People & Stories, Jönköping
peopleandstories.se
Tvätta rätt, lätt och hållbart
© 2025 Karin Falk Dreier, Anna Kjellander
Tryckningen av denna bok har möjliggjorts genom stöd från
Kungl. Patriotiska Sällskapet.
Redaktör: Elin Ihreborn
Omslag och inlaga: People & Stories
Omslagsbild: Canva.com
Författarporträtt: Anna Hållams
Bildreferenser finns på s. 211.
Tryckt hos Livonia Print i samarbete med Printpool 2025
ISBN 978-91-989330-0-0
Karin Falk Dreier
Anna Kjellander
KAPITEL 8
KAPITEL
Ättiksspray för luktborttagning
för luktborttagning
Bikarbonat och salt som luktborttagare
Textilier omger oss i vardagen – som kläder vi bär, textilier vi inreder med och material som ger oss både komfort och identitet. Hur vi tar hand om dem påverkar inte bara deras livslängd, utan också miljön.
Behovet av kunskap om hållbar klädvård är större än någonsin. För några år sedan läste vi i rapporten Klimatdata för textilier av Naturvårdsverket att:
”... den enskilt viktigaste parametern att åtgärda för att minska klimatpåverkan från konsumtionen är att minska volymerna av konsumerad textil. Åtgärder för att öka plaggens livslängd – att man använder de plagg och produkter som man har längre istället för att köpa nytt – är sannolikt det som skulle vara effektivast för att minska klimatpåverkan.”
Vi vill visa att små förändringar i tvättvanor kan göra stor skillnad för plaggs livslängd. Genom att tvätta mindre, använda rätt metoder och hantera fläckar smart kan textilier hålla längre, vår konsumtion minska och miljön skonas. Att vårda och ta hand om det som redan finns, det vill säga redan är tillverkat, ger också möjlighet till goda förutsättningar för textilt återbruk och cirkulära flöden på en samhällsnivå.
Vi har fördjupat oss i textilens värld, både professionellt och privat och hade på var sitt håll letat efter den där boken som både förklarar vad som händer i tvättprocessen och ger praktiska råd om hur du tvättar. Vi hittade den inte. Det, tillsammans med ett engagemang för miljöfrågor, drev oss att skriva denna praktiska och förhoppningsvis inspirerande bok om hållbar textilvård. Hållbarhet behöver inte vara komplicerat – det kan istället göra vardagen enklare.
Boken kombinerar vår samlade kunskap och erfarenhet med insikter från samtal med experter inom tvättprocesser, materiallära och håll-
barhet. Den ger enkla tips och djupare resonemang kring textil, smuts och hur renhet uppfattas i samhället.
Vår ambition är att du ska kunna läsa boken från pärm till pärm, men även använda den som en uppslagsbok. Längst bak finns en uppslagsdel där du snabbt kan ta reda på hur man tvättar specifika plagg och sköter om olika material samt hur man tar bort olika fläckar.
Innehållet i boken speglar tvättandets cykliska natur; vissa råd återkommer, och ibland finns motsägande råd beroende på situation. Till exempel är hög centrifugeringshastighet bra för att avlägsna vatten, men kan samtidigt slita på känsliga material. Vi hoppas att denna bok ger dig en djupare förståelse för hur små förändringar i din tvättrutin kan göra stor skillnad.
Låt denna bok bli en hjälp i din vardag och en inspiration till att vårda dina kläder på ett mer hållbart sätt. För miljön, för plånboken och din tid.
Karin och Anna
1
Med ett hektiskt liv är det lätt att tvätta oftare än nödvändigt. Utan att tänka efter kastar du tröjan som legat på soffan i tvätten istället för att fräscha upp den och använda igen. Men visste du att när du använder dina kläder någon extra gång innan tvätt sparar du både tid, pengar och gör en insats för miljön?
Tvätt sliter på tyg, vilket gör att kläderna kan förlora sin passform, färg och kvalitet. De slits helt enkelt ut fortare – ofta helt i onödan.
