Issuu

Hans Almgren • Katarina Wattman • Ewa Holm

Till läsaren

Du som läser den här läroboken Se samhället! är kanske född i ett annat land och har kommit till Sverige för att leva och bo här. Den här läroboken ger dig djupare kunskaper om Sverige, men också om världen utanför. Se samhället!

täcker innehållet i samhällskunskap för grundskolans årskurs 9 och grundläggande vuxenutbildning.

Både en faktabok i samhällskunskap och en övningsbok i svenska Språk och innehåll hänger ihop. Vi författare har därför skrivit faktatexterna så enkelt som möjligt. Dessutom finns det en rad kartor, tabeller och diagram och illustrationer som kompletterar faktatexterna.

Exempel på diagram och illustrationer:

Från utvandrarland till invandrarland

Antal Befolkningsförändringar (invandring/utvandring), 1850–2016

Utvandring Invandring

Diagrammet visar utvandring och invandring till Sverige efter 1850. På 1800talet och i början av 1900-talet emigrerade, utvandrade,en miljon svenskar, de allra flesta till USA. Anledningen var att Sverige var fattigt och man hoppades få ett bättre liv i Amerika.

Utvandringen var stor under nödåren i slutet av 1860-talet, men också under 1880- och 1890-talen. Sedan 1945 är invandringen större än utvandringen. Dagens utvandring består av invandrare som flyttar tillbaka till sina hemländer, men också av andra svenskar som flyttar till Danmark, Norge, USA osv.

Källa: SCB

tronen = här: kungamakten

De fyra grundlagarna

Hur ska Sverige styras?

Vad får man skriva och publicera i tryckt skrift?

Första beslutet om ändring av grundlag Andra beslutet

Val

REGERINGSFORMEN SUCCESSIONSORDNINGEN

TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGEN YTTRANDEFRIHETSGRUNDLAGEN

Vem ärver tronen?

Vad får man säga?

Sverige har fyra grundlagar som bestämmer hur Sverige ska styras. De är alltså Sveriges konstitution. Grundlagarna är Sveriges viktigaste lagar. De är svårare att ändra än en vanlig lag. För att ändra en grundlag ska riksdagen besluta om ändringen två gånger, och det måste vara val till riksdagen mellan besluten. Det här är våra fyra grundlagar:

Allmänt svåra ord förklaras i marginalen medan ämnesorden förklaras i texten. Viktiga begrepp i ämnet står i fetstil. Här är ett exempel av vardera:

Åren 1867–1869 drabbades Sverige av missväxt. Då ökade emigrationen. Allra störst var utvandringen på 1880-talet. Då hade ångbåtar och järnvägar gjort det lättare och billigare att ta sig över Atlanten och sedan åka vidare inom USA.

en missväxt

= en skörd som slår fel, dvs. skörden är dålig, det växer inte mycket

•Successionsordningen Här står att Sverige ska vara en monarki, dvs. att vi ska ha en kung eller drottning som vår statschef. En statschef är den högste representanten för ett land. Det står också att rollen som statschef ska ärvas inom den kungliga familjen Bernadotte. Du kan läsa mer avsnittet Kungen – Sveriges statschef

• en missväxt = en skörd som slår fel, dvs. skörden är dålig, det växer inte mycket

Push- och pullfaktorer

Man brukar dela in orsakerna till migrationen i pushfaktorer, sådant som stöter bort människor, och pullfaktorer, sådant som lockar, drar till sig människor. Det här gäller för 1800-talets emigration till USA:

Pushfaktorer:

Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen säger att det ska finnas yttrandefrihet och tryckfrihet i Sverige. Man ska alltså få säga och skriva vad man vill utan att bli straffad. Tryckfrihetsförordningen gäller för tidningar, böcker och andra tryckta skrifter medan yttrandefrihetsgrundlagen

70 Se samhället!

• Amnesty International har medarbetare i mer än 150 länder och arbetar bl.a. för att politiska fångar, människor som sitter i fängelse för sina politiska åsikter, ska släppas fria.

• Sverige var ett fattigt land och när skördarna slog fel fylldes vägarna av tiggare.

•Alla skulle tillhöra Svenska kyrkan. De som inte ville tillhöra Svenska kyrkan sökte sig ofta till andra länder.

•Många kände ingen framtidstro i Sverige. Många fattiga människor på landet och i stan trodde att deras barn skulle få det mycket bättre i USA än i Sverige.

Flera gånger i varje kapitel, efter varje avsnitt, finns olika slags språkövningar där du kan träna din svenska, både vardagsspråket och skolspråket. På så sätt kan du ännu bättre förstå texten och med egna ord beskriva innehållet. Språkövningarna hjälper dig alltså att jobba vidare med faktatexterna. Målet är att du själv aktivt ska kunna delta i samhällsdebatten.

Pullfaktorer:

•USA delade ut gratis eller billig mark till nybyggarna att odla upp.

•I USA fanns det ingen kung och ingen statskyrka, inte heller adelsmän och annan överhet som bestämde över vanligt folk. Man fick bestämma över sig själv och vilken religion man skulle ha.

överhet = makthavare

Förutom rena språkövningar finns det kunskapsfrågor där du kan kontrollera att du förstått innehållet och fördjupningsuppgifter där du får använda dina kunskaper och forska vidare.

Det här är Sverige 15

FRÅGOR TILL TEXTEN

TÄNK EFTER!

DISKUTERA

TA REDA PÅ!

