9789127423152 by Smakprov Media AB

Samhälle i dag 8 Lärarhandledning

Natur & Kulturs nyhetsbrev Få information om nya läromedel, lärarträffar, erbjudanden och annat av intresse för dig som är lärare. Snabbt, lätt och helt kostnadsfritt! Anmäl dig på www.nok.se/nyhetsbrev

Karin Wergel Kaj Hildingson Natur & Kultur

SamHäLLe i dag 8

innehåll 1. inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5

Statsbudgeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Regering och departement . . . . . . . . . . . . . . Liten riksdagshistoria . . . . . . . . . . . . . . . . . . Länsstyrelserna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hur kan man påverka? . . . . . . . . . . . . . . . . . Makten bor inte här längre . . . . . . . . . . . . . . Demokrati och diktatur – en jämförelse . . . . . Elevblad 12 Olika parlament . . . . . . . . . . . . Elevblad 13 Kompromisser . . . . . . . . . . . . . . Elevblad 14 Fel ordning . . . . . . . . . . . . . . . . Elevblad 15 Utskotten i riksdagen . . . . . . . . . Elevblad 16 Grundlagarna och demokratin . . Elevblad 17 Två budgetar – en jämförelse . . . Elevblad 18 Ministrar och jämställdhet . . . . . Elevblad 19 Granska en myndighet . . . . . . . . Elevblad 20 Var bor du egentligen? . . . . . . . . Elevblad 21 Vad vill du påverka? . . . . . . . . . . Elevblad 22 Tala eller tiga? . . . . . . . . . . . . . . Elevblad 23 Demokrati eller diktatur?. . . . . . Elevblad 24 Alla rätt? . . . . . . . . . . . . . . . . . . Facit till elevbladen och elevbokens frågor och uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . .

Om Samhälle i dag 8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Syfte – ur Lgr 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Innehåll Lgr 11 och Samhälle i dag 7–9 . . . . . . 7 Kursplanens kunskapskrav . . . . . . . . . . . . . . 10 Bedömningsstöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

2. Val och partier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13 Lgr 11 och kapitlet Val och partier . . . . . . . . 13 Innehåll och struktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Introduktionsuppslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Sverige är en demokrati. . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Valet är tre val . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Så utses riksdagens ledamöter . . . . . . . . . . . . 16 Vad spelar roll när du röstar? . . . . . . . . . . . . 16 Politiska idéer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Så skiljer du på de politiska partierna . . . . . . 18 Skolan och politiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Val till Europeiska Unionen, EU . . . . . . . . . . 21 Folkomröstningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Elevblad 1 Anarki, diktatur och demokrati . . 23 Elevblad 2 Vad står det i regeringsformen? . . 24 Elevblad 3 Så här går det till att rösta . . . . . . 25 Elevblad 4 Så styrs Sverige av sina väljare . . . 26 Elevblad 5 Vad spelar roll när du röstar? . . . . 27 Elevblad 6 Varför röstar du på ett visst parti? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Elevblad 7 Jag är liberal, konservativ, socialist! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Elevblad 8 Partierna vill synas i medierna . . . 30 Elevblad 9 Politiska frågor – politiskt parti . . 31 Elevblad 10 EU är en del av Sveriges styrelseskick . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Elevblad 11 Kan du orden? . . . . . . . . . . . . . . 33 Facit till elevbladen och elevbokens frågor och uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

Samhälle i dag 8 Lärarhandledning

4. Kommunen – det som vi har gemensamt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .68 Lgr 11 och kapitlet Kommunen – det som vi har gemensamt . . Innehåll och struktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . Introduktionsuppslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kommuner är olika. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Det här sköter kommunen . . . . . . . . . . . . . . Kulturen där du bor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kommunens ekonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . Så styrs kommunen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ungdomsting får vuxna att lyssna . . . . . . . . . I en demokrati kan vi påverka . . . . . . . . . . . . Ett dåligt förslag blir ett bra beslut . . . . . . . . Landsting och regioner . . . . . . . . . . . . . . . . . Elevblad 25 Jämför två kommuner . . . . . . . . Elevblad 26 Trivs du i kommunen? . . . . . . . . Elevblad 27 Rättigheter, skyldigheter och ansvar som medborgare . . . . . . . . . . . . . . Elevblad 28 Kommunens obligatoriska och frivilliga uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . Elevblad 29 Vad är viktigast? . . . . . . . . . . . .

3. Så styrs Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .38 Lgr 11 och kapitlet Så styrs Sverige . . . . . . . . Innehåll och struktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . Introduktionsuppslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . Riksdagen och regeringen . . . . . . . . . . . . . . . Arbetet i riksdagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . En vecka i riksdagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Riksdagens uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . .

43 44 45 46 46 47 48 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62

38 38 39 39 41 42 42

68 69 69 70 71 72 73 74 75 76 76 77 78 79 80 81 82

SamHäLLe i dag 8

Elevblad 30 Kommunens pengar går runt i kretslopp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Elevblad 31 Hit går skattepengarna . . . . . . . Elevblad 32 Från förslag till beslut . . . . . . . . Elevblad 33 Kommunens beslut påverkar . . . Elevblad 34 Unga påverkar politiker . . . . . . . Elevblad 35 Perspektiv på landstinget . . . . . . Facit till elevbladen och elevbokens frågor och uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Utbildning – en källa till rikedom . . . . . . . . 132 Att välja yrke . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133 Elevblad 51 Vad gör 4,4 miljoner människor? 135 Elevblad 52 Att tänka på före och efter prao 136 Elevblad 53 Om du själv vill arbeta . . . . . . . 137 Elevblad 54 Så utvecklas handel, industri och jordbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 Elevblad 55 Lokalt – globalt . Bra eller dåligt? 139 Elevblad 56 Det här gör facket . . . . . . . . . . 140 Elevblad 57 Detta påverkar lönen . . . . . . . . 141 Elevblad 58 Nu blir det strejk! . . . . . . . . . . 142 Elevblad 59 Arbetsmiljön i skolan . . . . . . . . 143 Elevblad 60 Arbetsmarknad – vad säger medierna? . . . . . . . . . . . . . . . . 144 Elevblad 61 Arbeta utomlands . . . . . . . . . . 145 Elevblad 62 Skolan – ett helvete . . . . . . . . . 146 Elevblad 63 Detta vill jag göra sen . . . . . . . . 147 Elevblad 64 Mod att misslyckas . . . . . . . . . 148 Elevblad 65 Yrken, utbildning och egenskaper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149 Elevblad 66 Män och kvinnor i olika yrken . 150 Elevblad 67 Bli din egen företagare . . . . . . . 151 Facit till elevbladen och elevbokens frågor och uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152