Många kläder vi tvättar är nämligen inte ens smutsiga. De har kanske bara använts i några timmar eller ett par gånger.
Vid varje tvätt utsätts kläder för mekaniskt slitage som gör att fibrer lossnar. Rester från det ser du varje gång du tömmer en torktumlare och lösgör det textila luddet som samlats i filtret. Ludd som tidigare varit en del av dina kläder och nu slitits av under tvätt och torkning. Genom att tvätta mer sällan kan du alltså ge dina favoritplagg ett längre liv.
Vid varje tvätt går det åt vatten, energi och tvättmedel. I en tid då rent vatten är en bristvara på många håll i världen, kan det kännas onödigt att använda så mycket vatten för kläder som knappt är smutsiga.
Kemikalier från tvättmedel hamnar ofta i naturen och påverkar ekosystemen negativt. Vissa medel innehåller svårnedbrytbara ämnen som ackumuleras i miljön och skadar vattenlevande organismer. Dessutom kan mikroplaster från kläder i syntetmaterial följa med ut i naturen.
Även om dagens tvättmaskiner och torktumlare drar mindre energi än äldre modeller, så leder användningen av dem till både högre koldioxidutsläpp och högre elräkningar. Genom att tvätta mindre ofta kan du därför minska ditt koldioxidavtryck samtidigt som du sparar pengar – pengar du kan använda till något roligare än att betala elräkningar.
”Konsumtionsidealen har inpräntat i oss att vi ska ha nytt och fräscht! Vi tänker inte längre efter utan slänger in i tvättmaskinen efter en användning.”
Katarina Graffman, antropolog
En stor orsak till att vi tvättar så mycket som vi gör i dag är rädslan över att uppfattas som smutsig och känslan av att vara äcklig. Fastän vi vet att vi borde tvätta mindre, för miljöns skull, gör vi inte det. Vi styrs helt enkelt av rädslan över att någon ska tycka att vi är äckliga eller onormala.
Vad som är normalt när det kommer till tvätt skiljer sig oerhört mycket beroende på var i livet vi befinner oss; familjesituation, arbete och livsstil. Men vi talar väldigt lite om klädvård, både i samhället i stort, men även inom familj och med vänner. Det gör att vi har svårt att veta vad som är normalt, och i och med att det i dag är så lätt att tvätta, tvättar vi för att vara på den säkra sidan.
Att våga gå emot normen och använda sin tröja en extra gång innan den hamnar i tvättkorgen kan vara ett litet, men viktigt, steg mot mer hållbara tvättvanor. Genom att inte låta rädslan för andras omdömen styra kan du själv välja när det faktiskt är nödvändigt att tvätta och därmed minska både slitaget på kläderna och din miljöpåverkan.
Med hjälp av denna bok kan du hitta din egen klädvårdsrutin som fungerar för dig och som samtidigt är snällare mot kläderna och miljön. Kanske handlar det om att vädra tröjan, ta bort fläckar, eller helt enkelt låta plagget hänga med en dag till innan tvättmaskinen startas.
Många plagg kan du hålla fräscha länge utan att behöva tvätta dem. Genom att hänga upp kläderna på vädring, borsta bort smuts eller tvätta bort enstaka fläckar direkt när de uppstår, kan du förlänga tiden mellan tvättarna. Ett enkelt tips är att ta bort fläckar så fort de uppstår – då är de lättare att få bort än om du låter dem gro in i tyget.
En annan bonus med att tvätta mindre är att du får mer tid över till annat. Istället för att lägga tid på att sortera, tvätta och vika kläder kan du ägna dig åt annat som du tycker om.
Kanske är det dags att avvika från normen och våga ha din egen tvättrutin?
Varför tvättar vi?