Här är några exempel på de olika slags övningar som förekommer i boken:

Exempelpå FRÅGOR TILL TEXTEN

1. Vilka är ekonomins tre grundläggande frågor?

2. Hur bestäms priserna i en ren marknadsekonomi? Använd orden utbud och efterfrågan i ditt svar.

Exempel på uppgifter TÄNK EFTER

Om du begår ett brott och hamnar i fängelse förlorar du din rösträtt i många länder. Men i Sverige har fångar rätt att rösta. Varför tror du att det är så?

Exempel på uppgifter DISKUTERA

Diskutera med en kompis: finns det människor som tillhör en viss religion eller etnicitet som ni ibland beskriver med hjälp av stereotyper?

Exempelpåuppgifter TA REDA PÅ!

Vilka politiska partier finns i kommunfullmäktige i den kommun som du bor? Vilka partier har majoritet och styr kommunen? Svaren får du på kommunens hemsida.

SPRÅKUPPGIFTER

Exempelpå SPRÅKUPPGIFTER

Fyll i det ord som saknas.

Om man bryter mot en 1 och fälls i domstol får man ett 2 . Sveriges lagar 3 av riksdagen. Ett exempel på en lag i Sverige är att man inte får slå barn. Att slå barn kallades förr 4 . Om man slår en person, barn eller vuxen, heter brottet man begå 5 . Det finns ingen lag som säger att man ska ta av sig skorna hemma hos någon, det är en 6 .

1. Jobba i par. Förklara och diskutera följande begrepp/ord:

a) Vad är infrastruktur? Ge några exempel på infrastruktur i Sverige.

b) Ge minst fem exempel på vad råvaror kan vara.

c) Vad innebär arbetskraft? Förklara för varandra.

d) Vad är realkapital? Ge några exempel på vad det kan vara.

Till Se samhället! finns en digital lärarhandledning, en lärarwebb som innehåller ytterligare övningar, både språkövningar och övningar till faktatexterna. Där finns också många av bokens teckningar som presentationsunderlag.

Om du har synpunkter på innehållet i Se samhället! får du gärna höra av dig till Gleerups Utbildning.

Lycka till med studierna om samhället, både i det verkliga livet och på skolans lektioner i samhällskunskap!

Författarna och förlaget i februari 2025

Innehåll

4. Så styrs Sverige ..................... 66

Val i Sverige ....................................... 67

De fyra grundlagarna ......................... 70

Kungen – Sveriges statschef ................ 73

Riksdagen och regeringen .................. 74

Myndigheter och förvaltningsdomstolar ......................................... 79

Kommunerna ...................................... 81

Europeiska Unionen, EU ...................... 85

5. Lag och rätt ............................ 90

Regler, lagar och samhällets normer ............................................. 91

Rättsstaten och lagarna ........................ 92

När ett brott har begåtts ...................... 95

Påföljder ........................................... 100

6. Ekonomi..................................108

Privatekonomi ................................... 109 Samhällsekonomi .............................. 116

Olika ekonomiska system 119

Ekonomins aktörer och det ekonomiska kretsloppet .................. 123

Samhällsekonomins svängningar 127

Den globala ekonomin ...................... 132

Så styrs Sverige

Riksdagshuset på Helgeandsholmen i Stockholm.

Sverige är en demokrati. Ordet demokrati betyder folkmakt. Det betyder att det är svenska folket som bestämmer hur Sverige ska styras. Det är riksdagen som beslutar om lagar och många av de skatter som gäller för hela Sverige. I det här kapitlet får du lära dig hur det svenska politiska systemet fungerar.

Val i Sverige

Vart fjärde år (2022, 2026 osv.), i september, har vi val i Sverige. Det är tre val samma dag: val till riksdagen, val till regionfullmäktige och val till kommunfullmäktige.

Alla svenska medborgare över18 år får rösta i alla tre valen. EU-medborgare och medborgare från Island och Norge får rösta i kommunoch regionval om de är folkbokförda i en kommun. Medborgare från andra länder måste ha bott i Sverige i tre år i följd och vara folkbokförda i en kommun.

I Sverige finns det flera olika partier som vill styra Sverige på olika sätt. I valen väljer du att rösta på det parti som du tycker är bäst. Vilket parti du röstar på är hemligt. Det betyder att ingen får reda på hur du röstar.

Region Norrbotten

Region Västerbotten

KOMMUN

RIKET

REGIONER KOMMUNER

Region Jämtland Härjedalen

Region Dalarna

Region Värmland

Region Örebro län

Västra Götalandsregionen

Region Jönköpings län

Region Halland

Region Kronoberg

Region Skåne

Region Västernorrland

Region Gävleborg

Region Uppsala

REGION Riksdag Regering

Region Västmanland

Region Stockholm

Region Sörmland

Region Östergötland

Region Gotland

Region Kalmar län

Region Blekinge

RIKSDAGEN

REGIONFULLMÄKTIGE

KOMMUNFULLMÄKTIGE

FOLKET

Demokratin i Sverige innebär att folket väljer representanter till kommunfullmäktige, till regionfullmäktige och till riksdagen.

folkbokförd = registrerad hos Skatteverket som medlem i en svensk kommun

ett län = administrativt område i Sverige

De flesta som får rösta brukar också göra det. Valdeltagandet, dvs. hur många som röstar i ett lands val, är bland de högsta i hela världen, omkring 85 procent. De som inte röstar, ”soffliggarna”, är alltså inte så många eftersom de allra flesta tycker det är viktigt att rösta.

För att alla delar av Sverige ska vara representerade i riksdagen är Sverige indelat i 29 områden som kallas valkretsar. En valkrets är ofta samma som ett län.

