9789144190167

Page 1


MATTEBLIXT 3A

Lärarpaket – Tryckt + Digitalt

LÄS OCH PROVA

LÄRARPAKETETS

SAMTLIGA DELAR

MATTEBLIXT 3A

Lärarpaket – Tryckt + Digitalt

Matteblixt ger dig som lärare stöd och inspiration för en lustfylld och varierad undervisning som ger dina elever bästa förutsättningar att älska matte och skapa en stark förståelse för matematiken både utanför och i klassrummet.

LÄRARHANDLEDNING

I den tryckta lärarhandledningen presenteras kapitlens och lektionernas innehåll och begrepp samt pedagogiska tankar.

DIGITALT LÄROMEDEL

Det digitala lärarmaterialet är ett komplement till den tryckta lärarhandledningen. Här hittar du mängder av material som du kan använda för att berika din matematikundervisning.

Interaktiv version av lärarmaterialet, i vilken det går att söka, stryka under, anteckna och länka

Interaktiva övningar

Studentlitteratur AB

Box 141

221 00 LUND

Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 45543

ISBN 978-91-44-19016-7 Upplaga 1:1

© Författarna och Studentlitteratur 2024

Originalets titel: Oivaltaja 3a opettajan opas (Snilleblixt 3a Lärarhandledning)

© Publishing Company Otava, Helsingfors, 2021 Kalm, Luoma, Packalén, Perälä, Tapiainen, Ilmonen

Illustrationer: Minna Eriksson

Infografik: Minna Mäkipää, Eija Storgård, Emma Virtasalo, Anna Väänänen, Nina Väänänen och

AdobeStockphoto.com

Översättning: Cilla Heinonen

Printed by Eurographic Group, 2025

Innehåll

Presentation av serien Matteblixt 4

KAPITEL 1

KAPITEL 2

7. Addition med tiotalsövergång

8. Addition med uppställning

9. Addition med uppställning och växling

10. Subtraktion med talsorter

11. Subtraktion med tiotalsövergång

12. Subtraktion med uppställning .

13. Subtraktion med uppställning och växling

14. Repetera

KAPITEL 3

Multiplikation

15. Vi multiplicerar talet 5

16. Vi multiplicerar talen 2 och 4

17. Vi multiplicerar talet 3 .

18. Vi multiplicerar talet 6

19. Vi multiplicerar talet 7

20. Vi multiplicerar talet 8

21. Vi multiplicerar talet 9

22. Vi multiplicerar talen 10, 100 och 1 000

23. Repetera

KAPITEL 4

Insikter

24. Från tabell till stapeldiagram 80

25. Problemlösning genom att rita 82

26. Programmering

27. Räkna med räknare

84

KAPITEL 5

Division

Vi delar lika

Delningsdivision

Innehållsdivision

Vi dividerar

Divisionen går inte jämnt ut

Division med rest

Repetera

KAPITEL 6

Klockslagen från hel till halv timme

Klockslagen från halv till hel timme

Räkna med timmar .

Räkna med minuter – framåt

41. Räkna med minuter – bakåt

Repetera

Facit till Snilleblixtar

Presentation av serien Matteblixt

Matteblixt är en mångsidig matematikserie som lägger en stabil grund för en lyckad matematikinlärning. Eleverna arbetar med matematiska baskunskaper i lugn takt och varje moment belyses på flera olika sätt för att möjliggöra en hög grad av förståelse. Figurerna Pi och Uppsnapparen uppmuntrar och förklarar, och de peppar och stärker eleverna. Det finns problemlösningsuppgifter för varje lektion, och arbetet i boken kombineras med aktiviteter och medföljande spel. I Matteblixt utvecklas och bekräftas elevernas styrkor, så som uthållighet, samarbetsförmåga, engagemang, mod och kreativitet. Det stärker elevernas självförtroende och lyfter positiva beteenden.

VARIERA DIN UNDERVISNING

Matteblixt bygger på kapitel som delas in i lektioner. Här får du en tydlig överblick över det material du har att använda för att variera din undervisning med Matteblixt

För varje moment i din undervisning finns det ett flertal olika alternativ du kan välja emellan. Välj det som passar bäst ditt arbetssätt och din elevgrupp.

Starta lektionen med en film, en gemensam problemlösningsuppgift (Klura tillsammans) eller ett spel

– valet är ditt och möjligheterna är många!

PLANERING

• terminsplanering

• kapitelöversikt

• lektionsöversikt

• pedagogisk synvinkel

• förkunskaper

• klassrumsbilder

Använd bildstöd för att visa upplägget på dagens lektion för eleverna.

INTRODUKTION & GENOMGÅNG

• Klura tillsammans

• film (kapitelfilm och lektionsfilm)

• samtalsbild

• begreppslista

• digital tavla

Häng upp begreppslistorna i klassrummet och uppmuntra eleverna att använda begreppen i matematiska samtal.

ELEVENS ARBETE

• övningar i boken

• paruppgifter

• problemlösning

• gemensam aktivitet

Arbetet med laborativt material skapar inre bilder.

ÖVA & BEFÄSTA

• träning eller läxa i Kommer du ihåg?

• huvudräkning

• spel

• aktiviteter och lekar

• Matte-röris

• Tomoyo

• Räkneflyts-övningar (tabellträning)

Eleverna befäster sin inlärning genom repetition i Tomoyo.

DIFFERENTIERING

• Snilleblixtar

• kopieringsunderlag på tre nivåer

• aktiviteter och laborativt material

Utmana eleverna med Snilleblixtar.

UTVÄRDERING AV LÄRANDET

• Mitt räkneflyt

• prov på två nivåer

• parprov

• självskattning av superkrafter

• utvärdering av studieteknik

Eleven utvärderar själv vilka styrkor hen har använt sig av.

Elevpaketet

Ett elevpaket innehåller elevboken, medföljande boken

Kommer du ihåg?, digitalt läromedel och den digitala färdighetsträningen Tomoyo.

BÄTTRE

TILLSAMMANS

Elevpaketet är utformat för att passa olika lärstilar. Den tryckta boken och medföljande boken Kommer du ihåg? ska användas tillsammans med elevens digitala resurser för att stärka matematikinlärningen.

Eleverna kan i sin digitala resurs lyssna på texterna i elevboken, se kapitel­ och genomgångsfilmerna till alla lektioner samt göra övningarna digitalt. Dessutom har eleven tillgång till den spelifierade färdighetsträningen Tomoyo

ELEVBOKENS UPPBYGGNAD

Matteblixt 3a består av sex kapitel där varje kapitel är uppdelat i tre till elva lektioner. I slutet av boken finns Snilleblixtar, uppgifter av problemlösningskaraktär.

Förutom ett gediget arbete med talförståelsen i talområdet 0 till 1 000 möter eleverna uppgifter inom områdena aritmetik, statistik, tid (inkl. klockträning), programmering, pre­algebra, logik och samband.

Begrepp och matematiska områden är upplagda på ett smidigt sätt där områdena hänger ihop och bygger på varandra.

Problemlösning är ett naturligt inslag i alla områdena.

Varje kapitel börjar med ett inledande uppslag, med en illustration som visar temat för kapitlet. På uppslaget finns kapitlets innehåll, en faktaruta och kapitlets viktiga

begrepp. Till det inledande uppslaget hör också en introduktionsfilm, som ni kan titta på via den digitala lärarresursen (och även den digitala elevresursen).

Varje lektion består av tre sidor med uppgifter som använder sig av återkommande arbetssätt vilket skapar igenkänning. På den första sidan finns en inledande genomgångsruta till vilken det finns en film. Filmen når

eleverna direkt i sitt digitala läromedel. På andra eller tredje sidan finns en uppgift av problemlösningskaraktär som passar till det aktuella området. Den känns igen på kugghjulet vid uppgiftens nummer (se uppgift 5 och 8).

Kommer du ihåg?

Boken Kommer du ihåg? ingår i elevpaketet. I den finns det uppgifter till varje lektion och de kan användas som repetition eller som läxa. Uppgifterna är alltid på tre olika nivåer; den första är lite enklare, den andra är på medelnivå och den tredje är en kugghjulsuppgift.

I Kommer du ihåg? finns även spel med innehåll anpassat till olika matematiska moment. Tärningen längst ner på uppgiftssidan visar att det finns ett spel till den här lektionen. Spelen fungerar med 2 spelare, där matematik och socialt samspel tränas. Det kan finnas elever som föredrar att spela själv. Det är du som lärare som får avgöra hur inlärningen för eleverna fungerar bäst.

I slutet av kapitel 2, 3, 5 och 6 i elevboken under Repetera befäster eleverna innehållet i kapitlet. Därefter finns en sammanfattning där eleverna kan slå upp förklaringar om kapitlets matematiska innehåll och begrepp.

På sista sidan, under Matematiken och jag har eleverna möjlighet att utvärdera dels sin studieteknik dels styrkorna de har använt under arbetet med kapitlet. Reflektion om det egna lärandet och bekräftelse av positiva beteenden möjliggör medvetna val och en hållbar och långsiktig inlärningsstrategi.

I slutet av elevboken finns mer utmanande Snilleblixtaruppgifter till varje kapitel.

Nytt matematiskt innehåll introduceras bäst med hjälp av konkret material.

Använd laborativt material kuverten som följde med elevböckerna i årskurs 1 och 2 eller annat lämpligt material, som till exempel:

• analog och digital klocka

• linjal med cm­ och mm­indelning

• meterlinjal

• färgcirklar (”ploppar”)

• talkort

• låtsaspengar

• bråkdelar

I din digitala lärarresurs hittar du material du kan skriva ut för det laborativa arbetet.

Lärarpaketet

I lärarpaketet ingår den tryckta och den digitala lärarhandledningen med facit, digitala resurser och elevens digitala läromedel.

LÄRARHANDLEDNINGENS

UPPBYGGNAD

Det innehållsrika lärarpaketet gör att du enkelt kan ge dina elever en inspirerande, varierad och lustfylld undervisning.

Din lärarhandledning ger dig stöd i att planera din undervisning på termins­, kapitel­ och lektionsnivå.

Förutom huvudräkningsuppgifter, aktiviteter, lekar och matematikdidaktiska tankar till varje lektion innehåller din tryckta lärarhandledning facit till alla sidor i elevboken och Kommer du ihåg?. Till Snilleblixtar (svårare uppgifter) finns det även förklaringar och tips för passande problemlösningsstrategier.

Förslag på terminsplanering

TERMINSPLANERING

Terminsplaneringen är ett förslag på hur bokens 42 lektioner kan fördelas på höstterminens 17 skolveckor. En lektion i boken är inte tänkt att undervisas på ett mattepass på 45 minuter, utan en lektion kan ta mer tid än så.

Du har alltså gott om utrymme för att kunna ge eleverna tid för ett varierat arbete med varje lektion i elevboken.

Ge eleverna tid att börja med ett nytt område (kapitel).

Ge dem tid för att se kapitel­ och lektionsfilmerna, lära sig nya begrepp, föra samtal, arbeta i par, spela spel, repetera och genomföra laborationer i kombination med arbetet i elevboken.

