kommer till olika strategier och stödstrukturer som eleverna behöver befästa för att kunna bli självständiga i sitt arbete.

Efter modelleringen arbetar du tillsammans med eleverna för att lösa uppgifterna under rubriken Alla. Uppgift 1 tränar läsförståelse, uppgift 2 begrepp och uppgift 3 repeterar alfabetet/alfabetisk ordning och innehåll från tidigare kapitel. Övriga uppgifter under rubriken Alla tränar på det stoff som är aktuellt för respektive kapitel.Vid dessa uppgifter återkopplar du och repeterar det som du har modellerat innan ni löser uppgifterna tillsammans.

Uppgift 1 – Läsförståelse Läsförståelsefrågorna i arbetsboken repeterar inledningsvis de olika uppgiftstyperna från Krumelurkul 1 arbetsbok. I kapitel 1–2 ska rätt svar ringas in, i kapitel 3 ska eleverna ringa in sant eller falskt och i kapitel 4–5 ska de para ihop rätt fråga med rätt svar. Från kapitel 6 och framåt ska eleverna svara på frågor med en hel mening. Svaren på frågorna hittas direkt i bilden, direkt i texten eller mellan raderna. Uppmärksamma eleverna på var ni hittar svaret när ni diskuterar frågorna. Ta hjälp av kopieringsunderlag 62 där de olika läsförståelsestrategierna markeras med hjälp av olika symboler. Låt eleverna måla rätt symbol framför frågorna i arbetsboken från och med kapitel 6. I kapitel 15–18 tränar eleverna på att sätta meningar i kronologisk ordning och i kapitel 19–24 att fylla i ord i en lucktext.

UPPGIFT 2 – Begrepp

I kapitlen samtalar ni tillsammans kring bilden och samlar ord som ni ser. Låt eleverna skriva av dem i sin arbetsbok. Här kan du variera olika sätt att samla ord på. Det kan både vara ord i bilden och ord i kapitlet. Det kan vara utifrån stavning eller olika ordklasser som verb, substantiv och adjektiv. Ni kan också välja ut ord från kapitlet som är långa, frekvent förekommande, ämnesspecifika, nya eller som börjar på en specifik bokstav.

Uppgift 3 – Repetition av alfabetet/grammatik

I denna uppgiftstyp ligger fokus på följande:

• I kapitel 1–3 ska eleverna träna på alfabetet genom att fylla i bokstaven som saknas.

• I kapitel 4–7 ska de byta ut vokaler/konsonanter och bilda nya ord.

• I kapitel 8–12 får eleverna träna på alfabetisk ordning.

• I kapitel 13–18 får eleverna träna på att identifiera vokaler och konsonanter.

• I kapitel 19 repeteras ng-ljudet.

• I kapitel 20–22 tränas synonymer.

• I kapitel 23 bildar eleverna ord utifrån givna bokstäver.

• I kapitel 24 får de lösa en rebus.

PAR --------------------------------------------------------------------

Syftet med dessa uppgifter är att eleverna samarbetar i par och använder sina gemensamma kunskaper för att kunna lösa uppgifterna. De använder varandra som lärresurser för att träna vidare på det som har modellerats och tränats tillsammans i klassen. Påtala för eleverna att samarbetet i paret innebär att de hjälps åt och att uppgiften är löst först när båda är klara.

Det finns olika sätt att gå till väga för att dela in eleverna i par. Här finns några punkter du kan tänka på:

• Undvik att låta eleverna välja par själva, även om de gärna önskar det, eftersom det finns en risk att någon elev inte blir vald. Det är heller inte säkert att en elev samarbetar bra med någon som hen är kompis med. Du som lärare kan slumpa paren eller göra medvetna och genomtänkta val av vilka som ska samarbeta.

• Det kan vara en fördel att låta eleverna bilda par med den som de sitter bredvid, alternativt framför/bakom. Annars kan mycket tid gå åt till förflyttningar. Det innebär att du behöver tänka igenom placeringen i klassrummet noga.

• Sätt gärna ihop par som är heterogena vad gäller kön, kunskaper, etnisk tillhörighet, intressen med mera. Det ger eleverna fler möjligheter att lära av varandra, då de kan bidra med olika perspektiv och dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter.

• Byt inte paren för ofta, utan låt eleverna få en chans att komma in i sitt samarbete. Hur ofta du byter beror också på hur ofta paren arbetar tillsammans. Sker pararbetet endast i samband med arbetsbokens paruppgifter är ett förslag att man byter efter fyra kapitel. Samarbetar paret även med uppgifter utöver dessa kan bytet ske tidigare.

ENSKILT HERO OCH SIV ----------------------------------------------

I det enskilda arbetet kan eleverna göra uppgifter på två olika nivåer. Använd de förberedda genomgångarna, som visar arbetsbokens sidor, för att förklara för eleverna hur de ska arbeta med uppgifterna. Under Enskilt Hero finns uppgifter som befäster baskunskaperna. Här får eleverna göra liknande uppgifter som de har gjort tillsammans i klassen och i par. Under Enskilt Siv får eleverna göra mer utmanande uppgifter. Du som lärare får bedöma, från kapitel till kapitel, vilka uppgifter respektive elev ska arbeta med. Upplägget kan se olika ut för olika elever:

• arbeta med det digitala läromedlet efter par-uppgiften och vänta med uppgifterna på Enskilt Hero- eller Enskilt Siv-sidan.

• fortsätta att arbeta i par med uppgifterna på Enskilt Hero-sidan.

• endast arbeta med uppgifterna antingen på Enskilt Hero- eller Enskilt Siv-sidan.

• arbeta med utvalda uppgifter på både Enskilt Hero- och Enskilt Siv-sidan.

• arbeta med uppgifterna på båda dessa sidor.

Längre fram under läsåret finns möjligheten för eleverna att gå tillbaka i arbetsboken och arbeta med sidor/uppgifter som tidigare varit på en för hög nivå. På så sätt får eleverna en repetition av tidigare arbetsområden samt en möjlighet att själva uppmärksamma den egna utvecklingen – ”nu kan jag något jag tidigare inte kunde göra på egen hand”.

Längst ner på uppslaget finns Mera Hero och Mera Siv. Detta är fördjupningsuppgifter som eleverna kan göra när de blir klara. Du kan också välja att låta elever som har arbetat med Enskilt Hero-sidan prova att göra några uppgifter på Enskilt Siv-sidan som fördjupning, antingen enskilt eller i par.

KAN DU? – REPETITION

Med jämna mellanrum kommer uppslaget Kan du? med repetitionsuppgifter. Sidorna är precis som Enskilt Hero och Enskilt Siv uppdelade i två nivåer och du väljer vilka uppgifter respektive elev ska arbeta med. Är det en specifik del som en elev har svårigheter med kan du välja att eleven först arbetar med detta på Enskilt Hero-sidan och sedan provar att göra uppgifterna på Enskilt Siv-sidan. I Krumelurkul 1 arbetsbok fick eleverna sätta kryss i en av två rutor för att visa hur säkra de kände sig på momenten i Kan du?. I årskurs 2 finns en linje som eleverna ska se som en skala mellan 1 och 5 där de själva väljer var de ska sätta sitt kryss. Ju närmare ”tummen upp” de sätter sitt kryss, desto bättre tycker de att det har gått med momenten i Kan du?. Ju närmare ”tummen åt sidan” de sätter krysset, desto osäkrare har de känt sig. Detta blir en hjälp för dig att se om du behöver stanna upp och repetera något specifikt moment med hela klassen eller med enskilda elever.

INSTRUERANDE, BESKRIVANDE OCH FÖRKLARANDE TEXT

Efter Kan du? följer en instruerande, beskrivande eller förklarande text med innehåll som anknyter till föregående kapitel. De beskrivande och förklarande texterna följer genomgående respektive struktur, för att det ska bli tydligt för eleverna hur dessa texter är uppbyggda. Den instruerande texten lägger grunden till hur en instruerande text är uppbyggd och ger eleverna möjlighet att träna på att läsa, följa och skriva en enkel instruerande text.

Precis som för övriga kapitel följer arbetet med texttyperna cirkelmodellen, alltså att du först modellerar, sedan arbetar ni tillsammans och slutligen får eleverna arbeta i par/enskilt. Även här får elevgruppen avgöra hur länge du

behöver stanna i respektive fas. När det gäller de beskrivande texterna kan du börja med att repetera det ni tidigare har tränat och sedan poängtera det som är nytt.

Vi rekommenderar att inte gå för fort fram utan att du hellre håller kvar eleverna tills du vet att de känner sig säkra på de olika delarna. I lektionsplaneringarna har vi lagt stort fokus på att du modellerar och att ni tillsammans arbetar igenom de olika uppgifterna till de olika texttyperna samt repeterar hur man skriver berättande text. Tänk på att instruerande och förklarande text kan vara nya texttyper för eleverna. Därför kan ni behöva lägga längre tid på att gå igenom dem gemensamt.

Avsnitten med beskrivande text har samma struktur med fyra underrubriker som i Krumelurkul 1. Även de förklarande texterna har underrubriker som du kan modellera utifrån. Den tydliga strukturen med en modelltext att utgå ifrån gör det lättare när eleverna ska skriva egna texter. Stödstrukturer för instruerande, beskrivande samt berättande text finns även som kopieringsunderlag (kopieringsunderlag 41–45 ), vilket eleverna kan ha som hjälp när de skapar fler texter utifrån ämnen som ni själva väljer. När det gäller texttypen förklarande text finns det inga givna underrubriker. Det är också en texttyp som kan vara svår för eleverna att arbeta med på egen hand. Därför finns inte stödstruktur för förklarande text med som kopieringsunderlag i Krumelurkul 2.