83 84 85 86 87 88 89

5. Välfärd – folkhälsa och social service . . .92 Lgr 11 och kapitlet Välfärd – folkhälsa och social service . . . . 92 Innehåll och struktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Introduktionsuppslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Det här är folkhälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Dubbel glädje med bra folkhälsa . . . . . . . . . . 96 Folkhälsa i går och i dag . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Social service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Skyddsnät i förändring . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Elevblad 36 Det här påverkar vår hälsa . . . 106 Elevblad 37 Sex och att våga säga nej . . . . . 107 Elevblad 38 Hur mår Sverige? . . . . . . . . . . 108 Elevblad 39 Politiker har makt att förändra 109 Elevblad 40 Världens bästa arbetsplats . . . . 110 Elevblad 41 Så kan du förhindra mobbning 111 Elevblad 42 Hasch sprider sig på skolan . . . 112 Elevblad 43 Folkhälsan under 250 år . . . . . 113 Elevblad 44 Socialt skyddsnät för alla . . . . . 114 Elevblad 45 Undersök din kommun . . . . . . 115 Elevblad 46 Kan du orden? . . . . . . . . . . . . 116 Elevblad 47 Två dilemman . . . . . . . . . . . . . 117 Elevblad 48 Spara eller satsa pengar? . . . . . 118 Elevblad 49 Vad satsar kommunen på? . . . . 119 Elevblad 50 Vad händer när alla blir över 100 år? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 Facit till elevbladen och elevbokens frågor och uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121

7. Nationella minoriteter i Sverige . . . . . .155 Lgr 11 och kapitlet Nationella minoriteter i Sverige . . . . . . . 155 Innehåll och struktur . . . . . . . . . . . . . . . . . 155 Introduktionsuppslag . . . . . . . . . . . . . . . . . 156 Fem grupper – fem språk . . . . . . . . . . . . . . . 156 Samerna – ett ursprungsfolk . . . . . . . . . . . . 156 Sverigefinnarna – en del av Sverige . . . . . . . 159 Tornedalingar – mellan flera kulturer . . . . . 160 Judarna – spridda över världen . . . . . . . . . . 161 Romerna – ett folk utan land . . . . . . . . . . . . 162 Sammanfattning av kapitlet . . . . . . . . . . . . 163 Elevblad 68 Alla rätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . 164 Elevblad 69 Jojken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165 Elevblad 70 Gamla band . . . . . . . . . . . . . . 166 Elevblad 71 I olika länder . . . . . . . . . . . . . . 167 Elevblad 72 I gettot . . . . . . . . . . . . . . . . . . 168 Elevblad 73 Porajmos . . . . . . . . . . . . . . . . . 169 Elevblad 74 Sammanfattning . . . . . . . . . . . 170 Elevblad 75 Mer om minoriteter . . . . . . . . . 171 Facit till elevbladen och elevbokens frågor och uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172

6. arbete – en stor del av livet . . . . . . . . . .124 Lgr 11 och kapitlet Arbete – en stor del av livet . . . . . . . . . . . 124 Innehåll och struktur . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 Introduktionsuppslag . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 Vad är ett arbete? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 Arbetsliv i förändring . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 Fack och arbetsrätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 Arbetsmiljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 Arbetsmarknad – nära och långt borta . . . . 130

Samhälle i dag 8 Lärarhandledning

Elevblad 76 Bedömningsmatris . . . . . . . . . . 176

inledning Om Samhälle i dag 8 SOL 4000 Samhälle i dag Elevbok och Lärarhandledning är ett läromedel som täcker det centrala innehållet i kursplanen Lgr 11. Ambitionen är att ge elever och lärare ett läromedel som väcker nyfikenhet och lust att ge sig i kast med de många aktuella och komplexa frågor som ryms inom ämnet samhällskunskap. Samhälle i dag 8 består av sex kapitel: Val och partier Så styrs Sverige Kommunen – det som vi har gemensamt Välfärd – folkhälsa och social service Arbete – en stor del av livet Nationella minoriteter i Sverige

Yttrandefrihet och demokrati Demokrati och människors lika värde är centrala begrepp såväl i Lgr 11 som i Samhälle i dag. I ämnet samhällskunskap ska eleverna lära sig att förstå hur samhället fungerar och skaffa sig redskap för att tillsammans skapa ett gott, mänskligt, rättvist och tryggt samhälle där vi bor, i Sverige och i världen. Men vad är ett ”gott” och ”rättvist” samhälle? Det råder det självklart delade meningar om. Därför behövs en öppen debatt om dessa frågor. En av de allra viktigaste förutsättningarna för en levande diskussion är demokrati. Demokrati kan enklast beskrivas som ett sätt att fatta beslut. Vi har en fråga/ett problem; alla får säga vad de tycker, vi lyssnar, diskuterar, förkastar och accepterar argument, vi fattar beslut – och det blir som flertalet vill. Alla får alltså inte sin vilja igenom och vi måste acceptera kompromisser. Så här går det till i klassrådet, i riksdagen och i FN. Det är ingen större skillnad. Yttrandefrihet och demokrati hänger ihop.

människors lika värde Grunden för demokrati är synen på alla människors lika värde. Kvinnor och män är lika mycket värda, det spelar ingen roll vilken sexuell läggning man har, om man är rik eller fattig, om man är funktionshindrad eller inte eller vilken gud man tror på. Alla är lika inför lagen, alla har rätt att säga vad de tycker och tänker och att delta i det politiska livet.

Samhälle i dag 8 Lärarhandledning

iNLedNiNg

Ibland tar vi allt detta för givet, men demokrati och människors lika värde är hela tiden något vi måste kämpa för. Det finns alltid människor och grupper som vill nagga värderingarna i kanten. Om vi ska diskutera och besluta tillsammans om partipolitik, mobbning, skatter, välfärd, minoriteter och allt annat som innefattas i ämnet samhällskunskap, måste vi både kunna säga vad vi tycker och lyssna på och respektera vad andra har att säga. Det gäller både i den lilla gruppen och i ett större perspektiv. Vad får vi för samhälle om ingen törs diskutera öppet och de styrande inte lyssnar? I värsta fall får vi en diktatur där bara en person eller en liten grupp bestämmer.

Elevbladen i lärarhandledningen innehåller ett antal värderingsövningar. För en del elever kan det vara en fördel att börja med en värderingsövning och via funderingarna som uppstår närma sig texten i boken. Ibland passar det bättre att avsluta en genomgång med en värderingsövning. Innan eleverna börjar med ett nytt kapitel är det bra att läsa igenom motsvarande avsnitt i lärarhandledningen. Fundera över vilka elevblad som kan användas. Det finns förslag på avsnitt där olika elevblad kan användas. Elevbladen förstärker elevernas kunskaper och betonar vissa aspekter av Lgr 11. Framför allt tränar de flera av de förmågor som eleverna ska tillägna sig.

Handledningen steg för steg

internet och illustrationer

Till varje kapitel i elevboken finns ett motsvarande avsnitt i lärarhandledningen. Varje avsnitt inleds med att visa vilken del av det centrala innehållet i Lgr 11 som elevbokens kapitel täcker in, liksom vilka av de syften och förmågor från Lgr 11 som eleverna kan träna på. Därefter följer en sammanfattning av kapitlet. Sedan kommer en genomgång av elevbokens kapitel med bakgrundsfakta, lektionstips och fördjupningar. Varje avsnitt avslutas med elevblad, facit till elevbladen och facit till elevbokens frågor och uppgifter. I elevboken finns texter på två nivåer. Nivå 2-texterna ligger på en beige tonplatta. De texterna är avsedda att fördjupa och utöka resonemanget i texterna på nivå 1.