Tvätt har alltid varit en central del av våra vardagsliv, men sättet vi ser på smuts och fläckar har förändrats över tid. I början av 1900-talet präglades tvättandet av en strävan efter att uppnå ”den vitaste tvätten”, som blev en symbol för både hygien och social status. Kvinnor konkurrerade om att få sina vita plagg så skinande rena som möjligt. Det sågs som ett bevis på skicklighet och flit.
Denna norm, att riktigt vitt är det finaste, fortsatte fram till 1970talet. Då förlorade den vita tvätten en del av sin status eftersom färgade plagg blev populärare och vitt inte längre var synonymt med renhet. Men normen om att renhet är en dygd finns kvar.
Under större delen av förra seklet tog man bort fläckar utan att tvätta hela plagg för att kunna använda plaggen längre mellan tvättar. Om en fläck kunde tas bort, ansågs plagget rent och redo att användas igen. Man tvättade sällan ett helt plagg för en enda fläck. Kläder var värdefulla ägodelar som vårdades för att hålla länge.
Luftning och ångning användes för att fräscha upp kläder och avlägsna kroppsspår som till exempel svett. Underkläder som linne och undertröja användes, vilket skyddade andra plagg från kontakt med huden, och förkläde var vanligt för att skydda kläderna från fläckar vid exempelvis matlagning.
I dag har tvättandet blivit både enklare och snabbare. Samtidigt är underkläderna mindre och våra vardagskläder mjukare och tillverkade i töjbara material, vilket gör att de kommer i närmare kontakt med huden.
Trots att vi i dag duschar oftare och håller oss själva renare än tidigare, har toleransen för både fläckar och spår av kroppen på kläder minskat. I dag tenderar vi att se varje fläck som en orsak att tvätta hela plagget, och med tvättmaskinen till hands läggs kläderna ofta i tvätten efter bara en eller två användningar.
Vårt förhållande till tvätt och textilvård har också förändrats i grunden. Förr var tvätt och strykning ett hantverk som krävde noggrannhet och skicklighet, och plaggen behandlades efter materialtyp och användningsområde.
”Kunskap om tvätt och skötsel är generellt på en låg nivå. Där vi antingen gör enkelt för oss och tvättar ofta och likadant på allt eller utgår från gammal tradition, så som vi sett/hört våra föräldrar göra.”
Mats Johansson, tvättexpert
Använd tröjan en gång till
I dag är strykning och mangling i stor utsträckning valfria sysslor, och vi lägger mindre tid på dessa än förr – men den rena, släta tvätten har kvar sin status. Släta lakan, blanka dukar eller städade skåp är i dag en lyx vi kan unna oss själva, om vi har tid eller pengar.
Anledningen till att vi lägger ett plagg i tvättkorgen beror på många olika saker, inte bara på om det är smutsigt eller inte. Vi tvättar av estetiska, sociala, hygieniska, praktiska, rituella och ekonomiska skäl.1
Estetiskt och socialt
Ur ett estetiskt perspektiv handlar klädtvätt främst om att bevara och förbättra klädernas utseende. När vi tvättar gör vi det för att avlägsna smuts, fläckar och lukt som kan påverka klädernas visuella intryck. Ett rent plagg ser fräscht ut och upplevs mer tilltalande, vilket bidrar till att vi känner oss mer självsäkra och tillfreds.
Kläder som inte är rena kan ge ett ovårdat intryck vilket kan påverka vår image och sociala status. Fläckar och smuts kan ge ett intryck av försummelse och brist på omsorg, medan rena och välvårdade kläder signalerar att man lägger tid och energi på sitt utseende. Det kan vara särskilt viktigt i professionella och sociala sammanhang där första intryck och presentation spelar en stor roll.
Hygieniskt
När vi använder kläder, samlar de på sig smuts och kan börja lukta illa. Att tvätta kläderna hjälper till att ta bort orenheter och hålla dem fria från bland annat skadliga bakterier. Till exempel är det viktigt att tvätta kläder och sängkläder för att få bort bakterier om vi varit sjuka i till exempel magsjuka.
