9789144101552

REDOVISNING Frรฅn bokfรถring till analys

Jan Marton Niklas Sandell Anna-Karin Stockenstrand

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38593 ISBN 978-91-44-10155-2 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: T30 Gallery/Shutterstock och mayamaya/Shutterstock Printed by Mediapool Print Syd AB, Estonia 2015

3

INNEHÅLL

Förord 7 Del 1 Redovisningens grundläggande frågeställningar 1 Varför redovisning? 11

1.1 1.2 1.3 1.4 1.5

Redovisning i organisationer 11 Redovisning i vardagen 12 Organisationens omvärld 14 Centrala intressenter 16 Varför du ska lära dig redovisning 20

2 Vad är redovisning? 23

2.1 2.2 2.3 2.4

En definition av redovisning 23 Redovisningsprocessen 25 Aktörer i redovisningssystemet 30 Bokens övergripande struktur 35

3 Hur ser redovisningens slutprodukt ut? 37

3.1 3.2 3.3 3.4 3.5

Finansiella rapporter 37 Kassaflödesanalys 38 Resultaträkning 40 Balansräkning 42 Grundläggande samband i redovisningen 45

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

9

Del 2 Bokföring och bokslut 4 Bokföringens grunder 53

4.1 Dubbel bokföring 55 4.2 Bokföringens centrala begrepp och deras koppling till typkonton 59 4.3 Bokförings- och bokslutslogik – Vent Konsult AB 61 5 Löpande bokföring 85

5.1 Bokföringslagen – en utgångspunkt 86 5.2 Kontoplan 90 5.3 Försäljning och inköp av varor och tjänster 96 5.4 Förvärv av anläggningstillgångar 127 5.5 Personalkostnader 129 5.6 Finansieringstransaktioner 133 5.7 Korta placeringar 137 5.8 Skatt 140

51

4

I nne h å l l

6 Bokslut 147

9 Kassaflödesanalys 289

6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 6.7

Bokslutets grundläggande syfte 148 Periodisering och värdering 149 Interimsposter 153 Värdering av anläggningstillgångar 177 Värdering av omsättningstillgångar 187 Värdering av skulder och avsättningar 196 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta 199 6.8 Obeskattade reserver, bokslutsdispositioner och skatteberäkning 204 6.9 Eget kapital och bokföring av årets resultat 219 Del 3 Finansiell rapportering 7 Balansräkning 223

7.1 Kopplingen balansräkning– resultaträkning 224 7.2 Definitioner och värdering 226 7.3 Anläggningstillgångar 232 7.4 Omsättningstillgångar 241 7.5 Skulder 245 7.6 Avsättningar 246 7.7 Eget kapital 248 8 Resultaträkning 261

8.1 8.2 8.3 8.4 8.5

Definitioner 262 Intäkter 264 Kostnader 268 Effekter av värdeförändringar 279 Resultaträkningens format och resultatmått 282

221

9.1 9.2 9.3 9.4

Från resultat till kassaflöde 290 Varför kassaflödesanalys? 291 Kassaflödesanalysens struktur 293 Framtagande av kassaflödesanalys 295

10 Upplysningar 319

10.1 Var och hur upplysningar lämnas 320 10.2 Syftet med upplysningar 322 10.3 Vanliga obligatoriska upplysningar 326 11 Koncernredovisning 335

11.1 Vad är en koncern? 336 11.2 Vad är koncernredovisning? 337 11.3 Syfte med koncernredovisning 338 11.4 Teknik för koncernredovisning 342 Del 4 Reglering och principer

353

12 Reglering av redovisning 355

12.1 Varför regler för redovisning behövs 356 12.2 Statlig eller privat reglering 358 12.3 Svensk reglering av redovisning 360 12.4 Internationell reglering av redovisning 364 12.5 Princip- eller regelbaserad redovisning 367 13 Redovisningsprinciper 371

13.1 Principer och deras betydelse 372 13.2 Grundläggande antaganden 373 13.3 Principer för värdering och periodisering 375 13.4 Målsättningar med redovisning 380

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

I nnehål l

Del 5 Finansiell analys

389

14 Analys av redovisning 391

14.1 Skäl till analys av redovisning 392 14.2 Aktieägare 394 14.3 Långivare 398 14.4 Skatteverket 399 14.5 Övriga intressenter 400 15 Nyckeltal 405

15.1 Allmänt om nyckeltal 406 15.2 Lönsamhet 410 15.3 Effektivitet 420 15.4 Kapitalstyrka 423 15.5 Likviditet 426 16 Finansiell analys av City Buss AB 433

16.1 City Buss AB 434 16.2 Utvecklingstrender över tid 440 16.3 Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver 441 16.4 Lönsamhet och effektivitet 443 16.5 Kapitalstyrka och likviditet 448 16.6 Konkurrentanalys 450 Sakregister 453

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

5

7

FÖRORD

Den här boken är skriven för att vara användbar på grundkurser i extern redovisning på högskolenivå. I företag kan redovisning ses som den aktivitet som håller takten för samtliga aktiviteter i en organisation. Detta är analogt med trummorna i ett rockband.

