9789144112435

DVETENSKAPLIGA

EGREPP ORI OCH PRAKTIK

BEGR I TEORI OC

Vårdvetenskapliga begrepp VÅRDVETENSKAPLIGA i teori och praktik

BEGREPP VÅRDVETENSKA I TEORI OCH PRAKTIK L e na W i k lu n d Gust i n I nge ge r d Be rgbom (r e d.)

BEGRE BEGREPP Andra upplagan

VÅRDVETENSKAPLIGA

VÅRDVETE

BEGR

I TEORI OCH PRAKTIK VÅRDVETENSKAPLIGA VÅRDVETENSKAPLIGA I TEORI OC ENSKAPLIGA TEORI OCH PRAKTIK I TEORI OCH PRAKTIK Redaktörer

BEGREPP BEGREPP REPP VÅRDVETENSKAPL CH PRAKTIK Lena Wiklund Gustin Ingegerd Bergbom

BEGREP

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 34220 ISBN 978-91-44-11243-5 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2012, 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Printed by Mediapool Print Syd AB, Estonia 2017

3

INNEHÅLL

Förord 13 Författarnas förord 15 Författarpresentation 17 1 Inledning 25 Lena Wiklund Gustin och Ingegerd Bergbom

Del I ATT UTVECKLA OCH LÄRA SIG BEGREPP 2 Begrepp och begreppsbildning inom vårdvetenskap som disciplin 31 Katie Eriksson och Ingegerd Bergbom

Identifiering och val av begrepp 33 Att ordna begrepp 35 Den grundläggande begreppsordningen 35 Att bestämma begrepp 42 Begreppsmodeller och teorier 43 Avslutande reflektion 45 Referenser 45 3 Begreppsutveckling på livsvärldsfenomenologisk grund 49 Margareta Asp

Vad är ett begrepp? 50 Vad är begreppsutveckling? 51 Ontologiska antaganden 51 Från fenomen till begrepp 53 Tal och språk 54 Begreppens användbarhet 55 En modell för begreppsutveckling 56 Att lära sig använda begrepp 57 Avslutande reflektion 57 Referenser 58 © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

4

I n ne h å l l

4 Begreppsanalys och begreppsbestämning 61 Kerstin Sivonen

Begrepp 62 Begreppsanalys – två traditioner 63 Semantisk analys, en betydelseanalys 66 Begreppsbestämning som forskningsansats 73 Avslutande reflektion 75 Referenser 76 5 Tillämpning av vårdvetenskapliga begrepp i vårdandet 79 Margaretha Ekebergh

Vårdvetenskapens didaktik 80 Reflekterande vårdvetenskaplig handledning 84 Handledaren – begreppstillämpningens navigatör 89 Avslutande reflexion: De vårdvetenskapliga begreppen – näringen för vårdandet 91 Referenser 92 Del II MÄNNISKA 6 ’Patient’ och ’sjuksköterska’ i en vårdande relation 97 Anne Kasén

Reflektioner över begreppet ’patient’ 98 Reflektion över begreppen ’vårdare’ och ’sjuksköterska’ 102 Möjlig ny förståelse 106 Avslutande reflektion 109 Referenser 109 7 Kropp 113 Lillemor Lindwall

Begreppet ’kropp’ 114 Kroppen i ett historiskt och nutida perspektiv 114 Kroppen i vårdvetenskaplig litteratur och forskning 116 Ett vidare perspektiv på kroppen 118 Kroppen i rörelse mellan hälsa och lidande 118 Avslutande reflektion 122 Referenser 123

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

I nnehåll 5

8 Själ 125 Margareta Malm & Lena Wiklund Gustin

Själen, ett begrepp som fokuserar människans inre liv 126 Själens uttryck via tankar, känslor och kroppsliga reaktioner 127 ”Själavård” – en möjlighet till ett holistiskt vårdande 129 Att hitta hem till sig själv 131 Att utvecklas som vårdare 134 Avslutande reflektion 135 Referenser 136 9 Ande 139 Kerstin Sivonen

Det andligas begreppsliga innebörd 140 Det andliga i vårdverkligheten – en pendelrörelse i tiden 143 Referenser 152 Del III HÄLSA 10 Hälsa 157 Carola Wärnå-Furu

Hälsobegreppets språkliga betydelse 158 Hälsa i vårdvetenskaplig forskning 159 Den ontologiska hälsomodellen 161 Hälsa i klinisk kontext 163 Hälsa, dygd och vardande 164 Samtal om hälsa 166 Avslutande reflektion 170 Referenser 171 11 Längtan 173 Venke Ueland

Vad är längtan 174 Längtan i kliniska kontexter 178 En modell om längtan och hälsa 179 Hur kan sjuksköterskan stötta patientens längtan? 183 Avslutning 185 Referenser 186

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

6

I n ne h å l l

12 Livskraft och livshållning 189 Lisbeth Fagerström

Människans begär tolkat mot icke-varats hot 190 Begreppet livskraft 191 Begreppet livshållning 193 Teoretisk referensram för livskraft och livshållning 194 Livskraft och livshållning i klinisk kontext 195 Avslutande reflektion – utmaningar inför framtiden 198 Referenser 198 13 Värdighet 201 Margareta Edlund & Lillemor Lindwall

Värdighet – ett begrepp med tre dimensioner 202 Vårdvetenskaplig forskning om värdighet 203 Patienters och vårdares beskrivning av värdighet 204 Absolut och relativ värdighet 205 När värdigheten kränks 206 Avslutande reflektion 209 Referenser 210 14 Lidande 213 Maria Arman

Lida som verb och lidande som substantiv 213 Forskning om lidande 214 Lindra lidande 215 Lidande och medlidande 217 Tre förlopp av lindrat lidande 217 Avslutande reflektion 222 Referenser 223 15 Försoning 225 Lena-Karin Gustafsson

Försoning – ett mångtydigt begrepp i vårdforskningen 226 Försoning som en del av vårdandet 228 Avslutande reflektion 231 Referenser 232

