Page 1

Grundkurs i samhällskunskap

..

se SAMHALLET!

Se samhället!

Se samhället! är både en faktabok i samhällskunskap och en övningsbok i svenska. Efter varje avsnitt finns såväl faktafrågor som fördjupningsuppgifter och olika språkövningar. Språkövningarna är av olika slag – alltifrån ord- och begreppskunskap baserat på ord och fraser i respektive kapitel, till skrivövningar och diskussionsuppgifter där eleverna uppmanas att använda de nyförvärvade orden och begreppen. Till Se samhället! finns även en lärarwebb med ytterligare arbetsmaterial, kunskapskontroller och tips för språkutvecklande arbetssätt.

Hans Almgren • Katarina Wattman • Ewa Holm

Se samhället! är en lärobok i samhällskunskap som täcker innehållet för grundskolans årskurs 7–9 och grundläggande vuxenutbildning. Boken har en tydlig struktur, ett enkelt språk och är rikt illustrerad med bilder, grafik och kartor. Allt för att underlätta läsningen och inlärningen.

SE .. SAMHALLET! Grundkurs i samhällskunskap

CIRKULATIONSEXEMPLAR

ISBN 978-91-40-69636-6

9

789140 696366

Hans Almgren • Katarina Wattman • Ewa Holm


Till läsaren Du som läser den här läroboken Se samhället! är kanske född i ett annat land och har kommit till Sverige för att leva och bo här. Den här läroboken ger dig djupare kunskaper om Sverige, men också om världen utanför. Se samhället! täcker innehållet i samhällskunskap för grundskolans årskurs 9 och grund­ läggande vuxenutbildning.

Både en faktabok i samhällskunskap och en övningsbok i svenska Språk och innehåll hänger ihop. Vi författare har därför skrivit faktatexterna så enkelt som möjligt. Dessutom finns det en rad kartor, tabeller och diagram och illustrationer som kompletterar faktatexterna. Exempel på diagram och illustrationer:

De fyra grundlagarna

Från utvandrarland till invandrarland Antal

Befolkningsförändringar (invandring/utvandring), 1850–2016

Utvandring Invandring

Hur ska Sverige styras?

tronen = här: kunga­ makten

Utvandringen var stor under nödåren i slutet av 1860-talet, men också under 1880- och 1890-talen. Sedan 1945 är invandringen större än utvandringen. Dagens utvandring består av invandrare som flyttar tillbaka till sina hemländer, men också av andra svenskar som flyttar till Danmark, Norge, USA osv.

Vad får man skriva och publicera i tryckt skrift?

Vem ärver tronen? REGERINGSFORMEN

SUCCESSIONSORDNINGEN

Vad får man säga? TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGEN

YTTRANDEFRIHETSGRUNDLAGEN

1850 1860 1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2016 Källa: SCB

Diagrammet visar utvandring och invandring till Sverige efter 1850. På 1800talet och i början av 1900-talet emigrerade, utvandrade, en miljon svenskar, de allra flesta till USA. Anledningen var att Sverige var fattigt och man hoppades få ett bättre liv i Amerika.

Första beslutet om ändring av grundlag

Andra beslutet

Val

Sverige har fyra grundlagar som bestämmer hur Sverige ska styras. De är alltså Sveriges konstitution. Grundlagarna är Sveriges viktigaste lagar. De är svårare att ändra än en vanlig lag. För att ändra en grundlag ska riksdagen besluta om ändringen två gånger, och det måste vara val till riksdagen mellan besluten. Det här är våra fyra grundlagar:

Allmänt svåra ord förklaras i marginalen medan ämnesorden förklaras i texten. Åren 1867–1869 drabbades Sverige av missväxt. Då ökade emigrationen. Allra störst var utvandringen på 1880-talet. Då hade ångbåtar och järnvägarHär gjort det Viktiga begrepp i ämnet står i fetstil. är ett exempel av vardera: lättare och billigare att ta sig över Atlanten och sedan åka vidare inom USA.