Strukturen på kurser i grundläggande redovisning innebär ofta en avvägning mellan å ena sidan bokföringstekniska inslag och å andra sidan mer konceptuella och teoretiska resonemang. Den här boken täcker in bådadera. Den innehåller ett omfattande avsnitt om bokföringsteknik (del 2). Dessutom täcker boken in fördjup­ ande resonemang om olika delar av redovisningsämnet. Inledningsvis diskuteras varför redovisning finns och vad redovisning är för något (del 1). Bokens del 3 ger en grundlig översikt över olika finansiella rapporter, med särskilt fokus på balans- och resultaträkning. Del 4 täcker in kontextuella aspekter på redovisning, såsom reglering och principer. I del 5 diskuteras användning av redovisning, framförallt med hjälp av nyckeltal. En målsättning i hela boken är att studenten ska förstå varför redovisning ser ut som den gör, och förstå hur olika delar av redovisningen och begrepp relateras till varandra. Efter att ha läst denna bok kommer studenten följaktligen inte att enbart kunna bokföra, utan även ha en djupare förståelse av redovisning.

Hela bokens struktur är uppbyggd kring en idé om en redovisningsprocess, från transaktioner i företag, via redovisningssystem och finansiella rapporter till användare av redovisning. Bokföringsteknik finns framförallt i del 2 av boken. För de som önskar använda boken utan att fördjupa sig i bokföring är det möjligt att läsa del 1 och 3–5 utan att läsa del 2. Del 5, om analys av redovisning, är också fristående i meningen att den inte krävs för att ta till sig resten av boken.

Boken innehåller ett antal fördjupningar. Där finns både diskussioner om aktuella debatter från redovisningens praktik och normsättning, och koppling till forskning i redovisning. Det ger studenten en möjlighet att se den kontext som redovisningen finns inom.

Förutom att vara en lämplig grund för lärarledd undervisning, är boken dessutom skriven för att kunna användas i samband med självstudier. Varje kapitel innehåller många exempel och avslutas med instuderingsfrågor. Till boken finns även en övningsbok med frågor kopplade till samtliga kapitel. Övningsboken innehåller ett fullständigt facit.

Eslöv, Göteborg och Uppsala, mars 2015 Författarna © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

Del 1 Redovisningens grundl채ggande fr책gest채llningar

Varför redovisning?

I denna bokens första del introduceras ämnet redovisning genom att några centrala frågor besvaras. I det här kapitlet besvaras frågan om varför det finns redovisning, och vad syftet med redovisning är. I kapitel 2 diskuteras vad redovisning är för något, medan kapitel 3 fokuserar på hur redovisning tas fram, det vill säga hur syftet med redovisning uppnås.

I detta inledande kapitel kommer du som läsare att få reda på varför redovisning är så viktigt och centralt för ekonomin och samhället i stort. Du kommer också att få reda på varför just du ska lära dig redovisning, det vill säga varför du ska läsa resten av denna bok.

Redovisning är någonting som vi regelbundet stöter på i vår egen vardag som privatpersoner, och därför berör det oss alla på en mängd olika sätt. Redovisning är dessutom det mest fundamentala sätt som organisationer har för att kommunicera med omvärlden om hur det går för dem. Den är därför central för att dessa organisationer ska kunna ha transaktioner med omvärlden, som behövs för att kunna driva verksamheten. Genom att vara underlag för beslut kan den också få stora samhällsekonomiska konsekvenser. Redovisning är alltså viktig, men den är samtidigt subjektiv. Det finns inte ett enda ”rätt” sätt att redovisa. Just därför är redovisning så viktig att förstå sig på för alla, både inom och utanför arbetslivet, men också så spännande och rolig att ägna sig åt.

1.1 Redovisning

i organisationer

Den här boken handlar om extern redovisning, dvs. redovisning som produceras av organisationer för användare utanför organisationen. Organisationer kan i detta sammanhang vara av skilda slag. Det kan röra sig om stora börsnoterade företag med tiotusentals anställda som agerar globalt eller små företag som drivs av ägaren själv, inte har några anställda och endast agerar lokalt. Organisationer kan även vara svenska

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

1

12

De l 1 R e d o v i sn i n g e n s g rundl äg g ande fråg es täl l ningar

staten, kommuner, myndigheter, stiftelser, ideella föreningar och kyrkor. Ordet organisation kan följaktligen innefatta mycket, men i större delen av denna bok fokuserar vi på redovisning från företag.

Att det handlar om extern redovisning innebär att boken inte behandlar redovisning som produceras för att underlätta den interna styrningen av organisationer, ofta benämnd intern redovisning.

Den externa redovisningen är en form av språk som används som kommunikationsmedel till stöd för ekonomiska relationer mellan företag och andra organisationer.

Eftersom ekonomiska relationer mellan organisationer är grunden för en väl utvecklad ekonomi är redovisning mycket viktig. Ett bevis för detta är de stora resurser som organisationer lägger på att producera redovisning. Det är också väldigt många människor som arbetar med redovisning; riktigt stora företag kan ha tusentals anställda som arbetar med enbart redovisning.