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

I nnehåll 7

Del IV VÄRLD 16 Tid – vårdande tid 237 Monica Nurminen

Framträdande betydelsedimensioner 238 Begreppet ’tid’ i vårdvetenskaplig litteratur 239 Tid som vårdandets struktur och inramning 239 Tid i relation till ’det vårdande’ 242 Den vårdande tidens mönster 243 Avslutande reflektion 244 Referenser 245 17 Rummet – att vara rum 247 Erna Lassenius

Rummet därunder 247 I samma båt – två exempel om rummet 250 Avslutande reflektion 255 Referenser 255 18 Hemmet 257 Yvonne Hilli

Begreppet hem 257 Hemmet – en inre etisk dimension inom människan 262 Avslutande reflektioner 266 Referenser 267 19 Miljö – ett vårdvetenskapligt begrepp 269 Camilla Ylikangas

Patienten som medelpunkt 274 Miljöns betydelse för en patient som vårdas på IVA 275 Vårdarnas verklighet – IVA som arbetsmiljö 277 Avslutande reflektion 277 Referenser 278 20 Ömsesidighet och gemenskap kontra ensamhet i vårdandet 281 Arne Rehnsfeldt

Att vara riktad mot den andre 282 Osjälviskhet kräver en stark inre utveckling 284 © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

8

I n ne h å l l

Människans natur är ontologisk gemenskap och ensamhet är bara tillfällig 287 Avslutande reflektioner 289 Referenser 291 Del V VÅRDANDE 21 Vårdande 295 Maud Söderlund

Vårdandets substans: Vad är vårdande? 296 Vårdandets idé 297 Att studera vårdande 298 Vårdandets värld 298 En kontextuell gestaltning 302 Avslutande reflektion 304 Referenser 306 22 Tro – en kraftkälla i vårdandet 309 Anna-Lisa Rosengren

Tro i vårdvetenskaplig litteratur 309 Tro och hälsa 311 Den ”vårdande tron” 313 Avslutande reflektion 313 Referenser 314 23 Hopp 317 Eva Benzein

Begreppets språkliga betydelse 317 Begreppets användning i vårdvetenskaplig litteraturforskning 318 Hoppet – inriktning mot framtiden 320 Det mångdimensionella hoppet 321 Kliniska bilder 322 Avslutande reflektion 324 Referenser 325

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

I nnehåll 9

24 Kärlek 327 Herdis Alvsvåg

Olika kärleksbegrepp 327 Kärleken till nästan – vad, hur och varför 329 Kärleken till nästan och klinisk omvårdnad 330 Pedagogik och professionell kärlek 336 Att utveckla professionell kärlek 337 Avslutande reflektion 338 Referenser 338 25 ’Bry sig om’ – ett vårdvetenskapligt praxisbegrepp 341 Maud Karlsson

Bry sig om i språklig betydelse 342 Tidigare forskning 343 Kliniska bilder – att vara på plats som människa 345 Avslutande reflektion 349 Referenser 350 26 Medlidande och ’compassion’ 353 Lena Wiklund Gustin

Compassion – medlidande och medkänsla 354 Att handla genom att vara 357 När medlidande blir synligt 359 Kan vi lära oss medlidande? 362 Avslutande reflektion 363 Referenser 364 27 Dygd och etik 367 Yvonne Näsman

Språkligt sett betyder dygd duglighet, kraft, godhet och välvilja 369 Dygd och etik 371 Ansvar, val och lycka 373 Avslutande reflektion 376 Referenser 377

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

10

I nn e h å l l

28 Ansvar och makt 379 Eivor Wallinvirta

Ansvar – begreppets ursprung och betydelsenyanser 381 Makt – begreppets ursprung och betydelsenyanser 383 Ansvar och makt i vårdandets meningssammanhang 384 Ansvar och makt – etisk reflektion 387 Avslutande reflektioner 389 Referenser 389 29 Tröst 393 Åsa Roxberg

Vårdvetenskapliga betydelsedimensioner av begreppet tröst 394 Begreppet tröst och dess relation till vård 396 Avslutande reflektion 400 Referenser 400 30 Lyssnande 403 Camilla Koskinen

Begreppet ’lyssna’ 404 Berättelsen är skapad för en lyssnare 405 Lyssnande – att inbjuda och sakta in 406 Lyssnande – öppenhet inför den andras annanhet 407 Lyssnande – att känna sårbarhet och låta sig vidröras till medlidande 409 Lyssnande i sig är vårdande 410 Avslutande reflektion 412 Referenser 413 31 Vårdande kommunikation 415 Lennart Fredriksson

Kommunikationsbegreppets språkliga betydelse 415 Begreppet kommunikation i vårdvetenskaplig litteratur 417 Ett tredelat kommunikationsbegrepp 419 Kommunikationsbegreppets kliniska drag 419 Kommunikation i klinisk praxis 420 Hur blir jag bättre på att kommunicera? 423 Avslutande reflektion 423 Referenser 424

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

I nnehåll 11

32 Vaka och vakande 427 Isabell Fridh

Att vaka – att vara vaken med uppmärksamhet 428 Vakandets dimensioner 429 Att vaka är att vara uppmärksamt närvarade och känslomässigt engagerad 430 Att vaka är ett uttryck för omsorg 431 Att underlätta vakandet 433 Avslutande reflektion 435 Referenser 435 33 Vila 437 Margareta Asp

Termen vila har flera betydelser 438 Begreppet vila inom forskning 438 Begreppet vila 440 Vila relaterat till hälsa 442 Vila i vården 442 Att lära sig vila 445 Avslutande reflektion 445 Referenser 446 34 Glädje 449 Ginger Selander

Forskning som berör glädje 449 Glädje liknar ljuset 450 Glädje i vårdandet 451 Att bereda glädje 457 Avslutande reflektion 458 Referenser 459 Personregister 461 Sakregister 463

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

13

FÖRORD

Varje bok har en egen historia och bär på ett djupare budskap som för bortom det skrivna ordet. Denna boks budskap berör vårdandets sak och den är bärare av ett ethos som är bokens själ, ett ethos som gör ordets verkliga väsen synligt. När man som läsare låter det osynliga budskapet ljuda och svarar ja på den inbjudan som texten förmedlar får man träda in i vårdvetenskapens landskap. Boken handlar om vårdvetenskapliga begrepp och om hur man bildar dem. Den är avsedd som en lärobok inom grundläggande vårdutbildning men kan även med fördel användas som ett uppslagsverk för alla som är intresserade av begreppsfrågor.

