9789144102368

Fiktionens mångfald Fiktionens mångfald Omläsarter läromedel, läsarter och didaktisk design Om läromedel, och didaktisk design

C a rol i n e Gr a e sk e

CAROLINE GRAESKE

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38666 ISBN 978-91-44-10236-8 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Martine Castoriano Printed by Eurographic Danmark A/S, Denmark 2015

INNEHÅLL

1 Fiktion i skolan 5

Värdet av att läsa 5 Perspektiv på läsning 8 Läroplanen i svenska 10 Granskning av läromedel 16 Läroboken i undervisningen 18 Fiktionens funktion 22 Fiktion, läsarter och lässtrategier 23 Kunskap, diskurser och fält 25 Genus och intersektionalitet 28 Läromedelsanalys och intervjuer 30 2 Fiktion i läromedel 33

Svenska för livet 33 Respons 42 Insikter i svenska 50 Svenska timmar 58 Svenska rum 63 Fixa genren 72 Fiktionernas funktioner 77

© Författaren och Studentlitteratur

3

Innehåll

3 Traditionens makt 85

Funktionella produkter 85 Klassrumstradition 87 Styrdokument och kunskapsmål 89 Entreprenöriellt lärande 92 Skolans värdegrund 94 Visioner och ambitioner 95 Nytt uppdrag – nytt utbud 98 Stort tolkningsutrymme 101 Olika läsarter 105 Medel inte mål 107 Formulering och realisering 110 4 Läsarter och lässtrategier i samverkan 113

Ny vändning? 113 Konkluderande diskurs 117 Att göra kunskap 120 Att läsa med strategi 125 En läsande klass 127 Dialogisk strategiundervisning 129 Genus och normkritik 132 Multimodalitet och metamedvetenhet 136 5 Didaktisk design 139

Design för fiktionsförståelse 139 Att fullfölja arbetet 143 Förebildlighet 145 Kunskapens mångfald 147 Referenser 149

4

© Författaren och Studentlitteratur

3 Traditionens makt

Med tiden förändras mycket, även läroplaner, metoder och arbetssätt i skolan, men förändringar av olika slag kan ta lång tid att införa. Det är inte ovanligt att väl inarbetade mönster står i vägen för implementering av såväl nya idéer som styrdokument.

Läromedelsutvecklare och läromedelsförfattare är aktörer med stort inflytande på läromedelsmarknaden idag, särskilt eftersom vi saknar en statlig granskning av läromedel. Det är därför angeläget att få inblick i deras arbete. Hur ser produktionsprocessen ut? Vilka didaktiska överväganden lyfts fram vid utgivningen av ett läromedel? Hur förhåller sig dessa aktörer till styrdokument, läsarter och genus? Vilken betydelse spelar traditionens makt?

Vilken roll spelar forskningen?

Funktionella produkter Som jag nämnde inledningsvis skiljer sig de intervjuade förläggarnas titlar något åt och därför har jag för enkelhetens skull valt att kalla dem för läromedelsutvecklare med de fingerade namnen Eva, Lena och Anna. Kännetecknande för dem alla är att de har lång erfarenhet av bokförlagsbranschen och att de har arbetat som gymnasielärare i svenska. På Förlag 1 och 2 © Författaren och Studentlitteratur

85

3 Traditionens makt

ansvarar läromedelsutvecklarna Eva och Lena för svenska för år 7–9 och gymnasiet samt för svenska som andraspråk och på Förlag 3 ansvarar Anna för svenska på gymnasiet och svenska som andraspråk.

När jag ber läromedelsutvecklarna berätta om sitt arbete säger de att de ser sig som ”produktutvecklare” (Eva) som ”följer ett läromedel från idé till färdig produkt” (Anna). Deras ­främsta uppgift är ta fram användbara läromedel, att producera lönsamma och ”funktionella produkter” som är attraktiva för lärarna på fältet (Lena).

Samtliga läromedelsutvecklare hävdar att utgivningsprocessen är hårt styrd av ekonomiska och politiska krav. En utgivningsprocess börjar alltid med en idé, vilken kan initieras av förlaget eller författarna. Utgivningsprocessen inleds med ett synopsis och därefter skriver i regel läromedelsförfattarna ett provkapitel. Efter det bestäms det om man ska gå vidare i processen. Om så är fallet görs en budget och en tidsplan, sedan skrivs ett kontrakt och författarna och redaktören kan påbörja arbetet (Eva och Lena). Att ge ut ett läromedel är en omfattande och komplex process där förlagen förhåller sig till kursmål, traditioner och konkurrenter. Eva berättar: Det är många urval som ska göras. Hur tolkar vi det här målet?

