Helena KÄks Àr fil.dr i Kultur och samhÀlle och trÀdgÄrdsmÀstare vid Stabergs barocktrÀdgÄrd inom VÀrldsarvet Falun.
En introduktion för uppsatsskrivande studenter Mikrohistoria Àr ett historievetenskapligt perspektiv, dÀr utgÄngspunkten kan vara till exempel en plats, en hÀndelse, en grupp mÀnniskor eller en enskild individ. I mikrohistoria ses mÀnniskor som sjÀlvstÀndiga aktörer och historikern lyfter fram ansikten i mÀngden. PÄ sÄ sÀtt blir det möjligt att dels ge liv Ät den stora historien, dels belysa dess giltighet. I den hÀr boken skriver författarna Bönhus-Annas historia. Samtidigt visar de hur de gÄr till vÀga för att nÄ kunskap om Annas liv och belyser vilka frÄgor man som historiker mÄste stÀlla. Boken Àr pedagogiskt upplagd med mÄnga exempel. De 14 kapitlen behandlar hela forskningsprocessen, frÄn formulerandet av en forskningsfrÄga, via sökandet efter kÀllmaterial till bearbetning och skrivande. Den innehÄller ocksÄ ett kapitel om etik i historisk forskning. Boken vÀnder sig i första hand till nyblivna studenter i historia vid universitet och högskolor, till den som Àr intresserad av mikrohistoria som perspektiv, men ocksÄ till den som ska skriva sin första vetenskapliga uppsats.
|â MIKROHISTORIA
MIKROHISTORIA
A. GĂTLIND H. KĂ KS
Anna Götlind Àr professor i historia vid Stockholms universitet.
MIKRO HISTO RIA En introduktion för uppsatsskrivande studenter
ANNA GĂTLIND HELENA KĂ KS
Art.nr 38211
www.studentlitteratur.se
978-91-44-09457-1_01_cover.indd 1
2014-05-16 11:51
Kopieringsförbud Detta verk Ă€r skyddat av upphovsrĂ€ttslagen. Kopiering, utöver lĂ€rares och studenters begrĂ€nsade rĂ€tt att kopiera för undervisningsĂ€ndamĂ„l enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal Ă€r förbjuden. För information om avtalet hĂ€nvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, Ă€r e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrĂ€tt kan Ă„talas av allmĂ€n Ă„klagare och dömas till böter eller fĂ€ngelse i upp till tvĂ„ Ă„r samt bli skyldig att erlĂ€gga ersĂ€ttning till upphovsman eller rĂ€ttsinnehavare. Studentlitteratur har bĂ„de digital och traditionell bokÂutgivning. Studentlitteraturs trycksaker Ă€r miljöanpassade, bĂ„de nĂ€r det gĂ€ller papper och tryckprocess.
Art.nr 38211 ISBN 978-91-44-09457-1 Upplaga 1:1 ©âFörfattarna och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Foto av Anna Andersson (Bönhus-Anna) och hennes mor Mina omkring 1910 (Foto: Alfred Gustafson, Hedemora; i privat Ă€go). Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2014
978-91-44-09457-1_01_book.indd 2
2014-05-16 09.07
InnehÄll
Förordâ 7 K apitel 1
Inledningâ 9
Den mĂ„ngtydiga historienâ 10 SpĂ„r av det förflutnaâ 11 Att forska Ă€r att vĂ€ljaâ 12 Historia skrivs pĂ„ olika sĂ€ttâ 13 Historia som vetenskapâ 14 SlĂ€ktforskning, hembygdsforskning och lokalhistoriaâ 15 Bokens upplĂ€ggningâ 17 K apitel 2
Mikrohistoriaâ 21
Vad Ă€r mikrohistoria?â 21 NĂ„gra mikrohistoriska klassikerâ 23 Mikrohistoria i Sverigeâ 25 Mentalitetshistoriaâ27 VĂ„r egen mikrohistoriska forskningâ 28 Att skriva livetâ 31 NĂ„gra ord om teorierâ 32 K apitel 3
Att formulera en frĂ„gaâ 35
ForskningslĂ€getâ36 Litteratursökningâ37 Att betrakta det förflutna genom nuetâ 38 Inte bara börjanâ 40
© âF ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r
978-91-44-09457-1_01_book.indd 3
3
2014-05-16 09.07
InnehÄll
Nya frĂ„gor vĂ€cks under arbetetâ 42 Nya frĂ„gor till vĂ€lkĂ€nt materialâ 43 Historievetenskaplig relevansâ 46 K apitel 4
Om kĂ€llor och kĂ€llkritikâ 51
KĂ€llkritikâ52 Dagboken och kĂ€rleksbrevenâ 54 KĂ€llkritik och internetâ 56 NĂ€r kĂ€llmaterialet inte hĂ„llerâ 57 K apitel 5
Privatarkivetâ 59
RenĂ©es hushĂ„llsinventariumâ 60 Brevâ62 Dagböckerâ64 I BackĂ„kersâ 66 Klippsamlingenâ67 LevnadsberĂ€ttelserâ68 K apitel 6
Offentliga arkiv och bibliotekâ 73
Inför rĂ€ttaâ 74 Kyrkböckerna berĂ€ttarâ 76 Andra arkivâ 78 Rotemansarkivetâ80 Tryckta kĂ€llorâ 82 K apitel 7
Intervjuerâ 91
Muntlig historiaâ 92 I fabriken â och bynâ 93 Personliga erfarenheterâ 94 Detaljkunskaperâ96 Börja intervjua!â 97 Intervjuarens ansvarâ 99 Anteckna eller spela in?â 100
