9789151112121 by Smakprov Media AB

Maria Christidis Anna-Lena Stenlund Omvårdnad

Nivå 2

LÄRARHANDLEDNING

2. Observation, undersökning, behandling och omvårdnad vid sjukdom

Introduktion till kapitlet

I detta kapitel får eleverna utveckla sin helhetssyn på vårdtagaren. Kapitlet tydliggör hur observationer av vårdtagare genomförs, värderas och prioriteras, samt vikten av att dokumentera och rapportera gjorda insatser på ett korrekt och tydligt sätt. Eleverna behöver både veta hur dessa uppgifter praktiskt utförs och hur de gör det på ett patientsäkert sätt. De behöver också förstå syftet med uppgifterna och veta hur de ska bemöta vårdtagaren under genomförandet. Vidare ska eleverna kunna observera, värdera och prioritera både psykiska och fysiska tillstånd samt förstå hur dessa ska dokumenteras och rapporteras.

Kapitlet behandlar olika undersökningsmetoder och behandlingar som är centrala för omvårdnadsarbetet, samt hur eleverna i sitt framtida yrke ska medverka i behandlingen av sjukdomstillstånd med särskilt fokus på patientsäkerhet, självbestämmande och integritet. Det är viktigt att eleverna förstår att omvårdnadsarbetet inte enbart handlar om att ge fysisk vård, utan även om att upprätthålla respekt för varje vårdtagares rättigheter och behov av autonomi. Denna del syftar till att ge eleverna en djupare förståelse för omvårdnadens komplexitet och de professionella och praktiska uppgifter som ingår i det dagliga arbetet.

I detta kapitel får eleverna möjlighet att utveckla följande från ämnets syfte:

• förmåga att systematiskt uppmärksamma och dokumentera symtom och förändringar i människors hälsotillstånd samt att använda centrala begrepp inom området.

Centralt innehåll

• Observation, värdering och prioritering utifrån fysiska och psykiska tillstånd samt dokumentation och rapportering av gjorda observationer och insatser.

• Undersökningsmetoder och behandlingar.

• Omvårdnad och omsorg samt medverkan vid behandling av sjukdomstillstånd med hänsyn till patientsäkerhet, självbestämmande och integritet.

• Centrala begrepp inom omvårdnad och omsorg.

Detta har eleverna gått igenom i Omvårdnad nivå 1

> Hur förändringar i människors hälsotillstånd kan uppmärksammas och rapporteras på ett systematiskt sätt.

> Omvårdnad och omsorg vid de vanligaste sjukdomstillstånden med hänsyn till patientsäkerhet, självbestämmande och integritet.

Till dig som undervisar

I detta kapitel får eleverna lära sig vilka tekniker och metoder som ska användas i utförandet av vissa omvårdnadsuppgifter. I detta skede är det viktigt att förmedla glädjen i ”hantverket”, dvs hur roligt, trevligt och spännande vårdarbetet kan vara när man får använda sig praktiskt av sina nyvunna yrkeskunskaper. Här sätts även de teoretiska kunskaperna samman med det praktiska arbetet och eleven kan få en större förståelse för vad arbetet innebär. Här har du som lärare all möjlighet att låta eleverna prova på olika tekniska moment, ”öva och pröva”. Här kan du också informera och beskriva olika material samt hur du utför vårduppgifterna på ett korrekt och patientsäkert sätt. Det är viktigt att ta tillvara på de teoretiska kunskaperna och sätta ihop dem. De praktiska momenten brukar ofta väcka stort intresse hos eleverna och här kan du som lärare använda din fantasi och inspirera till glädje och engagemang.