Begrepp och ord hör till språket och finns i vår tankevärld. När orden uttalas och blir synliga i handling ges den konkreta verkligheten en speciell mening. Det rör sig om en mångfald av ord och begrepp, en mångfald som kan bli en rikedom om den bär på ett ethos som förenar och bildar en enhet i mångfalden. En mångfald utan en bärande enhet leder lätt till en splittring där djupet och kraften går förlorad. Begrepp kan vara som fönster som öppnas mot en ny värld och låter en ny eller annorlunda förståelse för vårdandets värld träda fram, en förståelse som även påminner oss om allt det vi inte förstår och bär med oss som öppna frågor. Genom att dröja kvar i läsakten och lyssna till den tonart som ethos anger kan begreppen finna sina betydelsenyanser och bli ens egna, dvs. det kan ske ett tillägnande som gör att man känner sig hemma och är fri att följa den ton som hjärtat slår an.

Det är med glädje som jag tagit del av bokens rika innehåll och som redaktörerna, professor Lena Wiklund Gustin och professor emerita Ingegerd Bergbom, har komponerat till en harmonisk enhet.

Min förhoppning är att denna bok möjliggör för alla och envar att låta de vård­vetenskapliga begreppen bli en porlande kraftkälla, en källa som ständigt öppnar oanade djup och skapar en frihet att tjäna vård­ vetenskapens sak.

Helsingfors i trettondagstider 2017 Unni Å. Lindström Professor emerita © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

15

FÖRFATTARNAS FÖRORD

Att revidera den här boken har varit något av en utmaning, eftersom revisionen inte bara handlat om att uppdatera texten i förhållande till den forskning som framkommit sedan den tidigare upplagan, utan också om att utveckla boken och dess innehåll i relation till de behov som läsare – i detta fall studenter och deras lärare – givit uttryck för sedan den första upplagan kom 2012.

Således innehåller den här upplagan av boken inte bara ny forskning om begrepp som fanns med i den första upplagan. Den innehåller också en del nya kapitel om innebörden av begrepp som ’glädje’, ’hemmet’, ’lyssnande’, ’längtan’ och att ’bry sig om’ samt en del förändringar vad gäller bokens upplägg. Detta innebär bland annat att boken nu strukturerats med utgångspunkt i konsensusbegreppen människa, hälsa, värld och vård.

Eftersom inte bara forskningsläget förändras utan också forskares livs- och arbetssituation så har det inte varit möjligt för alla författare från den första upplagan att delta i revisionen. Det har inneburit att några kapitel skrivits om av andra personer och att andra kapitel slagits samman sedan första upplagan, för att så långt som möjligt täcka innehållet. Därför beskrivs nu ’makt’ och ’ansvar’ i ett nytt kapitel, skrivet av Eivor Wallinvirta, och Arne Rehnsfeldt berör till viss del begreppet ensamhet i sitt kapitel. ’Integritet’ har i denna upplaga av boken tagits upp i Edlund och Lindwalls kapitel om ’värdighet’.

Vi har tillmötesgått önskemål om pedagogiskt stöd genom att lägga in reflektionsrutor och förslag till studie-/övningsuppgifter. Eftersom vi är väl medvetna om att vi som människor lär på olika vis har vi valt att lägga dessa reflektionsrutor i marginalen – såväl för att göra dem lätta att upptäcka för de personer som önskar stöd i sin reflektion som för att undvika att de ska störa läsandet av själva brödtexten för den som hellre stannar upp och ställer egna frågor till sig själv och till texten.

Vår förhoppning är att det upplägget ska fungera så att du som läsare ska få stöd i din reflektion såväl i relation till den text du läser, som i anslutning till situationer du möter i den kliniska vardagen och att det ska bidra till att du utvecklas som vårdare. Vi tänker oss också att en © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

16

För fat ta r n a s f ö r o rd

del av dessa uppgifter kan användas som underlag för studieuppgifter som lärare sedan utvecklar vidare med utgångspunkt i de kurser där boken används.

På det viset kan boken också bidra till att underlätta kunskap och förståelse för omvårdnaden/vårdvetenskapens fundament i begrepp, och därigenom också i teorier genom begrepp. Detta bidrar också till att undervisning och lärande kan förankras i huvudområdet vård­ vetenskap/omvårdnadsvetenskap.

Vi vill tacka de personer som framfört kommentarer till oss och till förlaget, och hoppas att ni ska uppleva att vi förvaltat dem väl. Vi tackar också vår redaktör Peter Stoltz för stöd och uppmuntran och den tekniske redaktören, Jan Isacsson Sjögren, som lyckats hitta en layout som fungerar för det nya upplägget. Tack också alla medförfattare som tagit sig tid att revidera sina kapitel och fundera ut lämpliga uppgifter.

Vi önskar också våra nytillkomna författare varmt välkomna. Sist, men absolut inte minst, vill vi tacka de författare som bidrog med sin forskning till den första upplagan och vars kapitel inte är med i den här boken.

Lena Wiklund Gustin & Ingegerd Bergbom Juni 2017

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

17

FÖRFATTARPRESENTATION

Herdis Alvsvåg är sjuksköterska och sociolog, och pol.kand. Hon arbetar som professor vid VID vitenskapelige høgskole i Bergen. Alvsvåg har publicerat och redigerat flera böcker, kapitel och artiklar. De senaste böckerna är ”På sporet av et dannet helsevesen”, ”Nødvendige omveier” og ”Rom for omsorg?”.