I varje valkrets finns ett antal platser till riksdagen, mandat. Ju fler människor som bor i valkretsen, desto fler är mandaten. Störst är Stockholms län som 2022 hade 43 mandat, minst är Gotlands län med endast 2 mandat.

PROPORTIONELLA VAL

VALKRETS

VALDA LEDAMÖTER

De som bor i valkretsen röstar fram representanter till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Om det är 10 platser som ska fördelas och ett parti får 40 % av rösterna i valkretsen så får det partiet 4 platser (mandat).

I Sverige har vi en proportionell valmetod, vilket betyder att parti som får 25 % av rösterna ska få cirka 25 % av mandaten.

Ett parti måste få minst 4 % av rösterna för att komma in i riksdagen. Detta kallas för fyraprocentsspärren. Den spärren bestämdes på 1970-talet för att inte

Valdagen i september 2022 utanför vallokalen i Enskede skola i Stockholm: partimedlemmar delar ut valsedlar. Valkampanjen är en viktig del av demokratins och politikens vardag.

De röstande går bakom valbåset och stoppar in sin valsedel i ett kuvert och klistrar sedan igen kuvertet. Gula valsedlar är för riksdagsvalet, vita för valet till kommunfullmäktige och ljusblå för valet till regionfullmäktige.

en massa småpartier skulle komma in i riksdagen och göra det svårt att bilda regering. På den tiden var det Vänsterpartiet som låg nära 4 % och som riskerade att åka ur riksdagen.

Någon självklarhet att det ska vara 4 % är det inte, Turkiet har en spärr på 10 % medan Finland och Nederländerna är exempel på länder som inte har någon spärr alls. Partier som är mycket starka i en viss region, ett visst område, har dock chans att komma in i riksdagen. Men då krävs det minst 12 % av hela regionens röster. Än så länge har inget parti lyckats med detta.

FRÅGOR TILL TEXTEN

1. Vad betyder ordet demokrati?

2. Beskriv med egna ord hur den proportionella valmetoden fungerar.

3. Beskriv med egna ord hur fyraprocentsspärren fungerar.

SPRÅKUPPGIFT TÄNK EFTER!

1. Varför är det viktigt att alla delar av Sverige är representerade i riksdagen?

2. Varför får inte små partier under 4 % komma in i riksdagen, tror du?

1. Diskutera med en klasskamrat hur val i Sverige går till.

a) Använd följande ord i din beskrivning:

demokrati proportionella val riksdagsval kommunalval valkrets mandat fyraprocentsspärr regionval

b) Skriv sedan en text som beskriver hur valen går till och där orden ovan används.

tronen = här: kungamakten

De fyra grundlagarna

Hur ska Sverige styras?

REGERINGSFORMEN

Vad får man skriva och publicera i tryckt skri?

SUCCESSIONSORDNINGEN

Vem ärver tronen?

Första beslutet om ändring av grundlag

Andra beslutet

TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGEN

YTTRANDEFRIHETSGRUNDLAGEN

Vad får man säga?

• Successionsordningen. Här står att Sverige ska vara en monarki, dvs. att vi ska ha en kung eller drottning som vår statschef. En statschef är den högste representanten för ett land. Det står också att rollen som statschef ska ärvas inom den kungliga familjen Bernadotte. Du kan läsa mer i avsnittet Kungen – Sveriges statschef.

• Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen säger att det ska finnas yttrandefrihet och tryckfrihet i Sverige. Man ska alltså få säga och skriva vad man vill utan att bli straffad. Tryckfrihetsförordningen gäller för tidningar, böcker och andra tryckta skrifter medan yttrandefrihetsgrundlagen

gäller för radio, tv, filmer och webbplatser på internet. Båda grundlagarna innehåller ett förbud mot censur, förhandsgranskning. Ingen politiker eller tjänsteman får i förväg granska vad som publiceras i en tidning eller vad som sänds i ett radio- eller tv-program. Mera om detta kan du läsa i kapitlet Medier.

• Regeringsformen är den allra viktigaste grundlagen eftersom den beskriver hur Sverige ska styras. I regeringsformen kan man läsa om vem som har rätt att bestämma i olika frågor, t.ex. vem som får besluta om att skicka soldater utomlands, eller vem som har rätt att utse, välja, landshövdingar. I regeringsformen finns också ett kapitel om mänskliga rättigheter. Den allra första paragrafen sammanfattar reglerna för hur Sverige styrs:

All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna.

Paragrafen slår fast fem principer, regler, för den offentliga makten, dvs. statens, regionernas och kommunernas makt:

• All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Det betyder att makten kommer från folket.

• Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Fri åsiktsbildning betyder att alla i princip ska få säga och skriva det de vill. Allmän och lika rösträtt betyder att alla svenska medborgare över 18 år får rösta, och att alla har en röst.

Att fredligt kunna demonstrera för sina åsikter är en av demokratins viktiga innehåll. Här är en demonstration på Sergels torg i Stockholm.

en tjänsteman = en person som arbetar inom kommun och stat men inte är politiker

• Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Ett representativt styrelsesätt betyder att folket väljer representanter till riksdagen, till landstingsfullmäktige och till kommunfullmäktige och dessa representanter får bestämma i stället för hela folket. Ett parlamentariskt styrelsesätt innebär att det är riksdagen som bestämmer över och kontrollerar regeringen. Kommunal självstyrelse innebär att kommunerna har stor frihet att bestämma om frågor som gäller i kommunerna.