Det är bra om det läggs vikt vid att eleven får praktisk träning i att observera, rapportera, registrera och dokumentera olika iakttagelser och provtagningar. Detta kan med fördel tränas i metodrum men även i olika typer av rollspel. Om inte skolan har ett eget metodrum för praktiska övningar så kan det kanske finnas möjlighet att besöka ett kliniskt träningscentrum på ett närliggande sjukhus. När det gäller material för den praktiska undervisningen så kan sådant ibland erhållas från vårdinrättningar som har utgånget material att dela med sig av. Många företag som säljer medicinteknisk utrusning delar ibland ut demonstrationsmaterial. Dela gärna med dig av exempel från din egen yrkeserfarenhet när det gäller iakttagelser, provtagningar, undersökningar och behandlingar. När eleverna på detta sätt ges verklighetsförankrade berättelser kan det bidra till att öka deras intellektuella och känslomässiga förståelse. Eleverna kanske också har erfarenheter från sin APL som de kan dela med sig av i undervisningen. Läraren kan här koppla ihop elevernas berättelser med den teoretiska kunskapen i detta kapitel.

Lösningsförslag till bokens instuderingsfrågor

1. Vilka fysiska förberedelser är viktiga inför en undersökning?

Förberedelserna är kontroll av vitala parametrar, blodtryck, puls, andning, information om bakgrundssjukdomar, provtagningar, EKG.

2. Vilka psykiska förberedelser är viktiga inför en undersökning?

Viktiga förberedelser är tydlig information, inge trygghet, tillit och lugn, ta tid för vårdtagaren.

3. Vad bör en skriftlig patientinformation inför en undersökning eller en behandling innehålla?

Den bör innehålla hur kroppen ser ut och fungerar vid olika sjukdomar, förklara orsaken till att ett ingrepp behöver göras samt förklara hur behandlingen går till. Den behöver även innehålla information om hur vårdtagaren själv kan hantera olika risker och komplikationer. Fakta och råd kring egenvård, begränsningar i vardagslivet, arbete, kost, motion och sömn ska också finnas med.

4. Vad innebär L-ABCDE-principen och varför är den viktig att följa?

Det är en modell för att systematiskt undersöka och bedöma hur en vårdtagare mår och vilka åtgärder som behövs. Att göra rätt sak i rätt ordning minskar risken att missa något viktigt.

5. Varför är det viktigt att ha kännedom om kroppens normala parametrar?

Kontroll av vitala parametrarna görs för att få en överblick över vårdtagarens hälsosituation. Känner man till normala parametrar kan man lättare upptäcka förändringar som kan tyda på sjukdom eller försämrad hälsa.

6. Vad är de vitala parametrarna?

Det är ett samlingsbegrepp för de livsviktiga kroppsliga funktionerna: andning, cirkulation, blodtryck, kroppstemperatur, hud och medvetande.

7. Hur kontrollerar du de vitala parametrarna?

Genom att mäta puls, blodtryck, andningsfrekvens och kroppstemperatur. Puls mäts genom att känna på handleden eller halsen, blodtryck med en blodtrycksmanschett och ett stetoskop, andningsfrekvens genom att observera andningen, och kroppstemperatur med en termometer.

8. Vad är viktigt att kontrollera och observera när det gäller andningen hos en vårdtagare?

Andningsdjup, andningsrytm, andningsljud, andningsfrekvens samt saturation genom pulsoximeter för att mäta syrenivån i blodet.

9. Hur kontrollerar du cirkulationen på en vårdtagare?

Genom kontroll av blodtryck och puls, kroppstemperatur och hudkostym (färg, värme, kyla).

10. Vilka tecken tyder på att en vårdtagare har dålig cirkulation?

Vårdtagaren kan vara blek, cyanotisk och kallsvettig hud, lågt blodtryck, Oregelbunden och snabb puls. Kapilläråterfyllnad på över 3 sekunder.

11. Beskriv hur du mäter blodtryck och puls på en vårdtagare.

Puls: Palpera pulsen på handleden (a. radialis), i ljumsken (a. femoralis) eller på halsartären (a. carotis) med pek- och långfinger. Tryck försiktigt men bestämt mot artären så du känner pulsationer, men inte så hårt att kärlet trycks ihop helt.

