9789147104284 by Smakprov Media AB

vänder sig till såväl gymnasieelever som nyblivna högskolestuderande. Det formella skrivandet är ett viktigt moment i kurserna Svenska 1–3, och på universitetet och högskolan är det viktigt att kunna skriva texter av mer eller mindre formell karaktär. HÅLLBARA TEXTER – GRUNDERNA I FORMELLT SKRIVANDE ger handfasta råd om olika dispositionsmodeller och går systematiskt igenom skrivprocessens olika steg, med ett antal utvalda texttyper som slutmål. På vägen behandlas allt från styckeindelning, kärnmeningar och referat till utredande och argumenterande texter. Här beskrivs också hur en opposition går till. Den pedagogiska berättartexten i boken utmärks av en mängd tydliga och åskådliga exempel. I boken förklaras uppgiftsformuleringar som jämför, redogör för, referera och analysera. Här presenteras också texttyper som tentamen, dugga, PM, referat, laborationsrapport och paper. Hur man handskas med källor och gör en korrekt källförteckning behandlas utförligt. I boken finns också allt man behöver veta om referenshantering. Den här reviderade upplagan har utökats med kapitlet Språkliga verktyg för formellt skrivande, där argumenterande och utredande texter ingår. I kapitlet Vetenskapligt skrivande behandlas texter av vetenskaplig karaktär.

HÅLLBARA TEXTER – GRUNDERNA I FORMELLT SKRIVANDE

SOFIA ASK

Hållbara texter

SOFIA ASK

Hållbara texter Grunderna i formellt skrivande

”Min bok utgår ifrån att formellt skrivande är ett hantverk som går att lära sig med systematisk träning, något som har blivit ännu viktigare i Gy2011.” Sofia Ask, lärarutbildare på Linnéuniversitetet i Växjö

Best.nr 47-10428-4 Tryck.nr 47-10428-4

OMSLAG.indd 1

11-05-04 12.17.59

ISBN 978-91-47-10428-4 © 2006 1:a upplagan, 2011 2:a upplagan Sofia Ask och Liber AB Redaktion: Lisa Iverstam Form: Eva Jerkeman Produktion: Anna Törnqvist Göpel Omslagsfotografi: Shutterstock Andra upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Sahara Printing, Egypten 2011

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn: 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

INNEHÅLL Förord: Att skriva formella texter

Kapitel 1 Skrivprocessen – skrivandets hantverk

Skrivandets funktioner Skrivprocessens faser 1. Förstadium Ett ämne – flera dispositioner 2. Skrivstadium 3. Efterstadium Till sist: Tänk på hela skrivprocessen

8 11 11 17 18 18 20

Kapitel 2 Den viktiga sakprosan

Vad menas med prosa? Vad är skönlitterär prosa? Vad är sakprosa? Hur ser sakprosatexter ut? Får man skriva jag? Varför måste man kunna skriva sakprosa? Till sist: Inställning till sakprosa

22 22 22 24 25 26 26

Kapitel 3 Den självbärande texten

Mottagaranpassning på flera plan Meningen – balans och läsrytm Stycket Kärnmeningarna Att skriva med egna ord Att visa vem som har skrivit texten Att sätta ut referenser – att ”ge cred” Att citera En checklista Till sist: Layout

29 30 30 31 33 34 34 34 37 38

Kapitel 4 Språkliga verktyg för formellt skrivande

Referat: Att återberätta sakligt Referatets disposition

40 40

Referatmarkörer Stil Checklista: referat Argumenterande text: Att påverka åsikter Att förstå sin motståndares argumentation Dåliga strategier Texttyper Disposition Stil Utredande text: Att reda ut sakförhållanden Grunddisposition för utredande texter Argumentation och berättande i utredande texter Andras texter i din egen Harvardsystemet och källhantering Var ska referensen stå? Andra system för referenshantering Litteraturlistan Var hittar man information om en bok? Så här anger du källor Till sist: Variation men krav på konsekvent hantering

41 42 42 42 43 44 44 44 46 47 48 49 51 51 52 53 54 55 57 59

Kapitel 5 Vetenskapligt skrivande

Kunskapspussel Processen Vetenskaplig uppsats eller gymnasiearbete: upplägg och innehåll Inledningsdel Avhandlingsdel Avslutningsdel Det vetenskapliga språket Metatext Seminariet: Diskussion om din text Seminariets aktörer Att förbereda en opposition Seminariet: Så går det till Seminariet inleds Opponenten tar över Allmän diskussion Efter seminariet Till sist: En kreativ process

62 62 63 64 67 67 69 70 71 71 72 74 74 74 74 74 75

Kapitel 6 Universitetets texter

Nya krav på skrivande Kunskapsbyggande miljöer Grundkrav Texttyper Salskrivning Hemtentamen Dugga Paper PM Referat Recension Litteratur- och forskningsöversikt Laborationsrapport Akademiska uppsatser Examensarbete Vetenskaplig tidskriftsartikel Variation inom systemet Uppgiftsformuleringar: Vad är det du ska göra? Ett kritiskt-analytiskt förhållningssätt Vad innebär ett kritiskt-analytiskt förhållningssätt i praktiken? Till sist: Övning ger färdighet

78 78 78 79 79 79 79 80 80 80 80 81 81 81 82 82 82 82 84

Uppgifter

1. Ett ämne – flera dispositioner 2. Byt prosaform 3. Hitta kärnmeningarna 4. Skriv med egna ord 5. Den korrekta litteraturlistan 6. Var kritisk och analytisk

