9789147106110

H2ooo

NÄTHANDEL 1 från affärsidé till egen webbutik

FAKTA OCH UPPGIFTER

H2ooo

Peter Svensson

NÄTHANDEL 1

Bo Skandevall

– från affärsidé till egen webbutik

Anders Pihlsgård

LIBER

FAKTA OCH UPPGIFTER

Förord Välkommen till näthandelns spännande värld. H2000 Näthandel 1 – från affärsidé till egen webbutik visar på ett enkelt och lättfattligt sätt hur du kan gå tillväga när du startar en nätbutik. Texterna tar upp allt från hur du bedömer affärsidén, planerar webbplatsens utseende och ställer krav på butiksprogramvaran, till hur du lägger upp marknadsföringen, bestämmer betalningslösning, väljer logistik, och sköter kundvården. Du får också grunderna i de marknadsrättsliga och upphovsrättsliga regler som gäller på nätet.

Målet med boken är att du ska få tillräcklig kunskap för att starta en butik på nätet, och kunna bedöma vilken typ av butikslösning som krävs för just din verksamhet. Boken ger handfasta råd kring hur du tar fram en nätbutik, hur kunderna tänker och vilka resurser som behövs för att genomföra en lyckad satsning.

H2000 Näthandel 1 – från affärsidé till egen webbutik tar speciellt upp de för näthandelns särskiljande förutsättningarna inom marknadsföring, betalningar, logistik, marknadsföring och kundvård. Däremot tar boken inte upp något om programmering, utan räknar istället med att du antingen använder några av webbhotellens lösningar eller får kunskaper genom boken så att du kan ställa grundläggande krav på de konsulter och resurser som du kanske anlitar.

Bokens sammantagna mål är att du ska vara väl förberedd, så att du framgångsrikt kan ta del av den växande näthandeln, en försäljningskanal som idag som idag växer allt snabbare.

H2000 Näthandel 1 – från affärsidé till egen webbutik är ett läromedel för GY11/Vux 12-kursen Näthandel 1. Liksom övriga läromedel i H2000serien, kan även denna bok användas i yrkeshögskolans grundläggande kurser, i företagsintern utbildning och vid självstudier H2000 Näthandel 1 – från affärsidé till egen webbutik är en kombinerad fakta- och övningsbok med många praktiska exempel från verkliga satsningar inom näthandel. Boken är lättsamt skriven, pedagogiskt och rikt illustrerad. Boken speglar den verklighet som dagens näthandlare lever i – en spännande värld med många möjligheter.

Köpare av denna bok har möjlighet att använda Visma Avendo Webshop i en skolversion som ger möjlighet att öva sig i att göra hemsidor och näthandelssidor.

Vi hoppas att H2000 Näthandel 1 – från affärsidé till egen webbutik kommer att stimulera ditt intresse för näthandel.

Författarna

Innehåll Näthandeln – en ung bransch Kraschlandning En ny försäljningskanal

3. Säkerhet på internet 8 10

61

Virusattack på EtaNet

61

Malware

62

Virus 62

Förutsättningarna ändrades 11

Maskar

63

Näthandeln är här för att stanna...

