9789170275838

engagerad i en idrottsförening, t ex som styrelseledamot, ledare, kanslist, revisor eller som aktiv medlem. Du får en utförlig och praktiskt inriktad förklaring av föreningsjuridiska och ekonomiska frågor och de speciella skatteregler som gäller för idrottsföreningar och idrottsutövare.

UR INNEHÅLLET:

Jens Nyholm

Att bilda en förening • Stadgarna • Registrering • Firmateckning • Riksidrottsförbundet • Årsmötet • Styrelsen • Medlemmarna • Ordförande, kassör, sekreterare • Uteslutning • Personligt ansvar • Sektioner och sektionsstyrelser • Valberedningen • Allianser och andra samarbeten • Bokföring, bokslut, revision • Ekonomi, budget mm • Idrottsanläggningar • Anställda – anställningsskydd, semester, sjuklön mm • Reklam och sponsring • Ersättningar och förmåner • Skatteregler och deklaration • Obestånd och konkurs

FÖRFATTARNA

Jens Nyholm och Ulf Svensson arbetar på Björn Lundén Information AB. De är också verksamma inom idrottsvärlden både som aktiva idrottsmän och som styrelseledamöter.

Idrottsföreningar

IDROTTSFÖRENINGAR är boken för dig som är

JENS NYHOLM & ULF SVENSSON

IDROTTS FÖRENINGAR FÖRENINGSHANDBOK OM SKATT, EKONOMI OCH JURIDIK FJÄRDE UPPLAGAN

Ulf Svensson – KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

idr4oms.indd 1

2009-02-16 15:33:55

Idrottsföreningar Ekonomi, skatt och juridik för föreningen och medlemmarna av Jens Nyholm och Ulf Svensson

Fjärde upplagan

Björn Lundén Information AB Box 84, 820 64 Näsviken.

Tel: 0650-54 14 00. Fax: 0650-54 14 01 E-post: info@blinfo.se. Hemsida: www.blinfo.se.

Copyright författarna och Björn Lundén Information AB 2009.

Omslag och sättning av Anki Wallner, Björn Lundén Information AB. Teckensnittet är New Century Schoolbook och Franklin Gothic.

Brödtexten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel.

Denna upplaga av boken är tryckt i 1 500 exemplar hos Elanders AB i Vällingby. Tidigare upplagor har sammanlagt sålts i ca 5 500 exemplar.

Fjärde upplagan, februari 2009.

ISBN 978-91-7027-583-8

Innehåll Om boken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7

Föreningsjuridik

9

Idrottsförening = ideell förening . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Idrottssverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14 Att bilda en idrottsförening. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Stadgarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23 Registrering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .41 Firmateckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .44 Föreningsstämman . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .48 Styrelsen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .60 Medlemmarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .77 Personligt ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .87 Organisation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .91 Anställda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .97 Nedläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .101

Föreningens ekonomi

109

Bokföringsskyldighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .110 Avslut av räkenskaperna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 Revision . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .124 Budget och ekonomisk planering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 Idrottsanläggningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .142 Sponsring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .148

Skatteregler

155

Reklamskatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .156 Löner, förmåner och ersättningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 160 Skattekonto och skattedeklaration. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 178 Skatteregler för idrottsutövare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184 Skatteregler för idrottsföreningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 195 Moms. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .226 Arv, testamente, gåva. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .229 Deklaration. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .231 Sökordsregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .243

Om boken Praktiskt användbar handbok Den här boken är tänkt som en praktiskt användbar handbok för dig som är engagerad i en idrottsförening, t ex som styrelseledamot, ledare, kanslist, revisor eller helt enkelt som aktiv medlem.

Till vardags arbetar vi som är författare till boken med juridik, skatter och redovisning och vi har givetvis utnyttjat våra erfarenheter från detta arbete när vi skrivit boken. Men vi har i första hand skrivit boken utifrån vår erfarenhet från idrottsföreningsvärlden, både som aktiva idrottsutövare och idrottsledare och som styrelseledamöter i olika sektions- och föreningsstyrelser.

Detta har förhoppningsvis bidragit till att lätta upp och förenkla de avsnitt som annars kan bli ganska teoretiska och svårgenomträngliga, t ex om föreningsjuridik, redovisning och skatteregler.