Mycket fördjupningsmaterial går att hitta på nätet. Men eftersom länkar ofta tas bort eller ändras finns det nästan inga sådana hänvisningar i lärarhandledningen, däremot tips om olika hemsidor som kan letas fram med hjälp av sökord. Bilder, teckningar och diagram är viktiga och valda, respektive utförda, med stor omsorg. Även bildtexterna innehåller betydelsefull information. Diagrammen och de tecknade kretsloppen ger träning i att tolka diagram av olika typer, jämföra och se strukturer och samband. Uppmana eleverna att titta på illustrationerna. De kompletterar texten och kan fungera som utgångspunkt för analyser, diskussioner och reflektioner.

Frågeuppslagen och elevbladen

Syfte – ur Lgr 11

De frågor på tre nivåer som avslutar varje kapitel är en viktig del av Samhälle i dag. På Nivå 1 arbetar eleven utifrån enkla frågeställningar. Nivå 2 kräver att eleverna förklarar samband, ser strukturer utifrån olika frågeställningar och på Nivå 3 ska eleverna utreda, söka information från olika källor och beskriva strukturer utifrån mer komplexa frågeställningar. Ibland kan uppgifterna fungera som ett smörgåsbord där eleverna själva plockar uppgifter, ibland väljer läraren. Bedömningarna beror förstås på hur eleven svarar. En Nivå 1-fråga kan utvecklas och ha ett nyanserat och utredande svar medan en Nivå 3fråga kan ha ett knapphändigt svar.

Samhälle i dag 8 Lärarhandledning

”Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för andra människors levnadsvillkor, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck samt hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.

iNLedNiNg

innehåll Lgr 11 och Samhälle i dag 7–9

Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier samt kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer. Eleverna ska vidare ges möjlighet att utveckla kunskaper om samhällsvetenskapliga begrepp och modeller. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna, samt med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällfrågor. Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv, • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, • söka information om samhället från medier och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, samt • reflektera över demokratiska värden, principer och arbetssätt.”

Samhälle i dag 8 Lärarhandledning

På följande sidor finns en översikt över kursplanens centrala innehåll i samhällskunskap och i vilket kapitel och i vilken årskurs motsvarande ämnesområde finns i Samhälle i dag 7–9. I stort utgår Samhälle i dag 7 från individens perspektiv och närsamhällets. Samhälle i dag 8 handlar främst om Sverige och hur det styrs på nationell, regional och lokal nivå. Samhälle i dag 9 tar det internationella perspektivet, globalisering, fattiga och rika länder m.m. Vissa kapitel, som till exempel de om pengar och ekonomi, är skrivna så att de ska kunna läsas i svit i åk 7, 8 och 9. Översikten är också användbar för den lärare som vill låta eleverna arbeta med någon av kursplanens rubriker tematiskt, exempelvis i ett grupparbete. Översikten gör det enkelt, både för lärare och elever, att se vilket kapitel i Samhälle i dag 7–9 som exempelvis täcker rubriken Information och kommunikation. Samhälle i dag 7–9 kan alltså studeras både vertikalt och horisontellt.

iNLedNiNg

Centralt innehåll Lgr 11

SOL 4000 Samhälle i dag 7–9

Individer och gemenskaper Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, t.ex. av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.

SH 7: Kultur finns överallt

Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta t.ex. socialt, kulturellt, ekonomiskt.

SH 7: Kultur finns överallt

Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, t.ex. sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel.

SH 7: Pengar i din vardag

Immigration till Sverige förr och nu, samt dess betydelse för kulturer och samhällen.

SH 7: Kultur finns överallt

SH 8: Välfärd – folkhälsa och social service SH 8: Kommunen – det som vi har gemensamt

SH 8: Kommunen – det som vi har gemensamt SH 8: Välfärd – folkhälsa och social service

SH 8: Nationella minoriteter i Sverige SH 9: EU, Europa och världen

Information och kommunikation Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.

SH 7: Massor av medier SH 8: Val och partier SH 8: Kommunen – det som vi har gemensamt SH 9: De mänskliga rättigheterna SH 9: Debatten om skolan

Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll t.ex. en dagstidnings olika delar.

SH 7: Kultur finns överallt

Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden.

SH 8: Kommunen – det som vi har gemensamt

Hur individer och grupper framställs, t.ex. utifrån kön och etnicitet.

SH 9: Fattiga och rika i världen

SH 7: Massor av medier SH 9: Länder i världen SH 9: Mat – politik, pengar och beslut

Rättigheter och rättskipning De mänskliga rättigheterna inklusive barnens rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svenska lag.

SH 7: Lag och rätt

Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.

SH 7: Mobbning och andra brott

Hur mänskliga rättigheter kränks och främjas i Sverige och i andra delar av världen.

SH 9: Fattiga och rika i världen

De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige, samt vad deras särställning och rättigheter innebär.

SH 7: Kultur finns överallt

Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen.

SH 7: Massor av medier

Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.

SH 8: Val och partier

SH 9: De mänskliga rättigheterna SH 9: Debatten om skolan SH 8: Så styrs Sverige SH 9: De mänskliga rättigheterna SH 8: Nationella minoriteter i Sverige SH 7: Mobbning och andra brott SH 8: Så styrs Sverige SH 8: Kommunen – det som vi har gemensamt SH 9: Länder i världen SH 9: Fattiga och rika i världen

Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet.

SH 7: Kultur finns överallt

Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra.

SH 7: Mobbning och andra brott

Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.

SH 7: Lag och rätt

Samhälle i dag 8 Lärarhandledning

iNLedNiNg

Centralt innehåll Lgr 11

SOL 4000 Samhälle i dag 7–9

Samhällsresurser och fördelning Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman.

SH 7: Pengar i din vardag

Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.

SH 8: Kommunen – det som vi har gemensamt

SH 8: Så styrs Sverige SH 8: Arbete – en stor del av livet SH 9: Ekonomin, marknaden och samhället SH 9: Fattiga och rika i världen SH 9: Mat – politik, pengar och beslut

Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.

SH 8: Så styrs Sverige SH 8: Kommunen – det som vi har gemensamt SH 9: Ekonomin, marknaden och samhället SH 9: Mat – politik, pengar och beslut SH 9: Länder i världen SH 9: Fattiga och rika i världen

Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, t.ex. arbetsmiljö och arbetsrätt.

SH 8: Arbete – en stor del av livet

Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och löneskillnader. Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

SH 7: Pengar i din vardag SH 9: Mat – politik, pengar och beslut SH 9: Fattiga och rika i världen

Beslutsfattande och politiska idéer Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.

SH 8: Val och partier

Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort.

SH 8: Val och partier

Sveriges grundlagar.

SH 8: Så styrs Sverige SH 8: Kommunen – det som vi har gemensamt SH 9: EU, Europa och världen

Några olika stats- och styrelseskick i världen.

SH 9: Länder i världen

Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen.

SH 9: Mat – politik, pengar och beslut SH 9: Länder i världen SH 9: De mänskliga rättigheterna SH 9: En orolig värld

FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.

