9789175453200

Ulf Litzén

FYSIK I LUND UNDER 300 ÅR Utgiven av Lunds universitetshistoriska sällskap i samarbete med Historiska gruppen vid Fysicum

HISTORISKA MEDIA

Fysik_i_lund_inlagan_150825.indd 3

2015-09-01 16:25

Historiska Media Box 1206 221 05 Lund info@historiskamedia.se www.historiskamedia.se

Lunds universitetshistoriska sällskap © Historiska Media och Lunds universitetshistoriska sällskap 2015 Grafisk form och omslag: Lönegård & Co Omslagsbilder: Se bildförteckning på sidan 197 Tryck: GPS Group, Slovenien 2015 Tryckning: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 ISBN: 978-91-7545-320-0

Fysik_i_lund_inlagan_150825.indd 4

2015-09-01 16:25

Innehåll Förord. .................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Prolog. .................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 1 En ambitiös plan som blev reducerad. . . . . . . . . . . . . . . 13 2 Daniel Menlös och den Triewaldska instrumentsamlingen. ........ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 3 En egen professur. ............. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 4 Nya byggnader................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 5 Janne Rydberg – visionär och upptäckare. . . . . . . . . . 71 6 Manne Siegbahn – konstruktör, forskare, nobelpristagare.................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 7 Akademiker och industrifysiker. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 8 Tage och TG – två vänner från Fysicum. . . . . . . . . 113 9 Bengt Edlén och solkoronan.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 10 När kärnfysiken kom till Lund. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 11 Hellmuth Hertz – hjärta för fysiken och fysik för hjärtat............ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153 12 Från mekanik och havsströmmar till kärnmodeller och kvantfält. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 167 13 Den växande institutionen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179 Litteratur och apparater. ......... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 190 Litteraturförteckning. ............. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192 Personregister.......................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 194 Bildförteckning. ...................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 197

Fysik_i_lund_inlagan_150825.indd 5

2015-09-01 16:25

6

Fysik_i_lund_inlagan_150825.indd 6

2015-09-01 16:25

7

Fysik_i_lund_inlagan_150825.indd 7

2015-09-01 16:25

Förord

stor glädje som Lunds universitetshistoriska sällskap och Historiska gruppen vid Fysicum ger ut Ulf Litzéns bok om Lundafysikens historia på Historiska Media. Lunds universitet skall snart fira sitt 350-årsjubileum (vilket man kan läsa mer om på www.lu.se/350), och i denna bok får man följa hur fysikämnet har utvecklats i historien, parallellt med att viktiga förändringar skett i universitetslivet. Här skildras såväl vackra byggnader och spännande apparater som flitiga studenter och märkliga professorer.

Boken är Lunds universitetshistoriska sällskaps årsbok för 2016.

Sällskapet är en medlemsförening med syfte att ”främja studiet av och intresset för universitetsväsendets historia och traditioner”.

Den som vill veta mer om sällskapets verksamhet finner information på www.luhs.se.

Historiska gruppen vid Fysicum arbetar med att göra fysikämnets historia levande för dagens studenter. För dem har gruppen det är med

8

Fysik_i_lund_inlagan_150825.indd 8

2015-09-01 16:25

tagit fram en storbildspresentation som visas på institutionen men som också kan nås via www.fysik.lu.se/historia. Denna presentation, redigerad och formgiven av Kristina Holmin Verdozzi och Annika Nyberg, var inspirationskällan och utgångspunkten till vårt gemensamma projekt. Gruppen vill gärna också tacka Akademiska Hus och Fysiska institutionen för stöd till sin verksamhet.

Många personer har på olika sätt bidragit till tillkomsten av denna bok. Sven-Åke Lennung, Thomas Kaiserfeld och Bengt Olle Bengtsson samt Lena Amurén vid Historiska Media skall ha ett speciellt tack för insatser i olika stadier av arbetet. Men först och främst vill vi tacka Ulf Litzén för hans stora och insiktsfulla arbete!

Charlotte Erlanson-Albertsson Bengt Forkman Lunds universitetshistoriska sällskap Historiska gruppen vid Fysicum

9

Fysik_i_lund_inlagan_150825.indd 9

2015-09-01 16:25

Planetarium tillverkat 1794 av W. Jones, London.

Fysik_i_lund_inlagan_150825.indd 10

2015-09-01 16:25

Prolog | Föregångaren

h u n d r a å r innan Lunds universitet invigdes, medan Skåne ännu var en del av Danmark, lades ett stycke av grunden för den nya naturvetenskapen inte långt från Lund.