88 89 89 90 90 90

Litteraturlista

Lästips

84 86

FÖRORD Att skriva formella texter Alla kan lära sig att skriva bra och hållbara texter. Ur den här boken kan du hämta kunskaper om det skrivande du behöver behärska, i såväl gymnasieskolan som på universitetet. För att bli en bra skribent krävs kunskaper och färdigheter inom tre områden. Du behöver ha kunskaper om • hur det går till att skriva texter – det som kallas skrivprocessen, • skriftspråket som sådant, • de olika miljöer där texter ska läsas och användas och hur dessa miljöer påverkar utformningen av texterna. Du har förmodligen skrivit en hel del berättelser under din skoltid. Berättande texter är visserligen viktiga, men i gymnasieskolans senare del och på universitetet är det troligare att du behöver kunna skriva andra typer av texter, nämligen sakprosatexter av mer eller mindre formell karaktär. Den här boken handlar därför om sakprosa och formellt skrivande. För dig som går sista året i gymnasieskolan ställer de nationella proven och rapporteringen av gymnasiearbetet stora krav på dig och ditt skrivande. Utanför gymnasieskolan väntar sedan utbildning och arbete där du utan tvekan kommer att kunna använda dina kunskaper om text och skrivande. Ur det perspektivet är kunskap om hur man skriver formella texter viktig. När du nu sätter dig in i denna typ av skrivande ska du se det som en framtidsinvestering; du skaffar dig en nödvändig kompetens för kommande studier och arbetsliv. Författaren, 2011

1 Skrivprocessen – skrivandets hantverk Att skriva texter kan kännas motigt för somliga, men lätt för andra. Problem kan uppstå i olika faser när du skriver och därför kan det vara bra att kunna något om själva skrivprocessen, alltså något om skrivandets hantverk. I det här kapitlet kan du lära dig att strukturera arbetet med dina texter.

SKRIVANDETS FUNKTIONER Att skriva texter är ett hantverk som går att lära sig. Ingen människa föds med förmågan att kunna skriva perfekta texter. Även forskare, lärare, journalister och professionella skribenter får kämpa med formuleringar, meningsbyggnad och innehåll. Det är en naturlig del av själva processen när en text blir till. Skrivandet fyller olika funktioner i olika situationer. Ibland skriver vi för nöjes skull, för att uttrycka våra känslor och då tänker vi kanske inte så mycket på hur det ser ut, om orden är rättstavade eller om meningarna är rätt konstruerade. Skrivandet blir då ett sätt att bearbeta och uttrycka känslor, ett känsloredskap. Så här skriver exempelvis en gymnasieelev i sin blogg:

Skrivprocessen – skrivandets hantverk

Idag har jag varit sååå otroligt trött! Fick sluta flera timmar för tidigt och tänkte att jag skulle hinna med både att städa och börja skriva affärsplan. Dessvärre gick ju det åt helvete :| Meeen vad gör man… […] Jag hatar att köpa smink, det är ju så dyrt, och jag är så dålig på att sminka mig. (DOH) Då måste jag ju experimentera med sminket för att lära mig, det är ja för snål för, och som sagt smink är ju så dyrt :| Äjh vi får se hur det går med det där. Mascara o kajal duger väl bra? Men ååå vad jag vill ha ett par nya högklackade skor! -suktar- Men det är aldrig något som duger (duger det så är dom svindyra, för mig som går i skolan) Jaja. Hehe. SKAFF DIG ETT JOBB. Eller hur?… MM. Jag ska! [HA HA HA This doesn’t sound like me at all] Men jag menar verkligen det jag skrev!

Den här personen använder sin blogg till att uttrycka sina känslor, vilket syns tydligt i texten. Språket är vardagligt och pratigt (och inte alls korrekt, men det är inte viktigt i den här typen av text). Det känns nästan som om vi satt och lyssnade på henne vid köksbordet. Den här typen av känslomässiga och privata texter är exempel på att språket också har en expressiv funktion. Ibland skriver vi för att vi ska förstå något, för att reda ut och sortera våra tankar. Inte heller då är det språkets korrekthet som är det viktigaste, utan att vi förstår och kan fördjupa vår kunskap. Skrivandet blir då ett tankeredskap. Så här kan anteckningar från en lektion i historia se ut:

Latinamerikas historia Innan spanjorer/portugiser Två stora högkultursområden – Mexiko – azteker Anderna (Peru) - Inkariket Präglades av centralstyrning ledda av en aristokrati inre stridigheter (uppror resp. tronföljdstrider) slavsamhällen, organiserade arbetskraftinsatser Antalet indianer är svårt att beräkna. Kanske fanns det omkring 30 miljoner totalt (beräkningar på mellan 10–100 milj.). Gick ner till 5–6 miljoner och börjar sedan växa (med stora regionala variationer) http://homepage.mac.com/hakan_danielsson/lektionsanteckningar.html. (Hämtat 110228)

De anteckningar eleven gjorde resulterade i följande loggbokstext där innehållet bearbetas och formar ny kunskap:

Det är egentligen konstigt att två så stora kulturer bara kunde gå Kolla upp vad som menas med ”högkultur”). Gemensamma drag: hur de styrde sina länder, aristokrati som kanske går att jämföra med vår adel. Men det verkar inte som de kunde ärva tronen eftersom de hade inre stridigheter om vem som skulle styra. De hade slavar också, för arbetskraftens skull. Det är svårt att säga hur många indianer som fanns innan spanjorerna och portugiserna kom dit och erövrade de indianska rikena, men man räknar med allt från 30 miljoner. Kanske upp till 100 miljoner.

Skrivprocessen – skrivandets hantverk

under som inkafolket (i Peru) och aztekerna (i Mexico) gjorde. (OBS!

