Page 1


Religion och livsfrĂĽgor i radio/TV


Rune Larsson

Religion och livsfrågor i radio och TV

Programutbud och programpolicy i 80-talsperspektiv

Utgivare: Författaren Tryck: BoD – Books on Demand (www.bod.se)


© 2018 Rune Larsson Utgivare: Rune Larsson Förlag: BoD – Books on Demand, Stockholm, Sverige Tryck: BoD – Books on Demand, Norderstedt, Tyskland Omslag: Safiye Salih ISBN: 9789176998847


Till Maria en av mina medarbetare


Innehåll Inledning

9

Sanning och engagemang

15

Religion och livsfrågor i radio/TV

25

Religionsvetenskaplig medieforskning i dag och i morgon

39

Kyrka – massmedia – människosyn

55

Kyrkorna och de religiösa programmen i radio/ TV

73

Radioförkunnelse med begränsad yttrandefrihet

91

Religion som nyhetsmaterial

107

De religiösa magasinsprogrammen och Riksradions programpolicy

127

Religion i Radio och TV – i spänningsfältet mellan kyrka och medieföretag

145

Aktuell teologisk massmediaforskning - en översikt

161

Religion i radio och TV under sextio år

177


Inledning Religion och livsfrågor i radio och TV – Programutbud i 80-talsperspektiv

D

e ”bidrag” till forskningen om religion i radio och TV som sammanställts i denna publikation är några av de ”spår” jag lämnat efter mig inom detta viktiga forskningsområde. I tiden är bidragen begränsade till 1980-talet. Inför min förestående disputation våren 1980 var vi några vid den teologiska fakulteten som bestämde oss för att söka medel för forskningsprojekt om religion i radio/TV. En av initiativtagarna var Jan Arvid Hellström, som redan lagt ned ett omfattande arbete på området (mer om detta nedan).

Det började med ett mindre pilotprojekt, då min uppgift var att utarbeta en ansökan till Humanistisk-Samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Sedan detta beviljats inleddes ett omfattande arbete som de följande åren resulterade i en rad forskningsrapporter, som redovisas nedan. Projektet benämndes Religionsvetenskapligt etermedieprojekt vid teologiska fakulteten i Lund även om också forskare vid motsvarande fakultet i Uppsala fanns med. Vid sidan om detta arbete engagerades jag också av Svenska kyrkan i ett mindre forskningsarbete, där kyrkans roll kring samma tema ställdes i fokus. Också detta arbete avsatte en del betydelsefulla ”spår”, bland annat i form av några studieresor till Tyskland, Neder-


Religion och livsfrågor i radio och TV länderna och Storbritannien.1 Dessutom kan nämnas ett symposium där deltagare från fakulteterna mötte medarbetare vid Sveriges radio och TV samt pressen för samtal om religionens roll i medierna. Som projektledare fick jag anledning att i artiklar och föreläsningar presentera det lundensiska etermedieprojektet. Ett urval av detta återges i denna volym. Några av dessa bidrag publiceras här för första gången. Bokens elva kapitel – i korthet Kapitel ett, Sanning och engagemang, är ett tidigare opublicerat inledningsanförande vid en konferens om masskommunikationsetik i Stockholm den 10-11 februari 1984. Anordnare var Svenska Kyrkans Informationscentral (KIC) i samarbete med teologer från Uppsala och Lund och med inbjudna deltagare från radio/TV och pressen. Kapitel två, Religion och livsfrågor i radio/TV – Ett religionsvetenskapligt forskningsprojekt i Lund, presenterar det ganska omfattande forskningsprojekt jag ledde under 1980-talets första del. Riktlinjerna för projektet lades upp inom ett förberedande pilotprojekt. Det tredje kapitlet, Religionsvetenskaplig medieforskning i dag och i morgon, är ett tidigare opublicerat föredrag som jag höll vid en arbetskonferens i Sigtuna. Här vidgas perspektivet med hjälp av referenser till internationell forskning på området. Kapitel fyra, Kyrka – massmedia – människosyn, kan närmast beskrivas som en teologisk och teoretisk diskussion om frågor i spänningsfältet kyrka och medieföretag, exempelvis det gemensamma ansvaret för människan i mediesamhället. Temat fördjupas ytterligare i kapitel fem, Kyrkorna och den religiösa programverksamheten i radio/TV. Detta är en tidigare opublicerad rapport från studiebesök vid radio- och TV-företag med ansvar för religiösa program i Västtyskland Nederländerna och Storbritannien. 1

Rapport återgiven i kapitel fem.