• Den offentliga makten utövas under lagarna. Det betyder att alla som fattar beslut inom den offentliga makten måste följa de lagar som gäller. Det kan vara t.ex. en domare, en tjänsteman på Migrationsverket eller på kommunens socialförvaltning.

FRÅGOR TILL TEXTEN

1. Vilka är de fyra grundlagarna?

2. Vad är successionsordningen och vad bestäms i den?

3. Ge exempel på något som står i regeringsformen.

4. Varför är regeringsformen så viktig?

TÄNK EFTER!

SPRÅKUPPGIFT

1. Varför är det viktigt att regeringen inte i förväg får kontrollera vad t.ex. en tidning skriver eller vilka nyheter som sänds i radion?

2. Varför är tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen så viktiga för ett land?

3. Finns det yttrandefrihet och tryckfrihet i en diktatur? Varför / varför inte?

1. Skriv av följande meningar och fyll i de ord som saknas. All makt i Sverige utgår från 1 . Detta står i 2 , som är den viktigaste av Sveriges 3 . Där står också att vi ska ha allmän och lika 4 5 och 6 innehåller ett förbud mot 7 vilket betyder att myndigheterna inte får lov att förhandsgranska en text. I 8 står det att Sverige ska vara en 9 , det vill säga att vi ska ha en kung eller drottning som vår 10 .

Kungen – Sveriges statschef

Kung Carl XVI Gustaf [karl den sextonde gustav] av släkten Bernadotte är Sveriges statschef. Kungen har ingen politisk makt men han representerar Sverige både utomlands och i Sverige. Det innebär att han träffar utländska statschefer som kommer till Sverige på besök. Han åker också själv utomlands och representerar då Sverige. Som högsta representant för Sverige besöker han också Sveriges kommuner. Kungen öppnar riksdagen varje höst. Men han får inte delta i arbetet eller votera.

Kung Carl XVI Gustaf är Sveriges statschef, här med äldsta barnet, kronprinsessan Victoria och äldsta barnbarnet, prinsessan Estelle.

Successionsordningen från 1810 är en av Sveriges grundlagar och i den står det vem inom släkten Bernadotte som ska vara Sveriges statschef. Förr var det bara en man som kunde bli statschef men 1980 ändrades successionsordningen så att det äldsta barnet, flicka eller pojke, ärver tronen och blir statschef. Kungen, kronprinsessan Victoria, hennes dotter Estelle och de andra i kungahuset som kan bli statschef är de enda i Sverige som inte har religionsfrihet. Successionsordningen bestämmer att de måste tillhöra den lutherska tron inom kristendomen.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill egentligen att Sverige ska vara en republik och ha en vald president som statschef. Men kungahuset är populärt i Sverige så en majoritet av politikerna vill inte införa republik.

FRÅGOR TILL TEXTEN

1. Vem är Sveriges statschef?

2. Har du bott i ett annat land än Sverige? Vem är statschef i det landet?

3. Vem blir Sveriges statschef efter vår kung?

4. Hur ändrades successionsordningen 1980?

1. Är det demokratiskt med en statschef som ärver sitt arbete? Motivera!

1. Vilket verb motsvarar substantivet? en skrift att______________ en representant att______________ en ändring att______________ ett val att______________ ett arv att______________

skriva

votera = rösta i riksdagen

Lag och rätt

Hur skulle det se ut i ett samhälle utan lagar, utan polis som jagar brottslingar och utan domstolar som dömer dem som har begått brott?

En hjälp med svaret på den frågan kan du få om du tänker dig en fotbollsmatch utan domare och utan några regler för vad som är förbjudet på plan. För att leva tillsammans behövs alltså regler och lagar som talar om vad vi inte får göra. Men det är också viktigt att det blir ett straff för den som bryter mot lagen. Det här kapitlet handlar om brott och straff. Men först läser vi om skillnaden mellan regler, normer och lagar.

Regler, lagar och samhällets normer

I Sverige tar man av sig skorna när man kommer hem till någon. Man spottar inte på golvet inomhus. Det här är exempel på oskrivna regler eller normer. Skillnaden mellan normer och lagar är att lagarna är nedskrivna och beslutade av riksdagen. Om du bryter mot en lag begår du ett brott och kan straffas av en domstol.

Men både normer och lagar ändras. Folk ändrar åsikt om vad som är rätt och fel. Förr i tiden var det accepterat att spotta på golvet inomhus.

Det är det inte längre – den normen har ändrats. Den som bråkade i skolan kunde få stryk av läraren. Att aga barn var tillåtet både i skolan och i hemmet. Men med tiden tyckte allt fler att det är fel att slå barn. Samhällets normer ändrades alltså, men också lagen ändrades: sedan 1979 är det lika förbjudet att slå barn som att slå vuxna. Den som slår någon begår ett brott och kan dömas av domstol för misshandel.

FRÅGOR TILL TEXTEN

1. Vad är skillnaden mellan en norm och en lag?

2. Vem beslutar om en ny lag?

3. Vad händer om man bryter mot en lag?

TÄNK EFTER!

SPRÅKUPPGIFT

1. Ge exempel på en norm i ditt hemland som skiljer sig från Sverige.

2. Ge exempel på en norm som är densamma i Sverige och i ditt hemland.

3. Vilka skrivna regler finns i din skola? Finns det oskrivna regler? I så fall, vilka?

Fyll i det ord som saknas.