Skrivprocessen – skrivandets hantverk

Genom att skriva ner tankar och sätta ord på det som är svårt kan du förstå det nya och låta det bli en del av den kunskap som redan finns i din minnesbank. Att det som skrivs är språkligt korrekt är inte så viktigt här – dels skriver du för dig själv, dels är det förståelsen som står i fokus. Detta skrivande ger uttryck för språkets kognitiva funktion. Men, vi skriver också för att kommunicera med andra och det ställer stora krav på att texten innehåller precis så mycket information som läsaren behöver för att förstå vad författaren menar. Det kommunikativa skrivandet handlar om att skriva för andra. Kommunikativa texter kan vara allt från en lapp på köksbordet till en doktorsavhandling på universitetet. Vi vill säga något med våra texter och vi vill att andra ska läsa och reagera på det vi säger i texten. Här är språkets kommunikativa funktion det viktigaste När du ska skriva en kommunikativ text är det bra att känna till en arbetsgång som kan hjälpa dig att komma igång med skrivandet på effektivt sätt. Denna arbetsgång utvecklades redan av antikens greker och romare. Fria män på den tiden behövde lära sig tala väl så att de kunde ingå i debatt och samhällsliv. Därför utarbetades mönster för hur man skulle gå till väga då man förberedde ett offentligt framförande. De grekiska talarna delade in arbetsgången i tre faser. Dessa tre faser fungerar på samma sätt för talad och för skriven text.

SKRIVPROCESSENS FASER

Förstadium

Här gör du alla förberedelser som är nödvändiga innan du kan börja skriva. Börja med att analysera själva skrivsituationen. Ställ följande frågor till dig själv: • Syfte: Vad vill jag med min text? Ska jag roa, oroa, väcka engagemang eller ska jag undervisa om något? Hur är uppgiften formulerad? • Mottagare: Vem eller vilka ska läsa min text? Vad känner läsaren redan till? Vilken språklig nivå bör jag välja för att mitt budskap ska nå fram? • Texttyp: Vilken typ av text är det jag ska skriva? I de nationella proven kan det till exempel vara utredande text eller argumenterande texter som debattinlägg och insändare. I arbetslivet kan det vara rapporter, PM, offerter etcetera. Vad är typiskt för just den texttyp som efterfrågas? • Medium: Vilken kanal ska jag använda mig av? Är min kanal text på ett papper, en PowerPoint-presentation som kräver en dator eller ska jag sätta upp affischer på lyktstolpar?

För att göra texter självbärande behöver du återigen tänka tillbaka på den analys som du alltid gör när du planerar att skriva en text. Frågan ”VILKA ska läsa texten?” är viktig nu. Idag sprids texter och annat skrivet material snabbt via datorer och Internet, så du kan inte vara säker på att du vet vilka som kommer att läsa din text. Därför gäller det att vara så korrekt och saklig man kan så att texten tilltalar så många som möjligt. I de fall där man känner till läsekretsen är det givetvis viktigt att man anpassar texten till det man vet om dem som ska läsa. Du måste också känna till något om den miljö där din text ska användas och fungera. De flesta grupper i samhället har egna speciella sätt att forma texter för att de ska fungera inom den miljö där de ska användas och läsas. Exempelvis skriver inte läkare, advokater, byggarbetare och lärare texter som ser likadana ut. De skiljer sig från varandra i fråga om ordval och utformning. Men för att verksamheten ska fungera måste texterna svara mot de krav som finns inom den aktuella miljön. För att

Skrivprocessen – skrivandets hantverk

Målgruppsanalys

förstå nedanstående texter behövs både specialutbildning och kunskap i respektive fackspråk: Exempel från vård och omsorg:

70-årig icke-rökande man har sökt ortopedakutmott. p.g.a. tilltagande värk i ryggen samt subfebrilitet. Skelettröntgen visar destruktion i kotorna Th V-VII. Ortopedjouren har även sänt patienten till lungröntgen, som påvisat högersidig pleuravätska, ca 3 cm i sidoläge, och överremitterar nu patienten till medicinjouren. Källa: www.medfak.lu.se

Exempel från databranschen:

Program kompilerade med DJGPP, och alla utvecklingsverktyg erbjudna som en del av DJGPP, ser på utsidan ut som normala DOS program, och de är beroende av MS-DOS och BIOS för fil I/O och andra grundläggande funktioner såsom tangentbord input, skärm cursor position, etc. Men, det mesta av koden i ett DJGPP program är 32-bitars protected-mode kod; DJGPP program använder DPMI (DOS Protected Mode Interface) för att tillåta DOS/BIOS anrop från protected-mode. Därför kan alla miljöer som kan köra DOS program och erbjuder DPMI tjänster exekvera DJGPP program. Källa: http://web.telia.com

Exempel från verkstadsindustrin:

Skrivprocessen – skrivandets hantverk

Skyddsgaser för svetsning är antingen inerta (MIG) eller aktiva (MAG). Att gasen är inert betyder i detta fall att den inte reagerar med svetssmältan. Argon och helium är inerta gaser. Med aktiva gaser har man större möjligheter att optimera processen och den färdiga svetsens egenskaper. Många material, t.ex. olegerat stål, förutsätter att man använder en aktiv gas för att processen ska bli stabil och tillförlitlig. Argon/koldioxid och argon/oxygen är exempel på aktiva gasblandningar. Bland MISON skyddsgaserna finns det en skyddsgas som är optimal för varje svetsapplikation Källa: http://www.aga.se/international/web/lg/se/ like35agase.nsf/docbyalias/mig_mag_welding

Innan du skriver din text är det alltså viktigt att du funderar över frågorna ”Vad vet läsarna redan om det jag skriver?” och ”Vilken ny information behöver de få?” Om man inte är säker på vad läsarna vet är det säkrast att ge kortfattad, men grundlig information redan i textens början. Man kan lägga in en fras som ”Först kommer jag att presentera problemet i sin helhet” – då kan de läsare som känner sig hemma på området hoppa över det stycket och gå direkt till den nya information som du presenterar i texten. Dessa läsanvisningar blir en slags service för läsaren. Om du känner till dina läsares förkunskaper kan du låta viss självklar information vara underförstådd. Exempelvis behöver du inte förklara det svenska skolsystemet för en grupp lärare eller hur Word fungerar för en supporttekniker. Stoffsamling

När analysen av skrivsituationen är färdig börjar du samla fakta, eller stoff som det också kallas, till din text. Detta kan du göra genom att läsa i böcker och i tidningar, genom att söka på Internet, intervjua personer eller bara genom att tänka igenom vad du redan vet. När du har samlat in tillräckligt med fakta behöver du sovra och bestämma vad som är viktigt att du tar med i din text. För läsarens skull är det angeläget att du fokuserar på det texten ska handla om, därför måste du ta bort information som inte behövs.

