9789140689917

MARIA BENGTSSON ULLA LUNDSTRÖM

Medicin 1 riktar sig till Vård- och omsorgsprogrammets kurs Medicin 1. Boken kan med fördel även användas inom andra utbildningar och som uppslagsbok.

Medicin 1 har ett tydligt upplägg med fri­stående kapitel, instuderingsfrågor och förteckning över den medicinska terminologin.

Medicin 1 bygger på innehållet i kombinationsboken Medicin 1+2 men lägger endast vikt vid det som hör till kursen Medicin 1.

Författarna är vårdlärare med långvarig erfarenhet inom såväl gymnasienivå som högskoleoch universitetsnivå.

Maria Bengtsson

Ulla Lundström

MARIA BENGTSSON ULLA LUNDSTRÖM

För att vårda människor måste vi ha kunskap om den friska människan så att vi förstår och ser samband när hon blir sjuk. Vi måste ha kunskaper i anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi.

Medicin 1

Medicin 1

Medicin 1 MARIA BENGTSSON ULLA LUNDSTRÖM

ISBN 978-91-40-68991-7

9

789140 689917

innehåll 1. Anatomi och Fysiologi 6 Cell och vävnad 8 Hud, hår, naglar och slemhinnor 15 Nervsystemet 19 Sinnesorganen 27 Cirkulationsorganen 32 Andningsorganen 40 Rörelseorganen 44 Endokrina organ 51 Mag-tarmorganen 59 Urinorganen 66 Könsorganen 71

2. Mikrobiologi 78 Mikroorganismer 80 Smitta och smittspridning 86 Hygien och förebyggande av smitta 92

3. Sjukdomstecken och undersökningar 98 Iakttagelser av vitala kroppsfunktioner och sjukdomstecken 100 Undersökningar och provtagningar 120

4. Vanliga sjukdomstillstånd 130 Tumörsjukdomar 132 Hudens sjukdomar 144 Nervsystemets sjukdomar 149 Ögats sjukdomar 162 Örats sjukdomar 166 Cirkulationsorganens sjukdomar 168

Andningsorganens sjukdomar 178 Allergisjukdomar 184 Rörelseorganens sjukdomar 188 Endokrina sjukdomar 198 Magtarmkanalens sjukdomar 207 Urinorganens sjukdomar 214 Infektionssjukdomar 223

5. Farmakologi 240 Läkemedel och läkemedelsanvändning 242 Läkemedelsadministrering 246 Dosering av läkemedel 255 Biverkningar och interaktioner 259

6. Olycks- och katastrofberedskap 262 Olyckfallsvård 264 Samhällets hjälpinsatser vid olyckor och katastrofer 281 Brandsäkerhetsarbete 287

7. Terminologi 292 Register

299

Bildförteckning

303

När blodet pulsar och kroppen får sig en riktig genomkörare, då trivs Magnus och Lena som bäst. De brukar springa tidigt på morgonen för att få en bra start på dagen. Då känner de hur andningen kommer igång, alla leder mjukas upp och det blir lättare att tänka. ”Då blir man klar i knoppen.” brukar de säga. De tycker också att det är en vacker och sinnlig upplevelse att känna hur vinden viner i håret och morgonens dofter fyller luften.

När de kommer hem den här morgonen säger Magnus att han funderat under deras löptur. ”Vad är det egentligen som gör att vi kan uppfatta saker omkring oss och förstå vad det är? Eller hur går det till när vi rör oss? Och varför andas man tyngre när man springer?”

Lena, som är undersköterska, säger ”Det där är klassiska frågor om anatomi och fysiologi. Du kanske skulle låna någon av mina böcker och lära dig lite om det?”

6

1 Anatomi och Fysiologi Vad kroppen består av och hur delarna fungerar är grunden inom medicin. Anatomi är den vetenskap som beskriver hur organismer och kroppen är uppbyggd. Fysiologi undersöker och förklarar funktioner i olika delar av kroppen. Tillsammans kommer anatomi och fysiologi ge dig en god förståelse av ämnet medicin och av din egen kropp.

I det här kapitlet får du bland annat läsa om:

• kroppens minsta byggstenar, cellerna • vilka typer av vävnad som finns • olika organ • hur organen bildar organsystem • vad som styr olika kroppsfunktioner.

Punkt 1 ur kursens centrala innehåll: Människokroppens uppbyggnad och utveckling samt dess förmåga till ämnesomsättning, rörelse, retbarhet, skydd, försvar och fortplantning.

7

1.1 Cell och vävnad cell – lat. cyto, den minsta delen av kroppen

Spermie

Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. I kroppen finns cirka hundratusen miljarder celler. Varje cell är en egen levande enhet med egen ämnesomsättning, förmåga till fortplantning och förökning. Cellen är retbar och reagerar på omgivningen och har en mer eller mindre uttalad rörelseförmåga.

Det finns många olika slags celler i vår kropp, t.ex. muskelceller, blodceller, hjärnceller, benceller och äggceller. Cellerna har olika utseende och funktion beroende vilka uppgifter de har. Gemensamt för alla celler är att de är mycket små. Kroppens minsta cell är en blodcell och dess största cell är en äggcell. Omogna celler kallas stamceller och är ännu ej färdigutvecklade celler som inte hunnit få sin specialisering.

Äggcell

Nervcell

Röd blodkropp

Fettcell

Tillsammans bygger cellerna upp kroppens vävnader. Exempelvis bygger olika slags muskelceller upp muskelvävnaden och fettceller bygger upp kroppens fettvävnad. Vävnaderna bildar sedan olika organ, som lungor, njurar och hjärna. Andra celler är helt fria från varandra och rör sig fritt, t.ex. blodceller.

Celler DNA – eng. deoxyribonucleic acid, kemiskt ämne som är bärare av ärftlig information

molekyl – flera atomer som sitter ihop på ett speciellt sätt

8

En cell består till största delen, cirka 80 procent, av vatten. Resten av cellen består av proteiner, fetter, kolhydrater samt arvsmassan DNA. Även om celler har olika utseende beroende på vilka uppgifter de har, så är de i huvudsak uppbyggda på samma sätt.