4
978-91-44-09457-1_01_book.indd 4
© âF ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r
2014-05-16 09.07
InnehÄll
Ămnen och frĂ„gorâ 101 Intervjusituationenâ102 Efter intervjunâ 103 K apitel 8
Bilder och ljudâ 109
Fotografer â pĂ„ landet och i stanâ 110 Ett bröllopsfotoâ 112 Vykortâ115 Bilden av barnetâ 115 Den blanka trĂ„denâ 117 FĂ„ngportrĂ€ttâ119 Ljudâ121 Rörliga bilderâ 123 LĂ„ngshyttan pĂ„ filmâ 124 K apitel 9
Landskap och föremĂ„lâ 131
Materiell kultur som kĂ€llaâ 131 Kulturlandskapetâ132 Ett landskap â mĂ„nga historierâ 134 Kartorâ135 Stabergs barocktrĂ€dgĂ„rdâ 137 Historia under jordâ 140 FöremĂ„lâ141 FöremĂ„lsintervjuerâ143 K apitel 10
Bearbetning och tolkningâ 151
Att rĂ€kna och tolkaâ 152 Att tematiseraâ 155 Att nĂ€rma sig det ordlösaâ 156 Att jĂ€mföraâ 159 Att kombinera kĂ€llorâ 162 Att stiga ur historienâ 163
© âF ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r
978-91-44-09457-1_01_book.indd 5
5
2014-05-16 09.07
InnehÄll K apitel 11
Etikâ 173
Etik i forskningâ 174 Etikprövning av historiska studierâ 175 Etik i relation till historiens mĂ€nniskorâ 176 Vems Ă€r berĂ€ttelsen?â 180 FörförstĂ„else och sjĂ€lvkritisk reflektionâ 181 K apitel 12
Skrivandeâ 185
Vem ska lĂ€sa?â 186 Börja skriva tidigt!â 187 Början Ă€r viktigastâ 188 InnehĂ„ll, sprĂ„k och stilâ 190 Citatâ192 NĂ€r det gĂ„r trögtâ 194 K apitel 13
Formaliaâ 199
Tydlighet och konsekvensâ 199 Noterâ200 KĂ€ll- och litteraturförteckningenâ 203 Otryckta kĂ€llorâ 203 Intervjuerâ205 Tryckta kĂ€llor och litteraturâ 206 Internetâ208 Att citeraâ 209 Bilder, kartor, tabeller och diagramâ 211 K apitel 14
Avslutningâ 213
Referenserâ 215 Internetâ224
6
978-91-44-09457-1_01_book.indd 6
© âF ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r
2014-05-16 09.07
Förord
Den hĂ€r boken handlar om mikrohistoria, ett historievetenskapligt perspektiv dĂ€r utgĂ„ngspunkten Ă€r en plats, en hĂ€ndelse, en grupp mĂ€nniskor eller kanske en individ. De erfarenheter och synpunkter vi förmedlar grundas pĂ„ mĂ„ngĂ„rig erfarenhet av egen forskning, arbete med högskoleundervisning och uppsatshandledning av studenter, men ocksĂ„ av att leda forskningscirklar utanför högskolan. Boken, som Ă€r en omarbetad och utvidgad utgĂ„va av en tidigare bok 1, vĂ€nder sig i första hand till nyblivna studenter i historia. Vi hoppas dock att den ocksĂ„ ska vara anvĂ€ndbar för alla de mĂ€nniskor som har historia som fritidsintresse, till exempel slĂ€ktforskare och lokalhistoriker. De exempel och illustrationer vi anvĂ€nder Ă€r sĂ„dana som vi har stött pĂ„ i vĂ„r egen forskning och undervisning. I urvalet har vi inte strĂ€vat efter att vara fullstĂ€ndiga eller representativa, utan vi har valt sĂ„dant som vi har upplevt vara tankevĂ€ckande. Detta innebĂ€r att mĂ„nga exempel Ă€r hĂ€mtade frĂ„n Dalarna, eftersom vi bĂ„da har bott dĂ€r lĂ€nge och i vĂ„r egen forskning frĂ€mst Ă€gnat oss Ă„t detta landskap. Vi Ă€r övertygade om att det i de flesta fall gĂ„r att hitta liknande exempel frĂ„n andra omrĂ„den i landet. MĂ„nga av vĂ„ra exempel fanns med i den första versionen av boken, dĂ€r ibland vĂ„rt genomgĂ„ende exempel Bönhus-Anna. Men vi har strĂ€vat efter att uppdatera och utveckla texten och visa att en hel del har hĂ€nt sedan vi för tio Ă„r sedan skrev om mikrohistoria första gĂ„ngen. Vi har ocksĂ„ valt att ta med en del historievetenskapliga arbeten, som kanske inte direkt kan karaktĂ€riseras som mikrohistoria, men som alla har det gemensamt att de 1â Anna Götlind & Helena KĂ„ks (2004), Handbok i konsten att skriva mikrohistoria (Stockholm: Natur och kultur).
© âF ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r
978-91-44-09457-1_01_book.indd 7
7
2014-05-16 09.07
Förord
behandlar vanliga mĂ€nniskors historia, eller vad vi skulle kunna kalla en âhistoria underifrĂ„nâ. Vi vill rikta ett stort tack till alla dem som har lĂ€mnat vĂ€rdefulla synpunkter pĂ„ hela eller delar av texten: Dan-Erik Andersson, Agnes Götlind, Karin KĂ„ks, Rolf Lind, Magnus Linnarsson, Ann Nehlin, Maija Runcis, Annika SandĂ©n och Magnus Ăhlander.