Men det främsta hygieniska skälet till att vi tvättar är att vi vill känna oss rena. Rädslan över att anses som oren eller att lukta är i dag en större orsak till tvätt än att vi ska vara fria från smuts.
Tvätt av kläder kan även skapa allergiproblem. Personer som är särskilt känsliga för tvättmedel kan reagera med exempelvis hudirritation efter tvätt. Det kan bero på vilket tvättmedel eller vilken metod som används.
Praktiskt
När kläder används men inte är smutsiga nog för att behöva tvättas, kan de lätt hamna på fel ställen i hemmet. Utan en specifik plats för sådana kläder, tenderar de att ligga slängda på platser som stolar, soffor eller andra ytor som inte är avsedda för kläder.
Hur ser du på smuts och fläckar?
Det skapar lätt oreda och gör det svårt att hålla ordning, särskilt när det är dags att städa. Vid städning hamnar dessa kläder ofta i tvättkorgen, eftersom det saknas en lämplig plats att förvara dem på. Men att lägga använda kläder direkt i garderoben är problematiskt eftersom de riskerar att dra till sig skadeinsekter.
Rituellt
Ren kropp, rena kläder. Det finns en föreställning om att man efter tvätt av kroppen bör sätta på sig rena kläder. Den lever kvar sedan man tvättade sig på lördagen, inför söndagen, och då bytte vissa klädesplagg. I dag när vi duschar så gott som dagligen bidrar detta gamla tankesätt till att vi ökar mängden tvätt markant.
Tvätt av kläder ur ett rituellt perspektiv har djupa och varierande betydelser beroende på kultur och tradition. För många är tvätt inte bara en praktisk nödvändighet, utan en viktig ritual som speglar kulturella värderingar och personliga vanor. Denna ritual kan vara kopplad till känslor av renhet, förnyelse och identitet.
I många kulturer och religioner är tvätt och rengöring inte bara konkreta handlingar utan också symboliska processer som representerar en rening av kropp och själ. Till exempel kan regelbunden tvätt betraktas som ett sätt att avlägsna inte bara smuts utan också negativa energier och symtom på sinnesstörningar. Det kan ge en känsla av andlig renhet och harmoni, och hjälper till att skapa balans och ordning i livet.
Ritualer vid tvätt kan också reflektera sociala normer och traditioner som påverkar hur vi uppfattar och hanterar renlighet. I vissa samhällen finns det särskilda regler och ceremonier kopplade till tvätt av kläder som kan vara förknippade med övergångar i livet, som vigslar eller högtider, eller med respekt för kulturella och religiösa traditioner. Dessa ritualer ger en känsla av tillhörighet och samhörighet med det förflutna, och skapar en kontinuitet mellan generationer.
Dessutom kan den personliga ritualen vid tvätt fungera som ett sätt att strukturera och kontrollera vardagen. För vissa är tvätt en form av mindfulness eller meditativ aktivitet, där den repetitiva handlingen erbjuder en stund av stillhet och reflektion. Det kan också vara ett sätt att uttrycka omsorg och kärlek genom att ta hand om kläder och hem på ett ordnat och systematiskt sätt.
Ekonomiskt
Ekonomiska skäl till att tvätta plagg är ofta vanligare bland dem som inte har så många plagg. Det finns helt enkelt ingenting att ta på sig som är rent. I dagens samhälle, med den överkonsumtion av kläder som råder, är detta sällan ett problem. Vi har för många plagg som tvättas för ofta och samtidigt många plagg som ligger i garderoben utan att användas.
Våra tvättvanor över tid
Tvätt har alltid varit en viktig del av hushållssysslorna, men både metoderna och våra förutsättningar har förändrats över tid. Förr var det efterlängtat att få tvätta rent efter en lång vinter, men det var också ett tungt och slitsamt arbete, ofta vid tvättbryggan utomhus.
I dag har de flesta svenska hushåll en modern tvättmaskin hemma och kan tvätta precis när det passar. Tvättmaskinerna har blivit enklare och snabbare vilket, tillsammans med renlighetsnormer, gör att vi tvättar oftare än någonsin – ibland flera gånger i veckan eller till och med varje dag.