Ett annat tecken på redovisningens betydelse är vad som händer när redovisningen inte fungerar. Även om redovisning för den stora majoriteten av företag fungerar så som det är tänkt, genom att på ett rimligt sätt avspegla vad som händer i organisationen, finns det exempel på att redovisning som inte fungerar kan få mycket allvarliga konsekvenser. Ett tidigt exempel är den s.k. Kreugerkraschen, som inträffade i början av 1930-talet och som bl.a. innefattade felaktig redovisning. Kreugerkraschen fick stora effekter på Stockholmsbörsen och Sveriges näringsliv, och även på regleringen av redovisning i Sverige. Sjuttio år senare, runt år 2000, inträffade liknande händelser för Enron i USA och – i mindre skala – för Prosolvia i Sverige. Ett annat exempel är HQ Bank, vars ifrågasatta redovisning bidrog till att bankens tillstånd drogs in av Finansinspektionen år 2010.

På grund av redovisningens betydelse, och organisationers ökade medvetenhet om hur viktig redovisningen kan vara, vittnar många i näringslivet om att redovisning fått en ny roll. Redovisning är inte längre endast en stödfunktion som sköts av ett par isolerade kamrerer, utan redovisningsfrågor blir i allt större utsträckning föremål för diskussioner i lednings- och styrelserum när strategi- och styrfrågor behandlas.

1.2 Redovisning

i vardagen

Redovisning är en vanligt förekommande företeelse i världen och i alla delar av livet, även i det privata. Det märker alla som t.ex. varit studenter. För många nyblivna studenter vid universitet eller högskola är det första gången som man måste klara sig helt på egen hand. Det innebär mycket att tänka på, inte minst när det kommer till den privata ekonomin! Det är inte alltid lätt att hålla reda på hur mycket pengar som faktiskt går till olika saker, och det kan ta tid innan man skapat sig en överblick över vart pengarna går. Viss planering behövs också eftersom vissa utgifter ska betalas i förskott (såsom hyra) och andra i efterskott (såsom el). I slutet av månaden kommer © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

1 Varf ör redo visning?

studiebidraget och studielånet, och då ska också hyran betalas i förskott – så långt är det tydligt och förutsägbart. Men de andra utgifterna blir det svårare med. Hur mycket pengar går till mat varje månad? Kurslitteraturen blir inte sällan dyrare än vad man tror, och sedan kommer hyresvärden i efterhand och meddelar vad elräkningen faktiskt blev. När det gäller pengar till nöjen och fritidssysselsättningar, som naturligtvis är väldigt viktiga för en student, kan det också vara svårt att göra beräkningar. Det blir i största allmänhet svårt att få pengarna att räcka till. Figur 1.1 visar hur det kan se ut för en student en vanlig månad.

De flesta kanske inte gör en sådan formell och skriftlig uppställning, utan har i stället något slags översiktlig idé om att det finns en balans mellan de pengar som kommer in och de pengar som går ut. För de flesta finns dock uppställningen tillgänglig som kontoutdrag från banken.

Att privatpersoner inte tänker så mycket på sin egen redovisning beror kanske på att det ofta ändå löser sig på något sätt (kalkylen i figur 1.1 visar t.ex. hur välvilliga föräldrar rycker in och avhjälper ett tillfälligt månadsunderskott). Men så oplanerat kan inte en organisation agera. Om organisationen inte planerar och har översikt över sin ekonomi kan den inte fortsätta att existera. En anledning kan vara att de som finansierar organisationen drar sig ur, vilket dränerar den på pengar. En annan anledning är att organisationen riskerar att förlora sina anställda.

Som privatpersoner måste vi regelbundet också mer formellt redovisa vår ekonomi, vilket görs till staten i form av en årlig självdeklaration. Alla personer är skyldiga att betala skatt på de inkomster de har för arbete, försäljning av aktier, bostad osv. Ofta behövs inte så stor arbetsinsats för privatpersonen själv eftersom t.ex. arbetsgivaren sköter skatteinbetalningar avseende löner, banken avseende räntor osv. Men i andra fall måste vi vara lite mer aktiva, t.ex. om vi säljer en bostad eller gör andra affärer.

Studiebidrag

+2 000

Studielån

+6 000

Hyra studentrum

−3 000

Mat

−2 800

Kläder och övrigt

–1 000

Studiematerial

−700

Nöje och fritid

–1 500

Summa

–1 000

Bidrag från föräldrar

+1 000

Summa

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

0

Figur 1.1 Exempel på en students ekonomi för en studiemånad.

13

14

De l 1 R e d o v i sn i n g e n s g rundl äg g ande fråg es täl l ningar

EXEMPEL: REDOVISNING AV LÄGENHETSFÖRSÄLJNING

Anta att jag säljer en lägenhet den 1 mars.

Anta också att jag köpte lägenheten några år tidigare för 1 000 000 kr men att den nu stigit i värde, och att jag därför säljer den för 1 200 000 kr. I samband med försäljningen anlitades en mäklare, som tar 40 000 kr i arvode. Detta innebär en vinst på 160 000 kr (1 200 000 – 1 000 000 – 40 000). Denna

1.1

vinst vill staten att jag betalar skatt på.