LÄRARENS DIGITALA RESURS

Här får du en översikt över några delar du som du har tillgång till i din digitala resurs. Den digitala resursen ingår i lärarpaketet.

Klura tillsammans (gemensam problemlösning)

I din digitala lärarresurs hittar du en gemensam problemlösningsuppgift till varje lektion. Uppgifterna handlar om lektionens innehåll och är ett bra sätt för eleverna att träna på att resonera och motivera samt att använda sig av matematiska begrepp.

Huvudräkning

Till varje lektion har du tre huvudräkningsuppgifter som handlar om förra lektionens innehåll. Huvudräkningsuppgifterna inleds av en faktatext kallad för Visste du? som bäddar in uppgifterna i en meningsfull kontext. Starta en ny lektion genom att anknyta till det ni har gått igenom tidigare. Eleverna skriver sina svar i svarsrutor på s. 172–173 i elevboken.

Kapitelfilmer (Introduktionsfilmer)

Du har tillgång till 6 filmer som inleder varje nytt kapitel. Kapitelfilmerna är filmade med barn som möter matematiskt innehåll i vardagen. De inspirerar till samtal kring matematiken i våra liv och meningen med att lära sig visa saker.

Att ladda ner

Lektionsfilmer

Du har tillgång till 38 lektionsfilmer som är korta men tydliga genomgånger av lektionernas matematiska innehåll. I filmerna förklaras nya begrepp och det visas hur vissa övningar kan lösas.

Eleverna har själva tillgång till alla filmer i sitt digitala läromedel.

Digital tavla

I din digitala lärarresurs har du tillgång till en tavla som smidigt verktyg i dina genomgångar och gemensamma övningar.

Här kan du använda tallinjer, talkort, färgcirklar, mynt, geometriska figurer, bråkdelar och mycket mer för att visualisera och förklara matematiskt innehåll för dina elever.

Tomoyo

Tomoyo är ett spelifierat, digitalt läromedel där arbetet med de matematiska momenten varvas med fantasifulla berättelser.

Elevens motivation och engagemang höjs när hen får snabb återkoppling och samlar poäng och märken.

Svårighetsnivån regleras automatiskt. Övningarna anpassas så att eleven får dem på samma, enklare eller svårare nivå, beroende på hens tidigare svar.

I Tomoyo är all text inläst och till varje övning finns det skräddarsydd hjälp i form av filmer, tips och begreppsförklaringar.

Som lärare kan du skapa ett digitalt klassrum och på så sätt följa dina elevers arbete och skicka uppdrag.

Läs mer

Vid texten ”Läs mer” hittar du en länk. Följ länken i din digitala lärarhandledning för att läsa mer om ämnet.

Klura tillsammans från Matteblixt 3a
Kapitelfilm från Matteblixt 3a

KAPITELÖVERSIKT

I kapitelöversikten hittar du allt du behöver för att sätta igång med ett nytt område, från kapitlets innehåll, vilka förkunskaper eleverna bör ha, till vilket material du hittar i din digitala resurs.

1 Introduktionsfilm

Inled kapitlet med att visa introduktionsfilmen, vilken handlar om ett barn i en vardaglig situation med matematisk anknytning.

2 Klura tillsammans

Få igång elevernas tankar med en gemensam problemlösningsuppgift. Du kan visa den digitalt.

3 Pedagogiska tankar inför kapitlet

Varje kapitel inleds med specifika pedagogiska tips inför kapitlet, vilka innehåller konkreta förslag hur du stödjer lärandet.

4 Ämnesövergripande aktiviteter

Här får du tips på hur du kan integrera matematiskt innehåll från kapitlet i andra ämnen.

5 Samtalsbilden

Bilden visar innehåll ur kapitlet. Men den visar mycket annat också. Speciellt om du har elever med annat modersmål än svenska kan bilderna stödja och befästa inlärningen av ord som är nya för dem och som kan förekomma i kapitlet.

Börja med att låta eleverna själva titta på bilden och upptäcka den. Be dem att hitta en sak de tycker om som de berättar om för klasskompisen bredvid. Sedan riktar du uppmärksamheten åt det matematiska innehållet i bilden genom att ställa frågor. Använd några av exempelfrågorna eller egna frågor.

6 Arbeta med begrepp

Du hittar hela begreppslistan med tillhörande förklaringar i din digitala lärarresurs.

Du kan skriva ut listan med bilder och förklaringar och hänga upp den i klassrummet så att eleverna har tillgång till den.

Det är viktigt att lägga tid på att arbeta med begreppen. Gå tillsammans igenom begreppen till kapitlet. Påminn eleverna att de kommer att kunna titta på listan med förklaringar när de stöter på ett begrepp de är osäkra på. En del begrepp finns även förklarade i sammanfattningen i slutet av kapitel 2, 3, 5 och 6.

Börja med att läsa upp begreppen och fråga om någon elev känner igen något av dem. Berätta att eleverna kommer att arbeta med dessa begrepp i kapitlet och att de kommer att kunna titta på listan med förklaringar när de stöter på ett begrepp de är osäkra på.

Elevernas förståelse för begreppen kommer att utvecklas under arbetet med dem i ett meningsfullt sammanhang. Skapa gott om tillfällen för dem att använda begreppen.

Se hur du kan arbeta med begrepp under ”Kooperativt lärande” (s. 16).

LEKTIONSÖVERSIKT

I lektionsöversikten hittar du allt du behöver till lektionen. I översiktsrutan ser du lektionens innehåll, viktiga begrepp, vilket material som behövs, vilka kopieringsunderlag som finns till lektionen, hänvisningar till Kommer du ihåg? samt vad du hittar i din digitala resurs.

INTRODUKTION

Välj mellan att starta lektionen med huvudräkningsuppgifter för att repetera eller få igång elevernas tankar med en gemensam problemlösningsuppgift, Klura tillsammans.

1 Huvudräkning

Till varje lektion finns det 3 huvudräkningsuppgifter som du hittar i din lärarhandledning. Uppgifterna handlar om förra lektionens innehåll och fungerar alltså utmärkt som en inledande repetition. Huvudräkningsuppgifterna inleds av en faktatext kallad för Visste du? som bäddar uppgifterna i en meningsfull kontext. Svaren antecknar eleverna i svarsrutor (elevbok s. 172–173).

Du kan läsa uppgifterna högt för eleverna eller visa dem digitalt och läsa dem gemensamt. Du kan också läsa upp texten och enbart skriva talen på tavlan. Det kan vara svårt för eleverna att hålla talen i huvudet, så det är bra att träna på den här färdigheten. Till vissa huvudräkningsuppgifter finns det bilder som du antingen ritar på tavlan eller visar digitalt. Du når huvudräkningsuppgifterna via länken i din digitala lärarresurs.

2 Klura tillsammans

Till varje lektion finns det en gemensam problemlösningsuppgift som fungerar bra att starta lektionen med. Eleverna arbetar i grupp och får tillfällen att träna på matematiska resonemang och matematiska begrepp.

3

Gå igenom lektionens viktiga begrepp och därefter lektionens innehåll genom att titta på lektionsfilmen.

Aktiviteterna som finns till varje lektion i din lärarhandledning är anpassade till lektionens innehåll. Du hittar aktiviteter av olika karaktärer som aktiverar elevernas olika sinnen. På så sätt stödjer du elevernas olika sätt att lära sig nya saker. Aktiviteterna utförs individuellt, i par eller i små grupper. I aktiviteterna används ofta laborativt material och många aktiviteter ger eleverna möjlighet att röra på sig samtidigt som de tränar på matematiskt innehåll.

4 Tillämpande aktivitet

I tillämpande aktiviteter använder eleverna det nyinlärda innehållet på olika sätt. Dessa aktiviteter förutsätter elevernas förståelse för det nya innehållet.

5 Ur pedagogisk synvinkel

Under Ur pedagogisk synvinkel lyfts viktiga matematiska moment, hur du kan möta elever i behov av stöd samt konkreta tips för din undervisning. Här hittar du även matematikdidaktiska tankar, som till exempel möjliga missuppfattningar och annat du bör tänka på när du undervisar matematik.

6 Facit

Till alla sidor i elevboken och Kommer du ihåg? finns facit. Facit finns även att ladda ner.

7 Kopieringsunderlag

Till både kapitlen och lektionerna finns det kopieringsunderlag att ladda ner. Kopieringsunderlagen till lektionerna finns på tre olika nivåer (a: ordinarie nivå, som i boken, b: utmanande nivå och c: lägre nivå). Dessutom hittar du kopieringsunderlag till specifika aktiviteter samt klassrumsbilder. Till arbetet i klassrummet använd

bilderna som visar olika arbetssätt på matematiklektioner som bildstöd. Många elever mår bra av att veta vad som kommer att hända under lektionen. Tryck ut korten från din digitala lärarresurs (under Kopieringsunderlag) och sätt upp bilderna som visar det eleverna ska göra under dagens mattepass.

Kooperativt lärande (KL)

Använd dig av kooperativt lärande för att stärka elevernas delaktighet i undervisningen och kunskapsskapandet. Med olika kooperativa arbetssätt (strukturer) stärks elevernas färdighet i att sätta ord på sina tankar, diskutera matematiska resonemang och att samspela med andra elever i klassen. I samtal berikar eleverna varandras förståelse för begrepp, sätt att tänka och lösa matematiska problem. Eleverna stöttar varandra i kunskapsutvecklingen när du till exempel använder EPA (Ensam, Par, Alla), där

Självständigt arbete

eleverna först funderar själv över ett matematiskt problem (E=ensam) för att sedan föra ett samtal i par där eleverna resonerar tillsammans (P=par). Slutligen samlas allas tankar, funderingar och lösningsförslag i klassen (A=alla).

Läraren har den viktiga rollen i att leda eleverna genom arbetssättet och lära ut, inte bara matematik utan även det sociala samspelet.

Läs mer

Använd kooperativa strukturer för begreppsträning

Material för begreppsträning med kooperativa övningar finns i din lärarresurs

Spel

KOMMER DU IHÅG?

Boken Kommer du ihåg? ingår i elevpaketet. I den finns det uppgifter till varje lektion och de kan användas som repetition eller som läxa. Uppgifterna är alltid på tre olika nivåer; den första är lite enklare, den andra är på medelnivå och den tredje är en kugghjulsuppgift som är lite svårare. I Kommer du ihåg? finns även spel med innehåll anpassat till olika matematiska moment.

Spelen

Spelen i Matteblixt ger eleverna en utmärkt möjlighet att träna och befästa matematiskt innehåll på ett roligt och lekfullt sätt. Eftersom spelen finns i boken Kommer du ihåg? kan du enkelt använda något spel som läxa.

Spelen i Matteblixt är anpassade till det matematiska innehållet i lektionerna. Oftast behövs enbart tärningar, ibland även spelpjäser eller färgpennor. Vissa spel går att spela själv men det finns en vinst med att låta eleverna spela i par. Eleverna kan hjälpas åt och berika varandras sätt att tänka samt träna på det sociala samspelet. Lär eleverna att vara schyssta, till exempel genom att tacka varandra efter spelet, att peppa varandra och att trösta den som har förlorat.