I Krumelurkul 2 får eleverna möta textbearbetning med hjälp av checklista. Modellera hur eleverna kan använda sig av checklistan för att se att alla delar i den aktuella texttypen finns med i texten samt att texten är korrekt skriven med stor bokstav och punkt, mellanrum mellan orden och att den är skriven med en läslig handstil. Påtala att eleverna ska gå in och ändra i sin text om de upptäcker att något i checklistan inte finns med i texten. Även checklistorna finns som kopieringsunderlag (kopieringsunderlag 46–50 ).

Nytt är också att eleverna får göra uppgifter som tränar dem på informationssökning och arbete med källor. Eftersom detta är helt nytt för eleverna är det bra om ni arbetar med dessa uppgifter tillsammans i klassen.

Kopieringsunderlag 51 innehåller läsförståelsefrågor till faktatexterna om månen, solsystemet, kroppen och hälsa. De är utformade som flervalsfrågor och utgör ett bra underlag för att förbereda eleverna inför nationella proven i årskurs 3.

Det är samma version av faktatexterna i Läsa mera Läsebok som i Läsa lätt Läsebok. Av naturliga skäl innehåller dessa texter många ämnesspecifika ord, vilket gör att de kan vara svårare att läsa. Det är upp till dig att avgöra om dessa texter ska användas till den individuella lästräningen eller inte.

Reflektion

Näst sist under lektionsplaneringen till varje kapitel finns en reflektionsuppgift kring innehållet i kapitlet. Med hjälp av denna kan du få syn på vad eleverna har tillgodogjort sig av undervisningen, vilket blir ett stöd i din fortsatta planering. Det blir även en möjlighet för eleverna själva att reflektera över sitt lärande och den egna progressionen. Du kan välja att låta eleverna göra dem i helklass, i grupp eller enskilt. De kan till exempel användas som diskussionsunderlag eller göras som exit tickets i slutet av en lektion, det vill säga att eleverna får en fråga som de enskilt skriver ner ett svar eller en reflektion på. Exempelvis kan notislappar eller mini-whiteboards användas.

Du kan även låta eleverna göra en mer omfattande självskattning (kopieringsunderlag 57 ). som utgår ifrån kursplanens innehåll samt Skolverkets bedömningsstöd. Här får eleverna bedöma sina förmågor och färdigheter inom områdena läsa och skriva samt tala, lyssna och samtala. Denna självskattning kan vara bra att ha som underlag vid utvecklingssamtal. Om självskattningen används flera gånger under läsåret blir den ett sätt för eleverna att få syn på sitt eget lärande.

Muntlig aktivitet

Sist i varje kapitel finns förslag på en muntlig aktivitet som på olika sätt tränar elevernas förmåga att uttrycka sig och samtala. Eleverna får bland annat träna på att berätta, beskriva eller återberätta utifrån olika ämnesområden. Detta kan göras i helklass, i mindre grupper, i par, som ”walk and talk” med mera. En viktig del i att bli en demokratisk medborgare är att kunna berätta om och uttrycka sina åsikter. Därför är det viktigt att redan från tidig ålder få tränas i att kunna tala och samtala kring olika ämnen och i olika forum. Det är även viktigt att kunna visa vad och hur man tänker, förklara vad som är svårt och vad man behöver träna mer på. Att kunna uttrycka detta är en del i processen att bli medveten om sin kunskapsutveckling och hur man lär sig bäst. Inte minst för våra flerspråkiga elevers språkutveckling är det viktigt att våga uttrycka sig muntligt i olika situationer. De behöver uppmuntras och ges många tillfällen få öva uttal, betoning och satsmelodi.

Eleverna behöver också träna sig på att vara aktiva lyssnare, både för att kunna ta del av undervisningens innehåll och för att få förståelse för andra elevers tankar och kunskaper. Att få lyssna till andra elever gynnar också särskilt flerspråkiga elevers språkutveckling.

Att bli muntligt aktiv och en aktiv lyssnare kan tränas på många olika sätt och med olika metoder och övningar. För yngre elever är samtal om och till bilder ett bra sätt att formulera sina tankar och åsikter på. De behöver ha någon som ställer frågor och följdfrågor för att de ska kunna utveckla sina tankar och resonemang. Att samtala kring texter är ett annat sätt att träna på att både vara en aktiv lyssnare och att kunna koppla det någon annan säger till sin kunskap och sina erfarenheter för att sedan kunna uttrycka detta muntligt.Ytterligare ett annat sätt att träna på är återberätta något man har sett, läst eller varit med om.

De olika muntliga aktiviteterna är indelade enligt följande:

• muntlig presentation

• återberätta

• strukturerat samtal

• muntligt berättande och lyssna aktivt

• lyssna aktivt och återberätta.

Att tala/berätta och samtala faller sig naturligt för många elever men för en del kan detta vara en situation som de känner sig obekväma i. Det är därför viktigt att du som lärare varierar upplägget för aktiviteterna. Att låta eleverna börja i par eller liten grupp för att så småningom prova i större grupper ger dem möjlighet att vänja sig vid att tala/berätta inför större grupper.

Kooperativt lärande i läsundervisningen

NICLAS FOHLIN, JENNIE WILSON

VAD ÄR KOOPERATIVT LÄRANDE?

Kooperativt lärande innebär att elever får rika möjligheter att stötta varandra att lära sig, förstå innehåll tillsammans och hjälpa varandra att utvecklas. Med hjälp av kooperativt lärande kan läraren skapa en undervisningsgemenskap där elever blir aktiva och delaktiga i undervisningen. Elever får möjlighet att över tid utveckla sin förmåga att samarbeta och lära tillsammans. Kooperativt lärande är baserat på forskning kring hur människor lär sig när de samarbetar. Metodiken bygger på principen om ömsesidigt beroende där elever ska känna att alla är viktiga i ett samarbete och att alla behövs (Johnson & Johnson, 2005). Eleverna strävar mot ett gemensamt mål tillsammans. Målet är att se till att de som ingår i paret eller gruppen förstår eller lär sig den kunskap de gemensamt arbetar med. Läraren kan strukturera samarbete i par eller smågrupper där eleverna:

1. får ett gemensamt mål de ska uppnå tillsammans 2. uppmuntras att samtala, tänka högt och stötta varandra att lära sig 3. får feedback av läraren och möjlighet att reflektera kring sitt samarbete.

Syftet med kooperativt lärande är inte att bli klar snabbt eller få en färdig produkt, utan att stötta varandra att förstå och lära sig. Läraren observerar och lyfter goda exempel på samarbete för att synliggöra för eleverna hur de ska stötta varandra på bästa sätt. Eleverna får också chans att reflektera kring sitt samarbete: Hur gjorde vi för att hjälpa varandra? Vad gjorde vi bra? Vad bidrog jag med? Vad kan vi göra ännu bättre nästa gång?

För en djupare förståelse för grunderna inom kooperativt lärande, läs om kooperativt lärande i Krumelurkul 1 Lärarhandledning.

KOOPERATIVA STRATEGIER FÖR LÄSNING OCH LÄSFÖRSTÅELSE

Det finns få saker kooperativt lärande passar så bra till som att läsa och förstå texter (Puzio & Colby, 2013). Genom att läsa och diskutera våra tankar kan vi tillsammans förstå innehåll och ställa frågor till varandra om texter och dess budskap. Grundtanken är att se eleverna som en lärresurs för varandra och att utnyttja deras olika erfarenheter och kunskaper när de läser och tänker kring texter. Så fort en elev får en egen tanke kring en text kan de få dela denna med någon annan. Då blir de närmsta kamraterna en mottagare för ens tankar, upplevelser och frågor. Eleverna kan ge varandra nya insikter och bli viktiga medspelare i varandras lärande. Detta är grunden i kooperativt lärande – att eleverna ska vara positivt ömsesidigt beroende av varandra (Johnson & Johnson, 2005). Det innebär att eleverna i ett samarbete känner att de alla sitter i samma båt och måste hjälpas åt för att komma framåt.Varje medlem i en grupp ska känna att de behövs och är viktiga i lärandet. Läraren kan strukturera det här beroendet på olika sätt i undervisningen, exempelvis genom att eleverna får olika information (t.ex. olika delar av texten, olika bilder) eller att eleverna får olika roller som båda behövs i uppgiften (t.ex. läsare och sekreterare). Eleverna kan även få ett gemensamt mål, att varje medlem ska klara av en färdighet eller utveckla en kunskap där gruppen är klar först när alla kan. Det ömsesidiga beroendet ska få eleverna att känna ett behov av att samtala, stödja och uppmuntra varandra att lära sig så mycket som möjligt.

Här följer olika exempel på kooperativa aktiviteter som kan användas i läsundervisningen, där elever blir viktiga för varandra och behöver varandra för att lyckas.

