FÖRSTA FÖRSTATIDEN TIDEN Min guide för en trygg start
Maria Wiman
SOM SOM LÄRARE LÄRARE
INNEHÅLL 1. Världens viktigaste jobb
9
Det kommer alltid en ny lektion
11
Alla behöver en mentor
14
2. Rättigheter och skyldigheter Lärarens mandat i klassrummet
19 21
Mobiltelefoner
22
När ska jag ingripa?
23
Anmälningsplikt
24
GDPR
26
Praktisera värdegrund
28
3. Relationer och ledarskap
33
Ett socialt yrke
35
Vikten av en god relation
36
Professionell, personlig och privat
37
Hur arbetar man relationellt?
38
Läraren som ledare
40
Att skapa ett gott klassrumsklimat
42
Vilka tecken letar jag efter?
44
Trygghet är grunden
45
Uppmuntra nyfikna elever
46
Att möta en klass första gången
47
Gruppidentitet
51
Elever som stör
53
Konsten att inte ta åt sig
59
Elever i konflikt med varandra
61
5
4. Undervisa
67
Skolans styrdokument
68
Läsårsplanering
70
Lektionsplanering
72
Lektionsupplägg
75
Att inleda en lektion
78
Röstläge och kroppsspråk
80
Hur gör du entré?
82
Skapa variation
83
Lyhörda frågor
87
Avsluta en lektion
90
Klassrumsmöblering
92
Förenkla vardagen
94
5. Motivera mera
99
Föreställa sig resultatet
101
Yttre och inre motivation
101
Mindset
104
Elevens syn på sig själv
106
Grit
114
Vad berömmer du?
116
Grit i klassrummet
118
Värdeskapande lärande
120
Elevinflytande
126
6. Fatta hjärnan
6
65
Ett svårt och underbart samspel
131
Lärande kräver trygghet
133
Den unga hjärnan
134
Tänka och minnas
136
Att hjälpa minnet i klassrummet
137
Använd hormonerna
139
7. En inkluderande skola
143
Inkludering i samarbete
145
Olika definitioner av inkludering
145
Skollag och elevhälsa
147
Diagnoser
149
Extra anpassningar och särskilt stöd
151
Lärarens syn på eleven
154
Anpassningar för alla
157
8. Föräldrar och skolan Relationen till hemmet
163 165
Att sätta gränser
166
Mejla eller ringa
169
Metoder för samtal
172
Besvärliga möten
175
Arga föräldrar
177
Föräldrar i grupp
179
9. Välkommen till drömjobbet – minus bullar Några ord på vägen
Litteratur
183 185
189
7
1. VÄRLDENS VIKTIGASTE JOBB
Vi lär oss så mycket på lärarutbildningen och när vi kommer ut i yrkeslivet har vi en välfylld ryggsäck av ämneskunskaper och kännedom om styrdokument. Ändå upplevde jag som nyexad ett ordentligt glapp när jag väl tog steget ut på klassrumsgolvet. Läraryrket tycktes bestå av en hel arsenal av tyst kunskap och färdigheter. Det tog lite tid att greppa den kunskapen.
1. Världens viktigaste jobb
Det kommer alltid en ny lektion Jag hastar fram i korridoren. På golvet i ett hörn ser jag en elev sitta med uppdragna knän. Jag stannar till förstås och kollar att hon är okej. Hon har mensvärk och skolsyster är upptagen. Jag klappar om henne lite och går vidare. Två glada elever springer ikapp mig. De vill visa en rolig bild i telefonen. Jag stannar upp men hastar snart vidare. Några meter utanför lärarrummet träf far jag en förvirrad pojke i min klass. Han har tappat bort sin skåpnyckel. Jag skyndar vidare till skåpet med extranycklar. Pojken får sin nyckel och belönar mig med ett stort lättat leende. Tiden krymper. Nu är det bara fem minuter kvar till lek tionen. Jag får ta kaffet senare. Jag skyndar in i lärarrummet, hämtar en whiteboardpenna, fångar en kollega i farten och dubbelkollar att allt är klart inför elevrådet som ska hållas i ef termiddag. Sedan vänder jag på klacken och går mot åttornas klassrum. Fullt fokus. Nu är det lektion och jag är laddad.