I slutet av 1990-talet hade vi bĂ„da förmĂ„nen att arbeta pĂ„ Dalarnas forskningsrĂ„d i Falun. Verksamheten leddes av Anders FlorĂ©n (1959â2001), professor i historia och framgĂ„ngsrik forskare med olika sociala aspekter pĂ„ Ă€ldre tiders jĂ€rnhantering som frĂ€msta forskningsfĂ€lt. Han hyste ocksĂ„ ett mycket stort intresse för historie- och samhĂ€llsteori. Anders var â som kollega, vĂ€n och chef â mycket uppmuntrande och lyhörd. Hans kreativitet och nyfikenhet, Ă€ven pĂ„ vĂ€rlden utanför historie Àmnet, smittade av sig. Han delade alltid generöst med sig av sitt stora kunnande och sina skarpa teoretiska reflektioner. Genom det kom han att betyda mycket för vĂ„r forskning, vĂ„rt arbete med forskningscirklar och för oss personligen. Den hĂ€r boken tillĂ€gnas hans minne. Stockholm & Rörshyttan i april 2014 Anna Götlind & Helena KĂ„ks
8
978-91-44-09457-1_01_book.indd 8
© âF ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r
2014-05-16 09.07
Kapitel 2
Mikrohistoria
I föregĂ„ende kapitel visade vi att historiebegreppet Ă€r mĂ„ngtydigt och att historieforskningen inrymmer olika perspektiv och specialomrĂ„den. I det följande presenterar vi den typ av historia som stĂ„r i fokus i denna bok â mikroÂhistoria. Vi inleder med att ta upp vĂ„r syn pĂ„ detta historievetenskapliga perspektiv, och ger dĂ€refter exempel pĂ„ ett antal arbeten, bĂ„de utlĂ€ndska och svenska, som vi menar kan karaktĂ€riseras som mikrohistoria.
Vad Ă€r mikrohistoria? Den hĂ€r boken handlar om hur man som student eller forskare kan skriva mikrohistoria. Men Ă€r det ett sĂ€rskilt avgrĂ€nsat Ă€mnesomrĂ„de inom historievetenskapen? Eller Ă€r det en specifik metod, eller kanske rentav en teori? Som framgĂ„tt ovan vill vi hĂ€vda att mikrohistoria inte Ă€r nĂ„got av detta utan att det istĂ€llet handlar om att anlĂ€gga ett sĂ€rskilt perspektiv pĂ„ historien. Det Ă€r ett perspektiv som innebĂ€r att vi försöker komma historiens mĂ„nga vanliga mĂ€nniskor nĂ€ra, alla dem som genom sina liv och sina handlingar har skapat historien. För det Ă€r som historikern Per Nyström (1903â1993) sĂ„ klokt pĂ„pekade för Ă„ttio Ă„r sedan: Det finns inget, som en historiker glömmer sĂ„ lĂ€tt, som att konkreta mĂ€nni skor, ingĂ„ende i konkreta samhĂ€llsformationer, Ă€r det centrala i historien.1
Det Ă€r nĂ„gra förhĂ„llanden som vi menar Ă€r utmĂ€rkande för mikrohistoria. För det första Ă€r det fenomen som vĂ„rt forskningsintresse utgĂ„r frĂ„n nĂ„got 1â Per Nyström (1934), âProblem i svensk socialhistoria: NĂ„gra anteckningarâ, i Ateneum: Organ för den historiska materialismen (Lund), s. 72.
© âF ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r
978-91-44-09457-1_01_book.indd 21
21
2014-05-16 09.07
2âMikrohistoria
mycket begrĂ€nsat. Det kan handla om en specifik hĂ€ndelse, ett lokalsamhĂ€lle, en grupp mĂ€nniskor eller en enskild individ. Ett av flera argument för att vĂ€lja detta perspektiv Ă€r att detaljerade studier av âdet lillaâ och unika ger oss kunskap om det förflutna som vi inte kan fĂ„ fram pĂ„ andra sĂ€tt. Det Ă€r först nĂ€r vi lĂ„ter individer trĂ€da fram ur ett historiskt kollektiv, och nĂ€r de inte lĂ€ngre betraktas som enbart representanter för större historiska förlopp, som vi kan fĂ„ syn pĂ„ nyanser av och individuella variationer pĂ„ mĂ€nskligt liv och mĂ€nskliga erfarenheter. Men nĂ€r det gĂ€ller de forskningsfrĂ„gor som stĂ€lls Ă€r dessa inte smĂ„, och i detta skiljer sig mikrohistoria alltsĂ„ inte frĂ„n annan historieforskning men dĂ€remot frĂ„n bĂ„de slĂ€ktforskning och hembygdsforskning. Mikrohistoria handlar dĂ€rför, för det andra, om att försöka besvara âlarge questions in small placesâ, för att citera den amerikanske historikern Charles Joyner.2 Och det kan vara frĂ„gor som berör vitt skilda tider och olika slags hĂ€ndelser och företeelser i det förflutna. Mikrohistoria kan i just detta avseende sĂ€gas vara mycket bredare Ă€n till exempel medeltidshistoria, militĂ€rhistoria eller genushistoria, eftersom dessa forskningsomrĂ„den Ă€r avgrĂ€nsade antingen kronologiskt, Ă€mnesmĂ€ssigt eller teoretiskt. Men Ă€r det verkligen möjligt att svara pĂ„ âhistoriens stora frĂ„gorâ utifrĂ„n det enskilda och unika? Det hĂ€r en diskussion som stĂ€ndigt dyker upp i samband med mikrohistoria. Vi menar att mikrohistoriens mĂ€nniskor och deras liv bĂ„de kan exemplifiera och konkretisera, men ocksĂ„ problematisera det vi uppfattar som den stora, generella historien. Genom att reducera skalan pĂ„ det som ska undersökas och utgĂ„ frĂ„n det förflutnas mikronivĂ„ blir det möjligt att dels ge liv Ă„t den stora historien, dels belysa dess giltighet â och dĂ€rmed ge mer nyanserade svar pĂ„ just âhistoriens stora frĂ„gorâ. Ett tredje utmĂ€rkande drag för mikrohistoriska studier Ă€r synen pĂ„ vanliga mĂ€nniskor som sjĂ€lvstĂ€ndiga aktörer i historien. Deras agerande ses alltsĂ„ inte bara som resultat av rĂ„dande strukturer och kulturer, utan ocksĂ„ som en följd av individuella utgĂ„ngspunkter och övervĂ€ganden. Begreppet âagencyâ Ă€r centralt, och kan nĂ€rmast översĂ€ttas med âaktörskapâ.3 I mikrohistorien framtrĂ€der mĂ€nniskor med egna strategier, handlingsutrymmen 2â Citatet av Joyner Ă€r hĂ€mtat ur Sigurdur Gylfi MagnĂșsson & IstvĂĄn M. SzijĂĄrtĂł (2013), What is Microhistory? Theory and Practice (London och New York: Routledge), s. 5. VĂ„r kursivering. 3â Inom bland annat etnologi och socialantropologi anvĂ€nds den svenska termen agens.