Vi vet vad konkurrenterna gör, vi vet vad som funkar i klassrummet, vi vet vad vi gjorde i vår förra bok, vad ska vi göra här? Det är väldigt komplexa processer. Författare och redaktörer diskuterar mycket. Redaktören blir ett bollplank men också styrande.

Redaktören kan få ett uppdrag av mig som förläggare [läro­ medelsutvecklare]. Till exempel att vi vill jobba genrepedagogiskt.

Då är redaktören satt att förvalta det och se till att det kommer en genrepedagogisk text.

86

© Författaren och Studentlitteratur

3 Traditionens makt

Arbetsprocessen med en lärobok kan alltså se mycket olika ut. Ibland krävs det ett omfattande redaktörsarbete, ibland ett mindre. Ofta behöver rutinerade läromedelsförfattare mindre vägledning, anser Eva. Vid Förlag 1 är de mycket strikta med att redaktörerna inte själva skriver texter i läromedel. Däremot kan de styra arbetet genom att kontrollera omfång, textens tilltal, metod och övningsuppgifternas utformning (Eva). Detsamma gäller vid Förlag 2 (Lena) och Förlag 3 (Anna). När redaktören är klar med sitt arbete tar formgivare och bildredaktörer över och ger förslag på layout.

Klassrumstradition I en utgivningsprocess är således många olika personer inblandade, det understryker även Eva och Anna, men utan ”skickliga och kompetenta författare” blir det inga läromedel, hävdar Lena.

Vid samtliga förlag rangordnas betydelsen av läromedelsförfattarna högt i utgivningsprocessen och Eva, Lena och Anna gör ofta besök på skolor och kommer då i kontakt med lärare som har idéer om vad som skulle kunna bli nya produkter. Läro­ medelsförfattare är nästan alltid själva verksamma lärare och de har en vilja att dela med sig av sina goda erfarenheter av lärande. ”De vill dela med sig” av sitt material och de verkar ofta under devisen: ”sharing is caring” (Eva).

Klassrumstraditionen är på så sätt mycket viktig i skapandet av läromedel. Författarna vet vad som fungerar i klassrummet och de har vanligtvis lång erfarenhet av en viss metod eller ett visst arbetssätt. Forskningsrön däremot har inte så stor betydelse i utgivningsprocessen vid något av förlagen. På Förlag 3 hävdar Anna att det som står i ämnesplanerna är det viktiga, © Författaren och Studentlitteratur

87

3 Traditionens makt

inte vad som sägs i nya forskningsrön. Eva på Förlag 1 anser dessutom att det är svårt att hålla sig ”à jour” med nya forskningsrön. Tiden finns inte riktigt och det saknas ”ett naturligt forum”, lättillgängliga tidskrifter där läromedelsutvecklarna kan uppdatera sig om vad som händer på området: Författarna, förlaget och våra uppfattningar om styrdokumenten är viktiga /---/ klassrumstraditionen är viktig för oss. /---/ nya forskningsrön … nja … skulle jag säga.

När det gäller arbetet med läromedel inför Gy11 betonar både Eva och Lena att tiden för omställningen av produktionen var mycket knapp. Först drygt ett halvår före implementeringen var de nya styrdokumenten klara. I ett första skede har de flesta läromedelsförlagen därför tagit fram nya produkter till de yrkesförberedande utbildningarna, eftersom skillnaderna där var störst. Nu skulle två kurser, Svenska A och Svenska B bli en: Svenska 1.