Denna vandring i korridoren är talande för en Som lärare är du inte alldeles vanlig tisdag i en alldeles vanlig skola i bara en källa till kunskap. ett alldeles vanligt lärarliv. Lärarjobbet består Du är en flockledare. nämligen av så oändligt mycket mer än under visning. Det räcker inte att vara ett matematiskt geni eller världens historienörd. Man ska kunna så otroligt mycket mer. Som lärare är du inte bara en källa till kunskap. Du är en flock ledare. Det är din roll att öppna dörrar till omvärlden, att vidga unga människors synfält, att förklara hur verkligheten hänger ihop. Kan ske kommer du att under flera år vara en ledargestalt i en ung per sons liv. Det tog tid för mig att förstå att som lärare gör jag i många fall outplånliga intryck. Det är ett enormt ansvar men också en stor
11
1. Världens viktigaste jobb
ynnest. I mitt jobb kan jag lyfta ungdomars självförtroende och ge dem insikter som de kan bära med sig under resten av deras liv. I ljuset av detta blir min korridorsrusning en grå tisdagsmor gon något mer än en halvvild lärares jakt på koffein. Det blir en illustration av en yrkesperson som faktiskt berör människor och gör skillnad – varje dag. Smaka på den. Du och jag har uppenbar ligen valt helt rätt yrke. Mitt första lärarjobb var ett vikariat på ett halvår. Jag skulle undervisa en mindre grupp utåtagerande flickor på högstadiet. Det var ett åldersblandat gäng och jag fick inte så mycket mer information än att det krävdes mycket anpassningar i gruppen. Jag gick in med höga ambitioner och ett makalöst driv. Här skulle minsann ungdomen bildas, hur krånglig elevgruppen än må vara. Min första lektion var minutiöst förberedd. Vi skulle gå igenom franska revolutionen och jag hade lagt ner oräkneliga timmar för att allt skulle bli perfekt. Utan att känna elevgrup pen stolpade jag in i klassrummet med en hel hög egenskrivna arbetshäften och en maffig powerpointpresentation. Jag pre senterade mig i en mening, tog närvaro på eleverna och sedan körde jag igång. Inte ens de ljudliga suckarna eller de himlande ögonen skulle stoppa mig i min lärargärning. Inte mycket blev rätt i mitt klassrum den dagen. Innan jag ens hade fått upp bilden på Ludvig XVI hade två av eleverna vänt sig bort från mig och börjat viska till varandra. En flicka låg och halvsov över bänken. En annan elev klottrade förstrött på ett papper utan att ens ägna mig en blick. Efter plågsamma 50 minuter avslutade jag lektionen med känslan av att det här med att vara lärare var ju inte alls min grej. Eleverna hasade ut utan att säga hej då och jag lämnade klassrummet med tunga steg.
12
1. Världens viktigaste jobb
När jag tänker tillbaka på detta kan jag inte låta bli att tycka lite synd om mig själv. Jag hade så stora planer och sådan framåtanda och ändå blev det pannkaka av alltihop. Så här i efterhand tänker jag att det finns väldigt mycket jag hade kunnat göra annorlunda den där första lektionen. Mina år som lärare har utvecklat mig och försett mig med tips och tricks som i dag kommer av bara farten. Om jag hade haft en tidsmaskin hade jag gärna rest tillbaka i ti den och gett mitt uppgivna jag en varm kram. Jag hade sagt att vi lär oss av misstagen och att det inte finns en lärare på denna jord som inte har en uppsjö av usla lektioner bakom sig. Jag hade berättat att det fina med vårt yrke är att vi alltid får fler chanser. Snart kommer en ny lektion där vi har möjlighet att testa något annat. Och efter den lektionen kommer ännu en. Du definieras inte av dina usla lek tioner. Inte alls faktiskt! Att vara lärare är kreativt, oförutsägbart, knäppt och otroligt spännande. Det måste få ta tid att hitta rätt och det är okej för vi har faktiskt tid. Vi träffar ju eleverna varje dag. Hade den unga Maria sett in i spåkulan och fått reda på att hon ett antal år senare skulle motta pris som Sveriges bästa lärare hade hon bara skakat på huvudet. Om hon dessutom blivit upplyst om att hon skulle skriva en bok till nyexaminerade lärare hade hon nog skrattat högt. Men detta blir också ett bevis på mitt resonemang ovan: Man lär sig av sina misstag och med erfarenheten utmejslas färdigheter man knappt ens visste att man behövde. Läraryrket är ett evigt knixande och jag tror inte att man någonsin blir fullärd. Denna bok blir förhoppningsvis en vän att hålla i handen, en kompis att åka snålskjuts med då och då, en polare som kan kom ma med goda råd. Det här är mitt försök att synliggöra den tysta kunskap som tar många år för lärare att förvärva. Jag hoppas att den blir en följeslagare på din resa genom skolvärldens uppförsoch nedförsbackar.