Tack till Jan Lindblad och Björn Lundén Den här boken bygger till stor del på boken IDEELLA FÖRENINGAR av Jan Lindblad och Björn Lundén, utgiven av Björn Lundén Information AB. Vi har dock bearbetat texterna rejält – skrivit om, skurit ner, stuvat om och lagt till – allt för att anpassa innehållet till just idrottsföreningarnas förhållanden.

Dessutom finns ett stort antal nya exempel hämtade från just idrottsvärlden. Särskilt gäller detta kapitlen om organisation och föreningsjuridik, kapitlen om de speciella frågorna om ekonomi och redovisning samt skattereglerna för idrottsföreningar och idrottsutövare.

Förslag som gått i stå 2003 presenterade Riksidrottsförbundet (RF) ett omfattande förslag till nya skatteregler för idrotten. Regeringen har därefter tillsatt en utredning att se över frågan men ännu så länge har ingenting skett.

Inte heller den mervärdesskatteutredning som presenterade ett förslag 2004 (reviderat 2005) har lett till några förändringar ännu.

Utvecklingen i dessa frågor följer du på bokens webbplats (se nedan).

Riksidrottsförbundet Vi utgår genomgående i boken från föreningar som tillhör Riksidrottsförbundet (RF), dvs föreningar som tillhör något av RF:s specialidrottsförbund, t ex Svenska Fotbollförbundet eller Svenska Skidförbundet.

7

Om boken För alla dessa föreningar gäller nämligen automatiskt ett antal regler, t ex om försäkringar, bidrag, dopning samt oftast likartade stadgebestämmelser.

Idrottsföreningar som ligger utanför RF-familjen har givetvis också nytta av boken eftersom det allra mesta som beskrivs även gäller dessa föreningar. Men observera alltså att även om det inte alltid tydligt framgår att vi menar RF-anslutna föreningar när vi behandlar en viss fråga, så är utgångspunkten ändå alltid den.

Tre delar Boken är indelad i tre delar: Den första delen handlar om organisation och föreningsjuridik.

Här finns ett antal kapitel om hur en idrottsförening bildas, drivs och läggs ned. Du kan läsa om stadgar, föreningsstämma (årsmöte), registrering, medlemmarnas rättigheter och skyldigheter, styrelsen och styrelsefunktionerna, sektioner, allianser samt om personligt ansvar, konkurs och upplösning av en förening.

Den andra delen av boken handlar om föreningsekonomi. Här kan du läsa om ekonomisk planering, budget, idrottsanläggningar, stöd och bidrag samt om bokföring, bokslut och revision. Du får en rejäl genomgång av redovisningsreglerna för idrottsföreningar och många tips och råd om hur ekonomin sköts på ett korrekt och effektivt sätt i en förening.

Den tredje och sista delen innehåller en genomgång av de speciella skattereglerna för idrottsföreningar och idrottsutövare. Det gäller främst reglerna om skattebefrielse för allmännyttiga föreningar (som de allra flesta idrottsföreningar är) och reglerna om skattefria tävlingsvinster och socialavgiftsfria ersättningar för idrottsutövare.

Bokens webbplats – uppdateringar, lagtext, mm På vår hemsida www.blinfo.se kan du gå in och titta efter ändringar och kompletteringar som inträffat efter att vi tryckt den här upplagan. På så sätt är boken aktuell mycket längre tid. När du befinner dig på startsidan väljer du BL BOK PLUS och därefter boken Idrottsföreningar. På vår hemsida finns också en faktabank med aktuella uppgifter och traktamenten, basbelopp, förmånsgränser mm.

Vi är mycket tacksamma för tips och förslag till förbättringar inför kommande upplagor.

Näsviken februari 2009 Jens Nyholm Ulf Svensson

8

Fรถreningsjuridik

9

Idrottsförening = ideell förening En idrottsförening är en ideell förening. Det har betydelse när det gäller bland annat juridiska frågor och skattefrågor. I det här kapitlet förklarar vi vad en ideell förening är och vilka regler som gäller.