• Successionsordningen. Här står att Sverige ska vara en monarki, dvs. att vi ska ha en kung eller drottning som vår statschef. En statschef är den högste representanten för ett land. Det står också att rollen som statschef ska ärvas inom den kungliga familjen Bernadotte. Du kan läsa mer i avsnittet Kungen – Sveriges statschef.

en missväxt = en skörd som slår fel, dvs. skörden är dålig, det växer inte mycket

• en missväxt = en skörd som slår fel, dvs. skörden är dålig, det växer inte mycket

• Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen säger att det ska finnas yttrandefrihet och tryckfrihet i Sverige. Man ska alltså få säga och skriva vad man vill utan att bli straffad. Tryckfrihetsförordningen gäller för tidningar, böcker och andra tryckta skrifter medan yttrandefrihetsgrundlagen

Push- och pullfaktorer

Man brukar dela in orsakerna till migrationen i pushfaktorer, sådant som • Amnesty International har medarbetare i mer än 150 länder och arbetar bl.a. stöter bort människor, och pullfaktorer, sådant som lockar, drar till sig människor. Det här gäller för 1800-talets emigration till USA: för att politiska fångar, människor som sitter i fängelse för sina politiska Pushfaktorer: • Sverige var ett fattigtsläppas land och när skördarna åsikter, ska fria.slog fel fylldes vägarna av tiggare. 70

Se samhället!

• Alla skulle tillhöra Svenska kyrkan. De som inte ville tillhöra Svenska

kyrkan sökte sig ofta till andra länder. Flera gånger i varje kapitel, efter varje avsnitt, finns olika slags språkövningar • Många kände ingen framtidstro i Sverige. Många fattiga människor landet och i träna stan troddedin att deras barn skulle få det mycketvardagsspråket bättre där pådu kan svenska, både och skolspråket. På så sätt i USA än i Sverige. kan du ännu bättre förstå texten och med egna ord beskriva innehållet. Språk­ Pullfaktorer: • USA delade ut gratis eller billig mark till nybyggarna att odla upp. • I USA fanns det hjälper ingen kung och ingenalltså statskyrka,att inte heller adelsmän övningarna dig jobba vidare med faktatexterna. Målet är att du och annan överhet som bestämde över vanligt folk. Man fick bestämma sig själv och vilken religion man skulle ha. självöveraktivt ska kunna delta i samhällsdebatten. överhet = makthavare

Förutom rena språkövningar finns det kunskapsfrågor där du kan kontrollera Det här är Sverige 15 att du förstått innehållet och fördjupningsuppgifter där du får använda dina kunskaper och forska vidare.


Här är några exempel på de olika slags övningar som förekommer i boken: FRÅGOR TILL TEXTEN

Exempel på FRÅGOR TILL TEXTEN 1. Vilka är ekonomins tre grundläggande frågor? 2. Hur bestäms priserna i en ren marknadsekonomi? Använd orden utbud och efterfrågan i ditt svar.

TÄNK E F T E R!

DISKUTERA

Exempel på uppgifter TÄNK EFTER Om du begår ett brott och hamnar i fängelse förlorar du din rösträtt i många länder. Men i Sverige har fångar rätt att rösta. Varför tror du att det är så?

Exempel på uppgifter DISKUTERA Diskutera med en kompis: finns det människor som tillhör en viss religion eller etnicitet som ni ibland beskriver med hjälp av stereotyper?

TA ! REDA PÅ

Exempel på uppgifter TA REDA PÅ!

SPR ÅKER UPPGIFT

Exempel på SPRÅKUPPGIFTER

? !

Vilka politiska partier finns i kommunfullmäktige i den kommun som du bor? Vilka partier har majoritet och styr kommunen? Svaren får du på kommunens hemsida.

Fyll i det ord som saknas. Om man bryter mot en 1 och fälls i domstol får man ett 2 . Sveriges lagar 3 av riksdagen. Ett exempel på en lag i Sverige är att man inte får slå barn. Att slå barn kallades förr 4 . Om man slår en person, barn eller vuxen, heter brottet man begå 5 . Det finns ingen lag som säger att man ska ta av sig skorna hemma hos någon, det är en 6 . 1. Jobba i par. Förklara och diskutera följande begrepp/ord: a) Vad är infrastruktur? Vad finns det för infrastruktur i Sverige? Gör en lista. b) Ge minst fem exempel på vad råvaror kan vara. c) Vad innebär arbetskraft? Förklara för varandra. d) Vad är realkapital? Ge några exempel på vad det kan vara.