Blodtryck: Placera blodtrycksmanschetten runt överarm med nederkanten några centimeter ovanför armbågsvecket. Placera stetoskopet i armvecket. Släpp sakta ut luften i manschetten, När luften i manschetten släpps ut pressas blod förbi så att pulsationerna kan höras och kännas (övertryckets värde). När pulsationerna inte hörs längre (undertryckets värde) rinner blodet som vanligt i blodkärlen.

12. Varför och när är det viktigt att kontrollera medvetandegraden på en vårdtagare?

För att bedöma om hjärnan är påverkad av olika sjukdomar eller skador som till exempel vid skallskador eller infektioner i hjärnan.

13. Vilka omvårdnads- och omsorgsåtgärder finns när en vårdtagare har:

a) andningsbesvär

Observera vårdtagarens andning genom att se, lyssna och känna. Säkerställ fri luftväg, hjälp till med andning, använd syrgas vid behov och håll vårdtagaren i en bekväm ställning. Vid pipande, väsande och rosslande andning kan vårdtagaren behöva hjälp att inhalera läkemedel i form av vätska eller pulver. Motståndsandningen med PEP-ventil kan förbättra andningen och syresättningen.

b) cirkulationsbesvär

Observera hudens utseende och temperatur på händer och fötter för att bedöma den perifera cirkulationen. Det är också viktigt att bedöma perifera pulsar. Höj benen för att förbättra blodflödet, se till att vårdtagaren är varm, kontrollera vitala parametrar och ge eventuellt läkemedel för att stödja blodcirkulationen.

c) besvär i nervsystemet

Observera medvetandenivå, rörelseförmåga och pupiller. Minskade ljud och ljusintryck. Omvårdnaden och omsorgen handlar om att snabbt upptäcka förändringar innan tillstånden förvärras och blir livshotande. Hjälpa vårdtagaren att hitta en balans mellan aktivitet, vila, näringsintag och läkemedelsintag. Det är viktigt att ta sina mediciner vid rätt tidpunkt och se till att få tillräckligt med mat och vila.

d) mag-tarmbesvär samt urinorgansbesvär

Vårdtagaren kan behöva extra vätska, näringsrik mat med vitaminer, specialkost och näringsdrycker. Det är också viktigt att blodsockret hålls inom normala nivåer genom både kostrådgivning och blodsockerkontroller. Magmassage kan vara bra vid förstoppning. Bäckenstol på hjul är ett alternativ för att underlätta för sängliggande vårdtagare. Det är också viktigt för vård- och omsorgspersonal att observera urinen, exempelvis hur ofta vårdtagaren behöver kissa och om det sker på normala tider. Mängden urin är också viktig att observera.

e) besvär i hud, vävnader eller rörelseorganen

Bedöma och observera vårdtagarens hud regelbundet för att upptäcka tidiga tecken på trycksår. Förebygga och stötta vårdtagaren med tvätt, omläggningar och vändningar i sängen för att förebygga hudskador. För att förebygga och förhindra trycksår kan du smörja huden med mjukgörande salva i förebyggande syfte, hjälpa vårdtagaren att ändra kroppsställning. Använda antidecubitusmadrasser, undvika tejp och plåster vid tunn och skör hud samt inspektera fötterna regelbundet, särskilt hos vårdtagare med diabetes. Det är också viktigt att motverka svampinfektioner i munnen eller underlivet genom god hygien.

f ) diabetes

Hålla blodsockret inom normala nivåer och minska risken för både akuta komplikationer som hypo- och hyperglykemi och senkomplikationer som kärlförändringar i kroppen som kan leda till sår, njurskador, hjärtinfarkt och stroke. Kontrollera blodsockernivåer regelbundet, ge insulin eller läkemedel enligt ordination, och se till att vårdtagaren får rätt kost och vätska. Det är viktigt att hjälpa vårdtagaren till en god sömn och en hållbar dygnsvila.

g) smärta eller sömnproblem?