Födelsedagen

INNEHÅLL

• lyssna aktivt och samtala kring innehållet i texten

• återge delar av innehållet samt resonera om budskapet i texten

• strategier för att avkoda och förstå texter

• förstå ord och begrepp i texten

• skriva meningar med stor bokstav, punkt och mellanrum mellan orden

• alfabetet

• muntlig presentation

LÄSEBOKEN

nästan ett år sedan rymde Siv. Hon var borta jättelänge. Till slut hittade Luna henne hemma hos Otis. Han bor på första våningen i samma hus. Ingen vet hur Siv hade hamnat där. Det är fortfarande ett mysterium. Luna kryper ner i sängen igen. Nu väntar hon på familjen, men det kan dröja flera timmar. Då får Luna en idé. Hon kanske kan hjälpa sina föräldrar att vakna.

Den gemensamma högläsningen utgår från texten i Läsa vidare-boken.Välj om du vill läsa högt eller att ni gemensamt lyssnar på den inlästa texten i de digitala resurserna. Förbered eleverna inför läsningen genom att gå igenom ord och begrepp samt förutspå kapitlets innehåll med hjälp av de förberedda genomgångarna som presenteras på nästa sida.

Luna smyger väg från sitt rum. Hon kikar in i mammas och pappas sovrum. Pappa ligger på rygg med munnen öppen. Han låter som en brummande björn när han snarkar. Mamma sover med en hand över huvudet. Hon pustar när

Begrepp att förklara

Tavla 1–9 som visar bilder till begrepp att förklara

Bildstöd i förberedd genomgång: bricka, täcke, rullgardin, öster, sjö, terrarium, växter, smyga, pekfinger

Förklara muntligt: det kryper i kroppen, uti hundrade år, slänga av sig, härlig, ända bort till, öde, inte en endaste, rymmare, mysterium, dröja, som en brummande björn, snarka, pusta, i låst läge, muttra, alarm, volym, det kommer att hända saker

Träna på ord/begrepp (två övningar)

Högläsning och samtalsfrågor

FRÅGOR FÖRE LÄSNING

Tavla 1–4 som visar bilden samt frågor

Ställ en fråga i taget och låt eleverna diskutera svaren.

• Vem tror du fyller år? (Luna)

• Hur brukar du känna när det är din födelsedag?

• Det är en tankebubbla ovanför Luna.Vad betyder det? (Hon tänker något som man kan se i tankebubblan.)

• Hur ser en pratbubbla ut? (Den har raka linjer, som i arbetsboken när Otis och Luna påminner om något.)

FRÅGOR UNDER LÄSNING

Tavla 5–9 som visar kapitlets bilder

Läs eller lyssna på texten i Läsa vidare-boken.Visa aktuell bild om du läser högt. Om ni lyssnar på den inlästa texten växlar bilderna automatiskt.

• Stanna upp efter de två första raderna och fråga eleverna:Varför är Luna så pirrig på sin födelsedag, tror du?

• Stanna upp efter sidan 8 och fråga eleverna:Vad tror du att det är för idé som Luna får?

FRÅGOR EFTER LÄSNING

Tavla 10 som visar frågorna

Ställ frågor utifrån texten:

• Vilken månad är det? (augusti)

• Vilka husdjur har Luna? (majssnoken Maja, fågelspindeln Siv och ögonfransgeckon Örjan)

• Vad hände med Siv för ett år sedan? (Hon rymde och ingen visste var hon var förrän Luna hittade henne hemma hos Otis. Fast du som läste läseboken såg kanske henne i några bilder i boken?)

• Vad är ett terrarium? (En låda med lock som djur bor i. Man lägger i t.ex. sand, grenar och stenar så att djuret trivs.)

• Hur väcker Luna sina föräldrar? (Hon ställer alarmet på mammas telefon så att det ringer efter fem minuter.)

Arbeta med text och bild (två övningar)

ARBETSGÅNG

1 Läseboken

• Begrepp att förklara

• Högläsning och frågor

• Individuell lästräning

2 Arbetsboken

• Alla

• Par

• Enskilt Hero

• Enskilt Siv

• Digitala läromedlet

3 Läsloggen

4 Reflektion

5 Muntlig aktivitet

Individuell lästräning

Födelsedagen

Födelsedagen

Födelsedagen

Låt eleverna läsa individuellt i den nivå av läseboken som de har fått. Läs på sidan 14 om förslag till hur du kan organisera den individuella lästräningen.

I Läsa lätt-boken är ljud som består av två bokstäver eller fler (t.ex. ng-ljudet) markerade i texten för att uppmärksamma eleverna på att dessa bokstäver tillsammans bildar ett ljud. Längst ner på respektive sida finns ord som kan vara svåra att läsa eller förstå.

Aktuella ord för kapitlet:

• hundrade (ålderdomligt)

• sover (å-ljud med o)

• idé (uttal av é, kan förväxlas med ide)

LÄSLOGGEN

I Läsloggen bearbetar eleverna innehållet i läsebokens olika kapitel. Uppgifterna är varierande och flera av dem är av öppen karaktär. Läs på sidan 16 om förslag till hur du kan organisera arbetet med läsloggen.

BILDKORTEN

Använd bildkorten för att återberätta och repetera kapitlets innehåll muntligt och skriftligt. Läs på sidan 18 om förslag till hur du kan organisera arbetet med bildkorten.

Facit till läsloggen finns för nedladdning i lärarpaketets digitala resurser.

ARBETSBOKEN

Sidan 8 --------------------------------------------

Tavla 1 som visar målen

Visa tavlan och samtala om att syftet med uppgifterna i kapitel 1 är att:

• träna på läsförståelse

• kunna alfabetet

• skriva meningar som inleds med stor bokstav, avslutas med punkt och har mellanrum mellan orden

FRÅGOR TILL SAMTALSBILDEN

Tavla 2–3 som visar samtalsbilden samt frågorna

• Varför tänker Luna på sin familj på bilden, tror du? (För att de ska komma och fira henne.)

• Vad brukar du tänka på/göra om du vaknar tidigt på morgonen och ingen annan är vaken?

UPPGIFTER

Tavla 4 som visar ALLA-sidan

Uppgift 1

Läsförståelsefrågor:Visa att man ska ringa in det svar som är rätt. Läs en mening i taget och diskutera om svaret stämmer med det som står i texten. Ringa sedan in rätt svar.

Läsförståelse

Uppgift 2

Samla tillsammans ord utifrån kapitlet i läseboken. Det finns tips på hur man kan variera uppgiftens innehåll på sidan 21. Låt eleverna skriva nio av orden i sina böcker.

Uppgift 3

Alfabetet: Repetera alfabetet tillsammans. Gör uppgiften tillsammans och förklara att eleverna ska skriva alfabetets bokstäver i rätt ordning. Några bokstäver är redan ifyllda som hjälp. Låt eleverna skriva av.

4. Skriv meningar om vad kapitlet handlar om. Använd orden.

Exempel:

vaknar fyller år idé mobil alarm

Kom ihåg stor bokstav och punkt.

Luna vaknar. I dag fyller hon år.

Alla andra sover. Luna får en idé. Hon tar mammas mobil och ställer ett alarm.

5. Skriv meningarna rätt.

bara fem halv klockan är

Klockan är bara halv fem.

födelsedag är dag det lunas

I dag är det Lunas födelsedag.

sommarlovet snart slut är

Snart är sommarlovet slut.

bor i djur terrarier lunas

Lunas djur bor i terrarier.

lite djuren ger luna vatten

Luna ger djuren lite vatten.

6. Dra streck mellan orden. Honkanintesomnaom.

Sivrymdeförettårsedan. Lunafylleråttaårochskahakalas.

7. Skriv meningarna rätt.

ödla örjan heter lunas

Lunas ödla heter Örjan.

en får luna idé

Luna får en idé.

viskar luna siv till spindeln

Luna viskar till spindeln Siv.

8. Skriv svar med en hel mening.

a) Hur många år fyller Luna?

Luna fyller åtta år.

b) Vad viskar Luna till Siv?

Du får inte rymma.

c) Hur öppnar Luna mammas mobil?

Hon använder mammas finger.

ENSKILT

Mera Hero och Mera Siv är extrauppgifter som kan göras om man har tid över eller vill/behöver öva mer. Eleverna kommer att behöva ett skrivhäfte eller skrivpapper till dessa övningar.

Sidan 9

Tavla 5 som visar ALLA-/PAR-sidan

Uppgift 4

Läs gemensamt orden i den blåa rutan och återberätta vad Luna gör i kapitlet. Repetera hur man bygger en mening. Ta hjälp av orden i rutan och skriv gemensamt meningar om vad kapitlet handlar om. Låt eleverna skriva av meningarna.

Sidan 9 --------------------------------------------- PAR

Uppgift 5

Repetera vad man ska tänka på när man skriver en mening.Visa att Lunas uppmaning om stor bokstav och punkt i pratbubblan även gäller för uppgift 5. Påminn också om mellanrum mellan orden. Låt eleverna skriva meningarna.

Sidan 10 --------------------------------- ENSKILT HERO

Tavla 6 som visar ENSKILT HERO-sidan

Uppgift 6

Visa att meningarna består av ord utan mellanrum.Vilken strategi kan man använda för att identifiera enskilda ord i en mening? (Den första meningen inleds med tre korta ord som är lätta att identifiera. Visa att om man markerar mellanrum mellan de orden med ett streck och sedan försöker läsa meningen, så kan man ta hjälp av innehållet för att identifiera övriga ord. De övriga meningarna inleds med Siv respektive Luna. Med hjälp av kapitlets innehåll kan man identifiera övriga ord i meningen.)

Mening (två övningar)

Uppgift 7

Påminn om hur ni löste uppgift 5 på föregående sida samt visa uppmaningen om att skriva meningar med stor bokstav och punkt. Även namn inleds med stor bokstav. Påminn också om mellanrum mellan orden. Eleverna kastar om orden och skriver meningarna rätt.