Om man bryter mot en 1 och fälls i domstol får man ett 2

Sveriges lagar 3 av riksdagen. Ett exempel på en lag i Sverige är att man inte får slå barn. Att slå barn kallades förr 4 . Om man slår en person, barn eller vuxen, heter brottet man begår 5 . Det finns ingen lag som säger att man ska ta av sig skorna hemma hos någon, det är en 6 .

Hos de allra flesta i Sverige tar man av sig skorna innanför ytterdörren. Det är ingen lag, men en oskriven regel, en norm.

att få stryk = att bli slagen aga = slå

en påtryckning = kraftig övertalning

Rättsstaten och lagarna

Sverige är en rättsstat eller ett rättssamhälle. Det innebär att Sverige har lagar som talar om vad som är förbjudet. I en rättsstat ska alla behandlas lika: domstolen ska döma rika och mäktiga personer på samma sätt som vanligt folk. Domstolen får inte heller ta emot påtryckningar utan ska följa lagen och de påföljder, straff, som döms ut ska vara kända i förväg. Alla lagar i Sverige finns samlade i Svensk Författningssamling (SFS). De vanligaste lagarna finns i den 3 000 sidor tjocka Sveriges rikes lag. De som är experter på lagar kallas jurister och har läst juridik på universitetet.

folk. Domstolen får inte heller ta emot

Brott och kriminalitet

Vi vet inte exakt hur många brott som begås i Sverige varje år. En del brott upptäcks aldrig eller så rapporteras de inte till polisen. Många bilförare kör nog för fort någon gång men upptäcks inte. En del får sin cykel stulen men tycker inte det är någon idé att anmäla stölden till polisen. Det här är två exempel på brott som inte finns med i statistiken. Den här brottsligheten kallas mörkertalet eller den dolda brottsligheten.

ett bedrägeri = ett brott som innebär att man lurar pengar av någon annan

ANMÄLDA BROTT 2024

Övriga brott 14 %

Narkotikabrott 9 %

Trafikbrott 4 %

Skadegörelsebrott 13 %

Bedrägeribrott 16 %

Brott mot person 21 %

Stöld- och tillgrepsbrott 24 %

År 2024 anmäldes nästan 1,5 miljon brott. Brott mot person är till exempel misshandel, ofredande, olaga hot och sexualbrott.

Källa: Brottsförebyggande rådet www.bra.se

Brottsoffer

Den som utsätts för ett brott kallas för brottsoffer. Det kan vara en äldre dam som utsatts för väskryckning eller en misshandlad elev på skolan. Brottsofferjouren är en organisation som försöker hjälpa brottsoffer. De personer som jobbar på Brottsofferjouren har tystnadsplikt, dvs.de får inte berätta det de får veta för någon annan.

Kvinnojourer finns i många kommuner och vänder sig till kvinnor och flickor som har utsatts för brott eller hotas av brott, t.ex. misshandel. Många kvinnojourer har skyddat boende om t.ex. en kvinna måste gömma sig från den person hon har bott ihop med.

Organiserad brottslighet

Organiserad brottslighet har blivit ett allt större problem i Sverige.

Kriminella grupper lever på försäljning av alkohol, cigaretter och narkotika eller organiserar prostitution eller människohandel. De kriminella gängen konkurrerar med varandra och ofta blir det misshandel, skottlossning och annat grovt våld. När polisen ingriper är det vanligt att de som sett något, vittnena, inte vill berätta vad de sett. De är rädda. Vittnen hotas till livet så att de inte ska berätta vad de vet. Det brottet kallas för övergrepp i rättssak.

kriminell = brottslig prostitution = att utföra sexuella handlingar mot betalning

Alla politiska partier är eniga om att den organiserade brottsligheten är ett hot mot det demokratiska samhället.

REDA PÅ! TÄNK EFTER!

SPRÅKUPPGIFT en förövare = den skyldige, den som gjorde det

FRÅGOR TILL TEXTEN

1. Vad är en rättsstat?

2. Vad innebär mörkertalet?

3. Ge exempel på ett brottsoffer.

4. Vad är organiserad brottslighet?

5. Vad innebär övergrepp i rättssak?

1. Har du hört talas om ett brott som inte har rapporterats till polisen? I så fall, beskriv vad som hände.

2. Vad kan hända om ingen berättar vad de sett när ett brott begåtts?

3. Mörkertalet anses vara stort för våld i hemmet där både förövaren och offret känner varandra väl, t.ex. förälder och barn eller inom ett förhållande. Varför?

4. Har du hört talas om någon typ av organiserad brottslighet i Sverige eller utomlands?

1. Titta på cirkeldiagrammet på sidan 92.

a. Vilket är den vanligaste brottstypen?

b. Ta reda på vad ”brott mot person” är.

Ordfläta: Hitta orden i texten som passar till förklaringarna

Lodrätt x

1. Finns tyvärr i alla länder på hela jorden

Vågrätt k

1. Den som blir utsatt för ett brott

2. Motsats till ”inte tillåtet”

3. Den som dömer t.ex. en fotbollsmatch eller i en domstol

4. ”Lag och …”

5. Får man om man blir dömd för ett brott

6. Ett demokratiskt land som har lagar

7. Någon som jobbar med politik

8. Motsats till utomhus

9. När man slår någon; t.ex. ett barn

10. Fysiskt våld som leder till skador på kroppen

11. ”Lagar och oskrivna …”

12. Plats där rättegångar sker

När ett brott har begåtts

När man misstänker att ett brott har begåtts ska man anmäla det till polisen. Är det bråttom ringer man larmnumret 112 som också går till ambulans och räddningstjänst som t.ex. brandkåren.

