9789187813375

ÖSTERLEN LYSER förenar olikheter genom att låta ljuset bli det nav omkring vilket vi samlas för att lysa upp vår tillvaro till en helhetsupplevelse i gemenskap.

Den inre kraften, kreativiteten och idérikedomen är de resurser vi i huvudsak använder. Vi får det vi alla behöver – värme i kropp och själ. Kraften i Österlen lyser kommer underifrån när vi alla går man ur huse och tänder ett ljus för att mötas och lysa upp. Här finns plats för alla. Vi brinner för vår bygd, vårt Österlen, och här finns möjlighet att ge uttryck för glöden. ÖSTERLEN LYSER är samverkan när den är som bäst.

Spontan, glädjefylld, enkel, billig, upplevelserik och givande. ÖSTERLEN LYSER är inget storslaget evenemang utan en gemenskap där byar och individer med små medel skapar något storslaget till­sammans. Österlen lyser kan inte beskrivas – det ska upplevas sakta!

Utgiven av Ariton Förlag www.aritonforlag.se ISBN 978-91-87813-37-5 © Österlen lyser 2015 www.osterlenlyser.se Alla fotografier publicerade med fotografens tillstånd Omslagsfoto: Kivik, Leif Lindholm Grafisk form: Lilla blå tornet Tryck: CA Andersson, Malmö 2015

Innehåll Betraktelse kring Österlen lyser . . . . . . . 5 Ingen kan ensam äga kärleken till ett landskap. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Björn Ranelid – Ambassadör . . . . . . . . . . . . . . 9 Starten av Österlen lyser. . . . . . . . . . . . . . . . 11 Gaby Gummesson – Ambassadör . . . . . . . 12 Årets ljusby 2005–2008: Brösarp . . . . . 13 Brösarps backar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Sillaröd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Eljaröd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Österlen lyser bara när vi är tillsammans! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Emma Karp Lundström – Ambassadör. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Österlen lyser på Vitemölla . . . . . . . . . . . . . . . 24 Christinehofs Ekopark Andrarum . . . . . . 24 Christinehofs slott. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Hur ska vi orka med mörkret? . . . . . . . . . . . . . . 27 Årets ljusby 2009: Smedstorp. . . . . . . . . . 30 Smedstorp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Gamla Bryggeriet Smedstorp . . . . . . . . . . . . 35 Österlen lyser – Gamla Lunnarps Byalag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Ramsåsa. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Genväg Österlen lyser (Komstad, Onslunda, Skånes Tranås) . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Onslunda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Övraby-Nedraby . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 ”Hur kan en fläck på jorden ens hjärta fånga så …” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Karin Brunk Holmqvist – Ambassadör. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Årets ljusby 2010: Östra Hoby. . . . . . . . . . 41 Gislöv. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Byn Gislöv ligger mig varmt om hjärtat. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Sandhammarens fyr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Sandhammaren. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Blink . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Bornholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

Astronomi på Rapsbollen. . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Årets ljusby 2011: Hammenhög . . . . . . . . 49 Köpingebro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Rögla. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Om Österlen lyser på Glimmingehus . . 53 Glimmingehus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Bolshög . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Filmprojektet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Det ljus som varje år har tänts …. . . . . . . . . . 60 Karin Sverenius Holm och Ingvar Holm – Ambassadörer . . . . . . . . . . . . 62 Årets ljusby 2012: Gärsnäs. . . . . . . . . . . . . . . 63 Från kris till succé Gärsnäs. . . . . . . . . . . . . . . . 63 Karlaby – en by med rika anor. . . . . . . . . . . . 67 Östra Vemmerlöv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Varför ljus? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Östra Tommarp – Spinneriet . . . . . . . . . . . . . 72 Hellre en liten eld som värmer än en stor som bränner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Årets ljusby 2013: Borrby . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Löderup. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Tioårsjubileum med promenadkonsert i Äppellunden i Brantevik . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Österlenmaran . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 När min själ är trött slår den sig ner på ett näckrosblad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Årets ljusby 2014: Kivik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Bjärsjö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Bästekille. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Järrestad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Höst på Österlen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Simrishamn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Simris. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Stenshuvud . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Allés Svinabergare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Vårt behov av ljus är oändligt!. . . . . . . . . . . . . . 91 Årets ljusby 2015: Skillinge . . . . . . . . . . . . . 92 Österlen utan gränser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Fotografer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Tack. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96

Betraktelse kring Österlen lyser Österlen lyser förenar olikheter genom att låta ljuset bli det nav omkring vilket vi samlas för att lysa upp vår tillvaro till en helhetsupplevelse i gemenskap.