Organiserat gemensamt intresse En ideell förening samlar i en organiserad form ett antal personer med ett gemensamt intresse, t ex intresse för fotboll, innebandy, politisk åskådning, fackligt arbete, ugriska språk eller frimärkssamlande. Sätt dock inte likhetstecken mellan orden ideell och idealistisk (med ett högtstående syfte). En ideell förening kan nämligen bedriva kommersiell näringsverksamhet, ha avlönad personal och ha ett väldigt lågtstående syfte.

Ingen lag Det finns ingen särskild lag om ideella föreningar – konstigt kan man tycka eftersom det finns ca 200 000 ideella föreningar i Sverige. Tittar man bara på idrottsområdet så vet vi att Riksidrottsförbundet (RF) organiserar drygt 20 000 idrottsföreningar fördelade på 68 specialidrottsförbund (SF). Dessutom finns ca 6 000 korpföreningar. Nio av tio vuxna svenskar är medlemmar i minst en förening. I genomsnitt är varje invånare medlem i 4,5 föreningar (många människor är alltså medlemmar i ganska många föreningar).

I brist på en egen lag blir föreningarnas stadgar oerhört viktiga, ja man kan säga att stadgarna till stor del blir föreningarnas ”lag”.

Därutöver brukar man ofta titta på lagen om ekonomiska föreningar, eftersom den innehåller regler om bland annat stämma och styrelse, vilket därmed kan ge en viss ledning vid exempelvis rättstvister.

Mycket regleras också av generella principer, man brukar tala om associationsrättsliga grundprinciper och god föreningssed, samt av rättspraxis. Därför har vi tagit med ett antal intressanta rättsfall i den här boken.

10

Idrottsförening = ideell förening Juridisk person En ideell förening är en juridisk person. En juridisk person har rättskapacitet, vilket betyder att föreningen bland annat

· kan äga tillgångar, exempelvis fastigheter och datorer · ansvarar med sina tillgångar för sina skulder och andra förpliktelser (alltså normalt inget ansvar för styrelseledamöter och medlemmar) · kan vara arbetsgivare · kan vara part inför domstol och myndigheter.

Föreningen bildas En ideell förening börjar existera och är en juridisk person när ett antal medlemmar går samman i en förening som

· antar stadgar · antar ett särskiljande namn · väljer styrelse.

Någon registrering krävs alltså inte för att en ideell förening ska anses bildad. Hur många medlemmar som krävs är dock oklart. Läs mer i kapitlet Att bilda en idrottsförening.

Sektioner I många föreningar har man sektioner. Ibland kallas dessa kommittéer, avdelningar, underföreningar eller klubbar. De kan vara på olika nivåer, så att en underförening i sin tur kan ha sektioner. Sektionerna har normalt egna styrelser och är ofta självständiga i förhållande till huvudföreningen.

Sektionerna är normalt inte egna juridiska personer, så ”huvudstyrelsen” är ansvarig också för sektionernas verksamhet, även om sektionerna har egna sektionsstyrelser. I undantagsfall kan dock en sektion vara så självständig, t ex genom att man antagit egna stadgar mm, att den räknas som en egen juridisk person. Det finns också organisationer som är uppbyggda så att sektionerna verkligen är självständiga föreningar som är medlemmar i centralorganisationen, som också är en ideell förening.

Du kan läsa mer om sektioner i kapitlet Organisation.

Allianser och andra samarbeten Många föreningar samarbetar med andra föreningar i form av allianser och liknande samarbetsformer. I vissa fall antar dessa samarbeten så pass fast form att det uppkommer en ny förening, dvs alliansen blir en förening genom att man antar stadgar, väljer styrelse och antar ett namn. I dessa fall är alliansen en egen juridisk person som svarar för sina egna skulder och förpliktelser.

11

Idrottsförening = ideell förening I många andra fall är samarbetet lösare. Ibland kan också syftet vara att bedriva verksamhet i alliansen för ren ekonomisk vinning för dem som deltar/är medlemmar i alliansen. Alliansen kan då komma att betraktas som ett enkelt bolag eller en oregistrerad ekonomisk förening. Därmed uppkommer en risk för personligt ansvar för de inblandade personerna, dvs de som ingår avtal och liknande för alliansens räkning. Dessutom kan man riskera att tappa de skattefördelar som gäller för idrottsföreningar.

