Issuu on Google+

09-05-04

16.07

Sida 1

REALISM

En värld av författare – epokhäften ger en bred bild av varje litterär epok. Utöver böckerna och författarna diskuteras också samhällsbilden, konsten, vetenskapen och relationen mellan kvinna och man. Detta sätter in litteraturen i ett sammanhang, och gör att texterna kommer närmare. I häftet om Realismen kan du läsa om samhälle och litteratur i Europa under den senare delen av 1800-talet. Häften i serien: En värld av författare - Forntiden En värld av författare - Antiken En värld av författare - Medeltiden En värld av författare - Renässansen En värld av författare - Barocken En värld av författare - Upplysningen En värld av författare - Romantiken En värld av författare - Realismen En värld av författare - Modernismen

978-91-40-64901-0 978-91-40-64903-4 978-91-40-64902-7 978-91-40-64904-1 978-91-40-64905-8 978-91-40-66585-0 978-91-40-66586-7 978-91-40-66587-4 978-91-40-66588-1

EN

En värld av författare

REALISMEN

Realismen Omslag:Layout 1

Urban Folkebrant


Inlaga Realismen:Forntiden

09-05-04

16.07

Sida 4

INNEHÅLL

Förord • 3

LIVET UNDER REALISMEN • 7

Samhällsbilden • 7 Man och kvinna • 13 Kulturbilden • 15 Skriften • 15 Konst- och byggnadsverk • 15 Vetenskap • 17 Religion • 18

LITTERATUREN UNDER REALISMEN • 19

Frankrike • 19 Tyskland • 23 Storbritannien • 24 USA • 27 Ryssland • 27 Sverige • 31 Barnlitteratur under andra delen av 1800-talet • 39 Dramat under realismen och naturalismen • 40 Instuderingsfrågor och jämförande uppgifter • 41

Textförteckning • 43 Bildförteckning • 44


Inlaga Realismen:Forntiden

09-05-04

16.07

Sida 5


Inlaga Realismen:Forntiden

09-05-04

16.07

Sida 12

Bilden berättar En av de politiskt aktiva kvinnorna under den s.k. Pariskommunen var lärarinnan Louise Michel (1830 –1905). På målningen av den franske konstnären Jules Girardet (1856–1938) ses hon hålla ett av sina många politiska tal.

12


Inlaga Realismen:Forntiden

09-05-04

16.07

Sida 13

Man och kvinna Frankrike

Vid mitten av 1800-talet var kvinnodebatten i Frankrike i avtagande. (Se epokhäftet Romantiken). Men under fransk-tyska kriget 1870–71 då Paris omringades av tyskarna var kvinnorna mycket politiskt aktiva. Parisarna, män som kvinnor, slöt upp till nationalgardet som fick prägeln av en folkarmé. I början av 1871 var man dock tvungen att kapitulera. I samband med kapitulationen utbröt en spontan revolt i Paris eftersom de styrande sökte en fredlig lösning med tyskarna medan parisarna ville annorlunda. Den revolutionära politiska situation som då rådde i Paris brukar kallas Pariskommunen. Barrikader uppfördes och flera officiella byggnader sattes i brand vilket gav upphov till ryktet att det var rasande kvinnor som skulle ha anlagt bränderna med fotogen ur sina mjölkkrus. På det sociala området kom kvinnornas rättigheter inom äktenskapet att förbättras och år 1884 blev skilsmässa tillåten. Däremot skulle det dröja ända till år 1946 innan de franska kvinnorna fick rösträtt. Storbritannien

I Storbritannien kom utbildning att bli en framträdande jämställdhetsfråga. Den engelska sjuksköterskan Florence Nightingale (1820–1910) tog t.ex. initiativet till en sjuksköterskeskola i London, den första i världen. Hennes insatser på sjukvårdsområdet var så banbrytande att hon själv blev en legend redan under sin livstid. I samband med Krimkrigets utbrott 1853 (se sid 9) begav hon sig till Istanbul för att leda sjukvården bland de turkiska, engelska och franska soldaterna. Där lyckades hon genomföra så radikala förbättringar att dödligheten bland de sårade sjönk från över 50 procent till 2 procent. Den politiskt mest brännande frågan i Storbritannien var den om kvinnlig rösträtt. Men trots detta skulle inget i praktiken hända förrän i början av 1900-talet då de s.k. suffragetterna (suffrage betyder rösträtt) med Emmeline Pankhurst (1858–1928) i spetsen tog till drastiska metoder som hungerstrejk och våldsamma demonstrationer. Kvinnlig rösträtt infördes år 1918. Sverige

I Sverige växte kvinnorörelsen fram genom impulser från bl.a. Frankrike och Storbritannien. En svensk författare som trädde fram till försvar för kvinnans rättigheter var Carl Jonas Love Almqvist. I sin bok Det går an från 1838 talade han bland annat för kvinnans rätt till samvetsäktenskap,