22
978-91-44-09457-1_01_book.indd 22
© âF ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r
2014-05-16 09.07
2âMikrohistoria
och förestĂ€llningar, och det enskilda livsödet blir en berĂ€ttelse med en egen logik och relevans. Den engelske kulturhistorikern Peter Burke menar att mikrohistoria kan ses som en möjlighet att skriva en historia dĂ€r det finns utrymme för âindivider, ansikten i mĂ€ngdenâ.4
NĂ„gra mikrohistoriska klassiker Ordet mikrohistoria myntades som vetenskapligt begrepp av en grupp italienska historiker pĂ„ 1970-talet, bland andra Giovanni Levi och Carlo Ginzburg. Begreppet hade dock anvĂ€nts första gĂ„ngen redan 1959 av den amerikanske historikern George R. Stewart i en bok om det berömda slaget vid Gettysburg 1863.5 Ett tidigt exempel pĂ„ nĂ„got vi vill kalla mikrohistoria Ă€r engelsmannen Rowland Parkers bok The Common Stream frĂ„n 1975 om en engelsk by under tvĂ„tusen Ă„r.6 Hans bok betraktas i dag som en klassiker och kommer stĂ€ndigt ut i nytryck. Parker var verksam som lĂ€rare och alltsĂ„ inte yrkeshistoriker. UtifrĂ„n en mĂ„ngfald av detaljrika kĂ€llor berĂ€ttar han i boken om livet i den lilla byn Foxton, frĂ„n förromersk tid och fram till nutid. Men det Ă€r samtidigt en berĂ€ttelse om Englands historia, skriven ur ett konsekvent underifrĂ„nperspektiv. Och det visar sig att en del av de âstora hĂ€ndelsernaâ i Englands historia ibland gick invĂ„narna i Foxton nĂ€rmast spĂ„rlöst förbi, medan avgrĂ€nsade hĂ€ndelser i lokalsamhĂ€llet kom att betyda desto mer. Ă r 1976 publicerades Carlo Ginzburgs bok Il formaggio e i vermi. Boken utkom pĂ„ svenska 1983 med titeln Osten och maskarna, och den blev en stor försĂ€ljningssuccĂ©.7 Det var som om alla ville lĂ€sa om den italienske 1500-talsmjölnaren Domenico Scandellas (kallad Menocchio) mycket sĂ€regna tankeÂvĂ€rld, dĂ€r skapelsen liknades vid en ystningsprocess och Ă€nglarna 4â Peter Burke (2007), Vad Ă€r kulturhistoria? (Stockholm/Stehag: Brutus Ăstlings Bokförlag Symposion), s. 52. En teoretisk diskussion kring mikrohistoria finns i Giovanni Levi (2001), âOn Microhistoryâ, i New Perspectives on Historical Writing, red. Peter Burke, 2 uppl. (The Pennsylvania State University Press), s. 97â119. 5â George R. Stewart (1959/1987), Pickettâs Charge: A Microhistory of the Final Charge at Gettysburg, July 3, 1863 (Boston: Houghton Mifflin). 6âRowland Parker (1975), The Common Stream: Two Thousand Years of the English Village (London: Collins). 7â Carlo Ginzburg (1983), Osten och maskarna: En 1500-talsmjölnares tankar om skapelsen (Stockholm: Ordfront).