13
1. Världens viktigaste jobb
Alla behöver en mentor Jag gjorde min VFU på en gymnasieskola i Haninge. Jag ham nade på ett yrkesprogram där eleverna var ute på praktik varan nan vecka och studerade teoretiska ämnen den andra veckan. Dessa elever var inte direkt skolmotiverade, om jag uttrycker mig milt. Många hade gått om och släpade efter några år. Den äldsta eleven var bara snäppet yngre än jag själv. Jag var fruk tansvärt nervös inför denna praktik. Jag såg framför mig hur jag blev kastad till vargarna. Hur skulle lilla jag kunna hävda mig bland dessa skoltrötta tonårskillar? Jag hade dessutom fått i uppdrag att undervisa i retorik. Mina farhågor berättade högljutt för mig att detta ämne inte skulle bli superpopulärt. Min första lektion hade jag bestämt mig för att gå igen om retorikens grunder. Jag skulle prata etos, logos och patos. Längst ner i hörnet satt min handledare Vivika snällt på en stol för att iaktta. Jag minns att jag la ribban skyhögt – och att jag tappade eleverna direkt. Vivika satt tyst på sin stol och anteck nade med en ängels tålamod. När lektionen var slut gick vi till sammans igenom den steg för steg. Hon berömde mig för min entusiasm och för mitt tonläge. Och hon gav mig tips, ovärder liga tips. Hon sa att för att fånga dessa trötta tonårshjärnor kan jag inte använda så många akademiska ord. Jag kan inte babbla på oavbrutet i en halvtimme. Till nästa lektion fick jag i uppdrag att arbeta mer praktiskt, att skapa aktivitet i klass rummet. Jag lyssnade och tog in. Som student var jag ytterst prestigelös och Vivikas ord var min lag. Nästa lektion visade jag korta videoklipp på kända tal som eleverna fick diskutera. Vi hittade styrkor och svagheter i talen. Jag skrev upp elevernas tankar på tavlan. Därefter kunde vi
14
1. Världens viktigaste jobb
plocka ut etos, logos och patos. Nu hade vi en grund att dis kutera retorik på. Döm om min förvåning när eleverna plötsligt blev intresserade och aktiva. De ville veta mer! Min handledare Vivikas feedback var absolut ovärderlig. Min VFU hos henne var enormt lärorik och det var en trygghet att kunna luta sig tillbaka på hennes erfarenhet och lugn. Kort sagt: betydelsen av att ha en mentor kan inte överskattas.