Till Se samhället! finns en digital lärarhandledning, en lärarwebb som inne­ håller ytterligare övningar, både språkövningar och övningar till faktatexterna. Där finns också många av bokens teckningar som presentationsunderlag. Om du har synpunkter på innehållet i Se samhället! får du gärna höra av dig till Gleerups Utbildning. Lycka till med studierna om samhället, både i det verkliga livet och på skolans lektioner i samhällskunskap! Författarna och förlaget i april 2018


Innehåll 1. Det här är Sverige.............................. 8 Sveriges geografi................................................... 9 Urbanisering........................................................ 12 Nativiteten sjunker............................................... 13 Migration.............................................................. 14 Immigration.......................................................... 16 Sveriges befolkning............................................ 12 Ungdomar i Sverige............................................. 19

2. Medier.................................................. 22 Mediernas uppgifter............................................ 23 Dagstidningar, radio och tv................................. 29 Internet................................................................. 33 Yttrandefrihet och tryckfrihet............................. 37 Reklam.................................................................. 41

3. Demokrati och mänskliga rättigheter........................................... 44 Vad är demokrati?............................................... 45 Diktatur................................................................. 48 Mänskliga rättigheter.......................................... 51 Mänskliga rättigheter i Sverige......................... 55 Sveriges nationella minoriteter och urfolk........................................................... 57 Politiska system.................................................... 59 De politiska ideologierna och partierna i Sverige............................................ 62

Innehåll

5


4. Så styrs Sverige......................

66

Val i Sverige........................................ 67 De fyra grundlagarna .......................... 70 Kungen – Sveriges statschef................. 73 Riksdagen och regeringen................... 74 Myndigheter och förvaltnings­domstolar.......................................... 79 Kommunerna ....................................... 81 Europeiska Unionen, EU....................... 85

5. Lag och rätt.............................

90

Regler, lagar och samhällets normer.............................................. 91 Rättsstaten och lagarna......................... 92 När ett brott har begåtts....................... 95 Påföljder............................................ 100

6. Ekonomi.................................. 110 Privatekonomi.................................... 109 Samhällsekonomi............................... 116 Olika ekonomiska system................... 119 Ekonomins aktörer och det ekonomiska kretsloppet................... 123 Samhällsekonomins svängningar ....... 127 Den globala ekonomin....................... 132

6

Se samhället!


7. Arbete, arbetsmarknad och utbildning....................... 136 Arbetsmarknaden under förändring....................................... 137 Arbetsgivare och arbetstagare........... 139 Arbetsmarknadens spelregler............ 142 Arbetslivet ......................................... 147 Utbildning.......................................... 151

8. Krig, kriser och konflikter. 158 Förenta Nationerna............................. 159 Folkrätten och krigets lagar................ 162 Hotbilder i Sverige och världen ......... 167

Register...................................... 172 Bildförteckning........................ 177

Innehåll

7


4

Så styrs Sverige

Riksdagshuset på Helgeandsholmen i Stockholm.

Sverige är en demokrati. Ordet demokrati betyder folkmakt. Det betyder att det är svenska folket som bestämmer hur Sverige ska styras. Det är riksdagen som beslutar om allt som gäller för hela Sverige. I det här kapitlet får du lära dig hur det svenska politiska systemet fungerar.


Val i Sverige

Region Norrbotten

Vart fjärde år (2018, 2022, 2026 osv.), i september, Västerbotten läns landsting har vi val i Sverige. Det är tre val samma dag: KOMMUN val till riksdagen, val till landstings- eller regionfullmäktige och val till kommunfullmäktige. Alla svenska medborgare över18 år får rösta i alla tre valen. EU-medborgare och medborgare Region Jämtland Härjedalen från Island och Norge får rösta i kommunoch landstingsval om de är folkbok­förda Landstinget i en kommun. Medborgare från andra Dalarna länder måste ha bott i Sverige i tre år i följd och vara folkbokförda i en kommun. Landstinget I Sverige finns det flera olika partier som vill styra Sverige på olika sätt. I valen väljer du att rösta på det parti som du tycker är bäst. Vilket parti du röstar på är hemligt. Det betyder att ingen får reda på hur du röstar.

