9789127132429

Elisabeth Frank är fil dr i pedagogik och lärarutbildare vid Linnéuniversitetet. Hon har mångårig erfarenhet som lågstadieoch speciallärare. Elisabeths forskningsintresse riktas mot elevers skriftspråkliga utveckling, läsundervisning och vad som konstituerar goda miljöer för läs- och skrivlärande.

Helena Ackesjö är fil lic i pedagogik och doktorand vid Linnéuniversitetet där hon också arbetar som lärarutbildare. Hon är fritidspedagog och har arbetat som lärare i förskoleklass. Helena forskar om barns övergång från förskola till skola samt lärares och barns perspektiv på förskoleklassen.

FÖRSKOLEKLASSENS DIDAKTIK

Katarina Herrlin är universitetslektor i didaktik med inriktning mot läs och skriv, och lärarutbildare vid Linnéuniversitetet.

Hon är lågstadielärare och har lång erfarenhet av undervisning i grundskolans tidigare år. Katarina har även skrivit ett flertal läromedel i svenska för årskurserna 1–3.

Herrlin Frank Ackesjö

B A RNS L Ä RA ND E börjar tidigt. Lärarnas utmaning i förskoleklassen är att på ett målmedvetet sätt skapa progression i det tidiga lärandet, samt erbjuda en miljö som stimulerar till utforskande och fortsatt lärande genom lust och engagemang. I förskoleklassen bör läraren integrera leken i lärandet och lärandet i leken, och ge uppmuntran och stöd i undervisningsaktiviteterna.

Denna bok tar upp lärares möjligheter och utmaningar i förskoleklassens verksamhet. Här byggs en didaktisk bro mellan förskola och skola genom att kopplingar görs mellan de olika skolformernas läroplaner. Två ämnesområden står i fokus – läs- och skrivutveckling samt matematiklärande. För dessa områden presenteras tänkbara övergripande mål för förskoleklassens undervisning, vilka tydliggörs med hjälp av exempel.

Boken vänder sig till såväl verksamma lärare som lärarstuderande.

Katarina Herrlin Elisabeth Frank Helena Ackesjö

FÖRSKOLEKLASSENS DIDAKTIK MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR

01 02 FnL1 AE/fPOE= EkZpcm1hIEpvaG4gUGVyc3NvbgRKb2hu 02 0040

ISBN 978-91-27-13242-9

9789127132474_Herrlin_Didaktik.Föreskolekl.didaktik.Hela.5.indd 1

7/19/12 2:33 PM

Forskoleklassen_1.indd 2

2012-07-23 08:18

Innehåll

förord 8 introduktion 10 Den här boken 12 kapitel 1

I

Förskoleklassen som skolform

16

Undervisning av sexåringar 18

Förskoleklassen i läroplanerna 21

Förskolans fokus på utveckling och lärande

Förskoleklassen i Lgr 11 23 kapitel 2

I

Innehåll och undervisning

25

Barns berättelser om förskoleklassen 28

Balansen mellan lek och lärande 28

Mötet mellan lek, lärande och undervisning

Undervisning – att vägleda och stötta 34 kapitel 3

I

31

På spaning efter förskoleklassens didaktik

Bokstäverna P och Q – en empirisk utgångspunkt

Genomgång av bokstaven P 39

Genomgång av bokstaven Q 41

En jämförande diskussion 43

Didaktik i förskoleklass 45

Didaktik – definitioner och didaktiska frågor

Vad ska läras? 47

Hur ska det läras? 47 Tematiskt arbete – ett exempel på mötet mellan vad och hur 48

Med vem/vilka ska man lära? 49

Varför ska detta läras? 51

Forskoleklassen_1.indd 5

22

37

38

46

2012-07-23 08:18

Var och med hjälp av vad lär man sig? 52

Kartläggning – ett stöd för planering 53

Didaktik – som i ett kalejdoskop 54

Ett didaktiskt brobygge mellan förskola och skola

Tänkbara övergripande mål – svenska 60

Tänkbara övergripande mål – matematik 62 kapitel 4

I

Läs- och skrivutveckling

57

64

Barns språkliga förtrogenhet 64 Skrivprocessen 68

Att skriva – vad är det? 70

Från klotter till konventionellt skrivande 73 Pre-fonemiskt skrivande 73 Fonemorienterat skrivande 74