Det finns några rättsfall om gränsdragningen, varav de kanske mest intressanta är följande:

· Kammarrätten i Stockholm ansåg i en dom (25 april 2000, mål nr 6305-6306-1999) om Föreningen Stadionklubbarna, att det verkligen handlade om en ideell förening trots att man delade ut överskottet av verksamheten till de anslutna medlemmarna. · Högsta Domstolen ansåg i en dom (NJA 2000 s 365) om Täby Centrum Företagareförening, att det rörde sig om en ideell förening trots den ekonomiska verksamheten.

Fortfarande är dock mycket oklart när det gäller allianser och liknande, så tänk till ordentligt hur ni vill ha det om föreningen ska samarbeta med andra föreningar. Det kan t ex gälla långtgående samarbeten om bingoverksamhet eller danser eller tillfälliga samarbeten om idrottsevenemang eller konserter. Är det önskvärt att en ny förening bildas och får rättskapacitet? Eller är det mer praktiskt att var och en ingår de avtal som behövs och står för eventuella förpliktelser på egen hand?

Ekonomisk verksamhet och vinstsyfte Idrottsföreningar har ett rent ideellt syfte med sin verksamhet, alltså inte något egentligt vinstsyfte. För att förverkliga det ideella syftet bedriver dock flertalet idrottsföreningar ekonomisk verksamhet av något slag. Det kan t ex vara försäljning av korv och glass på hemmamatcherna, försäljning av bingolotter eller anordnande av danser.

Ekonomiska föreningar En ekonomisk förening är en förening som bedriver ekonomisk verksamhet och där verksamheten främjar medlemmarnas ekonomiska intressen. Det är inget som hindrar att en ekonomisk förening vid sidan om sin ekonomiska verksamhet dessutom bedriver en helt ideell verksamhet. Om en ekonomisk förening glider över till att främja andra än medlemmarna eller enbart bedriver en ideell verksamhet måste föreningen likvideras. Man måste då starta en ny, ideell förening.

Vill du veta mer om denna associationsform, se vår bok EKONOMISKA FÖRENINGAR. 12

Idrottsförening = ideell förening En förening som egentligen borde vara en ekonomisk förening, men som inte har registrerats som en sådan, räknas som en oregistrerad ekonomisk förening. De personer som ingått avtal för föreningens räkning kan då antagligen drabbas av personligt ansvar för dessa förpliktelser, se kapitlet Personligt ansvar.

Verksamhet i aktiebolagsform Vissa elitidrottsföreningar bedriver delar av sin verksamhet i aktiebolagsform. Orsaken kan vara att man vill särskilja en ekonomiskt riskfylld verksamhet eller för att kunna notera aktierna på börsen för att få in kapital.

Skattemässigt är det sällan intressant att lägga viss verksamhet i ett bolag (handelsbolag eller aktiebolag) och sedan genom royaltyersättningar till föreningen betala för spelarrättigheter mm. Dessa ersättningar räknas nämligen som skattepliktig inkomst för föreningen, något som klarlagts genom rättsfall i Regeringsrätten (de så kallade Helsingborgs IF-domarna). Läs mer i kapitlet Skatteregler för idrottsföreningar.

13

Idrottssverige Riksidrottsförbundet – en stödorganisation Riksidrottsförbundet (RF) är en paraplyorganisation för hela den svenska idrottsrörelsen. RF:s främsta uppgift är att stötta medlemsförbunden och företräda idrottsrörelsen i kontakter med myndigheter, politiker, mfl. Det kan exempelvis handla om att försöka balansera debatten genom att med fakta påvisa idrottens alla positiva värden i kontrast till det negativa som dessvärre förefaller vara mer medialt spännande.

En annan viktig uppgift för RF är den strategiska ledningen, vilken strategi idrotten ska välja när det gäller t ex finansiering, organisationsformer och kommunikation.

RF består för tillfället av 68 specialidrottsförbund. Vissa av dessa är rena förbund som t ex Svenska Fotbollförbundet och Svenska Handbollförbundet som företräder en enda idrott. Andra är samlingsförbund som t ex Svenska Handikappförbundet och Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet.