Historiskt sett låg ansvaret för tvätten nästan helt på kvinnorna. Att tvätta kläder på 1800-talet, var en syssla som kunde ta dagar. Vatten skulle bäras in, tvätten skulle värmas och skrubbas för att sedan sköljas och torkas ute i naturen.
På vintern, när sjöar och floder var frusna, blev det ännu svårare och ibland fick tvätten vänta till våren. De som hade råd kunde anlita tvätterskor, men för de flesta kvinnor, särskilt på landsbygden, var detta en tung uppgift de fick hantera själva, ofta med hjälp av sina barn.
Även personlig hygien var en utmaning förr. Utan indraget vatten tvättade man sig i baljor med vatten som värmts över öppen eld.
Tvål var en lyx som inte alltid fanns till hands, så det var vanligt att man tvättade sig sporadiskt, ofta bara händer och ansikte, särskilt under vintern. Kläder tvättades sällan eftersom det var så krävande.
Man bar ofta samma kläder länge och luftade dem ute för att fräscha upp dem.
Textilier var dyra, och först under senare delen av 1800-talet började man i större utsträckning använda textilier till både sängkläder och kläder. Industrialiseringen gjorde det möjligt att både spinna och väva snabbare, vilket ledde till billigare textilier och därmed en ökad tvättmängd.
Under första halvan av 1900-talet skedde en stor förändring i synen på renlighet och personlig hygien i samband med urbaniseringen. Ett exempel är att textilbindor började finnas som produkt på marknaden.
De stora byken blev större med sängkläder, dukar, gardiner, underkläder och skjortor. En stor del av tvätten krävde efterbehandling som strykning eller mangling. Textilier var fortfarande dyra, men tvättmängden ökade kraftigt i alla samhällsklasser.
Utan de hjälpmedel vi har i dag och med få som hade tillgång till rinnande vatten, var tvätt fortfarande en stor arbetsbörda, framför allt för kvinnor. Tvättproblematiken var under första hälften av 1900-talet en politisk fråga för många, där målet var att alla skulle ha möjlighet att kunna tvätta både sig själva och sina kläder. Tvättstugan skulle frigöra tid för kvinnan och blev en symbol för det rationella hemarbetet.
Den stora förändringen kom under mitten av 1900-talet när tvättmaskinen började användas. Plötsligt blev tvättandet mycket lättare, och männen tog en mer aktiv roll. Den tekniska utvecklingen minskade arbetsbördan och öppnade för en mer jämställd fördelning av hushållsarbetet. Nya textilfibrer och färgade textilier ledde till mer uppdelad tvätt och att många plagg krävde lägre temperaturer. Ökningen av trikå minskade också mängden stryktvätt.
Under senare halvan av 1900-talet ökade mängden smutsig tvätt, främst på grund av fler ägda och använda klädesplagg per person.
Bandage och blöjor försvann ur tvättkorgarna och blev engångsprodukter, men trots det ökade tvättmängden.
Underkläder tvättades oftare, men ökade inte nödvändigtvis mängden smutsig tvätt eftersom plaggen blev mindre och lättare. Billig textilimport skapade ett överflöd av kläder, och rena kläder förlorade sin roll som klassmarkör. Kvinnor ägnade fortfarande mycket tid åt att tvätta.
Tvätt i dag
Nu för tiden delas tvättandet ofta mellan de vuxna i hemmet, särskilt i familjer med yngre föräldrar som strävar efter att fördela hushållssysslorna jämnt. Det har blivit vanligare att män tar ett större ansvar för tvätten, men trots det visar statistiken att kvinnor fortfarande gör en större del av arbetet än män.2
Kvinnor lägger i dag ungefär 25 minuter om dagen på tvätt och textilvård, medan männen i snitt bara lägger 12 minuter. Kvinnan gör alltså mer än dubbelt så mycket av arbetet. Även om många strävar efter att dela på ansvaret, finns det fortfarande en känsla av att tvätt är ”kvinnogöra”, vilket kan bero på gamla mönster och normer.