Att skriva med mål och mening 76

Stora eller små bokstäver 79 Läsutveckling 80

Språklig medvetenhet 82

Från pseudoläsning till ortografiskt läsande 84 Pseudoläsning 84 Det logografiska-visuella stadiet 85 Det alfabetiska-fonologiska stadiet 85 Det ortografiska-morfemiska stadiet 86

Att läsa – vad är det? 86 Avkodning och förståelse 87 Kontextuellt inflytande 87 Motivation – en betydande faktor 88

Att läsa – olika perspektiv 89 Phonics-traditionen 90 Whole language-traditionen 91 Fallstudier 93

Fall 1: Språkstimulering 94

Fall 2: Ordrikedom – genom att lyssna och samtala 100

Fall 3: Läsning på talets grund 107

Forskoleklassen_1.indd 6

2012-07-23 08:18

Fall 4: Förståelse av text och omvärld genom boksamtal 114

Fall 5: I skrivartagen 123

Sammanfattande kommentar utifrån läs- och skrivfallen 132 kapitel 5

I

Matematiklärande

134

Att undervisa matematik i förskoleklass 135

Matematikens skepnad i förskoleklassen 138

Matematik och vardag i olika kombinationer

Matematik som begrepp och representationer

Förskolebarns rika matematikkunskaper – förskoleklassens startpunkt 145 Fallstudier 147

Fall 6: Legobyggen 148

Fall 7: Att välja tema 154

Räkning och representationer för tal 160

Fall 8: Parkera bilar 171

Fall 9: Dela kex 176

Sammanfattande kommentar 183 kapitel 6

I

referenser

Forskoleklassen_1.indd 7

Avslutande tankar

139 142

185

192

2012-07-23 08:18

Förord

F

örskoleklassen har många ansikten och det finns flera sätt att karakterisera den på. Man kan säga att förskoleklassen är något av en hybrid i det svenska utbildningsväsendet. Det är en frivillig skolform i den obligatoriska skolan som ska förena det bästa av förskolans och grundskolans pedagogik och arbetssätt. I förskoleklassen möts förskolans och grundskolans historiska traditioner av undervisning, ämnesdidaktik och omsorg. En hybrid skapar nya möjligheter genom att smälta samman och utnyttja olikheter och specialiteter i ett nytt sammanhang.

Förskoleklassen utgör ett gränsland mellan förskola och grundskola. Som vi vet är det lätt att bli vilsen i ett gränsland. I gränslandet finns ett sökande efter identitet och sammanhang. Samtidigt är gränslandet en spännande och dynamisk plats att vistas i. Det genomsyras av nya influenser och vilar inte på gamla lagrar. Det visas också tydligt i denna bok att gränslandets problematik kan göras till något nytt och spännande. Författarna ”spanar efter en ämnesdidaktik” och undervisning som ska motsvara förväntningar och krav, samtidigt som den ska vara nyskapande och baseras på forskning och beprövad erfarenhet.

Låt mig bara göra en kort reflektion kring dessa i boken så viktiga begrepp. Att förstå undervisning och ämnesdidaktik som målstyrda och planerade aktiviteter är den pedagogiska huvuduppgiften i för-

Forskoleklassen_1.indd 8

2012-07-23 08:18

förord

I

9

skoleklassen. Det förutsätter dialog och kommunikation. Den goda lärandesituationen uppstår då det finns en ömsesidig förståelse mellan lärare och barn av ett problem, en önskan, en fråga eller ett fenomen som båda riktar sin uppmärksamhet mot. Samtidigt måste läraren fånga ögonblicket när det oväntade sker, i det som inte behöver eller kan vara planerat eller målstyrt. Som Vygotskij har lärt oss, en lärandesituation utgår från lärarens tolkning av barnets förståelse och mål med aktiviteten. Möjligheten att stötta barnet, så att det ”kan själv”, är därför beroende av dialog och kommunikation.