Trojaner

64

12

Att skydda datorn

65

...och dess framtid är ljus

13

Massor med spam

67

Säkerhetslösningar

68

Secure Socket Layer – webbläsarnas säkerhetssystem

70

Skydda identitet och kortnummer

71

Mobilen är utsatt

74

Sammanfattning

77

U P P G I F T E R

78

1 Nätet som handelsplats 15 Internet ger stora möjligheter

16

Sammanfattning

32

UPPGIFTER 33

2. Att göra hemsidor för

marknadsföring och

handel

43

Inledning

43

Hemsidans grunddelar

44

Sammanfattning

53

UPPGIFTER

5 4

4. Förbered satsningen

på näthandel

83

7. Så marknadsför

du nätbutiken

167

Gör dig redo för näthandel 84

Marknadsför din butik

168

Börja med affärsidén och profilen

Marknadsplanering

168

Sociala medier

181

84

Hur ser affärsmodellen ut? 92

Uppföljningen 184

Gör en budget

94

Sammanfattning

189

Sammanfattning

98

Fördjupning

190

Se till att vara sökbar

190

Bättre sökbarhet med söktjänster och portaler

193

U PPG I F TE R 99 • PROJ E KT 105

5. Kunskap om kunden

– nyckeln till framgång 109 Näthandel ur kundens perspektiv

110

Segmentering – indelning av kunder

110

Kundernas köpvanor på nätet

U P P G I F T E R 1 9 4 • P R O J E K T 2 0 2

8. Så skaffar du rätt näthandelslösning

112

205

Näthandelsprogram

206

Välj program

209

Köpprocessen 114

Standardprogram

214

Sammanfattning

Egenutvecklade butikssystem 216

125

U P P G I F T E R 1 2 6 • P R O J E K T 1 3 2

6. Att utforma en sajt Varför sajter ser olika ut

135

Struktur hjälper besökaren 140 148

Sammanfattning

157

U PPG I F TE R 158 • PROJ E KT 164

217

Sammanfattning

224

U PPG I F TE R 225 • PROJ E KT 232

136

Den enskilda sidans utseende och disposition

Visma Avendo webshop

9. Planera logistiken

235

Vägen mellan dig och kunden

236

Lagra eller direktbeställa? 238 Transport och miljö

242

Sammanfattning

245

U PPG I F TE R 246 • PROJ E KT 252

10. Betalning och säkerhet 255 Betalning är en nyckelfunktion 256 Fler sätt att ta betalt

257

Välj betallösning

265

Betalningar mellan privatpersoner

266

Sammanfattning

267

UPPGIFTER 268

272

• P R 0 J E K T

11. Lagstiftningen och integriteten

275

Marknadsföring ska vara sanningsenlig

276

Distans- och hemförsäljningslagen: Kunden har rätt att ångra sitt köp

281

Köplagarna gäller vid konsumenthandel

284

Näthandelns egna etiska regler

286

Om det går snett

287

Integritet på internet

289

Lag om ansvar för elektroniska anslagstavlor

291

Sammanfattning

292

U PPG I F TE R 293 • PROJ E KT 297

Register 298

Näthandeln – en ung bransch Kraschlandning De skulle minnas att de flugit privatjet, ett liv i gräddfilen. Det var när Boo.com stod på topp och Kajsa Leander, den före detta fotomodellen, och hennes kompanjon Ernst Malmsten, tidigare lyrikkritiker, raggade mångmiljonbelopp hos stora amerikanska och europeiska investerare. Kanske anade Kajsa och Ernst redan då hur det hela skulle sluta?

Det svenskgrundade företagets krasch blev en av de mest spektakulära inom näthandeln. År 2000, bara ett halvår efter lanseringen, gjorde sportmodebutiken Boo.com brakkonkurs. Äventyret hade då kostat ofattbara en och en halv miljard kronor.

Hur kunde det gå så fel? Ägarna till den hajpade nätbutiken satsade ofantliga pengar på att snabbt bygga upp ett globalt varumärke. Försäljning och butiker skulle igång på många marknader samtidigt. Ändå visste ingen om affärsmodellen – att sälja trendigt sportmode via nätet – kunde fungera i verkligheten.

Det blev de ständigt ändrade planerna, den bristande kontrollen över kostnaderna och till slut tekniken som fällde det våghalsiga företaget. Webbplatsen fungerade inte. Och de dyra pågående annonskampanjerna till trots tvingades Ernst och Kajsa avbryta starten. När sajten väl kom igång, först sex månader senare, hade många av de trendmedvetna kunderna tappat intresset.

8

n ät e t s o m h a n d e l s p l at s

1

Kajsa Leander och Ernst Malmsten poserar på en gata i London, den stad där de hade placerat Boo.coms lyxiga huvudkontor.

Motgångar hopades, bland annat dålig försäljning och investerare som drog sig ur. Snart var penningpåsen tömd och kraschen ett faktum. Boo.com blev därmed symbol för de högt ställda förväntningarna på den tidiga näthandeln, på dess vedermödor och misslyckanden.

Kanske hade Boo.com lyckats om satsningen gjorts mer försiktigt, i mindre skala, eller som Kajsa och Ernst sa: ”Om vi hade haft lite mer gråa hår”. Nu kommer de båda entreprenörerna att bli ihågkomna som den brittiska pressen beskrev dem: ”Svenskarna som gjorde av med pengarna så fort de kom in.” n ät e t s o m h a n d e l s p l at s

9

En ny försäljningskanal De första butikerna på internet dök upp redan 1994. Pionjärerna blev omtalade i medierna. Många förväntade sig att försäljningen via nätet skulle bli enormt stor, och det snabbt. Både företag och privatpersoner satsade mycket pengar. Men kunderna uteblev och försäljningen kom inte igång som väntat. Efter några år blev många nätbutiker tvungna att lägga ner verksamheten. Varför blev det så?

Det stora misstaget som många gjorde var att använda sig av internets möjligheter utan att ha kunskap om handel och utan en bra affärsidé.

Den tekniska utvecklingen hade inte kommit så långt och pionjärerna fick utveckla allt på egen hand, med stora kostnader till följd – vilket inte gjorde uppgiften lättare. Därför var näthandel i början en olönsam verksamhet för många. Men även om de mer spektakulära satsningarna, som Boo.com, dominerade i medierna var de flesta som började med näthandel förberedda på problemen. I näthandelns barndom fanns flera olika slags aktörer. Några av dem var: Teknikdrivna entusiaster som såg möjligheterna med internet-tekniken och som startade helt nya företag. Men det visade sig snabbt att näthandel inte var så enkelt som många av dem trodde. En del underskattade svårigheterna med att bygga upp varuhanteringen och fick stora problem med att leverera.

Skivbutiken Boxman, herrklädesbutiken Dressmart och leksaksbutiken Leknet var några svenska företag som under det sena 1990-talet gick ut i fälttåg för att erövra Europa via nätet. Alltför snart upptäckte de dock svårigheterna med att starta näthandel, och nu finns de inte mer.

I stället för Boxman är det numera postorderföretaget Ginza och CDON. COM (en avknoppning från TV-Shop) som dominerar den svenska skivförsäljningen på nätet. Båda är företag som redan tidigare sålde skivor och som därför hade såväl kundbas som lång erfarenhet av marknaden.