Att komma ny till en skola kan vara väldigt förvirrande. Saker som är självklara för personalen behöver nödvändigtvis inte upplevas så för den som är nyanställd. Bara att hitta till toaletten eller kaffe bryggaren kan vara en utmaning. Lägg därtill att man snabbt måste få koll på skolans policy och profil, trivselregler, rastvärdsschema, tider för arbetslagsmöten, krisplan vid olyckshändelser, vem som arrangerar personalfika, hur man jobbar med likabehandlingspla ner … listan kan göras oroväckande lång. Varje nyanställd behöver en ordentlig introduktion på sin nya arbetsplats. Som nyexaminerad är det dessutom en lagstadgad rät tighet att få en mentor som kan hjälpa dig igenom din första tid i yrkeslivet. Ordagrant säger skollagen följande: En huvudman som har anställt en lärare eller förskollärare som har behörighetsgivande examen ska se till att läraren eller förskolläraren i omedelbar anslutning till att anställningen påbörjas genomför en introduktionsperiod inom undervisning som i huvudsak svarar mot lärarens eller förskollärarens behörighet, om inte läraren eller förskolläraren tidigare har genomfört en sådan introduktionsperiod. (SFS 2010:800, 2 kap 22 §)
15
1. Världens viktigaste jobb
Det här är viktigt att känna till. I omedelbar anslutning till anställ ningen har du som nyexaminerad alltså rätt till en introduktions period. Skolverket (2020) fastslår vidare att denna introduk tionsperiod ska motsvara minst ett läsår. Under denna tid har du dessutom rätt till en mentor. Denne mentor ska i sin tur få tid och förutsättningar att genomföra sitt uppdrag. Det är huvudmannens ansvar att se till att detta sker. Jag hade ingen mentor när jag tog min första läraranställning. Men jag hade sannerligen behövt en klok och erfaren kollega vid min sida efter att min första lektion om franska revolutionen hade havererat. Det hade underlättat att kunna bolla idéer och få stöd i min planering och jag hade gissningsvis inte känt mig lika utläm nad och korkad. Skolverket (2020) poängterar just att en mentor inte ska bedöma utan snarare finnas där som en kritisk vän, en per son som frikostigt delar med sig av sin erfarenhet och kompetens. Under ditt första år i yrket har du alltså rätt till regelbundna möten med en utbildad kollega. Vid dessa träffar har du möjlig het att få stöd i hur du ska planera din undervisning och bedöma resultatet. Ni kan prata om läroplansfrågor, ledarskap eller hur du kan bemöta kantiga tonåringar och ifrågasättande föräldrar. Inom ramen för dessa möten ska det även finnas tid för att få koll på rent administrativa arbetsuppgifter som frånvarohantering och skolplattform. Ni kan också lägga tid på svåra och stora frågor, till exempel hur man hanterar arbetsbelastning eller lärares yrkesetik. Din mentor är ditt bollplank under ditt första år. Hen ska inte undervisa dig eller fungera som en förlängning av din lärarutbild ning. Snarare ska din mentor betraktas som en analyserande och reflekterande rådgivare. Tillsammans med mentorn är det klokt att du sätter upp tydliga mål för era möten. Hur ska de läggas upp? Vad vill du inledningsvis fokusera på (Lindgren & Morberg,
16
1. Världens viktigaste jobb
2012)? Det är viktigt att minnas att du faktiskt är ny i yrket. Det finns inga dumma frågor och ingen är expert på allt från början. Som nyexaminerad är det lätt att man drabbas av en smärre verk lighetschock när man kastas ut i verksamheten. Din mentor finns där för att underlätta hoppet mellan universitetsvärlden och prak tiken. Använd denna hjälp. När du går på anställningsintervju, kom ihåg att ställa frågor om mentorskapet. Hur ser det ut på just den här skolan? Vad har man för struktur och rutiner kring mentorskap? Vilka förutsätt ningar kommer din mentor att få för att hjälpa dig i din utveck ling? Har du ytterligare frågor kring rätten till en mentor kan du rådgöra med ditt fackförbund.
17
3. RELATIONER OCH LEDARSKAP
När jag var nyexaminerad hade jag en tydlig inre bild av hur det skulle se ut i mitt klassrum. Mina elever skulle sitta på rad och tindra med ögonen. Jag skulle stå där längst fram och fylla de små liven med all min visdom. Jag hade helt ärligt inte en tanke på att läraryrket handlar om så otroligt mycket mer än mina ämneskunskaper.