Maria Arman är leg. sjuksköterska och barnmorska, doktor i hälsovetenskaper och docent i vårdvetenskap. Hon arbetar som universitetslektor vid Karolinska Institutet, sektionen för omvårdnad. Hennes forskning har bedrivits i ”patientens värld” där hon studerat levda erfarenheter hos patienter med skilda situationer och hälsohinder. Bland annat har patienter med cancer, människor som upplevt svåra trauman, männi­ skor med utmattning och långvarig smärta och patient och vårdgivare vid Vidarkliniken deltagit i forskningen. Både i forskning och utbildning intresserar hon sig för människans lidande och hälsa samt de etiska och existentiella frågeställningar som hör till vårdandet.

Margareta Asp är leg. sjuksköterska med påbyggnadsutbildning inom medicinsk och kirurgiskt vård, filosofie doktor i vårdpedagogik och docent i vårdvetenskap vid Mälardalens Högskola där hon är anställd som lektor. Margaretas forskning handlar om begrepps- och teori­ utveckling med särskilt fokus på fenomenet vila och dess betydelse för människors hälsa inom olika kontexter. Andra forskningsområden är lärande i vårdandet och i vårdutbildning, samt hälsosamt åldrande. Den forskning som hon bedriver grundar sig huvudsakligen på fenomenologi och hermeneutik.

Eva Benzein är leg. sjuksköterska, med.dr, professor i vårdvetenskap och vetenskaplig ledare vid Palliativt Centrum för Samskapad vård vid Institutionen för hälso och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet i Kalmar. Hon disputerade 1999 vid Umeå universitet med en avhandling som fokuserade fenomenet hopp i olika kontexter. Hon har också tillsammans med teamet i Kalmar byggt upp forskningsmiljön Familjefokuserad © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

18

För fat ta r p r e se n tat ion

omvårdnad. Här utvecklades en modell för Hälsostödjande familjesamtal som intervention och som använts i flera forskningsprojekt. De senaste åren har hennes fokus legat på palliativ vård i form av utbildning, klinisk utveckling och forskning.

Ingegerd Bergbom är leg. sjuksköterska, vårdlärare och dr i medicinsk vetenskap, docent i vårdvetenskap vid Åbo akademi och docent och numera professor emerita i omvårdnad vid Institutionen för vård­ vetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Hon är senior professor på deltid vid Högskolan i Borås. Sedan disputationen 1989 har hon huvudsakligen bedrivit forskning inom intensiv­vård, perioperativ vård och vård av kritiskt sjuka samt patienters återhämtning efter allvarlig sjukdom/skada. Dessutom har hon under senare år utvecklat metoder för hermeneutiska observationer och är för närvarande engagerad i forskning om vårdandet i högteknologiska miljöer och om återhämtning efter att ha vårdats för allvarlig sjukdom eller skada på intensivvårdsavdelning.

Margareta Edlund är leg. sjuksköterska, vårdlärare samt doktor i hälso­ vetenskaper. Hon har arbetat som lektor i vårdvetenskap vid Mälar­ dalens högskola och är knuten till Åbo Akademi, i Vasa. Hennes forskning fokuserar framför allt olika aspekter av värdighet.

Margaretha Ekebergh är professor i vårdvetenskap med inriktning mot vårdvetenskapens didaktik. Hon har undervisat i vårdvetenskap och didaktik i sjuksköterskeprogram och specialist-sjuksköterskeprogram samt i magister- och forskarutbildning. Hon har lång erfarenhet av att stödja studenters lärande bl.a. genom handledning i dessa utbildningar.

Margaretha har genom sin forskning visat hur vårdande och lärande sammanflätas. Hon har också genom forskningen utvecklat didaktiska modeller och metoder som sammanflätar vårdvetenskaplig kunskap med vårdpraxis där reflexion spelar en central roll. Det handlar här om didaktiska redskap som underlättar tillämpning av vårdvetenskaplig kunskap i praxis med syftet att möta och förstå patientens värld, som är en grundförutsättning för god vård.

Katie Eriksson är sjuksköterska och har en filosofie doktorsexamen från Helsingfors universitet. Hon har varit rektor för Helsingfors svenska sjukvårdsinstitut, varit professor i vårdvetenskap vid Åbo Akademi och även vid Helsingfors universitet. Vid sidan om sin professur har Eriksson också haft en klinisk tjänst (ledande överskötare) vid Helsingfors uni© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

F örfat tarpresentation 19

versitetscentralsjukhus. Katie Eriksson är docent vid Kuopio universitet och medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet. Eriksson har blivit utnämnd till hedersdoktor vid Nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg och vid Karlstad universitet. Eriksson har framför allt bedrivit grundforskning och utvecklat både teorier, teorimodeller och begreppsmodeller och är en av de få nordiska omvårdnadsteoretikerna som är presenterad i Alligoods bok ”Nursing Theorists and Their Work”.

Eriksson har skrivit ett tjugotal böcker av vilka flera översatts till andra språk, samt ett par hundra vetenskapliga artiklar och övriga publikationer inom caritativ vårdteori, vetenskapsteori, vårdetik, vårdandets idéhistoria, grundforskning, begreppsbestämning, vårdteologi.

Lisbeth Fagerström är legitimerad sjuksköterska med specialistutbildning inom psykiatrisk omvårdnad. Hon har en magisterexamen i vårdvetenskap med inriktning hälsovårdsadministration samt doktors­ examen i hälsovetenskap (1999). Fagerström är professor i vårdvetenskap vid Åbo Akademi i Vasa och i sykepleievitenskap vid Högskolan i SørøstNorge samt oavlönad docent i vårdvetenskap vid Örebro Universitet.

Aktuella forskningsområden är hälsofrämjande, livskraft och livshållning, äldreomsorgen, omvårdnadens intensitet, samt avancerad klinisk omvårdnad. Hon har lång erfarenhet av utbildning på olika nivåer samt av ledarskap i klinisk kontext, utbildning och forskning.