Cellmembran Cellmembranet är en tunn hinna som omger varje cell. Membranet består av fett och protein och skyddar cellen mot omgivningen. I cellmembranet finns små hål som gör att ämnen som cellen behöver, eller som den önskar bli av med, kan passera. Även större molekyler kan transporteras över membranet med hjälp av specialiserade transportproteiner.

Cytoplasma Cytoplasma är den trögflytande vätska som finns innanför cellmembranet. Cytoplasma består huvudsakligen av vatten, men även flera olika cellorganeller med skilda uppgifter för att klara cellens liv.

Cellorganeller De viktigaste cellorganellerna är mitokondrier, ribosomer, det endo­ plasmatiska nätverket med golgiapparaten samt lysosomer. endoplasmatiskt nätverk cellkärna golgiapparat

ribosomer

cytoplasma mitokondrie cellmembran

lysosom

Mitokondrier Cellens kraftverk, mitokondrierna, utvinner energi från glukos som transporteras in i cellen. Glukosen kommer från de kolhydrater vi äter. När de energirika ämnena med hjälp av syre spjälkas i en förbränningsprocess, så utvinns energi och värme som cellen kan använda för arbete. I celler där det behövs mycket energi t.ex. i muskel­celler finns massor av mitokondrier. Restprodukterna av mitokon­driernas förbränning är koldioxid och slaggprodukter.

Dessa transporteras ut ur cellen genom cellmembranet och utsöndras genom vissa av kroppens organ.

Mitokondrie

Ribosomer Ribosomer har till uppgift att bygga ihop proteiner på det sätt som cellen vill ha. Byggstenarna är aminosyror som transporteras in i cellen och har sitt ursprung i de proteinrika livsmedel vi äter.

9

Endoplasmatiska nätverket Det endoplasmatiska nätverket har flera funktioner men är främst ett transportsystem. Det kan liknas vid ett kanalsystem som förbinder cellens olika delar, från cellmembranet till kärnan. I detta system transporteras ämnen, exempelvis proteiner, inom cellen.

Golgiapparaten En del av de proteiner som tillverkats i ribosomerna förpackas i Golgiapparaten och transporteras via det endoplasmatiska nätverket ut ur cellen.

Lysosomer Lysosomer är cellens renhållningssystem som städar i cellen genom att bryta ner gamla celldelar eller främmande ämnen som kommit in i cellen, t.ex. mikroorganismer.

Golgiapparaten

Cellkärnan Längst in i cellen finns cellkärnan. Den innehåller arvsmassan, DNA, som är unik för varje person. DNA innehåller information om proteiner som kan tillverkas i cellen. På så sätt styr DNA cellens olika funktioner. DNA-molekylerna kopieras vid celldelning för att kunna skapa likadana celler.

DNA I CELLKÄRNAN

Cellkärnan

Kromosom

DNA-spiral

Cellkärnan innehåller kromosomer som består av DNA med genetisk information.

Celldelning Cellens information finns i kromosomer som ligger i cellkärnan.

Människan har normalt 46 kromosomer.

Mitos Mitos kallas den vanliga celldelning som sker efterhand hos kroppens alla celler. De flesta celler har en bestämd livslängd. Cellens

10

information finns i kromosomer som ligger i cellkärnan. Människan har normalt 46 kromosomer. Vid celldelning genom mitos uppstår från en cell två helt identiska nya celler med 46 kromosomer var.

Mitosens olika steg.

Dottercell 46 kromosomer

kromosom

cellkärna

Dottercell 46 kromosomer

membranet upplöses

Meios Meios, reduktionsdelning, innebär halvering av kromosomantalet.

Meios sker vid bildandet av könsceller för att möjliggöra genetisk information från både mamman och pappan. Därför innehåller våra könsceller, dvs. äggceller och spermier, endast 23 kromosomer vardera. Vid en befruktning sammanförs 23 kromosomer från spermien och 23 kromosomer från äggcellen så att den befruktade cellen innehåller 46 kromosomer (23 kromosompar), liksom kroppens övriga celler.

Ett av kromosomparen kallas köns­kromosomer och bestämmer om den befruktade cellen ska utvecklas till en pojke eller flicka. Om det ska bli en flicka så är båda könskromosomerna X-kromosomer och om det ska bli en pojke så är den ena kromosomen en Y-kromosom och den andra en X-kromosom.

46 st kromosomer

23 st

23 st Meios Könsbestämning

Kvinnlig cell

Manlig cell

XX

X

flicka

äggceller

XX

XY

X

X

sädesceller

XY

Y

pojke

11

Vävnader Vävnader består av en samling celler som är fogade ihop med varandra och som tillsammans utgör en funktion. De olika vävnaderna bygger sedan upp de olika organen. För att nämna några exempel så byggs nervvävnad upp av nervceller, muskelvävnad av muskelceller, bindväv av bindvävsceller osv.

Vävnaderna delas in i grupper och huvudgrupperna är epitelväv­ nad, stödjevävnad, nervvävnad, muskelvävnad och flytande vävnad.

Dessa delas i sin tur in i ytterligare undergrupper beroende på utseende och funktion.

Epitelvävnad Hud och slemhinnor är uppbyggda av olika slags epitelvävnad. Epitel­ vävnaden har olika utseende beroende på var den finns och vilken uppgift den har. Några uppgifter för epitelvävnad är att suga upp näringsämnen i magtarmkanalen, fukta inandningsluften och skydda luftvägarna och att vara ett skydd för vår kropp genom huden.

Plattepitel är platta celler som i flera skikt bygger upp hudens yttersta lager.

Kubiskt epitel finns i flera lager i kroppens gångar, t.ex. inne i körtlar och i gallgången.

Cylinderepitel bygger upp slemhinnor. I luftvägarna har cylinder­ epitelvävnaden flimmerhår som renar luften vi andas in.

Stödjevävnader Stödjevävnader skyddar och håller ihop olika delar av kroppen.

Till stödjevävnaderna räknas bindväv och specialiserad bindväv som fettvävnad, broskvävnad och benvävnad.

Bindvävnad innehåller elastiska trådar av hållfasta proteiner som gör den stark och elastisk. Bindväv finns t.ex. i senor och i ledband.

Fettvävnad innehåller fettceller. Dessa kan fyllas med fett­ droppar och fungerar som energireserv. Fett­ cellerna är olika stora beroende på hur mycket fett som lagras.