Riksidrottsförbundet har en ordförande som är den som tillsammans med övriga tio ledamöter i styrelsen har det övergripande ansvaret för att verksamheten sköts enligt de stadgar som finns inom RF. Medlemskap Föreningen söker inträde i respektive specialidrottsförbund ( SF) via en ansökningsblankett som kan laddas hem på www.rf.se eller rekvireras direkt från RF. Om föreningen accepteras inträde i SF så blir den medlem även i RF. Det finns vissa grundkrav som föreningen måste uppfylla:

· Föreningens stadgar ska vara upprättade på grundval av RF:s normalstadgar för en idrottsförening.

· Föreningen har sådan verksamhet som administreras av det SF till vilket ansökan skickas.

· Föreningen förbinder sig att följa RF:s och respektive SF:s stadgar och tävlingsbestämmelser. · Föreningen ska ha ett lämpligt namn och detta ska inte kunna förväxlas med någon annan förening. · Föreningen ska betala de avgifter som SF fastslagit.

14

Idrottssverige Inträdesansökan till Riksidrottsförbundet

15

Idrottssverige Organisationen Här är ett exempel på hur organisationen inom RF är uppbyggd.

Riksidrottsförbundet (RF) är det högsta organet i idrottssverige.

Hälsinglands Idrottsförbund är det distriktsidrottsförbund (DF) som stöttar alla föreningar inom landskapet oavsett idrott.

Svenska Innebandyförbundet är det specialidrottsförbund (SF) som handhar frågor om innebandy på riksnivå.

Hälsinglands Innebandyförbund är det specialidrottsdistriktsförbund (SDF) som administrerar seriespel och liknande inom landskapet.

Distriktsidrottsförbund (DF) I landet finns ett tjugotal distriktsförbund (DF) som är underordnade RF och ska ge stöd och service till de specialidrottsdistriktsförbund (SDF) som hör till verksamhetsområdet. Exempel på frågor som det är tänkt att DF ska hjälpa till med är föreningsjuridik, antidopningsverksamhet, anläggningsfrågor och finansiering.

Den största inkomstkällan är bidrag; landstingen står för ungefär tre fjärdedelar av distriktidrottsförbundens inkomster medan resten kommer från staten och är fördelade via RF. Specialidrottsförbund (SF) De flesta idrotter har i sin tur ett specialidrottsförbund. Dessa står för tävlingsverksamheten på riksnivå med bland annat lottningar av seriespel och tillsättning av domare. Föreningarna är medlemmar i respektive SF och betalar i och med det en årsavgift som ska finansiera bl a personal- och lokalkostnader.

Specialidrottsdistriktsförbund (SDF) På den här nivån ligger det mesta som tillhör den lokala tävlingsverksamheten och det är här de flesta frågorna från föreningarna landar.

Specialidrottsdistriktsförbunden sköter bl a lottning av serier på distriktsnivå, utfärdar dispenser, håller i fortbildningar för styrelser och ledare samt tillsätter domare. Finansieringen av kanslier och personal sker mestadels från medlemsföreningar via kansliavgifter och avgifter för deltagande i seriespel och liknande.

16

Att bilda en idrottsförening För att en idrottsförening ska anses bildad och vara en juridisk person krävs att medlemmarna har antagit stadgar, gett föreningen ett namn och valt en styrelse. Stadgarnas innehåll ska uppfylla vissa minimivillkor.

Grundkrav Eftersom det inte finns någon särskild lag om ideella föreningar finns det egentligen inte heller några formella regler om hur man bildar (konstituerar) en idrottsförening. Det krävs dock

· medlemmar, dvs att ett antal personer går samman för att verka för en gemensam målsättning

· öppenhet, dvs möjlighet till medlemsväxling vilket innebär att medlemmar fritt kan inträda och utträda

· stadgar, dvs att den överenskommelse som träffats mellan medlemmarna formaliseras i stadgar

· kvalitet på stadgarna, dvs att stadgarna upprättas på grundval av Riksidrottsförbundets normalstadgar och att de uppfyller vissa minimikrav och därmed minst innehåller föreningens namn och ändamål samt bestämmelser om hur beslut fattas i föreningens angelägenheter · namn på föreningen, dvs att ett föreningsnamn (firma) antas och skrivs in i stadgarna · styrelse, dvs att det finns ett organ i föreningen som kan ta beslut i föreningens angelägenheter.