Samtliga förlag strävar efter en bred utgivning som fyller olika behov och vid Förlag 2 påpekar Lena att svensklärare är en heterogen grupp: ”Lärare är olika och har olika tycke och smak”. En ambition som förlaget har är därför att variera utgivningen så att alla lärare ska hitta något som passar: När man tittar på ämnesplanen så är den ganska … ganska vag i sina formuleringar. Man kan tolka den på olika sätt. Man kan välja att fokusera olika saker och det är precis det svensklärarna gör dagligen när de lägger upp sina kurser och då vill ju vi förstås ta fram material som gör att det finns något för alla oavsett ambitionsnivå, undervisningstid … urval. För läraren har en stor frihet och ett stort ansvar att ställa samman svenskkursen. Och jag är ganska övertygad om att oavsett vilken förlagsrepresentant du talar

88

© Författaren och Studentlitteratur

3 Traditionens makt

med så får du svaret att svensklärare är inte intresserade av att bara köpa en bok och följa den från pärm till pärm och låta boken definiera kursen. (Lena)

Förlag 2 vill följaktligen erbjuda många olika typer av läromedel, presentera ett ”smörgåsbord”, och Lena hänvisar till förlagets marknadsföring inför Gy11 och visar en ”meny” som man skapat för lärarna. I Förlag 1:s marknadsföringsmaterial är styrdokumentens formuleringar inte lika tydligt framhävda men i läromedelskatalogens löptext framgår klart vad som fokuseras. Läromedel framtagna för Gy11 har en markering som visar: ”GY 2011-säkrad”. Vid samtliga förlag poängterar läromedelsutvecklarna styrdokumentens värde. Lärarna som använder läromedlen ska känna sig ”trygga” (Anna). Samtliga läromedelsutvecklare eftersträvar därmed att ge ut funktionella produkter som hjälper lärarna och eleverna att nå kunskapsmålen. Men hur har då förlagen arbetat med styrdokumentens skrivningar? Hur har dessa omsatts i läromedlen?

Styrdokument och kunskapsmål Eva vid Förlag 1 anser att den nya reformen innebär en ”modernisering av kursplanen i svenska”. Begreppet ”litteraturhistoria” är borttaget i de nya ämnesplanerna. ”Det nämns inte överhuvudtaget” utan istället talas det om ”hur litteraturen och samhällsutvecklingen samspelat”, om ”relationer mellan skönlitteratur och samhällsutveckling”, konstaterar hon. Särskilda formuleringar som förlaget arbetat extra mycket med inför Gy11 är ”centrala motiv”, ”berättartekniska grepp” och ”stildrag” som ska behandlas i kursen Svenska 1. Och när det gäller centrala motiv är det framför allt motiv som rör ondska och godhet © Författaren och Studentlitteratur

89

3 Traditionens makt

som står i centrum, ”ondskans fyra ansikten och godhetens” liksom resonemang om dystopier och utopier, men detta gäller främst för läromedel som ges ut för de högskoleförberedande programmen, förklarar hon. I läromedlen för svenska 1 för de yrkesförberedande programmen fokuseras främst ”läsarens erfarenheter” och ”läsaren som person” (Eva).

I utgivningsprocessen arbetar alltså förlaget på olika sätt med målen för Svenska 1 för högskoleförberedande och yrkesförberedande program. Eva säger: Det är lurigt det där. De ska läsa samma kurs men läroboken och undervisningen blir aldrig densamma därför att de har inte samma förutsättningar … så har det alltid varit i den svenska skolan, sen kan man ju välja att låtsas om det eller inte.

Läromedel för yrkesprogrammen där eleverna endast läser 100 poäng svenska är istället ”inriktade på läsaren som person och vilka erfarenheter de har med dig som läsare”. Först i Svenska 2 kommer litteraturens roll i samhällsutvecklingen att betonas mer (Eva). Även vid Förlag 2 framhålls den skarpa progressionen i svenskkurserna. Lena anser att litteraturen har ”fått stå tillbaka” i Svenska 1 och istället har andra moment fått ”större betydelse” som ”muntlighet och argumentation”. I Svenska 2 och Svenska 3 däremot får fiktionen större plats. Lena hänvisar till betygskriterierna för Svenska 3: För betyget A ska du kunna göra en fördjupad, utförlig, träffsäker och nyanserad textnära litterär analys av ett tema, genre eller ett författarskap i flera perspektiv. I analysen använder eleven med säkerhet litteraturvetenskapliga begrepp … /---/ Det här är högt ställda krav! Jag skulle säga att det har skett en förskjutning uppåt.

90

© Författaren och Studentlitteratur

3 Traditionens makt

Vid Förlag 2 anser man att det är ett större glapp mellan Svenska 1 och de två kurserna Svenska 2 och Svenska 3. En skillnad som också blir tydlig mellan de yrkesförberedande och de högskoleförberedande programmen, vilket också avspeglar sig i utgivningen.

