Stödja familjer i kris riktar sig till dig som arbetar med eller vill arbeta med stödgrupper för barn och föräldrar. Författarna har stor erfarenhet av parallellt stödgruppsarbete inom organisationerna BRIS, Rädda Barnen och Röda Korset.
Stödja familjer i kris
Boken tar avstamp i bland annat salutogen teori samt teorier kring krisreaktioner och vad som hjälper i krisen. Fokus ligger på hur man konkret kan arbeta i de parallella grupperna, med många förslag på teman och övningar. Boken presenterar också en modell med stödhelger, där familjer samlas två hela helger för att få stöd och samvaro.
Gillispie • Grönkvist • Hedrenius • Polfeldt
Barn och föräldrar i familjer som har drabbats av kris behöver stöd och redskap att hantera sin situation. Parallella stödgrupper har visat sig vara ett uppskattat sätt att få stöd och kan bidra till ökad öppenhet i familjen. I de parallella grupperna bearbetar barn och föräldrar sina svårigheter samtidigt, med samma teman och övningar, delvis i separata grupper och delvis tillsammans som familj.
Stödja familjer
i kris
Att arbeta med parallella stödgrupper för barn och föräldrar Annika Gillispie, Sofia Grönkvist Sara Hedrenius, Lotta Polfeldt
Stรถdja familjer i kris
Stödja familjer
i kris
Att arbeta med parallella stödgrupper för barn och föräldrar Annika Gillispie, Sofia Grönkvist Sara Hedrenius, Lotta Polfeldt
© 2012 Författarna och Gothia Förlag AB ISBN 978-91-7205-822-4 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Förlag AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Redaktör: Ingrid Sundqvist Omslag och grafisk form: Tomas Rudström Illustrationer: Lotta Pohlfeldt Fotografi: Tomas Rudström Första upplagan, första tryckningen Tryck: Ednas Print, Slovenien 2012 Tryckt på miljövänligt framställt papper. Gothia Förlag Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70, Fax 08-644 46 67 www.gothiaforlag.se
Innehåll Författarpresentationer. ......................................................... 8 Förord...................................................................................... 11 Inledning................................................................................. 13 Utdrag ur dagböcker från en stödhelg....................................... 14 1. Några teoretiska perspektiv............................................. 25 Risk- och skyddsfaktorer........................................................... 26 Socialt stöd................................................................................ 27 Psykosocialt arbete.................................................................... 27 Systemteori................................................................................ 28 Anknytningsteori....................................................................... 29 Salutogen teori.......................................................................... 30 Copingstrategier........................................................................ 32 2. Kris, trauma och sorg. ...................................................... 35 Traumatisk kris......................................................................... 36 Barn och ungdom i kris ............................................................ 37 Vuxna i kris............................................................................... 39 Sorg ......................................................................................... 40 Vad hjälper i krisen?.................................................................. 45 3. Stödgrupper och parallellt stödgruppsarbete............... 51 Definition av stödgrupp............................................................. 52 Stödgrupper vanligare insats för barn än för vuxna................... 52 Vad ger stödgrupper?................................................................ 53 Parallella stödgrupper............................................................... 57
4. Planering och genomförande av parallellt gruppstöd.......................................................... 61 Syfte och mål med parallella stödgrupper.................................. 62 Utgå från målgruppen............................................................... 62 Gruppledarna............................................................................ 63 Förberedande arbete med familjerna......................................... 67 Gruppindelning......................................................................... 70 Rekreation och lustfyllda aktiviteter.......................................... 72 Externa föreläsare..................................................................... 74 5. Att arbeta med teman och övningar............................... 77 Att formulera teman.................................................................. 78 Övningar . ................................................................................ 80 6. Övningar och lekar som ramar in träffarna.................... 