Nu är det dags att bestämma sig för hur innehållet i texten ska presenteras, alltså vilken struktur texten ska ha. I skrivsammanhang kallas strukturerna för dispositioner. Tänk på dispositionen som din egen karta till texten. Det är viktigt att du efter hand skapar dig en klar och genomtänkt disposition för din text eftersom en rörig struktur gör läsaren förvirrad. Den vanligaste textstrukturen i skolan är den berättande och den brukar komma naturligt för oss, både i tal och i skrift. Men att bara känna till berättandets struktur är inte nog. Det finns andra sätt att organisera text än kronologiskt, som ju är berättelsens struktur. Exempel på andra dispositioner är:

Skrivprocessen – skrivandets hantverk

Disposition

är ett vanligt och enkelt sätt att strukturera en text. Den innehåller en inledning där problemet eller en fråga presenteras, en avhandlingsdel där problemet bearbetas och en avslutning som sammanfattar och svarar på frågan. Så här skulle en sådan struktur kunna se ut:

1. TEMATISK DISPOSITION

Inledning • presentera ämnet, till exempel luftföroreningar • ställ frågan ”Vad blir effekten av ökade utsläpp i atmosfären?” Avhandling • redovisa hur luften påverkas • redovisa hur djur och växtliv påverkas • redovisa hur klimatet förändras Avslutning • sammanfatta resultatet • dra slutsatser om vilka effekter de ökade utsläppen får

innehåller två huvuddelar där argument för respektive mot något presenteras. Ett exempel på en kontrastiv disposition skulle kunna se ut så här:

Skrivprocessen – skrivandets hantverk

2. KONTRASTIV DISPOSITION

Inledning • presentera ämnet: Myndighetsålder 18 år – för låg? • redovisa argument för myndighetsåldern 18 år • redovisa argument mot lägre myndighetsålder än 18 år Avslutning • sammanfatta argumentationen och ta ställning om det efterfrågas

sätter det viktigaste först och lockar på så sätt läsaren in i texten. Så här kan en emfatisk disposition se ut:

3. EMFATISK DISPOSITION

Inledning • det viktigaste i korthet • ämnet utvecklas med mer information • fler detaljer om ämnet förtydligar Avslutning

Emfatisk struktur används ofta i tidningstexter. Rubriken nedan ger hela nyheten direkt, ingressen ger något mer information och själva texten ger slutligen ytterligare detaljer.

alag

Storseger för historiskt hemm

rkstads et var i lördags som IFK Bjö a 3–1 hel d me a arn damlag slog Geting Mål. ion tad Hemmalaget IFK a-s på ett regnigt och lerigt Ver son Ols na An Björkstad blev i lörn, görare var Lisa Andersso För . tad rks dags historiska genom Bjö och Berit Svensson för IFK ka Eri ken bac att gå obesegrade d sto Getingarnas enda mål till ck fi ut min genom serien. Genom a sist Ekhagen som i matchens Björkstads en storskräll mot faett kraftigt vristskott som inte stoppa. de voriterna Getingarna kun målvakt Pernilla Århem tadsrks bjö BK i lördags säkrade att nar Tränare Eva Olsson me att och m for Björkstaddamerna sin tre damerna aldrig varit i bät re hög s len bol plats i slutspelet. Inget fot chanserna att avancera till en än e rar sna lag har någonsin tidihet divisioner idag är verklig ds i början av gare vunnit alla sina avlägsen dröm. Slutspelet inle Lindarna. matcher i grundserien. IFAG juni med bortaspel mot

Skrivprocessen – skrivandets hantverk

björkstad

4. En text kan också ha en KRONOLOGISK DISPOSITION . Kronologi har med tid att göra och i en sådan disposition beskrivs händelser i den ordning de inträffar tidsmässigt. Du känner kanske igen det här från när du skriver berättelser. Texter om en historisk persons liv går ofta bra att disponera kronologiskt. Gustav Vasas liv och leverne skulle kunna vara ett ämne som man väljer att disponera så här:

Inledning • presentera ämnet Gustav Vasa – en 1500-talsregents liv Gustav Vasa föds Uppväxttid På skidor i Dalarna Kung med tandvärk Gustav Vasa dör Avslutning • sammanfatta

Skrivprocessen – skrivandets hantverk

När du har valt dispositionsprincip är det dags att börja skriva. Först måste du välja språklig nivå. Titta då på analysen som du gjorde på sidan 11. Vilka är dina läsare och vad förväntar de sig för språklig nivå? Det kan vara nog så viktigt att välja rätt stilnivå – tänk bara på vilken effekt fel språk kan få i fel situation. En uppmaning hos doktorn att ”pissa i muggen” skulle vi kanske ta illa upp av, även om vi förstår orden och vad som menas. Språket måste alltid anpassas till mottagaren om man vill att budskap och innehåll ska nå fram.

ETT ÄMNE – FLERA DISPOSITIONER Texter på temat dödsstraff skulle kunna se ut så här med några olika dispositioner: Tematisk

Kontrastiv

Kronologisk

”Dödsstraff i tre olika länder”

”Öga för öga eller andra kinden till?”