LANDSTING/REGION Region Gävleborg

folkbokförd = registrerad hos Skatteverket att du bor i en svensk kommun

Region Uppsala

Värmland

Region Västmanland

Riksdag Regering

Region Örebro län

Stockholms läns landsting Västra Götalandsregionen

Landstinget Sörmland Region Östergötland

Region Jönköpings län

Region Gotland

Region Halland Region Kronoberg

Region Skåne

Landstinget i Kalmar län Landstinget Blekinge

RIKSDAGEN

RIKET LANDSTING/ REGIONER KOMMUNER

Region Västernorrland

LANDSTINGS- ELLER REGIONFULLMÄKTIGE KOMMUNFULLMÄKTIGE

FOLKET Demokratin i Sverige innebär att folket väljer representanter till kommunfullmäktige, till landstingseller regionfullmäktige och till riksdagen. Skillnaden mellan regioner och landsting är att regionerna har tagit över frågor om den regionala utvecklingen från länsstyrelsen. De folkvalda politikerna i regionerna har alltså lite mer makt än i landstingen. Så styrs Sverige

67


De flesta som får rösta brukar också göra det. Valdeltagandet, dvs. hur många som röstar i ett lands val, är bland de högsta i hela världen, omkring 85 procent. De som inte röstar, ”soffliggarna”, är alltså inte så många eftersom de allra flesta tycker det är viktigt att rösta. ett län = område i Sverige

För att alla delar av Sverige ska vara representerade i riksdagen är Sverige indelat i 29 områden som kallas valkretsar. En valkrets är ofta samma som ett län. I varje valkrets finns ett antal platser till riksdagen, mandat. Ju fler människor som bor i valkretsen, desto fler är mandaten. Störst är Stockholms län som 2014 hade 39 mandat, minst är Gotlands län med endast 2 mandat. PROPORTIONELLA VAL VALKRETS

VALDA LEDAMÖTER

40 %

10 %

30 %

20 %

De som bor i valkretsen röstar fram representanter till riksdagen, landstings- eller regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Om det är 10 platser som ska fördelas och ett parti får 40 % av rösterna i valkretsen så får det partiet 4 platser (mandat).

Moderaterna (M)

Centerpartiet (C )

Liberalerna (L)

Kristdemokraterna (KD)

Socialdemokraterna (S)

Vänsterpartiet (V)

Miljöpartiet (MP)

Sverigedemokraterna (SD)

Feministiskt ini tiativ (Fi)

Övriga

I Sverige har vi en proportionell valmetod, vilket betyder att parti som får 25 % av rösterna ska få cirka 25 % av mandaten. I riksdagsvalet 2014 hade valkretsen Örebro län 12 mandat och resultatet blev så här:

Antal röster

35 070

10 546

8 053

9 771

69 604

10 183

12 013

27 126

4 567

1 771

Procent %

18,58

5,59

4,27

5,18

36,89

5,40

6,37

14,37

2,42

0,94

2

0

1

1

4

1

1

2

0

POLITISKT PARTI

Mandat

100 %

Socialdemokraterna (S) var det största partiet och fick nästan 37 % av rösterna i Örebro län. Därför fick de 4 mandat, en tredjedel av alla mandaten.

68

Se samhället!


m

en ).

De röstande går bakom valbåset och stoppar in sin valsedel i ett kuvert och klistrar sedan igen kuvertet. Gula valsedlar är för riksdagsvalet, vita för valet till kommunfullmäktige och ljusblå för valet till landstingsfullmäktige eller regionfullmäktige.

Mode­raterna (M) med drygt 18,5 % av rösterna fick 2 mandat. Så fungerar den proportionella valmetoden. Men Centerpartiet (C) då? De hade ju 10 546 väljare i Örebro län och fick inte ett enda mandat! För att minska sådana orättvisor används 39 av riksdagens 349 mandat till att utjämna orättvisorna. Center­partiets röster i Örebro län hjälpte partiet att få ett mandat i en annan valkrets. De här 39 mandaten kallas därför utjämningsmandat. I Örebro län fick såväl L som KD och V sitt enda mandat som utjämningsmandat. Ett politiskt parti måste få minst 4 % i hela Sverige för att komma in i riks­­dagen. Feministiskt initiativ (Fi) fick bara drygt 3 % och kom alltså inte över fyraprocents­-spärren. FRÅGOR TILL TEXTEN 1. Vad betyder ordet demokrati? 2. Beskriv med egna ord hur den proportionella valmetoden fungerar. 3. Beskriv med egna ord hur fyraprocentsspärren fungerar.