Broskvävnad är en fast, hård, glatt och något böjlig vävnad.

Ledytorna är klädda med brosk för att ytorna skall glida lätt mot varandra samt skydda ben­ändarna.

Det finns också brosk bl.a. i ytterörat samt i näsans skiljevägg.

Benvävnad bygger upp vårt skelett. Vävnaden är hård och stark beroende på att kalciumkristaller finns inlagrade.

12

Tvärstrimmig hjärt

Tvärstrimmig hjär

Muskelvävnad Muskelcellerna är långsmala och kallas ofta för muskelfibrer.

När muskel­fibrerna drar ihop sig så förkortas muskeln och en kraft uppstår. Det finns både tvärstrimmig muskulatur och glatt muskulatur. Namnen har de fått efter respektive utseende. Tvärstrimmig muskulatur har tvärgående ränder om man tittar på vävnaden i mikroskop. Glatt muskulatur saknar dessa tvärgående ränder.

Det finns tre olika typer av muskler: Hjärtmuskeln som är tvärstrimmig. Arbetar utanför vår viljekontroll, snabbt och uthålligt.

Skelettmuskler som är tvärstimmiga muskler som gör att vi kan röra oss. De styrs med hjälp av vår vilja.

Glatt muskulatur som finns i inre organ, såsom blodkärl, tarmar och urinblåsa. Den glatta muskulaturen kontrolleras inte av vår vilja.

Tvärstrimmig hjär

Tvärstrimmig hjärtmuskel

Tvärstrimmig sk

Tvärstrimmig skelettmuskel

Tvärstrimmig sk

Tvärstrimmig sk

Glatt muskel Glatt muskel

Glatt muskel Glatt muskel

Nervvävnad Nervvävnad bygger upp hjärnan, ryggmärgen och nerverna.

Nervceller­nas uppgifter är att ta emot och förmedla impulser till kroppen. Infor­mation skickas från hjärnan till kroppen, från kroppen till hjärnan och från omgivningen till hjärnan.

Flytande vävnad Flytande vävnad cirkulerar runt i kroppen. Hit räknas blod och lymfa. Blod består av plasma, som är en proteinrik vattenlösning, samt olika blodceller (röda, vita och blod­plättar). Blodet når hela vår kropp genom blodkärlen. Dess viktigaste funktion är att transportera syre till kroppens olika delar. Lymfa är en vätska som cirkulerar i ett separat system i närheten av de stora blod­ådrorna och har bland annat till uppgift att ta hand om överskottsvätska och att delta i immunförsvaret.

13

instuderingsfrågor

1. Var i cellen finns arvsmassan?

2. Hur många kromosomer har människan normalt?

3. Vilka olika typer av vävnader finns i kroppen?

4. Ge exempel på uppgifter som de olika vävnaderna har.

5. Vilka är kroppens minsta och största celler?

6. Vad består en cell av?

7. Beskriv hur en cell är uppbyggd, rita gärna.

8. Vad är en stamcell?

9. Vilka olika uppgifter har cellorganellerna och vad heter de?

10. Beskriv mitos.

11. Beskriv meios.

12. Hur länge lever normalt olika typer av celler?

13. Vilka olika typer av muskelvävnader finns?

14. Ge exempel på flytande vävnader.

terminologi Cellmembran Avgränsande hinna runt cellen Cellorganeller Arbetande organ i cellen

14

Cytoplasma

Cellvätska

Epitelceller

Celler som bildar en täckande vävnad

Meios

Celldelning med halvering av kromosomantal

Anna berättar för sin kompis Emma att det svider och bränner när hon kissar. Anna vill inte ens gå på toaletten för att det gör så ont.

Det har aldrig känts så här förr och Anna vet inte vad det kan bero på. Emma tycker att Anna ska gå till vårdcentralen och följer med henne dit. Anna får lämna ett urinprov och med hjälp av det visar det sig att hon har en bakteriell urinvägsinfektion.

Anna tycker att det är konstigt att det är en så liten sak som en bakterie, en mikroorganism, som är orsaken till all smärta. Anna har massor av frågor: ”Hur kan ni vara säkra på diagnosen när bakterien är så liten, har ni sett rätt? Smittar det och kan jag göra något för att det inte ska bli värre?” Emma vill också veta hur hon själv ska undvika att få det: ”Var kommer en bakteriell infektion från och kan man förhindra det på något sätt?”

78

2 Mikrobiologi I detta kapitel kommer du läsa om mikroorganismer. Du får bland annat lära dig hur de fungerar och om olika sorter som finns. Du kommer även få läsa om hur smitta sprids och hur man kan hindra smitta.

• Mikroorganismer • Bakterier • Virus • Smitta och smittspridning • Smittvägar • Hygien och förebyggande av smitta • Basala hygienrutiner • Multiresistenta bakterier • Smittskyddslagen

Punkt 2, 4 och 8 ur kursens centrala innehåll: Vanliga sjukdomar och deras orsaker, symtom och diagnoser, undersökningar, medicinska behandlingar samt vård och omsorg vid dessa sjukdomar.

Vanliga mikroorganismer och deras spridningsvägar.

Medicinsk terminologi.

79

2.1 Mikroorganismer mikroorganism – levande varelse som är osynliga för ögat

Det gemensamma för mikroorganismer eller mikrober är att de är så små att vi behöver mikroskop för att kunna iaktta dem. I övrigt är de väldigt olika.

Det finns många olika sorters mikroorganismer såsom bakterier, virus, mycoplasma, protozoer, rickett­ sier och svampar. De flesta är oftast nyttiga och har stor betydelse för människors och jordens väl, men ibland förorsakar de sjukdomar. Virus är inga levande organismer och tillhör därmed inte gruppen mikro­ organismer per definition, men brukar oftast belysas i samma avsnitt.

Mikroorganismer finns överallt och har avgörande betydelse för livet. De bryter ner organiskt material genom en förruttnelse och de utgör föda till bland annat fiskar. Jäst som används vid bakning består av jästsvampar och vid nedbrytningen av kolhydrater bildas t.ex. koldioxid och vatten, och vid låg syrehalt även etanol. Även vid produktion av öl används jäst­ svampar. Näringsämnen i jorden bildas av bakterier.

Med hjälp av mikroorganismer bryts både trädgårds- och hushållsavfall ned till jord.