Ska eleverna spela spelen i flera omgångar men redan har fyllt i spelplanen i sina böcker kan du trycka ut flera spelunderlag från din digitala lärarresurs.

Till varje kapitel finns det repetitionsspel som spelas med spelplanen som varje elev har på baksidan av boken Kommer du ihåg?. Instruktioner till repetitionsspelen finns på s. 140. Från din digitala lärarresurs kan du trycka ut dem till eleverna (laminera dem som inte ska målas, för en hållbar användning). Ge eleverna flera tillfällen att repetera innehåll av de olika matematiska områdena.

REPETITION

Det kan finnas olika anledningar till varför eleverna vid något tillfälle inte får grepp på något moment i matematikundervisningen. Att låta eleverna göra flera övningar och repetera på samma sätt saker de inte har förstått är sällan en bra lösning. Speciellt när det introduceras nya begrepp och koncept är det en bra tumregel att ”först reparera, sen repetera”. Det är viktigt att säkerställa elevens förståelse innan hen är redo att repetera. Presentera matematiska begrepp på flera olika sätt så att eleven har möjlighet att reparera eventuella missuppfattningar. Säkerställ först förståelsen och befäst den sen med hjälp av varierad repetition.

Repetitionslektion

Repetitionslektionen kan användas på olika sätt. Utöver repetition kan det bland annat fungera som ett slags diagnos på innehållet i kapitlet. Om uppgifterna på repetitionssidorna är utmanande för eleven (om hen till exempel räknar långsamt, är osäker eller gör många fel) behöver ni gå tillbaka och befästa innehåll från tidigare kapitel.

Använd gärna kopieringsunderlagen till kapitlet då ni repeterar. Till Repetera­lektionen ingår passande repetitionsspel, se s. 134. Dessutom ingår Tomoyo, ett digitalt, spelifierat läromedel som ger eleven färdighetsträning på rätt nivå.

Sammanfattning

I slutet av kapitel 2, 3, 5 och 6 finns en sammanfattning av kapitlets matematiska innehåll och begrepp. Räknesätten och andra matematiska koncept med tillhörande begrepp blir förklarade med hjälp av tydliga illustrationer och exempel.

Påminn eleverna om att slå upp sammanfattningen som hjälpsida ifall de är osäkra över något innehåll.

Självbedömning – Matematiken och jag

Låt eleverna med hjälp av Matematiken och jag utvärdera arbetet med kapitlet.

Eleverna utvärderar dels sin studieteknik dels styrkorna de har använt under arbetet med kapitlet.

Reflektion om det egna lärandet och bekräftelse av positiva beteenden möjliggör medvetna val och en hållbar och långsiktig inlärningsstrategi.

Matematiken och jag består av tre delar.

Den första delen handlar om elevernas agerande under lektionerna. Ge konkreta exempel för de olika punkterna som

”... deltar aktivt under lektionerna” innebär att man räcker upp handen, lyssnar på genomgången, ställer frågor;

”... bidrar till en positiv stämning i klassen” innebär att man uppmuntrar andra, delar med sig, inte skrattar när någon säger fel.

I den andra delen i Matematiken och jag utvärderar eleverna vilka superkrafter de har använt under kapitlets gång. Superkrafterna lyfter en positiv inställning till inlärningen. Känslan av att lyckas gör att elevens självförtroende och den positiva inställningen till matematiken växer. Förklara för eleverna vad de olika superkrafterna handlar om.

Den tredje delen i Matematiken och jag ger eleverna möjlighet att fundera över och utvärdera sin egen studieteknik. Påminn eleverna om att alla lär sig på olika sätt och att det inte finns något rätt eller fel här.

”Jag vill satsa på…”

Du kan även låta eleverna träna på att formulera egna mål och arbeta med dem. Låt eleverna fundera över vad de vill bli bättre på. De kan välja en sak de vill tänka på under matematiklektionerna. Eleverna kan i par berätta för varandra vad de vill satsa på. De kan rita eller skriva en kom­ihåg­lapp som de sedan tar fram till lektionerna.

Karaktärsstyrkor är elevernas superkrafter

I Matteblixt har du möjlighet att låta eleverna lyfta och bekräfta sina egna styrkor för att ge dem de bästa förutsättningarna att älska matematik.

I årskurs 3 arbetar eleverna med sex karaktärsstyrkor som blir elevernas superkrafter; uthållighet, samarbetsförmåga, engagemang, kreativitet, mod och ansvar.

Genom att fokusera på det positiva och synliggöra användandet av superkrafterna kan elevernas tilltro och självkänsla utvecklas och blomma. Elever som mår bra och tror på sina egna styrkor lär sig bättre.

Läs mer

UTHÅLLIGHET

Du har tålamod och orkar jobba.

Du stannar upp och funderar.

Du ger inte upp om något är svårt.

Du vill göra klart uppgifter även om de känns svåra.

SAMARBETSFÖRMÅGA

Du lyssnar på andra.

Du respekterar andras tankar och idéer.

Du är schysst när du spelar och jobbar med andra.

Du hjälper andra samt tar emot hjälp av andra.

ENGAGEMANG

Du är aktiv och nyfiken på nya uppgifter.

Du berättar om dina tankar och lösningar.

Du gör en bra insats.

Du blir glad när du lär dig och lyckas.

KREATIVITET

Du använder din fantasi.

Du prövar olika sätt att lösa svåra uppgifter.

Du förklarar på olika sätt hur du tänker.

Om en lösning inte fungerar provar du en annan.

MOD

Du är inte rädd för att göra fel ibland.

Du vågar berätta dina förslag och lösningar.

Du vågar modigt prova något nytt.

Du är modig och säger till när det är något du inte kan.

ANSVAR

Du tar ansvar för att göra klart dina uppgifter.

Du har med dina saker till lektionen.

Du koncentrerar dig på det du ska göra.

Du anstränger dig och gör ditt bästa.

BEDÖMNING

Bedömningen i serien Matteblixt är mångsidig och en viktig del av lärandet.

Matteblixt digitala material för läraren innehåller bedömningsmaterial i form av:

Prov

I början av årskurs 3 kan elevernas kunskapsnivå kartläggas genom den inledande diagnosen.

Proven till kapitel 2, 3, 5 och 6 är tänkta som diagnoser för att kontrollera om alla elever kan följa med i matematikundervisningen. Proven a1 och a2 är på samma nivå och uppgifterna liknar dem som finns i elevboken. Att proven finns i två versioner ger dig möjlighet att följa upp någon elevs utveckling utan att behöva återanvända samma uppgifter. Dessutom finns prov c där uppgifterna är på en något enklare nivå. Elever som visar svårigheter i matematikundervisningen har bättre möjlighet att lyckas och bekräftas med de här proven. Nivån i c­proven motsvarar baskunskapsnivån i årskurs 3.

Parprov

Till kapitel 4 är det ett parprov till respektive lektion. Parproven fokuserar både på det matematiska innehållet i kapitlet och elevernas styrkor och färdigheter. Parproven går att använda på olika sätt som ett verktyg för inlärning. Passa på att gå runt och lyssna på elevernas samtal och sätt att resonera. I parproven är det sättet hur eleverna löser uppgifterna på som är underlag för bedömningen av elevernas kunskaper, inte det de skriver som svar på sina papper. Samtidigt tränar eleverna på kamratbedömning. De kan behöva hjälp när de ska identifiera superkraften som klasskompisen har använt under provet.

Alla prov kan genomföras i delar, det vill säga att du kan dela upp proven och låta eleverna göra delarna vid olika tillfällen.

Prov från Matteblixt 1b

Kapitel 1 inledande diagnos

Kapitel 2 prov a1, prov a2, förenklat prov c

Kapitel 3 prov a1, prov a2, förenklat prov c

Kapitel 4 parprov lektion 24–27

Kapitel 5 prov a1, prov a2, förenklat prov c

Kapitel 6 prov a1, prov a2, förenklat prov c

Räkneflyt

I Matteblixt åk 1 och åk 2 finns det Räkneflyts­övningar inom olika talområden för addition och subtraktion och senare även för multiplikation. Här i Matteblixt 3a är fokus på att träna på multiplikationstabellerna. Vid behov kan eleverna även arbeta med Räkneflyts­övningarna från tidigare årskurser.

Varje Räkneflyt­avsnitt består av ett antal uttryck. Räkneflyts­övningarna är tänkta att användas för att träna räknefärdigheter, det vill säga att automatisera multiplikationer inom kända talområden. Tanken är att eleverna kan lösa varje uttryck på ungefär 3 sekunder. Elever som har svårt och behöver lång tid för att forma siffrorna kan göra testen muntligt eller digitalt.

För att få upp räknehastigheten ska eleverna göra varje avsnitt vid upprepade tillfällen.

Elevens utveckling kan synliggöras med hjälp av underlaget Mitt räkneflyt som finns i din digitala lärarresurs. Att eleven får se sina framsteg har ofta en positiv inverkan bland annat på elevens motivation och självbild i matematiken.

Läs mer

Mitt räkneflyt

DIFFERENTIERING

Uppgifterna i elevboken är uppbyggda för att systematiskt träna nya färdigheter. På lektionens första två sidor kan eleven använda sig av den inledande rutan, tillhörande lektionsfilm och ett konkret bildstöd. På den tredje sidan möter eleverna mer tillämpande uppgifter. Det finns även andra delar i Matteblixt som ger eleverna möjlighet att få uppgifter på sin nivå.

Kopieringsunderlag på olika nivåer

Det finns kopieringsunderlag till varje lektion i Matteblixt. De kan användas för att befästa ny förståelse genom repetition. Kopieringsunderlagen är på olika svårighetsnivåer vilket ger dig möjlighet att anpassa övningarna till olika elevers behov.

Kopieringsunderlagen a är på ordinarie nivå. De fungerar utmärkt som repetition då de innehåller uppgifter på en liknande nivå som i elevboken.

Kopieringsunderlagen b är på en lite högre nivå och fungerar för elever som är säkra på innehållet i elevboken och är redo att ta nästa steget eller behöver lite mer utmaning.

Kopieringsunderlagen c är på en något lägre nivå än kopieringsunderlagen a. Uppgifterna är lite enklare utformade och är tänkta att kunna användas av elever i behov av stöd med något moment i matematikundervisningen.

De olika svårighetsnivåerna går att välja emellan helt fritt. Elever som behöver utmaning i ett område behöver kanske stöd i ett annat. Låt eleverna använda laborativt material i kombination med arbetsuppgifter på papper för att stödja kopplingen mellan det konkreta och det abstrakta.

2

1

4

1 Ringa först in tiokompisarna. Räkna ut summan.

2 Skriv först tiokompisen. Addera sedan resten.

3 Hitta på och fortsätt instruktionen. Be någon att lösa uppgiften.

Exempel från Matteblixt 1b: Kopieringsunderlagen a: ordinarie nivå, b: högre nivå och c: lägre nivå

Namn 21c Fyll upp tiotalet

1 Måla tiokompisarna. Använd två olika färger. 2 Skriv termen som saknas.

45537_kopunderlag_kap4.indd 3

10:44

Symboler som stöd för eleverna

För att tydliggöra olika moment och aktiviteter finns det i elevboken och i boken Kommer du ihåg? förklarande symboler. En symbol är den omålade pennan. Elever med svårigheter i sitt färgseende kan ha svårt att arbeta med uppgifter som bygger på att kunna skilja på färgerna, till exempel med mönster där enbart färgen ändras.