På Ven gjorde Tycho Brahe sina noggranna mätningar av himlakroppars lägen, och 1572 kunde han visa att en uppflammande nova befann sig i fix­stjärnesfären, där förändringar enligt den aristoteliska läran inte var möjliga. Brahes mätningar av planeternas lägen användes sedan av Kepler, som fann att planetbanorna inte är cirklar utan ellipser, även det i strid med den gängse läran som sade att endast den fullkomliga cirkelrörelsen kunde förekomma i de himmelska sfärerna. Världsbilden rubbades av Brahes noggranna mätningar. n ä s ta n

11

Fysik_i_lund_inlagan_150825.indd 11

2015-09-01 16:25

Fysik_i_lund_inlagan_150825.indd 12

2015-09-01 16:25

1 | En ambitiös plan som blev reducerad

för Lunds universitet ger intrycket att fysiken och naturvetenskapen skulle få en framträdande ställning vid den nya akademin. Av de tio professurerna inom filosofiska fakulteten fanns en i ämnet fysik och två i matematik, och de två matematikprofessurerna omfattade även sådant som vi idag hänför till fysiken. Dessutom skulle undervisning i fysik meddelas inom medicinska fakulteten av professorn i praktisk medicin.

Naturvetenskapens starka ställning i planen tyder på att utvecklingen ute i Europa var väl känd av de styrande i riket. Tycho Brahes mätningar och Keplers beräkningar hade skakat om bland de himmelska sfärerna, och 1636 hade Galileo publicerat sina experimentella undersökningar av fallande kroppars rörelse. Resultaten ifrågasatte den gamla naturbeskrivningen, som var baserad på Aristoteles’ lära och accepterad av de kyrkliga auktoriteterna.

Descartes, som hade skapat ett nytt filosofiskt system, utgick i sin Discours de la méthode från grundsatsen ”att aldrig godta något d e n f ö r s ta o r g a n i s at i o n s p l a n e n

Solur med kompass från 1600-talets senare del.

13

Fysik_i_lund_inlagan_150825.indd 13

2015-09-01 16:25

Descartes hos drottning Christina.

som sant, om jag inte tydligt inser att det är det”. För att främja den nya vetenskapen inrättades lärda sällskap: Accademia del Cimento i Florens 1657, Royal Society i London 1662 och Académie des Sciences i Paris 1666. Och just 1666, då universitetet i Lund grundades, började Newton arbeta med uppslaget att det är samma kraft som får en kropp – ett äpple – att falla och som håller kvar månen i banan runt jorden.

Intresset för den nya naturvetenskapen i Sveriges ledande kretsar, kanske förstärkt av uppmärksamheten kring Descartes’ vistelse hos drottning Christina – han dog i Stockholm 1650 – kan alltså ha varit av betydelse vid fördelningen av professurer vid det nya universitetet. Fysiken tycktes få en stark ställning i Lund.

Verkligheten såg dock något annorlunda ut. Först och främst måste man komma ihåg att innehållet i det ämne som på den

14

Fysik_i_lund_inlagan_150825.indd 14

2015-09-01 16:25

tiden kallades fysik närmast kan beskrivas som naturfilosofi och allmän naturkunnighet. Vid universitetets invigning 1668 var dessutom professuren i fysik obesatt, eftersom det inte hade gått att finna någon lämplig innehavare. Efter två år drogs professuren in i samband med ansträngningarna att förbättra akademins redan från början dåliga ekonomi. Det blev alltså de två matematikprofessorerna som främst kom att svara för fysikämnet.

Till professor i högre matematik, professor matheseos superioris, utsågs Andreas Spole. Efter studier i Uppsala hade han anställts som informator åt tre unga adelsmän, som han ledsagade på le grand tour, den traditionella bildningsresan i Europa. Under resan, som varade i tre år, träffade han flera av tidens kända fysiker, bland andra Robert Hooke, Robert Boyle, Christian Huygens och Galileos lärjunge Vincenzo Viviani. Resan avbröts i Paris, när Spole underrättades om att han utsetts till professor i Lund.

Professor i lägre eller praktisk matematik, professor matheseos inferioris, blev Martin Nordeman. Även han hade studerat i Uppsala, och hade därefter utbildat sig vid olika universitet i Tyskland

Föreläsningskatalogen för år 1671 med matematikprofessorernas undervisning i förstoring.