I denna bok används förskoleklassens många ansikten för att skapa ett pedagogiskt och didaktiskt sammanhang för vad som bör hända i förskoleklassen, för trots allt, det är den goda lärandemiljön som pedagogisk verksamhet handlar om. Det är min övertygelse att det viktiga sker i det lilla; i de pedagogiska relationerna mellan lärare och barn ryms alla förhoppningar och alla möjligheter att skapa en god lärande- och uppväxtmiljö för barnen. Det är i mötet mellan lärare och barn som en verksamhet av god kvalitet visas. De mål och ämnesdidaktiska ramverk för läs- och skrivutveckling samt matematikutveckling som formuleras i denna bok är ett viktigt stöd för det pedagogiska mötet. Därför vill jag understryka författarnas uppmaning i denna bok: Använd den för att skapa en så bra pedagogisk verksamhet som möjligt i förskoleklassen!

Sven Persson Professor i pedagogik vid Malmö högskola

Forskoleklassen_1.indd 9

2012-07-23 08:18

Introduktion

”J

ag vet inte vilket ben jag ska stå på”, säger Agneta när vi hör henne berätta om arbetet i sin förskoleklass. Agneta har sedan slutet av 1970-talet arbetat som förskollärare och då främst med de äldre förskolebarnen. ”Först”, berättar Agneta, ”hette verksamheten lekskola, och sedan deltidsgrupp och därefter sexårsverksamhet. Vilken benämning det än har varit så är det barnens sociala utveckling och lärande genom lek som genomsyrat verksamheten. När Socialstyrelsen var huvudman för förskolan så fanns speciella rekommendationer för hur man skulle kunna möta och utveckla de äldre förskolebarnens intresse för skriftspråket och matematik, och en del barn lärde sig också att läsa som sexåringar, men någon formell undervisning var det aldrig tal om. Dock sågs det inte alltid med blida ögon när barnen började första klass och redan kunde läsa. Då kändes det som att vi förskollärare hade klampat in på lågstadielärarnas domäner”. ”För min del”, fortsätter Agneta, ”står jag i dag inför ett delvis annat problem. Under de senaste åren har jag arbetat tillsammans med en grundskollärare i en F-1-klass. Meningen var att jag skulle ansvara för barnen i förskoleklass medan hon skulle arbeta med eleverna i årskurs 1. Vi hade bara tillgång till ett klassrum vilket, trots våra intentioner, bidrog till att alla barn i

Forskoleklassen_1.indd 10

2012-07-23 08:18

introduktion

I

11

stort sett arbetade utifrån samma schema och med samma moment. Det blev väldigt mycket skola och väldigt lite lek. Och nu när jag ensam har ansvaret för min förskoleklass så famlar jag efter vilken verksamhet jag vill bedriva men också vilket innehåll jag ska fokusera. Jag sneglar mot ämnesinnehållet i Lpfö 98 men även på vad som skrivs fram i Lgr 11. Men målen för årskurs 9 känns väldigt avlägsna och ger mig inte mycket att gå efter. Vad jag skulle önska är att det fanns några riktlinjer för oss som arbetar i gränslandet mellan förskola och skola”.

Agnetas berättelse visar på det dilemma som många lärare i förskoleklass står inför. I styrdokumenten för grundskolan finns ett tomrum för vad som gäller specifikt för förskoleklassen. I skollagen (2010:800, 9 kap.) definieras förskoleklassens syfte: Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap (2§).

Tidigare forskning visar att lärare i förskoleklass är skickliga på att stimulera barnens sociala utveckling, och att leken hålls högt i detta sammanhang. Att främja allsidiga kontakter och social gemenskap genom exempelvis lek, skapande verksamheter och naturupplevelser är ett stort och viktigt uppdrag som inte ska förringas. Men forskning visar också att lärarna kan ha svårigheter att ringa in vad det innebär att stimulera barnens utveckling och lärande samt förbereda barnen för fortsatt utbildning: Vad är det barnen ska förberedas för, och hur ska lärandet stimuleras?