Efter en anmälan gör polisen en utredning. Det betyder att man försöker ta reda på vad som hänt. Ofta görs en teknisk undersökning för att samla in så många bevis som möjligt. Bevis kan vara fingeravtryck, fotspår eller något som gärningsmannen, den som begått brottet, har tappat. Polisen försöker också hitta vittnen, personer som kan ha sett eller hört något. Polisen har rätt att gripa en misstänkt person och föra honom eller henne till polisstationen för förhör, utfrågning. Då kontaktas omedelbart en åklagare som leder förhören mot den misstänkte. Den misstänkte har rätt att ha en försvarsadvokat som försvarar den misstänkte. Det är åklagaren som beslutar om den gripne ska anhållas.

Ett brott har begåtts och polisens tekniker letar spår efter gärningspersonen.

Om den misstänkte inte anhålls ska personen omedelbart släppas fri.

Om personen anhålls måste åklagaren senast efter tre dagar besluta om att den anhållne ska begäras häktad. Annars ska den anhållne släppas fri. Det är en domare som beslutar om den anhållne ska häktas eller släppas fri. Det måste vara ett allvarligt brott, och det måste finnas anledning att häkta personen, t.ex. att hen skulle kunna fly eller förstöra bevis.

Att sitta häktad innebär att man är inlåst. Häktningstiden är normalt upp till 14 dagar men domstolen kan besluta att förlänga häktningstiden. Under häktningstiden arbetar polisen och åklagaren med att leta bevis som talar mot den häktade, men också för den häktade. Att sitta häktad innebär inte att man är dömd för ett brott, och regeln är ju att man anses vara oskyldig tills motsatsen är bevisad av en domstol. Slutligen beslutar åklagaren om den häktade ska släppas fri eller om åtal ska väckas. Då ställs den åtalade inför domstol i en rättegång.

Ekonomi

Ingressbild: Pengar? Lite av en genrebild

Det här kapitlet handlar om hur vi använder våra pengar. Ofta måste vi hushålla med våra pengar eftersom vi inte kan köpa allt vi vill. Ordet ekonomi är ett gammalt grekiskt ord som betyder just att hushålla eller hushållning. När man pratar om ekonomi kan man mena både sin egen ekonomi, privatekonomin, och hela samhällets ekonomi, samhällsekonomin, t.ex. Sveriges ekonomi. Man kan också tala om hela världens ekonomi, världsekonomin eller den globala ekonomin. Som vi ska se påverkas din privata ekonomi mycket av hur ekonomin ser ut i samhället, och det är därför viktigt att ha kunskaper om privatekonomin och samhällsekonomin.

Privatekonomi

”Det är de små utgifterna man blir rik på, inte de stora inkomsterna”. Sanning eller inte, men så lyder ordspråket. Vissa inkomster och utgifter kan du bestämma över själv, men inte allt. Det är få av oss som kan bestämma lönens storlek.

Inkomster och utgifter

LÖN

ARBETSKRAFT

HUSHÅLL FÖRETAG

VAROR/TJÄNSTER

BETALNING

Lön är den vanligaste inkomsten för de flesta människor i arbetsför ålder. När man pratar om lönen är det i allmänhet bruttolönen man menar, alltså lönen före skatt. Nettolönen är vad som blir kvar när skatten är dragen, det vill säga den lön du får på ditt bankkonto.

BRUTTOLÖN – SKATT = NETTOLÖN

Andra inkomster kan vara olika former av bidrag, t.ex.studiebidrag, bostadsbidrag, barnbidrag eller bidrag från Migrationsverket. Om du lägger ihop din nettolön med dina bidrag får du fram din disponibla inkomst.

NETTOLÖNEN + BIDRAG = DISPONIBEL INKOMST

Vad är lättast för dig att påverka själv, dina inkomster eller dina utgifter? Förmodligen är det utgifterna. Det är viktigt att du har koll på dina utgifteroch ser till att de inte är större än inkomsterna. Är de det, måste du nog fundera över vilka utgifter som är helt nödvändiga, och vilka som går att minska.

Alla tillhör ett hushåll, och hushållen köper varor och tjänster från företagen. Hushållen är företagens arbetskraft och får lön för det arbetet.

arbetsför = en som kan arbeta

Grundavdrag är den summa pengar som du kan tjäna under ett år utan att betala skatt, 24 873 kr (2025).

Skatt

Alla som arbetar måste betala skatt på sin inkomst. Skatt används för att betala för skola, vård och omsorg som vi får av stat och kommun. För inkomster från 24 873 kr/år upp till 628 800 kr/år betalar du kommunalskatt , som varierar från kommun till kommun, från cirka 30 kr till 35 kr per intjänad hundralapp. Den som tjänar mer än 628 800 kr per år (2025) betalar även statlig skatt.

Andel av inkomsten, %

Vi betalar också andra skatter förutom inkomstskatten. Viktigast

är momsen som i allmänhet är 25 % på varor och tjänster. Momsen ingår i priset, men syns på kvittot varje gång du handlar. Så om du köper en T-shirt för 100 kr är priset egentligen 80 kr. Resten är moms (80 kr x 25 % = 20 kr).

Dessutom finns skatt på exempelvis bensin, alkohol och tobak. Dessa skatter är betydligt högre än 25 %. Riksdagen har beslutat att de här punktskatterna ska finnas för att skydda miljön (bensinskatt) eller för att skydda folkhälsan (alkoholoch tobaksskatt).