Det är klart att man arbetar på olika sätt. Jag träffade en lärare vid en innerstadsskola i förra veckan och jag ställde bara för skojs skull frågan: Hur många av dina elever siktar på det högsta betyget /…/ Ja, hon sa mellan 85 och 90 procent. Det är klart att hon bedriver en helt annan undervisning än den lärare som står med 32 elever på fordonsprogrammet som är ovana läsare. Det kommer man inte ifrån. Sen inser jag problematiken att formulera styrdokument som fungerar i alla lägen. (Lena)

Både Eva och Lena beklagar att gymnasieelever idag vid yrkesförberedande program endast ska läsa 100 poäng. ”De skulle behöva läsa mycket mer. Många som går de här programmen är lässvaga och de har svårt att formulera sig skriftligt” (Eva). Även vid Förlag 3 poängterar Anna att målen är de samma och att ”metoderna” att nå dessa är ”olika”. Men den nya läroplanen ligger fast: ”Vi sysslar ju med myndighetsutövning om jag ska vara krass”, uppger Eva, och Lena på Förlag 2 säger: ”Visst kan vi göra roliga böcker. Men om de inte följer styrdokumenten och om de inte är lönsamma, då är det döfött”. Även Anna återkommer ständigt till ämnesplanen: ”Ämnesplanen är vår ledstjärna.” Så hur ser då läromedelsutvecklarna på de nya ämnesplanerna och hur arbetar de med den nya läroplanen?

© Författaren och Studentlitteratur

91

3 Traditionens makt

Entreprenöriellt lärande Vid Förlag 1 hävdar Eva att svenskämnet i de nya ämnes­ planerna framstår som mer instrumentellt och hon anser att de nya ämnesplanerna är mer ”konservativa” och ”styrande”: Vi måste nog kanske i den här läroplanen ännu mer legitimera litteraturen. Om man tittar på vad som hänt med svenskämnet.

Det har blivit väldigt mycket mer instrumentellt, det har blivit väldigt mycket mer gör dig anställbar. Du ska ha ett entreprenöriellt tänkande så att du kan omskola dig och själv ta ansvar för din inlärning. I den gamla kursplanen hette det mycket mera: Du ska upptäcka dig själv genom litteraturen! Det finns inte längre. Nu är det mycket mer fokus på sakprosa, argumentationsteknik och svenska som redskap i alla andra ämnen.

Eva vid Förlag 1 anser att svenska har blivit mer av ett ”färdighetsämne” och att fiktionens betydelse har förändrats. ­Litteraturen har delvis fått ett annat värde som handlar om att behärska olika färdigheter: ”Det är ett stoff som ska plöjas.”

Vid Förlag 2 vill Lena inte instämma i att svenskämnet efter reformen blivit mer instrumentellt: ”Jag skulle inte gå så långt och säga att ämnet har blivit instrumentellt”, säger hon men tillägger samtidigt att andra aspekter lyfts fram i den nya läroplanen: ”Det entreprenöriella har lyfts upp, men jag ser ingen konflikt där emellan. Det är bara en annan vinkling.” Denna vinkling innebär bland annat att argumentation och retorik får större plats och för att möta detta har Förlag 2 inriktat sig på att producera läromedel som åskådliggör olika stilgrepp i olika genrer. Vid Förlag 2 har man även aktivt försökt att arbeta med att ”förbättra fördelningen mellan skrivande män och kvinnor” i läromedlen som en följd av de nya styrdokumenten. Förlag 2 har 92

© Författaren och Studentlitteratur

3 Traditionens makt

också arbetat med att ta fram nytt material som behandlar ”den samtida litteraturen” och ”modernismens ismer” som ett led i att möta de nya skrivningarna om litterär analys. ”För att kunna göra en analys behövs en bakgrund”, hävdar Lena vid Förlag 2. Även hos Förlag 3 konstaterar Anna att fiktion som skönlitteratur minskat betydligt men huruvida det är bra eller dåligt vill hon inte gå in på. Tolkningar av ämnesplanerna måste emellertid göras och vid samtliga förlag överlåts dessa i stor utsträckning till läromedelsförfattarna. Författarna vet av erfarenhet vad som fungerar i klassrummet och dessutom har de haft gott om tid att fundera kring styrdokumentens innebörd. Eva vid Förlag 1 förklarar: För vad gör lärarna när de får en ny läroplan. De kan tolka den och så. Men en viktig del i den processen kommer att vara de här böckerna som vi tar fram. För att dom här författarna som sitter och jobbar med det här under två års tid på heltid, mer eller mindre, kommer att ha ett helt annat djup i sin förståelse av styrdokumenten och de kommer att ha gjort en massa urvalsprocesser som blir en uttolkning av styrdokumenten.

