En saga förbarninstängda i de vuxnas kamouflagedräkt
HEDVIG BLIDBERG
Saga förbarninstängda idevuxnaskamouflage dräkt
Saga förbarninstängda ide vuxnas kamouflagedräkt
ViaHedvigBlidberg
©HedvigBlidberg2025
Förlag:BoD ·Books on Demand,Östermalmstorg1,114 42 Stockholm, Sverige, bod@bod.se
Tryck: LibriPlureos GmbH,Friedensallee 273, 22763Hamburg,Tyskland
ISBN:978-91-8114-824-4
Överalltser jagdem,barnensom sitter inspärrade bakom vuxenpansardräktenskamouflage.Oftaframträderdepå
TV.Där blir dettydligt hurkuvadederas inre barn är,hur dethar tvingats ståtillbakaför kraven på attskaffafamiljoch göra karriär,samla statusprylar ochvaraduktiga föratt passainoch bli accepterade av flocken.Men lika ofta möterjag de övergivnabarnen inburade ivuxenskapetsskyddsdräkt nära verklighetenspromenadstråk. Alla harinstängda fjärilar inombordssom vill ut ochflyga. En delhar fastnati puppstadiet, andrasitterfasti sinlarvdräkt.Där är noghoppetute.Men MamsellRöd letar.
Honvet inte om detän, mendet härärMamsell Röds fjäril.Hon längtarefter en stillsam passion, menhar aldrig vågatsesig om efter någonatt dela denmed.Hon gömmer sigbakom sinkateder medan tjänsteårenläggs till varandra somett tungtpansarruntlivslusten. Vissttyckerhon om sitt arbete ochelevernasom håller hennevital underläsåret.Men närsommarloven kommer reserhon till sammapensionat somserverarsamma meny somförra året till nästan samma gäster.Hon borisamma rumoch serknappthavet från detminimala fönstret.
En dagger honsig iväg ut på vandring ochkommertill en skog.Hon haraldrigvarit därförut,ändåkännerhon vagt igen sig. MamsellRöd följerstigen, mellan trädstammarnaser honenhastigskymt av vatten innanstigenböjer av in motskogens djup.Hon tycker sighöraljudetav vingar,vändersig så hastigtomatt hontapparbalansen. Flera fjärilar skymtarförbi,tre av demhar skarpa konturer,två är röda.Enkryddig
doft frigör sigfrånvingeslagen,endofthon känner igen.Märkligtnog harallatre fjärilarna en kroppsom avslutas meden, ja vadärdet för något. Honskyndar vidare längsstigen. Plötsligtdyker de uppigen alla tre. Nu serhon,dehar en pennalängstner på bakkroppen, likt en gammaldags stålpennasom mandoppariett bläckhornför att sedankunna formabokstäver,helst utan attsätta någonbläckplump på detvitaarket.
MamsellRöd sjunkerner på ettstenblock därmossanväxer.Alldeles mjuk är stenen,ormbunkar skimrari solljusetsom pressarsig ner mellan trädstammarnai skogen.Hon tarnågra djupaandetag och
sluter ögonen,kännerenfläktavvindensom en snabbsmekningmot kinden. Närhon öppnar ögonen harskogenöppnatsig förhenne.Hon serhur hemlighetsfulltvackerden är.Leendet slätar ut MamsellRöds bekymmersrynkormedan honmöter skogensväsen.
Långsamt reserhon sigoch fortsätter sinvandringlängs stigen.I tankenärhon framme vidhavet på en helt annanplats,enplats somhon känner så väloch harsaknatmer än honkunnatomfatta ochförklara försig själv. Hennes fotsulor harläststigarna, hennes sinnen harföljt varjeskiftning isommarens hymn därstrandenmöter gräsängoch hav. Därärvattnet klartoch salt ochger svalka,skänker vederkvickelse iallaväder. Detärhit honhör,men detärhärifrånhon tvingats bort. Nu är detskogenhon är hänvisad till,det är iskogens skafferihon kan
gråtaoch vandra,sörja ochglädjas ochgråta igen.Det är härhon kan se havsörnoch fiskgjuse ochhär kattugglansvingarsnuddar vidhenne närskymningenlagtsig.Visst är västerhavets saltabölja hennes första kärlek.Det gårinteatt ändrapå. Menhenneshjärtakan vidgas ochge rumför skogen ochskogenkan måhändaharum förhenne.
Bortanför sinstora kärlek;havsviken vidKosterhavet finns helt andra landskap somkanskekan få rumihenneshjärta, andramänniskor, andratankar ochnya känslor. Iminnetritar honsin älskade vikför attaldrigglömmaden.Tre bilder görbarneti henneavlandskapet somformatden honäroch etsatsig vidhennessinnen. Ibland tarhon fram dem, meningen av bilderna kommer inärhetenavverklighetens skönhet. Ibland kunde honkänna sigensam därockså.Alltvar så
stortoch mäktigtoch honvar ettbarnmed en pappasom inte riktigt begrep sigpåvad ettflickebarn behöver. Menhan älskade havetoch allt platsenhadeatt erbjuda, kundeintelevautanvilan dengav.
Dethade degemensamt ochflickanvandradesig in ilandskapet, simmade,seglade,rodde ochpaddladenärahavsytan, klöv denoch dök.Skådade undervattenlivet medsjöstjärnor,ostron, tångruskor, småkrabba, fiskyngel ochmusselbankar. Honklättrade uppför de lodrätaklippväggarna,andadeshavetsluft, sprang över bergjättensrygg mothimmelsljuset ochdet andralandet. Honkunde inte anaatt om etthalvt sekel, ja knappt det, skulle hennes platspåjordentas ifrån
En
saga förbarninstängda i de vuxnas kamouflagedräkt
MamsellRöd leverinstängdi vuxenvärldensförväntningar ochrutiner.Hon inseratt honhar levt ettliv av anpassning ochundertrycktakänslor,men börjar gradvisfrigöra sigoch återupptäcka glädjeni detenkla.Hon gersig ut på vandring genomSagansskog.
Vi följer hennesinreförvandling till självinsiktoch frigörelse.Under resans gång konfronteras honmed minnenavförloradkärlek, familjesvekoch längtanefter attbli älskad ochsedd.
Till sist inserMamsell Rödatt detärgenom attomfamna sigsjälv,sin natur, sitt inre barn ochdesskreativitet somhon kanläkaoch finna mening. Denna Saga förbarninstängda idevuxnaskamouflagedräkt är en rörande berättelsesom utforskardepsykologiskaoch emotionella skiktsom ofta döljer sigbakom vuxenlivetsfasad.Berättelsen bjuder in läsarenatt reflektera över sina egna livsvaloch denpotential vi alla haratt återknytatill vårt inre barn.
Författarenpåminneross om vikten av attbevarasin särart och finna modet attbryta sigfri från konventionernasbojor.Med poetiskberättarstiloch fantasifulla illustrationer somger livåtdenna symbolsaga är detspännande attfölja MamsellRöd längstransformationens vägför attfödas på nytt i Naturens hägn.
Hennesnya namn är Iris ochhon fårmötamänniskor därtillhörighetoch gemenskapkan skapas.