TÄNK E F T E R! SPR ÅKUPPGIFT

!

1. Varför är det viktigt att alla delar av Sverige är representerade i riksdagen? 2. Varför får inte små partier under 4 % komma in i riksdagen, tror du?

1. Diskutera med en klasskamrat hur val i Sverige går till. a) Använd följande ord i din beskrivning: demokrati proportionella val

riksdagsval kommunal­val

valkrets mandat

fyraprocentsspärr landstings- eller regionval

b) Skriv sedan en text som beskriver hur valen går till och där orden ovan används.

Så styrs Sverige

69


De fyra grundlagarna Hur ska Sverige styras?

tronen = här: kunga­ makten

Vad får man skriva och publicera i tryckt skrift?

Första beslutet om ändring av grundlag

Andra beslutet

Val

Vem ärver tronen? REGERINGSFORMEN

SUCCESSIONSORDNINGEN

Vad får man säga? TRYCKFRIHETS­ FÖRORDNINGEN

YTTRANDEFRIHETSGRUNDLAGEN

Sverige har fyra grundlagar som bestämmer hur Sverige ska styras. De är alltså Sveriges konstitution. Grund­lagarna är Sveriges viktigaste lagar. De är svårare att ändra än en vanlig lag. För att ändra en grundlag ska riksdagen besluta om ändringen två gånger, och det måste vara val till riksdagen mellan besluten. Det här är våra fyra grundlagar:

• Successionsordningen. Här står att Sverige ska vara en monarki, dvs. att vi ska ha en kung eller drottning som vår statschef. En statschef är den högste representanten för ett land. Det står också att rollen som statschef ska ärvas inom den kungliga familjen Bernadotte. Du kan läsa mer i avsnittet Kungen – Sveriges statschef. • Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen säger att det ska finnas yttrandefrihet och tryckfrihet i Sverige. Man ska alltså få säga och skriva vad man vill utan att bli straffad. Tryckfrihetsförordningen gäller för tidningar, böcker och andra tryckta skrifter medan yttrandefrihetsgrundlagen 70

Se samhället!


Att fredligt kunna demonstrera för sina åsikter är en av demokratins viktiga innehåll. Här är en demonstration på Sergels torg i Stockholm.

gäller för radio, tv, filmer och webbplatser på internet. Båda grundlagarna innehåller ett förbud mot censur, förhandsgranskning. Ingen politiker eller tjänsteman får i förväg granska vad som publiceras i en tidning eller vad som sänds i ett radio- eller tv-program. Mera om detta kan du läsa i kapitlet Medier.

n

• Regeringsformen är den allra viktigaste grundlagen eftersom den beskriver hur Sverige ska styras. I regeringsformen kan man läsa om vem som har rätt att bestämma i olika frågor, t.ex. vem som får besluta om att skicka soldater utomlands, eller vem som har rätt att utse, välja, landshövdingar. I reger­ ingsformen finns också ett kapitel om mänskliga rättigheter. Den allra första paragrafen sammanfattar reglerna för hur Sverige styrs:

en tjänsteman = en person som arbetar inom kommun och stat men inte är politiker

All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den för­verkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självs­tyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna.

Paragrafen slår fast fem principer, regler, för den offentliga makten, dvs. statens, landstingens/regionernas och kommunernas makt: • All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Det betyder att makten kommer från folket. • Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Fri åsiktsbildning betyder att alla i princip ska få säga och skriva det de vill. Allmän och lika rösträtt betyder att alla svenska medborgare över 18 år får rösta, och att alla har en röst.