Det är viktigt att kunna upptäcka och bedöma smärta samt att hjälpa vårdtagaren med åtgärder som lindrar smärtan. Det kan man göra genom att till exempel erbjuda varm dryck, hostdämpande läkemedel eller hjälpa vårdtagaren att hitta en bekväm liggställning. Avslappningstekniker, taktil massage som är en form av beröring genom mjuka och långsamma rörelser, värmedynor och lugn musik kan också vara till hjälp för att lindra smärta hos vårdtagaren. Erbjuda smärtlindring enligt läkarens ordination, skapa en lugn och trygg miljö för sömn, och övervaka sömnmönster och eventuella orsaker till smärta på natten.

Fördjupningsfrågor

1. Vad innebär det att vårdarbetet är ett ”hantverk”? Hur kan man som elev upptäcka glädjen i detta?

2. Hur påverkar verklighetsförankrade berättelser din känslomässiga förståelse för vårdyrket?

3. Vad skulle du vilja ha mer tillgång till i skolan för att kunna träna praktiska moment bättre?

Lektionsförslag, uppgifter och övningar

Centrala begrepp

Syftet med övningen är att ge eleverna en förståelse för vitala parametrar och kroppens normala funktioner, samt att utveckla förmåga att observera och tolka förändringar i dessa parametrar. Genom att diskutera och förklara centrala begrepp som L-ABCDE och NEWS-skalan ska eleverna få en djupare insikt i hur man systematiskt bedömer och dokumenterar vitala funktioner. Övningen syftar också till att främja elevernas förmåga att arbeta med dokumentation och rapportering.

Instruktion:

Teoretisk genomgång av vitala parametrar/vitala kroppsfunktioner. Förklara varför är det viktigt att observera vitala parametrar.

Låt eleverna förklara centrala begrepp i kapitlet för varandra. Samla ihop klassen och be eleverna ge förslag på förklaring. Centrala begrepp är exempelvis:

• assistans

• vitala parametrar

• L-ABCDE

L-ABCDE

• NEWS

• cyanos

• samverkan

• egenvård

• hudkostym

• dokumentation

• rapportering

• patientsäkerhet.

Syftet med dessa övningar är att ge eleverna en praktisk förståelse för systematiskt omhändertagande vid akuta situationer genom att använda L-ABCDE-modellen. Eleverna ska kunna tillämpa sina teoretiska kunskaper om de fysiologiska funktionerna bakom de olika undersökningarna och förstå varför de utförs på ett visst sätt. I samband med fallbeskrivningen, som involverar en ung pojke i en hjärt-lungräddningssituation, ska eleverna också få möjlighet att öva på closed loop-kommunikation i en stressig situation. Genom att reflektera över sitt agerande efter praktisk träning får eleverna möjlighet att analysera sina val och förbättra sin förmåga att hantera liknande situationer i framtiden. Reflektionen ska också hjälpa eleverna att konkretisera hur de kan använda de nyvunna erfarenheterna för att utveckla sina färdigheter inom både det praktiska omhändertagandet och det interpersonella arbetet i team.

Instruktion:

Inför lektionen ska eleverna läsa på om systematiskt omhändertagande utifrån L-ABCDE och fundera på de fysiologiska funktionerna som ligger bakom det man undersöker och varför man gör som man gör. När de läst in sig på de olika undersökningarna ska de träna. På lektionen går du som lärare igenom och visar systematiskt omhändertagande L-ABCDE på en docka inför eleverna. Låt dem därefter få öva på varandra två och två. Som lärare instruerar du och kommer med tips och råd under lektionen. Genom att öva på varandra och på en docka får eleverna möjlighet att träna på att identifiera livshotande tillstånd och agera snabbt och korrekt i en akut situation.

Fallbeskrivning Rikard

Syftet med denna övning är att ge eleverna möjlighet att, utifrån en realistisk fallbeskrivning, träna på att tillämpa teoretiska och praktiska kunskaper inom omhändertagande och akutsjukvård. Genom diskussion och reflektion ska eleverna utveckla sin förmåga att: analysera och prioritera åtgärder i en akut situation, resonera kring patientsäkerhet, bemötande och kommunikation, förstå vikten av ett strukturerat teamarbete och closed loop-kommunikation och koppla sina beslut till professionellt ansvar och god vårdpraxis.