Uppgift 8

Eleverna läser frågorna och skriver svaren. Påminn om stor bokstav, punkt och mellanrum mellan orden.

Mera Hero

Eleverna väljer tre meningar ur kapitlet och gör om dem till huller-om-buller-meningar som en klasskompis får lösa.

Sidan 11

Tavla 7 som visar ENSKILT SIV-sidan

Uppgift 9

Eleverna läser frågorna och skriver svaren. Påminn om stor bokstav, punkt och mellanrum mellan orden.

Uppgift 10

Eleverna ska med hjälp av bilden skriva fyra meningar. Påminn om stor bokstav, punkt och mellanrum mellan orden.

Uppgift 11

Visa att eleverna ska läsa alla ord och sedan ringa in de ord som hör ihop med kapitlet.

Mera Siv

Eleverna skriver tre frågor till bilden i uppgift 10. De ber därefter en klasskompis att besvara frågorna.

REFLEKTION

Låt dina elever reflektera över sitt lärande. Läs mer på sidan 23.

• Skriv tre meningar om vad som händer i kapitlet.

MUNTLIG AKTIVITET

Låt dina elever presentera muntligt. Läs mer på sidan 24.

• Presentera Lunas tre husdjur. Låt eleverna rita en bild på ett husdjur som de skulle vilja ha och redovisa för en mindre grupp.

Det är hennes födelsedag.

De heter Siv, Örjan och Maja.

Hon rymde till Otis. Luna ligger i sängen. Luna tänker på sin familj. Lunas täcke är rosa. Luna är vaken.

Mera Hero och Mera Siv är extrauppgifter som kan göras om man har tid över eller vill/behöver öva mer. Eleverna kommer att behöva ett skrivhäfte eller skrivpapper till dessa övningar.

Luna skriver dagbok

INNEHÅLL

• lyssna aktivt och samtala kring innehållet i texten

• återge delar av innehållet samt resonera om budskapet i texten

• strategier för att avkoda och förstå texter

• förstå ord och begrepp i texten

• läsa och skriva månaderna

• alfabetet

• återberätta

LÄSEBOKEN

Luna låtsas som ingenting. Hon äter lite av frukosten och klämmer på sina paket, ett hårt och ett mjukt.

sova.

Luna börjar med det mjuka paketet. Hon sliter av det röda snöret och river bort pappret med guldhjärtan. I paketet är det en fin tröja som

Den gemensamma högläsningen utgår från texten i Läsa vidare-boken.Välj om du vill läsa högt eller att ni gemensamt lyssnar på den inlästa texten i de digitala resurserna. Förbered eleverna inför läsningen genom att gå igenom ord och begrepp samt förutspå kapitlets innehåll med hjälp av de förberedda genomgångarna som presenteras på nästa sida.

Luna skriver dagbok

Begrepp att förklara

Tavla 1–7 som visar bilder till begrepp att förklara

Bildstöd i förberedd genomgång: gäspa, gnugga sig i ögonen, levande ljus, lås, dagbok, linjerad, skrivbord

Förklara muntligt: räkna tyst för sig själv, tappa räkningen, tjuta, fungera, stöna, fixa, sova vidare, ställa sig runt, låtsas, spela trött, din stora dag, i kör, låtsas som ingenting, slita av

Träna på ord/begrepp (två övningar)

Högläsning och samtalsfrågor

FRÅGOR FÖRE LÄSNING

Tavla 1–3 som visar bilden samt frågor

Ställ en fråga i taget och låt eleverna diskutera svaren.

• Vad är en dagbok? (En skrivbok där man kan skriva vad som har hänt t.ex. under dagen.)

• Vad skriver man i den? (Vad som har hänt, t.ex. under dagen. Man kan också skriva vad man tyckte och kände.)

• Har du skrivit dagbok?

FRÅGOR UNDER LÄSNING

Tavla 4–8 som visar kapitlets bilder

Läs eller lyssna på texten i Läsa vidare-boken.Visa aktuell bild om du läser högt. Om ni lyssnar på den inlästa texten växlar bilderna automatiskt.

• Stanna upp före sista meningen på sidan 10 och fråga eleverna: Varför måste pappa tjata på Amina?

• Stanna upp efter mammas replik på sidan 12 och fråga eleverna: Varför tror du att mammas dagböcker fortfarande är hemliga?

FRÅGOR EFTER LÄSNING

Tavla 9 som visar frågorna

Ställ frågor utifrån texten:

• Vilken månad fyller Luna år? (augusti)

• Vad är det för slags bok som Luna får? (en dagbok)

• Varför är det ett lås på Lunas dagbok? (för att man ska kunna skriva sådant som är hemligt i den)

• Vad skriver Luna i sin nya dagbok? (att hon fyller år, fick dagboken och att hon ska ha kalas)

Arbeta med text och bild (två övningar)

ARBETSGÅNG

1 Läseboken

• Begrepp att förklara

• Högläsning och frågor

• Individuell lästräning

2 Arbetsboken

• Alla

• Par

• Enskilt Hero

• Enskilt Siv

• Digitala läromedlet

3 Läsloggen

4 Reflektion

5 Muntlig aktivitet

Individuell lästräning

KAPITEL 2

Luna skriver dagbok

Luna väntar.

Då händer det!

Hon hör mammas mobil.

– Vem har ställt alarmet så här tidigt? säger mamma.

– Luna fyller år, säger pappa.

Luna hör hur de går upp.

De fixar i köket. Mamma och pappa väcker Amina. De smyger in till Luna.

Luna låtsas sova. köket

KAPITEL 2

Luna skriver dagbok

Luna väntar och väntar. Då händer det! Alarmet fungerar.

Hon hör mamma stöna.

– Vem har ställt alarmet så här tidigt? säger hon.

– Det är Lunas födelsedag, säger pappa.

Luna hör hur de går upp. De fixar i köket.

Mamma och pappa väcker Amina. Sedan smyger de fram till Lunas säng.

Luna blundar och låtsas sova.

KAPITEL 2

Luna skriver dagbok

Luna räknar tyst för sig själv. Hon tänker räkna till sextio fem gånger. Då vet hon att det har gått fem minuter. Men hon tappar räkningen. Varför låter inte alarmet mammas mobil? Är det något fel? Då händer det! Det tjuter från mammas och pappas sovrum.

Låt eleverna läsa individuellt i den nivå av läseboken som de har fått. Läs på sidan 14 om förslag till hur du kan organisera den individuella lästräningen.

I Läsa lätt-boken är ljud som består av två bokstäver eller fler (t.ex. ng-ljudet) markerade i texten för att uppmärksamma eleverna på att dessa bokstäver tillsammans bildar ett ljud. Längst ner på respektive sida finns ord som kan vara svåra att läsa eller förstå.

Aktuella ord för kapitlet:

• köket (tj-ljud)

LÄSLOGGEN

I Läsloggen bearbetar eleverna innehållet i läsebokens olika kapitel. Uppgifterna är varierande och flera av dem är av öppen karaktär. Läs på sidan 16 om förslag till hur du kan organisera arbetet med läsloggen.

BILDKORTEN

Använd bildkorten för att återberätta och repetera kapitlets innehåll muntligt och skriftligt. Läs på sidan 18 om förslag till hur du kan organisera arbetet med bildkorten.

Facit till läsloggen finns för nedladdning i lärarpaketets digitala resurser.

ARBETSBOKEN

Sidan 12 --------------------------------------------

MÅL

Tavla 1 som visar målen

Visa tavlan och samtala om att syftet med uppgifterna i kapitel 2

är att:

• träna på läsförståelse

• kunna alfabetet

• lära sig månaderna

• skriva en kort text om något som du har gjort

FRÅGOR TILL SAMTALSBILDEN

Tavla 2–3 som visar samtalsbilden samt frågorna

• Varför ligger Luna i sin säng och låtsas sova, tror du?

• Har du gjort det någon gång? Varför?

Tavla 4 som innehåller månader och årstider i objektsverktyget

Modellera att året har fyra årstider och 12 månader. Ta upp årstiderna ur den förberedda genomgångens objektverktyg och sortera in tre månader under varje rubrik. Modellera också att året börjar med januari och slutar med december. Läs gärna ramsan ”Januari börjar året” tillsammans.

Skriva dagbok

Använd gärna kopieringsunderlag 10 för att gemensamt skriva en klassdagbok. Det kan passa bra att börja i detta kapitel och att fortsätta med jämna mellanrum. Uppmärksamma eleverna på skillnaderna mellan talspråk och skriftspråk i det gemensamma skrivandet. Tips: Era dagbokstexter kan bli en fin avslutningspresent när eleverna slutar tvåan.

juni

september januari juli april oktober februari augusti maj november

UPPGIFTER

Tavla 5 som visar ALLA-sidan

Uppgift 1

Läsförståelsefrågor:Visa att man ska ringa in det svar som är rätt. Läs en mening i taget och diskutera om svaret stämmer med det som står i texten. Ringa sedan in rätt svar.

Läsförståelse

Uppgift 2

Samla tillsammans ord utifrån kapitlet i läseboken. Det finns tips på hur man kan variera uppgiftens innehåll på sidan 21. Låt eleverna skriva nio av orden i sina böcker.