SH 9: Fattiga och rika i världen SH 9: De mänskliga rättigheterna SH 9: En orolig värld

Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.

SH 8: Val och partier SH 8: Kommunen – det som vi har gemensamt SH 9: EU, Europa och världen

Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för demokratiska processer kan påverka beslut.

SH 8: Val och partier SH 8: Så styrs Sverige SH 8: Kommunen – det som vi har gemensamt SH 9: Länder i världen SH 9: Debatten om skolan

Samhälle i dag 8 Lärarhandledning

iNLedNiNg

Kursplanens kunskapskrav

politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis kom plexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungeran de sätt. Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis kom plexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i förhållande vis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter. Eleven har goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former av gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fung erande sätt och för utvecklade och relativt väl un derbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Kunskapskrav för betyget e i slutet av årskurs 9 Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda resonemang och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter. Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om föroch nackdelar med olika former av gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i hu vudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Kunskapskrav för betyget a i slutet av årskurs 9 Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och

Samhälle i dag 8 Lärarhandledning

iNLedNiNg

• utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn, • med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.

för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter. Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former av gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Lgr 11 Bedömning är en utmanande del av en lärares vardag. Bedömningen ska vara likvärdig, allsidig, målstyrd, summativ, formativ och tillräckligt tydlig för att elever och föräldrar ska förstå och kunna påverka kunskapsutvecklingen. För att kunna uppfylla alla dessa krav i en späckad och tidspressad arbetssituation krävs det redskap och hjälpmedel. Att använda sig av matriser är ett sätt. Matriser ser olika ut bland annat beroende på elevens situation, syfte, ämne, elev och grupp. Vi har tagit fram en matris som man kan använda på olika sätt. Den är baserad på de förmågor och färdigheter som genomsyrar hela läroplanen i stället för att detaljerat beskriva de specifika arbetsområdena eller ämnena. Anledningen till det är att det måste finnas utrymme för olika arbetssätt och infallsvinklar för både pedagoger och elever. Matrisen kan användas i sin helhet eller i valda delar. Man kan också skriva in exempel på samband eller arbetsområdets delar i matrisen för att göra den tydligare. Ju mer konsekvent man är med användandet av begrepp och förmågor desto lättare är det för eleverna och föräldrarna att förstå. Om man inte förstår vad det är för skillnad mellan ett enkelt resonemang och ett komplext sådant kan man inte heller nå dit. Den här delen är den svåra även i denna läroplan. Pedagogen kan använda matrisen för bedömning av elevsvar, men också för att planera ett arbetsområde och konstruera uppgifter. Vidare kan den användas för att tydligt visa för elever och föräldrar hur långt en elev kommit, samt vad som behövs för att komma vidare i sin utveckling. Eleven kan själv bedöma sin kunskapsutveckling och göra en plan för vidare arbete. Matrisen finns även som kopieringsunderlag i slutet av handledningen.

Bedömningsstöd Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygsättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg.

mål Skolans mål är att varje elev • utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och • utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.

Riktlinjer Läraren ska • genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling,

Samhälle i dag 8 Lärarhandledning

iNLedNiNg

Bedömningsmatris Samband handlar om hur t.ex. företeelser och epoker anknyter till och påverkar varandra.

Ett enkelt samband kan visas genom att eleven ser hur, ger exempel på och förklarar hur en sak hänger ihop med en annan.

Ett förhållandevis kom plext samband kan visas genom att eleven ser hur, ger exempel på och förklarar hur fler saker hänger ihop med varandra på olika sätt.

Ett komplext samband kan visas genom att eleven ser hur, ger olika exempel på, och förklarar hur fler saker hänger ihop med varandra på olika sätt vid olika tillfällen och/eller på olika platser.

Resonemang är ett samtal eller en diskussion där man försöker komma fram till någon gemensam slutsats genom att vända och vrida på fakta.

Ett enkelt och till viss del underbyggt resonemang kan visas genom att eleven resonerar om ett ämne och använder några exempel för att motivera sitt resonemang och sina tankar.

Ett utvecklat och relativt väl underbyggt resonemang kan visas genom att eleven resonerar om ett ämne och använder flera exempel för att motivera och förklara sitt resonemang och sina tankar.

Ett välutvecklat, väl under byggt och nyanserat reso nemang kan visas genom att eleven resonerar om ert ämne och använder flera olika slags exempel för att motivera samt förklara sitt resonemang och sina tankar ur olika perspektiv.

Att till viss del kunna föra ett resonemang framåt kan visas genom att eleven ställer ett par relevanta frågor och ger respons på eventuella kommentarer och frågor.

Att kunna föra ett resone mang framåt kan visas genom att eleven ställer relevanta frågor och gör hypoteser samt ger respons på kommentarer och frågor.

Att kunna föra ett resone mang framåt samt fördjupa eller bredda det kan visas genom att eleven ställer relevanta frågor och gör hypoteser samt ger respons på kommentarer och frågor. Eleven bidrar med ytterligare kunskap från olika ämnesområden.

Perspektiv är hur eller från vilket håll man ser på saker/ företeelser.

Att i viss utsträckning kun na växla mellan olika per spektiv kan visas genom att eleven på uppmaning av läraren berättar om hur en företeelse kan uppfattas och tolkas olika i olika situationer och av olika personer.

Att i förhållandevis stor ut sträckning kunna växla mel lan olika perspektiv kan visas genom att eleven på eget initiativ och på uppmaning av läraren förklarar hur och varför företeelser kan uppfattas och tolkas olika i olika situationer och av olika personer.

Att i stor utsträckning kunna växla mellan olika perspek tiv kan visas genom att eleven oftast och på eget initiativ förklarar hur och varför företeelser kan uppfattas och tolkas olika i olika situationer och av olika personer.

Ett förslag är en idé om vad man kan välja eller göra t.ex. hur ett problem ska lösas.

Att kunna ge enkla och till viss del underbyggda för slag kan visas genom att eleven med hjälp av viss fakta motiverar sin idé.

Att kunna ge utvecklade och relativt väl underbygg da förslag kan visas genom att eleven med hjälp av fakta motiverar och förklarar sin idé.

Att kunna ge väl utvecklade och väl underbyggda förslag kan visas genom att eleven med hjälp av olika slags fakta motiverar och förklarar sin idé.

Begrepp är det man menar eller tänker på när man använder ett visst ord.

Att använda ett begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt kan visas genom att eleven använder de flesta begrepp på rätt vis.

Att använda ett begrepp på ett relativt väl fungerande sätt kan visas genom att eleven använder begrepp på rätt vis och genom det förstärker sina svar.

Att använda ett begrepp på ett väl fungerande sätt kan visas genom att eleven använder begrepp på rätt vis och genom det förstärker sina svar samt sätter in dem i större sammanhang.

Slutsats är det svar eller den tanke man kommit fram till när man jämfört fakta och information.

Att kunna dra en enkel och till viss del underbyggd slutsats kan visas genom att eleven kan redogöra för sitt svar eller tanke med hjälp av viss fakta.

Att kunna dra en utveck lad och relativt väl under byggd slutsats kan visas genom att eleven kan redogöra för och motivera svar eller tankar med hjälp av relevant fakta.