Forskoleklassen_1.indd 11

2012-07-23 08:18

12

I

förskoleklassens didaktik

Den här boken Didaktik handlar i grova drag om vad som ska läras, hur detta ska läras samt varför detta ska läras. En didaktik för förskoleklassen består av en flora av erfarande, igenkännande, meningsskapande och upptäckande. Tillsammans ägnar sig lärare och barn åt ett sökande efter sammanhang där lärandet ofta sker i dialog. Lärandets hur utgörs av en mix av lek, formellt och informellt lärande, skapande och experimenterande. Detta innebär att fokus i förskoleklassens didaktik inte bara riktas mot vad som ska läras och hur, utan även mot var, det vill säga mot hur lärmiljön för sexåringarna organiseras.

I Förskoleklassens didaktik diskuteras möjliga didaktiska förhållningssätt som kan vara lämpliga för att kombinera förskolans och skolans undervisningsideologier i förskoleklassen. Svenska och matematik är grundläggande färdigheter och utgör bärande delar av all undervisning i skolans tidiga år. I boken fokuseras därför endast undervisning i ämnena svenska och matematik; och detta görs genom att problematisera och bygga broar mellan läroplanerna för förskola och grundskola för att därigenom anpassa innehållet till förskoleklassen.

Barn kommer inte till förskoleklassen som oskrivna blad. Barn i förskolan har ofta stiftat bekantskap med tecken av olika slag. Mer regel än undantag är att barn kan urskilja och läsa sitt eget namn.

Fotografier och symboler för olika aktiviteter utgör minnesbilder för vad som komma ska och kanske också att barnen är vana vid att tolka bildserier. I förskolan arbetar barn även mycket med vardagsanknuten matematik. På så sätt har en god grund redan lagts för det kommande arbetet med läsning, skrivning och matematik.

Många barn visar tidigt intresse för bokstäver, ord och siffror och i förskoleklassen ska de få rika tillfällen att utveckla detta intresse.

Dock finns det barn som inte i samma utsträckning har detta intresse och här står läraren inför utmaningen att väcka deras lust att närma

Forskoleklassen_1.indd 12

2012-07-23 08:18

introduktion

I

13

sig nya utmaningar. För att kunna lägga upp en sådan undervisning krävs, förutom att läraren har kunskap om varje barns språkanvändande och erfarenheter, förtrogenhet med teorier kring läs- och skrivutveckling samt matematisk utveckling men också kunskap om hur dessa kan omsättas i praktiken. Ytterligare aspekter att förhålla sig till är vad som är rimligt och möjligt att genomföra i verksamheten.

Syftet med Förskoleklassens didaktik är att skapa förståelse för förskoleklassens unika ställning mellan förskola och skola. Ytterligare ett syfte är att diskutera betydelsen av en väl avvägd och planerad undervisning, så att den blir utvecklande för såväl gruppen som helhet som för varje enskilt barn.

Boken vänder sig såväl till verksamma lärare i förskoleklass som vill utveckla och skapa ytterligare progression i sin undervisning som till blivande lärare i förskola, förskoleklass och skolans tidiga år. Förskoleklassens didaktik knyter samman förskolans och skolans läroplaner och kan beskrivas som en väg till tänkbara övergripande mål för svenska och matematik i förskoleklass. Förhoppningen är att boken ska inspirera till ett medvetet arbetssätt och arbetsformer som kan anpassas till aktuell barngrupp.

Boken är indelad i sex kapitel: • Kapitel 1 beskriver förskoleklassens tillblivelse, uppdrag samt verksamhet i gränslandet mellan förskola och skola. I kapitlet diskuteras förskoleklassen i relation till läroplanerna för förskola och grundskola.

• Kapitel 2 presenterar olika sätt att betrakta innehåll och undervisning i förskoleklass. Mötet mellan lek och lärande problematiseras.

• Kapitel 3 introducerar de allmändidaktiska frågorna och mejslar fram ett möjligt förhållningssätt för undervisning i förskole-

Forskoleklassen_1.indd 13

2012-07-23 08:18

14

I

förskoleklassens didaktik

klass. I avsnittet presenteras även tänkbara övergripande mål för förskoleklassen.