3. Relationer och ledarskap
Ett socialt yrke Att vara lärare är inte bara att stå vid en kateder och mästra. Det är framför allt ett socialt yrke, ett spindelnät av relationer. En vanlig dag träffar jag och interagerar med ett hundratal elever, jag sam arbetar med ett gäng kollegor och har därutöver kontakt med ett flertal föräldrar. Inte konstigt att man sover så gott om nätterna. För att bli en riktigt bra lärare måste man vara socialt kompetent, man behöver vara pålitlig, lyhörd, närvarande och ödmjuk. Lärar yrket bygger på ett genuint intresse för andra människor. I vårt jobb blir man snabbt bra på att läsa av situationer, stämningar och känslor. De elever jag har talat med har tydliga uppfattningar om hur en lärare bör vara:
HUR BÖR EN BRA LÄRARE VARA? De lär ut på ett roligt sätt. De är glada och snälla. De skojar mycket. En bra lärare lyssnar på eleverna och sitter inte bara och babblar själv. Stina, 10 år De är snälla och påhittiga. De ska bli arga om någon busar för mycket men då ska de bara vara arga en kort stund. Signe, 8 år Många kanske tycker att en vänskapsrelation mellan elev och lärare låter oseriöst men en bra lärare ska vara som en kompis. Det ska finnas tillit hos båda parter. Alice och Wilma, 14 år En bra lärare ska behandla alla lika och inte favorisera någon. Hen måste också tro på sina elever så att de får hopp om att lyckas. Julia, 14 år
35
3. Relationer och ledarskap
Vikten av en god relation I ditt klassrum sitter kanske 25 elever. Var och en är en unik in divid som kommer till skolan med sin egen ryggsäck av erfaren heter och egenskaper. Där någonstans sitter flickan som inte fick någon frukost imorse, syskonparet som har bråkat hela vägen till skolan, busfröet med solsken i blick, pojken vars föräldrar ligger i skilsmässa och den där högpresterande eleven som har ont i ma gen inför eftermiddagens matteprov. Alla dessa individer ska du hinna se och bemöta under din lektion. Du ska erbjuda ett tryggt klassrumsklimat och förhoppningsvis en inspirerande lektion. I dag är de flesta forskare överens om att det finns en tydlig koppling mellan skolprestationer och det sociala klimatet. Om det sociala i skolan är problematiskt kommer inget annat heller att fungera. Som lärare är vi otroligt viktiga för elevers inställning till skolan, deras självkänsla och studieresultat. Vårt jobb handlar inte bara om att förmedla kunskap. Vi ska också finnas där som omsorgsfulla medmänniskor som vill våra elever det absolut bästa. Ann-Louise Ljungblad, universitetslektor vid Göteborgs uni versitet, har skrivit en doktorsavhandling där Som lärare står du där hon undersökt hur relationer mellan lärare och med hela din person och elever empiriskt tar sig uttryck i undervisningen. du är superviktig för hur Elever fick namnge särskilt skickliga lärare som eleverna ska uppfatta Ljungblad sedan studerade. Dessa lärare hade en inte bara din lektion utan hel del intressanta likheter i sitt arbetssätt, bland även skolan i stort. annat att de tog ansvar för att upprätthålla fung erande relationer med eleverna. Vidare hade de hög tilltro till elevernas potential samt visade intresse för eleverna som personer (Ljungblad, 2016). Som lärare står du där med hela din person och du är super
36
3. Relationer och ledarskap
viktig för hur eleverna ska uppfatta inte bara din lektion utan även skolan i stort. Du intar en huvudroll i klassen. Det är ditt jobb att visa respekt, tolerans och intresse för varje elev. Din relation till dina elever är otroligt viktig för deras inlärning. Under mina år som lärare har detta blivit alltmer uppenbart. Du, i egenskap av dig själv, ska inte underskattas.