I Matteblixt används i dessa fall färger med stark kontrast.

I de fall eleverna ska använda färger får de ofta själva välja vilka färger de använder så att de kan styra och välja färger de kan skilja på.

Var uppmärksam på elever som visar svårigheter med att lära sig färgerna eller att lösa uppgifter där färger ingår. Andra symboler är hänvisningar till spelen eller om uppgiften kräver till exempel en räknare.

Spel: Ser du den här symbolen finns det ett spel i slutet av boken .

Till det här spelet behöver du en tärning

Till det här spelet behöver du spelpjäser .

Kugghjul: Det här är en tankenöt, lättast att lösa i par

Idébox: Här får du tips

Använd en räknare

Här väljer du själv vilken färg du ska använda

12 16 18 20

Använd kontrollrutan för att kontrollera uppgiften

Kugghjul = problemlösning i par Kugghjulsuppgifterna i elevboken är tänkta att lösas av alla elever.

Eftersom uppgifterna är på en utmanande nivå då de kräver uthållighet och ett kreativt tänkande, är det viktigt att alla elever ges möjlighet att arbeta med dem för att lära sig och träna på sin problemlösningsförmåga.

Det kan vara frustrerande att sitta själv framför en uppgift som överstiger ens kompetens. Det underlättar om du låter eleverna arbeta i par med kugghjulsuppgifterna. De flesta eleverna känner större tilltro och säkerhet när de arbetar i par. Uthålligheten är bättre och eleverna berikar varandras sätt att se på uppgiften.

Titta på filmen!

Två personer: du spelar med någon annan

Uppsnapparen: förklarar och hjälper dig med knep och tips .

Ta hjälp av papper och penna .

Rita med linjal .

Pi: peppar och hejar på

Paruppgift: arbeta med någon annan .

Snilleblixtar

I slutet av boken hittar du fler tankenötter

Dessutom ger arbetet med kugghjulsuppgifter i par välkomna tillfällen för matematiska samtal. Dessa samtal är mycket viktiga för såväl användning av begrepp som för att träna på att sätta ord på sina tankar och lösningar.

Kugghjulsuppgifter finns även som utmaning i Kommer du ihåg? där det alltid finns tre uppgifter på tre nivåer.

Dessutom finns det en samling på fler kugghjulsuppgifter till varje kapitel i Snilleblixtar som finns i slutet av elevboken.

Låt inte eleverna välja vem de ska arbeta med utan dela in dem i par. Byt efter en tid. Det kan finnas elever som föredrar att arbeta själv. Det är du som lärare som får avgöra hur inlärningen för eleverna fungerar bäst.

MATEMATIKDIDAKTISKA TANKAR

Från konkret till abstrakt

Introducera nytt innehåll med konkret material. Inlärning av nytt matematiskt innehåll, speciellt till yngre elever, görs bäst genom att introduceras laborativt, med konkret material (t.ex. makaroner eller tiobasmaterial). Arbetet med konkret material aktiverar elevernas olika sinnen.

Eleverna hanterar materialet fysiskt, tar i det, ser det och känner det med händerna när de arbetar. Här bygger eleverna upp en förståelse för matematiska begrepp och koncept.

Nästa steg i förståelsen för nytt matematiskt innehåll kan vara att det konkreta materialet visas på bild. Det kan t.ex. vara en film där bekant material (t.ex. tiobasmaterial, klossar eller rektanglar) visas och flyttas. Eleverna känner igen materialet och fortsätter skapa inre bilder.

Så småningom kopplas det konkreta materialet till det abstrakta, till exempel på en tallinje eller skrivna med siffror. I början kan detta ske bredvid det konkreta, till exempel genom att skriva motsvarande tal under tiobasmaterial eller ritade rektanglar. Det är av stor vikt att eleverna kopplar det konkreta materialet till symbolerna, dvs. att de förstår vad symbolerna står för.

Slutligen ska det matematiska innehållet enbart hanteras på en abstrakt nivå. Eleverna använder siffrorna och förstår att dessa representerar tal.

Samma inlärningsprocess från konkret till abstrakt används för andra matematiska koncept som till exempel ”addition”, ”hundratal”, ”tiotal” och ”ental” eller ”multiplikation” och ”division”.

TALUPPFATTNING

Tiobasmaterial och tiobasunderlag

Arbetet med tiobasmaterial underlättar förståelsen för vårt talsystem då tio entalskuber tillsammans är lika med en tiotalsstav och tvärtom, en tiostav är lika med 10 entalskuber, vilket stödjer addition och subtraktion med tiotalsövergång. Likaså är tio tiostavar lika med en hundraplatta, och tio hundraplattor är lika med en tusenkub.

Tiobasmaterial kan användas för att bygga och visualisera tal med olika antal hundratal, tiotal och ental som visas med hjälp av olika många hundraplattor, tiostavar och entalskuber. Sätt ihop eller dela upp tal i talsorterna (se lektion 4).

Använd talsortsunderlaget som finns på s 176 i slutet av elevboken för arbetet med talen upp till 9 999. Lägg in olika antal plockmaterial för att bilda tal. Räkna hur många det finns av varje talsort och skriv eller lägg talet (t.ex. 325) under tabellen.

I nästa skede kan tiobasmaterial och talsortsunderlag användas för att visa addition och subtraktion med uppställning.

Introducera uppställning med konkret material och gå så småningom över till att använda siffror, till exempel genom att låta eleverna lägga talkort på sina talsortsunderlag. Använd talkort från det laborativa materialet från tidigare elevpaket eller tryck ut dem från din digitala lärarresurs. Efter det kan eleverna skriva upp additionerna och subtraktionerna på papper.

Speciellt när det kommer till växlingar är det viktigt att eleverna får möjlighet att modellera räkneprocessen med konkret material. På så sätt har de möjlighet att förstå växlingsproceduren som de utför när de använder sig av algoritmen (uppställningar).

Läs mer

Tallinjen

Att använda tallinjen hjälper dina elever att förstå och befästa talens relation till varandra. Börja med att använda kortare tallinjer, till exempel 0 till 20 som visar alla tal (finns som kopieringsunderlag).

Ograderade tallinjer

Ett bra sätt för att stödja och befästa elevernas uppfattning om talens relation till varandra är att arbeta med ograderade tallinjer. Det är tallinjer med eller utan streck och med enbart två utplacerade tal. Visa eller rita tallinjen på tavlan eller häng upp ett långt snöre med talen 0 och 1 000.

Genom att placera ut olika tal på tallinjen och resonera tillsammans ges eleverna tillfälle att sätta ord på talens position med hjälp av begrepp som ”större än” och ”mindre än” eller ”hälften” och ”dubbelt”.

Läs mer

Pre-algebra, öppna utsagor och likhetstecknet

Pre­algebra förbereder det senare arbetet med algebraisk ekvationslösning. Pre­algebra handlar till exempel om att räkna med okända tal utan att använda sig av bokstäver.

Förståelsen för jämvikt i ekvationen är basen till arbetet med ekvationer (i åk 3 additioner, subtraktioner, multiplikationer och divisioner) där något eller några tal ersätts med en symbol. I Matteblixt förekommer uppgifter med symboler i kugghjulsuppgifterna.

Sådana pre­algebraiska uppgifter liknar öppna utsagor där det saknas ett tal i uttrycket. Arbetet med öppna utsagor stärker förståelsen om likhetstecknets betydelse: både sidorna måste vara lika stora.

Även additioner och subtraktioner där summan eller differensen står i vänstra ledet eller består av ett uttryck, stärker förståelsen av likhetstecknet.

Räkna inte bara 29 + 14 = ____ utan även ____ = 20 – 4, och 3 · ____ = 15 eller 10 – 3 = ___ + 2

Använd vågen från den digitala tavlan för att illustrera olika ekvationer. Lägg tal eller uttryck med tal­ och symbolkorten på vågens sidor för att träna och befästa förståelsen för likhetstecknets betydelse.

Multiplikation och division

Ett smidigt sätt att illustrera multiplikationer är att visa dem som rektanglar. Antal rutor i rektangeln kan beräknas genom att multiplicera antalet kolumner (t.ex. 3) med antalet rutor i kolumnen (t.ex. 5) eller tvärtom, alltså antalet rader multiplicerat med antalet kolumner.

Med hjälp av en rektangel är det lätt för eleverna att se och förstå den kommutativa lagen. Se till att eleverna kan sätta ord på vad det är de multiplicerar, både när det gäller rektanglar eller annat innehåll som används för att illustrera multiplikation.

Först efter att eleverna har förstått konceptet multiplikation är det av stor vikt att träna på tabellerna. Se till att eleverna automatiserar multiplikationstabellerna för att kunna använda multiplikation som verktyg i vardagslivet. Sambandet mellan multiplikation och division kan åskådliggöras med samma rektangel.

Antalet rutor i rektangeln kan divideras med 3 (tre lika stora grupper/kolumner) och med 5 (fem lika stora grupper/rader).

I Matteblixt 3a fortsätter eleverna att arbetar både med delningsdivision och innehållsdivision.

I delningsdivision delar man upp det totala antalet på ett känt antal grupper, till exempel dela 15 kex på 5 personer (resultat är 3 kex).

I innehållsdivision delar man upp det totala antalet i ett okänt antal grupper, med ett känt antal i varje grupp, till exempel dela upp 15 kex på ett antal personer så att det är 5 kex per person (resultat är 3 personer).

Divisionerna ser likadana ut (15/5), men tankesättet och innebörden skiljer sig. Nämnarens och täljarens storlek kan ha betydelse för om vi tänker på divisionen som en innehålls­ eller som en delningsdivision. Divisionen 100 / 2 = 50 tänker vi till exempel oftast på som en delningsdivision. Vi delar talet 100 i två lika stora delar, varav varje del är 50. Divisionen 100 / 50 = 2 tänker vi däremot oftast på som en innehållsdivision. Talet 50 går två gånger i talet 100.

KAPITLETS INNEHÅLL

• repetition av addition och subtraktion

• repetition av multiplikation och division

• repetition av klockslagen prick och halv

FÖRKUNSKAPER

• talen 0–100

• addition inom talområdet 0–100

• subtraktion inom talområdet 0–100

• 2:ans, 3:ans, 4:ans, 5:ans och 10:ans multiplikationstabeller

• 2:ans, 3:ans, 4:ans, 5:ans och 10:ans divisionstabeller

DIGITALT INNEHÅLL

Introduktionsfilm 1: Årskurs tre börjar

Lektionsfilmer 1a till 3b

Digital tavla

Klura tillsammans:

Mattestaty

KOPIERINGSUNDERLAG

Begreppslista 1

Visste du? Lektion 1–3

Instruktioner för övningsbanan

Svarskort till övningsbanan

Djurkort

Repetitionsspel

SNILLEBLIXTAR

• Elevbok, s 148–151

BEDÖMNING

Inledande diagnos

KAPITEL 1: Årskurs 3 börjar

PEDAGOGISKA TANKAR INFÖR KAPITEL 1

I kapitlet får eleverna repetera de fyra räknesätten: addition, subtraktion, multiplikation och division. De repeterar även klockslagen prick och halv både för analog och digital tid.