10

n ät e t s o m h a n d e l s p l at s

1

Flera postorderföretag var tidiga med näthandel.

Postorderföretag som skaffade sig en ny försäljningskanal, till exempel Ellos och Ginza. För postorderföretagen innebar näthandeln ganska små förändringar. Företagen hade redan erfarenhet av distanshandel och varuhantering, och de hade dessutom stora kundbaser. Med internet fick de nu tillgång till ny teknik som förenklade ordermottagningen.

Erfarna handlare Flera handlare och företag som började med näthandel hade erfarenhet från traditionell handel. NetOnNet, som startades 1999 för att sälja hemelektronik över nätet, är exempelvis ett företag som startats av en entreprenör med branscherfarenhet.

Förutsättningarna ändrades De tidiga näthandlarna hade väldiga problem med tekniken och fick stora kostnader när de skulle utveckla sina nätbutiker. Numera har ny teknik som bredband gjort att det går mycket snabbt att föra över information via nätet. I början var också kunderna skeptiska och tvekade att handla på detta vis. Idag är många vana dator-, mobil- och internetanvändare och det känns inte längre främmande att handla på nätet. Men på nästa sida ska vi se att det även finns andra orsaker till att näthandeln ökat. n ät e t s o m h a n d e l s p l at s

11

• Sökmotorer som Google har gjort det enkelt för användarna att hitta produkter och butiker.

• Butikernas hemsidor och e-handelssystem är mer användarvänliga.

• Marknadsföringsmetoderna har utvecklas. Det gäller allt från annonser på internet till sociala medier. Reklamen påverkar oss konsumenter och vi handlar mer.

• Betalningarna är säkrare och allt fler vågar göra köp med kontokort.

• För den som vill starta en nätbutik finns det billiga standardsystem.

Tjänster kan också levereras via internet. Köper du till exempel spel, musik eller datorprogram kan du oftast ladda hem dem direkt efter köpet. Vissa tjänster, som beställningar, överföringar och bokningar, är sekundsnabba på nätet.

• Transporten av varor har utvecklats. I större städer lockar en del nätbutiker med snabba leveranser. Du kan få dina varor samma kväll om du beställer före klockan 12.00.

Alla dessa faktorer har tillsammans gjort att fler och fler näthandlare har fått fart på verksamheten och nått lönsamhet. Men det är fortfarande svårt för dem som inte lyckas få tillräckligt stora volymer på sin försäljning.

Näthandeln är här för att stanna...

Förväntningarna på näthandeln var i början överdrivna. Branschen räknade med att kunna ta 10 procent av detaljhandelns försäljning på några år, en andel som det ännu är långt kvar till. Man trodde kunderna skulle strömma till, men i själva verket var kunderna relativt skeptiska och försiktiga. Många av de företag som klarade sig under pionjäråren började så småningom att nå lönsamhet, och flera av dem är idag mycket framgångsrika. Naturligtvis kan man inte förklara allt med erfarenhet. Men kunskap om kunderna och deras behov har definitivt varit en viktig faktor.

En annan framgångsfaktor har varit en mer välfungerande varuhantering och att kunderna därmed snabbt har fått de varor de beställt.

12

n ät e t s o m h a n d e l s p l at s

1 ...och dess framtid är ljus Näthandeln växer stadigt. I undersökningen E-barometern gjord av Posten år 2012 svarar nio av tio personer under sextiofem år att de har handlat på internet, och nästan 40 procent av dem gör det minst en gång per månad. Sammantaget 2011 omsatte den svenska detaljhandeln på internet 5 procent av den totala omsättningen inom detaljhandeln. Bedömare på Handelns utredningsinstitut, HUI, spår fortsatt stark tillväxt. Lägger vi dessutom till tjänster blir den totala summan av konsumenthandeln på nätet 77 miljarder.

Den del av näthandeln som är mest utbyggd, och som har störst andel av den totala försäljningen, är handeln mellan företag som beräknas vara cirka 1 000 miljarder stor. Skillnaderna mellan olika branscher är stora. Inom byggbranschen sker endast någon procent av omsättningen via internet, medan motsvarande andel för tillverkningsindustrin är runt 25 procent.

Efter den tidiga vågen med näthandelssatsningar ser vi nu att tusentals traditionella företag och detaljister har dragit nytta av näthandelns möjligheter. Utsikterna för näthandeln är lovande. Branschen har också stora förväntningar på att försäljning via mobiltelefon ska ta fart. Den som nu satsar på näthandel går utan tvekan en spännande framtid till mötes.

Prognos för e-handelns omsättning 2012: 31,3 miljarder kronor 35 27,7

30

25,0

25 20,4

20 14,3

15

0

22,1

17,7

9,0

10 5

31,3

4,9

6,8

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

2010

2011

2012

(Prognos)

Källa: E-barometern Q1 2012 n ät e t s o m h a n d e l s p l at s

13

”

Mandel– Finalist årets e-handel

Att sticka ut och att som litet bolag lyckas gå med vinst när man säljer kläder på nätet är en stor utmaning. Men med ett mycket personligt anslag, en trogen kundkrets och en stark tillväxt har Mandel Design lyckats med just detta.