13


Inlaga Realismen:Forntiden

09-05-04

16.07

Sida 20

När han senare ville skapa sig en förmögenhet genom att överta ett boktryckeri och ge ut billiga klassikerupplagor misslyckades han återigen. Vid 30 års ålder stod han med en skuld på nära 100 000 francs. Denna skuldbörda dömde honom till ett litterärt slavarbete för att tjäna ihop pengar till sina skulder och till en livslång flykt undan sina fordringsägare. En stor del av sina arbeten, bl.a. Förlorade illusioner (1837–39) som anses vara hans främsta roman, samlade han i ett enda stort verk, Den mänskliga komedin. Det som bland annat gör detta verk så intressant är att alla berättelser har ett gemensamt persongalleri. En person kan därför dyka upp i olika romaner och på så sätt kan man följa denna persons öden ur olika perspektiv. Ett centralt tema i verket är människans skoningslösa kamp för överlevnad där penningbegäret utgör den starkaste drivkraften. Dessutom framställde Balzac ofta sina karaktärer som besatta av en enda idé. Till de närmast bisarra idéer han beskriver hör girigheten i Eugénie Grandet (1833), den utnyttjade faderskärleken i Pappa Goriot (1834) och avunden i Kusin Bette (1846).

Gustave Flaubert Gustave Flaubert (1821–1880) ägnade hela sitt liv åt att skriva. Det berodde bl.a. på att han i unga år drabbades av epilepsi och av den anledningen var tvungen att avbryta sin tänkta juristkarriär. Flaubert var ytterst noggrann i sitt skrivande och arbetade i regel i fem år med att färdigställa en roman. Hans stora mästerverk, Madame Bovary (1857), skildrar en familjetragedi orsakad av ett äktenskapsbrott och utspelar sig på den franska landsbygden under 1840-talet. Flauberts sätt att utan idealiserande omskrivningar beskriva livet på landet har föranlett många litteraturhistoriker att utnämna Madame Bovary till den första naturalistiska romanen. Men för sin samtid var denna roman alltför vågad och därför beslagtogs den av sedlighetspolisen.

Émile Zola Émile Zola (1840–1902) formulerade sitt litterära program år 1880, i manifestet Le Roman expérimental, där han utifrån en naturvetenskaplig syn menade att romanförfattaren skall bygga sina verk på faktiska iakttagelser. Därför gjorde han ofta studiebesök i de miljöer han senare skulle beskriva i sina romaner. Zola menade vidare att det som beskrevs inte skulle förskönas eller idealiseras. Detta framkommer med all tydlighet redan i debutromanen Thérèse Raquin (1867). Thérèse och Laurent är förälskade i varandra och tillsammans planerar de att mörda Camille, Thérèse man. De genomför sin plan och när Camille senare hittas beskriver Zola detta på följande sätt:

20


Inlaga Realismen:Forntiden

09-05-04

16.07

Sida 21

Bilden berättar Bild ur filmatiseringen av Madame Bovary från 1991

ur Thérèse Raquin Camille var otäck. Han hade fjorton dagar legat i vattnet…. Kroppen var som en hög av upplöst kött; den hade blivit förfärligt åtgången. Man anade, att armarna icke mera höllo ihop; nyckelbenen genomborrade huden på axlarna. På det grönaktiga bröstet bildade revbenen svarta band; vänstra sidan, söndersprucken, öppen, var djupt urholkad mitt bland köttslamsor av mörkröd färg. Hela bålen var i förruttnelse. Benen mera fasta, voro utsträckta, fulla av otäcka fläckar. Fötterna höllo på att falla av. Zolas stora samhällskritiska romanserie, släktkrönikan Les RougonMacquart (1871–93), som i 20 volymer berättar om en familjs historia under mitten av 1800-talet, brukar med sina detaljerade verklighetsbeskrivningar betraktas som naturalismens monumentalverk. I verket tar Zola med läsaren till ett flertal tidstypiska miljöer. Hit hör den välkända romanen Hallarna (1873) som handlar om det småborgerliga livet, Krogen (1877) som beskriver villkoren för storstadens arbetare,

21


09-05-04

16.07

Sida 1

REALISM

En värld av författare – epokhäften ger en bred bild av varje litterär epok. Utöver böckerna och författarna diskuteras också samhällsbilden, konsten, vetenskapen och relationen mellan kvinna och man. Detta sätter in litteraturen i ett sammanhang, och gör att texterna kommer närmare. I häftet om Realismen kan du läsa om samhälle och litteratur i Europa under den senare delen av 1800-talet. Häften i serien: En värld av författare - Forntiden En värld av författare - Antiken En värld av författare - Medeltiden En värld av författare - Renässansen En värld av författare - Barocken En värld av författare - Upplysningen En värld av författare - Romantiken En värld av författare - Realismen En värld av författare - Modernismen

978-91-40-64901-0 978-91-40-64903-4 978-91-40-64902-7 978-91-40-64904-1 978-91-40-64905-8 978-91-40-66585-0 978-91-40-66586-7 978-91-40-66587-4 978-91-40-66588-1

EN

En värld av författare

REALISMEN

Realismen Omslag:Layout 1

Urban Folkebrant


9789140665874