Professionell, personlig och privat Vissa kan tycka att det är problematiskt att dra en skiljelinje mellan att vara professionell, personlig och privat. Gränsen är inte kniv skarp och ofta flyter de olika rollerna ihop. Att vara professionell handlar om att man finner sin plats i sin yrkesroll och ställer upp på de givna ramarna. Som professionell vilar inte det egna uppträ dandet eller slutsatserna på privata antaganden. Man är påläst och kompetent (Linder & Breinhild Mortensen, 2008). Som lärare går det dock utmärkt att låta sin personlighet kom ma fram och samtidigt vara professionell. Vi är ju inga robotar utan människor av kött och blod som dessutom jobbar med människor. Vi måste också ta med våra personligheter till arbetet. Tänk tillba ka på dina egna lärare – dina favoriter var säkert riktiga karaktärer. Jag minns min gamla mattelärare Sören som tog alla tillfällen i akt att berätta anekdoter om sin kära tax, och min SO-lärare Bo, vars humör var helt avhängigt av hur det gått för favoritlaget i se naste bandymatchen. Själv förstärker jag gärna min personlighet och låter min karaktär ta plats i klassrummet. Jag har alltid Con verse-skor, helst i olika färger. Mina elever vet att jag är allmänt förvirrad, älskar skräckfilmer och är hopplöst förtjust i smågodis. Och jag försöker alltid att vara glad.
37
3. Relationer och ledarskap
Det är en helt annan sak att vara privat. Mina elever kan myck et väl känna till att jag är gift och har två barn men om jag har bråkat med maken på morgonen eller om mitt barn har misslyck ats på matteprovet ligger inte i deras intresse. Här är det klokt att hålla på integriteten. I din lärarroll är du professionell och per sonlig men helst inte privat. Den du är på din fritid behöver inte vara exakt samma person som hen som håller i lektion, tjatar om sena ankomster eller sätter betyg. Det är just det som är att vara professionell.
Hur arbetar man relationellt? Om du vill ha elever som inte bara respekterar dig och dina lektio ner utan faktiskt ser fram emot att hänga med dig i klassrummet måste du jobba relationellt. Det finns ingen enkel genväg här. Som vuxen är du alltid ansvarig för relationen. Du behöver ta dig tid att vara öppen för elevernas initiativ till kommunikation och kontakt. Jag försöker alltid fånga situationerna när de uppstår. Vid en lek tions slut dröjer jag oftast kvar ett par minuter extra. Nästan alltid vill en eller flera elever stanna kvar för att fråga något, berätta nå got i förtroende, visa en rolig bild eller bara vara en stund. Dessa minuter är guld värda. Här har du chansen att bygga på er rela tion. När eleverna har rast passar jag ibland på att uppehålla mig i korridoren. Ibland söker jag upp eleverna och småpratar eller så placerar jag mig i ett hörn med min dator och låter dem komma till mig. I matsalen försöker jag i möjligaste mån att sitta tillsammans med mina elever. På friluftsdagar promenerar jag tillsammans med ungarna, ibland tar vi sällskap från busshållplatsen till skolan och i korridoren möter jag varje person jag passerar med ett leende.
38
3. Relationer och ledarskap
Om du törs vara personlig med eleverna, om du vågar skoja med dem, snicksnacka om annat än skolan och bjuda på dig själv, kommer detta också att gynna ditt professionella jag. Du kommer att ha elever som respekterar dig, tycker om dig och vill göra dig stolt. Finare än så blir det inte. Märk väl att det inte betyder att du ska låta eleverna uppsluka all din tid. Kom ihåg att du också behöver pau ser. Men det ligger ingen motsättning i att bygga Tillbringa lite tid i korri elevrelationer för fullt under lektionstid och att doren, dröj kvar i kapp på rasten älga till lärrarummet för att djupandas rummet eller ta en kaffe i och tanka vuxenkontakt. Det allra mesta av rela skolkaféet. Det gäller att tionsbygget kommer oundvikligen att ske på fånga de små tillfällena. dina lektioner och inte i mellanrummen. Som nyexaminerad är det extra viktigt att du jobbar aktivt på att hålla näsan ovanför vattenytan. Du måste inte ge ditt allt varje sekund av arbetsdagen. Men någon gång ibland, när ork och tid finns, kan du fokusera extra mycket på relationsbygget. Tillbringa lite tid i korridoren, dröj kvar i kapprummet eller ta en kaffe i skolkaféet. Det gäller att fånga de små tillfällena.