För mode-sugna konsumenter är det här modemandeln i internetgröten.

”

14

n ät e t s o m h a n d e l s p l at s

k ä l l a r e ta i l awa r d s 2 0 1 1

1

1 Nätet som handelsplats

Nätbutiken Mandel blev finalist i tävlingen Retail Awards 2011.

Mandel startades som en vanlig butik på en gata i centrala Göteborg 1999. Som de flesta små butiker var resurserna för marknadsföring små, men butiken växte och flyttade. En av ägarna, Eva, bestämde sig för att använda nätet för sin marknadsföring. Hon startade en blogg 2008 där hon på ett personligt sätt presenterade produkterna. Kunderna kunde då läsa om nyheterna i butiken redan till morgonkaffet. Det blev fart i butiken, men en del kunder var långväga och nästa steg blev att starta en webbshop kopplad till bloggen. Mandels webshop var därmed född.

Nästa steg i Mandels utveckling blev att stänga butiken i Göteborg och helt satsa på näthandel, men fortfarande med den personliga stil som kännetecknat butiken under de år den funnits. Fortfarande är Evas blogg stommen i den personliga stil som Mandel står för.

n ät e t s o m h a n d e l s p l at s

15

Näthandeln utgör en allt större andel av den totala handeln.

Internet ger stora möjligheter Att handla på nätet är en relativt ny företeelse. De första svenska nätbutikerna dök upp 1997. Men redan 1994, då den första webbläsaren kom, startade till exempel Amazon sin näthandel i USA. Nu har handeln tagit ett steg vidare – in i mobiltelefonen. Redan om två år beräknas fyra miljoner svenskar göra köp med hjälp av sin mobiltelefon.

I detta kapitel ska vi titta på vilka möjligheter som nätet erbjuder den som vill göra affärer oavsett om det sker med hjälp av datorn, läsplattan eller mobiltelefonen. Vi delar in sätten att använda nätet i tre olika områden: • marknadsföring och kundstöd • näthandel med varor • näthandel med tjänster.

Som marknadsföringsverktyg är nätet idag en viktig och starkt växande kanal. Men det är bara de två sista av ovanstående punkter som innebär att handeln flyttar in på hemsidan.

16

n ät e t s o m h a n d e l s p l at s

1 Marknadsföring och kundstöd Idag har de flesta företag en hemsida. Hemsidan har en viktig uppgift i kommunikationen med kunderna. Ju bättre interaktivitet, det vill säga samspel eller dialog, desto mer utbyte får både kunden och företaget av hemsidan. Kunden kan skaffa sig kompletterande information, ladda ner manualer, roa sig, få tips och möjlighet att påverka företaget och så vidare.

Företaget får i sin tur upplysningar om kunderna genom att be dem svara på frågor, låta dem blogga, skriva inlägg, delta i tävlingar med mera.

Information Grundläggande för alla hemsidor är att de informerar. Vad de informerar om och på vilket sätt kan skilja sig åt. En hemsida som endast informerar om själva företaget kan fungera mycket väl för de företag som framförallt säljer vid personliga kundbesök och personliga kontakter. Dessutom är enkla informerande hemsidor vanliga för företag som säljer sina produkter via detaljhandeln.

Som exempel kan nämnas glassföretaget GB:s hemsida. Den vänder sig både till kunder som söker information om produkterna och till dem som vill ha information om företaget. Besökaren kan också hitta tips för till exempel barnkalas där produkterna förstås ingår.

Informera i samspel med besökaren Vill man gå ett steg längre kan man lägga till en möjlighet för besökaren att skaffa sig den information man vill ha med hjälp av avancerade funktioner på hemsidan. Dessutom kan man öppna för att kunden kan kontakta företaget via hemsidan. En sådan sida är interaktiv eftersom besökaren samspelar med företaget. Hemsidan kan till exempel innehålla kundenkäter, registreringsformulär för kunder och manualer som kan laddas ner.

n ät e t s o m h a n d e l s p l at s

17

Fordonsindustrin säljer komplexa produkter och många kunder vill ha mycket information innan de bestämmer vilken bil de ska köpa. Därför har fordonsindustrin länge arbetat med hemsidor där kunderna kan ”bygga sin egen bil” och se hur den blir. När bilen är ”byggd” kan man få se vad den kostar. Dessutom kan man nå återförsäljarna via länkar på hemsidan. Hemsidan skapar spänning kring företagets produkter och ger på så vis både besökare och företag något av värde.

Skapa relationer Vill företaget bygga relationer till sina kunder kan man göra hemsidan till en attraktiv plats med viktig information och dialogskapande inslag som tävlingar, tips, spel, möjlighet att lämna synpunkter på produkter eller att svara på frågor. Vill man sedan gå vidare och skapa ett samtal med kunderna är sociala medier ytterligare ett sätt. Allt fler konsumenter vill vara med och påverka och göra sin röst hörd. På så vis skapas en samhörighet med företaget samtidigt som företaget får kunskap om kundreaktioner på produkterna. Kundernas åsikter kan sedan användas för att förbättra produktsortimentet, enskilda produkter eller servicen.