Även vid Förlag 3 understryks författarnas position: ”De har ämneskunnandet och elevkunnandet” (Anna). Vid Förlag 2 poängteras författarnas gärning och Lena konstaterar: ”Vi har en slags mellanposition, vi ska både omsätta teorin och vi ska se till att praktikerna får ett bra material.” Men vad är då ett ”bra material”?

© Författaren och Studentlitteratur

93

3 Traditionens makt

Skolans värdegrund Studier de senaste åren har visat att skolans värdegrund ofta är eftersatt i läromedel (t.ex. SOU 2010, Graeske 2010). När jag frågar om hur förlagen arbetar med skolans värdegrund, som är en central del av skolans läroplan (Orlenius 2001, Hedlin 2006), hävdar Eva att detta är en ”ständigt levande fråga”. Förhoppningen är att ”det ska vara neutralt” och det viktiga här är att ”ingen ska känna sig exkluderad” och att ”tilltalet är schysst” i läromedlen. Man ska ta eleven på ”stort allvar”. Förhoppningen är att så många som möjligt ska känna igen sig (Eva). När det gäller urvalsprocesser är den västerländska litteraturen kontra litteratur från andra delar av världen också en återkommande fråga, ”en evig fråga”: Våra författare som skriver läromedel hävdar att vi först och främst måste förstå vår egen kultur. Dessutom är den dominerande. Då måste man ha ganska goda kunskaper om den. Först måste vi förstå vilka vi är för att i ett annat skede kunna öppna oss och förstå andra. (Eva)

Eva vid Förlag 1 hävdar att förlaget har en ambition att alltid ha med icke-västerländska texter i läromedel. Hon fortsätter: /…/ men hur medvetet det är det vet jag inte alltid. Vi lever i en dominerande kultur. Den transatlantiska kultursfären brukar vi prata om. Då är det ju den vi måste studera, men gärna med kritiska glasögon. Vi befinner oss i normen. Vi kan inte röra oss från normen utan att så att säga vara väldigt medvetna. Och det där är lurigt, tycker jag, när man arbetar med läromedel, för det blir alltid väldigt normerande.

94

© Författaren och Studentlitteratur

3 Traditionens makt

Detsamma gäller andelen manliga och kvinnliga författare.

Förhållandet mellan manliga och kvinnliga författare bör alltid problematiseras, anser Eva. Men på frågan om detta görs svarar hon att några metareflexiva diskussioner sällan finns inkluderade i läromedlen.

Jag tror mer att det är en ständigt samtal som vi har när vi tar fram ett läromedel men hur det syns i det färdiga resultatet, det är inte alltid så tydligt. /…/ men vi diskuterar det mycket. (Eva)

Vid Förlag 2 finns ”interna dokument”, en ”check-lista” för läromedelsförfattare som även behandlar värderingar, vilken utomstående inte får ta del av. Denna lista uppdateras kontinuerligt, enligt Lena, och den ska därför inte betraktas som något färdigt dokument: ”Givetvis handlar det om att göra ett urval och det är en delikat sak”. Också Förlag 2 ”arbetar aktivt” med värdegrunden och den sägs vara en ”självklarhet”. Även vid Förlag 3 är värdegrunden ”viktig”, men på gymnasienivå sätts ”ämnesplanen i fokus” (Anna).

Ett av förlagen i studien är en stiftelse och läromedelsutvecklaren påpekar att det i stiftelsens stadgar finns formuleringar som anknyter till skolans värdegrund. Dessa stadgar handlar om människors lika värde, att ingen ska känna sig kränkt, och det är i den andan som förlaget vill verka, förklarar hon.

Visioner och ambitioner Vilken funktion har då fiktionen enligt läromedelsutvecklarna?