Den inre kraften, kreativiteten och idérikedomen är de resurser vi i huvudsak använder. Vi får det vi alla behöver – värme i kropp och själ. Kraften i Österlen lyser kommer underifrån när vi alla går man ur huse och tänder ett ljus för att mötas och lysa upp. Här finns plats för alla. Vi brinner för vår bygd, vårt Österlen, och här finns möjlighet att ge uttryck för glöden. Ljuset sprider sig. Österlen lyser signalerar en öppenhet och en inbjudande attityd som hjälper oss att bryta ner fördomar, mötas, göra besök i varandras traditioner och kulturer och blir en spegel av vårt nya förändrade sinne. En spegel som reflekterar generositet, samhörighet och gemyt. Vi lär känna varandra, vi möts och hjälps åt i andra sammanhang med inköp, snöskottning, passning av hundar och barn etc.

När vi lär känna varandra byts rädsla mot igenkänning och vi trivs och kan skratta tillsammans. Österlen lyser har spunnit ett nätverk som är stort och starkt eftersom det skett helt frivilligt med enkla medel och bottnar i den enskilda individen och en spontan lust. Mystiken med ljuset, mörkret, omslutande dimmor, gnistrande eldar, folk i rörelse bidrar till spänning och engagemang. Det lockar oss att vara med, att ta del. Alla kan vara med, det finns inga begränsningar i form av kostnader, kunskaper eller andra resurser. Det har blivit ytterligare en tradition på Österlen, som betytt mycket för människor och för vår bygd. Människor har lärt känna varandra och kan se fram emot nästa års upplevelse. Glädjen ökar och fantasin väcks till liv. Österlen lyser har attraherat människor från när och fjärran som vill komma hit, ta del och känna gemenskap. Kreativiteten stimuleras och vi ser fler och fler aktiviteter växa fram år från år, men också ytterligare exempel på 5

6

hur olika aktiviteter kan knytas ihop och bli något större, annorlunda och mer värdefullt att ta del av. Ett utmärkt exempel är Österlen lyser Maran. Vårt mod att bidra ökar. Österlen lyser binder ihop och förkortar avståndet mellan hög och låg, glesbygd och stad, skog och hav, man och kvinna, vuxna och barn, lokalt och regionalt. Det visar att tillsammans är vi starkare och mycket mer än varje individ. En lärdom vi kan ta med oss in i andra sammanhang när vi vill förkovra en idé. Vi ser över gärdsgården, vi ser vad som förenar, vi gläds tillsammans, vi står för en integration som många drömmer om i andra sammanhang. Det är då gränserna suddas ut och politiken möter medborgaren, ”lantisen möter stabon”, fiskaren möter bonden, hockeyintresserade möter ten­nis­spelare, de som handlar på ICA möter de som handlar på Coop. När olik­heter möts då sker något och vi skapar något annorlunda och något mer. Kreati­viteten leder till tillväxt. Österlen lyser skall vi behandla som en gåva. Behandla med all kärleksfull omtanke precis som ett nyfött barn. En gåva att vara väldigt rädd om, för den bär med sig en aldrig sinande källa till glädje. Potential för den som ser, vill och vågar. Integration skapad av ideella krafter och en bas som kan bära många affärsidéer. Österlen lyser ger ringar på vattnet. Se framför dig hur du kan använda detta i andra verksamheter för att skapa tillväxt. Du ser oändligheten! Österlen lyser är samverkan när den är som bäst. Spontan, glädjefylld, enkel, billig, upplevelserik och givande. Samverkan som ger glöd, glädje och gemyt.

ULLA-KARIN JÖNSSON, BYGDEINSPIRATÖR

7

Ingen kan ensam äga kärleken till ett landskap När min själ är trött slår den sig ner på en stockros och vilar. Den vackra naturen är ett apotek och medicinerna kan inte köpas för pengar. Österlen är inte endast ett namn, ty det är ett tillstånd för människan.