Vare sig företaget vill det eller ej skriver kunderna om deras produkter på sina bloggar och i andra sammanhang. Det gäller därför att ständigt hålla reda på vad kunderna tycker och försöka vara med i dialogen. Genom att söka i bloggar kan företaget få värdefull information och en chans att kommentera på bloggar, eller bemöta kommentarer på sin egen hemsida.

De sociala mediernas betydelse växer. Eftersom många kunders sociala kontakter allt mer sker via internet bör detta förstås också användas i nätbutiken. Men det är viktigt att tänka igenom hur man ska använda de sociala medierna och arbeta aktivt med dessa. Ett exempel på ett företag som har sociala funktioner på sin hemsida är Lindex. Vi ska ta en titt på vad företaget gör.

18

n ät e t s o m h a n d e l s p l at s

1

eXempel

lindeX Lindex är en klädkedja med både butiker och näthandel. Företaget uppmanar sina kunder att blogga om produkterna. På Lindex hemsida kan man enkelt ladda ner bilder på alla plaggen, tipsa en vän och blogga. För den som vill läsa vad andra kunder tycker om ett visst plagg på olika bloggar kan man gå vidare till dem genom att klicka på länken till respektive blogg. Kunder med bloggar kan gå med i Lindex affiliateprogram och på så sätt tjäna pengar på sina bloggbesökare när de klickar på en länk till Lindex på bloggsidan.

(Läs mer om affiliate i kapitel 7).

Dessutom har Lindex en egen sida på Facebook där företaget presenterar nyheter, har en dialog med sina kunder och där kunderna själv kan kommentera och göra inlägg.

n ät e t s o m h a n d e l s p l at s

19

Det är viktigt för företaget att bygga relationer. Företag som inte bedriver näthandel, men som ändå vill engagera sina kunder och skapa relationer genom dialog, lägger in sociala funktioner på sin hemsida och finns med på sociala medier. Den här typen av funktioner på hemsidor kommer att bli allt viktigare i framtiden.

Näthandel med varor Vi ska nu titta närmare på olika sätt att sälja via nätet – antingen som enda säljkanal eller som en av flera säljkanaler. För konsumenthandeln finns flera exempel på renodlade nätbutiker. Nelly som säljer kläder och CDON.COM som säljer musik och filmer är två exempel.

I näthandelns barndom trodde man att det bara gick att göra en sak i taget, antingen ha butik eller ha näthandel – och postorder var en alldeles egen marknad. Idag vet vi bättre. Alla kombinationer är möjliga. Det finns inget ”facit” till hur det ska vara. Många företag har nätet som en av flera säljkanaler. För Ikea och många andra etablerade handlare är nätbutiken till för att skapa merförsäljning. Clas Ohlson och H&M är några företag som skaffat sig en ny säljkanal genom att starta nätbutiker. NetOnNet är en nätbutik för hemelektronik som gick i motsatt riktning genom att komplettera näthandeln med fysiska butiker: lagershoppar där kunderna kan köpa varorna direkt. Men fortfarande är näthandeln huvudkanalen för NetOnNet. De mest spännande fördelarna med näthandel är: • Det går att nå en stor geografisk marknad.

• Det går att sälja specialiserade varor till en smal målgrupp.

• Storleken har ingen betydelse.

20

n ät e t s o m h a n d e l s p l at s

1 Det går att nå en stor marknad Det mest spännande med näthandeln är att den är gränslös. Översätt sidan till de språk du vill arbeta med och du kan nå hundratals miljoner kunder. Men det är förstås inte helt enkelt. Allt ska fungera, från logistik till betalningar. Därför börjar de flesta svenska näthandlare med att rikta sig till svenska köpare. Redan då blir marknaden större än om man skulle starta en traditionell butik. Det har ingen betydelse om du finns i Borrby i Skåne eller i Vindeln i Västerbotten, du når samma marknad.

B e g a g n at h a n d e l

Förutom nya produkter går det att sälja begagnat på nätet och nå ut till folk i hela landet på en gång. Dessutom kan man via sajter som Blocket sälja sina varor utan att ens ha en egen näthandelssida.

n ät e t s o m h a n d e l s p l at s

21

Au kt i o n e r

På bondauktionen i Mörbylånga på Öland är det mycket folk på sommaren. Men om man har en auktion i november kommer det kanske något tiotal från orten. Genom att sälja sina varor via en auktionssajt kan man dock nå en stor målgrupp med spridning i hela landet. Flera auktionssidor låter spekulanterna följa auktionen och lägga bud med hjälp av en mobilapplikation eller via sms.

David Kaplan grundade 1999 Tradera, som 2006 såldes till E-bay för 365 miljoner svenska kronor.

Bilar, resor, elektronik, husgeråd, fri­märken, seriemagasin… Listan kan göras lång på allt som auktioneras ut på internet. De flesta svenska auktionssidor bjuder ut privata säljares varor.

Det finns olika slags auktionssajter på nätet. Vissa autionssajter säljer sina egna varor, andra säljer privat­personers varor och en tredje andra företags varor. Några stora är Tradera och KVD Kvarndammen. Buden börjar ofta på en krona, men slutpriserna brukar bli betydligt högre.

Vissa auktioner genomförs både fysiskt och via nätet.

Både företag och privatpersoner köper och säljer begagnade produkter på nätet.