39
3. Relationer och ledarskap
Läraren som ledare Oavsett om dina elever är vetgiriga åttaåringar eller känslostor mande femtonåringar är det du som är ledaren i klassrummet. Du planerar lektioner och arbetsområden, du bossar över både tid och rum i skolan. Att bli en bra ledare kräver träning och experimente rande. Som nyexaminerad behöver du pröva dig fram och hitta ditt eget sätt. Du måste forma din egen ledarroll och det måste få ta tid. Min SO-lärare på högstadiet, Carina, kom in med buller och bång i vår klass när vi gick i åttan. Hennes föregångare var en trött gammal farbror som såg väldigt mycket fram emot sin pen sion. När Carina kom in i vårt klassrum blev hon en spännande kontrast. Hon susade in som en frisk fläkt, med eldrött hår, ett stort leende på läpparna och en energi som smittade av sig. Hon tycktes på riktigt intresserad av oss skoltrötta elever och hon undervisade oss med entusiasm. Vår klass var inte helt enkel att tampas med men hon styrde oss med en mjuk järnhand. När jag tänker tillbaka på Carina tänker jag att jag, mer eller mindre medvetet, har kopierat mycket av hennes ledarstil.
När man funderar över sin roll som ledare kan man stanna upp vid tanken på vilken känsla man vill ska råda i klassrummet. Vad vill du att eleverna ska möta när de kommer till din lektion? Vad ska de ha för föreställningar och förväntningar? För min egen del är svaret glasklart. Jag vill att mina lektioner ska präglas av trygghet, nyfikenhet och glädje. Det är min uppgift som ledare att se till att det också blir så. I boken Ledarskap i klassrummet skriver John Steinberg att en god lärare undervisar med hjärtat men också med struktur (Stein
40
3. Relationer och ledarskap
berg, 2005). Det ena fungerar inte utan det andra. Din närvaro och genuina omsorg om elevernas välmående måste struktureras upp inom tydliga ramar och rutiner. Det behöver finnas en balans mel lan å ena sidan engagemang och ömhet och å andra sidan ordning och struktur. Om du som lärare tidigt skapar enkla rutiner för dina elever, om du är tydlig med vad som gäller under dina lektioner, har du redan där börjat leda klassen. Dessa ramar måste inte vara stora komplicerade apparater, utan kan mycket väl handla om de taljer kring undervisningen, till exempel: → Hur tar du emot eleverna vid lektionens början? → Hur avslutar du dina lektioner? → Hur får du eleverna att förstå när de ska vara tysta? → Hur signalerar eleverna bäst till dig att de behöver hjälp?
Tydlighet, att eleverna vet var de har dig, lyfts ofta upp som en viktig ledaregenskap. Det skadar inte att du som lärare är lite förutsägbar. Det inger trygghet. Det skadar inte I boken Hjärnkoll på skolan skriver läkaren att du som lärare Martin Ingvar tillsammans med journalisten är lite förutsägbar. Gunilla Eldh att innan hjärnan helt har mognat är behovet av förebilder extra stort. Barn och ungdomar har av naturliga skäl inte ett brett register av tidigare erfarenheter att luta sig mot. De behöver därför ha någon annans erfarenhet att förlita sig på, någon att se upp till och lära av (Ingvar & Eldh, 2014). Här blir vikten av ett stabilt ledarskap mycket tydlig. Vi lärare måste förvalta ynnesten att få påverka ungas liv i rätt riktning. I mitt nattduksbord ligger ett gammalt vykort jag fick av tre elever för ett antal år sedan. ”Du är vår förebild”, står det med spretiga bokstä ver. Jag vårdar det vykortet ömt.
41
3. Relationer och ledarskap
Att bli en duktig ledare är ingen enkel match. Det krävs övning för att komma fram till vilka verktyg som fungerar bäst på vilken klass under vilken tid på dagen. Med erfarenheten kommer så små ningom fingertoppskänslan. För de lärare som är riktigt gamla i gemet kan det räcka att lyfta på ett ögonbryn för att få tyst på en snacksalig elev. Det kan räcka med en hand på en axel för att stoppa en konflikt som knappt ens har börjat. Eller det kan handla om att läraren använder ett speciellt rörelsemönster i klassrummet som får varje elev att göra precis vad hen ska. Med tiden är det som att man utvecklar en närvaro där man ser mönster, förutser skeenden och fattar blixtsnabba beslut på plats. Dessa spjutspetskompeten ser kommer först med några hundra lektioner i bagaget. Men till dess finns det en mängd beprövade knep för hur man utvecklar sitt ledarskap i klassrummet.