Vinsten beräknas som försäljningspris minus det lägenheten tidigare köptes för och minus omkostnader vid försäljningen (mäklararvode). En redovisning av vad som hänt vid försäljningen och vad detta innebär för vinster eller förluster måste därför tas fram.

Då får vi titta tillbaka och se vilka händelser som inträffat under året och sedan räkna ut vad skatten blir. Studenter bor nog oftast i studentrum, men senare i livet och även som student kan det hända att man köper både lägenhet, hus, värdepapper och annat där man har en redovisningsskyldighet (se exempel 1.1).

I maj året efter lägenhetsförsäljningen är det dags för privatpersonen att lämna in en deklaration där alla de händelser som påverkar skatten för det gångna året finns med.

På samma sätt ska organisationer ta fram en sammanställning av händelser under det gångna året, vilket oftast görs i en årsredovisning. Den är omfattande och inkluderar en mängd olika sammanställningar av organisationens ekonomi, hela tiden med fokus på det gångna året. Förutom att organisationens årsredovisning är mycket mer omfattande och detaljerad än privatpersonens, så finns en annan central skillnad. Privatpersonens deklaration lämnas till Skatteverket och kommer i övrigt inte någon annan till del. För många organisationer är årsredovisningen offentlig och av intresse för väldigt många.

Vilka det är som har intresse av en organisation och hur dessa använder redovisning diskuteras i följande avsnitt. Nämnas bör även att många organisationer måste komplettera sin redovisning genom att lämna en inkomstdeklaration till Skatteverket.

1.3 Organisationens Resurs Resurs är en benämning på allt det som en organisation använder i sin verksamhet och kan innefatta både fysiska tillgångar och tjänster som företaget använder, inklusive det arbete som de anställda utför.

omvärld

Redovisning är en viktig aspekt av vårt liv. För organisationer utgör den det främsta verktyget för att på regelbunden basis kommunicera med omvärlden. Frågor som redovisningen kan besvara är t.ex.: Tjänar organisationen några pengar? Finns det pengar i organisationen? Vems pengar är det i så fall?

En organisation behöver ett stort antal resurser för att kunna driva sin verksamhet.

Exempel på resurser är maskiner som används för tillverkning eller tillgång till anställda som utför arbete. Det är helt avgörande för organisationen att den kan se till att alla de som på olika sätt tillhandahåller resurser och som organisationen därmed är beroende av fortsätter att vara intresserade av att göra detta. För att illustrera att en © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

1 Varf ör redo visning?

organisation är beroende av flera olika aktörer i sin omgivning brukar man prata om att en organisation har olika intressenter.

Den s.k. intressentmodellen fångar hur organisationen är omgiven av olika parter och att det finns ett ömsesidigt beroende mellan dessa och organisationen. Intressenterna har krav och förväntningar på organisationen som i tillräckligt hög grad måste uppfyllas för att organisationen ska kunna upprätthålla ett förtroende och därmed säkra sin överlevnad. Det är t.ex. aktieägare som bidrar med kapital och sedan förväntar sig utdelning, banker som lånat ut pengar och sedan förväntar sig ränta och amorteringar, kunder som betalar för produkter eller tjänster, leverantörer som levererar varor och tar betalt för dessa, men även staten, som tar ut skatt, och de anställda inom organisationen, som förväntar sig lön för sitt arbete. Intressenter kan även ses ur ett ännu bredare perspektiv och därmed inkludera även dem som indirekt påverkas av det organisationen gör, t.ex. fackliga organisationer och intresse­organisationer (se figur 1.2).

Det kan även finnas andra typer av intressenter i organisationer. Exempelvis kan kommande generationer betraktas som intressenter (om än företrädda av någon annan), vilket sätter fokus på organisationens ansvar för verksamhetens påverkan på miljön. Ett annat exempel är att organisationens verksamhet kan få sociala effekter, om t.ex. barnarbetare används i någon del av verksamheten. På senare tid har sådana

Ägare

Långivare

Intresseorganisationer Skatteverket

Fackföreningar

Organisation Övriga myndigheter

Leverantörer Anställda Kunder

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

Figur 1.2 Olika intressenter påverkas på olika sätt av vad som händer i organisationen.

15

16

De l 1 R e d o v i sn i n g e n s g rundl äg g ande fråg es täl l ningar

FÖRDJUPNING: LEGITIMITET

I redovisningen fokuseras ofta på siffrorna i sig, och huruvida de ger en bra avspegling av vad som sker i företaget. Det finns dock forskning som visar att en annan dimension också är viktig. Arbetet med att ta fram redovisning i organisationer är starkt präglat av en ambition att uppnå legitimitet. Legitimitet handlar om behovet av att porträttera organisationen på ett sådant sätt att viktiga aktörer i organisationens omvärld blir tillräckligt nöjda för att fortsätta att på olika sätt stödja organisationen, som antingen finansiär, anställd, kund eller något annat (Unerman & O’Dwyer 2006).

Omgivningens prioriteringar och värderingar är dock inte konstanta, utan de skiftar över tid.

Därför är arbetet med att bli legitim i andras ögon ett kontinuerligt arbete. Det som anses viktigt under en tidsperiod kan anses mindre viktigt en annan.