• Kapitel 4 och 5 beskriver fallstudier i läs- och skrivutveckling samt matematiklärande. De olika fallbeskrivningarna kopplas till de tidigare presenterade tänkbara övergripande målen med syfte att problematisera innehållet i förskoleklassens undervisning. Matematikavsnittet är skrivet av Hanna Palmér och Andreas Ebbelind. Båda har lärarbakgrund och arbetar inom lärarutbildningen och med forskning inom matematikämnets didaktik.

• I kapitel 6 knyts boken samman i ett avslutande resonemang om förskoleklassen som arena för utmaningar, utveckling och lärande.

Vi vill avslutningsvis tacka studenter och förskoleklasslärare som vid olika tillfällen, på studiedagar, konferenser, i kurser och i andra möten, deltagit i diskussioner kring tänkbara övergripande mål för förskoleklassen. Ett särskilt tack till alla de barn som har bidragit med texter och bilder och som inspirerat till arbetet med boken.

Vi vill även tacka professor Sven Persson vid Malmö högskola för kritisk genomläsning och betydelsefulla kommentarer i slutet av skrivprocessen.

Kalmar i juni 2012 Katarina Herrlin

Forskoleklassen_1.indd 14

Elisabeth Frank

Helena Ackesjö

2012-07-23 08:18

Forskoleklassen_1.indd 15

2012-07-23 08:18

KAPITEL 1

I

Förskoleklassen som skolform

Förskoleklassen verkar i gränslandet mellan förskola och skola, som en frivillig skolform inom ramen för grundskolan. Verksam­ heten i förskoleklass ska kombinera förskolans och grundskolans traditioner och pedagogiska förhållningssätt, men i styrande doku­ ment saknas beskrivningar för hur detta uppdrag ska utföras samt vad innehållet ska vara. Att lyfta fram förskoleklassen som skolform och att försöka definiera förskoleklassens didaktik är därför både angeläget och aktuellt.

I

mitten av 1990-talet eskalerade den politiska diskussionen kring huruvida det skulle införas obligatorisk skolstart från sex års ålder.

Då politisk oenighet rådde beslöt man att i stället införa en frivillig skolform för sexåringar – förskoleklassen – med start från 1998. En bakgrund till diskussionen om sänkt skolstartsålder återfinns i beslutet om flexibel skolstart som i början av 1990-talet möjliggjorde för sexåringar att träda in i den obligatoriska skolan. Det fanns ekonomiska incitament i botten av dessa beslut. Utbyggnaden av förskolan motsvarade inte det stora behovet av förskoleplatser, och i många kommuner flyttades därför sexårsverksamheten in i tomma lokaler i skolan (Myndigheten för skolutveckling, 2006).

Politisk oenighet rådde emellertid om nyttan med en sänkt skolstartsålder, vilket fick till följd att obligatorisk skolstart för sexåringar avfärdades. En frivillig skolform skapades och fogades till skolans läroplan – förskoleklassen. Förskoleklassens uppdrag blev att kon-

Forskoleklassen_1.indd 16

2012-07-23 08:18

förskoleklassen som skolform

I

17

struera en bro mellan förskola och skola för att möjliggöra att de två institutionerna skulle närma sig varandra. Verksamheten i förskoleklassen skulle alltså inte vara en skolverksamhet, men inte heller en förskoleverksamhet. Barnen samlades i åldershomogena grupper, och i förskoleklassen skulle barnen förberedas inför skolstarten (Myndigheten för skolutveckling, 2004).

Härmed skulle man kunna hävda att förskoleklassreformen hade två bakgrunder – en ekonomisk och en pedagogisk. Dels beskrevs ekonomiska vinster för kommunerna, i och med att lärarresurser och lokaler kunde samordnas inom skolan. Dels beskrevs pedagogiska möjligheter att höja utbildningsstandarden men också vinster i en integration av förskolans och skolans pedagogiska traditioner.