Uppgift 3

Alfabetet: Repetera alfabetet tillsammans. Gör uppgiften tillsammans och förklara att eleverna ska skriva alfabetets bokstäver i rätt ordning. Några bokstäver är redan ifyllda som hjälp.

Sidan 13 -------------------------------------------- ALLA

Tavla 6 som visar ALLA-/PAR-sidan

Skriva dagbok

Uppgift 4

Återkoppla till vad ni gjorde första skoldagen. Samtala om hur ni förberedde er, vad ni arbetade med och vad ni gjorde i övrigt. Skriv gemensamt meningar.Visa att man beskriver vad som har hänt i en dagbokstext. Man kan också skriva vad man tycker om det som har hänt.Visa att om man skriver om något som hände t.ex. igår eller förra veckan så ändrar en del ord (verbet) form. Detta blir ett första möte med verbformer för eleverna (dessa introduceras i kapitel 7).

Uppgift 5

Gå igenom årstiderna vinter, vår, sommar och höst.Visa att årets tolv månader ska sorteras in under de fyra årstiderna. Hur vet man var månaderna ska placeras? (Exempel: årets första månad är januari, mars är den tredje månaden, december är den sista månaden.)

Uppgift 6

Eleverna läser månaderna parvis och målar dem i rätt färg.

Månader (två övningar)

4. Vad gjorde klassen första skoldagen? Skriv dagbok tillsammans. ALLA

5. Skriv månaderna under rätt rubrik.

6. Måla månaderna i rätt färg.

På utflykt med Maria

INNEHÅLL

• lyssna aktivt och samtala kring innehållet i texten

• återge delar av innehållet samt resonera om budskapet i texten

• strategier för att avkoda och förstå texter

• förstå ord och begrepp i texten

• synonymer

• ng-ljudet

• muntlig presentation

LÄSEBOKEN

KAPITEL 19 På utflykt med Maria

Solen värmer när Otis, Luna och Maria går på den mjuka stigen genom skogen. Fåglarna kvittrar. Om några veckor kommer vitsipporna att lysa som snö i backarna. Maria bär på några plasthinkar, silar och spadar.

– När är vi framme? undrar Otis. – Vi ska bara gå uppför backen, svarar Maria. Sedan kan vi se den lilla sjön. Då upptäcker Luna en jättestor myrstack. De går lite närmare. Det kryllar av myror. – När myrorna kommer fram är våren här, säger Maria. Hon förklarar att myrorna övervintrar marken under myrstacken. Frosten når inte dit ner på vintern.

– Nu går vi vidare, säger Otis.

– Vad åt flygödlorna? undrar Otis. – En Pteranodon levde nära vatten och åt mest fisk, säger Maria. Nu för tiden tror man att dagens fåglar är släkt med dinosaurierna. Dinosaurierna lade ägg. En del dinosaurier hade också fjädrar, precis som fåglarna.

Vid strandkanten finns en grillplats med några bänkar. Där hänger de av sina ryggsäckar. Otis och Luna vill veta mer om dinosaurier.

– När levde dinosaurierna? undrar Luna. – Varför finns det inga dinosaurier nu? frågar Otis. Maria försöker svara på frågorna. Långt innan det fanns människor levde andra växter och djur här på jorden – Dinosaurierna levde på jorden under flera hundra miljoner år, säger hon. De dog ut när en stor asteroid träffade jorden för mer än 60 miljoner år sedan. – Asteroid, vad var nu det igen? frågar Luna. – Det var en jättestor sten som kom flygande från rymden, svarar Maria. Den träffade jorden med stor kraft. Nästan hälften av allt liv på jorden dog ut. Då dog alla dinosaurier.

Den gemensamma högläsningen utgår från texten i Läsa vidare-boken.Välj om du vill läsa högt eller att ni gemensamt lyssnar på den inlästa texten i de digitala resurserna. Förbered eleverna inför läsningen genom att gå igenom ord och begrepp samt förutspå kapitlets innehåll med hjälp av de förberedda genomgångarna som presenteras på nästa sida.

Otis och Luna tänker på dinosaurier och tiden när de vandrade

På utflykt med Maria

INNEHÅLL

• lyssna aktivt och samtala kring innehållet i texten

• återge delar av innehållet samt resonera om budskapet i texten

• strategier för att avkoda och förstå texter

• förstå ord och begrepp i texten

• synonymer

• ng-ljudet

• muntlig presentation

LÄSEBOKEN

KAPITEL 19 På utflykt med Maria

Solen värmer när Otis, Luna och Maria går på den mjuka stigen genom skogen. Fåglarna kvittrar. Om några veckor kommer vitsipporna att lysa som snö backarna. Maria bär på några plasthinkar, silar och spadar. – När är vi framme? undrar Otis. – Vi ska bara gå uppför backen, svarar Maria. Sedan kan vi se den lilla sjön. Då upptäcker Luna en jättestor myrstack. De går lite närmare. Det kryllar av myror. – När myrorna kommer fram är våren här, säger Maria. Hon förklarar att myrorna övervintrar i marken under myrstacken. Frosten når inte dit ner på vintern. – Nu går vi vidare, säger Otis.

Vad åt flygödlorna? undrar Otis. – En Pteranodon levde nära vatten och åt mest fisk, säger Maria. Nu för tiden tror man att dagens fåglar är släkt med dinosaurierna. Dinosaurierna lade ägg. En del dinosaurier hade också fjädrar, precis som fåglarna.

Vid strandkanten finns en grillplats med några bänkar. Där hänger de av sina ryggsäckar. Otis och Luna vill veta mer om dinosaurier.

– När levde dinosaurierna? undrar Luna. – Varför finns det inga dinosaurier nu? frågar Otis. Maria försöker svara på frågorna. Långt innan det fanns människor, levde andra växter och djur här på jorden – Dinosaurierna levde på jorden under flera hundra miljoner år, säger hon. De dog ut när en stor asteroid träffade jorden för mer än 60 miljoner år sedan. – Asteroid, vad var nu det igen? frågar Luna. – Det var en jättestor sten som kom flygande från rymden, svarar Maria. Den träffade jorden med stor kraft. Nästan hälften av allt liv på jorden dog ut. Då dog alla dinosaurier.

Den gemensamma högläsningen utgår från texten i Läsa vidare-boken.Välj om du vill läsa högt eller att ni gemensamt lyssnar på den inlästa texten i de digitala resurserna. Förbered eleverna inför läsningen genom att gå igenom ord och begrepp samt förutspå kapitlets innehåll med hjälp av de förberedda genomgångarna som presenteras på nästa sida.

Otis och Luna tänker på dinosaurier och tiden när de vandrade

Begrepp att förklara

Tavla 1–16 som visar bilder till begrepp att förklara

Bildstöd i förberedd genomgång: stig, vitsippa, hink, sil, spade, backe, myrstack, strandkant, häger, småfisk, flygödla, benkam, grillplats, bänk, växter, asteroid

Förklara muntligt: solen värmer, lysa som snö, det kryllar av myror, övervintra, frost, krönet av backen, vattnet ligger blankt som en spegel, grunt, mellan vingspetsarna, näbbliknande nos, leva nära vatten, nu för tiden, vara släkt med, dö ut, träffa med stor kraft, vandra omkring, rester, rovdjur

Träna på ord/begrepp (två övningar)

Högläsning och samtalsfrågor

FRÅGOR FÖRE LÄSNING

Tavla 1–3 som visar bilden samt frågor

Ställ en fråga i taget och låt eleverna diskutera svaren.

• Varför tror du att Maria har med hinkar, silar och spadar? (När man letar fossiler gräver man i sanden och silar den.)

• Har du varit på utflykt någon gång? Vart?

• Har du sett en myrstack någon gång?

FRÅGOR UNDER LÄSNING

Tavla 4–8 som visar kapitlets bilder

Läs eller lyssna på texten i Läsa vidare-boken.Visa aktuell bild om du läser högt. Om ni lyssnar på den inlästa texten växlar bilderna automatiskt.

• Stanna upp efter första stycket på sidan 84 och fråga eleverna:Vilka vårtecken kan man hitta i texten? (solen värmer, fåglarna kvittrar, vitsipporna kommer snart att lysa som snö)

• Stanna upp efter sidan 84 och fråga eleverna:Varför vill Otis inte få myror i byxorna en gång till? När hände det? (I första kapitlet i Krumelurkul 1 fick han myror i byxorna.) Har du varit med om det?

• Stanna upp efter sidan 86 och fråga eleverna:Varför dog dinosaurierna ut? (En asteroid träffade jorden och dinosaurierna dog ut.)

FRÅGOR EFTER LÄSNING

Tavla 9 som visar frågorna

Ställ frågor utifrån texten:

• Texten innehåller fakta om Pteranodon.Vad är fakta? (något som man kan kontrollera om det är sant)

• Vilka fakta berättar Maria om Pteranodon? (mer än sex meter mellan vingspetsarna, lång näbbliknande nos, benkam på huvudet)

• Var hänger de sina ryggsäckar? (vid en grillplats) Har du varit vid en grillplats?

• Vilka fakta berättar Maria om dinosaurier? (de lade ägg och hade fjädrar, dog ut när en asteroid träffade jorden)

• Ser du den lilla musen på bilden med skelettet? Varför är det rep och stolpar framför skelettet? (Skelettet står på ett museum.)