Olika typer av redovisning har länge ansetts spela en viktig roll för organisationer i deras arbete att framstå som ”goda” i samhällets ögon (Patten 1992). Ett sätt att göra detta är att tillhandahålla en s.k. hållbarhetsredovisning.

Sådana här idéer har också visat sig ”smitta” organisationer emellan – om flera organisationer börjar redovisa en viss typ av information börjar snart omgivningen undra varför inte alla andra också gör det. Därför brukar man säga

1.2

att jakten på legitimitet i längden leder till en likformighet, dvs. att alla organisationer redovisar mer eller mindre likadant (Brandau m.fl.

2013). I grunden handlar det för organisationer om att uppvisa en identitet som omgivningen kan ta till sig, förstå och tycka om. Detta kan t.ex. vara att man är en organisation som tar ansvar för miljön, att organisationen är ledande i hållbarhetsarbete, tar väl hand om sina medarbetare eller är en i allmänna termer ”bra” organisation (Tregidga m.fl. 2014).

Referenser Brandau, M., Endenich, C., Trapp, R. & Hoffjan, A. (2013), ”Institutional drivers of conformity: Evidence for management accounting from Brazil and Germany”. International Business Review, 22, s. 466–479.

Patten, D.M. (1992), ”Intra-industry environmental disclosures in response to the Alaskan oil spill: A note on legitimacy theory”. Accounting, Organizations and Society, 17 (5), s. 471–475.

Tregidga, H., Milne, M. & Kearins, K. (2014), ”(Re)presenting ‘sustanainable organizations’”.

Accounting, Organizations and Society, 39 (6), s. 477–494.

Unerman, J. & O’Dwyer, B. (2006), ”Theorising accountability for NGO advocacy”.

Accounting, Auditing & Accountability Journal, 19 (3), s. 1–2.

frågor blivit viktigare, och då handlar det mycket om en organisations legitimitet; en organisation behöver framstå som allmänt ansvarstagande i frågor som många anser är viktiga (se fördjupning 1.2). I den här boken fokuserar vi dock på den redovisning som vänder sig till de intressenter som har direkta ekonomiska intressen i en organisation.

I följande avsnitt diskuteras dessa intressenter vidare.

Företag Ett företag är en organisation som vanligtvis har som mål att generera vinst till ägaren. I juridiska termer kan det drivas i olika former, vilka tas upp i avsnitt 5.1.

1.4 Centrala

intressenter

Hittills i detta kapitel har vi talat om organisationer, för att markera att redovisning kan komma från många olika håll. Vi har också påpekat att även privatpersoner producerar redovisning. Från och med nu ändras perspektivet och vi fokuserar på företag som © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

1 Varf ör redo visning?

redovisande enheter. Det innebär att valet av intressenter som tas upp i detta avsnitt tar sin utgångspunkt i dem som normalt är intresserade av företags redovisning. Detta behöver inte innebära att de intressenterna inte skulle vara relevanta för andra än företag. Exempelvis är Skatteverket en intressent som är relevant för både företag och privatpersoner. Dock fångas vissa intressenter inte upp här. Exempelvis är riksdagen och väljarna centrala intressenter för svenska statens redovisning, men de tas inte upp eftersom de inte är centrala ur ett företagsperspektiv.

Ägare Jämfört med andra intressenter har företagets ägare ett särskilt intresse i företaget eftersom de finansierar verksamheten och tar den allra största risken. En ägare är samtidigt den intressent som kan bestämma över företaget.

I ett mycket litet företag där ägaren och den som utför arbetet är samma person behövs redovisning för att hantera andra intressenter, t.ex. Skatteverket. Men den behövs inte för att ägaren ska få inblick och kunna följa upp vad som händer i företaget eftersom denne ju arbetar där. Detta är dock inte det vanligaste i större företag, där ägaren normalt inte tar aktiv del i företagets dagliga verksamhet.

I större företag, framför allt de företag som är noterade på en aktiemarknad, är den redovisning som produceras mycket komplex och omfattande. Det innebär att noterade företag lägger stora resurser på att producera redovisning. Det är sannolikt så att extern redovisning för dessa företag är särskilt viktig.

Noterade företag utmärks av att det finns ett stort antal ägare (investerare). Det betyder att ägarna ofta saknar direkt inblick i företaget och att de inte har någon direkt kontakt med ledningen. Bara för att man köper några Volvo-aktier kan man inte ställa frågor om företaget direkt till Volvos ledning. Det ägaren på sin höjd kan göra är att gå på bolagsstämman och rösta i vissa fundamentala frågor, såsom om företaget ska gå samman med ett annat, eller om man anser att styrelsen ska få fortsatt förtroende.

I övrigt kan inte aktieägaren påverka så mycket, förutom att eventuellt markera sitt missnöje med företaget genom att sälja sina aktier.

Eftersom distansen är så stor mellan ägaren och dem som utför arbetet i företaget, är det svårt för ägaren att få information om vad som faktiskt händer i företaget.

Samtidigt är ägaren beroende av detta, eftersom denne satsar pengar i verksamheten.