Pedagogisk verksamhet för sexåringar är inte någon ny företeelse (Ackesjö, 2011a; Frank, 2009). Tidigare har sexåringarna deltagit i exempelvis lekskola och deltidsförskola, men då har dessa verksamheter bedrivits i förskolans regi och ofta i förskolans lokaler. Det som kan anses vara nytt med förskoleklassen är att den drivs inom ramen för skolsystemet och att verksamheten därmed oftast också är placerad i skolans lokaler.

Förskoleklassens verksamhet ska enligt skollagen omfatta minst 525 timmar fördelat under ett läsår, vilket i princip innebär att verksamheten bedrivs under förmiddagstid. Efter lunch tar fritidsverksamhet vid för de barn som är inskrivna på fritidshemmet och inte så sällan är det läraren i förskoleklassen som även arbetar i denna verksamhet. Enligt Skolverkets statistik är förskoleklassen oftast både verksamhets- och personalintegrerad med skola och fritidshem. Under läsåret 2010/2011 deltog 95,8 procent av alla sexåringar i förskole­ klassverksamhet. Dessutom deltog en mindre andel femåringar och sjuåringar (Skolverket, 2011d).

I förskoleklassen arbetar till största delen förskollärare, men även fritidspedagoger och lärare med utbildning för grundskolan. En stor andel av grundskollärarna i förskoleklass har kompletterat sin lärar-

Forskoleklassen_1.indd 17

2012-07-23 08:18

18

I

förskoleklassens didaktik

examen för att bli behöriga för arbete i förskolan eller fritidshemmet.

Ytterligare en personalkategori är lärare med behörighet för att arbeta med barn i åldrarna ett till tolv år (Skolverket, 2011d).

Personaltätheten i förskoleklass var 2010/2011: 6,2 lärare på 100 elever (Skolverket, 2011d). Dessa beskrivningar av förskoleklassen vittnar om den stora variation som finns i verksamheten. Detta är en arena där ett brett spektra av lärarkategorier möter barn med varierande bakgrund och tidigare erfarenheter. Denna utmaning kräver en särskild pedagogisk och professionell medvetenhet i undervisningen.

Undervisning av sexåringar Förskoleklassen ses som en viktig övergångsfas i barnens liv i vilken de ska få möjligheter till ”förberedande men mjuka, lekfulla och lustfyllda möten med skolans krav på färdigheter och kunskaper” (SOU 2008:109, s. 244). Å ena sidan sorteras förskoleklassen in i grundskolans styrdokument och dess organisation. Verksamheten i förskoleklassen ska ­således betraktas som undervisning precis som i övriga skolan. Å and­ra sidan är förskoleklassen en frivillig skolform utan närvaroplikt ­eller mål att uppnå. Förskoleklassens lärare har att förhålla sig både till förskoletraditionen och till uppdraget att förbereda barnen inför skolan, och denna position i gränslandet mellan förskola och skola innebär att lärare i förskoleklass måste göra särskilda överväganden.

Frivilligheten medför att förskoleklassens verksamhet ofta blir barncentrerad och tillvaroorienterad, det vill säga baserad på ett ”häroch-nu-perspektiv”. Samtidigt innebär förskoleklassens position i utbildningssystemet ett framtidsorienterat krav på att förbereda och kvalificera barnen inför skolstart. Detta skapar ett spänningsfält för lärare och barn i förskoleklass (Ackesjö & Persson, 2010), vilket även medför implikationer för hur lärarna hanterar sitt undervisningsuppdrag.

Forskoleklassen_1.indd 18

2012-07-23 08:18

förskoleklassen som skolform

I

19

Det är intressant att jämföra förskoleklassens uppdrag i Sverige med undervisning av sexåringar i andra länder. Det går att finna likheter mellan skolsystemen i Sverige, Norge, Danmark och Finland. I de nordiska länderna finns exempelvis en stark tradition av barncentrering i förskolan, och leken har en viktig roll i undervisningen av de yngsta barnen (Einarsdottir, 2007). Men det finns också skillnader.

I Danmark börjar barnen i børnehaveklassen när de är sex år.