”Sverige och dödsstraffet”

Inledning • presentera ämnet • ställ frågan ”Vilken syn på dödstraff finns i USA, Kina och Iran?”

Inledning • presentera ämnet • ställ frågan ”Vilka argument kan föras för eller mot dödsstraff?”

Avhandling • redovisa USA • redovisa Kina • redovisa Iran

Argument för • ”öga för öga” • brott ska inte löna sig • avskräckande effekt

Inledning • presentera ämnet • ställ frågan ”Hur har dödstraffets historia i Sverige sett ut?” – vikingatid – medeltid – stormaktstid – frihetstid – fram till nutid

Avslutning • sammanfatta resultatet • dra slutsatser om likheter och skillnader mellan de olika ländernas syn på dödsstraff.

Argument mot • vända andra kinden till • dödsstraff är mord • ingen avskräckande effekt • avrättas rätt person?

Skrivprocessen – skrivandets hantverk

Avslutning • sammanfatta resultatet • dra slutsatser om vilka argument som finns och hur hållbara de kan tänkas vara. Ta ställning, om det efterfrågas.

Avslutning • sammanfatta resultatet • dra slutsatser om hur dödstraffets historia i Sverige har sett ut ur ett historiskt perspektiv.

Skrivstadium

Nu kan du börja skriva din text och du bör då ha god hjälp av det arbete du lagt ner i förstadiet. Du har samlat och gjort urval ur de fakta du har plockat ihop, du har valt en lämplig disposition och du vet vem som ska läsa din text och hur den därför förväntas se ut. Tänk på att du inte behöver börja med början och skriva dig mot slutet – det går lika bra att skriva på den del i strukturen där du känner att du har inspiration och lätt att komma igång. Skrivandet kan på detta vis liknas vid legobygge. Du har din ritning (dispositionen) och alla delarna (innehållet, stoffet) och du kan sätta ihop enstaka delar för att till sist foga samman allt till en helhet.

Skrivprocessen – skrivandets hantverk

Efterstadium

Din text är nu skriven, men är ändå inte färdig. Den behöver läsas om, bearbetas och korrekturläsas innan du lämnar den ifrån dig för bedömning eller publicering. Den här fasen är mycket viktig eftersom du inte vill bli slutgiltigt bedömd på ett utkast, utan på en så färdig text som möjligt. Låt därför din text vila. Läs den inte på ett par dagar, utan lämna den hellre till någon person som du litar på och som kan läsa den och ge dig kommentarer på vad som skulle kunna göras bättre. Detta kallas ibland för textrespons och det är ett bra sätt att få hjälp med det som behöver förbättras i texten. Vi blir alla blinda för våra egna fel; om vi hade vetat om att vi gjorde fel, så hade vi ju aldrig gjort så. Att läsa varandras texter och föreslå förbättringar är vanligt överallt i arbetslivet och på universitetet. Så arbetar redaktörer, journalister och professionella skribenter med sina texter. Tanken är att andras kritiska (men konstruktiva) kommentarer ska hjälpa till att göra texterna bättre. När du ger textrespons är det lika viktigt att lyfta fram det som är bra som att kritisera det som är dåligt. Din kritik ska vara positiv, så att den som har skrivit texten känner sig trygg i situationen. Kom gärna med förslag på ändringar och ställ frågor där du inte förstår. En person som kan ge dig bra och tydlig respons är ovärderlig för ditt skrivande. Tänk på att det är texten du kommenterar, inte skribenten som person. Följande mall kan du använda då du har läst någon annans text och ska förbereda en textrespons.

FÖRSLAG

Skriv så här istället

FRÅGOR

Vad menar du med …?

Skrivprocessen – skrivandets hantverk Kopiering tillåten.

Stavfel (använd ordlista i tveksamma fall) Skrivfel (slarvfel som inte datorns rättstavningsprogram reagerar på) Särskrivning (att skriva isär ord som egentligen ska vara sammansatta). En skum tomte är inte det samma som en skumtomte. Ordval – används modeord, slang, dialektalt färgade ord och uttryck när det inte passar? Finns störande upprepningar?

3. Detaljerna

Kommer delarna i logisk ordning? Är texten tydligt och korrekt styckeindelad? Finns det en huvudtanke i varje stycke?

2. Delarna

Fyller texten sitt syfte? Kontrollera mot uppgiftsformuleringen. Är dispositionen tydlig för läsaren? Finns det en tydlig inledning och avslutning?

1. Helheten

TEXTNIVÅ

MALL FÖR TEXTRESPONS

Det kan upplevas som känsligt att kritisera någon annan. Då kan det vara bra att ställa frågor som ”Hur menar du här?”, ”Kan du säga det här på ett annat sätt?” eller ”Jag förstår inte det här, hjälp mig.” Då känns kritiken inte så jobbig, varken för skribenten eller för den som ger respons. Sträva alltså efter att kritisera på ett konstruktivt sätt som inte sårar. När du fått respons på din text bearbetar du den och korrekturläser den en allra sista gång innan du lämnar in den till din lärare för bedömning.

TILL SIST: TÄNK PÅ HELA SKRIVPROCESSEN

Skrivprocessen – skrivandets hantverk

En anledning till att många fastnar framför ett tomt papper (eller ett tomt Word-dokument på datorn) och inte kommer igång med skrivandet är att de hoppar över förstadiet. Om du är noggrann och lägger ner tid på själva planeringen av texten kan du undvika att köra fast. Många struntar också i efterstadiet och lämnar ifrån sig sin text när den inte är mer än ett utkast. Ta istället hjälp i de olika faserna – din lärare kan hjälpa dig med stoffsamlingen, ge förslag på struktur, hjälpa dig med att sovra i materialet och ge dig respons på vägen i skrivfasen.