Målet är att öka elevernas insikt i hur både praktiska färdigheter och bemötande och tydlig kommunikation bidrar till en trygg och säker vård.

Instruktion:

Utifrån nedanstående fallbeskrivning får eleverna diskutera hur de vill lägga upp omhändertagandet/vården och closed loop-kommunikation utifrån (fallbeskrivningen finns även som kopieringsunderlag):

• prioriteringar

• utförande

Fallbeskrivning

• patientsäkerhet

• bemötande

• information

• kommunikation

• teamarbete.

Rikard är 30 år och arbetar som undersköterska på ambulansen. Det är en varm och solig dag och det är många människor som söker upp utebad och badstränder. Rikard och hans kollega Anna sitter på ambulansstationen och äter lunch när de får ett larm via larmcentralen från en badstrand inte alltför långt därifrån. De skyndar sig snabbt ut till ambulansen och är snabbt på plats vid stranden. En äldre man kommer mot dem och ropar att de ska följa med honom så de springer efter honom ner mot en brygga. När de kommer fram till bryggan ser de först inte så mycket men de hör upprörda röster, skrik och gråt. När de kommer fram till bryggan ser de en kvinna i deras egen ålder som håller på med hjärtkompressioner på en pojke som de tror kan vara ca tre år. De ropar att de vill komma fram och gruppen av människor som står runt om flyttar på sig. Pojken ligger livlös på bryggan. Han är gråblek i ansiktet och blå runt läpparna. Rikard ropar och tar i axlarna på barnet men barnet reagerar inte och har ingen normal andning. Rikard börjar med att göra fem inblåsningar och HLR i en minut innan Anna larmar efter förstärkning. Anna och Rikard fortsätter med bröstkompressioner och inblåsningar enligt handlingsplanen i väntan på förstärkning. De hör gråt och skrik i bakgrunden men de arbetar allt de kan med att skapa förutsättningar för att barnet ska överleva.

Praktisk scenario

Syfte: Låt eleverna öva praktiskt utifrån ovanstående fallbeskrivning. Syftet med övningen är att kunna prioritera bland det som ska utföras, arbeta i team och bemöta vårdtagaren professionellt.

Instruktion:

Dela gruppen i två slumpmässiga grupper. Ena gruppen observerar den agerande gruppen och kan få i uppgift att titta lite extra på teamarbetet, ledarrollen, bemötande av vårdtagare och varandra, prioritering, noggrannhet, med mera.

Reflektion efter scenarioträning/teamträning:

Efterföljande reflektion är det viktigaste för eleverna. Övningen bryts och alla samlas för en gemensam reflektion.

• De agerande får göra en översiktlig beskrivning - vad hände?

• Det görs en analys - positivt, analysera, möjligheter, andra sätt.

• Hur kan man använda de nyvunna erfarenheterna till sitt eget lärande? Användning - personligt konkret.

Reflektionen ska fokusera på agerandet. Andra delar att reflektera kring kan vara kommunikation i gruppen, prioriteringar, etcetera.

Andning och cirkulation

Syfte: Syftet med dessa övningar är att ge eleverna praktisk träning i att bedöma och dokumentera viktiga fysiologiska parametrar som andning och cirkulation samt att förstå betydelsen av att korrekt observera och rapportera dessa värden. Genom att öva på att mäta andning och cirkulation, får eleverna en konkret förståelse för hur dessa parametrar påverkar en vårdtagares hälsa och välmående.

Genom att utföra urinkontroll med urinreagensstickor och träna på att analysera avföringsprover för odling, får eleverna praktiska färdigheter i provtagning och korrekt dokumentation, vilket är avgörande för att säkerställa korrekt diagnostik och vidare behandling. Övningarna syftar också till att stärka elevernas förmåga att rapportera sina observationer på ett systematiskt och professionellt sätt, vilket är grundläggande för att upprätthålla patientsäkerheten och en effektiv kommunikation inom vårdteamet.