Att kunna dra en väl utveck lad och väl underbyggd slut sats kan visas genom att eleven kan redogöra för och motivera svar eller tankar med hjälp av olika slags relevant fakta. Eleven kan redogöra för andra slutsatser, samt varför dessa inte passar lika bra.

Samhälle i dag 8 Lärarhandledning

Val och partier Lgr 11 och kapitlet Val och partier Nedan ser du hur innehållet i Lgr 11 stämmer överens med innehållet i Val och partier.

Lgr 11

Val och partier

Beslutsfattande och politiska idéer Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven. (Åk 4–6)

Valet är tre val s . 136–137 Så utses riksdagens ledamöter s . 138–139 Om skatter – för och emot s . 146–147 Skolan och politiken s . 148–149

Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.

Politiska idéer s . 142–143 Så skiljer du på de politiska partierna s . 144–147 Om skatter – för och emot s . 146–147 Skolan och politiken s . 148–149

Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner.

Valet är tre val s . 136–137 Så utses riksdagens ledamöter s . 138–139 Val till Europeiska Unionen, EU s . 150–152

Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.

Valet är tre val s . 136–137 Så utses riksdagens ledamöter s . 138–139 Vad spelar roll när du röstar? s . 140–141 Om skatter – för och emot s . 146–147

Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

Sverige är en demokrati s . 134–135 Valet är tre val s . 136–137 Så utses riksdagens ledamöter s . 138–139 Vad spelar roll när du röstar? s . 140–141 Val till Europeiska Unionen, EU s . 150–152 Folkomröstningar s . 153

Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund.

Samhälle i dag 8 Lärarhandledning

Vad spelar roll när du röstar? s . 140–141 Gamla och nya folkrörelser s . 145 Frågor som skiljer vänster och höger s . 146–147

VaL OCH paRtieR

innehåll och struktur

introduktionsuppslag

Lgr 11 och kursplanerna trycker hårt på vikten av att lyfta fram demokratins betydelse. Därför går begreppet som en röd tråd genom hela Samhälle i dag 7–9. För att ge perspektiv på demokratin visar bilderna på s. 134 andra samhällssystem och politiska förhållningssätt – anarki och diktatur. Avsikten med de tre bilderna är att inspirera till diskussion och reflektion och ge perspektiv på viktiga begrepp som makt och att styra. Diskussionen kan sedan leda över till fördjupning av demokratiska samhällssystem med fria politiska val, politiska partier och olika ideologier. Kapitlet överbryggar det centrala innehållet i Lgr 11 främst under rubriken Beslutsfattande och politiska idéer årskurserna 4–6 och 7–9. Det framgår bland annat i översikten på s. 13. Delar av kapitlet Val och partier kan alltså ses som repetition av det som eleverna läst i årskurs 4–6 om hur val till riksdag, kommuner och landsting går till. Sedan kan de gå vidare och fördjupa och problematisera innehållet kring de olika valen med politiska partier, ideologier och varför vi väljer som vi gör. Kapitlet tar även upp val till Europeiska Unionen och hur EU styrs med sina olika institutioner. Folkomröstningar berörs också. Ska man kunna påverka vad som sker i samhället, måste man veta hur strukturerna i samhället ser ut. För att eleverna lättare ska kunna tillgodogöra sig den teoretiska statskunskapen finns konkreta exempel att hänga upp teorierna på. Bland annat kan de studera hur olika politiker ser på skolan och de kan följa två unga förstagångsväljare. Texten ger möjlighet för eleverna att föra resonemang och både reflektera över sina egna ställningstaganden och skifta perspektiv och fundera över varför olika grupper väljer som de gör. Eleverna får alltså möjlighet att reflektera över olika socioekonomiska mönster bland väljarna. Kapitlet innehåller teckningar och illustrationer avsedda att förtydliga processerna vid olika val. Tänk på att kapitlet är skrivet som en helhet där även uppgifterna på uppslaget s. 154–155 ingår. Det räcker alltså inte att bara gå igenom bokens text. Om man inte använder sig av uppgifterna, fungerar inte kapitlet som det är tänkt.

Samhälle i dag 8 Lärarhandledning

elevboken s. 132–133

Upptakten med bilden på massor av människor och pratbubblor är tänkt som inspiration och motivation och underlag för vidare diskussion. Människorna känner inte varandra men de har alla visioner om hur ett bra samhälle ska vara. Om bara några år får eleverna själva rösta när det är val. Vilka frågor är viktiga för dem? Vad i samhället skulle de vilja förändra? Varför måste man vara 18 år för att rösta? står det i en av pratbubblorna på s. 132. Diskutera i klassen. Åsikterna går säkert isär. Politikerna som styr väljs av medborgarna. Känner eleverna till några politiker? Beundrar de eller misstror de någon politiker? Varför? Vi tar ofta demokratin för given, men för att demokratin ska leva krävs både kunskap och engagemang. Demokratin måste vi ständigt värna, det kan inte påpekas nog ofta.

Sverige är en demokrati elevboken s. 134–135

Anarki, diktatur och demokrati – bilderna visar på tre politiska förhållningssätt. Låt eleverna identifiera sig med personerna på bilderna på s. 134. Vad kan de tre modellerna få för konsekvenser för olika individer? Det är viktigt att påpeka att verkligheten är mer komplicerad; den är inte så svart-vit som bilderna antyder, men bilderna visar ändå på grundläggande skillnader. Låt eleverna använda Elevblad 1: Anarki, dik tatur och demokrati för att leva sig in i olika situationer och dra slutsatser om vad det kan innebära att leva i ett samhälle med anarki, diktatur respektive demokrati.

VaL OCH paRtieR

Eleverna kan via Sidas hemsida ta reda på några länder där svenska valobservatörer arbetat.

grundlagarna är grunden elevboken s. 135

Fria val, yttrandefrihet och nyfikna medborgare

Sverige är en demokrati. Det slås fast i grundlagarna. Grundlagarna skyddar medborgarnas demokratiska fri- och rättigheter, står det i elevboken s. 135. (Grundlagarna behandlas även i kapitlet Så styrs Sverige s. 168–169.) Gå gärna in på riksdagens hemsida ”Dokument och lagar” och läs grundlagarna som nämns i boken. Regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen har särskilt stor betydelse för våra politiska val. Språket är strikt men texten är ändå fullt begriplig. Eleverna får tillfälle att i sitt sammanhang möta denna textgenre. I Elevblad 2: Vad står det i regerings formen? arbetar eleverna med källtexten till regeringsformen. I grundlagarna kan man hitta kopplingar till FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och människors lika värde. Det är alltså konventioner som Sverige skrivit under och förbundit sig att följa. Mer om mänskliga rättigheter i Samhälle i dag 9 kapitlet Mänskliga rättigheter . Det finns länder som kallar sig demokratier men där verkligheten inte lever upp till retoriken. Se rutan Demokrati och valobservatörer nedan.