22

n ät e t s o m h a n d e l s p l at s

1 det går att sälja specialiserade varor Vissa varor är omöjliga att sälja till och med i en storstad eftersom marknaden är för liten. Ta till exempel utrustning för extremsporter. Någon som är intresserad av en sport med få utövare kan knappast förvänta sig att den lokala sportaffären lagerhåller redskap eller annat som behövs.

Men en nätbutik kan klara detta. eXempel

c Y k e lt r i a l Cykeltrial är en extremsport som enkelt uttryckt kan beskrivas som bergsklättring med cykel. I Sverige finns kanske 100 aktiva utövare som tävlar i sporten och sedan finns ytterligare ett par hundra som har en trialcykel. Det går inte att köpa en trialcykel i din vanliga cykelaffär. Men det finns andra vägar. Peter Rishede i Knäred utanför Laholm i Halland är själv eldsjäl i en trialklubb och han har startat en näthandel för trialcyklar. Därifrån kan sportens få svenska utövare köpa cyklar och reservdelar.

Om Peter Rishede startat en vanlig butik i Knäred där han bor skulle han aldrig ha lyckats, men på nätet går det bra.

n ät e t s o m h a n d e l s p l at s

23

Att slippa bära tunga kassar är en

t. fördel för den som handlar på näte

storleken har ingen betydelse Näthandel finns i både stor och liten skala – allt fungerar. Därför passar näthandel mycket bra för nya entreprenörer. Vid sidan av de stora näthandlarna finns många relativt små verksamheter som kan utvecklas i takt med att affärerna går bättre.

näthandel med tjänster Alla tjänster går förstås inte att sälja eller utföra via internet. En del tjänster kan bokas via nätet, men leverans av tjänsterna sker på annat sätt.

Man kan tänka sig att en frisör eller en hantverkare tar emot bokningar på nätet, men när det är dags att utföra tjänsten behövs det fysiska mötet.

24

n ät e t s o m h a n d e l s p l at s

1 Andra tjänster kan dock utan problem både säljas och helt tillhandahållas via internet. För enkelhetens skull delar vi in tjänsterna i två sorter: • Tjänster som bokas på nätet men utförs traditionellt.

• Tjänster som både bokas och utförs på nätet.

Tjänstesektorn är den del av internet som kanske har utvecklats mest. Även om många tjänster är omfattande finns också exempel på enkla tjänster, som stuguthyrning som de flesta klarar av att få igång på egen hand.

Tjänster som bokas på nätet och utförs traditionellt Många tjänster, som städning, restaurangbesök, hotellvistelse, biluthyrning och annat går inte att leverera digitalt. För denna typ av tjänster fungerar nätet oftast som marknadsföringskanal och som bokningsservice och sedan sker själva leveransen på traditionellt sätt. Här finns många affärsmöjligheter även för den mindre entreprenören. Vi tittar närmare på några branscher där nätet har tagit en stor del av marknaden som försäljningskanal.

Färdigpackade matkassar, som bokas på nätet och levereras hem, är en växande marknad.

n ät e t s o m h a n d e l s p l at s

25

Allt fler resenärer bokar själva sin resa på nätet. Oftast ger det ett något lägre pris på resan.

Resebranschen

Svenska resebyråer ligger långt fram när det gäller näthandel och många av deras kunder bokar sina resor på internet. Nästan alla större resebyråer har en egen hemsida där det finns möjlighet att både få information om resmålet och beställa resor. En hel del buss- och flygbolag erbjuder liknande tjänster.

Inom resebranschen finns flera prisjämförelsesajter där man kan söka resor hos flera olika flygbolag eller resebyråer samtidigt. Några exempel är Flygstolen, Flygresor och MrJet. En del tjänster inom resebranschen passar bra även som mobila tjänster. Möjligheten att boka resan via mobilen, eller omboka en resa, är bekväm för resenären. Så kan exempelvis medlemmar i Malmö Aviations bonusprogram göra. När resan är bokad

26

n ät e t s o m h a n d e l s p l at s

1 får kunden en bekräftelse och ett bokningsnummer som sedan används vid incheckningen. Även Ving och SAS har liknande tjänster. Lokala taxiföretag, som Taxi Skåne har också mobilappar (program) som använder mobilens position för att ta reda på varifrån resan ska ske.

Sedan kan man beställa taxi till den adress man befinner sig på med en enkel knapptryckning. turism

Flera företag inom turistnäringen säljer sina tjänster via egna eller gemensamma bokningslösningar. Det finns flera enkla programvaror för den som vill lägga ut sin sommarstuga eller sitt hotells bokningar på nätet.

Hotels.com är ett exempel på en hotellbokningsajt, och Stugnet är en annonseringssajt för stugbokning. Det finns många fler att välja på. Det går även att boka exempelvis fisketurer på havet och andra fritidsaktiviteter på nätet.

Även mindre företag inom turistnäringen kan ha egna bokningslösningar. n ät e t s o m h a n d e l s p l at s

27

Att boka tjänster som fönsterputsning…

andra Branscher …och hårklippning på nätet spar tid för både kunden och företagaren.