10


Inledning

Radioförkunnelse med begränsad yttrandefrihet, kapitel sex, handlar om anmälningar av ett par morgonandakter till Radionämnden och den principiella diskussion som fördes med anledning av detta om yttrandefrihetens gränser för de religiösa programmen. Skulle det vara tillåtet att använda religiösa program för uttalanden i politiskt kontroversiella frågor? I tre kapitel presenteras tidigare publicerade monografier. Den första av dessa, kapitel sju, ger en resumé av rapporten, Religion som nyhetsmaterial, utgiven av Publik- och programforskningsavdelningen vid Sveriges Radio. Denna redovisar förekomst och karaktär av religiösa nyheter i radions och de båda TV-kanalernas nyhetssändningar under andra halvåret 1981. I det åttonde kapitlet, De religiösa magasinsprogrammen och Riksradions programpolicy, analyseras tre religiösa magasinsprogram under 1980. Med kapitel nio, Religion i Radio/TV – i spänningsfältet mellan kyrka och medieföretag, återknyter jag till den principiella diskussionen kring de religiösa programmens plats inom Sveriges Radio. Texten är från 1985 och publiceras här för första gången. Kapitel tio, Aktuell teologisk massmedieforskning – en översikt, tar med referenser till en del större internationella arbeten upp några aspekter på den forskning som var ”aktuell” för tre-fyra decennier sedan. Kanske något överraskande verkar en hel del fortfarande vara aktuellt. Det avslutande kapitel elva, Religion i radio och TV under sextio år, presenterar i korthet en större historisk redogörelse över de religiösa programmens plats i Sveriges Radio och TV. Analysen har inriktats på programutbudet under vissa år och använt sig av kategorierna förkunnelseprogram, religiösa sång- och musikprogram samt övriga program av religiös karaktär. Inför denna publicering har endast mindre redaktionella gjorts i syfte att skapa större enhetlighet. Ännu ofullständiga förteckningar över projektets rapporter i de tidigare bidragen har ersatts av nedanstående uppdaterade förteckning. Till denna lista har fogats också Jan 11


Religion och livsfrågor i radio och TV Arvid Hellströms banbrytande arbete från 1979*, även om det inte ingick i projektet. Monografier inom ramen för det religionsvetenskapliga etermedieprojektet i Lund: 0.

*Jan Arvid Hellström, Samfund och radio. Återspegling kontra medieanpassning ifråga om den kristna programverksamheten i Sverige fram t.o.m. omorganisationen 1951/52. Stockholm 1979.

1.

Rune Larsson, Religion och livsfrågor i radio/TV. Religionsvetenskapligt forskningsprojekt i Lund, i: Kritisk forum för praktisk teologi, 11/1982s54ff. Jan Arvid Hellström, Spelet om morgonandakterna 1970-1981. Radioföretag, religionsredaktion och samfundsopinion i ett litet radiospel om programideologi, programpolitik, kanalkonkurrens och beslutsfunktioner. En "case study" (Religion nr 15. Skrifter utgivna av Teologiska institutionen i Lund) Lund 1984. Rune Larsson, Religion som nyhetsmaterial. Religiösa nyheter i radio och TV juli-december 1981. (Sveriges Radio/ PUB nr 2 -1984.) Stockholm 1984. Rune Larsson, De religiösa magasinsprogrammen och Riksradions programpolicy. Undersökning av "Människor och tro", "Rakt på sak, religiöst sett" samt "och här ligger kyrkan mitt i byn" år 1980. (Sveriges Radio/PUB nr 10-1984.) Stockholm 1984. Curt Dahlgren, Gud i etern. Samfundsfolk och närradion i Malmö. ( Forskningsrapport 1984:7, nr 184 vid Religionssociologiska Institutet) Stockholm 1984. Thorleif Pettersson, Television eller religion? Om tittarnas användning av TVgudstjänster. Forskningsrapport 1985:3, nr187 vid Religionssociologiska Institutet. Stockholm 1985. Curt Dahlgren, Konsumtionen av de rikssända religiösa programmen i radio och TV. (Smärre meddelanden 1985:8 vid Religionssociologiska Institutet) Stockholm 1985. Thorleif Pettersson, Religion som underhållning. Publikens användning av TV:s religiösa sång- och musikprogram. (Forskningsrapport 1985:4, nr 188 vid Religionssociologiska Institutet). Stockholm 1986.