Så styrs Sverige

71


• Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Ett representativt styrelse­ sätt betyder att folket väljer representanter till riksdagen, till landstingsfull­ mäktige och till kommunfullmäktige och dessa representanter får bestämma i stället för hela folket. Ett parlamentariskt styrelse­sätt innebär att det är riks­ dagen som bestämmer över och kontrollerar regeringen. Kommunal själv­ styrelse innebär att kommunerna har stor frihet att bestämma om frågor som gäller i kommunerna. • Den offentliga makten utövas under lagarna. Det betyder att alla som fattar beslut inom den offentliga makten måste följa de lagar som gäller. Det kan vara t.ex. en domare, en tjänsteman på Migrations­verket eller på kommunens socialförvaltning.

FRÅGOR TILL TEXTEN 1. Vilka är de fyra grundlagarna? 2. Vad är successionsordningen och vad bestäms i den? 3. Ge exempel på något som står i regeringsformen. 4. Varför är regeringsformen så viktig?

TÄNK E F T E R!

1. Varför är det viktigt att regeringen inte i förväg får kontrollera vad t.ex. en tidning skriver eller vilka nyheter som sänds i radion? 2. Varför är tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen så viktiga för ett land? 3. Finns det yttrandefrihet och tryckfrihet i en diktatur? Varför / varför inte?

SPR ÅKUPPGIFT

!

1. Skriv av följande meningar och fyll i de ord som saknas. All makt i Sverige utgår från Sveriges och

3 6

1

. Detta står i

2

. Där står också att vi ska ha allmän och lika innehåller ett förbud mot

lov att förhandsgranska en text. I

8

7

Se samhället!

4

.

5

vilket betyder att myndigheterna inte får

står det att Sverige ska vara en

det vill säga att vi ska ha en kung eller drottning som vår

72

, som är den viktigaste av

10

.

9

,


Kungen – Sveriges statschef Kung Carl XVI Gustaf [karl den sextonde gustav] av släkten Bernadotte är Sveriges statschef. Kungen har ingen politisk makt men han representerar Sverige både utomlands och i Sverige. Det innebär att han träffar utländska statschefer som kommer till Sverige på besök. Han åker också själv utomlands och representerar då Sverige. Som högsta representant för Sverige besöker han också Sveriges kommuner. Kungen öppnar riks­dagen varje höst. Men han får inte delta i arbetet eller votera.

Carl XVI Gustaf är Sveriges statschef. Här med äldsta barnet, kronprinsessan Victoria, och äldsta barn­ barnet, prinsessan Estelle.

Successionsordningen från 1810 är en av Sveriges grundlagar och i den står det vem inom släkten Bernadotte som ska vara Sveriges statschef. Förr var det bara en man som kunde bli statschef men 1980 ändrades succes­ sionsordningen så att det äldsta barnet, flicka eller pojke, ärver tronen och blir statschef. Kungen, kronprinsessan Victoria, hennes dotter Estelle och de andra i kungahuset som kan bli statschef är de enda i Sverige som inte har religions­ frihet. Successions­ordningen bestämmer att de måste tillhöra den lutherska tron inom kristen­domen.

votera = rösta i riksdagen

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill egentligen att Sverige ska vara en republik och ha en vald president som statschef. Men kungahuset är populärt i Sverige så en majoritet av politikerna vill inte införa republik. FRÅGOR TILL TEXTEN 1. Vem är Sveriges statschef? 2. Har du bott i ett annat land än Sverige? Vem är statschef i det landet? 3. Vem blir Sveriges statschef efter vår kung? 4. Hur ändrades successionsordningen 1980?

TÄNK E F T E R! SPR ÅKUPPGIFT

!

1. Är det demokratiskt med en statschef som ärver sitt arbete? Motivera!

1. Vilket verb motsvarar substantivet?

skriva skrift att______________ representant att______________ ändring att______________ val att______________ arv att______________

Så styrs Sverige

73


5

Lag och rätt

Hur skulle det se ut i ett samhälle utan lagar, utan polis som jagar brottslingar och utan domstolar som dömer dem som har begått brott? En hjälp med svaret på den frågan kan du få om du tänker dig en fotbollsmatch utan domare och utan några regler för vad som är förbjudet på plan. För att leva tillsammans behövs alltså regler och lagar som talar om vad vi inte får göra. Men det är också viktigt att det blir ett straff för den som bryter mot lagen. Det här kapitlet handlar om brott och straff. Men först läser vi om skillnaden mellan regler, normer och lagar.