SEK betyder svenska kronor

Här står att varan betalts med kort (betalkort eller kreditkort)

Kommunal skatt

Var är varan köpt Kostnad

Moms

Garanti 1 år Öppet köp i 30 dagar

Så här mycket kostar det att leva

Alla företag och alla kommuner gör en budget, det vill säga en sammanställning av de inkomster och utgifter man förväntar sig att ha. Finansministern gör en budget för statens inkomster och utgifter. Men alla människor kan ha nytta av en budget då man försöker räkna ut inkomster och utgifter för närmaste månaden eller året.

Konsumentverket som är en statlig myndighet har räknat ut vad det kostar att leva för en 20-åring med egen inkomst och med eget boende.

UTGIFTER PER MÅNAD

All mat lagas hemma utom lunch vardagar

Övriga utgifter Personlig hygien

Äta lunch ute (20 ggr/månad)

Resor med lokaltrafik

Medlemskap i fack och a-kassa

Summa övriga utgifter

Källa: Konsumentverkets Koll på pengarna (2023). Hela det häftet finns på nätet.

Några goda råd om privatekonomin

Här följer några goda råd om saker som är bra att känna till vad gäller privatekonomin.

Att spara

Pengar måste man ha för att betala de vanliga utgifterna. Men det kan också vara klokt att ha en reserv om något särskilt händer. Det normala är att man öppnar ett bankkonto i en bank och sätter in pengarna. Det kan vara en bank som har ett kontor där du bor, men det kan också vara en nischbank med ett enda kontor i hela Sverige, t.ex. SBAB.

Gör din egen budget för en månad: beräkna dina inkomster och utgifter. Räcker pengarna så att du kan du spara något?

en reserv = något man har i beredskap en nischbank = en bank som specialiserat sig på vissa banktjänster som t.ex. sparande

ett avtal = en överenskommelse

Öppet köp.

postorder försäljning = företag som säljer och distribuerar varor som sålts via katalog

ett hembesök = en säljare som besöker kundernas hem

ett abonnemang = en försäljning för en viss tid

ett returporto = de frimärken som behövs för att skicka tillbaka varan

Den som sätter in pengar på banken får ränta på pengarna. Men räntan kan vara låg, eller till och med 0 %, när Riksbankens reporänta (se s. 130) är låg. Ofta ger nischbankerna en något högre ränta än vanliga banker.

Ränta

Priset på pengar kallas för ränta. Om du lånar tjugo kronor av en kompis för att köpa en glass behöver du nog inte betala någon ränta på lånet. Men om du lånar 10 000 kr på banken under ett år måste du betala ränta, kanske 5 %. Då ska du efter ett år betala tillbaka dels lånebeloppet på 10 000 kr, dels räntan på 500 kr.

Konsumentens rättigheter och skyldigheter

När du går och handlar ingår du och affären ett avtal: du betalar en viss summa pengar och affären utlovar varor av en viss kvalitet. Det finns en lag, konsumentköplagen som vill skydda kunderna, konsumenterna, så att de inte blir lurade.

Konsumentköplagen säger att du har rätt att klaga på varan, reklamera varan, hos säljaren inom tre år. Men du måste reklamera varan i skälig tid, det vill säga så fort du upptäcker felet. Och du måste kunna visa på att det inte var du som orsakade felet.

Många affärer erbjuder öppet köp som innebär att du får lämna igen varan inom en viss tid och få pengarna tillbaka. Naturligtvis måste varan vara oanvänd. Men öppet köp är ett frivilligt erbjudande från affären. Den som vill köpa på öppet köp måste be om det vid köpet och sedan hoppas att affären går med på det.

Lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler gäller vid telefon- och internetförsäljning, liksom vid postorderförsäljning och hembesök. Konsumentens viktigaste skydd är ångerrätten. Den som till exempel blir uppringd av en mobiltelefonoperatör och beställer ett nytt abonnemang har rätt att ångra sig inom två veckor. Om man ångrar sig räcker det med att man skickar ett brev inom två veckor från det att man tagit emot varan men varan måste vara i väsentligen oförändrat skick. Om du ångrar dig vid postorder- eller internetköp måste du ofta själv betala returportot. Men vid telefonförsäljning är det säljaren som betalar returportot.

När du handlar ska du alltid begära ett kvitto. Om du inte får kvitto kan du ju inte bevisa att du har betalat. Oftast är kvitto ett krav om du vill lämna igen eller byta varan.

Vid loppmarknader är det är två privatpersoner som handlar med varandra. Då gäller köplagen och inte konsumentköplagen. Köplagen ger köparen ett sämre skydd än om man handlar i en affär. Men säljaren får ändå inte ljuga om de varor hen säljer. På www.konsumentverket.se kan du läsa mer om dessa lagar.

Att handla på kredit

Den som handlar på kredit lånar pengar för att köpa något. Kredit kan vara banklån, avbetalning eller köp med kreditkort. Alla krediter kostar pengar, ränta. Det är alltid billigare att handla kontant än att handla på kredit. Enligt konsumentkreditlagen måste säljaren tala om hur mycket dyrare varan eller tjänsten blir om man köper den på kredit. Den effektiva räntan måste anges.

Innan långivaren beviljar kredit tas kreditupplysning på låntagaren. Ett företag kontrollerar då om låntagaren har varit slarvig och inte betalat sina räkningar. Den som missköter sin ekonomi och till exempel inte betalar sina räkningar i tid kan få en betalningsanmärkning och hamna i kreditupplysningsregistret som gör att man under tre år får svårt att handla på kredit, ta banklån, skaffa mobiltelefonabonnemang eller hyra lägenhet. Dessutom, om du ansöker om svenskt medborgarskap, kan en betalningsanmärkning försvåra det beslutet.

en avbetalning = delbetalning, t.ex. 250 kr/månad i 12 månader

bevilja = gå med på

en faktura = en räkning en påminnelseavgift = en extra avgift om man inte betalar i tid en inkassobyrå = ett företag som driver in skulder en dröjsmålsränta = en extra ränta för att man betalat räkningen för sent

Se till att du inte får en betalningsanmärkning!