INLEDANDE UPPGIFT

Era drömmars skoldag

Hur skulle era drömmars skoldag se ut? Planera i mindre grupper en fem lektioner lång skoldag.

Förbered er på att presentera er planering för resten av klassen.

Kom bland annat överens om:

• schema för lektionerna

• innehåll på lektionerna

• lunch

• tid utomhus.

ÄMNESÖVERGRIPANDE

Tal och siffror om mig

Ni behöver: papper och penna

1. Gör en affisch om dig själv.

2. Skriv ditt eget namn som rubrik.

3. Under rubriken skriver du tal och siffror som hänger ihop med ditt liv: Ålder, telefonnummer, favoritsiffra, tröjnummer, antal syskon, klass, antal klasskamrater, längd, skostorlek och gatnummer.

4. Presentera dig själv för resten av klassen med hjälp av din affisch.

FAKTARUTA

Statistik om vad elever i årskurs tre gör på fritiden

Titta på faktarutan på sidan 7 i elevboken och fundera tillsammans på följande frågor:

1. Vad tar upp största delen av dygnet? (sömn)

2. Vad kan ingå i kost och hygien? (till exempel matlagning, äta, duscha, städa)

3. Vilka aktiviteter kan man ha som hobby? (till exempel olika idrottsgrenar, scouterna, musik, målar­ och pysselklubb, att läsa och att rita)

4. Vad kan ingå i övrig fritid?

(till exempel tid med vänner och släktingar)

ÖVNINGSBANAN

I det här kapitlet finns det uppgifter till Övningsbanan efter lektion 1, 2 och 3.

SAMTALSBILDEN

Bilden visar innehåll ur kapitlet. Men den visar mycket annat också. Speciellt om du har elever med annat modersmål än svenska kan bilderna stödja och befästa inlärningen av ord som är nya för dem och som kan förekomma i kapitlet.

Börja med att låta eleverna själva titta på bilden och upptäcka den. Be dem att hitta en sak de tycker om som de berättar om för klasskompisen bredvid.

Sedan riktar du uppmärksamheten åt det matematiska innehållet i bilden genom att ställa frågor. Använd några av exempelfrågorna eller egna frågor.

För att säkerställa elevernas delaktighet i klassrumssamtalet, gå gärna igenom frågorna genom att använda någon kooperativ struktur som aktiverar många elever, till exempel EPA.

1. Vad är ett dygn? (24 h)

2. Hur kan vi dela in ett dygn? (morgon, förmiddag, dag, eftermiddag, kväll, natt)

3. Vilken tid vaknar tjejen på bilderna? (prick 7 på morgonen)

4. När äter hon lunch? (prick 12 på dagen)

5. Vad gör hon klockan 5 på kvällen? (tittar på tv)

6. Hur skriver man 5 på kvällen med digital tid? (17:00)

7. Vad gör en tioåring mest enligt cirkeldiagrammet? (sover)

8. Hur många timmar ska en tioåring sova? (ca 10 timmar)

Du kan använda samtalsbilden även i slutet av kapitlet, då för att utvärdera elevernas förståelse för olika begrepp som ”klockslag” eller ”dygn”. Fråga då till exempel:

9. Hur ser ditt dygn ut? Beskriv ditt dygn med hjälp av 5 klockslag.

ARBETA MED BEGREPP

Du hittar hela begreppslistan med tillhörande förklaringar i din digitala lärarhandledning. Du kan skriva ut listan och hänga upp den i klassrummet så att eleverna har tillgång till den.

Tänk på att det är många nya och delvis svåra begrepp som eleverna möter i det här kapitlet. Det är viktigt att lägga tid på att arbeta med begreppen. Elevernas förståelse för begreppen kommer att utvecklas under arbetet med dem i ett meningsfullt sammanhang.

Börja med att läsa upp begreppen och fråga om någon elev känner igen något av dem. Berätta att eleverna kommer att arbeta med dessa begrepp i kapitlet och att de kommer att kunna titta på listan med förklaringar när de stöter på ett begrepp de är osäkra på.

AKTIVITETER FÖR BEGREPPSTRÄNING

Skriv ut elevernas begreppslista och klipp isär begrepp och förklaringar. Använd kooperativa strukturer för att träna på begreppen. Lämpliga strukturer är ”Fråga­fråga­byt” (använd bara begreppen) eller ”Hör vi ihop?” (använd begrepp och förklaring).

LEKTIONENS INNEHÅLL

• addition med tiotalsövergång

• subtraktion med tiotalsövergång

VIKTIGA BEGREPP

• addition

• term

• summa

• subtraktion

• differens

KOPIERINGSUNDERLAG

1a: Addition och subtraktion

1b: Addition och subtraktion

1c: Addition och subtraktion

Lektion 1: Uppgiftskort och svar till övningsbanan

Underlag för tiotalsövergång vid addition

Underlag för tiotalsövergång vid subtraktion

Talkort 0 till 9

Talkort 0 till 100

KOMMER DU IHÅG?

• Lektion 1, s 6

DIGITALT MATERIAL

Klura tillsammans:

Vilka tal motsvarar bilderna?

Lektionsfilm 1a: Addition och subtraktion – Addition

Lektionsfilm 1b: Addition och subtraktion – Subtraktion

HUVUDRÄKNING

Visste du? – Sover du tillräckligt?

1 25 + 3 (28)

2 Hugo sov 9 timmar på fredagen och 11 timmar på lördagen

Hur många timmar sov Hugo sammanlagt? (20 h)

3 Ett dygn har 24 timmar Siri sover 9 timmar

Hur många timmar är Siri vaken? (15 h)

1. Addition och subtraktion

GENOMGÅNG

OCH AKTIVITETER

Addition med tiotalsövergång

Ni behöver: Underlag för tiotalsövergång – addition, Talkort 10 till 80, dubbla Talkort 0 till 9

Eleverna arbetar i par. Skriv additionen 37 + 8 på tavlan. Eleverna bildar additionen med talkorten på underlaget för tiotalsövergång. De funderar först på vilket tal som är tiokompis med 37. De adderar först 3 (till 40) och sedan de återstående 5 entalen. De lägger till sist summan (45).

Skriv uttrycket steg för steg på tavlan:

37 + 8 =

37 + 3 + 5 =

40 + 5 =

45

Andra lämpliga uttryck: 25 + 6, 48 + 4 och 37 + 7.

SUBTRAKTION MED TIOTALSÖVERGÅNG

Ni behöver: Underlag för tiotalsövergång – subtraktion, Talkort 10 till 80, dubbla Talkort 0 till 9

Eleverna arbetar i par. Skriv subtraktionen 45 – 8 på tavlan. Eleverna bildar subtraktionen med talkorten på underlaget för tiotalsövergång. De funderar först på vilket tal som måste subtraheras från 45 för att komma till föregående hela tiotal. De subtraherar först 5 (till 40) och sedan de återstående 3 entalen. De lägger till sist differensen (37).

Skriv uttrycket steg för steg på tavlan:

45 – 8 =

45 – 5 – 3 =

40 – 3 =

37

Andra lämpliga uttryck: 15 – 6, 33 – 5 och 21 – 5.

TILLÄMPANDE AKTIVITET

Övningsbanan

Ni behöver: Uppgiftskort och svar till övningsbanan, Instruktion för övningsbanan, två uppsättningar Djurkort, Svarskort till övningsbanan Sprid ut uppgiftskorten i klassrummet och markera platserna med djurkort. Dela in eleverna i par och ge dem ett svarskort och ett djurkort. Djurkortet visar var de ska börja.

1. Eleverna går runt banan i par.

2. Paret börjar med den uppgift, vars djur de fått.

3. Paret löser uppgiften och skriver svaret på sitt svarskort.

4. Paret utför den tillhörande utmaningen och går sedan vidare till nästa uppgift.

5. Paret kontrollerar sitt svar.

UR PEDAGOGISK SYNVINKEL

Om eleven har svårigheter med tiotalsövergång vid addition eller subtraktion är det bra att ta hjälp av tiobasmaterial. Det är bra att sätta ord på de olika stegen i uträkningen högt. Varierande övningar och tillräcklig repetition stödjer förståelsen av tiotalsövergång.

Tillhörande sida i boken Kommer du ihåg?

Elevbok s. 16–17

KAPITLETS INNEHÅLL

• uppdelning av tal i talsorterna ental, tiotal och hundratal

• jämförelse av talen 0–1 000 med jämförelsetecken

• addition och subtraktion med talsorter

• addition och subtraktion med tiotalsövergång

• addition och subtraktion med uppställning och växling

FÖRKUNSKAPER

• talen 0–100

• addition inom talområdet 0–100

• subtraktion inom talområdet 0–100

• addition och subtraktion med uppställning

MATERIAL

• A3­papper

• färgpennor

DIGITALT INNEHÅLL

Introduktionsfilm 2: Addition och subtraktion

Lektionsfilmer 4a till 13

Digital tavla

Klura tillsammans: Mattestaty

KOPIERINGSUNDERLAG

Begreppslista 2

Visste du? Lektion 4–13

Instruktioner för övningsbanan

Svarskort till övningsbanan

Djurkort

Repetitionsspel

SNILLEBLIXTAR

• Elevbok, s . 152–155

BEDÖMNING

Prov 2a1: Addition och subtraktion

Prov 2a2: Addition och subtraktion

Prov 2c: Addition och subtraktion

KAPITEL 2: Addition och subtraktion

PEDAGOGISKA TANKAR INFÖR KAPITEL 2

I kapitlet delar vi upp tal från 0 till 1 000 i talsorter. Vi jämför talen och använder oss av jämförelsetecknen större än >, mindre än < och lika med. Här jämför vi en talsort i taget och det är då viktigt att eleverna förstår positionssystemet, att en siffras värde beror på dess plats i talet.

Vi repeterar tiotalsövergång i både addition och subtraktion. Vi använder oss av strategierna att dela upp båda eller den andra termen i talsorter. Här räknar vi med tiotal och ental, med tiotalsövergång och växling, inom talområdet 0–100. Det är bra att i addition öva på båda strategierna tillsammans med eleverna genom att sätta ord på de olika stegen i uträkningen samt skriva ner den valda strategin. I uppgifterna kan eleverna sedan välja själva på vilket sätt de vill dela termerna på.

Vi repeterar uppställning i både addition och subtraktion. Nu introducerar vi också uppställning med växling och minnessiffra. Visualisera gärna uppställningarna i både addition och subtraktion med tiobasmaterial och låt eleverna använda det som stöd när de räknar. Det hjälper eleverna att förstå additionen respektive subtraktionen av de olika talsorterna samt växlingen från 10 ental till ett tiotal respektive från ett tiotal till 10 ental.