87 I början av träffen..................................................................... 88 Gruppregler............................................................................... 93 I slutet av träffen....................................................................... 94 7. Teman och övningar under gruppträffarna.................... 97 Tema: Familjen då och nu. Vad hände?..................................... 98 Tema: Vad har blivit annorlunda? .......................................... 100 Tema: Känslor......................................................................... 102 Vad är annorlunda? Barn och ungdomar................................. 104 Vad är annorlunda? Vuxna..................................................... 106 Tema: Minnen......................................................................... 110 Tema: Fakta............................................................................ 116 Tema: Hur tar jag hand om mig?............................................ 117 Tema: Frågor jag vill ställa men inte vågat.............................. 120 Tema: Framtiden..................................................................... 121 8. Stödhelger i praktiken. ................................................... 123 Fördelar med stödhelger.......................................................... 124 Val av plats ............................................................................ 125 Fritidsledare och värd/värdinna............................................... 126 Första stödhelgen.................................................................... 127 Samling, avlastning och handledning för ledarna.................... 129 Andra stödhelgen.................................................................... 130
Litteraturlista........................................................................ 134 Rapporter................................................................................ 135 Handböcker/metodböcker....................................................... 137 Böcker om lekar...................................................................... 137 Bilaga 1. Instruktioner till övningar. .................................................. 138 Bilaga 2. Kravprofil och uppdragsbeskrivning för stödgruppsledare på stödhelger....................................... 150 Omfattning............................................................................. 150 Utbildning/ handledning.......................................................... 150 Erfarenhet och kompetens....................................................... 151 Personliga egenskaper............................................................. 151 Bilaga 3. Checklista för samtal med föräldrar ................................ 152 Frågor inför första stödhelgen................................................. 152 Checklista för telefonsamtal mellan första . och andra helgen..................................................................... 152 Bilaga 4. Exempel på upplägg av stödhelger................................... 153 Första helgen........................................................................... 153 Andra helgen........................................................................... 154 Bilaga 5. Mall för utvärdering............................................................. 156 Barn/ungdomar....................................................................... 156 Vuxna..................................................................................... 156
Författarpresentationer Annika Gillispie är leg. psykiatrisjuksköterska med vidareutbildning i bland annat psykotraumatologi. Hon har mångårig erfarenhet av att arbeta med kriser och krishantering och har även arbetat med familj- och nätverksbehandling inom psykiatrin. Sedan Estoniakatastrofen har hon kontinuerligt arbetat med utbildning åt Röda Korset i Kris och medmänskligt stöd. Efter flodvågskatastrofen 2004 var hon, förutom samordningsansvarig för Röda Korset i Stockholm, även samtalsledare i den parallella stödgruppen och under stödhelgerna som arrangerades i samarbete mellan Röda Korset, BRIS och Rädda Barnen. Annika är medförfattare till Röda Korsets bok Ett annat liv – att våga vara medmänniska i kris och sorg och ingår i MSB:s stödstyrka. Sofia Grönkvist är socionom med vidareutbildning i familjeterapi och psykoterapi. Hon har lång erfarenhet av arbete med barn och familjer i kris. Sofia arbetar på BRIS och ansvarar bland annat för organisationens utveckling av stödgrupper. Efter flodvågskatastrofen 2004 ansvarade hon för BRIS stödgrupper för drabbade barn och ungdomar samt de stödhelger som organisationen genomförde tillsammans med Rädda Barnen och Röda Korset. Sedan 2006 utbildar och ansvarar Sofia för BRIS gruppledarutbildning för barn med skilda föräldrar. Sofia är medförfattare till boken Barn och unga i sorg och trauma och ingår som barnkrisstödjare i MSB:s stödstyrka.