Att skapa ett gott klassrumsklimat ”Att gå i skolan är sånt jäkla drama”, som min då 14-åriga elev Ylva en gång uttryckte det. När man är elev ligger själva undervisningen ofta i periferin. I skolan finns det så mycket annat att fokusera på. Det är relationer till höger och vänster, grupptillhörighet, vänner och ovänner och allt annat som hör ungdomen till. Våra elever befinner sig i ständig utveckling, i ett sammelsurium av personer i samma ålder. Ett jäkla drama helt enkelt. Som vuxen i klassrum met innehar du därför en mycket viktig position. Det är du som står för stabilitet och pålitlighet i den gungande barn- och ung domsvärlden. Att ditt klassrum är lugnt och tryggt är avgörande för att undervisningen ska fungera. Denna stabilitet skapar du genom att ha tydliga rutiner och
42
3. Relationer och ledarskap
välplanerade aktiviteter. Du som lärare sätter ramarna för vad ett önskvärt beteende är. Steinberg (2005) pratar om artighetsprin cipen som en icke förhandlingsbar grundregel. Det här har jag anammat i mitt klassrum. Där säger man tack, hjälper varandra, ber om ursäkt när det behövs och man visar förståelse för var andras olikheter. Detta är inte öppet för diskussion. Det är bara så vi gör, punkt slut. Om du som lärare konsekvent och tålmodigt markerar mot oartigt eller respektlöst beteende kommer du att vinna på det i längden. Eleverna vet att du som lärare förväntar dig att de är artiga mot varandra. Det blir en grundläggande trygghet i klass rummet. Ibland tar det som vi vet tid att förankra rutiner och normer men det gäller att hålla i och hålla ut. Om du enträget propsar på att elever ska hålla upp dörren för varandra, säga tack och behandla varandra med empati kommer det snart att bli na turligt. I mitt klassrum kan vi skämta med varandra hur mycket som helst men vi gör det alltid utifrån en djupt rotad grundläg gande respekt. Fredrik Ahlén understryker i boken Hellre små steg än stora kliv (2015) att det är läraren i egenskap av ledare som ska ta det yttersta ansvaret för det sociala klimatet i klassrummet. Man måste enga gera sig i hur eleverna tilltalar varandra, tar hand om varandra och hur de säger ifrån när något blir fel. Din omtanke om klassrumskli matet kommer att sätta positiva spår.
43
Kopieringsförbud Förlaget påminner om att detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt avtal och den mycket begränsade rätten att kopiera för privat bruk.
Lärarförlaget En del av Lärarfortbildning AB Box 12060 102 22 Stockholm www.lararforlaget.se info@lararforlaget.se © Maria Wiman och Lärarförlaget, 2021 Grafisk form: Sebastian Wadsted / Lyth & co Redaktör: Jenny Lindblad Omslagsfoto: Anna Simonsson Papper: Performa Brilliance Linen och Munken Premium Cream 13 Typsnitt: Indigo Antiqua och Bureau Grotesque Första upplagan, första tryckningen Tryck: Lenanders Grafiska AB, Kalmar 2021 ISBN 978-91-88149-53-4
Att vara lärare är kreativt, oförutsägbart, knäppt och otroligt spännande. I den här boken vill jag synliggöra den tysta kunskap som tar många år för lärare att förvärva.
I Första tiden som lärare delar Maria Wiman med sig av sina bästa råd och beprövade knep till dig som är ny i yrket. Läs om hur du kan lägga upp lektioner, hantera konflikter, bygga relationer och mycket mer. Allt förmedlat med humor, värme och massor av konkreta exempel, från en lärare som alltid står på elevernas sida. Maria Wiman är lärare i svenska och SO, kolumnist och författare. År 2019 utsågs hon till Sveriges bästa lärare. ISBN 978-91-88149-53-4
9 789188
149534