Mikroorganismer som kan orsaka sjukdomar Bakterier

Små encelliga organismer som behöver rätt förutsättningar för att förökas.

Många av våra vanliga sjukdomar orsakas av bakterier, t.ex. halsfluss, urinvägsinfektion och lunginflammation.

Rickettsier

är en sorts bakterie, men den kan inte föröka sig utanför en värdcell.

Mycoplasma är en typ av bakterie som saknar cellvägg och orsakar t.ex. lunginflammation.

Protozoer

En form av encelliga organismer, urdjur, t.ex. amöbor och spordjur som bl.a. lever i subtropiska och tropiska klimat och kan orsaka t.ex. malaria.

Svampar

Kan förorsaka olika typer av hudsjukdomar. Svampsjukdomar kallas mykoser.

Virus

Är storleksmässigt mindre organismer än bakterier. De är parasiterande och måste ha en värdcell för att leva och föröka sig. Virus orsakar vanliga sjukdomar såsom förkylning och magsjuka.

80

H1N1-virus orsakade svininfluensan 2009.

Olika typer av infektionssjukdomar har följt mänskligheten i alla tider. Det har varit spetälska (lepra), digerdöden, spanska sjukan m.fl. Dessa sjukdomar kan synas tillhöra historien men vi har in­ fektionssjukdomar även idag, såsom AIDS, Sars, fågelinfluensan och svininfluensan.

Mikroorganismers livsbetingelser För att kunna utvecklas och föröka sig optimalt har alla mikro­ organismer olika och specifika krav. Bakterier behöver näring, vanligtvis glukos, för att kunna föröka sig. Bakterier kan hittas i stort sett i alla ekosystem på jorden, och i väldigt extrema miljöer.

De bakterier som vi talar om här och som för människan är pato­ gena behöver rätt temperatur för att kunna föröka sig och trivs bäst i ungefär 37 grader. De ska också ha ett visst mått av fuktighet. Om de torkar dör de eller går in i ett vilostadium. De flesta mikroorga­ nismer vill ha en basisk miljö dvs. ett pH-värde på över 7,35. Många mikroorganismer vill ha mörker och tål inte solljusets ultravioletta strålning.

patogen – sjukdomsframkallande

Förökning Bakterier förökar sig genom delning. Detta sker i optimal miljö un­ gefär var 20:e minut, vilket teoretiskt innebär att en bakterie kan ge upphov till hundra miljoner bakterier på ett dygn. Ju bättre livsbe­ tingelser desto större förmåga har bakterien att föröka sig.

Virus använder en värdorganism för att föröka sig. Viruset in­ vaderar en cell och får den att producera nya viruspartiklar som är identiskt lika det angripande viruset och sedan gör så att cellen brister och de nybildade viruspartiklarna frigörs.

Mikrober kan förändras, mutera, för att ha större förutsättning­ ar att överleva. En mutation innebär att mikrobens arvsanlag för­ ändras, vilket bl.a. hjälper den att undkomma människans immun­ försvar. Påverkan av ultraviolett ljus, kemiska medel eller radioaktiv strålning kan sätta igång en sådan förändring.

mutation – förändring av arvsanlag

81

Med kunskap om mikrobers livsbetingelser och förökning är det lättare att förstå hur man ska minska smittspridning och därige­ nom minska risken för infektioner.

Bakterier En bakterie lever sitt eget liv och har de funktioner som känne­ tecknar allt liv. De har förmåga att föröka sig, har en egen ämnes­ omsättning och har en viss rörelseförmåga. För att klara detta har bakteriecellen en rad olika funktioner.

Bakteriecellens uppbyggnad

cellvägg (kan sägas vara bakteriens skelett)

fimbrier (proteintrådar som hjälper till att fästa vid tex andra bakterier)

flageller (rörelseorgan av proteiner)

cellmembran (omsluter bakterien och reglerar salter, näringsämnen och avfallsprodukter)

cellkärna (innehåller bakteriens arvsmassa)

cytoplasma (proteinrik vätska där flera reaktioner sker som är viktiga för bakterien)

Bakteriens uppbyggnad Kapsel Vissa bakterier omges av en kapsel. Den består av socker och vatten och ger bakterien ett extra skydd. Kapseln kan skydda bakterien från att ätas upp, fagocyteras, av t.ex. vita blodkroppar.

Sporer Sporer är en bildning som vissa bakterier har. Sporbildande bak­ terier är mycket motståndskraftiga mot yttre påverkan. Vid behov, för att skydda sig mot en extrem miljö, tillbakabildas bakteriekropp­ en och endast sporen, med bakteriens arvsanlag, finns kvar (bakte­ rien kan då inte verka eller föröka sig). När miljön är mer gynnsam återbildas bakterien. Enda sättet att ta död på en spor är via auto­ klavering, dvs. genom mycket hög värme under längre tid.

82

Utseende Man skiljer bl.a. på kulformiga (kocker), stavformiga (baciller) eller spiralformade (spiroketer) bakterier.

Kocker

Baciller

Kocker delas i sin tur in efter hur de är uppbyggda och har därav fått sitt namn. Streptokocker ligger i kedjor, diplokocker i par och stafylokocker ligger formade som druvklasar. Exempel på vanliga stavformiga bakterier är e-coli, salmonella och kolera.

Streptokocker

Spiroketer

strepto – vriden diplo – dubbel staphylé – druvklase-lik

Diplokocker

Aeroba/anaeroba En del bakterier behöver syre för att kunna leva och utvecklas.

Dessa kallas aeroba. Andra bakterier trivs bäst i en syrefattig miljö och kallas då anaeroba.

aeroba – behöver syre anaeroba – behöver inte syre

Virus Virus är mycket små partiklar. Virus är ingen livsform eller egent­ lig cell och har ingen egen ämnesomsättning utan lever och förökar sig m.h.a. en värdcell. Virus kan infektera människor, djur, växter

83

och bakterier. Virus tål nedfrysning men är känsliga för värme. De flesta dör vid 60 grader under 30 minuter. De är inte alls känsliga för antibiotika.

Viruspartikels uppbyggnad Virus är beroende av en levande cell för att föröka sig i. Där kan den påverka värdcellen att släppa ut nya virus som är skapade inne i värdcellen. När människokroppens celler är infekterade av virus producerar dessa celler bl.a. ett ämne som heter interferon, vilket hjälper till att skydda andra celler från att bli infekterade.