När generalsekreteraren i de förenta nationerna skulle välja en enda plats på jorden för sitt sommarviste så valde han Backåkra. Dag Hammarskjöld fick inte kärleken till det landskapet med moders­mjölken.

Kusten vid Hanöbukten påminner om en spänd båge. I fred och vila håller skytten pilen rakt upp och då förvandlas den till fyren vid Sandhammaren för skeppare som söker hamn.

Vissa delar av Skåne må vara platta, men Österlen är mer kuperat än Södermanland, Närke och Östergötland. Hammars backar och Brös­arps norra och södra backar utmanar fotgängare och cyklister.

Sandstränderna är långa och vackra. Det finns nästan inte ett hinder på tre mil. En bäck rinner ut i vattnet på ett ställe och ett värn från det första världskriget doppar sin rygg i vattnet.

Stockrosorna i Brantevik, Skillinge och Simrishamn är hemkära och flyttar aldrig till Norrland. Rembrandt och van Gogh hade inte klarat av att blanda färgen till raps.

När människan säger eller skriver namnen på äppelsorterna så råder poesi i språket: Transparente Blanche, Cox Orange, Astrakan, Rubinola, Lobo och vit Gylling.

Antalet turister och sommargäster som hyr eller äger stugor här syns inte i bruttonationalprodukten. Stockholmare, tyskar, holländare, danskar och malmöbor delar Österlen med de infödda och bofasta invånarna.

Ingen kan ensam äga kärleken till ett landskap.

BJÖRN RANELID 2013

8

BJÖRN RANELID – AMBASSADÖR 2012 tackade Björn Ranelid ja till att bli ambassadör för Österlen lyser. Denna välkända och mycket produktiva författare har skrivit ett trettiotal böcker inom en rad olika områden. Björn har under sitt 30-åriga författarskap gjort sig särskilt känd för sin unika och helt egna språklig stil, kallad ”det ranelidska språket”. Han har fått flertalet kända utmärkelser bland annat Aftonbladets kulturpris (1989) och Augustpriset (1994), men har även blivit lokalt uppmärksammad genom till exempel Region Skånes stora kulturpris (2006).

9

När dagen är som mörkast När dagen är som mörkast på vårt ljuva Österlen, då känns det nästan alltid som att timman den är sen Då gör vi nåt tillsammans för att lindra mörkrets grepp.

Vi tänder ljus och myser, det kallas Österlen lyser.

KENNETH SKOG, BONDE PÅ ÖSTERLEN

10

Starten av Österlen lyser Region Skåne startade en avdelning som kallades Resurscentrum för Kvinnor i Skåne, detta leddes av Bodil Nilsson. Syftet var att stötta kvinnlig företagsamhet och jämlikt arbete i regionen. Bland annat hjälpte man till att starta så kallade lokala resurscentrum där nätverket Qlara på Österlen är ett.

Ett utbildningsprojekt startades med hjälp av Nutek pengar. Här anlitades jag och Christina Arvesen för att genomföra en utbildning som hette ”Marknadsför ditt företag med ett arrangemang”. Detta för att nå så mycket längre än vad enskilda företag kan göra då tid, energi och pengar inte räcker till.

Ett tiotal kvinnor anmälde sig, merparten medlemmar i nätverket Qlara. Utbildningen innehöll marknadsföring, informationsteknik, presentationsteknik och pro­jekt­arbetsmetodik. Vi hade redan genomfört en utbildning i västra Skåne som resulterade i en stor mässa för kvinnliga företagare och visste därför att det bästa var om vi hade en konkret idé att arbeta med. Vi bad deltagarna brainstorma kring idéer och då kom Emma Karp Lundström med tanken att man skulle lysa upp hennes hemby under en mörk novemberkväll.

Vi fastnade för den idén och jobbade fram en projektplan, loggor, annonser och allt som behövdes för att marknadsföra ett arrangemang som fick arbetsnamnet Österlen lyser. Målet var att få minst sex byar att lysa och syftet var att skapa gemenskap och gynna besöksnäringen på den mörka delen av året.