Arbeta med text och bild (två övningar)

ARBETSGÅNG

1 Läseboken

• Begrepp att förklara

• Högläsning och frågor

• Individuell lästräning

2 Arbetsboken

• Alla

• Par

• Enskilt Hero

• Enskilt Siv

• Digitala läromedlet

3 Läsloggen

4 Reflektion

5 Muntlig aktivitet

Individuell lästräning

KAPITEL

Solen

KAPITEL

Vi ska bara gå uppför backen, svarar Maria. Där kan vi se den lilla sjön. Luna ser en jättestor myrstack där det kryllar av myror. – När myrorna

Låt eleverna läsa individuellt i den nivå av läseboken som de har fått. Läs på sidan 14 om förslag till hur du kan organisera den individuella lästräningen.

I Läsa lätt-boken är ljud som består av två bokstäver eller fler (t.ex. ng-ljudet) markerade i texten för att uppmärksamma eleverna på att dessa bokstäver tillsammans bildar ett ljud. Längst ner på respektive sida finns ord som kan vara svåra att läsa eller förstå.

Aktuella ord för kapitlet:

• myrstack (långt sammansatt ord)

• Pteranodon, dinosauriernas, asteroid (ämnesspecifika ord)

• människor (långt ord, sj-ljudet med sk)

LÄSLOGGEN

I Läsloggen bearbetar eleverna innehållet i läsebokens olika kapitel. Uppgifterna är varierande och flera av dem är av öppen karaktär. Läs på sidan 16 om förslag till hur du kan organisera arbetet med läsloggen.

BILDKORTEN

Använd bildkorten för att återberätta och repetera kapitlets innehåll muntligt och skriftligt. Läs på sidan 18 om förslag till hur du kan organisera arbetet med bildkorten.

ARBETSBOKEN

Sidan 98

MÅL

Tavla 1 som visar målen

Visa tavlan och samtala om att syftet med uppgifterna i kapitel

19 är att:

• träna på läsförståelse

• repetera ng-ljudet

• förstå begreppet synonym och vad det betyder

• känna igen synonympar

FRÅGOR TILL SAMTALSBILDEN

Tavla 2–3 som visar samtalsbilden samt frågorna

• Vad har de i ryggsäckarna, tror du? (Exempel: matsäck, extrakläder)

• Vart är de på väg? (utflykt för att leta fossiler)

Tavla 4 som visar en Pteranodon och hägern

Visa den förberedda genomgången och fråga eleverna:

• Vilka likheter ser du mellan Pteranodon och hägern?

• Ser du några skillnader?

UPPGIFTER

Tavla 5 som visar ALLA-sidan

Uppgift 1

Läsförståelsefrågor: Läs alla meningar och gör korta pauser där det saknas ord. Läs sedan en mening i taget och leta efter ord i den blåa rutan som kan passa.Visa att man drar ett streck över det ord i rutan som man har använt. Skriv texten gemensamt och låt eleverna skriva orden. Läs alla meningar gemensamt när alla orden är utplacerade och se efter att innehållet har blivit rätt.

Läsförståelse

Där hänger de av sig sina utflykt uppför kryllar

Vattnet bänkar ryggsäckar blankt grillplats sjö myrstack säng vinkar vagn

4. Skriv svar med en hel mening.

a) Vad tycker Maria att hägern liknar?

Hon tycker att den liknar en flygödla.

b) Var tar myrorna vägen på vintern?

De bor i marken under myrstacken.

c) Varför dog dinosaurierna ut?

De dog när en asteroid träffade jorden.

d) Vad är ett

Det är rester efter växter och djur.

5. Skriv synonymer till orden. söt kall kompis pappa pojke flicka

gullig kylig vän far kille tjej

6. Para ihop ord som betyder samma sak.

Uppgift 2

Samla tillsammans ord utifrån kapitlet i läseboken. Det finns tips på hur man kan variera uppgiftens innehåll på sidan 21. Låt alla skriva sex av orden i sina böcker.

Uppgift 3

Ng-ljudet: Skriv gemensamt ord under bilderna. Ng-ljudet kan stavas på tre olika sätt som representeras av ett ord var. Repetera de tre stavningarna när eleverna har skrivit orden.

Tavla 6 som visar ALLA-/PAR-sidan

Uppgift 4

Läs en fråga i taget och besvara den muntligt innan ni formulerar ett gemensamt svar. Därefter skriver eleverna svaren. Påminn om stor bokstav och punkt. Samtala om huruvida svaren finns i bilden, direkt i texten eller om de behöver tänka ut svaret.

Motsatsmemory

Uppgift 5

Berätta att en synonym är ett ord som betyder samma sak. Ge exemplet ”hej” som har synonymerna ”tjena” eller ”god dag”. Fråga eleverna vad de brukar säga när de hälsar på någon för att få fler förslag.

Presentera fler ord och skriv synonymer till ett ord i taget: sötvacker, kompis-vän, pojke-kille, kall-kylig, pappa-far, flicka-tjej, tös. Kan eleverna fler synonymer?

Påminn om motsatser som presenterades i Krumelurkul 1 arbetsbok (kapitel 17). Repetera att ett motsatsord är ett ord som är tvärtemot ett annat ord. Låt eleverna spela motsatsmemory (kopieringsunderlag 38) i par eller mindre grupper.

Sidan 99 --------------------------------------------- PAR

Uppgift 6

Elevparen parar ihop synonymerna genom att dra streck.

Synonymer (två övningar)

KAPITEL 19

7. Måla synonymerna som hör ihop i samma färg. Skriv ordparen.

Sidan 100 ------------------------------- ENSKILT HERO

Tavla 7 som visar ENSKILT HERO-sidan

Uppgift 7

Eleverna läser alla synonymer och parar ihop dem genom att måla rutor med synonymer i samma färg. När alla rutor är färglagda skriver de ordparen.

Uppgift 8

Eleverna läser de tre orden och kryssar över det som inte passar. Sedan skriver de synonymerna.

Uppgift 9

Eleverna läser en mening i taget och byter ut ordet inom parentes mot en synonym.

Mera Hero

Eleverna väljer fem ord och skriver synonymer till dem.

Sidan 101 ----------------------------------ENSKILT SIV

Tavla 8 som visar ENSKILT SIV-sidan

Uppgift 10

Eleverna skriver synonymer till orden.

Uppgift 11

Eleverna löser korsordet. Påminn om begreppen vågrätt och lodrätt samt att skriva med versaler.

Uppgift 12

Eleverna läser de tre orden och kryssar över det som inte passar. Sedan skriver de synonymerna.

Mera Siv

Eleverna skriver fem synonympar och blandar orden. En klasskompis får para ihop dem rätt.

REFLEKTION

Låt dina elever reflektera över sitt lärande. Läs mer på sidan 23.

• Skriv vad en synonym är.

MUNTLIG AKTIVITET

Låt dina elever presentera muntligt. Läs mer på sidan 24.

• Låt eleverna skriva fyra fakta om en valfri dinosaurie som de presenterar för varandra i mindre grupper. Tips: låna in små faktaböcker om dinosaurier från biblioteket.

= = = = = = hoppa börja läskig snäll gata hund vänlig väg jycke skutta starta otäck hoppa skutta läskig otäck gata väg vänlig snäll jycke hund starta börja

8. Kryssa över ordet som ska bort. Skriv synonymerna som blir kvar.

stor enorm liten

rädd modig orolig

stor enorm flicka tjej rädd orolig kika titta

snäll snygg vacker flicka

9. Skriv en synonym.

Luna och Otis bor på samma (väg)

Exempel:

Luna på myrorna. (ser)

Exempel:

Maria med Otis och Luna. (talar)

snygg vacker tala prata tittar pratar läskig rolig

T-rex var en dinosaurie. (otäck) Otis tycker det är en utflykt. (kul) gata

10. Skriv en synonym. se affär tokig löv springa trött

12. Kryssa över ordet som ska bort. Skriv synonymerna som blir kvar.

11. Lös korsordet med synonymer. liten mini enorm läkare doktor veterinär skoja skämta reta mormor tant gumma höra tyst lyssna rolig godhjärtad snäll vänlig gata vacker skutta jycke enorm otäck tala kika orolig titta butik galen blad rusa sömnig

liten mini tant gumma läkare doktor höra lyssna skoja skämta godhjärtad snäll

Fossiljakt

INNEHÅLL

• lyssna aktivt och samtala kring innehållet i texten

• återge delar av innehållet samt resonera om budskapet i texten

• strategier för att avkoda och förstå texter

• förstå ord och begrepp i texten

• ljudstridig stavning: k-ljudet med ck

• synonymer

• muntligt berättande

LÄSEBOKEN

gången utan att hitta något fossil säger han: – Det här är inget kul! Det är orättvist också. Det är bara

Luna som hittar fossiler. Jag får en massa värdelösa stenar. Maria säger att man måste ha tålamod och försöka flera gånger. Men Otis är fortfarande sur och muttrar något som ingen annan hör. Han går bort till sandhögen och fyller hinken för femte gången. Sedan går han tillbaka för att sila bort sanden. Maria vakar över honom så han inte missar något fossil.

– Men titta här, vad du har hittat! säger hon. – Vad är det? Vad är det? upprepar Otis ivrigt.

– Du har hittat ett fossil av en hajtand, säger Maria. Hon lägger den i handflatan så att de kan se den. Den är lika stor som en halv tumme. Sedan turas de om att hålla tanden.

– Den är fortfarande lite vass, säger Otis och ler.