Lennart Fredriksson är leg. sjuksköterska med specialistutbildning i psyki­atrisk vård och doktor i hälsovetenskaper (2003). Han arbetar som forskningshandledare vid Centrum för forskning och utveckling Uppsala universitet/Region Gävleborg. Hans forskning handlar om samtal och kommunikation med syfte att lindra och förstå lidande, samt fysiska hälsoaspekter hos psykiskt funktionshindrade. Andra forskningsområden är etik, vetenskapsfilosofi och hermeneutik.

Isabell Fridh är legitimerad sjuksköterska med specialistutbildning i intensivvård. Hon är filosofie doktor i omvårdnad, docent i vårdvetenskap och arbetar som lektor vid Högskolan i Borås. Hennes forskning handlar om vård i livets slutskede och om att vårda och vårdas i högteknologiska miljöer. Hon är också medlem i ett nationellt nätverk för omvårdnadsforskning inom organdonation och organtransplantation.

Lena-Karin Gustafsson är leg. sjuksköterska med specialistutbildning i psykiatrisk vård, vårdlärare, doktor i hälsovetenskaper och docent i vårdvetenskap. Hon arbetar som lektor i vårdvetenskap vid Mälardalens © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

20

För fat ta r p r e se n tat ion

högskola i Eskilstuna. Hennes forskning utgår från ett vårdvetenskapligt perspektiv med fokus på hälsa, lidande och etik i vårdandet i den psykiatriska kontexten men också inom andra kontexter så som hemsjukvård och vård av äldre.

Yvonne Hilli är legitimerad sjuksköterska med specialistutbildning i hälsovård, utbildad sjukvårdslärare, magister i vårdvetenskap och doktor i hälsovetenskaper (2007). Hon har lång erfarenhet inom vårdutbildningen som lärare, ledare och som projektledare i nationella och internationella projekt. Anställd som biträdande professor i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås. Utnämnd docent i vårdvetenskap vid Åbo Akademi. Aktuella forskningsområden är vårddidaktik, hälsopromotion, etiska frågeställningar och idéhistoria.

Maud Karlsson är leg. sjuksköterska och doktor i hälsovetenskaper.

Hon arbetar som medicinskt ansvarig sjuksköterska i Falu kommun.

Hennes forskning utgår från ett vårdvetenskapligt perspektiv med fokus på klinisk applikationsforskning. Praxisbegreppet ’bry sig om’ har avtäckts i avhandlingen. Maud är ansvarig för ett postdok-projekt vid Åbo Akademi: Hermeneutisk applikationsforskning med tillägnan – Att vara på plats som människa i vårdandets värld.

Anne Kasén är leg. sjukskötare och doktor i hälsovetenskap med huvudämnet vårdvetenskap (caring science). Hon var i över 20 år verksam vid Enheten för vårdvetenskap, Åbo Akademi på olika poster inom undervisning och forskning. Sedan hösten 2015 är hon første amanuensis vid Fakultet for sykepleie og helsevitenskap vid Nord universitet i Bodø, Norge. Forskningsintresset riktas mot relationellt vårdlidande och elimineringen av det samt mot metodutveckling framför allt vid hermeneutik och begreppsbestämning, samt teoribildning inom vårdvetetenskap.

Camilla Koskinen är legitimerad sjuksköterska inom inremedicin och kirurgi, diakonissa, magister och doktor i hälsovetenskaper och docent i klinisk vårdvetenskap vid Åbo Akademi. Hon arbetar som akademi­lektor i vårdvetenskap vid Åbo Akademi i Vasa. Efter sin doktors­avhandling om lyssnande och det vårdande i lyssnande (2011) har hon vidgat sitt forskningsfält och publicerat teoretiska, metodologiska och empiriska artiklar. Hon har forskningsmässigt profilerat sig inom teoretisk och empirisk forskning kring begrepp och fenomen inom klinisk vårdvetenskap och etik, och hermeneutisk metodologi. Hon © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

F örfat tarpresentation 21

har bidragit till utveckling av hermeneutisk läsning och hermeneutisk applikationsforskning för applicering av teoretisk och empirisk kunskap för vårdande och en god vård i klinisk praxis.

Erna Lassenius, leg. sjuksköterska med specialistutbildning inom psykiatrisk vård och doktor i hälsovetenskaper. Hon har klinisk erfaren­ het av psykiatrisk vård och av specialistutbildning inom högskolan i Sverige. Före pensioneringen arbetade hon dels med forskning, dels inom specialistutbildning i psykiatriskt hälsofrämjande arbete vid Høgskolen i Buskerud og Vestfold i Norge. I dag arbetar hon med att som handledare tillsammans med vårdare utforska vårdandets och vårdkulturens utmaningar och möjligheter.

Lillemor Lindwall är leg. sjuksköterska med specialistutbildning inom anestesisjukvård, vårdlärare, doktor i hälsovetenskaper vid Åbo Akademi, Vasa (2004), docent i omvårdnad och professor i vård­ vetenskap vid institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet. Hon är också professor i sykepleievitenskap vid Högskolan i Oslo og Akershus samt verksam som prodekan vid Karlstads universitet.

Lindwall ingår i ett postdoktoralt nätverk vid Åbo Akademi i Vasa.

Hennes forskning utgår från ett vårdvetenskapligt perspektiv med inriktning mot kroppens fenomenologi, perioperativ vård och handlar om det vårdande som främjar hälsa och lindrar lidande. Studier handlar även om patientens, närståendes och personalens erfarenheter av värdig vård och värdekonflikter i olika kliniska sammanhang. Forskningens metodologiska ansats är hermeneutik med metodutveckling inom klinisk vårdvetenskaplig forskning.

Margareta Malm är leg. sjuksköterska med specialistutbildning i psykiatrisk vård, filosofie magister i omvårdnad, godkänd handledare i yrkesmässig handledning i omvårdnad, forskarkurser vid Åbo Akademi i Vasa, utbildad meditationsledare. Hon har ett eget företag (Metas handledning i Omvårdnad AB) och bedriver på heltid handledning och utbildning utifrån vårdvetenskapens värdegrund.