Instruktion:

Låt eleverna två och två kontrollera andning och cirkulation på varandra.

Andning: Räkna andetag/minut, kontrollera bröstkorgens rörelser (symmetri/asymmetri), lyssna på lungorna med stetoskop (auskultation).

Cirkulation: Mäta kroppstemperatur (i örat), kontrollera perifier värme i händer och fötter, kontroll av blodtryck och puls.

Skriv upp resultaten på tavlan och visa därmed att normalspektrum kan skilja mellan olika individer. Eleverna får även fundera på vad som är viktigt att observera och rapportera vidare.

Urinkontroll med urinreagensstickor

Syftet med denna övning är att eleverna ska få praktisk träning i att utföra urinkontroll med hjälp av urinreagensstickor samt öva på att tolka, rapportera och dokumentera resultaten på ett korrekt och yrkesmässigt sätt. Genom att arbeta med simulerade urinprover utvecklar eleverna sin förståelse för hur urinprov används som ett diagnostiskt verktyg inom vården, samt vikten av noggrannhet, hygien och patientsäkerhet vid provtagning och analys.

Instruktion:

Om du har möjlighet så ”tillverka” urin av vatten och karamellfärg. En bloddroppe kan sedan blandas i en del av urinen samt lite druvsocker i en annan del av urinen. Låt eleverna sedan kontrollera urinen med hjälp av urinreagensstickor och träna på att rapportera och registrera sin kontroll.

Avföringsodling

Syftet med denna övning är att eleverna ska få praktisk erfarenhet av att genomföra provtagning för avföringsodling, inklusive att korrekt ta prov, fylla i remisser och märka provrör enligt gällande riktlinjer. Genom att arbeta med simulerade prover får eleverna förståelse för hur avföringsodling används för att diagnostisera infektioner och andra tarmrelaterade sjukdomar. Övningen syftar även till att stärka elevernas förmåga att hantera provtagning och dokumentation på ett korrekt och professionellt sätt, med fokus på hygien och patientsäkerhet.

Instruktion:

Om du har möjlighet så ”tillverka” av avföring av lite chokladpudding. Låt eleverna träna på att skicka ett prov för avföringsodling. Låt dem både ta provet samt fylla i en remiss samt märka provröret på rätt sätt.

Egen fallbeskrivning

Syftet med övningen är att tillämpa sina teoretiska kunskaper om olika sjukdomstillstånd och deras inverkan på en vårdtagare genom att skapa en egen fallbeskrivning. Övningen avser att utveckla elevernas förmåga att tänka kritiskt, analysera situationer och kommunicera relevant information för att säkerställa god vård och patientsäkerhet. Genom att beskriva relevant information om vårdtagaren och de faktorer som påverkar situationen, får eleverna träna på att identifiera viktiga observationer och skapa en helhetsbild av vårdtagarens behov. Eleverna ska även reflektera över sin roll som vård- och omsorgspersonal, där de får möjlighet att beskriva hur de ger stöd, omsorg och hjälp till vårdtagaren, samt hur de rapporterar vidare till andra i teamet.

Instruktion:

Låt eleverna skriva ner en egen fallbeskrivning där de hittar på något om sjukdomar som beskrivs i läromedlet. Eleverna ska utförligt beskriva relevant information om vårdtagaren som kan påverka situationen. Låt dem även beskriva hur de själva som vård- och omsorgspersonal hjälper, stöttar, ger omsorg och vad de rapporterar vidare.

Undersökning eller behandling

Syftet med denna övning är att ge eleverna möjlighet att fördjupa sig i en specifik behandling eller undersökning och utveckla sina färdigheter i att kommunicera relevant och korrekt patientinformation. Genom att undersöka vilken information som är viktig för patienten inför en viss behandling eller undersökning, får eleverna öva på att skapa tydlig och lättförståelig information som kan bidra till att minska oro och osäkerhet för vårdtagaren. Övningen syftar också till att stärka elevernas förmåga att använda evidensbaserade riktlinjer och kommunikationsstrategier för att säkerställa att vårdtagaren får den information som behövs för att kunna fatta informerade beslut om sin vård.