Svampar Det finns en mängd olika arter av svampar. Vissa av dessa förorsa­ kar sjukdomar. Till utseendet är de trådiga och greniga.

Svampar förökar sig via sporer eller genom att knoppa av sig från modersvampen. Vissa svampar producerar toxiner (gifter).

Svampar kan förorsaka olika hudsjukdomar, allergier och för­ giftningar vid nedsatt immunförsvar. Svampsjukdomar kallas mykoser. Svampar som förorsakar hudinfektioner, t.ex. ringorm, benämns dermatofyter.

Candida albicans är vanligt förekommande och orsakar mykoser i mun, underliv och på huden (candidos).

Svampodling.

84

Protozoer Det finns många olika arter av protozoer. Storlek och utseende varierar. De har olika utvecklingsstadier och en viss rörelseförmåga.

Många protozoer lever i subtropiska och tropiska klimat. Sjuk­dom­ en malaria orsakas av en protozo som sprids via myggor.

Sjukdomen är ett stort problem i tropikerna.

Protozoernas utseende kan variera mycket.

Mycoplasma Mycoplasma är en bakterielik organism. Myco­plasman kan förorsaka t.ex. lunginflammationer.

instuderingsfrågor

1. Ge exempel på några mikroorganismer.

2. Vilken nytta kan vi ha av mikroorganismer?

3. Vad innebär mutation?

4. Ge exempel på några sjukdomar som bakterier kan orsaka.

5. Ge exempel på några sjukdomar som virus kan orsaka.

6. Ge exempel på infektionssjukdomar som drabbat mänskligheten genom historien.

7. Vad behöver en bakterie för att överleva och föröka sig?

8. Hur ofta förökar sig en bakterie?

9. Beskriv hur ett virus förökar sig.

10. Beskriv hur en svamp förökar sig.

85

Karin Andersson, 35 år, arbetar som sekreterare. Hon har under den senaste månaden gått ned i vikt, är trött och orkar inget. Några av hennes kollegor har sagt att hon ser blek och trött ut men Karin har svarat att det inte är något speciellt. Karins man har märkt att hon sover dåligt och ofta klagar över huvudvärk.

– Hur känner du dig?, frågar han henne över middagen.

– Det är bra, jag måste bara bli klar med det här på jobbet så om jag jobbar lite efter maten kommer det kännas bättre, svarar Karin.

– Du kanske skulle ta det lite lugnt istället, det kanske är stress som gör att du har varit lite nedstämd på sistone.

– Jag har inte varit nedstämd, snäser Karin och lämnar bordet och säger att hon nog ska bli bättre när det är mindre att göra.

En vecka senare har Karins man övertalat henne att gå till vård­ centralen och påbörja en utredning. Läkaren säger att det kan vara stress som påverkar henne negativt men vill också undersöka om det är någon annan sjukdom som ligger bakom.

130

4 Vanliga sjukdomstillstånd I detta kapitel får du grundläggande kunskaper om några vanliga sjukdomstillstånd. För att förstå sjukdomarna kommer vi se på varje sjukdoms orsak, symtom, diagnos och behand­ ling. Sjukdomstillstånd kan delas in i grupper beroende av vilken del av kroppen eller vilka organ som den påverkar.

Du kommer bland annat få lära dig om sjukdomar i:

• Huden • Nervsystemet • Ögat • Cirkulationsorganen • Mag-tarmkanalens sjukdomar.

Punkt 2, 3 och 4 ur kursens centrala innehåll: Vanliga sjukdomar och deras orsaker, symtom och diagnoser, undersökningar, medicinska behandlingar samt vård och omsorg vid dessa sjukdomar.

Vanliga läkemedel, deras verkningssätt, användningsområden och biverkningar samt lagar och andra bestämmelser som gäller för läkemedelsanvändning.

Vanliga mikroorganismer och deras spridningsvägar.

131

4.6 Cirkulationsorganens sjukdomar Många av cirkulationsorganens sjukdomar är åldersrelaterade eller orsakas av vår livsstil.

Ateroskleros Ateroskleros innebär åldersrelaterade förändringar i kärlväggen.

Dessa förändringar börjar redan i tonåren och ökar successivt under hela livet. Förändringarna ligger ofta till grund för andra sjukdomar i cirkulationsorgan och kärl.

Orsak Ateroskleros kan efterhand, oftast först i övre medelåldern, leda till förträngningar i kärlen som gör att blodets väg försvåras och att det lättare bildas blodproppar, tromboser. Faktorer som förvärrar de aterosklerotiska förändringarna är ärftlighet, rökning, högt blodtryck och rubbade blodfetter. Man vet också att de aterosklerotiska förändringarna påverkas negativt av diabetes mellitus, fysisk inaktivitet, övervikt och stress.

En förträngning byggs gradvis på och kan så småningom bilda blodproppar.

Behandling Det är viktigt att försöka komma till rätta med livsstilar som förvärrar aterosklerosen. Råd om fysisk aktivitet, rökstopp, bra kostvanor samt minskning av stress ges. Läkemedelsbehandling för att komma till rätta med högt blodtryck, diabetes och rubbade blodfetter kan i vissa fall ges.

Kosten är en viktig faktor för att förebygga och behandla hjärt- och kärlsjukdomar.

168

Högt blodtryck Vid högt blodtryck (hypertoni) är trycket inne i blodkärlen för högt.

Det sliter på kroppen och det finns risk för att organ skadas. Förhöjt blodtryck medför en ökad risk för t.ex. ateroskleros, hjärtinfarkt och stroke.

Blodtrycket anges i mmHg, t.ex. 120/80 mmHg. Den första siffran (120) visar hur högt trycket är i kärlet när hjärtat drar ihop sig och blodet pumpas ut (systole). Den sista siffran (diastole) visar hur högt trycket är i kärlet när hjärtat vilar. Normalt ska blodtrycket ligga under 140/90 för friska människor.

Orsak I 95 procent av fallen vet man inte orsaken till varför man får högt blodtryck. Den ärftliga faktorn tror man spelar en stor roll. I ett fåtal fall är orsaken njurskador eller hormonella rubbningar.