Monica Nurminen är leg. sjuksköterska med specialutbildning i hälso­ vård, sjukvårdsledare och doktor i hälsovetenskaper. Hon ingår i ett postdoktoralt nätverk vid Åbo Akademi i Vasa. Hennes forskning utgår från ett vårdvetenskapligt perspektiv, med fokus på begreppet tid som vårdande och lindrande element i samband med ohälsa och lidande samt metodutveckling inom hermeneutik. © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

22

För fat ta r p r e se n tat ion

Yvonne Näsman är leg. sjukskötare, barnmorska och doktor i hälso­ vetenskaper. Hon arbetar som universitetslärare vid Enheten för vårdvetenskap vid Åbo Akademi i Vasa, Finland. Yvonne Näsman undervisar i hälsovårdsadministration och vårdvetenskap. Hennes forskning handlar om dygd och etik. Yvonne Näsman representerar en humanvetenskapligt inriktad vårdvetenskap med caritas, dvs. tanken om människokärlek och barmhärtighet, som ethos och ledstjärna.

Arne Rehnsfeldt är leg. sjukskötare och doktor i hälsovetenskaper.

Han är docent i vårdvetenskap och professor i sykeplejevitenskap vid Høgskulen på Vestlandet (HVL). Han forskar i vårdvetenskap med inriktning mot existentiellt vårdande på lång sikt. Forskningen skulle också kunna beskrivas som katastrofforskning på vårdvetenskaplig grund. Han arbetar också med klinisk vårdvetenskap där teoriutveckling i förhållande till kliniskt vårdande står i fokus. En master bedrivs i klinisk vårdvetenskap där studenternas masteruppsatser kan ge viktiga bidrag till teoriutvecklingen. Ett tredje viktigt forskningsfält är forskning kring värdighet i olika kontext.

Anna-Lisa Rosengren är doktor i hälsovetenskaper. Hon har en yrkesbakgrund som laboratorieskötare och vårdlärare. Hennes forskning gäller hälsa och hjärtats förnuft i Blaise Pascals tänkande. Hon fortsätter upptäckandet och beskrivandet av vårdandets substans och dess relation till hälsa och lidande inom ramen för sina postdoc.-studier. Åsa Roxberg är leg. sjuksköterska med vårdlärarutbildning, magisterutbildning i omvårdnad samt doktorsexamen i vårdvetenskap vid Åbo Akademi. Åsa Roxberg är docent i vårdvetenskap och har tidigare arbetat vid Malmö högskola, Linnéuniversitetet, Mälardalens högskola och är sedan 2016 anställd vid Högskolan i Halmstad samt sedan 2008 som førsteamanuensis vid VID høgskole i Bergen, Norge. Forskningen har ett vårdvetenskapligt perspektiv och behandlar tröst (avhandlingen), upplevelse av lidande, lindrat lidande i samband med tsunamikatastrofen och med teoretiska perspektiv och utgångspunkter i Jobs bok i Gamla testamentet. Vidare har forskningen i huvudsak berört palliativ vård, etik, existentiella och andliga behov, ’healthy ageing’, samt ett nationellt projekt (SAMMI) som behandlar sex- och partnerrelationen före och efter en första hjärtinfarkt.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

F örfat tarpresentation 23

Ginger Selander är legitimerad sjuksköterska med specialistutbildning i psykiatrisk vård, utbildad vårdlärare, filosofie magisterexamen i pedagogik/vårdpedagogik och doktorsexamen i hälsovetenskaper. Hon är anställd vid Högskolan Dalarna där hon arbetar som lektor. Hennes forskning utgår från ett vårdvetenskapligt perspektiv med särskilt fokus på fenomenet glädje och dess betydelse för hälsa, lidande och vårdande inom olika kontexter.

Kerstin Sivonen är leg. sjuksköterska med specialutbildning i hälsovård, vårdlärare, magister i folkhälsovetenskap, i pedagogik och didaktik samt i vårdvetenskap och doktor i hälsovetenskaper. Hon har arbetat som överlärare i vårdetik vid Arcada yrkeshögskola och är anknuten till Åbo Akademi genom postdoktoral forskning. Hennes forskning utgår från ett vårdvetenskapligt perspektiv med fokus på vårdandets etik, samt metodutveckling inom hermeneutisk begreppsanalys.

Maud Söderlund är leg. sjuksköterska, filosofie doktor i pedagogik, doktor i hälsovetenskaper, docent i vårdvetenskap vid Åbo Akademi (ÅA) och professor emerita. Hon har arbetat vid Högskolan i Gävle, HiG, vid Diakonhjemmet Høgskole i Oslo som professor och vid ÅA som gästprofessor. Hennes forskning omfattar vårdares, patienters och anhörigas erfarenheter av vård och dess betydelse för deras hälsa, vilket har resulterat i avhandlingar i såväl pedagogik som vårdvetenskap.

Forskningsansatserna är företrädesvis kvalitativa, från fenomeno­ grafi till fenomenologioch hermeneutik. Numera arbetar hon med vård­vetenskaplig utveckling avseende substans och metod samt hälso­ pedagogisk forskning utgående från den ontologiska hälsomodell som utvecklats vid Åbo Akademi, enheten för vårdvetenskap. Hon handleder även doktorander i pedagogik vid ÅA och HiG. Venke Ueland är doktor i hälsovetenskap med inriktning mot vårdvetenskap, och har en bakgrund som sjuksköterska och vårdlärare.