Instruktion:

Låt eleverna välja någon behandling eller undersökning att fördjupa sig i. De ska sedan på lektionen ta reda på vilken patientinformation som ska ges vid den aktuella behandlingen eller undersökningen och sedan konstruera en egen skriftlig patientinformation om den aktuella undersökningen eller behandlingen.

SBAR

Syftet med övningen är att träna eleverna i att använda SBAR-modellen för att effektivt och systematiskt rapportera och kommunicera viktig information i en vårdsituation.

Instruktion:

Dela upp eleverna i par eller små grupper.

Ge varje grupp en fiktiv situation eller ett kliniskt fall (till exempel en vårdtagare med andningssvårigheter, eller en vårdtagare som har fått en plötslig försämring av sitt blodtryck).

Eleverna ska använda SBAR-modellen för att strukturera en rapport om patientens tillstånd till en annan vårdpersonal. De ska fokusera på att vara kortfattade men samtidigt ge all viktig information.

S (Situation): Beskriv kortfattat vad som händer. Vad är problemet?

B (Bakgrund): Vad är relevant bakgrundsinformation om patienten? Sjukdomshistoria, medicinering, tidigare behandling.

A (Aktuellt): Vad har du observerat? Vilka tecken eller symptom har du identifierat? Hur allvarligt bedömer du situationen?

R (Rekommendation): Vad rekommenderar du? Vilka åtgärder behöver vidtas nu eller på kort sikt?

När eleverna har förberett sin rapport, ska de öva på att framföra den för varandra och sedan diskutera hur kommunikationen gick. Efter övningen kan eleverna reflektera över följande:

• Fick den andra personen den information de behövde?

• Var det något som saknades eller var otydligt?

• Hur kan man förbättra sin kommunikation för att göra den ännu mer effektiv?

Exempel på scenario (finns även som kopieringsunderlag):

Scenario 1: En 80-årig manlig vårdtagare, inneliggande på en vårdavdelning har plötsligt blivit andfådd och har svårt att prata. Hans syrgasmättnad har sjunkit till 88 %. Eleverna är undersköterskor som ska rapportera detta till sjuksköterskan eller läkaren enligt SBAR.

Scenario 2: En 78-årig kvinna som bor själv i sitt hem och får stöd av hemtjänst för att hantera dagliga aktiviteter är ovanligt orkeslös, har svårt att hålla balansen när hon står upp och klagar på smärtor i bröstet när hemtjänstpersonalen kommer och ska ge läkemedel. Vårdtagaren har kronisk hjärtsvikt och högt blodtryck. Eleverna agerar hemtjänstpersonal som ska rapportera detta till en sjuksköterska eller ansvarig läkare enligt SBAR.

Closed loop-kommunikation

Syftet med övningen är att träna eleverna i closed loop-kommunikation för att säkerställa att information som ges i en vårdsituation är korrekt förstådd och att åtgärder genomförs som planerat.

Instruktion:

1. Dela upp eleverna i par.

2. Ge varje par en situation som de ska öva på att kommunicera med hjälp av closed loop. En elev spelar rollen som den som ger information och den andra spelar rollen som den som tar emot informationen.

3. När information ges från en person till en annan, ska de använda closed loop-modellen:

Agera: Den som ger informationen (sjuksköterska) ger en tydlig instruktion eller information till den andra personen (undersköterska).

Bekräfta: Den som tar emot informationen (undersköterskan) upprepar informationen tillbaka för att säkerställa att den har förståtts korrekt.

Agera på instruktionen: Den som gav instruktionen (sjuksköterskan) bekräftar att informationen är korrekt och att åtgärden ska genomföras, och den som mottog instruktionen agerar därefter.

Låt eleverna öva flera gånger, där de byter roller. Till exempel kan de öva på att rapportera om läkemedel, utföra en uppgift eller säkerställa att en vårdtagare har rätt medicin eller behandling.