2.

3. 4.

5. 6. 7. 8.

12


Inledning 9.

Göran Gustafsson, Publikutvecklingen för religionsprogrammen i TV under en tjugoårsperiod, i: Religion och Samhälle 1990: 4-5 nr 54-55 Religionssociologiska uppsatser till minnet av Lennart Ejerfeldt, Religionssociologiska institutet, Stockholm, s 18-47.

10. Rune Larsson, Religion i radio och TV under sextio år. Bibliotheca Theologiae Practicae. Kyrkovetenskapliga studier 43. Almqvist & Wiksell International. Stockholm.1988.

13


Kapitel ett

Sanning och engagemang

I

nledningsanförande vid konferens kring masskommunikationsetik anordnad av Svenska Kyrkans Informationscentral (KIC) i samarbete med teologer från Uppsala och Lund i Stockholm den 1011 febr. 1984.2 Några tankar kring konferensens syfte och förutsättningar Syfte En levande demokrati skapas, bevaras och vidareutvecklas av fria, självständiga och välinformerade medborgare. Denna grundsyn har sin förankring i en humanistisk människouppfattning, som kyrkan finner anledning att slå vakt om. Mer än någonsin tidigare har vi blivit beroende av en allsidig och korrekt information av kunniga och engagerade informatörer, för vilka vi har anledning att känna förtroende. Konferensen vill med huvudsaklig inriktning på de etiska proble­ men i informationsprocessen

• •

2

utgöra en plattform för dialog mellan professionella kommunikatörer, forskare, beslutsfattare och kulturpolitiker, stimulera och bredda reflexionen och meningsutbytet kring dessa frågor och Tidigare opublicerat manus från 1984.


Religion och livsfrågor i radio och TV •

aktualisera informationsprocessens etiska förutsättningar, problem och möjligheter i dagens och morgondagens masskommunikationssamhälle.

Yttrande- och informationsfrihet Yttrande- och informationsfriheterna är grundläggande mänskliga rättigheter, som tillkommer varje medborgare. Kring dessa har genom lagstiftning och frivilliga överenskommelser utvecklats ett omfattande skyddsnät. Redan själva förekomsten av detta "skyddsnät" skvallrar om att de i och för sig allmänt omfattade idealen är utsatta för allvarliga hot. Den enskildes rätt Ser man till Tryckfrihetsförordningen (TF), Radiolagen (RL), Etiska regler för press, radio och TV och andra liknande svenska eller internationella dokument, finner man att de utgår från den enskilde medborgarens fri- och rättigheter. Genom att tillgodose dessa skall ett "fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning" säkerställas (TF 1:1). Allt tydligare har det också i debatten framhävts, att den enskilde inte endast är mottagare av information eller objekt för andras kommunikativa aktivitet och passiv konsument. Det handlar om ett ömsesidigt givande och tagande mellan ''myndiga" människor, om "the right to know", "the right to impart" och ”the right to discuss", för att anknyta till MacBride-kommissionens slutrapport, Many Voices, One World (1980). Journalist i allmänhetens tjänst Den enskilde medborgaren är idag mer än någonsin beroende av en omfattande information för att kunna ta sitt samhällsansvar. Därmed blir journalisten en nyckelperson och hans eller hennes arbete blir av grundläggande betydelse för ett demokratiskt samhälle. De etiska reglerna kring journalistens verksamhet får därmed ett allmänt intresse. De reser inte endast krav på journalisten utan rör också friheten ifråga om nyhetsflöde, oberoende i urval, personella och ekono16


9789176998847  
9789176998847