elevboken s. 135

Diskutera gärna detta avsnitt ingående. Det visar att demokratin inte sköter sig själv. Den kräver både aktiva medborgare och fria medier. Man kan vända på det och fråga sig vad som skulle hända om det var tvärt om – om medierna inte var fria och medborgarna var passiva. Båda skulle vara förödande för demokratin. Fråga vilka medier som eleverna har förtroende för, var de helst hämtar information och varför det är så viktigt att använda flera källor. Dilemmat på s. 135 visar att demokrati kan vara ganska komplicerat. Många gnäller på politiker, men man kan fråga sig varför väljarna valt dem. Finns det svagheter i demokratin som släpper fram vissa politiker? Vilka krav vill eleverna ställa på en duktig politiker? Ett dilemma: En politiker är expert på miljöfrågor och anses vara en duktig politiker. När det är dags för omval kommer det fram att hon har anlitat hantverkare och betalat svart. Ska hon bli omvald eller ej? Låt gärna eleverna konstruera dilemman som andra i klassen får lösa.

demokrati och valobservatörer Det finns ett säkert sätt att undersöka om ett land är demokratiskt eller inte. Om det anordnas val där väljarna fritt får välja vilka politiker de vill ha, då är det demokrati. Får folket inte välja fritt då är det inte ett demokratiskt land.

elevblad 1: anarki, diktatur och demokrati

Eleven ska genom att leva sig in i olika situationer reflektera över och dra slutsatser om vad det kan innebära att leva i ett samhälle med anarki, diktatur respektive demokrati.

Det finns länder som kallar sig demokratier men som i verkligen bara delvis lever upp till retoriken. Medierna är censurerade och kanske tillåts bara ett eller ett par partier att kandidera. Ibland förekommer valfusk. Människor hotas eller mutas för att rösta på en viss kandidat eller ett visst parti. Människor bussas till olika vallokaler för att rösta flera gånger.

elevblad 2: Vad står det i regeringsformen?

Eleven ska med egna ord berätta för en kamrat vad som står i inledningen till regeringsformen, utgå från källtexten och beskriva grunderna i vårt demokratiska styrelseskick.

För att kontrollera att politiska val går korrekt till kan EU eller Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) genom sin byrå för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) skicka valobservatörer. Ibland bjuder ett land själv in valobservatörer. Sverige deltar med valobservatörer i ett tjugotal internationella valobservationsmissioner per år, vilket innebär cirka hundra uppdrag.

Samhälle i dag 8 Lärarhandledning

VaL OCH paRtieR

Mer om riksdagens och regeringens uppgifter och arbete kommer i följande kapitel Så styrs Sverige s. 156–185. Stanna gärna upp vid begreppen representera och representant. Orden är centrala för att förstå innebörden av demokratiska val. Det går att dra paralleller till val av representanter till elevrådet. Bilden på s. 139 visar några av våra representanter i riksdagen. Orden representant och leda mot kan verka abstrakta, men bilden visar att det är helt vanliga människor som sitter i riksdagen och som representerar sitt län och sitt politiska parti. Det är viktigt att eleverna förstår innebörden av ett proportionellt valsystem. Ju fler röster ett parti får, desto fler platser får partiet i riksdagen, kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige. De partier i riksdagen eller kommunfullmäktige som inte har regeringsmakten eller majoritet i kommunfullmäktige är också livsviktiga för demokratin. De kallas oppositionen och ifrågasätter majoritetens förslag. Det är politikerna i oppositionen som ser till att det blir debatt. Utan debatt får medborgarna i landet inte veta att man kan se på en fråga på olika sätt. Om några partier vill höja skatten så vill kanske några sänka den. En del är för, andra är emot.

Valet är tre val elevboken s. 136–137

Utgå från bilderna på uppslaget för att repetera vilka de tre valen är, vilka församlingar som väljs och hur det går till att rösta. Valsedeln på s. 137 visar att valsedlarna har olika färger till olika val. Den visar också att vi kan kryssa för en person som vi vill ska företräda ett visst parti. Ställ frågor: Hur ofta är det val? När är nästa val? Vilka får rösta? Hur länge dröjer det till eleverna själva får rösta? Det finns mycket att prata om utifrån fotot på s. 136. Varför står man bakom en skärm när man lägger valsedlarna i kuvert? Valförrättarna vid bordet prickar av den som röstar i röstlängden. Kuverten med röstsedlarna stoppas i en låda, så att den som röstar tydligt kan se vad som sker. Röstlådan har tre fack, ett för varje val. Lådan öppnas först på kvällen när vallokalerna stänger kl. 20.00 och rösterna ska börja räknas. Utöver valen till kommun, landsting och riksdag väljer vi kyrkofullmäktige vart fjärde år, och vart femte år är det val till EU-parlamentet. Institutionerna inom EU kan kännas avlägsna, men det som beslutas i EU påverkar elevernas och alla EU-medborgares vardag på många sätt. Därför är även EU-valen viktiga.

elevblad 3: Så här går det till att rösta

Eleven ska förklara hur det går till att rösta genom att fylla i ord som saknas i en text som beskriver valprocessen. elevblad 4: Så styrs Sverige av sina väljare

Så utses riksdagens ledamöter

Eleven ska berätta om vilka som får välja, hur många som brukar delta i politiska val i Sverige, vilka institutioner som väljs och vad de beslutar om.

elevboken s. 138–139

Vad spelar roll när du röstar?

Teckningen på s. 138 illustrerar med sina kraftiga pilar valprocessen. Folket röstar i allmänna val. De väljer 349 ledamöter som ska representera dem i riksdagen. Oftast (utom när det är koalitionsregeringar) utses partiledaren för det största partiet i riksdagen till statsminister. Statsministern utser i sin tur ministrarna i regeringen. Om eleverna lär sig denna tågordning, har de ett användbart redskap för framtiden.

Samhälle i dag 8 Lärarhandledning

elevboken s. 140–141

Vad rör sig i huvudet på dem som står och röstar bakom skärmarna på bilden på s. 140? Pratbubblorna representerar personer i olika åldrar som

VaL OCH paRtieR

befinner sig i olika situationer i livet och alltså är intresserade av olika frågor i politiken. Om eleverna stod bakom skärmen för att rösta, vad skulle stå i deras pratbubblor? Elevblad 5: Vad spelar roll när du röstar? och Elevblad 6: Var för röstar du på ett visst parti? anknyter till detta.

elevblad 5: Vad spelar roll när du röstar?

Eleven ska hitta på frågor som kan vara viktiga inför ett val för fyra personer med olika bakgrund och ålder. De ska reflektera kring varför ett visst alternativ kan bli verklighet. Vad är t.ex. ekonomiskt realistiskt? elevblad 6: Varför röstar du på ett visst parti?