4. Efter övningen reflekterar eleverna över dessa frågor:

• Hur hjälpte det att upprepa informationen för att säkerställa att den var korrekt?

• Hur kändes det att både ge och ta emot information enligt closed loop?

• Vad händer om closed loop inte följs i en vårdsituation?

Exempel på scenario (finns också som kopieringsunderlag):

En sjuksköterska ber en undersköterska att ge ett läkemedel till en vårdtagare. Eleverna ska träna på att använda closed loop-kommunikation för att säkerställa att rätt dos och rätt tidpunkt för läkemedlet följs.

Exempel:

Sjuksköterska säger:

Jag vill att du ger Anna Nilsson, 82 år, en kapsel Omeprasol 40 mg mot halsbränna och sura uppstötningar klockan 14:00. Det är viktigt att du ger den med ett halvt glas vatten och krossa inte kapslarna.

Undersköterska bekräftar med closed loop:

Förstår. Jag ger Anna en kapsel Omeprasol 40 mg mot halsbränna och sura uppstötningar klockan 14:00, och jag krossar inte kapslarna. Jag kommer att dokumentera tiden i hennes journal.

Sjuksköterska bekräftar:

Perfekt, tack. Jag vill också att du rapporterar till mig om Anna får några biverkningar, särskilt illamående eller huvudvärk.

Kopieringsunderlag

Kopieringsunderlag – fallbeskrivning Rikard

Kopieringsunderlag – scenario och SBAR

Scenario 1: En 80-årig manlig vårdtagare, inneliggande på en vårdavdelning har plötsligt blivit andfådd och har svårt att prata. Hans syrgasmättnad har sjunkit till 88 %. Eleverna är undersköterskor och ska rapportera detta till sjuksköterskan eller läkaren enligt SBAR.

Kopieringsunderlag – scenario closed loop

Sjuksköterska säger:

Undersköterska bekräftar med closed loop:

Förstår. Jag ger Anna en kapsel Omeprasol 40 mg mot halsbränna och sura uppstötningar klockan 14:00, och jag krossar inte kapslarna. Jag kommer att dokumentera tiden i hennes journal.

Sjuksköterska bekräftar:

Perfekt, tack. Jag vill också att du rapporterar till mig om Anna får några biverkningar, särskilt illamående eller huvudvärk.

Omvårdnad Nivå 2

Maria Christidis Anna-Lena Stenlund

LÄRARHANDLEDNING

Lärarhandledningen är ett komplement till elevboken Omvårdnad nivå 2. Båda har samma kapitelindelning och följer samma centrala innehåll.

Syftet med lärarhandledningen är att ge stöd till läraren i undervisningen. Varje kapitel inleds med Skolverkets beskrivning av ämnesplanens centrala innehåll.

Lärarhandledning till Omvårdnad nivå 2 innehåller:

• tanken med progression i ämnet Omvårdnad utifrån Skolverkets riktlinjer

• stöd till språkutvecklande förhållningssätt

• lösningsförslag på elevbokens instuderingsfrågor

• lektioner, uppgifter och övningar

• kopieringsunderlag

• ordlista med viktiga begrepp översatta till arabiska

Lärarhandledningen presenterar ett brett utbud av uppgifter att välja mellan. Det finns allt från teoretiska och analyserande uppgifter till intervjuer, rollspel och praktiska övningar. Bredden och variationen ger bra förutsättningar för en pedagogisk undervisning anpassad efter elevernas behov.

Maria Christidis är högskolelektor i omvårdnad. Hon är sjuksköterska och lärare i svenska, engelska, nygrekiska samt vård och omsorg.

Anna-Lena Stenlund är specialistsjuksköterska med inriktning mot intensivvård samt vård- och omsorgslärare. Hon är adjunkt vid Umeå universitet, sjuksköterskeutbildningen samt doktorerar i kardiovaskulär risk vid typ 2 diabetes på Umeå universitet.