INLEDANDE UPPGIFT

Gömda kottar

En glömsk ekorre har gömt sammanlagt 45 kottar i tre gömställen.

Det finns minst 10 kottar i varje gömställe.

• Fundera på hur många kottar det kan finnas i de olika gömställena.

• Vilken lösning skulle vara den bästa för ekorren? Motivera ert val.

ÄMNESÖVERGRIPANDE

Sveriges djur i tal

Ni behöver: A3­papper och färgpennor

1. Gör en affisch tillsammans i par. Välj ett djur som förekommer i Sverige som tema för affischen.

2. Rita en så detaljerad bild som möjligt av djuret i mitten av affischen.

3. Skriv fakta om djuret runt bilden. Faktauppgifterna ska innehålla tal. (Till exempel: En älgtjur kan väga 600 kg. Rävens svans är 30–55 cm lång.)

4. Presentera er affisch för resten av klassen.

FAKTARUTA

Sveriges karta

Titta på faktarutan på sid 17 i elevboken och hitta svar på följande frågor.

1. Hur långt är Sverige? (1 572 km)

2. Hur brett är Sverige som bredast? (499 km)

3. Vad heter Sveriges högsta punkt? (Kebnekaise)

4. Hur djup är Sveriges djupaste sjö? (228 m)

5. Vilket är det längsta ortnamnet i Sverige? (Skummeslövsstrand)

ÖVNINGSBANAN

I det här kapitlet finns det uppgifter till Övningsbanan efter lektion 9 och 13.

SAMTALSBILDEN

Bilden visar innehåll ur kapitlet. Men den visar mycket annat också. Speciellt om du har elever med annat modersmål än svenska kan bilderna stödja och befästa inlärningen av ord som är nya för dem och som kan förekomma i kapitlet.

Börja med att låta eleverna själva titta på bilden och upptäcka den. Be dem att hitta en sak de tycker om som de berättar om för klasskompisen bredvid.

Sedan riktar du uppmärksamheten åt det matematiska innehållet i bilden genom att ställa frågor. Använd några av exempelfrågorna eller egna frågor.

För att säkerställa elevernas delaktighet i klassrumssamtalet, gå gärna igenom frågorna genom att använda någon kooperativ struktur som aktiverar många elever, till exempel EPA.

1. Hur långt är det mellan vindskyddet och lägerelden? (7 km)

2. Hur många meter är en kilometer? (1 000 m)

3. Hur många meter (över havet) är Sveriges högsta punkt, Kebnekaise? (2 097 m)

4. Hur många tusental, hundratal, tiotal och ental är det i talet 2 097? (2 Tu, 0 H, 9 T, 7 E)

5. Vilken stad på kartan har flest/färst bokstäver ? (Östersund/Umeå)

Du kan använda samtalsbilden även i slutet av kapitlet, då för att utvärdera elevernas förståelse för olika begrepp som ”addition” eller ”subtraktion”.

6. Skriv alla uttryck med addition och/eller subtraktion som du/ni hittar till bilden.

7. Vad hittar du/ni för samband mellan räknesätten, addition och subtraktion?

ARBETA MED BEGREPP

Du hittar hela begreppslistan med tillhörande förklaringar i din digitala lärarhandledning. Du kan skriva ut listan och hänga upp den i klassrummet så att eleverna har tillgång till den.

Tänk på att det är många nya och delvis svåra begrepp som eleverna möter i det här kapitlet. Det är viktigt att lägga tid på att arbeta med begreppen. Elevernas förståelse för begreppen kommer att utvecklas under arbetet med dem i ett meningsfullt sammanhang.

Börja med att läsa upp begreppen och fråga om någon elev känner igen något av dem. Berätta att eleverna kommer att arbeta med dessa begrepp i kapitlet och att de kommer att kunna titta på listan med förklaringar när de stöter på ett begrepp de är osäkra på.

AKTIVITETER FÖR BEGREPPSTRÄNING

Skriv ut elevernas begreppslista och klipp isär begrepp och förklaringar. Använd kooperativa strukturer för att träna på begreppen. Lämpliga strukturer är ”Fråga­fråga­byt” (använd bara begreppen) eller ”Hör vi ihop?” (använd begrepp och förklaring).

Elevbok s. 18-20

LEKTIONENS INNEHÅLL

• talsorterna: ental, tiotal, hundratal och tusental

• dela upp tal i talsorter

VIKTIGA BEGREPP

• talsorter

• ental

• tiotal

• hundratal

• tusental

MATERIAL

• tiobasmaterial

KOPIERINGSUNDERLAG

4a: Från ental till tusental 4b: Från ental till tusental 4c: Från ental till tusental

Talkort 0 till 9

KOMMER DU IHÅG?

• Lektion 4, s 9

• Spel: Taljakt, s 45

DIGITALT MATERIAL

Klura tillsammans: Hemlig kod

Lektionsfilm 4a: Från ental till tusental - Talsorter

Lektionsfilm 4b: Från ental till tusental - Uppdelning av tal

HUVUDRÄKNING

Visste du? – Abborren är Sveriges vanligaste fisk

1 22 + 7 (29)

2 Anna och Elsa metar Anna får 18 abborrar och Elsa får 4 Hur många abborrar får de sammanlagt? (22)

3 Valter får 18 abborrar Han släpper ut 6 små abborrar igen Hur många abborrar har han kvar? (12)

4. Från ental till tusental

GENOMGÅNG OCH AKTIVITETER

Att bilda tal

Ni behöver (analogt eller digitalt): tiobasmaterial

Bilda talet 952 med tiobasmaterial. Gå tillsammans igenom talsorterna i talet 952: hundratalen (9), tiotalen (5) och entalen (2).

Skriv upp uppdelningen av talet 952: 952 = 900 + 50 + 2.

Andra lämpliga tal, att undersöka tillsammans är, till exempel: 56, 156, 243, 307, 370, 905 och 950.

Talföljdsövning inom talområdet 0–1 000

Dela in eleverna i grupper med fem elever i varje. Säg början på en talföljd, till exempel ”10, 20, 30”. Gruppen säger de fem följande talen i talföljden. Gruppmedlemmarna turas om att säga talen. Ni kan fortsätta aktiviteten med till exempel följande talföljder:

100, 200, 300 …

50, 100, 150 …

100, 90, 80 …

1 000, 900, 800 …

TILLÄMPANDE AKTIVITET

Var tal på sin plats

Ni behöver: Talkort 0 till 9

Dela in eleverna i lag med fem spelare i varje. Varje spelare får 2 talkort var.

1. Säg ett tresiffrigt tal, som går att bilda av talkorten, till exempel: 231, 498, 506 eller 710.

2. Spelarna som har de siffror som behövs ställer sig bredvid varandra i rätt ordning.

3. Det lag som först bildat talet får en poäng.

4. Det lag som först fått 3 poäng vinner.

UR PEDAGOGISK SYNVINKEL

Eleven behöver förstå att tiosystemet bygger på talet 10. Talsorten på vänster sida om en talsort är 10 gånger så stor ( · 10) och talsorten på höger sida om en talsort är en tiondel av denna ( / 10).

Tillhörande sida i boken Kommer du ihåg?

Elevbok s. 21-23

LEKTIONENS INNEHÅLL

• att jämföra tal

• jämförelsetecknen <, = och >

• att använda jämförelseord

• att skriva tal i storleksordning

• att befästa positionssystemet

VIKTIGA BEGREPP

• jämförelsetecken

• lika med =

• mindre än <

• större än >

MATERIAL

• tärningar

• papperslappar

• tejp

KOPIERINGSUNDERLAG

5a: Jämför talen 0–1000

5b: Jämför talen 0–1000

5c: Jämför talen 0–1000

KOMMER DU IHÅG?

• Lektion 5, s . 10

• Spel: Orienteringslopp, s 46

DIGITALT MATERIAL

Klura tillsammans: Storleksordning

Lektionsfilm 5a: Jämför talen 0–1 000 – Vi jämför storleken på tal

Lektionsfilm 5b: Jämför talen 0–1 000 – Tyngre och lättare

HUVUDRÄKNING

Visste du? – Kan djuren i Sverige vara farliga?

1 Skriv talet (324)

2 Älgkon Freja väger 275 kilo Hur delar vi upp talet 275 i talsorter? (200 + 70 + 5)

3 Älgtjuren Balder väger 100 kilo mer Hur mycket väger han? (375 kg)

5. Jämför talen 0–1 000

GENOMGÅNG OCH AKTIVITETER

Att bilda och jämföra tal

Ni behöver: tärningar

Slumpmässiga talsorter

Eleverna arbetar i par. Den ena eleven slår tärningen tre gånger och bildar ett tresiffrigt tal av de siffror som tärningen visar. Den första siffran anger hundratalen, den andra tiotalen och den sista entalen. Eleven skriver upp talet. Sedan slår den andra eleven tärningen tre gånger och bildar och skriver upp ett eget tresiffrigt tal på motsvarande sätt. Paren jämför talen tillsammans och skriver det rätta jämförelsetecknet <, = eller >.

TIPS: Eleverna slår först tärningen tre gånger och får sedan själva bestämma vilka talsorter som tärningen visar.

Jämföra tal

Be två elever komma fram till tavlan. De turas om att säga ett tal från talområdet 100–1 000. Skriv upp talen på tavlan. De andra eleverna visar rätt jämförelsetecken med armarna.

TILLÄMPANDE AKTIVITET

Vilket tal är jag?

Ni behöver: papperslappar och tejp

1. Alla spelar tillsammans.

2. Alla spelare skriver ett hemligt tal från talområdet 0–1 000 på en lapp.

3. Bilda par och fäst lappen med det hemliga talet på kompisens rygg.

4. Alla elever går omkring i klassrummet och försöker ta reda på vilket tal de har på ryggen genom att ställa ja­ eller nej­frågor till de andra spelarna. Till exempel:

• Är mitt tal större/ mindre än 500?

• Har mitt tal siffran 2 på tiotalens plats?

• Är hundratalen fler/ färre än tiotalen?

5. Spelet tar slut när alla tagit reda på sitt hemliga tal.

UR PEDAGOGISK SYNVINKEL

För att kunna jämföra tal måste eleven förstå positionssystemet. En siffras värde beror på dess plats i talet. Samma siffra kan med andra ord ha olika värden beroende på vilken plats, position, den har i talet.

Tillhörande sida i boken Kommer du ihåg?

Elevbok s. 24–26

LEKTIONENS INNEHÅLL

• addition med talsorter inom talområdet 1–1 000, utan tiotalsövergång

• summa

• att befästa positionssystemet

VIKTIGA BEGREPP

• talsorter

• term, summa

MATERIAL

• färgcirklar (från kuvertet i Matteblixt 1a, 1b)

• talsortsunderlag (TuHTE­underlag s 176 i elevboken)

• papper och penna

KOPIERINGSUNDERLAG

6a: Addition med talsorter

6b: Addition med talsorter

6c: Addition med talsorter

Talkort 0 till 9

Färgcirklar

KOMMER DU IHÅG?