Olika mönster bland väljarna

Vad har betydelse när vi röstar: föräldrar, ideologi, grupptillhörighet? Detta får eleverna fundera över. De ska också diskutera och argumentera.

elevboken s. 141

Socioekonomiska mönster avspeglar sig ofta i hur och om vi röstar. Fler röstar t.ex. i stadsdelar där invånarna är medel- och höginkomsttagare och har utbildning. Man kan också utläsa hur partitillhörighet skiljer sig bland väljarna i olika kommuner. Studera statistiken i rutan på s. 141 med högsta och lägsta valresultat för Moderaterna respektive Socialdemokraterna. Låt eleverna ta reda på medelinkomsterna i Överkalix, Danderyd, Kalix och Vellinge i Skåne. Stämmer slutsatserna med verkligheten? Självklart kan eleverna gå vidare och via internet undersöka valresultatet i den egna kommunen. Hur ser en jämförelse ut med kommunerna som nämns i rutan på s. 141? En viss skillnad i valdeltagande är det också mellan storstad och glesbygd. Även här kan eleverna undersöka och jämföra valresultaten i en storstadskommun och en glesbygdskommun. Roligast är förstås att undersöka kommuner som ligger i närheten. Politiker utnyttjar socioekonomiska mönster när de valtalar. Är de i områden där det bor många företagare, tar de upp frågor som intresserar företagare. Om de är i områden där det bor många med utländsk bakgrund, talar de om frågor som är viktiga för dem. Alla politiker vill öka valdeltagandet och få upp soffliggarna så att så många som möjligt röstar. Alla vill ha så många röster som möjligt. Högt valdeltagande är ett gott betyg på demokratin. Hur kan man öka valdeltagandet där det är lågt? Det kan bli en intressant diskussionsfråga i klassen. Diskutera först vad det kan bero på att människor inte röstar, innan klassen ger förslag på lösningar.

Samhälle i dag 8 Lärarhandledning

politiska idéer elevboken s. 142–143

Krav på förändring elevboken s. 143

Viljan att förändra samhället uppstår ofta ur insikten om orättvisor och fattigdom, står det i elevboken på s. 142. Berätta eller låt eleverna ta reda på hur människor levde i Storbritannien och Frankrike under slutet av 1700-talet och mitten av 1800-talet när de tre stora ideologierna – liberalismen, konservatismen och socialismen – växte fram. Fattigdomen var utbredd och makten var samlad hos kungen, kyrkan och adeln. Fattiga hade ingenting att säga till om, men insikten om orättvisorna växte och därmed kraven på förändring. exempel i litteratur och konst Det finns målande exempel från tiden om hur människor levde: i litteraturen hos författare som Charles Dickens och Honoré de Balzac. I Sverige tillhör Per Anders Fogelström, Martin Koch och Maria Sandel dem som har skrivit om den omtumlande förändringen som industrialiseringen innebar i mitten av 1800-talet. I konsten kan vi se vardagsliv hos konstnärer som William Hogarth, Johan Tobias Sergel och Pehr Hilleström.

I Sverige kom den politiska förändringen i slutet av 1800-talet att höra samman med industrialiseringen och att allt fler flyttade in till städerna. Motsättningarna växte bland olika grupper

VaL OCH paRtieR

i samhället: rika, fattiga, dem med makt och dem utan makt. Allt fler krävde förändringar för att minska orättvisorna. Ökad läskunnighet hade också stor betydelse för att sprida kunskapen om förhållandena i samhället, vilket i sin tur gjorde att allt fler arbetare organiserade sig politiskt. Jämför med internets betydelse som revolutionerat möjligheterna till kommunikation mellan människor, länder, grupper. Sverige industrialiserades senare än Storbritannien och Frankrike där de tre ideologierna liberalismen, konservatismen och socialismen växt fram. Nu kunde de som organiserade sig politiskt i Sverige använda sig av dessa idéer. Vad är det som motiverar människor att arbeta politiskt? Ge exempel från vår tid. I bubblan på s. 142 står att politik är att sätta upp mål för framtiden och stegvis styra mot dessa mål. Vilka politiska mål skulle eleverna vilja sätta upp? Låt dem skriva själva.

koderna och vet vad liberalism, konservatism och socialism står för, annars blir det svårt att tolka texten. Det är lättare att lära sig huvuddragen i ideologierna om man går tillbaka i historien och tar reda på varför de växte fram. Därför finns en kort historiebeskrivning i elevboken. Olika politiska partier har olika versioner av de tre ideologierna. Dessutom finns det grupper utanför de stora partierna som använder sig av variationer av ideologierna med inslag av andra element. Feminism, alterglobalisering (alternativ globalisering), nyliberalism som är en stark marknadsorienterad variant på den liberala traditionen, och djurrättsaktivister är några exempel.

elevblad 7: Jag är liberal, konservativ, socialist!

Eleven ska föra ett enkelt eller väl underbyggt resonemang kring de tre stora ideologierna och ”det rättvisa samhället”. I övningen gäller det att kunna växla mellan olika perspektiv och att kunna använda begrepp.

tre ideologier elevboken s. 143

Så skiljer du på de politiska partierna

Ne skriver om ideologi Ofta används i dag ideologi allmänt i betydelsen åskådning, i synnerhet samhällsåskådning. En ideologi i denna mening utgör en någorlunda sammanhängande enhet, vilken innehåller såväl antaganden om verklighetens beskaffenhet som värderingar och handlingsnormer. Att vara anhängare av en ideologi betyder alltså att man accepterar dess verklighetsbeskrivning, delar dess grundläggande värderingar och stöder dess handlingsprogram.

elevboken s. 144–147

Utgå från bilden med partisymbolerna på s. 144 för att gå igenom namnen på de stora politiska partierna i Sverige. Kan eleverna namnen? Vad vet de om partierna? Vet de vad partiledarna heter? Känner de till hur partierna kan grupperas på en höger- och vänsterskala? Emin och Sara på s. 145 hade lättare att sortera all information inför valet när de insåg att de kunde dela upp partierna på en höger- och vänsterskala. Det kan säkert också vara en hjälp för eleverna. Frågor som skiljer höger och vänster på följande uppslag kanske passar att knyta an till redan här. Använd Elevblad 8: Partierna vill synas i medi erna och låt eleverna undersöka hur partierna gör för att nå ut.

Wikipedia skriver om ideologi Politiska ideologier är idéer om hur samhället skall organiseras och styras (eller inte styras), hur dess institutioner skall vara utformade, och hur människor skall samarbeta med varandra i vardagen. Nästan alla ideologier har en människosyn, det vill säga en uppfattning om människans natur och därmed en uppfattning om vilka institutioner människan behöver samt en om hur ”det goda samhället” bör se ut, något som ibland kallas ”utopi”. Ideologi betecknar i allmänna ordalag en åskådning, alltså en samling idéer, ofta om samhället.

Den som läser en dagstidning kommer snart att stöta på ord som liberal, konservativ eller socialist. Tidningen förutsätter att läsaren kan

Samhälle i dag 8 Lärarhandledning

VaL OCH paRtieR

Vad är en folkrörelse? En folkrörelse har en idé, ett program för hur hela Sverige ska bli bättre. Många arbetar, ofta på sin fritid och utan lön, för något de tror på, till exempel att idrotten ger oss ett sundare liv och att vi måste arbeta för fred i världen. En folkrörelse ska omfatta hela Sverige och ha en riksorganisation. Medlemmarna ska bestämma över sin rörelse. Den ska alltså inte styras av kommunen eller staten.

partistöd Nästan alla pengar som de stora partierna har kommer från staten. Staten anser det är viktigt för demokratin att det finns olika partier för folket att välja mellan. Därför ger staten stöd direkt till partierna. Pengarna kallas partistöd. Partistödet är större för de partier som kommer in i riksdagen. De får mer pengar ju fler riksdagsplatser de har. Partierna bestämmer själva vad de gör med pengarna. De kan användas till valarbete, löner, möten och reklamkampanjer.