Regler, lagar och samhällets normer I Sverige tar man av sig skorna när man kommer hem till någon. Man spottar inte på golvet inomhus. Det här är exempel på oskrivna regler eller normer. Skillnaden mellan nor­ mer och lagar är att lagarna är ned­ skrivna och beslutade av riksdagen. Om du bryter mot en lag begår du ett brott och kan straffas av en domstol.

Hos de allra flesta i Sverige tar man av sig skorna innanför ytterdörren. Det är ingen lag, men en oskriven regel, en norm.

Men både normer och lagar ändras. Folk ändrar åsikt om vad som är rätt och fel. Förr i tiden var det accepterat att spotta på golvet inomhus. Det är det inte längre – den normen har ändrats. Den som bråkade i skolan kunde få stryk av läraren. Att aga barn var tillåtet både i skolan och i hemmet. Men med tiden tyckte allt fler att det är fel att slå barn. Samhällets normer ändrades alltså, men också lagen ändrades: sedan 1979 är det lika förbjudet att slå barn som att slå vuxna. Den som slår någon begår ett brott och kan dömas av domstol för misshandel.

att få stryk = att bli slagen aga = slå

FRÅGOR TILL TEXTEN 1. Vad är skillnaden mellan en norm och en lag? 2. Vem beslutar om en ny lag? 3. Vad händer om man bryter mot en lag?

TÄNK E F T E R!

1. Ge exempel på en norm i ditt hemland som skiljer sig från Sverige. 2. Ge exempel på en norm som är densamma i Sverige och i ditt hemland. 3. Vilka skrivna regler finns i din skola? Finns det oskrivna regler? I så fall, vilka?

SPR ÅKUPPGIFT

!

Fyll i det ord som saknas. Om man bryter mot en Sveriges lagar

3

1

och fälls i domstol får man ett

2

av riksdagen. Ett exempel på en lag i Sverige är att man

inte får slå barn. Att slå barn kallades förr eller vuxen, heter brottet man begår

4 5

. Om man slår en person, barn . Det finns ingen lag som säger

att man ska ta av sig skorna hemma hos någon, det är en

6

. Lag och rätt

91


Rättsstaten och lagarna en påtryckning = kraftig övertalning

Sverige är en rättsstat eller ett rättssamhälle. Det innebär att Sverige har lagar som talar om vad som är förbjudet. I en rättsstat ska alla behandlas lika: domstolen ska döma rika och mäktiga personer på samma sätt som vanligt folk. Domstolen får inte heller ta emot påtryckningar utan ska följa lagen och de påföljder, straff, som döms ut ska vara kända i förväg. Alla lagar i Sverige finns samlade i Svensk Författnings­ samling (SFS). De vanligaste lagarna finns i den 3 000 sidor tjocka Sveriges rikes lag. De som är experter på lagar kallas jurister och har läst juridik på universitetet.

Brott och kriminalitet Vi vet inte exakt hur många brott som begås i Sverige varje år. En del brott upptäcks aldrig eller så rapporteras de inte till polisen. Många bilförare kör nog för fort någon gång men upptäcks inte. En del får sin cykel stulen men tycker inte det är någon idé att anmäla stölden till polisen. Det här är två exempel på brott som inte finns med i statistiken. Den här brottsligheten kallas mörker­ talet eller den dolda brottsligheten.

ANMÄLDA BROTT 2016 Övriga brott Trafikbrott 10 % (7 %) 5 % (6 %) Narkotikabrott 6 % (3 %) ett bedrägeri = ett brott som innebär att man lurar någon så att man själv vinner på det och den andre tar skada

Bedrägeribrott 12 % (4 %)

Stöldbrott 35 % (58 %)

Skadegörelse­brott 13 % (10 %) Brott mot person 17 % (12 %)

92

Se samhället!

Cirkeldiagrammet visar andelen anmälda brott 2016. Vad är brott mot person, tror du?