28

Det finns många exempel på hur man kan använda nätet för att sälja tjänster. Exempelvis finns hantverkare som marknadsför sig med bokningssidor för enklare uppdrag. Det går att hyra båtar, boka frisör, och boka teaterbiljett.

n ät e t s o m h a n d e l s p l at s

1 Tjänster som både bokas och levereras på nätet Av den totala tjänsteförsäljningen på nätet utgör tjänster som både bokas och levereras på nätet den största andelen. Här finns medieföretagens utbud av tidningar, tv, musik och filmuthyrning med mera. De flesta har sidor som är anpassade såväl för dator och läsplatta som för mobiltelefon.

Men de kanske mest använda tjänsterna är sökmotorer och olika filmsajter, som YouTube och Vimeo. Några andra typer av tjänster på nätet är: • bank- och finanstjänster, hos bland annat SEB, Nordea och Avanza • mäklartjänster, till exempel Hemnet • säljsajter, som Blocket.se • sociala medier, som Facebook, LinkedIn och Twitter • upplysningstjänster, till exempel 1177 • samhällsinformation, hos exempelvis Konsumentverket och Verksamt.

E n d e l tj ä n s t e r ä r g r at i s . . .

Bland tjänsterna som bokas och levereras på nätet finns många gratistjänster som användaren inte betalar för att utnyttja. Bakom gratistjänsterna finns företag som tjänar pengar på att sälja annonser på sajten eller som får provision på länkning till andras hemsidor. Ett exempel på en söktjänst som tjänar pengar på bland annat länkning är Pricerunner.

. . . a n d r a ä r b e ta ltj ä n s t e r

Många tjänster på internet betalar man för att få använda. Betalningen kan antingen ske som abonnemang, då man betalar för att få tillgång till tjänsten under en viss tid, eller som engångsbetalning, till exempel när man laddar ner en artikel. Banktjänster på internet är en typ av tjänst som användarna oftast betalar en årsavgift för.

n ät e t s o m h a n d e l s p l at s

29

FA

KT

A G r at i s – h u r s e r e g e n t l i g e n a ff ä r s m o d e l l e n u t ?

Ingenting är egentligen gratis, även om användarna kan använda tjänsten utan att betala. Någon har investerat pengar för att skapa en webbplats och behöver inkomster för att betala sina kostnader. De allra flesta hemsidor ingår i en affärsverksamhet. I en del fall är själva affärsidén att ha en webbaserad tjänst. Ett exempel på det är MrJet som är en webbaserad söktjänst för flygresor. MrJet får intäkter i form av provision det vill säga ersättning för att ha sålt åt flygbolag och hotell.

I andra fall används webbsidan för att marknadsföra och informera om produkter. Då står innehavaren av webbplatsen för kostnaden eftersom ingen handel sker på hemsidan. Ett exempel på detta är Sonymobiles hemsida som informerar om mobiltelefoner och uppdateringar. Sedan finns naturligtvis många privata hemsidor som framförallt är gjorda för nöjes skull, men de bortser vi ifrån här.

n å g r a o l i k a g r at i s w e bb p l at s e r Aftonbladets hemsida är gratis för användaren, men vill man ta del av ”Plus-tjänsten” måste man betala en avgift. En viktig inkomstkälla är också pop-ups och banner-annonserna på sidan.

Resesajten MrJets service är gratis för användare. Företaget får intäkter i form av provision från flygbolag och hotell.

Konsumentverkets hemsida är gratis för användare och finansieras med statliga medel.

Sammanfattningsvis finns flera olika affärsmodeller för hemsidor inom tjänstesektorn: · annonsintäkter – betalning per klick på en länk eller köpt utrymme · provision på försäljning · finansiering via företags eller myndigheters informations- eller reklambudgetar · avgifter som betalas av användaren.

30

n ät e t s o m h a n d e l s p l at s

Bildförteckning Vinjetter: iStockphoto 9 Seamus Murphy/Scanpix 11 Bodil Berqvist/Dagbladet/Scanpix 14 Toria/Shutterstock 16 Amy Walters/Shutterstock 19 Lindex 21 Bertil Ericson/Scanpix 22:1 Daniel Roos/Scanpix 22:2 Adam Ihse/Scanpix 24 Janerik Henriksson/Scanpix 25 Magnus Hallgren/DN/Scanpix 26 Nicholas Pitt/Ving 28:1 mikeledrey/Shutterstock 28:2 Szasz-Fabian Ilka Erika/Shutterstock 31 Matton 35 Peter Carlsson/Johnér 39 Lisa S/Shutterstock 42 Angela Waye/Shutterstock 46 Magnus Neideman/SvD/Scanpix 49 Lars Lindqvist/Kontinent/Scanpix 50 dwphotos/Shutterstock 55 Lars Gustav Midbøe 57 Supri Suharjoto/Shutterstock 59 Maxim Blinkov/Shutterstock 60 Photographer’s Choice/Getty Images 63 Lightspring/Shutterstock 65 Fredrik Nyman/Johnér 67 Tobias Röstlund/Scanpix 69 Martin Barraud/OJO/Getty Images 72 Niklas Larsson/Scanpix 74 David Hammonds/Shutterstock 76 Jessica Gow/Scanpix 78 olly/Shutterstock