Varför ska elever lära om fiktion? Vid samtliga förlag hävdar läromedelsutvecklarna att skönlitteratur och annan fiktion är viktiga för människors utveckling och att fiktionen hjälper elev© Författaren och Studentlitteratur

95

3 Traditionens makt

erna att utvecklas till reflekterande individer. Vid Förlag 1 anser Eva att skönlitteratur ökar förståelsen för hur andra människor har det. ”Jag vet inte hur det är att växa upp i ett flyktingläger, men om jag läser en bok om det kan jag få en inblick i hur det kan vara”. Eva menar att litteraturen utgör en viktig del av vår kultur och att den hjälper oss att förstå andra människor i andra kulturer, men också oss själva och vår egen kultur. Berättande i olika former har alltid funnits och berättande är fortfarande ”i fokus i vårt samhälle” och därför är det viktigt att eleverna har en ”narrativ kompetens”. Eva fortsätter: ”Vi berättar och utsätts för berättande /…/ vi vill påverka varandra, allt ska ha en storyline.” Även vid Förlag 2 anser Lena att kunskaper om skönlitteratur ökar förståelsen för olika kulturer och människor på olika platser i olika tider. Således betonas historiska läsarter, men också subjektsorienterade och värderingsorienterade läsarter då fiktionen ”stödjer den personliga utvecklingen /---/ och litteraturen är en aldrig sinande källa” (Lena).

Också vid Förlag 3 hävdar Anna att fiktion utvecklar eleverna: ”De lär känna sig själva, sin framtid och sin historia.”

När det gäller fiktionens funktion eftersträvar både Eva och Lena att ge ut läromedel som stimulerar till reflektion, men även fiktionens mer instrumentella värden som handlar om läs- och skrivinlärning omnämns. Lena säger: Om jag tittar på våra nyheter /…/ där handlar det mycket om att arbeta med språket i många uppgifter. Det finns inget facit. Det handlar mer om att ge eleverna material. De ska få ett mönster, reflektera kring mönstret och göra ett eget mönster.

96

© Författaren och Studentlitteratur

3 Traditionens makt

Fiktionen ska alltså leda till utveckling, den ska hjälpa eleverna att läsa och skriva och den ska stödja den personliga utvecklingen (Lena). Detta innebär en subjektsorienterad läsart, men också en formorienterad sådan som inkluderar stil- och formaspekter.

Samtliga läromedelsutvecklare hävdar också att de nya formaten är viktiga för att nå eleverna. Alla vidtalade läromedelsutvecklare arbetar mycket med utvecklingen av nya format, men de vill inte avslöja för mycket. Lena säger: ”Det är klart att den digitala utvecklingen intresserar oss.” På Förlag 2 satsas framledes mer på nya medier, ljud- och digitalböcker och också vid Förlag 1 och 3 satsas på ny teknik och nya format. Förlag 1 har exempelvis tagit fram webbportaler för några av de omnämnda läromedlen. Men en webb är inte beständig, den ska ”alltid uppdateras” och därför har läroboken fortfarande en mycket viktig funktion och stark position, hävdar läromedelsutvecklarna enigt. Läroboken är ”beständig” och ”överskådlig” och många lärare känner sig hemma i bokens format (Eva). Boken är ”väl använd” av många lärare och elever och de är vana att bläddra i böcker fram och tillbaka (Anna).

Eva på Förlag 1 tror också generellt på en ”renässans” för läroboken i svenska då de nya ämnesplanerna för Svenska 1, Svenska 2 och Svenska 3 är ”betydligt mer styrande” än de gamla. ”Färdiga lösningar” borde därför vara attraktiva i den nya gymnasieutbildningen, spår hon. Det blir en ”utmaning” för förlagen att uttolka och omsätta läroplanens teori till praktisk verklighet (Eva).

I denna process, när teori ska bli praktik, intar inte bara läromedelsutvecklarna en central roll utan även läromedelsförfattarna är viktiga aktörer. Därför ska vi nu också få ta del © Författaren och Studentlitteratur

97

3 Traditionens makt

av deras utsagor om skapandet av läromedel. Hur har läromedelsförfattarna arbetat?