• Lektion 6, s 11

DIGITALT MATERIAL

Klura tillsammans: Stugornas namn på kodspråk

Lektionsfilm 6a: Addition med talsorter – Uppdelning av båda termerna

Lektionsfilm 6b: Addition med talsorter – Uppdelning av den andra termen

HUVUDRÄKNING

Visste du? – Sverige – ett paradis för svampälskare

1 Vilket tal är störst, 235 eller 253? (253)

2 Liv plockade 98 svampar och Sam plockade 5 svampar fler än Liv . Hur många svampar plockade Sam? (103)

3 Vilka tal är större än 98 men mindre än 103? (99, 100, 101 och 102)

6. Addition med talsorter

GENOMGÅNG OCH AKTIVITETER

Addition med kroppsrörelser

Skriv en addition, till exempel 240 + 120, på tavlan. Eleverna visar summan 360 med rörelser, så att hundratalen är hopp och tiotalen klappningar.

Lämpliga additioner är till exempel: 150 + 120, 160 + 220, 210 + 140 och 300 + 240.

Addition på TuHTE-underlag

Ni behöver (analogt eller digitalt): TuHTE­underlag och färgcirklar

Skriv en addition, till exempel 320 + 240, på tavlan.

Bilda talen 320 och 240 med färgcirklar på TuHTE­underlaget.

Addera hundratalen för sig och tiotalen för sig. Svaret på additionen 320 + 240 är 560.

Denna övning är en bra förberedelse inför uppställningar i addition.

TIPS: Ni kan utföra samma aktivitet med tiobasmaterial.

TILLÄMPANDE AKTIVITET

Var tal på sin plats – addition

Ni behöver: Talkort 0 till 9, papper och penna

Dela in eleverna i lag med fem personer i varje. Varje lag får en uppsättning talkort 0 till 9 och varje spelare får två talkort var.

1. Laget har i uppgift att räkna ut summan på en addition.

2. Spelarna som har de siffror som behövs för summan ställer sig bredvid varandra i rätt ordning.

3. Det lag som först bildat rätt summa får en poäng.

4. Det lag som först fått 3 poäng vinner.

Lämpliga uttryck är till exempel: 110 + 210, 170 + 420, 240 + 220, 510 + 230 och 110 + 70.

UR PEDAGOGISK SYNVINKEL

I genomgångsrutan till lektionen visas två olika sätt att tänka på.

Pi delar upp båda termerna Uppsnapparen delar upp den i additionen: andra termen:

260 + 130 = 260 + 130 =

200 + 100 + 60 + 30 = 260 + 100 + 30 =

300 + 90 = 360 + 30 =

390 390

Öva på båda strategierna tillsammans med eleverna genom att sätta ord på de olika stegen i uträkningen. Skriv ner den valda strategin så att eleverna ser den. I uppgifterna kan eleverna sedan välja själva vilken strategi de vill använda sig av. De skriver då inte alla stegen utan bara svaret, det vill säga summan.

Tillhörande sida i boken Kommer du ihåg?

LEKTIONENS INNEHÅLL

• att rita och använda bilder som en strategi vid problemlösning

VIKTIGA BEGREPP

• problemlösning

MATERIAL

• spelkort

• pennor och rutat papper

KOPIERINGSUNDERLAG

25a: Problemlösning genom att rita

25b: Problemlösning genom att rita

25c: Problemlösning genom att rita

KOMMER DU IHÅG?

• Lektion 25, s 28

DIGITALT MATERIAL

Klura tillsammans: Kort i olika ordning

Lektionsfilm 25: Problemlösning genom att rita

HUVUDRÄKNING

Visste du? – Hur kom samlarkorten till?

1 73 + 15 (88)

25. Problemlösning genom att rita

GENOMGÅNG OCH AKTIVITETER

Byta kort

Ni behöver (analogt eller digitalt): spelkort (eller andra föremål att byta med) Lägg 4 kort bredvid varandra på bordet. Ett av dem ska bytas. Byt ut kortet mot 2 nya kort, så att det nu är 5 kort på bordet. Lägg sedan 4 kort bredvid varandra på bordet och byt ut 2 kort. Lägg 2 nya kort istället för varje kort som byts. Konstatera att det nu är 6 kort på bordet.

Det går att ändra på antalet kort i början och antalet kort som byts ut.

TIPS: Ni kan också utföra aktiviteten med till exempel pennor och knappar.

TILLÄMPANDE AKTIVITET

Rita enligt instruktionerna

Ni behöver: pennor och rutat papper

Eleverna arbetar i par. Paren står med ryggen mot varandra. Båda har en penna och ett rutat papper. En av eleverna ritar en enkel bild på sitt rutade papper och instruerar sin par­kompis att rita en likadan bild på sitt eget papper. Till sist jämför eleverna bilderna och byter roller. (Eleverna får inte titta på varandras bilder innan de ritat klart.)

UR PEDAGOGISK SYNVINKEL

Det är viktigt att lära eleverna olika strategier för att kunna lösa olika matematiska problem.

I årskurs tre fokuserar vi på att lösa problem genom att rita. Att rita en bild kan göra det lättare att förstå men också att förklara ett matematiskt problem. Det är lättare att se samband och mönster i bilden som vi kanske annars hade missat i texten. Det är bra att uppmuntra eleverna att sätta ord på vad de ritat för att också kunna formulera ett matematiskt uttryck till bilden. Bilden behöver inte vara detaljerad utan kan med fördel vara mycket enkel och symbolisk. Lös gärna problem gemensamt i klassen där du som lärare ritar enkla bilder (med uttryck) på tavlan. Elevbok s. 87-89

2 Sanna har 43 samlarkort Hon ger 15 av dem till sin lillebror Hur många kort har Sanna kvar? (28)

3 På varje sida i Melvin album ryms sex samlarkort

Hur många kort ryms det sammanlagt på sju sidor? (42)

Tillhörande sida i boken Kommer du ihåg?

LEKTIONENS INNEHÅLL

• att följa och förstå stegvisa instruktioner ­ kommandon

• att bekanta sig med programmeringens ord och begrepp

VIKTIGA BEGREPP

• programmering

• program

• kommando

KOPIERINGSUNDERLAG

26a: Programmering

26b: Programmering

26c: Programmering

KOMMER DU IHÅG?

• Lektion 26, s 29

• Spel: Färgkampen, s 55

DIGITALT MATERIAL

Klura tillsammans: Gör en robot

Lektionsfilm 26: Programmering

HUVUDRÄKNING

Visste du? – Vet du vad en bugg är?

1 4 · 9 (36)

2 En robot får instruktionen ”gå fem gånger åtta steg”

Hur många steg går roboten sammanlagt? (40)

3 En robot får instruktionerna ”gå tre gånger åtta steg”, ”sväng höger”, ”gå sju steg”

Hur många steg går roboten sammanlagt? (31)

26. Programmering

GENOMGÅNG OCH AKTIVITETER

Programmera din kompis att röra sig

Ni behöver: en säker plats, till exempel skolgården

Den ena eleven är programmerare och den andra är en programmerad robot. Programmeraren säger åt sin par­kompis att gå ett visst antal steg och sedan svänga. Programmeraren använder kommandona ”gå”, ”sväng höger” och ”sväng vänster”. Roboten utför ett kommando åt gången. Eleverna byter roller och fortsätter aktiviteten.

Till exempel:

• Gå 3 steg.

• Sväng höger.

• Gå 4 steg.

• Sväng vänster.

• Gå 5 steg.

• Sväng höger.

• Gå 2 steg.

TILLÄMPANDE AKTIVITET

Från rörelse till program

Ni behöver: en säker plats, till exempel skolgården Eleverna arbetar i par. Den ena är programmerare och den andra robot.

1. Roboten utför först 4, påhittade, kommandon.

Lämpliga kommandon är till exempel:

• Vänta 5 sekunder.

• Säg hej.

• Gå 4 steg.

• Sväng vänster.

2. Programmeraren observerar robotens handlingar och försöker översätta dem till kommandon.

3. Roboten kontrollerar kommandona. Eleverna byter sedan roller.

UR PEDAGOGISK SYNVINKEL

I den här lektionen är det bra att förklara för eleverna att figurerna i en uppgift alltid rör sig i relation till sin egen färdriktning. I Matteblixt introduceras programmering med hjälp av visuella (kod)block, så kallad blockprogrammering. Varje block representerar en instruktion, ett kommando. Blocken fungerar ungefär som pusselbitar som klickas ihop till ett program med steg för steginstruktioner, kommandon. Elevbok s. 90-92

Tillhörande sida i boken Kommer du ihåg?

Elevbok s. 110-112

LEKTIONENS INNEHÅLL

• att beräkna kvot

• att skriva divisioner på två sätt

VIKTIGA BEGREPP

• täljare

• nämnare

• kvot

MATERIAL

• bollar

• papper och pennor

KOPIERINGSUNDERLAG

32a: Vi dividerar

32b: Vi dividerar

32c: Vi dividerar

Memorykort – Division

Bingobricka

KOMMER DU IHÅG?

• Lektion 32, s 35

• Spel: Fånga täljaren, s 57

DIGITALT MATERIAL

Klura tillsammans: Vilka tre tal passar inte in?

Lektionsfilm 32: Vi dividerar

HUVUDRÄKNING

Visste du? – Färgen på bältet visar vilken grad judokan har

1 25 / 5 (5)

2 På ett judoläger deltar 28 barn

Barnen delas in i grupper med fyra barn i varje Hur många grupper är det? (7)

3 På ett judoläger deltar 20 barn

Barnen delas först lika mellan två tatamimattor Barnen på båda mattorna delas sedan in i två lika stora grupper Hur många barn är det nu i en grupp? (5)

32. Vi dividerar

GENOMGÅNG

OCH AKTIVITETER

Memory (division)

Ni behöver: Memorykort – Division

Eleverna spelar i par. De blandar korten och lägger dem på bordet med siffersidan nedåt. Spelarna turas om att vända två kort och försöka hitta par, till exempel 20 / 4 och 5. Om korten inte bildar ett par vänder eleverna tillbaka dem igen. Om spelaren hittar ett par får hen vända ytterligare två kort. Spelet tar slut när eleverna hittat alla par. Den som hittat flest par vinner.

Bingo (division)

Ni behöver: Bingobricka och pennor

1. Spelarna skriver svar på divisioner (1–10) i valfri ordning på sina 3 x 3­bingobrickor. Samma svar får stå med flera gånger.

2. Läraren säger divisioner med ett svar mellan 1–10.

3. Spelarna kryssar för ett svar åt gången på sina brickor.

4. Den som först kryssat för tre svar lodrätt, vågrätt eller diagonalt vinner.

TILLÄMPANDE AKTIVITET

Eldklot

Ni behöver: bollar, utrymme som skolgård eller idrottshall Eleverna arbetar i par.