8
S t ö d j a famil j e r i kris
Sara Hedrenius är fil.kand. i psykologi och filosofi och har mångårig erfarenhet av krisstöd. Hon är verksam vid Röda Korset sedan 2005, bland annat som projektledare och nationellt ansvarig för organisationens utveckling av stödgrupper. Hon har varit gruppledare och i samarbete med Rädda Barnen och BRIS arrangerat och genomfört stödhelger för familjer som drabbades av flodvågskatastrofen. Sara är efterfrågad föreläsare på nationella och internationella konferenser och på landets universitet. Hon ingår som krisstödsspecialist i Röda Korsets delegatpool och MSB:s stödstyrka. Sara är medförfattare till Röda Korsets bok Ett annat liv – att våga vara medmänniska i kris och sorg. Lotta Polfeldt är socionom och leg. psykoterapeut. Hon arbetar sedan många år med stöd för barn och unga i sorg och deras föräldrar, på Rädda Barnen och i privat verksamhet. Hon utbildar gruppledare för barn i sorg, bland annat på Ersta Sköndals Högskola. Efter Estoniakatastrofen utbildade hon stödgruppsledare i Estland och deltog som handledare på sommarläger för estniska barn och föräldrar som förlorade anhöriga i katastrofen. Efter flodvågskatastrofen 2004 var hon stödgruppsledare i en parallell stödgrupp vid de stödhelger som BRIS, Röda Korset och Rädda Barnen arrangerade. Lotta är medförfattare till boken Aldrig i livet om tonåringars sorg efter suicid samt har skrivit Kompisboken om sorg. Lotta ingår som barnkrisstödjare i MSB:s stödstyrka. MSB står för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
S t ö d j a famil j e r i kris
9
Förord Efter tsunamikatastrofen 2004 bedrev organisationerna BRIS, Rädda Barnen och Röda Korset ett intensivt arbete med att ge stöd till familjer i form av stödgrupper och samtalsgrupper. Varje organisation arbetade med lite olika inriktningar men arbetet bedrevs också gemensamt. Bland annat startades en fortlöpande grupp för familjer som förlorat barn i katastrofen, där både föräldrar och överlevande barn fick stöd i varsin grupp. Gruppträffarna inleddes med gemensam fika för barnen och föräldrarna och sedan samlades föräldrarna i ett rum och barnen i ett annat rum tillsammans med sina gruppledare. På detta stadium tänkte gruppledarna inte på att synkronisera innehållet i grupperna genom att medvetet arbeta med samma teman samtidigt, men i genomgången efter varje gruppträff upptäckte de att barnen och föräldrarna brottades med samma frågor ungefär samtidigt i sin kris- och sorgeprocess. För att nå familjer utanför storstadsområdena anordnades också helger dit barn och föräldrar var välkomna för stöd. Då fick ansvariga från organisationerna ytterligare möjligheter att möta familjer i grupper med vuxna och barn, och tankar om att arbeta mer parallellt tog fart. Det blev startpunkten för att utveckla gemensamt familjestöd och stödhelger. Varje dag möter BRIS, Rädda Barnen och Röda Korset barn, unga och vuxna i kris. Vi vet hur viktigt det är att få hjälp att sätta ord på svåra händelser och upplevelser. Vi vet att människor i kris behöver redskap för att hantera sin situation. Mellan åren 2009 och 2011 har organisationerna vidareutvecklat idén med paralS t ö d j a famil j e r i kris
11
lella stödgrupper för barn och föräldrar i ett projekt finansierat med medel från Allmänna arvsfonden. Arbetet har lett fram till formandet av en modell för en familjeinsats som kan vara användbar för familjer i kris, oavsett orsak. Vår förhoppning är att denna bok ska vara ett stöd och ge inspiration till dem som vill hjälpa familjer som befinner sig i svåra livssituationer. Eva Waltré
Agneta Åhlund
Ingela Holmertz
Chef BRIS stödverksamhet BRIS
Programchef, Sverigeprogrammet Rädda Barnen
Chef nationell verksamhet Röda Korset
5. Att arbeta med teman och รถvningar
S t รถ d j a famil j e r i kris
77
När man som gruppledare planerar en fortlöpande stödgrupp eller en stödhelg behöver man ringa in de olika livsområden där svårigheter uppstår för den specifika grupp man ska möta. Det är ur kunskapen om det målgruppen sliter med i vardagen som gruppledarna definierar teman. Dessa teman utgör sedan basen och den röda tråden i upplägget av den fortlöpande gruppen eller stödhelgerna. I detta kapitel går vi igenom teman i stödgruppsarbetet och övningar som hjälper till i samtal kring dessa teman. Vi beskriver syftet med de olika övningarna och hur man kan använda samma övningar i vuxengrupperna och i barngrupperna. Vi beskriver också övningar som kan göras familjevis. För de övningar och lekar som behöver en utförligare beskrivning finns en sådan i bilaga 1. Det händer att nya teman utkristalliserar sig under gruppträffarna, teman som kan vara generella men som gruppledarna inte stött på tidigare, eller teman som är specifika för den grupp familjer som samlats i just den här stödgruppen eller stödhelgen. Det bästa är därför om gruppledarna både kan vara trygga i sin programstruktur och flexibla för variationer i strukturen. Övning ger färdighet heter det ju, och den viktiga kombinationen av att vara väl förberedd och att kunna vara flexibel i grupprummet kommer med ökad erfarenhet. När man har sin allra första grupp brukar man vara tacksam för den struktur och det program som finns nedskrivet, men med ökad erfarenhet kan man lägga pappret lite åt sidan under gruppsessionerna och – utan att släppa taget om syfte och mål – tillåta spontanitet utifrån klimatet och förloppet i gruppen.