Detta skapar en grundläggande problematik som redovisning kan råda bot på. Genom att företaget upprättar en redovisning kan en stor mängd information om företaget, både övergripande och i detaljer, ges till en stor mängd ägare utan att de behöver träffa någon i företaget. Detta är oerhört värdefullt eftersom företaget därmed kan ha en stor krets av ägare, från hela världen, som på ett effektivt sätt kan få kunskap om viktiga händelser i företaget, företagets strategier, styrning och även de finansiella resultaten.

Det finns alltså en betydande informationsasymmetri (dvs. skillnad i hur mycket © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

17

18

De l 1 R e d o v i sn i n g e n s g rundl äg g ande fråg es täl l ningar

man känner till om företagets verksamhet, se fördjupning 1.3) mellan företagsledningen och aktieägarna. Denna asymmetri uppvägs till viss del av redovisning. Det är högst osannolikt att det skulle finnas aktiemarknader utan redovisning. För att kunna köpa en aktie (en äganderätt till en andel av ett företag) måste investerare ha viss grund­ läggande information, såsom vilka vinster företaget presterar.

Investerare använder redovisning som ett underlag för att ta beslut om att köpa, behålla eller sälja aktier. Investerare är primärt intresserade av framtida vinster. Men för att kunna prognostisera framtida vinster måste man utgå från information om nutida vinster. Det är inte möjligt att göra prognoser utan att ha en bas att utgå från.

Om vi t.ex. vet att ett företag hade en vinst på 10 miljoner kronor förra året, kan vi göra en prognos för huruvida vi tror att vinsten kommer att öka eller minska under innevarande år. Utan att ha information om vad som har hänt tidigare är det betydligt svårare att göra prognoser. Redovisning tillhandahåller information om vinster från föregående och tidigare år.

Enskilda investerare på börsen har följaktligen stor nytta av redovisning. Men även ekonomin i stort gynnas av att noterade företag producerar redovisning. Redovisning möjliggör för investerare att satsa sitt kapital i de företag som har störst potential.

Genom att kapital förs till företag – och branscher – med bra tillväxtutsikter kan den totala ekonomin växa snabbare.

Det som sagts här om investeringar i noterade företag gäller även för aktieinvesteringar i onoterade företag. Även där sker köp och försäljning av aktier, och redovis-

FÖRDJUPNING: INFORMATIONSASYMMETRI

Ett företags verksamhet kan anses utgå från ägarnas avkastningskrav, dvs. vad ägarna förväntar sig att få tillbaka på sin investering i företaget. Genom att företagsledningen arbetar med t.ex. kostnader, kvalitet, prissättning och styrning, kan företaget uppnå en så hög avkastning till ägarna som möjligt. Uttryckt med terminologi från s.k. principal–agent-teori kan ägarna i det här sammanhanget ses som principaler och företagsledningen som agenter, som verkar på principalens uppdrag. Principalen förväntar sig då att agenten ska arbeta utifrån principalens intresse. Principal–agentteorin beskriver två problem som sinsemellan är relaterade till varandra. Det första problemet är att principalen och agenten inte sällan har olika och till och med motstridiga intressen.

1.3

Det andra problemet är att det ofta är både svårt och dyrt för principalen att få en inblick i vad agenten egentligen gör (Eisenhardt 1989). Den senare problematiken är det som kallas informationsasymmetri och som blir dyrt att hantera eftersom det leder till ett behov av olika typer av rapporterings- och incitamentssystem. Ett rapporteringssystem som är av särskilt intresse i denna bok är extern redovisning. Baserat på principal–agent-teori finns således ett intresse för hur informations­asymmetri kan minskas genom användning av redovisning.

Referens Eisenhardt, K.M. (1989), ”Agency theory: An assessment and review”. The Academy of Management Review, 14 (1), s. 57–74.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

1 Varf ör redo visning?

ningen är ett viktigt underlag för att genomföra dessa köp och försäljningar. Slutsatsen är att utan redovisning skulle inte kapitalmarknader i den form som vi känner dem existera, och den totala världsekonomin skulle vara betydligt mindre.

Banker och andra långivare Banker och andra långivare lånar ut kapital till företag, och de är naturligtvis intresserade av att företagen kan betala tillbaka lånen. För att utvärdera ett företags återbetalningsförmåga behövs information om vilka resurser företaget kontrollerar och vilken intjäningsförmåga (dvs. resultat) det har. Redovisningen tillhandahåller denna information. Följaktligen underlättar redovisning beslut om att låna ut kapital.

Liksom i fallet med ägare underlättar redovisning inte enbart den enskilda bank­ ens beslut, utan den gör även att hela ekonomin i stort förbättras. Via redovisning kommer lån att ges till de företag som har störst möjlighet att betala tillbaka dem, vilket borde vara de verksamheter som har möjlighet att växa i framtiden. Därmed gynnas tillväxten.

En viktig skillnad mellan aktieägare i noterade företag och banker är att informationsasymmetrin är mindre för bankerna. Banker har ofta direktkontakt med företagets ledning och kan kräva ytterligare information som villkor för att ge lån.