Kursen pågick under våren och till slut hade vi en färdig projektplan. Sex av deltagarna tyckte att den var för bra för att lägga i skrivbordslådan och vi beslutade att försöka genomföra den på riktigt. Vi inbjöd allmänheten till en inspirationsträff i Emmas ateljé där vi bjöd på kaffe och vetebröd och presenterade vårt projekt utan att ha någon som helst ekonomisk grund för detta. Det fantastiska var att alla sa: Vilken lysande idé, vi vill vara med!

11

Ett liknande projekt som innebar ett samarbete mellan konstnärer och företag hade startat i Kivik och genomförts under Allhelgonahelgen. Vi beslöt därför att genomföra vårt projekt under samma helg för att vi inte skulle konkurrera ut varandra utan kunna samarbeta och gynna varandra.

Vi som var med på kursen och beslöt att starta projektet var Emma Karp Lundström, Gaby Gummesson, Madeleine Bergström. Ann-Marie Nilsson, Britmari Billström och Märta Lövkvist Första året blev en succé där hela 14 byar deltog och vi sammanknöt allt med ett ljuståg som vår ljusingenjör Lisa Olsson i projektgruppen ansvarade för. Det var en veckas arbete för många i projektgruppen att bygga detta tåg och det fanns en del praktiska problem med både elaggregat och tidsschema som ställde till det.

Ljuståget fanns med som en sammanknytande länk under de första åren.

Vi erbjöd nätverket Qlara att äga projektet men styrelsen tackade nej så därför startade vi en ideell förening. De första åren kämpade vi på med ideella krafter och sökte sponsring från företag och privata personer. Både turistchef och tidningar var väldigt njugga i sin inställning. Vi fick knappt någon press och ingen hjälp av turistbyrån. Däremot näringslivsenheten på kommunen stöttade oss.

Eftersom vi bildade förening måste vi ha en kassör och vi raggade upp Jan Widenheim som under många år innehade den sysslan. Han var första mannen i projektet.

GABY GUMMESSON

GABY GUMMESSON – AMBASSADÖR 12

Fotografer Ariton, Dennis: s. 3, 43, 44–45, 94 Baker, Per: s. 30, 31, 32–33 Bergström, Jan: s. 14, 21 Björk, Marie: s. 12

Bjørnli, Ørving: s. 62

Dahlman, Gabriella: s. 51, 91

Follin, Eva: s. 10, 71, 72, 74–75, 80, 85.

Gustafsson, Petter: s. 25 Hjelm, Krister: s. 22–23 Ikse, Lina: s. 40

Jonsgården, Hanseric: s. 16, 17, 18, 19 Jönsson, Andreas: s. 88–89 Jönsson, Gunnel: s. 68

Kristensson, Henrik: s. 28–29 Molander, Christer: s. 9

Nilsson, Andrea: s. 64–65 Perols, Sofia: s. 6

Persson, Per-Göran: s. 67

Sandström, Per: s. 37, 82–83 Svenson, Kai: s. 55, 56–57

Uhlan, Mathias: s. 26, 78–79 Åkesson, Bernt-A: s. 93

TACK Projektgruppen för Österlen lyser tackar alla som bidragit med text och bilder till denna bok.

96

ÖSTERLEN LYSER förenar olikheter genom att låta ljuset bli det nav omkring vilket vi samlas för att lysa upp vår tillvaro till en helhetsupplevelse i gemenskap.

Den inre kraften, kreativiteten och idérikedomen är de resurser vi i huvudsak använder. Vi får det vi alla behöver – värme i kropp och själ. Kraften i Österlen lyser kommer underifrån när vi alla går man ur huse och tänder ett ljus för att mötas och lysa upp. Här finns plats för alla. Vi brinner för vår bygd, vårt Österlen, och här finns möjlighet att ge uttryck för glöden. ÖSTERLEN LYSER är samverkan när den är som bäst.

Spontan, glädjefylld, enkel, billig, upplevelserik och givande. ÖSTERLEN LYSER är inget storslaget evenemang utan en gemenskap där byar och individer med små medel skapar något storslaget till­sammans. Österlen lyser kan inte beskrivas – det ska upplevas sakta!