Børnehaveklassen är placerad i skolan, och blev år 2009 barnets ­första obligatoriska skolår. Detta innebar att den obligatoriska skolan i Danmark blev tioårig (SOU 2010:67). Motivet för införandet av det tionde obligatoriska skolåret var att undervisningen i danska skulle stärkas redan från första klass. I förarbetet till reformen poäng­ terades även att undervisningen under det första skolåret skulle baseras på sexåringarnas sätt att lära, genom social interaktion, lek och praktisk-musisk verksamhet (Broström, Holm & Schytte, 2006). Alla barn genomgår ett obligatoriskt språkprov vid inträdet i børnehaveklassen. Språkprovet och dess resultat ska säkerställa att undervisningen redan från början differentieras och anpassas efter varje barns språkliga förutsättningar (SOU 2010:67).

I Norge reformerades grundskolan med Reform97 i slutet av 1990-talet. Ett tionde obligatoriskt skolår infördes, vilket innebar att skolstartsåldern sänktes från sju till sex år. Verksamheten för sexåringarna skulle, precis som i Sverige, bygga på en mix av förskolans och skolans traditioner. Denna ambition innebar att undervisningen i många fall bedrevs gemensamt av en förskollärare och en grundskollärare. Tyngdpunkt lades på en kombination av lek och lärande, åldersblandade aktiviteter och tematisk undervisning (Germeten, 2002).

Ambitionen med en mix av förskolans och skolans traditioner och ett lekande lärande avskrevs dock då reformen Kunnskapsløftet introducerades i Norge år 2006. Reformen innebar en rad förändringar i skolans struktur, dess innehåll och organisation, med målet

Forskoleklassen_1.indd 19

2012-07-23 08:18

20

I

förskoleklassens didaktik

att försöka höja kunskapsnivån (SOU 2010:67). Undervisningen av sexåringarna formaliserades ytterligare, och ett exempel på detta är att man lämnade ambitionen att färga in förskolans undervisningstraditioner i skolan. Fokus i reformen blev i stället att förbättra barnens kunskapsnivåer i grundläggande färdigheter såsom läsning, skrivning och matematik. Samtliga skolämnen omfattas av separata kursplaner med tydliga mål för barnen att uppnå i varje årskurs. I slutet av årskurs 2 (det vill säga när barnen är sju år) genomförs nationella kunskapsprov i läsning (www.regeringen.no).

I Finland har skolsystemet inte genomgått reformförändringar i samma utsträckning som i övriga nordiska länder. Här har man behållit sju år som skolstartsålder. Dessutom finns, precis som i Sverige, en särskild skolform för sexåringar – förskoleundervisning. Verksamheten kan bedrivas på många olika sätt, och administreras av hälsooch omsorgssektorn och alltså inte av utbildningssektorn som den obligatoriska skolan. Över 90 procent av alla sexåringar deltar i förskoleundervisningen, och den är oftast placerad i förskolans lokaler (NOU 2009:18). * Noteras kan att vi i Norden, trots liknande traditioner och historik, har skilda organisationsformer för de yngsta barnens lärande. Det finns skillnader i vad de ska lära, hur de ska lära och varför de ska lära.

Likt Persson (2010) kan man hävda att frågan om vilken ålder som är lämpligast för skolstart är starkt förknippad med våra föreställningar om förskolan, förskoleklassen och skolan som arenor för lärande. Frågan om barns lärande handlar mer om vilka möjligheter barnen erbjuds för att lära än om vilka arenorna är. Det handlar således om att skärskåda vilka möjligheter till lärande barnen erbjuds på den arena som de befinner sig på.

Forskoleklassen_1.indd 20

2012-07-23 08:18

förskoleklassen som skolform

I

21

Förskoleklassen i läroplanerna Det faktum att förskoleklassen är en frivillig skolform som integrerats i den obligatoriska skolan reser ett antal dilemman, varav val av undervisningsmetoder och innehåll är några. I läroplanen för den obligatoriska skolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11 (Skolverket, 2011a), definieras inte verksamheten i förskoleklassen.