Redovisning är alltså mindre essentiell för banker än för aktieinvesterare. Det är också ett historiskt faktum att de länder som traditionellt har haft mycket finansiering via banker (t.ex. Tyskland) har haft lägre krav på extern redovisning än de länder som traditionellt har haft betydande aktiemarknader (t.ex. USA). Trots detta skulle bank­ utlåning försvåras – och därmed fördyras – om det inte fanns någon generell redovisning som bankerna kunde utgå från.

Skatteverket De tidigare exemplen på användare av redovisning har fokuserat på finansiärer av företagets verksamhet. Där är redovisning till nytta för företagen själva, eftersom det möjliggör för företagen att få in det kapital de behöver för att driva sin verksamhet.

Skatteverket däremot samlar in skatt, och det är inte en aktivitet som företagen själva har nytta av – i alla fall inte direkt. För att se nyttan med redovisning i detta fall måste vi därför fokusera på nyttan för ekonomin i stort.

Vad gäller inkomstskatter (både för privatpersoner och för företag) är principen att högre inkomst ska innebära högre skatt. Den principen förutsätter att inkomstens storlek kan bestämmas. För företag innebär det att skattemässigt resultat behöver beräknas, och den beräkningen kräver i sin tur att det finns redovisning.

Hur skulle skattesystemet se ut utan redovisning? Ett alternativ skulle vara att t.ex. bestämma att alla aktiebolag i Sverige skulle betala en årlig skatt om 1 miljon kronor, © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

19

20

De l 1 R e d o v i sn i n g e n s g rundl äg g ande fråg es täl l ningar

oberoende av resultat (resultatet skulle inte kunna beräknas om det inte fanns redovisning). Men det skulle förmodligen vara negativt för legitimiteten i skattesystemet om stora företag med miljardvinster betalade lika mycket i skatt som ett litet företag bestående av en enda person. Dessutom skulle förmodligen majoriteten av små svenska företag flytta utomlands för att undvika den (för dem) höga skatten. Redovisning är följaktligen en central företeelse som underlag för ett politiskt legitimt skattesystem.

Anställda De anställda kan ses som en grupp intressenter, trots att de befinner sig inne i organisationen. Relationen mellan organisationen och de anställda är komplex på flera sätt. De anställda är antagligen till stor del intresserade av att få en bra lön, men de vill säkerligen också ha andra saker, såsom en trygg anställning, bra arbetstider och möjlighet att arbeta utifrån sina professionella värderingar eller uppnå personliga karriär­mål. Företagens redovisning är ett stöd för de anställda att bedöma löneutrymmet inför löneförhandlingar, att bedöma anställningstrygghet utifrån om företagets ekonomi är sådan att verksamheten kan bedrivas långsiktigt etc. I praktiken är det ofta fackföreningar som företräder de anställda och som kan använda redovisningen som ett stöd för att göra dessa bedömningar.

Kunder och leverantörer Kunder kan i första hand använda redovisning för att bedöma att motparten är finansiellt stabil och därmed har förmåga att leverera det som beställts. Särskilt viktigt är detta vid köp av komplicerade produkter, t.ex. vid investeringar i systemlösningar, där man som kund gör sig beroende av en leverantör under många år. Leverantörer kan använda sig av redovisning för att bedöma kundens betalningsförmåga – kommer vi att få betalt av kunden för det vi levererar? Leverantörer har därmed ett intresse som liknar det som banker och andra långivare har, men vanligtvis med ett kortare tidsperspektiv.

1.5 Varför

du ska lära dig redovisning

Efter att ha diskuterat varför redovisning är betydelsefullt både för företag och andra organisationer och för privatpersoner, sammanfattas här några skäl till att just du ska lära dig redovisning. Det första skälet är att redovisning är roligt. Många har uppfattningen att redovisning nog visserligen är ett viktigt och nyttigt ämne – men inte vidare roligt. Det här hänger ihop med synen på redovisning som ett tråkigt och enformigt sifferämne. Men redovisning handlar om relationer mellan organisationer, och därmed om relationer mellan de människor som agerar inom organisationer. Med detta perspektiv blir redovisning någonting oerhört fascinerande och utmanande – hur ska en © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

1 Varf ör redo visning?

organisation kunna ge en bild av sin verksamhet och det arbete som människorna inom organisationen gör, så att ett förtroende mellan organisationen och dess omgivning skapas och upprätthålls? Här finns inga givna rätt och fel, utan redovisningen måste innehålla en mängd olika bedömningar och överväganden, dvs. en viss subjektivitet.

Om det hade funnits ett ”rätt” sätt att redovisa hade redovisningen kunnat vara näst intill automatiserad och skötas av experter. Men så är alltså inte fallet. Och eftersom olika sätt att redovisa i sin tur får långtgående effekter blir redovisning allt annat än tråkigt. Ett exempel på effekter av redovisning är att när stora svenska banker redovisar stora vinster börjar politiker diskutera särskilda skatter på bankverksamhet.

Det andra skälet till att du ska lära dig redovisning är att det inte enbart är viktigt för experter att kunna det. Många tror att redovisning endast är viktigt för dem som vill bli experter på just detta. På sätt och vis är detta sant; ett exempel är att det är näst intill omöjligt att förstå ett börsnoterat företags redovisning utan att vara expert i redovisning. Men kanske just därför, och mot bakgrund av redovisningens betydelse även i vår vardag, menar vi att det är mycket angeläget för alla att ha åtminstone en viss förståelse för redovisning för att inte hamna i underläge i relation till just olika experter inom området. Detta är något som blir viktigt i många olika situationer.