Nytt uppdrag – nytt utbud Läromedelsförfattarna som jag intervjuat, Siv, Lars och Rita, började skriva läromedel av olika skäl, men en gemensam nämnare finns: De vill dela med sig av sina erfarenheter. En viktig anledning och drivkraft för Lars att skriva läroböcker är att han anser att många läromedel kan förbättras. Han upplever att flera läromedel, särskilt i ämnet svenska som andraspråk, inte handlar ”om språk utan snarare om svenskhet”. Lars säger: Det är många ”dalahästar” och bilder av samer, något som han hävdar är ”idealiserande” och ”stereotypt”. De stereotypa bilderna sporrar Lars att skriva bättre läroböcker. Han har dessutom, som han själv beskriver det, ”alltid varit en skrivande människa”. Siv, å sin sida, som arbetat i över 30 år som svensklärare, började skriva läromedel i slutet av 1990-talet och har sedan dess skrivit olika typer av läroböcker. En viktig drivkraft för henne är att ”få dela med sig” av ”idéer och tips”. Hon vill skriva läroböcker som används i klassrummen och som unga, nyutexaminerade lärare kan ha nytta av. Hennes upplevelse är nämligen att många yngre svensklärare är vilsna och efterfrågar fastare ramar: ”Min erfarenhet säger att många lärare upplever att det är en trygghet att ha en lärobok att utgå från, särskilt då man ska ha en helt ny kurs.”

Rita har också hon arbetat som lärare i många år, och idag undervisar hon elever som går på högskoleförberedande program. Rita har liksom Lars länge intresserat sig för skrivande och hon ”gillar att vara kreativ”. Hon har skrivit olika typer av 98

© Författaren och Studentlitteratur

3 Traditionens makt

läromedel och det senaste läromedelprojektet växte fram som en idé där medförfattaren och Rita ville förmedla en specifik pedagogik som de provat i klassrummen. Skrivandet av läroböcker menar hon är att dela med sig av väl fungerande material, men det innebär också en ”egen resa”, att utvecklas som lärare och få nya insikter om kunskaper.

Av intervjuerna framkommer att två av läromedelsförfattarna har skrivit på uppdrag av förlag. Det vill säga att de kontaktades av förlaget för att skriva ett läromedel för de yrkesförberedande programmen, eftersom förlaget ville ha nya produkter för Svenska 1 för yrkesförberedande program. Förlaget har således utgått från att elever som går yrkesförberedande program behöver särskilda produkter, trots att kursmålen är de samma i Svenska 1 för alla program. Lars förklarar att han ”matchades ihop” med en medförfattare för att komplettera förlagets utbud. Han berättar: Jag ställde själv frågan varför de ville att jag skulle skriva en särskild bok till yrkesförberedande program då kursen Svenska 1 är den samma för alla. Förlaget svarade då att de hade stabila läromedel för de studieförberedande programmen, men att de behövde komplettera sitt utbud med ett läromedel som vände sig till de yrkesförberedande programmen.

Men även om Lars först kände sig skeptisk till uppgiften tackade han ja, eftersom han var väl insatt i de nya styrdokumenten och eftersom hans skrivkollega hade god kunskap om vad som fungerar i klassrummet i svenskundervisningen.

Av intervjuerna framkommer att samtliga läromedelsförfattare har fått stort ansvar att själva utforma både struktur och upplägg i samband med produktionsprocessen. Förlagen litar © Författaren och Studentlitteratur

99

Caroline Graeske är fil.dr i litteraturvetenskap och lektor vid Luleå tekniska universitet. Hon har de senaste åren ägnat sig åt forskning inom litteraturdidaktik, genus och läromedel, men hennes forskningsintresse har även rört litteraturhistorieskrivning samt författare som Stina Aronson, Birgitta Trotzig och Eyvind Johnson.

Fiktionens mångfald

Om läsarter, läromedel och didaktisk design I flera undersökningar konstateras att svenska elever tappar mark och att läs- och fiktionsförståelsen minskar. Larmrapporterna om det ohållbara läget är många, men idéerna om vad vi ska göra och hur vi kan vända trenden är desto färre. I denna bok undersöks fiktionens funktion i didaktiska sammanhang: Varför ska elever läsa böcker? Vad ska de läsa och hur ska de läsa?

Författaren resonerar kring hur elever förväntas arbeta med fiktion och vilka läsarter som praktiseras i ett antal läromedel för gymnasiet. Boken inkluderar både ett innehållsligt och ett produktionsmässigt perspektiv och innefattar läromedelsanalys samt intervjuer med läroboksförfattare och förläggare. Dessutom diskuteras värdet av flera olika läsarter och kunskapsdiskurser. I ett avslutande kapitel beskriver författaren en didaktisk design med konkreta lässtrategier, som synliggör olika läsarter och fiktionens didaktiska potential.

Fiktionens mångfald vänder sig till lärarstudenter och verksamma svensklärare i grundskolans senare år och gymnasium.

Art.nr 38666

www.studentlitteratur.se