Många riskfaktorer är kända, såsom rökning, övervikt, lipid­ rubbningar och nedsatt insulinkänslighet.

Diagnos Blodtryck över 140/90, mätt vid tre olika tillfällen, räknas som förhöjt blodtryck. För diabetiker rekommenderas helst ännu lägre blodtryck (max 130/80–85), då de har större risk för hjärtsjukdom. Det är vanligt att man vid någon enstaka gång vid stress kan ha högt blodtryck och det behöver inte vara farligt. Är trycket upp till maximalt 160/100 räknar man det som en mild blodstrycksförhöjning.

Behandling Om man har en mild blodtrycksförändring och inga andra riskfaktorer finns, så kan livsstilsförändring prövas och kan ha god effekt. Det kan innebära daglig motion, stresshantering samt att lägga om kostvanor till ett minimerat intag av kol­hydrater.

Sådana livsstilsförändringar har i studier visat sig gynnsamma mot ett för högt blodtryck.

Om blodtrycket är kraftigt förhöjt eller om man har en mild blodtrycksförhöjning kombinerat med andra riskfaktorer, såsom

Regelbundna promenader är en aktivitet som oftast rekommenderas för att påverka blodtrycket positivt.

169

hereditet – ärftlig benägenhet för en sjukdom

hereditet, diabetes, fetma, rubbade blodfetter eller om en person röker, brukar läkemedelsbehandling ges. Det är viktigt att genom olika åtgärder försöka minska blodtrycket eftersom ett högt blodtryck påverkar alla organ i kroppen och kan leda till andra sjukdomar.

Kärlkramp Vid kärlkramp (angina pectoris) upplevs ett tryck eller en smärta i bröstet framför allt vid ansträngning. Smärtan beror på att blodflödet i hjärtats kranskärl är försämrat på grund av en förträngning.

Vid kärlkramp är smärtan övergående och det blir ingen skada på hjärtmuskeln.

Stabil och instabil angina Vid kärlkramp skiljer man på stabil och instabil angina.

Vid stabil angina är smärtan ansträngningsutlöst och förvärras av blåst och kyla. Stora måltider kan också utlösa besvären. Vid stabil angina släpper smärtan när man vilar, vanligen efter några minuter.

– Vid instabil angina kommer smärtan även utan ansträngning och kan utlösas vid betydligt mindre ansträngning. Om smärtan inte gått över efter 15 minuters vila bör man ringa 112 för ambulans till sjukhus då det kan vara ett tecken på hjärtinfarkt.

Diagnos och undersökningar Diagnosen ställs med hjälp av de symtom patienten beskriver.

Därefter kompletteras diagnosen med nedanstående undersökningar.

Läkare lyssnar på hjärta och lungor och mäter blodtryck, kontrollerar blodsocker, blodvärde och blodfetter för att bedöma det allmänna hälsotillståndet EKG-undersökning görs för att kontrollera hjärtats arbete. För att bedöma arbetsförmåga och syrebrist i hjärtat under ansträngning görs ett arbets-EKG. Kranskärlsröntgen görs för att kunna bedöma var förträngningen sitter och hur denna ska behandlas.

Arbets-EKG tas i en aktiv situation, exempelvis kan man cykla på en motionscykel eller gå på ett gåband.

170

Behandling Det är viktigt att patienten försöker leva sunt med bra kostvanor, fysiska aktiviteter och minskad stress.

Under ett kärlkrampsanfall ges tabletter eller spray under tungan med läkemedel som vidgar kärlen ute i kroppen. Blodet ansamlas därmed ute i kroppen istället och minskar belastningen på hjärtat. Om blodfetterna är rubbade ges blodfettssänkande läkemedel, s.k. statiner. Blodförtunnande läkemedel ges också för att förhindra blodproppsbildning.

Om läkemedelsbehandlingen inte är tillräcklig görs en s.k. ballong­vidgning. Det innebär att en kateter (slang) med en uppblåsbar ballong förs in genom ett blodkärl i ljumsken eller i handleden och vidare upp till hjärtat och in i det kranskärl som har en förträngning. Ballongen blåses upp inne i det förträngda kärlet som därmed vidgas och blodflödet blir bättre. Ofta sätts ett litet metallnät, ett s.k. stent, in i kärlet för att för­ hindra att förträngningen kommer tillbaka.

En krankärlsoperation, s.k. bypass-operation, innebär att man tar ett blodkärl från benet och Vid en ballongvidgning förs en ballong in i kranskärlet med förträngning. Ballongen blåses upp och vidgar sätter in det mellan hjärtats kranskärl för att kärlet. Ofta sätts ett litet metallnät in som förhindrar kunna leda förbi förträngningen. För att komma att förträngningen kommer tillbaka. åt hjärtat måste man öppna bröstkorgen och lyfta ut bröstbenet vilket är ett stort ingrepp. Denna metod blir aktuell om det inte går att nå det förträngda kärlet via ballongvidgning. Vilken metod som är lämpligast bestäms från resultatet av kranskärlsröntgen.

Hjärtinfarkt Vid hjärtinfarkt (infarctus myocardie) täpps blodkärl i hjärtats kranskärl till så att blodtillförseln hämmas och en syrebrist uppstår som skadar hjärtats muskelvävnad.

Orsak Hjärtvävnaden skadas för att blodflödet, och därmed syretillförseln till hjärtmuskeln, hindras. Riskfaktorer för att drabbas av hjärtinfarkt är rökning, högt blodtryck, dåliga blodfetter, diabetes, fysisk inaktivitet, stress och övervikt.

Vid hjärtinfarkt täpps blodkärl i hjärtats kranskärl till så att blodtillförseln hämmas och en syrebrist uppstår.

171

Symtom Vid hjärtinfarkt upplevs en stark och ihållande smärta i bröstkorgen. Smärtan kan stråla ut i armarna, bak i ryggen, ner i magen eller upp mot halsen och käkarna.

Andra symtom som också ofta finns med är illamående, andnöd kallsvett, yrsel och ångest. Smärtan upplevs inte alltid och det är vanligt att kvinnor och äldre har mer diffusa symtom än män, vilket kan göra att man missar att det rör sig om en hjärtinfarkt.