Hon är förste amanuens vid Institutt for helsefag vid Universitetet i Stavanger och undervisar i sjuksköterskeprogrammet på kandidatnivå samt i vidareutbildningen för sjuksköterskor inom onkologisk vård (kreftsykepleie). Hennes intresse inom forskning och undervisning är olika infallsvinklar för att förstå människans inre hälsa utifrån ett utvidgat hälsobegrepp. Hon har forskat på hur sjuksköterskor kan möta patienters andliga och existentiella funderingar och betydelsen av att kunna möta och förstå patienten på en ontologisk nivå.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

24

För fat ta r p r e se n tat ion

Eivor Wallinvirta är leg. sjukskötare med specialsjukskötarexamen i anestesi- och operationssjukvård, vårdlärare, arbetshandledare, magister i vårdvetenskap och doktor i hälsovetenskaper. Hon arbetar som utbildningschef för sektionen inom vård och som överlärare i avancerad klinisk vård med fokus på patientsäkerhet vid Institutionen för hälsa och välfärd vid Yrkeshögskolan Arcada Ab, Helsingfors. Hon medverkar i forskning och utvecklingsprojekt på högskolan Arcada inom profil­ området patientsäkerhet. Hennes egen forskning utgår från ett vårdvetenskapligt perspektiv med fokus på vårdandets etik samt professions­ etik relaterat till simuleringspedagogik och simuleringsverksamhet.

Lena Wiklund Gustin är leg. sjuksköterska med specialistutbildning i psykiatrisk vård, leg. psykoterapeut och doktor i hälsovetenskaper.

Hon är oavlönad docent i vårdvetenskap vid Åbo Akademi och även vid Mälardalens högskola där hon arbetar som lektor. Lena är också anställd som professor i psykisk helsearbeid vid UiT, Norges Arktiske Universitet. Hennes forskning utgår från ett vårdvetenskapligt perspektiv med fokus på upplevelser av hälsa, lidande och vård inom det psykiatriska vårdområdet, samt metodutveckling inom narrativ hermeneutik. Hon har förutom ett antal vetenskapliga artiklar också medverkat i flera läroböcker.

Carola Wärnå-Furu är leg. sjuksköterska med specialistutbildning i hälso­vård, utbildad sjukvårdslärare, doktor i hälsovetenskaper och docent i vårdvetenskap, särskilt hälsofrämjande. Hon har varit ämnesansvarig professor i vårdvetenskap och arbetar som akademilektor och utbildningslinjeansvarig vid Åbo Akademi i Vasa. Hennes forskning utgår från ett vårdvetenskapligt perspektiv med fokus på hälsa och lidande, samt hälsa och dygd. Hon har skrivit läroböcker och har förtroendeuppdrag vid Social- och hälsovårdsministeriet i Finland.

Camilla Ylikangas är leg. sjuksköterska med specialistutbildning i intensiv­vård och filosofie magister inom vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Hon arbetar som intensivvårdssjuksköterska på intensivvårds­avdelningen, Skaraborgssjukhus i Skövde. Hennes föreliggande forskning har ett vårdvetenskapligt perspektiv med en strävan om att fördjupa kunskapen om patienters upplevelser av intensivvårdsmiljön, samt vad som är vårdande och icke vårdande i denna miljö.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

Inledning L e na W i k lu n d Gust i n o ch I nge ge r d Be rgbom

Hur vi förstår den värld vi lever i beror inte bara på våra erfarenheter.

Också språket och de begrepp vi använder för att beteckna en företeelse bidrar till vår förståelse av världen, och gör det också möjligt för oss att förmedla denna förståelse till andra. Ambitionen med den här boken är att belysa några av dessa begrepp och visa på hur reflektion över deras innebörd kan bidra till att forma vår förståelse av vårdandets värld. Med en förändrad förståelse av världen följer också möjligheter att handla på ett nytt sätt.

Stanna upp en stund inför en vardaglig situation på en vårdavdelning – rapporten. Personalen som ska arbeta under eftermiddagen får rapport.

Den rapporterande sjuksköterskan säger: ”I dag har Kalle Persson på sal 3 varit väldigt tjatig”. När rapporten tar slut lämnar personalen expeditionen och en liten stund senare indikerar en lampa ovanför dörren till sal 3 att Kalle vill något. En av eftermiddagspassets vårdare går uppgivet mot dörren, beredd på att bemöta Kalles klagomål.

Kanske kan du känna igen dig i situationen och föreställa dig vad som försiggår inom vårdaren, vad hon tänker och känner på väg mot sal 3 där det väntar en ”tjatig” patient. Kanske far tankar som ”det blir en lång kväll” genom huvudet på henne, och bidrar till en lätt irritation.

Föreställ dig sedan hur mötet mellan vårdaren och Kalle blir.

Låt oss spela upp denna scen igen. Rapporten till eftermiddagspersonalen pågår, och den rapporterande sjuksköterskan säger: ”I dag har Kalle Persson på sal 3 behövt mycket stöd”. Föreställ dig nu vad som händer då Kalle ringer.

Detta lilla exempel visar på hur vardagsspråket bidrar till att forma vår förståelse av verkligheten. Också de teoretiska begrepp vi använder färgar vår förståelse av verkligheten. Vårdforskare ägnar sig därför åt att identifiera och utveckla begrepp som gör det möjligt att förmedla en förståelse för vårdandets värld.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

1

26

1 I n l e d n i n g

Det finns en konsensus bland forskare om att begrepp är centrala och viktiga för teori- och kunskapsbildningen inom ett ämne och för att förstå det praktiska vårdarbetet och verkligheten. Därför har vi samlat ett antal begrepp som vi i nuläget anser som viktiga och centrala begrepp i ämnet vårdvetenskap. Genom att ta del av dessa begrepp och deras innebörder hoppas vi att det öppnas nya perspektiv och upptäckter av vad vårdandet är för läsaren. Flera andra viktiga begrepp som vi önskade ta med i boken är inte med på grund av att forskarna inte haft tid eller möjlighet att delta. Vi gör alltså inga anspråk på att ha tagit med och beskrivit alla viktiga vårdvetenskapliga begrepp.

De begrepp som presenteras i den här boken är baserade på forskning om vad vårdandet är och de flesta begreppen är mer ingående beskrivna i avhandlingar och/eller artiklar. Boken som är en antologi inleds med några kapitel som beskriver vilken betydelse forskning runt begrepp har, hur begrepp identifieras och bestäms, samt hur vi genom reflektion kan lära oss att förstå och använda begrepp. Därefter följer 29 kapitel där olika begrepp beskrivs med utgångspunkt i såväl forskning som kliniska exempel.