NJA 1998 s 717 NJA 1973 s 341 NJA 1987 s 394

Läs mer i kapitlen Stadgarna, Medlemmarna, Firmateckning och Styrelsen.

Hur många medlemmar krävs?

Hur många medlemmar som krävs för att bilda en ideell förening och för att det ska fortsätta vara en ideell förening är inte klarlagt i rättspraxis. Minst två anser vissa, en ideell förening är en samverkan mellan ett antal personer och för att samverka krävs ju minst två.

Minst tre medlemmar anser många (t ex Riksidrottsförbundet, RF) och sneglar på lagen om ekonomiska föreningar. Fler än tre lär dock inte krävas.

17

Att bilda en idrottsförening Krav från Skatteverket Skatteverket kan vägra att ge föreningen ett organisationsnummer om man anser att föreningen inte uppfyller de allmänna kraven för en ideell förening. Detta kan exempelvis inträffa om styrelsen består av bara en person eller om ändamålet enbart kan leda till ekonomisk vinning för medlemmarna.

Medlemskap i RF En idrottsförening behöver inte vara ansluten till Riksidrottsförbundet (RF) men det finns stora fördelar med att vara ansluten.

T ex kräver många kommuner vid sin bidragsgivning att föreningarna är medlemmar i RF. Dessutom har föreningar anslutna till RF rätt till det statliga lokala aktivitetstödet.

I vissa fall är medlemskap ett krav, särskilt när det gäller möjligheten att delta i tävlingar som arrangeras, t ex för att delta i seriespel för en fotbollsförening.

På RF:s hemsida www.rf.se kan du ladda hem och skriva ut blanketten för medlemsansökan.

RF

har följande krav för att en idrottsförening ska kunna bli medlem:

· ansökan om medlemskap ska vara upprättad enligt RF:s anvisningar ·

·

· ·

och vara åtföljd av föreningens stadgar, vilka ska upprättas på grundval av RF:s normalstadgar för idrottsföreningar föreningen ska på sitt program ha sådan idrottslig verksamhet som administreras av det specialidrottsförbund (SF) till vilket ansökan ges in samt även i övrigt uppfylla de särskilda villkor för medlemskap som SF uppställer i sina stadgar föreningen ska ha förbundit sig att i sin idrottsliga verksamhet följa RF:s och respektive SF:s stadgar, tävlingsbestämmelser, övriga bestämmelser och beslut fattade av ett överordnat idrottsorgan föreningens namn får inte vara olämpligt och inte kunna förväxlas med en förening som redan är ansluten till RF föreningen ska ha betalat de avgifter som SF har bestämt.

Om föreningen ansöker om och beviljas medlemskap får föreningen ett idrottsinternt föreningsnummer som är unikt för föreningen inom RF. Föreningsnumret, som är fyr- eller femsiffrigt, används vid kontakter inom idrottsrörelsen.

18

Att bilda en idrottsförening

Konstituerande möte Förslag till stadgar Stadgarna är grunden i en förening. Där beskrivs föreningens ändamål, regler, syfte, mm. De som ska bilda föreningen måste göra ett förslag till stadgar. En bra idé är att titta på RF:s normalstadgar (se kapitlet Stadgarna) och sedan göra de anpassningar som krävs för att få stadgarna utformade på ett så bra sätt som möjligt.

Det är viktigt att noga tänka igenom reglerna i stadgarna, eftersom det är krångligt att ändra dem i efterhand. De kan ändras endast genom ett beslut av föreningsstämman. I vissa föreningars stadgar krävs beslut vid två på varandra följande föreningsstämmor.

Första föreningsmötet När det finns ett förslag till stadgar ska det första föreningsmötet hållas. Detta första möte kallas konstituerande föreningsmöte eller konstituerande föreningsstämma. Efter detta möte är föreningen formellt bildad.