Hanna köpte en ny mobiltelefon billigt. I början ringde Hanna så lite att räkningarna varje månad inte var något problem. Men efter några månader fick hon en räkning på 600 kr. Hon kunde inte betala räkningen och den låg där några veckor. Så kom en ny faktura med påminnelseavgift, totalt 660 kr. Hanna betalade inte nu heller och mobiltelefonbolaget lämnade ärendet till en inkassobyrå som skickade en ny faktura på 660 kr plus inkassoavgift 180 kr. Nu var Hanna bortrest och brydde sig inte om posten. Inkassoföretaget överlämnade då ärendet till Kronofogden. Kronofogden är en myndighet som vill hjälpa den som inte fått betalt, men som också vill ge råd till den som har skulder.

Till den ursprungliga fakturan hade nu lagts dröjsmålsränta för en dryg månad, 300 kr till Kronofogden och ungefär lika mycket till inkassoföretaget. Kronofogdemyndighetens krav var nu uppe i 1 500 kr. Hanna fick 10 dagar på sig att betala för att slippa få en betalningsanmärkning.

Om nu Hanna inte hade kunnat betala inom 10 dagar skulle Kronofogden ha fastställt skulden, vilket skulle ha kostat Hanna ytterligare 1 000 kr. Den ursprungliga räkningen på 600 kr blev alltså cirka 2 500 kr förutom att hon fanns kvar i kreditupplysningsregistret i tre år.

FRÅGOR TILL TEXTEN

1. Ge exempel på hur en person kan få inkomster.

2. Ge exempel på utgifter för ett vanligt hushåll.

3. Vad är det för skillnad på att betala kontant och köpa på kredit?

4. Vilka uppgifter har Kronofogden?

LÅNA UPP TILL

Ditt lån, dina villkor

LÄS MER HÄR

Eﬀektiv ränta 27,35 %

5. Beskriv med egna ord vad som händer om du inte betalar dina räkningar och vilka konsekvenser det kan få.

6. Förklara med egna ord a) nettolön, b) bruttolön, c) disponibel inkomst.

7. Förklara med egna ord vad moms är.

SPRÅKUPPGIFTER

1. Vilka utgifter skulle du kunna dra ner på?

2. Vilka banker känner du till?

1. Para ihop följande ord med rätt förklaring:

1. Om man efter en påminnelse fortfarande inte har betalat en skuld får man betala denna avgift.

2. En statlig myndighet med uppgift att se till att obetalda skulder blir betalda.

3. En lag som är till för att skydda konsumenterna.

4. Information som kan ges om dig som konsument om din ekonomi.

5. När man har möjlighet att betala i efterhand.

6. Du som konsument har rätt att lämna tillbaka köpta varor enligt speciella regler.

7. När man är försenad med att betala en räkning får man en sådan.

8. När man köper varor på internet eller beställer ifrån en katalog.

2. Hitta motsatsord

netto- brutto frivilligt –

vinst –rik –

a. Handla på k redit

b. Påminnelseavgift

c. Inkassoavgift

d. Kronofogden

e. Konsumentköplagen

f. Kreditupplysning

g. Postorder

h. Ångerrätt

slösaen inkomst –

3 . Slå upp vad det är och ge exempel på följande: Förbrukningsvaror Hemutrustning Personlig hygien

(handla på) krediten producent –

1. När gäller troligen konsumentköplagen och när gäller den förmodligen inte?

a) Du beställer en röd soffa från Ikea. När du packar upp soffan visar det sig att den är blå. Efter 2 år reklamerar du soffan och kräver en ny röd soffa.

b) Du köper en mikrovågsugn som fungerar perfekt i några månader. Sedan händer något så att ugnen inte blir varm. Du går tillbaka till affären och begär att få en ny mikrovågsugn.

c) Du köper 8 meter gardintyg som klipps av i affären. När du kommer hem, kommer du på att du skulle behöva 9 meter. Du går tillbaka och vill byta tyget mot 9 meter.

d) Du går på bio och ser filmen Hot love in Arboga. Men du tycker filmen är jättedålig och reklamerar filmen, och kräver att få pengarna tillbaka.

Se samhället! Grundkurs

i samhällskunskap

Se samhället! är en lärobok i samhällskunskap som täcker innehållet för grundskolans årskurs 7–9 och grundläggande vuxenutbildning. Läromedlet är anpassat till Lgr 22. Boken har en tydlig struktur, ett enkelt språk och är rikt illustrerad med bilder, grafik och kartor. Allt för att underlätta läsningen och inlärningen.

Se samhället! är både en faktabok i samhällskunskap och en övningsbok i svenska. Efter varje avsnitt finns såväl faktafrågor som fördjupningsuppgifter och olika språkövningar. Språkövningarna är av olika slag – alltifrån ord- och begreppskunskap baserat på ord och fraser i respektive kapitel, till skrivövningar och diskussionsuppgifter där eleverna uppmanas att använda de nyförvärvade orden och begreppen.

Till Se samhället! finns även en lärarwebb med ytterligare arbetsmaterial, kunskapskontroller och tips för språkutvecklande arbetssätt.