Att formulera teman En familj i kris har kastats in i en livssituation som innebär svårigheter och utmaningar inom livsområden som påverkar den egna självbilden, relationerna inom familjen och förhållandet till omgivningen. En del sådana svårigheter är sig lika oavsett orsaken till familjens kris, andra är specifikt beroende av krisens orsaker. Det är dessa svårigheter – både de generella och de specifika – som utgör teman som man arbetar med i stödgruppen eller på stödhelgen. Att definiera teman att fokusera på är att tillmötesgå familjernas önskemål och behov och att utnyttja grupptiden konstruktivt. 78
S t ö d j a famil j e r i kris
Generella teman Ett exempel på ett tema som är generellt för familjer i kris är Vad hände? Att få berätta om orsaken till krisen är viktigt, även om berättelserna naturligtvis är specifika utifrån varje målgrupp. Ett annat generellt tema är Vad har blivit annorlunda? I en kris ställs allt på ända, man tappar lätt perspektivet och tror att livet alltid har varit så här tungt och rörigt. Därför kan det vara till hjälp att belysa på vilka sätt man har påverkats av krisen, att det faktiskt har blivit många förändringar jämfört med före krisen. Temat Känslor är aktuellt i samband med alla kriser. Kanske får man själv och ens närstående så här starka och motstridiga känsloreaktioner för första gången i sitt liv, oavsett vilka omständigheter som orsakar krisen. Ytterligare ett viktigt tema är Vad hjälper, hur tar jag hand om mig? Att hantera krisen är slitsamt. Mellan varven behöver man få vila från alla förändringar och de känslor de aktiverar. I gruppen inventerar man och ger varandra tips på hur man kan ge sig själv vila och rekreation för att orka leva vidare i krisen. Föräldrar vill ofta få lära sig om barns reaktioner i kris och hur man som förälder ska kunna stödja sitt barn på bästa sätt trots att man själv är i kris. Specifika teman Teman som är mer specifika för olika målgrupper är starkare knutna till själva orsaken till krisen. Det kan gälla fysisk eller psykisk sjukdom, skilsmässa, en frihetsberövad förälder, förlust genom dödsfall, flykt … I denna bok beskriver vi ett antal teman, men självklart kan teman som inte är beskrivna här identifieras utifrån den aktuella målgruppens omständigheter. Gruppledarna kan även behöva anpassa övningarna i boken och inlemma andra komponenter i dem för att de ska passa målgruppen. Teman behandlas på flera sätt under en stödgrupp eller stödhelg. Det finns ofta behov av överföring av rena faktakunskaper. Förmedlingen av sådana kunskaper kan ges av någon av gruppledarna som finns på stödhelgen/i stödgruppen eller av en extern föreläsare. Barn med frihetsberövade föräldrar kan få lära sig om rättskedjan, samhällets gränser, psykisk ohälsa samt missbruk och våld. Barn med psykiskt sjuka föräldrar får lära sig något om deS t ö d j a famil j e r i kris