Mötesdeltagarna ska enas om att

· bilda en idrottsförening · anta de föreslagna stadgarna, eventuellt med vissa ändringar · utse styrelse och revisorer som stadgarna kräver.

Det konstituerade mötet måste förberedas ordentligt. Bland annat måste man ha en dagordning, se det kommenterade exemplet som följer nedan. Observera att detta är ett minimiförslag, även andra punkter kan tas upp, t ex val av styrelseledamöter i olika sektioner.

Exempel på dagordning vid konstituerande möte 1. Mötet öppnas Någon av initiativtagarna ger en kort information om syftet med mötet och presenterar dem som arbetat med förberedelserna. Deltagarna antecknas på en lista som vid behov kan användas som röstlängd.

2. Godkännande av dagordning Dagordningen läses upp för godkännande, eventuellt efter ändringar.

3. Val av ordförande för mötet Någon väljs att leda mötet (ofta, men inte alltid, den som börjat leda mötet).

4. Val av sekreterare för mötet Någon väljs att föra protokoll över mötet.

5. Val av justeringsmän och tillika rösträknare Justeringsmännen ska i efterhand kontrollera att innehållet i det förda protokollet är riktigt. De fungerar också som rösträknare under mötet om det behövs.

19

Att bilda en idrottsförening 6. Information om initiativtagarnas förarbete Informera om intresset för bildandet av en förening och om villkoren för att komma med i exempelvis Riksidrottsförbundet.

7. Beslut om bildande av föreningen Ställ frågan om föreningen ska bildas.

8. Beslut om föreningens namn (firma) Tala om vilket namn som föreslås och besluta om detta eller något annat namn.

9. Fastställande av stadgar Gå igenom stadgeförslaget. Läs upp paragraferna och godkänn dessa var för sig. Det är viktigt att alla förstår vad varje paragraf betyder.

10. Fastställande av medlemsavgift Fastställ medlemsavgiften för kommande verksamhetsår.

11. Val av föreningens ordförande Väljs oftast på ett år. Mandattiden finns oftast redan i stadgarna och är därmed beslutad redan vid punkt 9.

12. Antal styrelseledamöter Fastställ antalet ledamöter i styrelsen (bäst med jämnt antal + ordförande).

Detta finns oftast redan i stadgarna och är därmed beslutat redan vid punkt 9.

13. Val av styrelseledamöter (förutom ordföranden) Denna första gång väljs lämpligen hälften på ett år och övriga på två år (se dock stadgarna, dvs punkt 9 ovan).

14. Val av suppleanter Välj en eller flera suppleanter som kan ingå i styrelsen om någon ordinarie ledamot är förhindrad. Suppleanterna väljs oftast på ett år. Det är inte nödvändigt att ha suppleanter. Se dock stadgarna, dvs punkt 9 ovan.

15. Val av revisorer Väljs oftast på ett år (se dock stadgarna, dvs punkt 9 ovan). Revisorn får inte sitta i styrelsen eftersom han ska granska styrelsens förvaltning och räkenskaper. Han får inte heller vara nära släkt med någon i styrelsen.

16. Val av valberedning Förslagsvis väljs tre medlemmar, med en som sammankallande.

Valberedningen förbereder personvalen till nästa föreningsstämma.

17. Budget Om det finns en budget, så redovisas denna och godkänns, eventuellt med ändringar.

18. Övrigt Här kan övriga frågor som finns med på den i förväg utsända dagordningen behandlas. Andra frågor kan diskuteras men inte tas beslut om, utan det får vänta till kommande möten.

19. Mötet avslutas

20

Att bilda en idrottsförening Valberedning I de flesta föreningar finns det en valberedning. RF:s normalstadgar innehåller en bestämmelse om valberedning.

VALBEREDNINGEN 23§ Sammansättning, åligganden Valberedningen består av en ordförande och övriga ledamöter valda av årsmötet. Antalet övriga ledamöter skall vara lika fördelat mellan könen.

Olika åldersgrupper skall finnas representerade.

Valberedningen utser bland sina ledamöter en vice ordförande. Valberedningen sammanträder när ordförande eller minst halva antalet ledamöter så bestämmer.

Valberedningen skall senast XX veckor före årsmötet tillfråga dem vilkas mandattid utgår vid mötets slut, om de vill kandidera för nästa mandattid.