Den viktiga sakprosan Det här kapitlet handlar om sakprosa och varför det är viktigt att kunna skriva bra sakprosatexter. Kapitlet tar också upp frågor om hur personlig du kan vara i texter och hur du ska hantera balansgången mellan tyckande och vetande när du skriver sakprosa.

VAD MENAS MED PROSA? Den språkform som de flesta vanliga texter har (till exempel romaner, läromedel, och tidningar) kallas prosa. Lyrik (dikter och poesi) och dramatik (teatertexter) är inte skrivna på prosa utan på vers eller i replikform.

Vad är skönlitterär prosa? Språket i romaner och noveller kallas för skönlitterär prosa. Typiskt för skönlitterär prosa är att den har sitt ursprung i författarens fantasivärld som i texten blir synlig för läsaren i väl beskrivna detaljer, miljöer, personer och intriger. Den vädjar till våra känslor och till våra sinnen. Skönlitterär prosa bygger på tidsbundna händelser som huvudpersonerna på olika sätt deltar i. De här texterna har som huvuduppgift att roa, stimulera och väcka tankar om vad det innebär att vara människa och de ska därför vara mångtydiga och möjliga att tolka och diskutera. Skönlitterär prosa gör inga anspråk på att vara sann eller riktig, tvärtom är fiktionen (att texten faktiskt är uppdiktad) en av de saker som tilltalar oss när vi läser en spännande bok eller novell.

Den viktiga sakprosan

Vad är sakprosa?

Sakprosan finns runt omkring dig i samhället; du möter den exempelvis i läroböcker, i tidningarnas ledare, nyhetsartiklar och insändare. Sakprosan är viktig eftersom den är faktabaserad och handlar om verkligheten, om saker och förhållanden runt omkring oss. En bra sakprosatext ska inte vara mångtydig och tolkningsbar – tvärtom är den klar och i bästa fall entydig. Det ska stå klart vad författaren menar i texten, även om läsaren naturligtvis inte behöver hålla med i sak. Sakprosans huvuduppgift är att upplysa, informera och undervisa om sakförhållanden som finns i omvärlden. Fantasin är ingen källa till inspiration för den som vill skriva sakprosatexter, däremot är den värld vi kan se och undersöka användbar. Ibland kan sakprosan upplevas som stel och tråkig och kanske till och med förutsägbar, men det är också lite av charmen med den. Du vet liksom vad du får när du slår upp en sakprosatext. Men sakprosa kan också väcka starka känslor. Till exempel kan ofta innehållet i debattinlägg eller insändare göra oss upprörda, arga, ledsna eller glada.

Exempel på skönlitterär prosa och sakprosa

Sättet att beskriva en kyss i de olika exemplen nedan visar på skillnaden mellan sakprosa och skönlitterär prosa. Sakprosaexempel 1.

I Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) definieras ”kyss” så här: betydelse: om handlingen att trycka läpparna mot ngt (ss. ngns läppar l. kind l. hand l. annan kroppsdel l. ett föremål) antingen med erotisk innebörd l. bl. ss. vänskaps. l. vördnads- l. ödmjukhets. l. hövlighetsbetygelse;

I en tidningsartikel kan det se ut så här då en kyss beskrivs:

ömhetsbetygelyssar är inte bara när vi vill visa ser som vi använder j det finns också en ömhet och kärlek, ne ssandet. Hjärtat får fysiologisk sida av ky om pulsen höjs och arbeta hårdare, efters oppen alstrar värblodtrycket stiger. Kr ickar ut hormoner me och hypofysen sk velsen och kanske som förstärker upple etsningen. Ansiktsden sexuella upph

och i den processen musklerna får arbeta timme lika mycket förbränner du på en mma tid tog en rask som om du under sa ökar salivutsöndpromenad. I munnen r någon. Det är bra fö ringen när vi kysser ekt t motverkar ba tänderna eftersom de är alltså inte bara n sse rier och karies. Ky k – det är en insats ett sätt att visa kärle än vi tror! för hälsan på fler sätt

Skönlitterärt exempel

Hennes ögon betraktar mitt ansikte. Hon stryker en av mina blöta mörka lockar bakom mitt öra. Jag ser hennes ansikte komma närmare, hennes läppar. Jag känner dem mot mina. Fjäderlätt. Jag rodnar, tittar ner i marken men hon sätter en lätt hand under min haka och för sakta mitt ansikte uppåt och tvingar mig att se in i hennes ögon. Nästa kyss är djupare, mer passionerad och hennes hand letar sig in bakom min nacke och mina händer vilar på hennes höfter. Jag känner hennes varma kropp pressas mot min, hennes mjuka läppar och tunga. Jag har uppnått fullständig lycka.

Den viktiga sakprosan

Här skriver en gymnasieelev om hur någon kysser en flicka för första gången:

HUR SER SAKPROSATEXTER UT? Stilen i sakprosatexter kan givetvis variera beroende på vad du vill med din text, vilken sorts text det är och vem som ska läsa den, men några få grundkrav är: SKRIFTSPRÅKLIGHET

texten har få talspråkliga drag

exempel: Vasaru, fråga dom och senba sprang dom. (talspråk) Vad sade du? frågade de och sedan bara sprang de. (skriftspråk) SAKLIGHET

texten rör sakförhållanden

exempel: Fängelsestraff i världen – en översikt (sakprosa) Greven av Monte Christo (skönlitteratur) OPERSONLIGHET

texten håller ofta sin författare osynlig för att innehållet, sakförhållandet ska kunna stå i fokus

exempel: Utan att ta hänsyn till de mänskliga rättigheterna varierar fängelsestraffens längd och utformning mellan olika länder och olika statsskick i världen. (osynlig författare, fängelsestraffet i fokus) Jag tycker att fängelsestraff är hemska. Det är inte ens rättvist mellan olika länder och enligt mig borde vissa länder skärpa till sig när det gäller de mänskliga rättigheterna. (synlig författare, egna åsikter i fokus) FORMFASTHET

textens innehåll bärs fram en tydlig struktur

exempel: Val av disposition, se sidan 14.