© âF ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r
978-91-44-09457-1_01_book.indd 23
23
2014-05-16 09.07
2âMikrohistoria
vid maskar. Det kĂ€llmaterial Ginzburg anvĂ€nde för att beskriva och diskutera Menochios unika tankar och relatera dem till den samtida kyrkans och den folkliga kulturens trosförestĂ€llningar Ă€r exceptionellt: en serie rĂ€ttegĂ„ngsprotokoll frĂ„n de kĂ€ttarprocesser som fördes mot Menocchio. En delvis likartad studie Ă€r den franske historikern Emmanuel Le Roy Laduries bok frĂ„n 1975 om den sydfranska byn Montaillou, som utkom pĂ„ svenska 1980.8 HĂ€r Ă€r det en plats, Montaillou, och dess invĂ„nare som stĂ„r i centrum. Vi fĂ„r komma byborna riktigt nĂ€ra, i arbete och privatliv, i glĂ€dje och i sorg. Le Roy Ladurie arbetade med protokoll frĂ„n de förhör som den katolska kyrkans sĂ€rskilda domstol, inkvisitionen, hade med byborna, vilka var katarer och dĂ€rför betraktades som kĂ€ttare i kyrkans ögon. Ginzburgs och Le Roy Laduries böcker Ă€r fortfarande bland de mest kĂ€nda och Ă„beropade exemplen pĂ„ mikrohistoria, och flera av deras efterföljare, ocksĂ„ i Sverige, har arbetat med rĂ€ttegĂ„ngsmaterial av olika slag (se vidare kapitel 6). Ytterligare en klassisk mikrohistorisk studie, som ocksĂ„ den utgĂ„r frĂ„n rĂ€ttsligt material, bör hĂ€r nĂ€mnas. I boken The Return of Martin Guerre, frĂ„n 1983, berĂ€ttar den amerikanska historikern Natalie Zemon Davis historien om en ryktbar bedragare, Arnaud du Tilh.9 Denne dök upp i den lilla byn Artigat i franska Languedoc och utgav sig för att vara Martin Guerre, en ung bonde i byn som Ă„r 1548 hade lĂ€mnat sin familj och sitt hem. Martin Guerres hustru, Bertrande de Rols, agerade lĂ€nge som om hon hade fĂ„tt sin make tillbaka, och Davis försöker i boken förstĂ„ hennes agerande och varför hon inte avslöjade bedragaren. Den spektakulĂ€ra historien har berĂ€ttats mĂ„nga gĂ„nger och ocksĂ„ gestaltats pĂ„ scen och pĂ„ film. Mikrohistoria har de senaste decennierna kommit att fĂ„ delvis olika inriktning i olika lĂ€nder.10 I en del fall stĂ„r individen som aktör i centrum, som i fallet med mjölnaren Menochio och i boken om Martin Guerres Ă„terkomst. I andra fall handlar det mer om att pĂ„ ett nĂ€rmast antropologiskt sĂ€tt kartlĂ€gga livet i ett mindre samhĂ€lle, vanligen en by, som i studierna av Foxton och Montaillou. GrĂ€nsdragningen mot andra typer av historia, som socialhistoria och kulturhistoria, Ă€r inte heller alltid sjĂ€lvklar. Men kanske Ă€r en strikt definition av begreppet inte nödvĂ€ndig. I den 8âEmmanuel Le Roy Ladurie (1980), Montaillou: En fransk by 1294â1324 (Stockholm: Atlantis). 9â Natalie Zemon Davis (1985), Martin Guerres Ă„terkomst (Stockholm: Ordfront). 10âEn utförlig resonerande genomgĂ„ng av hur mikrohistoria som vetenskapligt perspektiv har utvecklats i olika lĂ€nder i Europa, men ocksĂ„ i USA, ges i MagnĂșsson & SzijĂĄrtĂł 2013.
24
978-91-44-09457-1_01_book.indd 24
© âF ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r
2014-05-16 09.07
2âMikrohistoria
hÀr boken har vi valt att utgÄ frÄn ett mycket brett mikrohistoriebegrepp. Det gemensamma för de studier vi presenterar Àr att de utifrÄn ett varierat kÀllmaterial framför allt behandlar den vanliga, ofta obemÀrkta mÀnniskans vardagsliv i ett rumsligt avgrÀnsat sammanhang med ambitionen att ge perspektiv pÄ större historiska frÄgor.
Mikrohistoria i Sverige I Sverige har mikrohistoria som historievetenskapligt perspektiv haft svĂ„rt att etablera sig, och exemplen pĂ„ uttalat mikrohistoriska studier Ă€r Ă€n sĂ„ lĂ€nge relativt fĂ„.11 I Finland och Island, liksom i viss mĂ„n ocksĂ„ de andra nordiska lĂ€nderna, har mikrohistoria dĂ€remot haft lĂ€ttare att fĂ„ genomslag.12 Vi tycker oss dock ha mĂ€rkt att intresset för detta sĂ€tt att nĂ€rma sig historien har ökat betydligt ocksĂ„ i Sverige under senare Ă„r. Det finns nĂ„gra intressanta Ă€ldre studier som vi menar kan klassificeras som mikrohistoria, Ă€ven om forskarna sjĂ€lva inte anvĂ€nde begreppet. En sĂ„dan Ă€r Börje Hanssens för generationer av etnologer vĂ€lkĂ€nda doktorsavhandling frĂ„n 1952 om Ăsterlen.13 Faktum Ă€r att den nyligen har fĂ„tt just etiketten âtidig mikrohistoriaâ.14 I sin omfattande avhandling tecknar Hanssen, utifrĂ„n ett mycket brett kĂ€llmaterial, en rik och detaljerad bild av mĂ€nniskors livsvillkor i det sena 1700-talets SkĂ„ne, eller rĂ€ttare sagt den sydöstra delen av detta landskap. PĂ„ 1980-talet började man inom svensk historieforskning alltmer intressera sig för vanliga mĂ€nniskors vardagsliv. Inspiration hĂ€mtades frĂ„n historieforskning i andra europeiska lĂ€nder dĂ€r vardagsperspektivet uppmĂ€rksammades. I Tyskland talades om âAlltagsgeschichteâ (vardags11â Som ett av tvĂ„ svenska exempel pĂ„ mikrohistoria nĂ€mner IstvĂĄn M. SzijĂĄrtĂł den engelska utgĂ„van av Peter Englunds debutbok Poltava: BerĂ€ttelsen om en armĂ©s undergĂ„ng (Stockholm: Atlantis, 1988). Det andra exemplet Ă€r den engelska versionen av Arne Jarricks bok om Johan Hjerpe (se not 15); MagnĂșsson & SzijĂĄrtĂł 2013, s. 68. Att inte fler exempel nĂ€mns kan ha att göra med att nĂ€stan alla svenska mikrohistoriska studier Ă€r skrivna pĂ„ svenska. 12âEtt par Ă€ldre arbeten kan hĂ€r nĂ€mnas: Ingar Kaldal (1994), Alltagsgeschichte og mikrohistorie (Trondheim); Mikrohistorie, Den jydske historiker 1999, red. Nina Kofoed & SĂžren Pedersen (Ă rhus). 13â Börje Hanssen (1952), Ăsterlen: En studie över socialantropologiska sammanhang under 1600- och 1700-talen i sydöstra SkĂ„ne (Stockholm). 14â Ă r 2010 utkom boken Ă ter till Ăsterlen: En tidig mikrohistoria, Agrar- och socialhistoriska texter i urval med en inledande biografi av Anders Perlinge (Stockholm: KSLA, 2010).