Den gemensamma högläsningen utgår från texten i Läsa vidare-boken.Välj om du vill läsa högt eller att ni gemensamt lyssnar på den inlästa texten i de digitala resurserna. Förbered eleverna inför läsningen genom att gå igenom ord och begrepp samt förutspå kapitlets innehåll med hjälp av de förberedda genomgångarna som presenteras på nästa sida.

Maria berättar om den största hajen som levde under den här tiden. Det var Megalodon, en haj som kunde bli nästan 20 meter lång och som vägde 50 ton. – Det är ungefär lika mycket som 20 bilar väger tillsammans, säger Maria. En fossiltand från en Megalodon

Begrepp att förklara

Tavla 1–8 som visar bilder till begrepp att förklara

Bildstöd i förberedd genomgång: snäcka, havets botten, hav-sjö, mussla, hajtand, handflata, ton, gap

Förklara muntligt: fylla, ta några spadtag, sanden silas bort, undersöka, ivrig, knappt kunna stå still, samling, orättvist, värdelös, man måste ha tålamod, försöka flera gånger, muttra, turas om, till långt in på eftermiddagen

Träna på ord/begrepp (två övningar)

Högläsning och samtalsfrågor

FRÅGOR FÖRE LÄSNING

Tavla 1–3 som visar bilden samt frågor

Ställ en fråga i taget och låt eleverna diskutera svaren.

• Vad är fossiljakt, tror du?

• Har du sett ett fossil?

• Hur gör man när man letar fossiler, tror du?

FRÅGOR UNDER LÄSNING

Tavla 4–8 som visar kapitlets bilder

Läs eller lyssna på texten i Läsa vidare-boken.Visa aktuell bild om du läser högt. Om ni lyssnar på den inlästa texten växlar bilderna automatiskt.

• Stanna upp efter sidan 89 och fråga eleverna: Hur tror du att Otis känner sig? (besviken och tycker att det är orättvist) Har du känt så någon gång? Hur tror du att det känns för Luna?

• Stanna upp efter sidan 90 och fråga eleverna:Vad är det för fossil som Otis hittar? (en hajtand)

FRÅGOR EFTER LÄSNING

Tavla 9 som visar frågorna

Ställ frågor utifrån texten:

• Vilka slags fossiler hittar Luna? (snäcka och mussla)

• Vad är en Megalodon? (en mycket stor haj)

• Vilka fakta om Megalodon berättar Maria? (Den största hajen som kunde bli nästan 20 meter lång och vägde 50 ton. De hade fler än 200 tänder i munnen och gapet var tre meter stort.)

Arbeta med text och bild (två övningar)

ARBETSGÅNG

1 Läseboken

• Begrepp att förklara

• Högläsning och frågor

• Individuell lästräning

2 Arbetsboken

• Alla

• Par

• Enskilt Hero

• Enskilt Siv

• Digitala läromedlet

3 Läsloggen

4 Reflektion

5 Muntlig aktivitet

Individuell lästräning

Låt eleverna läsa individuellt i den nivå av läseboken som de har fått. Läs på sidan 14 om förslag till hur du kan organisera den individuella lästräningen.

I Läsa lätt-boken är ljud som består av två bokstäver eller fler (t.ex. ng-ljudet) markerade i texten för att uppmärksamma eleverna på att dessa bokstäver tillsammans bildar ett ljud. Längst ner på respektive sida finns ord som kan vara svåra att läsa eller förstå.

Aktuella ord för kapitlet:

• orättvist (långt ord)

• Megalodon (ämnesspecifikt ord)

• ton (uttal, kan förväxlas med musiktermen ton, å-ljudet med o)

LÄSLOGGEN

I Läsloggen bearbetar eleverna innehållet i läsebokens olika kapitel. Uppgifterna är varierande och flera av dem är av öppen karaktär. Läs på sidan 16 om förslag till hur du kan organisera arbetet med läsloggen.

BILDKORTEN

Använd bildkorten för att återberätta och repetera kapitlets innehåll muntligt och skriftligt. Läs på sidan 18 om förslag till hur du kan organisera arbetet med bildkorten.

ARBETSBOKEN

Sidan 102 ------------------------------------------

MÅL

Tavla 1 som visar målen

Visa tavlan och samtala om att syftet med uppgifterna i kapitel

20 är att:

• träna på läsförståelse

• repetera synonymer

• stava ord där k-ljudet stavas med ck

FRÅGOR TILL SAMTALSBILDEN

Tavla 2–4 som visar samtalsbilden samt frågorna

• Hur använder de hinkarna, silarna och spadarna? (gräver upp sanden med spaden i hinken, silar den genom att hälla vatten över silen)

• Var är de och letar efter fossiler? (vid en sjö)

• Varför tror du att de är just där och letar? (man har förmodligen hittat fossiler där tidigare)

UPPGIFTER

Tavla 5 som visar ALLA-sidan

Uppgift 1

Läsförståelsefrågor: Läs alla meningar och gör korta pauser där det saknas ord. Läs sedan en mening i taget och leta efter ord i den blåa rutan som kan passa.Visa att man drar ett streck över det ord i rutan som man har använt. Skriv texten gemensamt och låt eleverna skriva orden. Läs alla meningar gemensamt när alla orden är utplacerade och se efter att innehållet har blivit rätt.

Läsförståelse

4. Skriv orden. Ringa in k-ljudet.

bricka docka

ryggsäck ficka jacka

klocka däck nyckel

Vilka ord saknas? Skriv orden och ringa in k-ljudet.

5. Skriv rätt ord. Använd orden i rutan.

Jag låser upp dörren med en

Jag bär frukosten på en

Uppgift 2

Samla tillsammans ord utifrån kapitlet i läseboken. Det finns tips på hur man kan variera uppgiftens innehåll på sidan 21. Låt alla skriva sex av orden i sina böcker.

Uppgift 3

Synonymer: Repetera vad synonymer är. Läs orden och samtala om vilka som är synonymer. Dra streck mellan dem och låt eleverna dra egna streck.

Tavla 6 som visar ALLA-/PAR-sidan

Välskrivning

Uppgift 4

Jag har en som heter Lisa.

Min tröja har en stor fram.

Jag vill ha godis på lördag.

också tack nyckel bricka docka ficka också däck

Jag pumpar ett på min cykel.

6. Skriv orden i bokstavsordning.

däck, jacka, klocka, också, tack

Berätta att ord som stavas med ck uttalas k och att vokalen före är kort. Modellera med orden bricka, docka, ficka och jacka. Därefter skriver ni gemensamt orden och ringar in k-ljudet. Visa att man drar ett streck över det ord som har använts. Till sist letar ni upp de två ord som inte är överstrukna och skriver dem sist i uppgiften samt ringar in k-ljudet.

Med kopieringsunderlag 53, sidan 5, har eleverna möjlighet att träna på de ord som du väljer ut. Skriv i ord i vänsterspalten och låt eleverna skriva orden dagligen. På detta sätt tränar eleverna både stavning och handstil.

Sidan 103 -------------------------------------------

Uppgift 5

Elevparen läser en mening i taget och letar upp ett ord från den blåa rutan som passar i luckan.

Uppgift 6

Elevparen skriver tillsammans orden i alfabetisk ordning. Påminn om att man kan stryka under den inledande bokstaven i varje ord för att lättare se hur de ska sorteras.

Stavning, k-ljudet med ck (två övningar)

Sidan 103

Sidan 104 ------------------------------- ENSKILT HERO

Tavla 7 som visar ENSKILT HERO-sidan

Uppgift 7

Eleverna skriver till bilderna. Om de behöver hjälp med stavningen så kan de utgå från orden i uppgift 4 på sidan 103.

Uppgift 8

Eleverna kastar om bokstäverna och skriver orden rätt. Tipsa om att c och k ska stå tillsammans.

Uppgift 9

Eleverna löser ordflätan. Påminn om att skriva med versaler i ordflätan även om orden i den blåa rutan är skrivna med gemener.

Mera Hero

Eleverna letar upp de gömda orden och skriver dem. Tipsa om att leta efter ck om de tycker att det är svårt.

Sidan 105 ----------------------------------ENSKILT SIV

Tavla 8 som visar ENSKILT SIV-sidan

Uppgift 10

Eleverna identifierar de gömda orden och skriver dem.

Uppgift 11

Eleverna läser förklaringarna och skriver orden ur kapitlet som passar.

Uppgift 12

Eleverna löser korsordet. Påminn om att man skriver med versaler i korsord/ordflätor.

Mera Siv

Eleverna letar upp alla ord i kapitel 20 i läseboken där k-ljudet stavas med ck.

REFLEKTION

Låt dina elever reflektera över sitt lärande. Läs mer på sidan 23.

• Skriv fem ord där k-ljudet stavas med ck.

MUNTLIG AKTIVITET

Låt dina elever presentera muntligt. Läs mer på sidan 24.

• Otis blir avundsjuk på att Luna hittar fossiler. Låt eleverna berätta om ett tillfälle när de blev avundsjuka på en kompis eller ett syskon.

däck klocka ficka

8. Skriv orden rätt. 9. Lös ordflätan.

skyrägcg

docka jacka nyckel ryggsäck också bricka tack

kcarib katc åskco ficka klocka däck jacka nyckel

10. Hitta ordet och ringa in

padäckvo

ckdockato

Skriv ordet.

11. Skriv orden som passar. Bär jag mina skolböcker i till skolan Tar jag på mig när jag fryser ute Kan man se tiden på Säger man när man får något

ksnyckelck pocksåmi mbrickakes aklockaagu däck docka nyckel klocka också bricka ryggsäck jacka klocka tack

12. Lös korsordet.

KAN DU?