Vi vill i detta sammanhang påpeka att boken inte är heltäckande på området. Det finns flera olika traditioner för att närma sig och klassificera begrepp. Den tradition som presenteras här är en av flera, och den ska förstås i relation till tanken om vårdvetenskapen som en autonom vetenskaplig disciplin. Den beskrivning av olika typer av begrepp som ges i nästa kapitel ska därför ses som ett möjligt sätt att klassificera begrepp, inte som något absolut och normerande.

Inom ramen för den här traditionens begreppsforskning, som fokuserar innebörd snarare än operationalisering av begrepp, återfinns ett flertal metodologiska ansatser. Två av dessa beskrivs mer ingående i boken och det är också dessa två förhållningssätt som de flesta av bokens övriga kapitel vilar på.

I de kapitel som handlar om begrepp har metoddelen tonats ned med undantag av Kaséns kapitel, där betoningen ligger på att demonstrera de språkliga delarna av en begreppsanalys. I de övriga kapitlen sammanfattas denna del och fokus läggs på hur begreppen används inom vårdvetenskaplig forskning. Dessutom konkretiseras de genom en beskrivning eller illustration i relation till den kliniska vården. Flera begrepp berör varandra och kan ses som likartade eftersom begreppens innebörder är snarlika, men det finns också skillnader i nyanser och i deras uttryck i den kliniska vården. Vi har därför grupperat dem med utgångspunkt i deras beröringspunkter med konsensusbegreppen, människa, hälsa, värld, vårdande. © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

1 I nledning 27

Vissa begrepp har författarna själva placerat i relation till Erikssons typologi. Eftersom denna bok är ett första försök att beskriva de centrala eller viktiga begreppen har vi dock inte haft ambitionen att ange vilken typ av begrepp som alla de olika begreppen skulle kunna ha hänförts till, dvs. om de ska ses som t.ex. kärn- eller grundbegrepp, ethos- eller praxis­begrepp. Skälet till detta är att det för närvarande inte finns tillräckligt med kunskap om vilka karakteristika som måste vara uppfyllda för att ett begrepp ska bedömas som t.ex. praxisbegrepp inom vårdvetenskap. Det är därför viktigt att fortsätta studera och utveckla nya begrepp samt bedöma deras relevans och betydelse i inomvetenskapliga diskussioner och debatter. Dessutom är det viktigt att utveckla kunskap om vilka begrepp som kan anses höra till en teoris kärna (i den här boken Erikssons Caritativa vårdteori) och vilka värden som gemensamt delas av vårdare i hela världen.

Vår förhoppning är att vi också i framtiden ska kunna presentera och beskriva andra och nya begrepp och fortsätta att utöka kunskapen om vårdandets ”vad”, men också om hur begreppen får liv och betydelse i den kliniska vården. Vi anser också att det är viktigt att synliggöra och artikulera det vårdande som försiggår i den kliniska vården och ”sätta ord” på det. De begrepp som vi i den här boken presenterar, anser vi kan bidra till att vårdare mer nyanserat kan beskriva själva vårdandet både i den lagstiftade vårddokumentationen och i samband med de diskussioner som förs med företrädare för andra discipliner inom hälsooch sjukvården.

Samtidigt som vi strävat efter att skapa enhetlighet i boken genom att ha såväl teoretiska som kliniska aspekter på begreppen med i kapitlen och låta dessa följa en likartad struktur, så har kapitlen också formats med utgångspunkt i den forskning som finns. De kliniska kopplingarna ser därför olika ut i de olika kapitlen. Några illustreras med hjälp av citat från författarnas forskning, andra av reflektioner runt olika kliniska situationer där begreppen aktualiseras och ytterligare andra av berättelser. Vår förhoppning är att detta inte bara ska göra författarnas forskning rättvisa, utan också att de olika sätten att knyta samman teori och praktik ska skapa underlag för reflektion.

Vår förhoppning är således att den här boken genom sitt innehåll och sin uppbyggnad ska bidra till att skapa förståelse för såväl betydelsen av ”begreppsforskning” som innebörden i olika begrepp och hur reflektion runt dessa kan bidra till en bättre vård för patienten.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

Lena Wiklund Gustin är leg. sjuksköterska med specialistutbildning i psykiatrisk vård, leg. psykoterapeut och doktor i hälsovetenskaper. Hon är docent i vårdvetenskap och forskar och undervisar vid Mälardalens högskola. Hon är också professor i psykisk helsearbeid vid UiT – Norges Arktiske Universitet.

Ingegerd Bergbom är leg. sjuksköterska, vårdlärare och doktor i medicinsk vetenskap.

Hon är docent i vårdvetenskap och i intensivvård med inriktning omvårdnad samt professor emerita vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. I sin forskning har hon framförallt fokuserat på olika aspekter av akut- och intensivvård.

VÅRDVETENSKAPLIGA BEGREPP I TEORI OCH PRAKTIK En vetenskap och dess teorier byggs upp av begrepp som på olika sätt relaterar till varandra och beskriver vetenskapens sätt att se på den egna verksamheten. Tillsammans formar begreppen en syn på verkligheten som kan te sig mer eller mindre abstrakt, samtidigt som abstraktions­ nivån också bidrar till att teorier kan ha såväl djup som omfång. I den här boken fokuseras begrepp som anses viktiga inom vårdvetenskapen.

Huvuddelen av boken beskriver begrepp som utvecklats av forskare från Sverige, Finland och Norge. Både övergripande begrepp som exempelvis hälsa och vårdande och mer avgränsade begrepp som vila, vårdande kommunikation och tröst tas upp i boken. I denna andra upplaga har texten utöver några nya begrepp även kompletterats med reflektions­ frågor och övningar.

Boken vänder sig till studerande i sjuksköterskeprogrammet och olika specialistsjuksköterskeprogram, men passar också andra yrkesgrupper i vårdande verksamheter och de som är intresserade av att förstå mer om vårdvetenskap i allmänhet, och om dess begrepp och språkanvändning i synnerhet.

Andra upplagan

Art.nr 34220

studentlitteratur.se

VÅ

B IT