Diagnos Med hjälp av typiska symtom och ett EKG kan man utläsa om en patient har en hjärtinfarkt. Detta kan sedan bekräftas med blodprov. Med ultraljud bedömer man hur hjärtats pumpförmåga har påverkats av hjärtinfarkten och en kranskärlsröntgen görs för att bedöma vilka kärl som är tilltäppta och om det är möjligt att genom ballongvidgning göra passagen fri igen.

Behandling Vid misstanke om hjärtinfarkt är det viktigt att snabbt komma till sjukhus för att minimera skadeverkningarna av syrebristen. Övervakning görs kontinuerligt av hjärtats rytm.

Smärtstillande läkemedel och oxygen ges i det akuta skedet. Även kärlrelaxerande medel ges för att vidga kärlen och avlasta hjärtat. I samband med den kranskärlsröntgen som görs för att ställa diagnos och undersöka skador på hjärtat kan man också vidga kärlet med hjälp av ballongvidgning. Ibland ges läkemedel, s.k. trombolysbehandling, för att försöka lösa upp den blodpropp som har bildats.

Om hjärtats rytm påverkats ges läkemedel för att återställa och lugna hjärtrytmen. Ibland måste man göra en bypass-operation då det skadade kärlet ersätts med en ven från benet.

Hjärtsvikt Hjärtsvikt (hjärtinsufficiens) innebär att hjärtat inte klarar av att pumpa ut tillräckligt med blod till kroppen. Därmed får kroppens celler för lite näring och syre. Hjärtat klarar inte heller av att ta hand om det blod som kommer tillbaka från venerna vilket gör att vätska ansamlas ute i kroppen eller uppe i lungorna.

Hjärtsvikt är en vanlig sjukdom och man bedömer att 2–3 % av Sveriges befolkning har hjärtsvikt.

172

Orsak En orsak till hjärtsvikt är att en hjärtinfarkt har orsakat en bestående skada på hjärtmuskeln som sätter ned dess funktion. Högt blodtryck under en längre tid är en annan orsak och kan göra att hjärtat får jobba mot ett alltför högt tryck och klarar i längden inte av det arbetet. Hjärtsvikt kan också orsakas av skador i hjärtat, som skador på klaffar, hjärtmuskel eller rytmrubbningar.

Symtom Sjukdomen utvecklas ofta gradvis och det kan ta tid innan patienten märker några symtom. I början kanske man bara noterar trötthet och en ökad andfåddhet. Symtomen varierar beroende på vilken del av hjärtmuskeln som är skadad. Man skiljer därför på högerkammarsvikt och vänsterkammarsvikt. Men ofta har patienten både en skada i höger och vänster sida av hjärtat och alla symtomen kan då finnas.

Högerkammarsvikt Om det är höger sida av hjärtat som är svagt så har blodet svårt att passera igenom höger hjärthalva och blod och vätska ansamlas då i vävnaderna ute i kroppen. Symtomen blir svullna ben och anklar samt ofta även viktuppgång. Personen kissar ofta mer nattetid när vätskan får lättare att komma tillbaka in i cirkulationen.

Vänsterkammarsvikt Om det är vänster hjärthalva som är skadad så ansamlas blodet istället i lungkretsloppet och vätska kan träda ut i lungorna med allvarliga symtom till följd. Till en början visar det sig kanske som andfåddhet men om vätskeutträdet till lungorna blir tillräckligt stort uppstår lungödem (se nästa sida) vilket kan vara ett livshotande tillstånd.

Diagnos och undersökningar Diagnosen ställs ofta med hjälp av de symtom patienten uppvisar såsom svullnad, trötthet och andfåddhet. Läkaren lyssnar på hjärtat, mäter blodtrycket, tar ett EKG samt hjärt-lungröntgen för att fastställa orsaken till hjärtsvikten.

Behandling Behandlingen är beroende av orsaken till att hjärtat sviktar. Är det en skada på klaffarna så kan dessa ibland opereras. Om hjärtsvikten är orsakad av högt blodtryck försöker man medicinera så att trycket minskar. Är orsaken en rytmrubbning försöker man i första hand

173

komma tillrätta med den genom medicinering, därefter operation eller pacemakerbehandling. I vissa fall går orsaken inte att behandla utan man väljer istället att effektivisera hjärtats pumparbete genom medicinering med digitalis. Belastningen på hjärtat kan minskas genom vätskedrivande läkemedel, diuretika. I mycket allvarliga fall av hjärtsvikt, om patienten i övrigt är i skick att klara av det, kan en hjärttransplantation övervägas.

Lungödem Lungödem innebär att vätska från blodet träder ut i lungorna.

Obehandlat kan detta leda till att man ”drunknar” i sin egen vävnadsvätska. Den kan t.ex. uppstå akut i samband med en hjärtinfarkt.

Orsak Lungödem orsakas av sviktande vänsterhjärtkammare. Om hjärtat vid exempelvis hjärtsvikt inte förmår att ta emot blodet från lungorna så ansamlas blodet i lungorna och vätska från blodet trycks ut i dem.

Symtom Symtomen vid ett akut lungödem är kraftig andnöd, kallsvett, blekhet, ökad puls, ångest, rosslig andning och en rosa, skummig vätska kan komma ur munnen. Om en person upptäcks med dessa symtom är det viktigt att skyndsamt se till att de får sjukhusvård varför du bör ringa ambulans eller tillkalla sjuksköterska eller läkare.

Behandling

infusion – vätska eller läkemedel som tillförs direkt i en ven. I dagligt tal kallat dropp.

Personen måste omedelbart få sjukhusvård för att överleva och läkemedels­behandling sätts in omgående. I väntan på denna låter man patienten sitta upp och stänger eventuella pågående infusionslösningar för att inte tillföra ytterligare vätska till en redan belastad cirkulation. Personen har ofta svår ångest vilken man får försöka mildra genom att vara närvarande och lugna. Den läkemedelsbehandling som ges i det akuta skedet är vätskedrivande, diuretika.

Detta för att minska belastningen på hjärtat. Hjärtstärkande läkemedel som digitalis brukar också ges i det akuta skedet. Ofta ges oxygenbehandling för att säkerställa så bra syrgashalt i blodet som möjligt.

Blodpropp Blodpropp (djup ventrombos) innebär att blodet levrar sig och täpper till ett blodkärl så att blodet får svårt att passera. Blodproppar kan uppstå var som helst i kroppen men är vanligast i benen.