Redovisning används ofta i den politiska debatten som underlag för olika beslut, t.ex. när storleken på statens budgetunderskott diskuteras. Som väljare och medborgare blir det därför avgörande med kunskaper i redovisning för att förstå hur beräkningar är gjorda och vilka antaganden som ligger bakom siffrorna, för att kunna göra avvägningar mellan olika alternativ. Även som anställd i en organisation blir redovisningskunskaper viktiga. I interna diskussioner i organisationer används ofta redovisning som underlag. Den som inte direkt arbetar med redovisning, utan kanske arbetar med marknadsföring, försäljning eller har personalansvar, behöver kunna förstå vad som ligger bakom siffrorna för att inte hamna i underläge. Även mycket specialiserade yrkesutövare vittnar om redovisningens ökade betydelse; exempelvis läkare och lärare behöver i allt större utsträckning förstå och hantera redovisning i sitt arbete.

Det tredje skälet till att du ska lära dig redovisning är att det inte är så svårt som ryktet säger. Det är visserligen många som tycker att redovisning är svårt, men det handlar ofta om en tröskel som man måste ta sig över. Redovisning är som tidigare nämnts ett slags språk, och precis som andra språk behöver en hel del tid inledningsvis ägnas åt att tillägna sig den grundläggande terminologi och grammatik som språket vilar på. När man väl kommit över denna första tröskel är väldigt mycket vunnet. Detta uppnår du genom att fortsätta läsa denna bok.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

21

22

De l 1 R e d o v i sn i n g e n s g rundl äg g ande fråg es täl l ningar

Avslutning I det här kapitlet har vi besvarat frågan om varför redovisning är viktig. Som bakgrund poängteras att både olika slags organisationer (t.ex. företag, myndigheter, ideella före­ ningar) och privatpersoner löpande måste redovisa.

Företagets förhållande till sin omvärld, och olika intressenter, presenterades i kapitlet. Redovisning är ett systematiskt sätt att ge information om företaget till intressenter. Ägare investerar i företaget och långivare lånar ut till företaget. Båda dessa intressenter behöver därför redovisning för att följa hur det går med investeringen respektive lånet.

Skatteverket behöver redovisning för att kunna ta taxeringsbeslut. Andra intressenter är anställda, kunder och leverantörer.

INSTUDERINGSFRÅGOR

Vad för slags redovisning produceras av privatpersoner?

Vad är en intressent till ett företag?

För vilka beslut behöver ägare redovisning?

För vilka beslut behöver långivare redovisning?

Vilken effekt får redovisning på ekonomin i stort med koppling till ägare och långivare?

6 Vilka beslut baserar Skatteverket på redovisning?

7 Varför är kunder intresserade av redovisning?

8 Varför ska du lära dig redovisning?

1 2 3 4 5

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

JAN MARTON är docent och verksam som lärare och forskare i externredovisning. Han var tidigare CPA (auktoriserad revisor) på Deloitte i New York och redovisningsspecialist på KPMG i Göteborg.

NIKLAS SANDELL är ek.dr och verksam som forskare och lärare på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Han har tidigare varit verksam som utredare och revisor vid Pwc samt som Financial & Legal Controller vid Aspiro AB. ANNA-KARIN STOCKENSTRAND är ek.dr från Handelshögskolan i Stockholm, nu verksam som forskare och lärare på Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Hon har också varit verksam på Finansinspektionens redovisningsavdelning.

REDOVISNING – från bokföring till analys Redovisning är en process som omfattar allt från företagets transaktioner och omständigheter, till den analys och användning av företagets redovisningsinformation som slutligen sker. Redovisning ligger också till grund för en lång rad viktiga beslut. Vi vill med den här boken visa att redovisning är någonting helt fundamentalt i samhället och ett ämne som är både roligt, spännande och viktigt!

Boken består av fem delar. I dessa delar illustreras hur 1. Redovisningen tar avstamp i de transaktioner och omständigheter som uppstår i företagets vardag.

2. Transaktioner noteras i företagets bokföring med den grundläggande logik som all redovisning bygger på.

3. De finansiella rapporterna upprättas genom summeringar men även en stor mängd subjektiva bedömningar. Upplysningar och tilläggsinformation behövs också för att informationen i rapporterna ska kunna förstås.

4. Redovisningsprinciper och redovisningsregler har en avgörande betydelse för redovisningen.

5. Redovisningsinformation kan konsumeras av användare utanför företaget som vil bilda sig en uppfattning om hur det går för företaget, ofta genom att jämföra företaget med andra företag, något som ofta kräver användning av så kallade nyckeltal.

Till boken finns ett gediget övningsmaterial i form av en övningsbok som täcker huvudbokens samtliga delar. Den innehåller ett stort antal övningar med fullständiga lösningsförslag och kommentarer.

Art.nr 38593 ISBN 978-91-44-10155-2

www.studentlitteratur.se

9 789144 101552