Senast XX veckor före årsmötet skall valberedningen meddela röstberättigade medlemmar sitt förslag.

En fungerande valberedning leder ofta till en god organisation i en förening. Att leta fram rätt personer till rätt funktioner i föreningen är viktigt. Det är en fördel om valberedningens ledamöter har stor kontaktyta inom och utanför föreningen. Personer som ingår i valberedningen bör inte ha andra uppdrag i föreningen. Men att en närstående till exempelvis en styrelseledamot ingår i valberedningen bör inte vara något problem.

Valberedningsarbetet är ett jobb som bör göras löpande under hela verksamhetsåret. Efter det att valberedningen är utsedd på föreningsstämman är det bra om valberedningen samlas och diskuterar om vilka deras arbetsuppgifter är och, om stämman inte beslutat det, utser vem som ska vara sammankallande. De ska ha klart för sig vilka poster det är som ska tillsättas vid nästa föreningsstämma.

När valberedningen vet vilka ramar som gäller för dem är det dags att ta kontakt med styrelsen och fråga om någon eller några från valberedningen är välkomna att delta på ett av styrelsens sammanträden. Berätta där vilka ni är och vilka era uppgifter är. Om det finns styrelsemedlemmar som inte känner till villkoren för hur nomineringar och liknande går till, ska ni informera dem om det. Någon representant från valberedningen bör sitta med på något eller några av mötena för att ta reda på vem eller vilka som är aktiva och om det finns styrelsemedlemmar som sällan eller aldrig deltar i mötena.

Valberedningen är en sorts kontrollorgan för att medlemmarna ska kunna få reda på vilka som är engagerade på styrelsens möten och om det finns någon som inte deltar med sin närvaro alls. Detta är saker som valberedningen ska tänka på när de lägger sina förslag till nästa föreningsstämma.

21

Att bilda en idrottsförening Ett bra hjälpmedel för att underlätta arbetet med rekrytering till styrelseposter är en väl genomarbetad organisationsplan. De tilltänkta styrelsemedlemmarna har ofta svårt att sätta sig in i vilka arbetsuppgifter som de förväntas göra och en organisationsplan kan underlätta detta.

22

Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILL­AKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILL­AKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DET NYA SKATTEFÖRFARANDET EKONOMISK UPPSLAGSBOK EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FEMTIO PLUS FINANSIERING FUSIONER & FISSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL I PRAKTIKEN FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GOD MAN & FÖRVALTARE GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK KOMPANJONER

KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KONCERNER KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN LÖNESÄTTNING MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS­ FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN ROT & RUT SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTENYHETER SOLOFÖRETAG STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG

www.blinfo.se

är en handbok för dig som är engagerad i en ideell förening. Boken är idealisk om du sitter i föreningens styrelse, arbetar på kansliet, är verksam i någon sektion, är föreningsrevisor eller helt enkelt är en intresserad medlem.

Innehållet är heltäckande när det gäller juridik, skatt, ekonomi och den praktiska skötseln av en ideell förening.

UR INNEHÅLLET Björn Lundén

Att bilda en förening • Registrering • Medlemmarna • Stadgarna • Ansvar • Firma och firmateckning • Ändamålet • Föreningsstämma (årsmöte) • Styrelsen • Ordförande och kassör • Finansiering • Budget • Organisation • Anställda • Ersättningar och förmåner • Skatteregler • Moms • Deklaration • Lokaler • Reklam och sponsring.

Ideella föreningar

IDEELLA FÖRENINGAR

Åttonde upplagan

BJÖRN LUNDÉN & JAN LINDBLAD

Ideella

föreningar

FÖRFATTARE

Jan Lindblad

Björn Lundén är skatteexpert och har skrivit ett stort antal böcker för småföretagare.

Han har tidigare arbetat som redovisningskonsult i många år.

Jan Lindblad är delägare i PwC Sverige och verksam som godkänd revisor. Han har under lång tid varit verksam inom föreningslivet och detta tillsammans med revisorsyrket har givit honom en bred och praktisk erfarenhet när det gäller ideella föreningar.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

Skatt Ekonomi Juridik