Den viktiga sakprosan

KLARHET

texten ska vara tydlig och ge upphov till så få tolkningsalternativ som möjligt

exempel: Lagtexter måste vara entydiga för att alla ska få samma behandling i en domstol.

FÅR MAN SKRIVA JAG? Många tror att man inte får skriva jag i sakprosatexter. Det är visserligen sant att formella texter ska vara opersonligare än berättande, men kravet på opersonlighet får inte drivas för långt. Texten måste vara läsbar för mottagaren och ett alldeles för opersonligt och stelt språk är inte lyckat. Lagtexter måste däremot vara skrivna så att de inte går att misstolka och upplevs ofta som opersonliga och svåra att förstå. I lagtexterna hittar vi inga du eller jag. Istället används konstruktioner som en person, den som är under 15 år och den som förfogar över platsen. Lag (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang Förutsättningar för tillträdesförbud, m.m. 1 § Enligt denna lag får en person förbjudas att få tillträde till och vistas på inhägnad plats huvudsakligen avsedd för idrottsutövning när idrottsarrangemang anordnas på platsen av en idrottsorganisation (tillträdesförbud). Det gäller även om allmänheten har tillträde till platsen. Tillträdesförbud får inte avse den som är under femton år. Lagen påverkar inte den rätt som tillkommer den som förfogar över platsen att begränsa tillträdet till denna. Ur Svea rikes Lag, SFS 2005:321

”The Prince of Darkness” föddes 1948 som John Michael Osbourne, men vi känner honom alla som Ozzy Osbourne. Jag ska i den här texten ge en bild av den legendariske Black Sabbath-sångaren och jag vill börja i Birminghams förorter under tidigt 70-tal.

Den viktiga sakprosan

Vi skulle nog reagera om det i lagtexten fanns fraser som ”jag tycker”, ”enligt min mening” eller ”Nu ska jag skriva lite om en annan ny lag”. Att använda ordet jag i sakprosatexter går ofta alldeles utmärkt. Det är bara en fråga om hur och var man gör det. Du bör inte använda dig själv och din personliga åsikt som centrum för argumentationen, men om du ger läsanvisningar och skriver ”Nu ska jag först redogöra för hur … ” eller ”Jag kommer att återkomma till dödstraffet i nästa avsnitt”, så gör det texten lättare att ta till sig. Vad som är en lagom dos personlighet är svårt att beskriva, men när författaren väl avvägt skymtar fram då och då i texten ger det ofta en behaglig ton och en känsla av att det faktiskt finns en människa bakom alla orden. I det här exemplet, en inledning till en text om Ozzy Osbourne, fungerar det bra:

1. Ett ämne – ﬂera dispositioner a) Gå igenom dispositionerna på sidorna 14-16. b) Utgå istället från temat ”hårdrock” och visa hur olika dispositioner skulle kunna se ut där det ämnet behandlas. Du ska inte skriva hela texter, utan du ska göra de olika dispositionerna i punktform klara för dig. c) Hur skulle alltså en text om hårdrock se ut med en emfatisk disposition? d) Hur skulle det kunna se ut om den istället hade en tematisk disposition? e) Om vi tänker oss en argumentation om hårdrock skulle vi kunna ge texten en kontrastiv disposition. Hur skulle den dispositionen se ut? f) Diskutera hur textens innebörd och avsikt ändras med val av disposition och hur de olika principerna för dispositionerna skiljer sig från varandra.

Uppgifter

Exempel på ämnen du kan skriva om Hur används datorn i vården? Vad händer i FN i klimatfrågorna? Varför går inte SJ:s tåg på vintern? På vilka sätt är ungdomsidrotten elitistisk? Fördelar och nackdelar med källsortering Sponsring: En jämförelse av kvinnlig och manlig idrott på elitnivå Hur långt kan man driva elpriserna? Vilka skäl ﬁnns det att införa ett nytt betygssystem? Vilken roll spelar sociala närverk för ungdomar idag? Varför får barn diabetes? Vilka krav ställs på ursprungsmärkning av kött? Vad tycker regeringen om kärnvapen? Facebook på gott och ont Vem riskerar nätmobbing?

2. Byt prosaform Samma innehåll kan förekomma i olika språkliga inramningar. Här ska du ställa sakprosa och skönlitterärt berättande mot varandra. Nedan hittar du en kortnovell, med rafflande innehåll. Novellen är skriven av en gymnasieelev som kallar sig ”shoegazer”. Hur skulle en tidningsnotis om händelsen kunna se ut? Skriv tidningsnotisen! American Dream Det var jävligt varmt i bilen, och det hjälpte inte om man sträckte ut handen genom fönstret. Trots att jag åkte i kanske 70 mph så kändes det som om handen kokade i den extremt varma Arizona-öknen. Jag svängde in på en väg och såg skylten. Welcome to the Grand Canyon National Park. Jag hade åkt i kanske 5 dagar. Från Chicago. Gangsterstaden. Där lamporna alltid lyser. Jag hade suttit i min 100 000-dollars lägenhet, druckit en margarita, och helt plötsligt insett att trots att jag bott i staterna i 20 år så hade jag aldrig sett Grand Canyon. Så jag gick ner till bilen och gav mig av. Mitt i Chicago-natten. Antagligen kommer jag ha ”too many missed calls” på telefonsvararen när jag kommer hem. Man kan ju inte bara skippa jobbet. Inte när man arbetar på en fancy advokatfirma. Vägen ringlade sig längs med kanten, bara ett staket hindrade mig från att köra ut. Långt därnere kröp Coloradofloden fram. Solen gassade och de feta tyska turisterna hade stora fläckar i armhålorna på sina beiga t-shirtar. Jag parkerade min BMW bredvid alla tour-bussarna och klev ut. Jag kände att min svartvita, efter 5 dagar ganska slitna, kostym inte riktigt passade in här. Ah, what the hell, tänkte jag och sprang mot kanten och slängde mig ut.