79
Tema: Minnen Syftet med detta tema är att uppmuntra till att titta tillbaka för att knyta ihop livsberättelsen som är viktigt i krisbearbetning. Minnen kan göra ont, alla minnen är inte goda och ljusa. Även de fina minnena kan vara smärtsamma eftersom de väcker längtan. Men minnena är kvitton på att det fanns ett liv före krisen och är en betydelsefull del av livsberättelsen. Därför är det viktigt att våga släppa fram dem och låta dem få finnas. Minnesövningarna kan vara tunga att göra och kan kännas krävande för deltagarna. I en grupp med flickor blev gruppledarna nästan oroliga för att de hade utsatt gruppen för alltför mycket smärta efter att ha gjort graffitiövningen (se nedan). Kanske var det ingen bra idé att påminna dem om goda tider på det här konkreta sättet? Men samma kväll ringde en av flickornas pappa och berättade att hans dotter hade kommit springande mot honom när han hämtade henne från gruppen. Hon var rosig om kinderna och berättade ivrigt: ”Pappa, vi har pratat om minnen i dag, och det var som om en glasvägg revs ner!” Sedan hade familjen pratat minnen hela kvällen. Till temat minnen passar övningarna Graffiti: Minnen, Collage, Minnesburken och Då och nu. Graffiti: Minnen Denna övning är likadan som Graffiti: Vad är annorlunda? under temat Vad har blivit annorlunda? som beskrivits tidigare i kapitlet. Här skriver man i stället Minnen överst på det stora spännpappret. Ovanför de olika cirklarna sätter man rubriker som till exempel Ljusa minnen, Mörka minnen, Saker och ting, Pinsamma minnen, Bara mellan oss eller någon annan rubrik utifrån gruppens behov och sammansättning. En utförligare instruktion till övningen finns i bilaga 1, se Graf fiti: Vad är annorlunda? Minnesburk Syftet med övningen är att låta minnena få finnas och att vara rädd om dem. Minnena är kvitton på ett liv tillsammans. Men man kanske är rädd att minnas, för att minnena gör ont. De goda minnena 1 1 0 S t ö d j a famil j e r i kris
När vi åkte skidor. Mamma och pappa dansade till rockmusik. Pappas keps som han köpte på semestern – Ful. När vi var på sjön med båten. Rosorna han gav på bröllopsdagen. Han sjöng när han klippte gräsmattan. I minnesburken samlar man minnen som är kvitton på ett liv tillsammans.
S t ö d j a famil j e r i kris 111
8. Stรถdhelger i praktiken
S t รถ d j a famil j e r i kris 123
I detta kapitel beskriver vi våra erfarenheter av det rent praktiska arrangemanget av stödhelger. Givetvis måste stödhelger inte organiseras på just detta sätt, i stället vill vi ge tips och råd kring ett upplägg som vi upplever fungerar. Vi har skrivit detaljerat för att allt ska finnas med och för att innehållet ska vara lätt att använda i den egna planeringen.