© âF ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r
978-91-44-09457-1_01_book.indd 25
25
2014-05-16 09.07
2âMikrohistoria
historia), i England âhistory from belowâ (historia underifrĂ„n). Ytterligare en viktig inspirationskĂ€lla för mĂ„nga svenska historiker vid denna tid var den franska Annalesskolan, dit Le Roy Ladurie rĂ€knas, och de italienska mikrohistorikerna. SĂ„ smĂ„ningom kommer ocksĂ„ de första mer eller mindre uttalat mikrohistoriska studierna inom det svenska historieĂ€mnet. Ett tidigt exempel Ă€r Arne Jarricks bok Mot det moderna förnuftet.15 I den behandlar han en av 1700-talets centrala tankeströmningar, upplysningen, utifrĂ„n en obemĂ€rkt men reflekterande och skrivande mĂ€nniskas horisont, den stockholmske borgaren Johan Hjerpe. I slutet av sin bok diskuterar Jarrick kring nödvĂ€ndigheten av det han vĂ€ljer att kalla ett individhistoriskt angreppssĂ€tt: Först genom intrĂ€ngande analyser av enskilda blir det möjligt att skapa verkligt innehĂ„llsrika och nyanserade modeller för en mer kvantitativt inriktad kartlĂ€ggning av mentaliteten hos mĂ€ngden. OmvĂ€nt kan det biografiska studiet innebĂ€ra ett nyttigt korrektiv till alltför syntetiska mentalitetsanalyser.16
En av de första svenska historiker som explicit anvĂ€nde begreppet mikrohistoria var agrarhistorikern Britt Liljewall. I sin avhandling frĂ„n 1995, Bondevardag och samhĂ€llsförĂ€ndring, undersöker hon vardagsliv, sjĂ€lvsyn och social identitet hos tre bondefamiljer i 1800-talets VĂ€stergötland.17 KĂ€llmaterialet utgörs av sĂ„ kallade bondedagböcker (vi Ă„terkommer till denna typ av kĂ€lla i kapitel 4 och 5). I ett inledande avsnitt, âAtt motivera mikrostudierâ, för Liljewall en intressant diskussion kring vĂ€rdet av det mikrohistoriska perspektivet. Hon skriver: âDet handlar om insikt om mĂ€nniskor som historiska aktörer, kulturvarelser och samhĂ€llsbyggareâ.18 Liljewall har de senaste decennierna presenterat flera studier som kan karaktĂ€riseras som mikrohistoria, och som regel tar hon utgĂ„ngspunkt i mĂ€nniskors egenformulerade texter, som brev och sjĂ€lvbiografier. Vi Ă„terkommer till dessa studier lĂ€ngre fram. En annan svensk historiker som har anvĂ€nt âett mikrohistoriskt 15â Arne Jarrick (1992), Mot det moderna förnuftet: Johan Hjerpe och andra smĂ„borgare i upplysningstidens Stockholm (Stockholm: Tiden). 16â Jarrick 1992, s. 185. 17â Britt Liljewall (1995), Bondevardag och samhĂ€llsförĂ€ndring: Studier i och kring vĂ€stsvenska bondedagböcker frĂ„n 1800-talet (Göteborg). 18â Liljewall 1995, s. 22. Författarens kursivering.
26
978-91-44-09457-1_01_book.indd 26
© âF ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r
2014-05-16 09.07
2âMikrohistoria
angreppssĂ€ttâ Ă€r Kristina Tegler Jerselius i avhandlingen Den stora hĂ€x dansen frĂ„n 2003.19 I denna diskuterar hon Sveriges sista stora kĂ€nda utbrott av hĂ€xanklagelser, i MockfjĂ€rds kapellförsamling i Gagnef Ă„r 1858. I centrum för hĂ€ndelserna stĂ„r över 130 barn, som vittnar att de rest till BlĂ„kulla och dĂ€r gett sig i lag med djĂ€vulen â och den lokale prĂ€sten Robert Blumenberg (1800â1867) och hans vĂ€ckelseambitioner. KĂ€llmaterialet Ă€r mycket brett och innefattar bland annat Blumenbergs dagbok. I inledningen för Tegler Jerselius ett utförligt och intressant resonemang om de stora möjligheter som ligger i att anvĂ€nda ett mikrohistoriskt perspektiv.20 Det kanske mest kĂ€nda exemplet frĂ„n senare Ă„r pĂ„ det vi vill kalla mikro historia Ă€r Peter Englunds bok Stridens skönhet och sorg.21 I boken skildrar han första vĂ€rldskrigets vardag med utgĂ„ngspunkt i nitton konkreta mĂ€nni skoöden och i form av ett slags kollektiv dagbok. KĂ€llmaterialet utgörs ocksĂ„ i detta fall av mĂ€nniskors egenformulerade texter: brev, dagboksanteckningar och sjĂ€lvbiografier. Vi kommer i det följande ge exempel pĂ„ en del andra nyare svenska studier som vi menar, i likhet med Englunds studie, kan klassi ficeras som just mikrohistoria.