3. Hitta kärnmeningarna

b) Välj en text du själv har skrivit och hitta dina egna kärnmeningar. Följer du regeln ”Ett stycke – en tanke”? Är dina kärnmeningar tydliga?

Uppgifter

a) Välj en sakprosatext och läs den noggrant. Hitta och stryk under kärnmeningarna i varje stycke. Återberätta texten för någon annan – använd bara kärnmeningarna som stöd.

4. Skriv med egna ord Använd valfri sakprosatext som du väljer i samråd med din lärare. Skriv en sammanfattning av texten som innehåller a) bara dina egna ord i löptexten (undantaget citat) b) lämpligt antal referatmarkörer c) referenser till författaren (se kapitel 5) d) löpande citat e) blockcitat

5. Den korrekta litteraturlistan Se till att du kan göra korrekta referenser och en fungerande litteraturlista. a) Använd antingen det texthäfte du kommer att använda till det nationella provet eller motsvarande. Du kan också välja helt egna texter så som bok, del av antologi, tidningsartikel, webbplats eller muntlig källa. Det går utmärkt att använda Libris eller biblioteket. Försök att hitta så många olika typer av källor som möjligt. b) Gör en egen litteraturlista utifrån de uppgifter om författare och verk som finns i anknytning till varje text. c) När du är färdig kontrollerar du mot anvisningarna i den här boken. Var noggrann så att du verkligen sätter ut kommatecken, kolon och punkter på rätt ställe.

6. Var kritisk och analytisk

Uppgifter

Ta fram den sakprosatext som du använde till uppgift 5. Då sammanfattade du och tränade på citatteknik och referenser. Analysera texten med ett kritiskt-analytiskt förhållningssätt. Använd frågorna på sidan 84 och skriv en kort text där du visar att du kan granska och analysera texten för att få fram författarens avsikter med den.

LITTERATURLISTA Aaron, Jane (2003). The Little, Brown Essential Handbook for Writers. New York: Harper Collins. Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøjdis & Løkensgard Hoel, Torlaug (2002). Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur. Einarsson, Jan & Hultman, Tor G. (1984). Godmorgon pojkar och flickor: om språk och kön i skolan. Barn och språk. Malmö: Liber. Ljung, Magnus (2006). Svordomsboken: om svärande och svordomar på svenska, engelska och 23 andra språk. Stockholm: Norstedts akademiska förlag Läroplan för de frivilliga skolformerna (1994). Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Nemert, Elisabet & Rundblom, Gunilla (1987). Filmboken: analys, filmhistoria, praktiska övningar. Stockholm: Natur & Kultur. Strömquist, Siv (2010). Skrivboken: skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. Malmö: Gleerups.

Uppgifter

Elektronisk källa www.libris.kb.se

Augustsson, Gunnar (2007). Akademisk skribent: om att utveckla sitt vetenskapliga skrivande. Lund: Studentlitteratur. Ekengren, Ann-Marie & Hinnfors, Jonas (2006). Uppsatshandbok: hur du lyckas med din uppsats. Lund: Studentlitteratur. Jarrick, Arne & Josephson, Olle (1996). Från tanke till text. En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. Lund: Studentlitteratur. Lagerholm, Per (2010). Språkvetenskapliga uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Lindblad, Inga-Britt (1998). Uppsatsarbete. En kreativ process. Lund: Studentlitteratur. Lindstedt, Inger (2002). Textens hantverk: om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur. Løkensgard Hoel, Torlaug (2001). Skriva och samtala. Lund: Studentlitteratur. Melin, Lars (2009). Nyfiken på texten: textteori för textpraktiker. Stockholm: Liber. Rienecker, Lotte & Stray Jørgensen, Peter (2008). Att skriva en bra uppsats. Malmö: Liber. Rienecker, Lotte (2003). Problemformulering. Malmö: Liber. Rienecker, Lotte, Stray Jørgensen, Peter & Gandil, Morten (2009). Skriv en artikel: om vetenskapliga artiklar, fackartiklar och förmedlande artiklar. Malmö: Liber. Schött, Kristina m.fl. (1998). Studentens skrivhandbok. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Språkriktighetsboken. (2005). Utarbetad av Svenska språknämnden. Stockholm: Norstedts. Svenska akademiens ordlista över svenska språket. (2006). Norstedts Akademiska Förlag. Svenska skrivregler. (2008). Stockholm: Liber. Strömquist, Siv (2010). Skrivboken: skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. Malmö: Gleerups. Strömquist, Siv (2007). Skrivprocessen: teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur. Strömquist, Siv (2006). Uppsatshandboken: råd och regler för utformningen av examensarbeten och vetenskapliga uppsatser. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Widerberg, Karin (1995). Att skriva vetenskapliga uppsatser Lund: Studentlitteratur. Thurén, Torsten (2006). Författarens verktygslåda: att läsa och skriva sakprosa. Stockholm: Liber. Trost, Jan (2008). Att skriva uppsats med akribi. Lund: Studentlitteratur. Trost, Jan (2002). Att vara opponent. Lund: Studentlitteratur. Trost, Jan & Hultåker, Oscar (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Uppgifter

LÄSTIPS

HÅLLBARA TEXTER – GRUNDERNA I FORMELLT SKRIVANDE

SOFIA ASK

Hållbara texter

SOFIA ASK

Hållbara texter Grunderna i formellt skrivande

Best.nr 47-10428-4 Tryck.nr 47-10428-4

OMSLAG.indd 1

11-05-04 12.17.59