• ordklasser: adjektiv

• kort och lång vokal

• synonymer

• ljudstridig stavning: k-ljudet med ck

KAPITEL 15–20 KAN DU?

1. Skriv ett adjektiv som passar.

Sidan 106 ------------------------------ KAN DU? HERO

Uppgift 1

Repetera adjektiv. Eleverna skriver adjektiv som passar.

Uppgift 2

Där flyger en fjäril.

Rami har en trumpet.

På ön står en fyr.

En igelkott springer över gräsmattan.

2. Skriv orden under rätt rubrik.

lång vokal kort vokal

3. Ringa in synonymerna.

Exempel: färgglad ny lång liten bok hand glas glass svan fisk 106

stor liten enorm båt cykel skepp blöt våt frusen läskig rolig otäck skoja sömnig trött ugn barn unge

4. Ringa in orden som stavas med ck

Hur gick det?

5. Bygg ut meningen med adjektiv.

Exempel:

Luna läser en bok.

Otis äter ett äpple.

Repetera lång och kort vokal. Eleverna skriver ord till bilderna under rätt rubrik.

Uppgift 3

Repetera synonymer. Eleverna skriver de två ord som är synonymer.

Uppgift 4

Repetera k-ljudet med ck. Eleverna ringar in orden som stavas med ck.

Reflektion

Eleven sätter kryss som visar hur säker hen känner sig på adjektiv, lång och kort vokal, synonymer och stavning med ck.

Sidan 107 --------------------------------- KAN DU? SIV

Uppgift 5

Repetera adjektiv. Eleverna bygger ut meningarna med adjektiv.

Uppgift 6

Repetera lång och kort vokal. Eleverna kryssar över ordet som är fel och skriver det som är rättstavat.

Otis äter ett grönt och gott äpple.

Amina har en cykel.

Amina har en gammal och rostig cykel.

6. Skriv ordet som är rätt. Sätt kryss över ordet som är fel.

val kopp bok

7. Skriv synonymer till orden.

Luna läser en spännande och rolig bok. vall – val kopp – kop bock – bok mor kul rusa

Uppgift 7

Repetera synonymer. Eleverna skriver synonymer till respektive ord.

Uppgift 8

Repetera k-ljudet med ck. Eleverna skriver orden.

Reflektion

Eleven sätter kryss som visar hur säker hen känner sig på adjektiv, lång och kort vokal, synonymer och stavning med ck.

En väska som man har på ryggen.

Passar i ett lås.

Talar om vad tiden är.

mamma rolig springa ryggsäck nyckel klocka bricka

Kan man bära saker på.

8. Skriv orden som passar. Hur gick det?

DU? (kapitel 15–20)

FOSSILER

INNEHÅLL

• förklarande text i läseboken

• beskrivande text med stödstruktur och checklista

• informationssökning och begreppet källa

LÄSEBOKEN

Den gemensamma högläsningen utgår från texten i Läsa vidare-boken.Välj om du vill läsa högt eller att ni gemensamt lyssnar på den inlästa texten i de digitala resurserna. Förbered eleverna inför läsningen genom att gå igenom ord och begrepp. I Läsa lätt- och Läsa mera-boken är det samma faktatext eftersom de ämnesspecifika orden gör att innehållet blir mer avancerat än övriga texter i läseboken.

Begrepp att förklara

Tavla 1–4 som visar bilder till begrepp att förklara

Bildstöd i förberedd genomgång: flod, sjö, lager, kalksten

Förklaras muntligt: forskare, bildas, hamna, täckas, ruttna bort, pressas samman, flera miljoner år, minnessten, naturreservat

BESKRIVANDE TEXT

ARBETSBOKEN

Texten i läseboken om fossiler är förklarande. Eftersom det är lättare att skriva en beskrivande text än en förklarande så får eleverna skriva en beskrivande text om dinosaurier i arbetsboken.

Berätta att en beskrivande text beskriver något. En beskrivande text är en faktatext. I en faktatext använder man ämnesspecifika ord. Texten delas in i stycken för att den ska vara lättare att läsa. Visa att det finns information i bilderna. Ibland finns informationen i både text och bild. Den kan också finnas enbart i texten eller enbart i bilden, så det är viktigt att både läsa texten och att titta på bilderna.

Förbered genom att ta fram en faktabok, t.ex ett läromedel i NO, eller leta upp en webbsida med fakta om dinosaurier, t.ex. ne.se och nrm.se, som passar till uppgift 3 på sidan 110 och uppgift 5 på sidan 111.

Sidan 108 -----------------------------------------------

Tavla 1–6 som visar sidan 108, en modelltext om dinosaurier samt de fyra underrubrikerna

Uppgift 1

Modellera att du tänker högt om vilka stödord som kan passa under respektive rubrik. Utgå från modelltexten i den förberedda genomgången.Välj om du vill skriva digitalt i e-boken eller för hand på tavlan. Skriv stödorden och låt eleverna skriva av dem.

Sidan 109 -----------------------------------------------

Tavla 7–11 som visar sidan 109 samt de fyra underrubrikerna

Uppgift 2

Modellera att du skriver faktameningar utifrån stödorden. Eleverna skriver av.

2. Skriv faktameningar till varje rubrik. Använd stödorden.

Sidan

110 -----------------------------------------------

Tavla 12–14 som visar sidan 110, utrymme för stödord samt underrubriker med skrivlinjer

Uppgift 3

Modellera att du skriver en beskrivande text om en dinosaurie. Skriv vilken dinosaurie texten handlar om som rubrik.Visa att du använder en faktabok eller en webbsida för barn som källa. Fyll sedan i stödord och skriv till sist faktameningar. Rita dinosaurien. Därefter kan ni gemensamt, i elevpar eller eleverna enskilt skriva en egen text om en valfri dinosaurie.

Sidan

111 -----------------------------------------------

Tavla 15 som visar sidan 111

Uppgift 4

Modellera hur du använder checklistan för att kontrollera din text i uppgift 3. Läs igenom alla punkter i checklistan och gå sedan igenom den steg för steg.Visa att man sätter kryss om det som efterfrågas finns med i texten. Om inte, så ändrar man i texten och sätter därefter kryss i checklistan.

Låt eleverna bedöma sina egna texter som de skrev i uppgift 3 genom att sätta kryss i sina checklistor.

Tavla 16 som visar uppgift 5 på sidan 111

Uppgift 5

Modellera var du hämtade dina fakta (bok eller webbsida) och namnet på författaren. Låt eleverna parvis diskutera vilka beskrivande ord man kan använda i en faktatext och resonera tillsammans. Påminn om att faktatexter inte ska innehålla åsikter. Eleverna sätter kryss.

Stödstruktur beskrivande text (djur)

Stödstruktur beskrivande text (dinosaurie)

Checklista beskrivande text (djur)

Checklista beskrivande text (dinosaurie)

Eleverna har möjlighet att fortsätta träna på att skriva en beskrivande text om en dinosaurie eller ett annat djur med hjälp av kopieringsunderlagen 44/45 och 49/50.

REFLEKTION

Låt dina elever reflektera över sitt lärande. Läs mer på sidan 23. • Skriv exempel på underrubriker som passar i en faktatext om djur.

3. Skriv en beskrivande text om en dinosaurie

Utseende

Livsmiljö

Föda

Övrigt 110

rubrik

Utseende

Livsmiljö

Föda

Övrigt Rita din dinosaurie.

4. Använd checklistan för att bedöma din text. Min text har: rubrik fakta som beskriver dinosaurien bild stor bokstav och punkt mellanrum mellan orden läslig handstil

5. Jag hämtade fakta om dinosaurien från:

Författaren heter:

Vilka beskrivande ord kan man använda i en faktatext? Sätt kryss.

bäst stor hård snälla cool spetsig finast farlig äcklig rund glad tung 111

– väck läslusten redan från start

I Krumelurkul får vi följa vännerna Otis och Luna som bor i samma hus, Otis på första våningen och Luna på nionde. De går i samma klass och är kompisar. Torsten Bengtssons underfundiga texter förvandlar vardagliga händelser till spännande äventyr med mycket värme och stor igenkänning.

Lärarpaketet består av en tryckt lärarhandledning med digitala resurser. Den tryckta lärarhandledningen inleds med ett förslag på hur man organiserar arbetet med läsutveckling och skrivande. En text om ett forskningsförankrat arbetssätt, en text om kooperativt lärande i läsundervisningen samt en text om kreativt skrivande ger grund för undervisningen. Därefter följer konkreta lektionsplaneringar. Till varje kapitel finns det aktiviteter som gör det lätt att variera och anpassa undervisningen utifrån din elevgrupp. Dessa aktiviteter är språkutvecklande, multimodala, kan genomföras utomhus samt innehåller kooperativa strukturer. Aktiviteterna presenteras i en översiktlig sammanställning. Det finns också skapande aktiviteter till kapitlen. Lärarhandledningen innehåller även förslag på terminsplaneringar samt konkreta lektionsplaneringar.

De digitala resurserna innehåller lärarhandledningen som e­bok.

De förberedda genomgångarna sparar planeringstid och erbjuder bildstöd. Här finns också elevpaketet med alla tre läseboksnivåer tillgängliga. Slutligen finns ett stort antal kopieringsunderlag för nedladdning.

LÄSA LÄTT LÄSA MERA LÄSA VIDARE