Fördelar med stödhelger Modellen med stödhelger bygger på att familjerna som har inbjudits, intervjuats och tackat ja kommer till en kursgård under två helger. Vistelsen inleds fredag lunch och avslutas efter söndag lunch. Under helgen varvas arbete i grupp med avkopplande aktiviteter. Samma gruppledare och fritidspersonal finns med under båda helgerna. Fördelarna med stödhelgsmodellen är flera: ·· Det är lätt att jobba med hela familjen när alla är samlade på ett ställe. ·· Man når fler familjer eftersom inbjudan går ut nationellt . eller regionalt och det möjliggör för personer som bor på mindre orter att få träffa andra i liknande situationer. ·· Resan i sig, där syftet är att stödja varandra, blir betydelsefull för familjerna. ·· Miljöombytet och det omhändertagande som blir möjligt . under en helg har en positiv inverkan och ”hållande” effekt. ·· Trots att det är slitigt i familjen går det att ha roligt . tillsammans. ·· För barnen och tonåringarna kan det vara skönt att se . att mamma och pappa får stöd av andra – att de själva inte behöver ta ansvar hela tiden. ·· Kontakten med familjerna påbörjas flera veckor före . stödhelgerna. Telefonsamtal och hembesök före första stödhelgen, uppföljande telefonsamtal – och vid behov hembesök – mellan helgerna och ett avslutande hembesök efter den . andra stödhelgen gör att kontakten med familjerna under stödinsatsen pågår under flera månader. ·· Internatformen gynnar en fördjupad gemenskap mellan . deltagarna vilket snabbare ger modet att dela det svåra. 1 2 4 S t ö d j a famil j e r i kris
Betoningen under stödhelgerna ligger på helhetssyn och ett medmänskligt bemötande, en omsorg från start till avslut. Formen ger en möjlighet att växla mellan bearbetning och rekreation. Stora och små hinner med lekar som stärker både familjesammanhållningen och sammanhållningen mellan deltagarna. Det systemteoretiska synsättet fokuserar på kommunikationen och samspelet mellan individer i olika sammanhang. Hos familjer i kris är just kommunikationen och klimatet i familjen påverkat. Det pågår olika processer på olika nivåer mellan olika individer inom familjen. För många familjer i akut eller kronisk kris tar barnen och ungdomarna ett stort ansvar och hänsyn till sina föräldrar. Det gör att de kanske inte ger öppet uttryck för sina egna behov, den egna upplevelsen och sina egna känslor. Oavsett bakomliggande problematik hos familjerna är en av de avgörande fördelarna med stödhelgsmodellen att man som ledare får en fördjupad kunskap om deltagarna, dels som individer och dels som familjer. Därigenom ges en ökad förståelse för deras sammanhang och behov. Det stärker familjeperspektivet och ledarna kan hjälpa och stärka föräldrarna i sin föräldraroll samt uppmuntra en öppen kommunikation inom familjen. En stödhelg blir ett omfattande stöd under begränsad tid. Vår erfarenhet visar att två stödhelger med fyra till sex månaders mellanrum är optimalt. Då finns tid att påbörja en process under den första helgen och avsluta den under den andra helgen. Processen fortgår inom familjerna även mellan de två stödhelgerna. Temana i övningarna under de två stödhelgerna följer också en tydlig röd tråd som beskrivs senare i kapitlet.
Val av plats Vår erfarenhet är att det är viktigt med en vacker och rogivande miljö såväl inne som ute, både för deltagare och för stödgruppsledare. Trivsamma, fina och ändamålsenliga lokaler att vistas i är lika viktigt som trevliga och fräscha rekreations- och sovrum. Det måste vara möjligt att kunna lägga fokus på arbetet så inte saker runt omkring själ för mycket tid. Även med vandrarhemsstandard kan det bli mycket fint och ombonat. God och vällagad mat är också betydelsefullt för att upplevelsen av god omvårdnad ska bli så bra som möjlig. S t ö d j a famil j e r i kris 125
Stödja familjer i kris riktar sig till dig som arbetar med eller vill arbeta med stödgrupper för barn och föräldrar. Författarna har stor erfarenhet av parallellt stödgruppsarbete inom organisationerna BRIS, Rädda Barnen och Röda Korset.
Stödja familjer i kris
Boken tar avstamp i bland annat salutogen teori samt teorier kring krisreaktioner och vad som hjälper i krisen. Fokus ligger på hur man konkret kan arbeta i de parallella grupperna, med många förslag på teman och övningar. Boken presenterar också en modell med stödhelger, där familjer samlas två hela helger för att få stöd och samvaro.
Gillispie • Grönkvist • Hedrenius • Polfeldt
Barn och föräldrar i familjer som har drabbats av kris behöver stöd och redskap att hantera sin situation. Parallella stödgrupper har visat sig vara ett uppskattat sätt att få stöd och kan bidra till ökad öppenhet i familjen. I de parallella grupperna bearbetar barn och föräldrar sina svårigheter samtidigt, med samma teman och övningar, delvis i separata grupper och delvis tillsammans som familj.
Stödja familjer
i kris
Att arbeta med parallella stödgrupper för barn och föräldrar Annika Gillispie, Sofia Grönkvist Sara Hedrenius, Lotta Polfeldt