FAKTA OM DJURUNGAR
I den här boken berättar vi om olika däggdjursungar och fågelungar.
Däggdjur föder nästan alltid levande ungar. Det betyder att ungarna inte kommer ur ägg, som hos fåglar eller fiskar, utan de växer inne i mammans mage innan de föds. När ungarna är små dricker, diar, de mjölk från sin mamma. Däggdjur är allt från små möss som skuttar runt i skogen till stora valar som simmar i det djupa havet. Även människor är däggdjur!
Hos fåglar kommer det istället ut ett ägg med en unge i. En fågel måste ruva sitt ägg för att få ungen att utvecklas och hålla den varm med hjälp av sin kroppsvärme. När en fågel ruvar sina ägg ligger den på äggen. Både honan och hanen ruvar. När ungarna är färdigutvecklade kläcks äggen. Även efter att ungarna kläckts kan de gömma sig och få värme under föräldern. En del fåglars ungar kallas för kycklingar, till exempel skogshöns som ripa, tjäder och orre.
DJURUNGAR I NATUREN
Våren och sommaren är tiden då de flesta djur och fåglar får sina ungar. Att träffa på en djurunge i naturen kan vara en väldigt fin upplevelse, men det är viktigt att man inte stör den utan tittar på avstånd en kort stund.
Då och då ser man ensamma djur- eller fågelungar i naturen, man kanske tror att de är övergivna av sina föräldrar, men det är de sällan. Många djur lägger sina ungar skyddade i ett buskage eller i högt gräs. När de själva går och letar mat ligger ungen kvar på sin plats. Då och då tittar honan till ungen och matar den.
Om ungen verkar frisk och oskadd ska man låta den vara.
Om du vet att ungen är skadad eller om du vet att föräldrarna har dött kan du kontakta polisen eller en viltrehabiliterare. Man får inte ta hand om djurungen själv.
Om du hittar en djurunge som ligger vid en vägkant kan du försiktigt flytta ungen till en säkrare plats i närheten.
Det händer att fågelungar trillar ur boet. Föräldrarna brukar ofta kunna ta hand om dem på marken.
Man får aldrig röra eller plocka hem fågelägg som man hittar i naturen.
Vi måste komma ihåg att respektera djurens naturliga beteenden och låta dem ta hand om sina ungar själva.
DALRIPA
(Lagopuslagopus)
Dalripan bygger sitt bo på marken och lägger 6–12 ägg. När honan ruvar på äggen är hennes fjäderdräkt brunfläckig så att hon inte syns så bra där hon ligger. Honan ruvar äggen i 3–4 veckor. Under tiden håller tuppen, pappan, vakt nära boet. Om någon fara närmar sig, som till exempel ett rovdjur, försöker tuppen lura bort faran. Han låtsas vara skadad genom att släpa en vinge och går bort från boet. På så sätt följer rovdjuret efter honom istället för att ge sig på honan och äggen. Några veckor efter kläckningen av äggen kan ungarna, som kallas kycklingar, flyga korta sträckor. Efter ytterligare några veckor kan de flyga riktigt bra. Kalla och regniga vårar är inte bra väder för ripkycklingar. Då kan de få svårt att överleva.
TRANA
(Grusgrus)
Tranorna lägger sina ägg tidigt på våren. Föräldrarna turas om att ruva äggen i ungefär 30 dagar. De är väldigt försiktiga och håller sig gärna undan från människor under tiden de ruvar. När fågelungar kläcks är de täckta med mjuka fjädrar som kallas för dun. När tranungen föds är den ungefär lika stor som en burk läsk. En fullvuxen trana är 115–130 centimeter lång och väger 4–6 kilo. Ungarna växer snabbt och kan börja flyga efter två månader. Man kan se lite äldre tranungar ute på åkrar när föräldrarna letar mat.
Tranor gillar att äta växter, insekter, maskar och grodor men även spannmål.
DOPPINGAR
Skäggdopping (Podicepscristatus)
Svarthakedopping (Podicepsauritus)
Gråhakedopping (Podicepsgrisegena)
Doppingar är fåglar som lever sina liv i vatten. De har spetsiga näbbar. Fötterna sitter långt bak på kroppen och de kan dyka och simma snabbt. Doppingarnas bon flyter i strandkanten, nästan som en flotte. De är ofta gjorda av vass och andra växtdelar. Vid boet turas föräldrarna om att ruva äggen i 20–30 dagar.
Ungarna tillbringar en stor del av sin första tid på sina föräldrar. Först under vingarna och därefter på ryggen. En del ungar, som skäggdoppingens, är kvar längre på ryggen än till exempel svarthakedoppingens ungar. Föräldrarna matar ungarna tills de är tillräckligt stora och kan börja dyka och jaga själva. De äter gärna fisk men också larver från till exempel myggor.
KATTUGGLA
(Strixaluco)
Kattugglorna lever i par hela sina liv och tillsammans tar de hand om sina ungar. Honan lägger ägg i mars-april. Under tiden som hanen ordnar mat till henne ruvar hon på äggen. När äggen kläcks finns det 2–6 ungar i boet. År med mycket gnagare att äta kan det bli fler ungar.
Boet finns i ett ihåligt träd, i en fågelholk eller i övergivna bon som till exempel ekorrens. Boet vaktas noga av uggleföräldrarna. Efter ungefär en månad lämnar ungarna boet även om de då inte kan flyga. Istället klättrar de runt nära boet och övar sig. Ytterligare någon vecka senare är de redo för flygtur! Föräldrarna fortsätter att jaga mat till ungarna tills de kan klara sig på egen hand, ungefär efter tre månader.
I boken MINA FÖRSTA DJURUNGAR får du möta några av naturens djurungar.
Lär dig kort och innehållsrik fakta om kattugglans ungar, rådjurets kid och älgens kalvar. Du får också veta mer om hur dalripan skyddar sina ungar från rovdjur, hur liten en tranunge är när den föds och vad du ska göra om du möter en ensam djurunge i naturen.
Författare och illustratör är Emma Jansson. Boken ingår i serien Upptäck naturen , som omfattar en rad spännande böcker där du får lära dig fakta om djur och natur.