Mentalitetshistoria Mikrohistoria handlar inte sĂ€llan om att försöka trĂ€nga in i mĂ€nniskors tĂ€nkande, att försöka fĂ„nga det som brukar kallas mentalitet. Detta begrepp skulle kort kunna förklaras med de kollektiva förestĂ€llningar som vi delar i en kultur och som förĂ€ndras ytterst lĂ„ngsamt. Det kan till exempel handla om vĂ„r syn pĂ„ barndomen, heder och Ă€ra, brott och straff, manligt och kvinnligt, och pĂ„ döden. Arne Jarricks bok om Johan Hjerpe och upplysningen Ă€r exempel pĂ„ en mentalitetshistorisk studie. Ett annat exempel Ă€r historikern Birgitta OdĂ©ns essĂ€ om en nĂ€stan hundraĂ„rig mans sjĂ€lvmord.22 Den 25 juni 1723 gick Arvid Assarsson i Angereds socken i VĂ€stergötland 19â Kristina Tegler Jerselius (2003), Den stora hĂ€xdansen: Vidskepelse, vĂ€ckelse och vetande i Gagnef 1858 (Uppsala). 20âTegler Jerselius 2003, s. 20â27. 21â Peter Englund (2008), Stridens skönhet och sorg: Första vĂ€rldskriget i 212 korta kapitel (Stockholm: Atlantis). Englund sjĂ€lv kallar det han gör i boken för âpointillism, uppbygget av en stor bild med hjĂ€lp av smĂ„ berĂ€ttelserâ. 22â Birgitta OdĂ©n (1998b), âEn kristen mĂ€nniskas frihetâ, i Leda vid livet: Fyra mikrohistoriska essĂ€er om sjĂ€lvmordets historia (Lund: Historiska Media), s. 35â47.
© âF ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r
978-91-44-09457-1_01_book.indd 27
27
2014-05-16 09.07
2âMikrohistoria
ut i en kvarn pÄ gÄrden dÀr han bodde och skar av sig halspulsÄdern. Protokollen frÄn den efterföljande rÀttegÄngen kan berÀtta att Arvid troligen var 99 Är, helt skallig och med ett stort vitt skÀgg. Vi fÄr ocksÄ veta att han bodde pÄ gÄrden i Angered tillsammans med sin dotter och mÄg. Men varför valde dÄ denne mycket gamle man, som naturligtvis visste att han snart skulle dö, att ta livet av sig? SjÀlvmord betraktades i denna den kristna ortodoxins tidevarv som ett mycket svÄrt brott, och sÄ kallade sjÀlvspillingar förvÀgrades begravning pÄ kyrkogÄrden. Arvids handling kan mot denna bakgrund tyckas helt oförklarlig. Men kanske var den ÀndÄ inte det. Varsamt resonerar Odén kring motiven bakom hans handlande, och hon finner att det rörde sig om en desperat mÀnniskas sista utvÀg. Arvid var svÄrt sjuk, möjligen i koloncancer (tjocktarmscancer), och han plÄgades av svÄra smÀrtor. Dessutom hotade hans svÀrson med att flytta Arvid till ett annat av hans barn, som skulle fÄ ta över försörjningsbördan. Det Àr inte svÄrt att förestÀlla sig att den gamle mannen upplevde svÀrsonens hot som bÄde oroande och krÀnkande. Till slut valde den djupt religiöse Arvid alltsÄ i desperation att avsluta sitt liv, kanske i förvissningen om att hans gud ÀndÄ skulle förlÄta honom. BerÀttelsen om Arvid Assarsson ger en mycket nÀra och delvis omskakande bild av synen pÄ och behandlingen av Àldre i det tidiga 1700-talets Sverige. Det Àr en del av historien som blir synlig först genom det mikrohistoriska perspektivet. Birgitta Odéns mikrohistoriska essÀbok frÄn 1998 om sjÀlvmordets historia, Leda vid livet, innehÄller den första mer utförliga presentationen pÄ svenska av mikrohistoria som ett sÀrskilt vetenskapligt perspektiv.23 Hon diskuterar i inledningen och avslutningen till boken flera av de metodproblem som brukar tas upp i samband med mikrohistoria, till exempel generaliseringsproblematiken och sambandet mellan mikro- och makrohistoria.
VĂ„r egen mikrohistoriska forskning Vi har genom Ă„ren sjĂ€lva Ă€gnat oss Ă„t mikrohistoria i skilda sammanhang, ocksĂ„ utanför akademins vĂ€ggar. Vi har bland annat försökt fĂ„ till stĂ„nd ett möte mellan oss, som yrkesforskare, och mĂ€nniskor med historia som 23â Birgitta OdĂ©n (1998a), Leda vid livet: Fyra mikrohistoriska essĂ€er om sjĂ€lvmordets historia (Lund: Historiska Media).