15

Fysik_i_lund_inlagan_150825.indd 15

2015-09-01 16:25

Kungshuset, på Erik Dahlbergs bild från slaget vid Lund 1676 kallat ”Biscopens Huus”, blev genom en donation av Karl XI år 1688 akademiens första egna byggnad.

Längst till höger på bilden syns ”Professor Spolens observatorium”.

och Holland. De två professorerna borde alltså vara väl bekanta med den nya naturvetenskapen, men de tycks ha haft något olika inställning till den. Spole var anhängare till Descartes och till den kopernikanska, heliocentriska, världsbilden – det senare var ännu inte en självklarhet – medan Nordeman tycks ha varit mera främmande för det cartesianska systemet. Några allvarliga stridigheter mellan anhängare till den gamla och den nya skolan verkar dock inte ha förekommit i Lund, till skillnad från i Uppsala.

Matematikprofessorernas föreläsningar hölls i det gamla auditoriet, auditorium vetus, i Liberiet, den medeltida byggnad som ännu finns kvar sydost om Domkyrkan, och i det nya auditoriet, auditorium novum, troligen Peder Lykkes kapell, som var en utbyggnad på Domkyrkans södervägg. Förteckningen över föreläsningar, elenchus lectionum, från 1671 finns bevarad, och vi kan där se att Spole föreläste om allmän optik och om ljusets brytning (dioptrica) och reflexion (catoptrica). Där finns också det viktiga tillägget ”& experimenta quæ inde elici possunt”, (”och experiment som därav kunna frambringas”). Demonstrationsexperiment förekom alltså redan på ett tidigt stadium, även om utrustningen nog var ganska blygsam. Spole hade praktisk erfarenhet av optik – han byggde Lunds första astronomiska observatorium på taket till sitt hus i hörnet av nuvarande Winstrupsgatan och S:t Petri

16

Fysik_i_lund_inlagan_150825.indd 16

2015-09-01 16:25

kyrkogata, och utrustade det med ett teleskop som han själv tillverkat. Man kan därför anta att han hade en uppsättning linser och speglar som var lämpade för demonstrationer inför studenterna.

Nordeman föreläste om den klassiska mekanikens fem enkla maskiner: hävstången, vindspelet, blocket, kilen och skruven (vectis, axis in peritrochio, trochlea, cuneus, cochlea). Här nämns inte några experiment, men vi vet att en del apparater inköptes eller tillverkades efter hand. Den stora förändringen på detta område kom först en bit in på 1700-talet.

Verksamheten vid universitetet fick emellertid ett hastigt slut 1676, då den danska hären invaderade Skåne i ett försök att återta de förlorade provinserna. Universitetets dyrbarheter och de viktigare delarna av arkivet packades ner och skickades till Malmö, som var starkare befäst, och de flesta professorerna lämnade Lund. I samband med det blodiga slaget vid Lund drabbades staden av en svår eldsvåda, och under det fortsatta kriget brändes en stor del av bebyggelsen. Bland de förstörda husen fanns Spoles observatorium.

”Axis in peritrochio.”

Triewaldska samlingen.

17

Fysik_i_lund_inlagan_150825.indd 17

2015-09-01 16:25

Skånska kriget med slaget vid Lund den 4 december 1676 höll på att innebära slutet för Lunds universitet.

Efter kriget dröjde det flera år innan Karl XI bestämde var och i vilken form universitetets verksamhet skulle fortsätta. Det fanns allvarliga planer på att flytta akademin till Landskrona, men det fanns även förespråkare för Kristianstad som förläggningsort. Först 1682 kom kungens beslut att universitetet skulle finnas kvar i Lund och att den tidigare organisationen skulle gälla.

De ekonomiska villkoren var dock betydligt kärvare. Universitetets ekonomi byggde helt på inkomster från gårdar och gods som donerats av kronan, men i Karl XI:s reduktion drogs en stor del av dessa donationer helt enkelt tillbaka. Antalet professurer minskades från nitton till tio, med endast en i matematik. Av de tidigare professorerna återvände bara tre till Lund, bland dem matematikprofessorn Martin Nordeman. Andreas Spole utsågs till professor i astronomi i Uppsala.

Nordeman var nu ensam professor i matematik och ansvarade också för undervisningen i fysik, men de bevarade handlingarna

18

Fysik_i_lund_inlagan_150825.indd 18

2015-09-01 16:25