82 Africa Studio/Shutterstock 85 Robert Essel/Corbis/Scanpix 86 Siba 87 mashe/Shutterstock 88 Dinga/Shutterstock 91 REX/IBL 92 L. Ancheles/Johnér 94 Dmitriy Shironosov/Shutterstock 97 Dmitry Naumov 101 Emma Johansson/DN/Sscanpix 102 Oliver Kilig/DPA/Scanpix 108 Santhosh Kumar/Shutterstock 110 Elisabet Omsén/Scanpix 112:1 Caroline Tibell/DN/Scanpix 112:2 Lars Carlström/Scanpix 113 Dan Norrå/Scanpix 115 wavebreakmedia ltd/Shutterstock 116 Liseberg 121 jocic/Shutterstock 127 Maskot/Scanpix 134 nmedia/Shuterstock 140 Jason Hawkes/Getty Images 143 Martina Mälarstedt 148 Caroline Purser/Getty Images 151 Lars Pehrson/SVD/Scanpix 153:1 Helena Blomqvist/Bildhuset/Scanpix 153:2 Johan Engman/Scanpix 158 Horiyan/Shutterstock 160 Nastenok/Shutterstock 166 Philip & Karen Smith/Iconica/Getty Images 169 Hasse Holmberg/Scanpix 170:1 Berit Roald/Scanpix 170:2 Emma Larsson/Syds/Scanpix 173 iStockphoto

303

177 Jeppe Gustafsson/Scanpix 179 nokhoog_buchachon/Shutterstock 180 Gröna Lund 181 Mikael Fritzon/Scanpix 185 Guido Mieth/Getty Images 195 Miakel Damkier/Shutterstock 199 Kzenon/Shuttesrstock 204 Dinga/Shutterstock 207 Jessica Gow/scanpix 209 Martin Barrraud/OJO Images/Getty Images 215 Jonas Ingerstedt/Johnér 216 Goodluz/Shutterstock 226 Jens Ottoson/Shutterstock 227 wrangler/Shutterstock 228 Claudio Bresciani/Scanpix 234 Yurok/Shutterstock 236:1 Schenker 236:2 Stefan Bennhage/Scanpix 237:1 Mikael Wallerstedt/Scanpix 237:2 Robil Utrecht/ANP/scanpix 243 Christian Lagerek/Shutterstock 247 Monkey Business Images/Shutterstock 254 Peter Rutherhagen/Johnér 261 Julia Ivantsova/Shutterstock 265:1 Roger Turesson/DN/Scanpix 265:2 Mujo Korach/IBL 274 Bilderbox/AGE/IBL 277 Jason Lee/Reuters/Scanpix 283 Multiart/Shutterfstock 288 Volkmar Schulz/Keystone/Scanpix Skärmdumpar från respektive företag och organisation

304

ISBN 978-91-47-10611-0 ©2012 Anders Pihlsgård, Bo Skandevall, Peter Svensson och Liber AB R e dakti on

Anna Klöble Anna Hild

F o r m g i va r e

B i ld r e dakti on Produktion

Martina Mälarstedt/Sanna Bilder

Jürgen Borchert

Om s lag s f oto i l l u s t r at i o n

Elisabeth Zeilon

Johnny Dyrander

2012 Första upplagan 1

R e pr o

Exaktaprinting AB, Malmö

Tr yc k

Ömür Printing, Turkiet 2012

K o p i e r i n g s f ö rb u d

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post kundservice.liber@liber.se

NÄTHANDEL 1

– från affärsidé till egen webbbutilk Näthandeln är oberoende av plats och tid och därmed ett effektivt och resurssnålt sätt att handla på. Handeln på nätet växer snabbt i omfattning.

Möjligheterna är många liksom riskerna. Boken tar på ett grundläggande sätt upp det du som näthandlare behöver veta och beskriver steg för steg hur du ska göra för att starta en nätbutik. Genom tydliga faktatexter och bilder varvat med exempel och beskrivningar av verkliga företag levandegör boken ämnesområdet för läsaren.

Boken tar bland annat upp:

• olika typer av näthandel

• kundanalys

• designa och bygg en nätbutik

• marknadsföring

• risker och hot på nätet

• logistik

• säkra betalningssätt

• lagar och regler.

• affärsidé och budget I slutet av varje kapitel finns både enklare och mer fördjupande övningar.

Vill man arbeta i projektform finns även flera verklighetsnära förslag på projekt att utgå ifrån. I lärarhandledningen ingår pedagogiska tips, lösningar till uppgifterna och provuppgifter med facit.

I H2000-serien förenas teori med praktik. Serien omfattar läromedel för yrkesutbildningar inom handels- och administrationsyrkena. Böckerna i serien är särskilt framtagna för att passa på gymnasieskolans Handels- och administrationsprogram men de lämpar sig även för olika typer av branschoch vuxenutbildningar.

Författare till boken är Anders Pihlsgård, Bo Skandevall och Peter Svensson. Anders är konsult och lärare i ekonomiska ämnen. Bo Skandevall är lärare i handel, tidigare rektor samt har medverkat i Skolverkets arbete med att ta fram ämnesplaner till ämnet Näthandel. Peter Svensson är civilingenjör, journalist och entreprenör med inriktning på informationssystem inom shipping.

Best.nr 47-10611-0 Tryck.nr 47-10611-0