Brottsoffer Den som utsätts för ett brott kallas för brottsoffer. Det kan vara en äldre dam som utsatts för väskryckning eller en misshandlad elev på skolan. Brottsoffer­ jouren är en organisation som försöker hjälpa brottsoffer. De personer som jobbar på Brottsofferjouren har tystnadsplikt, dvs. de får inte berätta det de får veta för någon annan. Kvinnojourer finns i många kommuner och vänder sig till kvinnor och flickor som har utsatts för brott eller hotas av brott, t.ex. misshandel. Många kvinno­ jourer har skyddat boende om en kvinna måste gömma sig från den person hon har bott ihop med.

Organiserad brottslighet Organiserad brottslighet har blivit ett allt större problem i Sverige. Kriminella grupper lever på försäljning av alkohol, cigaretter och narkotika eller organiserar prostitution eller människohandel. De kriminella gängen konkurrerar med varandra och ofta blir det misshandel, skottlossning och annat grovt våld. När polisen ingriper är det vanligt att de som varit med, vittnena, inte vill berätta vad de sett. De är rädda. Vittnen hotas till livet så att de inte ska berätta vad de vet. Det brottet kallas för övergrepp i rättssak.

kriminell = brottslig prostitution = att utföra sexuella handlingar mot betalning

Alla politiska partier är eniga om att den organiserade brottsligheten är ett hot mot det demokratiska samhället.

Lag och rätt

93


FRÅGOR TILL TEXTEN 1. Vad är en rättsstat? 2. Vad innebär mörkertalet? 3. Ge exempel på ett brottsoffer? 4. Vad är organiserad brottslighet?

TÄNK E F T E R!

en förövare = den skyldige, den som gjorde det

TA ! REDA PÅ

? !

SPR ÅKUPPGIFT

1. Har du hört talas om ett brott som inte har rapporterats till polisen? I så fall, beskriv vad som hände. 2. Vad kan hända om ingen berättar vad de sett när ett brott begåtts? 3. Mörkertalet anses vara stort för våld i hemmet där både förövaren och offret känner varandra väl, t.ex. förälder och barn eller inom ett förhållande. Varför? 4. Har du hört talas om någon typ av organiserad brottslighet i Sverige eller utomlands?

1. Titta på cirkeldiagrammet på sidan 92. a. Vilket är den vanligaste brottstypen? b. Ta reda på vad ”brott mot person” är.

Ordfläta: Hitta orden i texten som passar till förklaringarna Lodrätt

x

1

1. Finns tyvärr i alla länder på hela jorden Vågrätt

k

1 2

1. Den som blir utsatt för ett brott

3

2. Motsats till inte tillåtet

4

3. Den som dömer t.ex. en fotbollsmatch eller i en domstol 6 4. ”Lag och …”

5

7

5. Får man om man blir dömd för ett brott

8

6. Ett demokratiskt land som har lagar 7. Någon som jobbar med politik 8. Motsats till utomhus 9. När man slår någon; t.ex. ett barn

10 11 12

10. Fysiskt våld som leder till skador på kroppen 11. ”Lagar och oskrivna …” 12. Plats där rättegångar sker

94

Se samhället!

9


Grundkurs i samhällskunskap

..

se SAMHALLET!

Se samhället!

Se samhället! är både en faktabok i samhällskunskap och en övningsbok i svenska. Efter varje avsnitt finns såväl faktafrågor som fördjupningsuppgifter och olika språkövningar. Språkövningarna är av olika slag – alltifrån ord- och begreppskunskap baserat på ord och fraser i respektive kapitel, till skrivövningar och diskussionsuppgifter där eleverna uppmanas att använda de nyförvärvade orden och begreppen. Till Se samhället! finns även en lärarwebb med ytterligare arbetsmaterial, kunskapskontroller och tips för språkutvecklande arbetssätt.

Hans Almgren • Katarina Wattman • Ewa Holm

Se samhället! är en lärobok i samhällskunskap som täcker innehållet för grundskolans årskurs 7–9 och grundläggande vuxenutbildning. Boken har en tydlig struktur, ett enkelt språk och är rikt illustrerad med bilder, grafik och kartor. Allt för att underlätta läsningen och inlärningen.

SE .. SAMHALLET! Grundkurs i samhällskunskap

CIRKULATIONSEXEMPLAR

ISBN 978-91-40-69636-6

9

789140 696366

Hans Almgren • Katarina Wattman • Ewa Holm

9789140696366  
9789140696366