Inlaga Realismen:Forntiden
09-05-04
16.07
Sida 21
Bilden berättar Bild ur filmatiseringen av Madame Bovary från 1991
ur Thérèse Raquin Camille var otäck. Han hade fjorton dagar legat i vattnet…. Kroppen var som en hög av upplöst kött; den hade blivit förfärligt åtgången. Man anade, att armarna icke mera höllo ihop; nyckelbenen genomborrade huden på axlarna. På det grönaktiga bröstet bildade revbenen svarta band; vänstra sidan, söndersprucken, öppen, var djupt urholkad mitt bland köttslamsor av mörkröd färg. Hela bålen var i förruttnelse. Benen mera fasta, voro utsträckta, fulla av otäcka fläckar. Fötterna höllo på att falla av. Zolas stora samhällskritiska romanserie, släktkrönikan Les RougonMacquart (1871–93), som i 20 volymer berättar om en familjs historia under mitten av 1800-talet, brukar med sina detaljerade verklighetsbeskrivningar betraktas som naturalismens monumentalverk. I verket tar Zola med läsaren till ett flertal tidstypiska miljöer. Hit hör den välkända romanen Hallarna (1873) som handlar om det småborgerliga livet, Krogen (1877) som beskriver villkoren för storstadens arbetare,
21