1. Den ena eleven säger en division (till exempel 15 / 3) och kastar bollen till sin par­kompis.

2. Kompisen fångar bollen och säger kvoten, hittar på en ny division och kastar tillbaka bollen.

3. Eleverna fortsätter tills båda sagt åtminstone fem uttryck.

UR PEDAGOGISK SYNVINKEL

I lektionen lär sig eleverna att skriva division, på två olika sätt. Öva både delnings­ och innehållsdivision konkret genom att skriva samma divisionsuttryck och undersöka vad uttrycken ger svar på. Förklara exemplen muntligt. Det är bra att tillsammans diskutera varför man skriver likadana uttryck till båda exemplen (t.ex. 28 / 4 = 7).

I delningsdivision delar man lika (t.ex. 28 barn delas in i 4 lika stora grupper. Det är 7 barn i varje grupp.) I innehållsdivision delar man i grupper med bestämd storlek (t.ex. 28 barn delas in i grupper med 4 barn i varje grupp. Det är 7 grupper.). Det är bra att synliggöra uträkningen av kvoten på båda sätten så att eleven förstår och kan tillämpa division i olika beräkningar. Det är bra att använda såväl konkreta föremål som illustrationer som stöd när eleverna arbetar med uppgifterna. Tänk på att i vissa uppgifter delas ett antal med en person (division med 1).

Tillhörande sida i boken Kommer du ihåg?

Elevbok s. 119-123

LEKTIONENS INNEHÅLL

• att skriva division

• att skriva rest vid division

VIKTIGA BEGREPP

• täljare

• nämnare

• kvot

• rest

• delningsdivision

• innehållsdivision

• multiplikation

KOPIERINGSUNDERLAG

35a: Repetera

35b: Repetera

35c: Repetera

Multiplikationstabellerna

Repetitionsspel

BEDÖMNING

Prov 5a1: Division

Prov 5a2: Division

Prov 5c: Division

SPEL

Repetitionsspel (se s 134)

• Dividera med hörnen

HUVUDRÄKNING

Visste du? – Vilken lagsport?

1 22 / 3 (7, rest 1)

2 35 bollar delas lika mellan sju lag Hur många bollar får varje lag? (5)

3 Ett lag har 50 spelare De ska delas in i nio lag Hur många spelare blir det i varje lag? (5 eller 6)

35. Repetera

PEDAGOGISKA OBSERVATIONER

Repetitionslektionen är en del av den kontinuerliga utvärderingen av elevernas inlärning. Under repetitionslektionen är det mycket viktigt att observera elevernas arbete och iaktta genomförande och tidsåtgång när det gör sina uppgifter. Sammanfattningen i slutet av kapitlet går att använda som stöd vid arbetet. Syftet med självbedömningen Matematiken och jag är att eleverna ska observera och träna på sina styrkor. De ska även lägga märke till och utvärdera sina egna studietekniker genom att fundera på hur de lär sig bäst.

Reparera

När nya begrepp och koncept introduceras är det en bra tumregel att ”först reparera, sen repetera”. Det är viktigt att säkerställa elevens förståelse innan hen är redo att repetera. Presentera matematiska begrepp på flera olika sätt så att eleven har möjlighet att reparera eventuella missuppfattningar. Säkerställ först förståelsen och befäst den sedan med hjälp av varierad repetition.

Repetera

Repetitionslektionen kan användas på olika sätt. Utöver repetition kan den bland annat fungera som ett slags diagnos på innehållet i kapitlet. Om eleven har förstått innehållet i kapitlet, men uppgifterna i repetitionslektionen ändå är utmanande (hen räknar t.ex. långsamt, är osäker eller gör många fel) är det viktigt att stanna upp och repetera. Ge eleven tid att träna mer för att befästa multiplikation.

Låt eleverna träna och befästa multiplikationstabellerna med Multiplikationstabellerna.

Repetitionsspel

Spelplanen för repetitionsspelet finns på baksidan av Kommer du ihåg?

På s. 134 här i lärarhandledningen hittar du instruktionerna till repetitionsspelet.

SJÄLVBEDÖMNING – MATEMATIKEN OCH JAG

Låt eleven med hjälp av Matematiken och jag utvärdera arbetet med det här kapitlet. Reflektion över det egna lärandet och bekräftelse av positiva beteenden möjliggör medvetna val och en hållbar och långsiktig inlärningsstrategi.

Matematiken och jag består av tre delar: Den första delen handlar om vad eleverna känner att de har lyckats med i kapitlet samt vad de vill utveckla.

I den andra delen i Matematiken och jag utvärderar eleverna vilka styrkor de använder oftast samt vilka styrkor de vill utveckla. Styrkorna är elevernas superkrafter. Förklara för eleverna vad de olika styrkorna handlar om.

Den tredje delen i Matematiken och jag ger eleverna möjlighet att fundera över och utvärdera sin egen studieteknik. Påminn eleverna om att alla lär sig på olika sätt och att det inte finns något rätt eller fel här.

Läs mer om Matematiken och jag på s. 18.

Facit till Snilleblixtar

Kapitel 1

s. 148-149

1 Uppmuntra eleverna att först studera de sex talen. I detta fall är inte skillnaden så stor mellan talen och det går att placera ut dem i tur och ordning. Eleverna börjar med att placera ut en 4:a i varje låda. Sedan placeras den tredje 4:an i första lådan och 5:an i den andra lådan. För att kompensera att det nu är en mindre i första lådan placeras 8:an där och 7:an i andra lådan. Summan är nu 16 i vardera lådan.

2 Tipsa eleverna om att färglägga de olika alternativen efter en tanke, en struktur. Tröjan kan vara röd eller blå. För varje färg på tröjan finns det två alternativ för byxor, röda eller blå. För varje kombination av tröja och byxor finns det ytterligare två alternativ för skor, röda eller blå.

Detta ger (multiplikationen 2 · 2 · 2 =) 8 alternativ.

3 Uppmuntra eleverna att, med hjälp av tändstickor eller tandpetare, skapa alla siffror 0–9 för att få en förståelse för hur siffrorna är uppbyggda. Dessa siffror är uppbyggda på samma sätt som i en digital klocka eller räknare. De består av 7 delar, i det här fallet stickor, som kan läggas till eller tas bort (tändas eller släckas).

4 Se uppgift 3.

5 Som stöd kan eleverna notera tiden digitalt för respektive klocka. De börjar sedan med Alice som vaknar sist av alla, dvs. kl. 8.30. De går vidare till Vilja eftersom de vet att hon vaknar en timme tidigare än Alice, dvs. (8.30 ­ 1h =) kl. 7.30. De kan nu placera in Petra, kl. 7.00, eftersom hon vaknar före Kajsa, kl. 8.00.

6 Uppmuntra eleverna att först studera de sex talen. Denna uppgift liknar den första uppgiften men här skiljer det 2 mellan 3 och 5 samt mellan 9 och 11. Eleverna börjar med att placera ut en 6:a i vardera lådan. Sedan placerar de exempelvis ut en 3:a i första lådan och en 5:a i andra lådan. För att kompensera att det nu är två mindre i första lådan placerar de 11:an där och 9:an i andra lådan. Summan är nu 20 i vardera lådan.

7 Se uppgift 3.

Kapitel 1

8 Tipsa eleverna om att börja i en rad eller kolumn där det redan finns två kryss eller cirklar. Om det till exempel redan finns två cirklar på en rad måste rutorna bredvid dessa cirklar vara kryss. På detta sätt kan de ”pussla” sig fram.

9 Som stöd kan eleverna notera tiden digitalt för respektive klocka. Börja sedan med Alex som börjar skolan prick klockan 9, dvs. kl. 9.00. Gå vidare till Niko eftersom han börjar skolan en timme tidigare än Alex, dvs. (9.00 – 1h =) kl. 8.00. Placera därefter in Leon som börjar skolan tidigare än Alex, dvs. kl. 8.30. Noah börjar skolan kl. 9.30.

10 Påminn eleverna om talfamiljer i multiplikation/ division och sambandet mellan multiplikation och division. Uppmuntra dem att börja där de har två av tre tal i talfamiljen; a) 2 (faktor) · __= 4 (produkt) alternativt 4 (täljare)/2 (nämnare) =___

11 Uppmuntra eleverna att först studera de tre ledtrådarna.

a Det största tresiffriga talet är 999. Koden innehåller siffran 0. För att behålla ett så stort tal som möjligt måste 0:an placeras på entalens plats, dvs. 990. 990 är ett jämnt tal.

b Det minsta tresiffriga talet är 100. Summan av siffrorna i koden är 15. Vi behåller en 1:a på hundratalens plats. Då måste siffersumman av siffrorna på tiotalens­ och entalens plats vara (15 – 1 =) 14. 9 + 5, 8 + 6 och 7 + 7 blir 14. Eftersom vi vill ha ett så lågt tal som möjligt på tiotalens plats placerar vi 5:an där och 9:an på entalens plats. Talet blir då 159.

12 Låt eleverna använda sig av tärningar här.

a Summan 8 av två tärningstal kan fås på tre olika sätt: 2 + 6, 3 + 5 eller 4 + 4. Produkten av 3 · 5 = 15.

b Summan 7 av två tärningstal kan också fås på tre olika sätt: 1 + 6, 2 + 5 eller 3 + 4. Den enda produkt som blir mindre än 7 är 1 · 6 = 6.

13 Uppmuntra eleverna att först ordna klockslagen från det tidigaste till det senaste. De börjar sedan med Billie som slutar skolan näst sist, dvs. kl. 15.00. De går vidare till Kattis eftersom de vet att hon slutar skolan en halv timme senare än Billie dvs. (15:00 + 30 min =) kl. 15:30. De kan nu placera in Olivia eftersom de vet att hon slutar skolan en timme tidigare än Billie dvs. (15:00 ­ 1h=) kl. 14.00. Sanna slutar skolan kl. 14.30.

Matteblixt är ett basläromedel som möjliggör en varierad matematikundervisning. Genom ett elevaktivt arbetssätt får eleven möjlighet att gnugga sina geniknölar, utforska, ta initiativ och våga testa olika strategier samt utveckla tilltro till sina matematiska förmågor.

Det innehållsrika lärarpaketet gör att du enkelt kan ge dina elever en inspirerande och varierande undervisning. Starta lektionen med en film, inledande problemlösningsuppgift eller ett spel, valet är ditt och möjligheterna är många.

Lärarhandledningen ger dig förslag på aktiviteter och pedagogiska tankar kring det matematiska innehållet.

Den tryckta lärarhandledningen ingår i lärarpaketet tillsammans med lärarens digitala resurs.

Lärarens digitala resurs innehåller:

• lärarhandledning

• elevens digitala läromedel

• facit till elevboken

• kopieringsunderlag på tre nivåer till varje lektion

• bedömningsmaterial som t. ex. prov

• tankenötter och huvudräkningsuppgifter

• digital tavla

• 38 lektionsfilmer: genomgång som förklarar matematiskt innehåll och övningar

• 6 kapitelfilmer: visar barn som möter matematiskt innehåll i vardagliga situationer

• rörelsekort och annat matematiskt till klassrummet

• Tomoyo

Matteblixt för skolår 3 består av Matteblixt 3a elevpaket och Matteblixt 3b elevpaket samt Matteblixt 3a lärarpaket och Matteblixt 3b lärarpaket.

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.