Frågor som skiljer vänster och höger

Samma ord kan betyda olika saker elevboken s. 144

elevboken s. 146

De politiska partierna konkurrerar om uppmärksamheten. Det blir extra tydligt när det är val, men det politiska samtalet pågår hela tiden. När klassen arbetar med de politiska partierna finns möjlighet att gå in på den politiska retoriken. Hur gör de som lyckas bäst att få ut sitt budskap? Hur gör eleverna själva när de vill övertyga? Hotar, vädjar, lockar, argumenterar? Citatet ur Tage Danielssons Grallimatik ger ett härligt och talande exempel på hur samma ord kan betyda helt olika saker beroende på vem som säger det. Finns det möjlighet så låt eleverna lyssna på ett utdrag från en politisk debatt. Anteckna under tiden. Använder talarna ord som rättvisa eller frihet, dvs. ord som man kan tolka på olika sätt? Är talarna tydliga med sina budskap och vad de vill? Är någon mer intressant att lyssna till än en annan? Varför i så fall?

Skatter och synen på staten är exempel på frågor som brukar skilja partierna åt. Här kan man ofta urskilja vilka partier som hör till höger och till vänster. Dialogen på s. 146 lyfter särskilt fram skatterna. Låt eleverna läsa dialogen högt och sedan förklara med egna ord vad som skiljer vänster och höger.

den viktiga skatten elevboken s. 147

Ibland är det bra att repetera invanda begrepp som skatt. Vad är egentligen skatt? Varför finns den? Vad kan den användas till? Se s. 147 i elevboken. Påpeka att det inte alla gånger är så lätt att skilja partierna åt. Ibland säger man att Moderaterna har stulit Socialdemokraternas viktigaste frågor som att värna utsatta och svaga grupper i samhället. Socialdemokraterna å sin sida kan ”flirta” med företagare som brukar vara en viktig målgrupp för borgerliga politiker. Självklart måste partierna anpassa sig till nya tider och att världen förändras. Digitalisering, internet, miljöfrågor, människors rörlighet i världen m.m.

gamla och nya folkrörelser elevboken s. 145

Nästan alla våra politiska partier har sina rötter i folkrörelser. För att förstå Sveriges politiska historia är det nödvändigt att känna till folkrörelsernas betydelse. Arbetare kämpade för sina rättigheter, kvinnor kämpade för sina. I elevboken nämns frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och kvinnorörelsen. Men idrottsrörelsen, fredsrörelsen, kooperationen och miljörörelsen var också viktiga.

Samhälle i dag 8 Lärarhandledning

VaL OCH paRtieR

elevblad 9: politiska frågor – politiskt parti

Valrörelser fria från ideologier

Eleven ska koppla ihop repliker kring politiska frågor med ett politiskt parti, finna samband och dra slutsatser.

”Valrörelsen 2010 kan synas kliniskt ren från ideologier. Den domineras av en ändlös rad utspel där det flesta gäller begränsade frågor, alltifrån bruket av burka i skolan till avdrag för klimatvänliga ombyggnader i hemmet. Siffror bollas fram och tillbaka. Har det kommit 100 000 nya jobb eller har 100 000 blivit arbetslösa sen det senaste valet? Men partierna har också sina inre spänningar. Socialdemokraterna är ett gammalt folkrörelseparti. (Se elevboken s. 145) I folkrörelserna står den aktiva medborgaren i centrum. Han eller hon är med sina insatser med om att bygga ett bättre samhälle. Strävan efter kunskaper, ja bildning, är avgörande för framtiden. Solidariteten – sammanhållningen och förmågan att se sig själv i den andre – blir ett centralt värde. Vid partiets andra flygel förnekar man ingenting av detta, tvärtom. Läpparnas bekännelse finns där. Men det är inte vanligt folk som betraktas som drivande i den politiska processen utan de valda politikerna. Tillsammans med de duktiga tjänstemännen räknar de ut vad människor behöver. Och dessa behövande människor framstår inte längre som politiska aktörer utan som konsumenter.” /_ _ _/ ”Det är inte bara de folkvalda politikerna, det är också de faktiskt existerande människorna som tycks på väg bort från föreställningen att de själva skulle vara politiska varelser. Göran Johansson, en gång Göteborgs starke man, har uttryckt förändringen ungefär så här: ”Förr kom folk till valstugorna och pratade politik. Nu kommer de hit och frågar vad vi kan göra för dem.” /_ _ _/ ”Det återstår att se om de nya sociala medierna kan innebära en verklig och varaktig förändring på den punkten. Tills vidare ser de flesta människor politiker som en speciell liten yrkesgrupp värd deras tilltro eller förakt.”

Skolan och politiken elevboken s. 148–149

I detta avsnitt får eleverna möjlighet att studera vad som skiljer partierna åt via en för dem välkänd fråga, nämligen skolan. Skolan är en ständigt aktuell fråga inom politiken, eftersom en väl fungerande skola betyder så mycket både för individen och hela samhället. Den gula rutan tar upp några frågor som olika partier ville driva i riksdagsvalet och kommunalvalet år 2010. Man kan se det som exempel på ganska vanliga skolfrågor, nämligen friskolor, betyg och språk/modersmålsundervisning. Men eleverna kan självklart undersöka vilka frågor inom skolans område som var aktuella vid det allra senaste valet eller som det talas om i medierna just nu. I och med att skolan är ett känt område är det ett tillfälle för eleverna att testa var de själva står politiskt. Exemplen i den gula rutan är en utgångspunkt för diskussionerna.

Ur Dagens Nyheter 16 september 2010 av Sven-Eric Liedman

Hett ämne för politiker elevboken s. 149

Sven-Eric Liedman hårdrar och vill väcka debatt. Kan eleverna identifiera sig med den ”aktive medborgaren i centrum” som är med om att bygga ett bättre samhälle där solidaritet blir ett centralt värde eller kan de mer se sig som politiska ”konsumenter” som frågar sig ”Vad kan politikerna göra för mig?

Bilden på s. 149 är ett exempel på att politiker gärna visar upp sig i skolmiljö i medierna. De vill visa allmänheten att skolan är en viktig fråga för dem. Medierna är vidtalade i förväg för att dokumentera. Alltför många elever går ut grundskolan utan fullständiga betyg och får därför inte behörighet till gymnasiet. Varför är det så? Bland annat pekas på socioekonomiska skillnader som förklaring. Undersökningar visar till exempel att elever till utbildade föräldrar i allmänhet klarar sig bättre i skolan. Det innebär att skolan inte är ”likvärdig” som det står i skollagen. Alla grupper ska ha samma chans. Flickor, pojkar,

elevblad 8: partierna vill synas i medierna

Eleven ska söka information kring hur partierna gör för att synas i medierna och få ut sina budskap, värdera informationen och dra slutsatser. Eleven ska också använda sina kunskaper för att skapa egen valpropaganda.

Samhälle i dag 8 Lärarhandledning