Något som har förändrats över tid är hur ofta vi tvättar. Med tvättmaskiner i nästan varje hem har processen blivit både enklare och snabbare. Vi tvättar oftare än tidigare, ibland flera gånger i veckan, om inte varje dag. Kläder tvättas efter bara en eller ett par användningar, och vi har mer kläder per person än någonsin. I familjer med små barn, där behovet av rena kläder och textilier är större, kan tvättandet upplevas som ett ständigt pågående projekt.
Tvättstugan i svenska flerfamiljshus är en företeelse som skapar både gemenskap och irritation. För många hyresgäster och bostadsrättsinnehavare är den gemensamma tvättstugan en del av vardagen – ett rum där man inte bara sköter tvätten utan också kan träffa på sina grannar.
Här uppstår småprat över tvättkorgar, tips om bästa tvättmedlet, och ibland till och med vänskapliga band som inte annars hade skapats. Det är en plats där vi möts, en neutral zon där olika generationer och bakgrunder samlas för ett gemensamt syfte.
För att underlätta för hushållen, och särskilt för kvinnor, blev tvättstugan en politisk lösning som lanserades i Sverige under 1920- och 1930-talen. Målet var att erbjuda alla boende i flerfamiljshus tvättmöjligheter genom gemensamma tvättstugor.
Tvättstugorna var modernt utrustade och blev en symbol för socialt ansvarstagande och jämställdhet. Genom att förlägga tvättandet till gemensamma utrymmen kunde fler få tillgång till bättre utrustning,
och det blev ett sätt att kollektivt lösa ett viktigt vardagsproblem.
Under den stora bostadsbyggnadsperioden på 1950- och 1960-talen, då miljonprogrammet tog fart, byggdes gemensamma tvättstugor som en självklar del av varje bostadsområde. Det var ett sätt att skapa praktiska, hygieniska och moderna levnadsförhållanden för en snabbt växande stadsbefolkning. Den gemensamma tvättstugan finns nästan bara i Sverige.
Men tvättstugan kan också vara en källa till frustration och konflikt.
En felaktigt bokad tvättid eller en maskin som inte har tömts i tid kan lätt skapa irritation. Det finns oskrivna regler och ibland även strikta scheman som måste följas. Det räcker med att någon bryter mot dem för att missnöjet ska sprida sig.
Många har nog varit med om lappen på tvättstugedörren – en syrlig påminnelse om att man ska städa efter sig eller ta bort sin tvätt i tid.
Det kan kännas småaktigt, men för dem som är beroende av sin tvättid för att få familjelivet att gå ihop, kan en missad tid eller en kvarglömd strumpa snabbt bli ett problem.
Trots dessa små konflikter är tvättstugan också ett slags gemensamhetsrum som påminner oss om vikten av att dela och visa hänsyn. Det är en plats där allt från små sociala ritualer till frustrationer får utrymme. I en tid då många känner sig mer isolerade i sina hem kan tvättstugan faktiskt vara en av få platser där vi naturligt stöter på våra grannar och får en känsla av gemenskap – om än på både gott och ont.
I debatten om byggnaders klimatpåverkan hävdas att gemensamma tvättstugor borde återinföras i svenska flerfamiljshus istället för att installera privata tvättmaskiner i varje lägenhet. Forskning visar nämligen att gemensamma tvättutrymmen, där maskinerna är mer robusta och effektiviteten högre, skapar en betydligt lägre klimatpåverkan än separata maskiner i varje hushåll.3
Samtidigt som energiförbrukningen per tvätt har minskat genom åren, har den totala miljöpåverkan från tvättning inte gjort det. Moderna tvättstugor skulle vara ett enkelt sätt att minska utsläppen och skapa ett mer hållbart liv för de som bor i flerfamiljshus.