Det som anges i läroplanen är att lärarna bör sträva efter ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem, eftersom detta möte kan berika barnens utveckling och lärande. Att läsa står också att läraren i skolan (det vill säga lärare i skola, förskoleklass och fritidshem) ska samarbeta med förskolan för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Till skillnad från framskrivningen av centralt innehåll för årskurserna 1–3, 4–6 och 7–9 finns ingen motsvarande beskrivning för förskoleklassens verksamhet. Vid sidan om Lgr 11 har dock Skolverket publicerat ett stödmaterial: Diskutera. Diskussionsunderlag för förskoleklass, som kan användas av lärare i förskoleklass som vill fokusera innehållet i Lgr 11. Diskussionsunderlaget inne­ håller idéer till planering, och kan utgöra ett stöd för undervisningen (www.skolverket.se).

Hur kan då förskoleklassen konstrueras som en arena för lärande i enlighet med Lgr 11? I spaningen efter en möjlig didaktik för förskoleklassen presenteras i det följande en jämförelse mellan förskolans läroplan Lpfö 98 (reviderad 2010) och Lgr 11. Tanken bakom denna jämförelse är dels att beskriva förskoleklassens gränslandsplacering, dels att se om det är möjligt att mejsla fram en koppling mellan läroplanerna med inriktning på undervisning i ämnena svenska och matematik. Läsning, skrivning och matematiskt kunnande är grundläggande färdigheter som utgör bärande delar av undervisningen i grundskolans tidiga årskurser (SOU 2008:109). I årskurserna 1–3 ägnas cirka 70 procent av undervisningen till ämnena svenska och

Forskoleklassen_1.indd 21

2012-07-23 08:18

Elisabeth Frank är fil dr i pedagogik och lärarutbildare vid Linnéuniversitetet. Hon har mångårig erfarenhet som lågstadieoch speciallärare. Elisabeths forskningsintresse riktas mot elevers skriftspråkliga utveckling, läsundervisning och vad som konstituerar goda miljöer för läs- och skrivlärande.

Helena Ackesjö är fil lic i pedagogik och doktorand vid Linnéuniversitetet där hon också arbetar som lärarutbildare. Hon är fritidspedagog och har arbetat som lärare i förskoleklass. Helena forskar om barns övergång från förskola till skola samt lärares och barns perspektiv på förskoleklassen.

FÖRSKOLEKLASSENS DIDAKTIK

Katarina Herrlin är universitetslektor i didaktik med inriktning mot läs och skriv, och lärarutbildare vid Linnéuniversitetet.

Hon är lågstadielärare och har lång erfarenhet av undervisning i grundskolans tidigare år. Katarina har även skrivit ett flertal läromedel i svenska för årskurserna 1–3.

Herrlin Frank Ackesjö

B A RNS L Ä RA ND E börjar tidigt. Lärarnas utmaning i förskoleklassen är att på ett målmedvetet sätt skapa progression i det tidiga lärandet, samt erbjuda en miljö som stimulerar till utforskande och fortsatt lärande genom lust och engagemang. I förskoleklassen bör läraren integrera leken i lärandet och lärandet i leken, och ge uppmuntran och stöd i undervisningsaktiviteterna.

Denna bok tar upp lärares möjligheter och utmaningar i förskoleklassens verksamhet. Här byggs en didaktisk bro mellan förskola och skola genom att kopplingar görs mellan de olika skolformernas läroplaner. Två ämnesområden står i fokus – läs- och skrivutveckling samt matematiklärande. För dessa områden presenteras tänkbara övergripande mål för förskoleklassens undervisning, vilka tydliggörs med hjälp av exempel.

Boken vänder sig till såväl verksamma lärare som lärarstuderande.

Katarina Herrlin Elisabeth Frank Helena Ackesjö

FÖRSKOLEKLASSENS DIDAKTIK MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR

01 02 FnL1 AE/fPOE= EkZpcm1hIEpvaG4gUGVyc3NvbgRKb2hu 02 0040

ISBN 978-91-27-13242-9

9789127132474_Herrlin_Didaktik.Föreskolekl.didaktik.Hela.5.indd 1

7/19/12 2:33 PM