28
978-91-44-09457-1_01_book.indd 28
© âF ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r
2014-05-16 09.07
2âMikrohistoria
fritidsintresse genom att ordna mikrohistoriska forskningscirklar. Cirklarna har varit öppna för alla oavsett förkunskaper. DĂ€rmed har vi ocksĂ„ fĂ„tt möta allt ifrĂ„n erfarna hembygds- och slĂ€ktforskare till rena nybörjare. En tanke med dessa cirklar har varit att stimulera till skrivande och berĂ€ttande, och mĂ„let har alltid varit dels en enkel publikation, dels en offentlig berĂ€ttarkvĂ€ll. I forskningscirklarna har vi försökt förmedla kunskaper om metoder, förhĂ„llningssĂ€tt till skilda kĂ€llmaterial, kritiskt tĂ€nkande liksom olika sĂ€tt att dokumentera och förmedla forskningsresultat. I gengĂ€ld har vi fĂ„tt lĂ€ra kĂ€nna nya platser, mĂ€nniskor och berĂ€ttelser. Det har gett oss erfarenheter och kunskaper som berikat oss bĂ„de yrkesmĂ€ssigt och personligt. Inte minst har det gett oss vĂ€rdefulla perspektiv pĂ„ vĂ„r egen forskning och anledning att reflektera över vad historia Ă€r, och av vem och för vilka den kan skrivas. Forskningscirklarna var ocksĂ„ den direkta bakgrunden till den bok om mikrohistoria som vi gav ut 2004.24 I slutet av 1990-talet var vi bĂ„da engagerade i ett större bokprojekt om en person, Christopher Polhem (1661â1751), och den plats dĂ€r han var verksam, det lilla brukssamhĂ€llet StjĂ€rnsund norr om Hedemora. Projektet pĂ„gick i flera Ă„r och samlade tretton forskare frĂ„n olika vetenskapliga discipliner.25 Var för sig har vi ocksĂ„ Ă€gnat oss Ă„t forskning som mer eller mindre kan karaktĂ€riseras som mikrohistoria. I slutet av 1900- och början av 2000-talet genomförde Anna Götlind en rad mikrohistoriska studier med utgĂ„ngspunkt i en omfattande bondedagbok: BackĂ„kers Eriks dagbok frĂ„n Garpenberg, som omfattar Ă„ren 1861â1914. Bland dessa kan nĂ€mnas böckerna Att Ă„ldras i BackĂ„kers (se vidare kapitel 5) och En dagbok berĂ€ttar.26 Den senare bygger pĂ„ fjorton studentuppsatser i historia frĂ„n Högskolan Dalarna. I dessa behandlar studenterna olika aspekter av 1800-talets omvĂ€lvande samhĂ€llsförĂ€ndringar ur ett mikrohistoriskt perspektiv med BackĂ„kers Eriks dagbok som gemensam kĂ€lla. 24â Götlind & KĂ„ks 2004, s. 204â214; se ocksĂ„ Anna Götlind & Helena KĂ„ks (2008), âForskningscirkeln: Ett redskap för att fĂ„ perspektiv pĂ„ det egna arbetetâ, i Arbete pĂ„gĂ„r â i tankens mönster och kroppens miljöer, red. Anders Houltz m.fl. (Uppsala), s. 159â172. 25â Bruk i förĂ€ndring: En bok om Christopher Polhem och StjĂ€rnsund under trehundra Ă„r, red. Anna Götlind (Hedemora: Gidlunds, 2000). 26â Anna Götlind (2001), Att Ă„ldras i BackĂ„kers: En mikrohistorisk studie av de Ă€ldres levnadsvillkor pĂ„ en smĂ„brukargĂ„rd i södra Dalarna 1826â2001, Dfr-rapport 2001:2 (Falun); dens. (2002), En dagbok berĂ€ttar: Studier i BackĂ„kers Eriks dagbok 1861â1914, Högskolan Dalarna, Kultur och lĂ€rande, rapport 2002:7 (Falun).
© âF ö r fat ta r na och S t ud e n t li t t e r at u r
978-91-44-09457-1_01_book.indd 29
29
2014-05-16 09.07
Helena KÄks Àr fil.dr i Kultur och samhÀlle och trÀdgÄrdsmÀstare vid Stabergs barocktrÀdgÄrd inom VÀrldsarvet Falun.
En introduktion för uppsatsskrivande studenter Mikrohistoria Àr ett historievetenskapligt perspektiv, dÀr utgÄngspunkten kan vara till exempel en plats, en hÀndelse, en grupp mÀnniskor eller en enskild individ. I mikrohistoria ses mÀnniskor som sjÀlvstÀndiga aktörer och historikern lyfter fram ansikten i mÀngden. PÄ sÄ sÀtt blir det möjligt att dels ge liv Ät den stora historien, dels belysa dess giltighet. I den hÀr boken skriver författarna Bönhus-Annas historia. Samtidigt visar de hur de gÄr till vÀga för att nÄ kunskap om Annas liv och belyser vilka frÄgor man som historiker mÄste stÀlla. Boken Àr pedagogiskt upplagd med mÄnga exempel. De 14 kapitlen behandlar hela forskningsprocessen, frÄn formulerandet av en forskningsfrÄga, via sökandet efter kÀllmaterial till bearbetning och skrivande. Den innehÄller ocksÄ ett kapitel om etik i historisk forskning. Boken vÀnder sig i första hand till nyblivna studenter i historia vid universitet och högskolor, till den som Àr intresserad av mikrohistoria som perspektiv, men ocksÄ till den som ska skriva sin första vetenskapliga uppsats.
|â MIKROHISTORIA
MIKROHISTORIA
A. GĂTLIND H. KĂ KS
Anna Götlind Àr professor i historia vid Stockholms universitet.
MIKRO HISTO RIA En introduktion för uppsatsskrivande studenter
ANNA GĂTLIND HELENA KĂ KS
Art.nr 38211
www.studentlitteratur.se
978-91-44-09457-1_01_cover.indd 1
2014-05-16 11:51