174

Risken ökar om man är i stillhet t.ex. vid sängläge eller långa resor.

P-piller, rökning och övervikt ökar risken att drabbas. Äldre personer drabbas oftare än yngre.

Symtom Symtomen är svullnad, värmeökning och rodnad över t.ex. vaden.

Det gör ont och vaden känns hård och spänd om man klämmer på den. Lätt feber kan förekomma.

Förebyggande För att förebygga blodpropp är det viktigt att vara i rörelse, försöka gå ner i vikt samt att sluta röka.

För kvinnor som har en ökad risk för blodproppsbildning bör inte p-piller användas som preventivmedel. Inför operationer där man vet att en ökad risk för blodproppsbildning förekommer ger man läkemedel som tunnar ut blodet förebyggande.

Diagnos Diagnos ställs med hjälp av ultraljud och/eller kärlröntgen (angio­grafi) av benets vensystem.

Ibland tas blodprov för att upptäcka ärftliga orsaker.

Vid alla hjärt- och kärlsjukdomar rekommenderas rökare alltid att sluta röka eftersom rökning är en starkt bidragande orsak till dessa sjukdomar.

Behandling Blodförtunnande läkemedel ges för att hjälpa till att lösa upp blodproppen och hindra att den byggs på ytterligare. Inledningsvis ges ofta injektioner av heparin därefter brukar tablettbehandling ges. Vid användande av blodförtunnande läkemedel bör man vara observant på blödningar som kan vara ett tecken på för hög dos läkemedel. Blodprov kontrolleras också för rätt dosering av det blodförtunnande läkemedlet. Behandlingen pågår i flera månader.

Kompressionsstrumpa, s.k. stödstrumpa, används för att motverka svullnad och hjälpa blodet tillbaka till hjärtat. Patienten uppmanas att hålla benet i högläge vid stillasittande.

Komplikationer En blodpropp som upptäcks och behandlas i tid är vanligen inte farlig. Men ibland kan en eller delar av en blodpropp lossna och föras vidare med cirkulationen till lungorna och därför ska patienten vara i stillhet till att börja med. Om blodproppen fastnar i lungornas fina kapillärnät, s.k. lungemboli, kan tillståndet snabbt bli livshotande och omöjligt att behandla och patienten avlider.

175

Blodbrist Blodbrist (anemi) innebär att det finns för lite hemoglobin (Hb) i blodet.

Orsak Det kan finnas flera olika orsaker till anemi såsom; – att det inte produceras tillräckligt med röda blodkroppar på grund av sjukdomar såsom leukemi eller njursjukdomar.

– förlust av blod vid skador, stora menstruationer eller efter operationer.

– att de röda blodkropparna bryts ner (hemolys) vid sjukdomen hemolytisk anemi.

– nedsatt produktion av hemoglobin vid exempelvis för litet intag av järn i födan eller minskat upptag av järn i tarmen, brist på vitamin B12 eller folsyra.

Symtom Eftersom hemoglobinet i de röda blodkropparna bär syret så uppkommer symtomen av Hb-brist på grund av att cellerna i kroppen får för lite syre. Symtomen är bl.a. kraftig trötthet, blekhet, att personen har lätt att svimma samt har huvudvärk.

Undersökningar Olika blodprov diagnostiserar hur utbredd anemin är och kan också ge vägledning om anemins orsak.

Behandling Vilken behandling som blir aktuell beror på orsaken. Är orsaken blodförlust så rättas anemin till om man kan få stopp på blödningen.

Om anemin beror på järnbrist kan järn tillföras. Ibland kan orsaken vara att det saknas vitamin B 12som behövs för att vi ska ta upp järn från tarmen och då ges detta. Om orsaken är leukemi, andra blodsjukdomar eller njursvikt måste dessa sjukdomar behandlas.

176

instuderingsfrågor

1. Vilka värden räknar man som för högt blodtryck?

2. Vad innebär systole respektive diastole?

3. Hur skiljer man mellan kärlkramp och hjärtinfarkt?

4. Vilken behandling ges vid kärlkramp?

5. Vilka är symtomen på hjärtinfarkt?

6. Vilka är symtomen vid högerkammar svikt och varför uppstår de?

7. Vilka är symtomen vid vänsterkammar svikt och varför uppstår de?

8. Hur behandlas hjärtsvikt?

9. Vilka är symtomen på lungödem?

10. Vilken är behandlingen vid lungödem?

11. Vilka är symtomen på djup ventrombos?

12. Varför kan det vara bra att använda kompressionsstrumpa?

13. Varför bör man alltid behandla en djup ventrombos?

14. Vilka är symtomen på anemi?

15. Ge exempel på utlösande faktorer för kärlkramp.

16. Vilka kan orsakerna vara till hjärtinsufficiens?

terminologi Otit

Öroninflammation

Anemi

Blodbrist

Angina pectoris Kärlkramp Hjärtinsufficiens Hjärtsvikt Hypertoni

Högt blodtryck

Infusion

Vätska som tillförs i en ven

Lungödem

Vätska i lungorna

Ventrombos

Blodpropp i en ven

177

MARIA BENGTSSON ULLA LUNDSTRÖM

Medicin 1 riktar sig till Vård- och omsorgsprogrammets kurs Medicin 1. Boken kan med fördel även användas inom andra utbildningar och som uppslagsbok.

Medicin 1 har ett tydligt upplägg med fri­stående kapitel, instuderingsfrågor och förteckning över den medicinska terminologin.

Medicin 1 bygger på innehållet i kombinationsboken Medicin 1+2 men lägger endast vikt vid det som hör till kursen Medicin 1.

Författarna är vårdlärare med långvarig erfarenhet inom såväl gymnasienivå som högskoleoch universitetsnivå.

Maria Bengtsson

Ulla Lundström

MARIA BENGTSSON ULLA LUNDSTRÖM

För att vårda människor måste vi ha kunskap om den friska människan så att vi förstår och ser samband när hon blir sjuk. Vi måste ha kunskaper i anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi.

Medicin 1

Medicin 1

Medicin 1 MARIA BENGTSSON ULLA LUNDSTRÖM

ISBN 978-91-40-68991-7

9

789140 689917